à å` T.C .C° @@@ @@@@ÿÿÿÿ€f+Q!p.C.CÀ EN DB .CÐ %.57?AFU²²²²²²²²²ˆˆˆˆˆˆˆˆˆˆˆ ,>sss³ªªªìqqqq¶n,II‹µ¶¶¶³PZb³¶¶¶¶¶¶ÝeKnµ^Xµˆ !'ºû!œ!!j (A1995ÇäB1989rC1987T!G1983/;I1993”L1989¾ßM1988ÿ´ OP1993Ì<œ OP1993Ì. OP1994Ì¥ OP1998ÌI OW1996Ì…1982‰…19876…1989lP1981qP1982zP1982ˆP1982P1982œP1982ëP1983öP1983P1983 P19833P19836P19830P1983OP1984WP1984ËP1984ÓP1984 'P1984 (P1984 2P1984P19855P1985uP1985>P1986¼P1986ËP1986éP1986P1986P1986tP1987zP1987„P1987…P1987‡P1987’P1987—P1987¦P1987¶P1987¼P1988ÒP1988ÖP1988ÝP1988üP1988P1988P1989"P1989.P1989QP1989fP1989nP1989pP1989qP1989†P1990ÇP1990ÊP1990rP1990wP1990P1990ƒP1990ñP1991ÿP1991P1991P1991P1991P1991-P1991P1991aP1992eP1992iP1992ˆP1992P1992‘P1992ŸP1992£P1992±P1992¶P1993½P1993ËP1993ÌP1993ÚP1993çP1993ñP1993P1993ÈP1993ÏP1993'P1994/P19945P19948P1994<P1994=P1994YP1994]P1994iP1994vP1994yP1994ƒP1995‘P1995“P1995–P1995§P1995ÉP1995ÔP1995ÝP1995ãP1995÷P1996 P1996P1996`P1996¢P1997ìP1997ñP1997ôP1997P1997 P1997P1997TP1997TP1997{P1997‰P1998P1998‘P1998¢P1998­P1998P1998HP1998kP1999nP1999nP1999¨P1999¨P1999²P1999ÀP1999ÉP2000æP2000îP2000 PE1997̆ PE1998ÌŽ PE1999ÌN PG1984ÌÀ PG1997ÌE PH1994ÌÞ PO1988Ìá PO1988Ì® PO1992Ìn PO1996Ì• PO1999Ìç PO2000̆R1982™R1982ÖR1983îR1983 R1983†R1984®R1985³R1985ÔR1985R1985^R1986R1986ZR1986†R1987ÞR1988?R1989WR1989¾R1990R1991?R1991TR1992—R1992éR1993ùR19931R19949R1994iR1994¼R1995¾R1995R1996FR1996aR1996ˆR1996´R1997ñR1997ôR1997dR1999“R1999²R1999y rŒd"1982Ìñ Red1997Š RG1990̧ RG1992̈ RG1998Ìv RW1982ÌS1980;S1981IS1981OS1981`S1981`S1981kS1981…S1982”S1982œS1982ÊS1983ÏS1983ÑS1983úS1983üS1983S1983S1983S1983S1983#S1983%S19830S19831S19837S19839S1983:S1983>S1983S1984TS1984gS1984sS1984sS1984¹S1984ÒS1984S1984 (S1984 1S1984 5S1984YS1985—S1985¤S1985«S1985S19850S1985PS1985cS1985wS1985S1985ÎS1985IS1985LS1985 *S1985 ?S1985 CS1985]S1986]S1986>S1986ƒS1986ÜS1986íS1986 S1986S1986'S1986 @S1986uS1987ƒS1987ˆS1987ˆS1987ŽS1987—S1987ºS1988»S1988ÅS1988ÑS1988ÞS1988èS1988ðS1988S1988S1988S1989&S1989+S1989,S19893S19894S1989?S1989FS1989JS1989OS1989VS1989tS1989kS1989lS1989S1990S1990 S1990¯S1990´S1990ºS1990îS1991òS1991%S1991CS1991S1992US1992“S1992©S1992¬S1992¸S1993ºS1993ÄS1993ÇS1993ÉS1993$S1994/S1994<S1994FS1994FS1994MS1994YS1994rS1994ŽS1995 S1995ªS1995°S1995¶S1995áS1995õS1996÷S1996ûS1996S1996ES1996SS1996YS1996^S1996eS1996ŠS1996S1997ÃS1997íS1997õS1997úS1997S1997S1997#S1997$S1997&S1997WS1997WS1997aS1997rS1997‡S1998—S1998ÍS1998(S1998ES1998^S1999rS1999wS1999™S1999©S1999ÆS1999ÔS2000ÚS2000¸ SJ1982Ì SK1996̳ SV1990ÌwT1982ƒT1982T1982äT1983ûT1983@T1984FT1984gT1984T1984»T1984ÇT1984 /T1984 1T1984§T1985©T1985AT1985CT1985nT1985<T1985îT1986 T1986 T1986T1986 @T1986wT1987‚T1987†T1987ËT1988ØT1988&T1989.T1989mT1989ˆT1990èT1991@T1991ST1992µT1992ÓT1993òT1993%T1994=T1994>T1994`T1994£T1995´T1995ôT1996ûT19963T1996?T1996ET1996eT1996ÃT1997íT1997T1997WT1997kT1997T1998¢T1998ÍT1998ET1998nT1999T1999ïT2000U19804U1981}U1982‡U1982¹U1982ºU1982¿U1982êU1983ûU1983ýU1983&U1983.U19835U19831U1983@U19845U1984ÖU1985U1985@U1985TU1985 BU1985ÙU1986ÛU1986nU1987wU1987—U1987U1987¨U1987°U1987ØU1988ãU1988æU1988U1989.U1989.U19890U1989DU1989iU1989U1990®U1990³U1990U1991U1991U1991'U1991:U1991žU1991aU1992ÒU1993U1993U1994=U1994ZU1994jU1994¢U1995óU1996!U1996–U1997–U1998`U1999fU1999¥U1999¾U1999ÃU1999ÔU2000ÕU2000êU2000 UL1990ÌÆV1988ÜV1988YV1992V1997<W1981W1983íW1991W1996ÓY1983µY1984Y1986Y1986{Y1987JY1989ÎY1990VY1992¶Y1993bY1996üY1997)Y1997T1994=T1994>T1994`T1994£T1995´T1995U19804U1981}U1982‡U1982¹U1982ºU1982¿U1982êU1983ûU1983ýU1983&U1983.U19835U1983nU1987wU1987—U1987U1987¨U1987°U1987ØU1988ãU1988æU1988U1989.U1989.U19890U1989DU1989iU1989U1990®U1990³U1990U1991U1991U1991'U1991:U1991aU1992ÒU1993U1993U1994=U1994ZU1994jU1994¢U1995ÆV1988ÜV1988YV1992<W1981W1983íW1991ÓY1983{Y1987JY1989ÎY1990VY1992¶Y19931989ÿ ¶-;=3Y_m}™¢¬´¿ÊÏ‚Ûãñóü  I!&,:BN),Wcfky{„‰¡¥¼ÃÅÔ•Øáçîõúu-#(0G[qEM]jˆ©»ÆÞíø2œ)Ä9bs‘«ÍÜè°! 1@LH'ƒhpw€l“Ÿµ×ò |'Px~<¨²Éêö8Zd£®½Öz­Ñäì÷5 SK…˜¹ÒëCR"egtŠ’ §±ÁÀÕßåô‡û"+>OioŒ–¦¯ºÂÎàr 14‹ÝVavX¾Ìïù&/Óé%*6Q`^†¤2Ùð *0·æJnÐ $ Authorsý¤Journals Keywords                               ÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿÿðE. Dê"""ÌÌÌ"""ÌÌ""""Ì"AllmŠnMedicin"ÌÌ"AM"Ì "Apoteket"ÌÌÌ "Osignerad"ÌÌ"SFAM "SFAM"ÌÌÌ "Vakant"Ì A, AdlerÌ A, Ahlbom A, Andren A, AspÌÌÌ A, bergÌ A, kerbergÌÌA, slund-…sterbergÌÌ A, Bakall A, BaurÌÌ A, BeckmanÌÌÌ A, Beijersten A, BergÌÌ A, BergmanÌÌÌ A, BjelleA, Bjšrck LinnŽÌÌ A, BjšrgellÌÌA, Boeck GravgaardÌÌÌ A, BrorssonÌÌ A, CarlssonÌÌ A, CarlstenÌÌ A, DahlkvistÌ A, DarnellÌÌÌ A, DrejareÌÌÌ A, EdfeltA, Ek A, EkedahlÌÌÌA, Eklund-GršnbergÌÌÌ A, EricssonÌÌ A, ErikssonÌÌ A, ForssŽnÌÌÌ A, Freijd A, FristršmÌÌ A, FurhoffÌÌÌ A, GamstedtÌÌ A, GšranssonÌ A, GravgaardÌ A, GundersenÌ A, HadartzÌÌÌ A, HallbergÌÌ A, HamiltonÌÌA, HammarstršmÌÌÌ A, HannerzÌÌÌ A, HanssonÌÌÌ A, HŠggmarkÌÌ A, HŠsslerÌÌÌ A, HŒkanssonÌ A, HellgrenÌÌ A, HernborgÌÌ A, Himmelmann A, HiswŒlsÌÌÌ A, HolloÌ A, HšglundÌÌÌ A, IngaÌÌ A, JacobsenÌÌ A, JanssonÌÌÌ A, JeppssonÌÌ A, JohanssonÌ A, KarlssonÌÌ A, KŠllkvistÌ A, KŠllvistÌÌ A, KimmingÌÌÌ A, KoutisA, Kulneff-Herlin A, Landin A, LarssonÌÌÌ A, LazerÌA, LiljestrandÌÌÌ A, LindgrenÌÌ A, LindmanÌÌÌ A, Lindstrand A, LundqvistÌ A, Martinsson A, MelanderÌÌ A, Milton A, NilssonÌÌÌ A, NordlundÌÌ A, NordstršmÌ A, …hlinÌ A, …sterlinÌÌ A, …stlundÌÌÌ A, …verby A, PalmÌÌ A, PerssonÌÌÌ A, Pettersson A, PihlÌÌ A, RomelsjšÌÌA, Samby-LarssonÌ A, SchneiderÌ A, Schwan A, SelgerydÌÌ A, Sellerberg A, SilŽnÌ A, SkoglundÌÌ A, SmajkicÌÌÌ A, Stadelmann A, StoorÌ A, StrandellÌ A, StršmbergÌ A, SundstršmÌ A, SvanborgÌÌA, Swift-JohannisonÌÌ A, VigborgÌÌÌ A, WennbergÌÌ A, WesslingÌÌ A, WimoÌÌ A, WindlingÌÌA, WirschubskyÌÌÌ A, WohrmÌ A, Zackrisson A, ZacrissonÌ AK, KarlssonÌ82AllmŠnmedicin", "Styrelsen fšr Svensk Fšrening fšrÌÌÌ , Andreasson , BlŠckbergÌ , Edlund , IsacssonÌÌ , JohanssonÌ , MattssonÌÌ , Mikaelsson , NordŽn , Ossiansson , PetersonÌÌ , RundgrenÌÌ, Rytter Evensen , SandstršmÌ B, AnderssonÌ B, bomÌÌ B, hgren B, kessonÌÌÌ B, BalkeÌ B, BalldinÌÌÌ B, BeckmanÌÌÌ B, BengtssonÌ B, BerggrenÌÌ B, BergmanÌÌÌ B, Bergšš B, BergstadÌÌ B, Bergstrand B, BergstršmÌ B, BjerreB, BrŠnnstršm-ForsÌÌÌ B, BrouneusÌÌ B, Carazo B, CarlssonÌÌ B, Dahlin B, DammstršmÌ B, Danielsson B, EdwardsÌÌÌ B, EkhÌÌÌ B, EklundhÌÌÌ B, Elwing B, FridlundÌÌ B, GrahnÌ B, GranÌÌ B, Greitz B, Gunnarsson B, HaganderÌÌ B, HagbergÌÌÌ B, HaglundÌÌÌ B, HagstršmÌÌ B, Hansen B, Hanson B, HedbŠckÌÌÌB, Heir BunkanÌÌÌ B, Hellstrand B, HemborgÌÌÌ B, HenricsonÌ B, Herner B, Holgersson B, HolmquistÌ B, HoveliusÌÌ B, Hoxell B, HultbergÌÌ B, Insulander B, Israelsson B, JacobsonÌÌ B, JŠrhultÌÌÌ B, JensenB, JohannessonÌÌÌ B, JohanssonÌ B, KarlssonÌÌ B, KšnbergÌÌÌ B, LagerssonÌ B, LarssonÌÌÌ B, LidmanB, LiljekrantzÌÌÌ B, Linder B, LindhÌ B, Lisper B, LittorinÌÌ B, LjunkvistÌ B, LonŽrÌ B, Lorentzson B, LšthgrenÌÌ B, LundberghÌ B, LundquistÌ B, LundqvistÌ B, Malker B, MalmbergÌÌ B, MalmgrenÌÌ B, MalmodinÌÌ B, MarklundÌÌ B, MattssonÌÌ B, Mikaelsson B, NŠslundÌÌÌ B, NŠsman B, NilssonÌÌÌB, Nilsson-BerggrenÌÌ B, NordbŠckÌÌ B, NordgrenÌÌ B, NordlingÌÌ B, Olsson B, Ossiansson B, OttossonÌÌ B, …yenÌÌ B, PalmborgÌÌ B, PerssonÌÌÌ B, Pettersson B, PirakÌ B, QvistÌ B, RangertÌÌÌ B, RotheliusÌ B, RylanderÌÌ  ýBarnen hamnar i vŠlfŠrdssamhŠllets sprickor. DŠr kan vi finna dem om vi sšker och har fšrmŒgan att lyssna. Nomad-barnen, de som flyttar mellan fšrŠldrar och familjer, ofta byter adress, skolor och barnomsorg, de sŠger: "SŒ fort jag fŒtt en kompis sŒ fly2 J sE sEs 8SsE  8ûEJ9 88-'#-# #E!E!!S‹8*-P9S#S)!*V9S !s"- ‰VCP""™™-C+*/C++;K1;C#;(9*R((/116œ+1>&P(&00@>@000&s)@0>00Jb&;>>JGb&E@G&@,œ6,>OO6G6P$x=LzÄG=,GGLG:·:=K!nO!=::L[[E!b™3BQnBO3B ÊòŠÄKVæ,Œýœäh®æ§l ž‡r 1987(!Haglund BJA Kanstršm L Tillgren Pr:4HŠlsofostran i skolan i USA - exempel frŒn Minnesota AllmŠnMedicino8S2m 79-83nª£Fšr att uppnŒ bestŒende attityd- och beteendefšrŠndringar krŠvs i hŠlsoutbildningsprogram i skolmiljšn minst 50 lektionstimmar. Dessa fynd stryker under behovet att utveckla systematisk hŠlsoundervisning som strŠcker sig šver alla Œrskurser i skolan. Erfarenheter tidigare finns framfšr allt inom antiršk- och antidrogomrŒdet. Inom ramen fšr Minnesota Heart Health Program har nu ocksŒ kompletterande lŒngsiktiga skolprogram, dŠr Šven kost, motion och allmŠn hŠlsoundervisning ingŒr, utvecklats och utvŠrderats. Dessa presenteras i artikeln och relevansen fšr Sverige diskuteras. Key words: hŠlsofostran, prevention, skolan, hŠlsoprogram, USA, Minnesota Heart Health Program.k*$LB06240T//AMER - #390 (am7900s.ref) 1987 Haglund BJArAtt fšrebygga i skolan AllmŠnMedicinn8a2t36VŒr mŒlsŠttning med temanumret om hŠlsofostran i skolan Šr att spegla tre frŒgestŠllningar. Vilka Šr de viktigaste hŠlsoproblemen bland skolungdomen? Vilka Šr aktšrer i det fšrebyggande arbetet? Hur skall arbetet bedrivas? Key words: skolan, hŠlsofostran, ledare.o*$LB06227T//AMER - #415 (am7900s.ref) 1987 Haglund BJAvAtt hŒlla sig informerad AllmŠnMedicing8o1i4oÚÔAtt arbeta inom sjuk- och hŠlsovŒrd innebŠr att man stŠndigt mŒste ompršva invanda stŒndpunkter. Detta Šr arbetsamt men samtidigt en stor utmaning. Key words: sjuk- och hŠlsovŒrd, information, ompršvning, ledare.*$LB06219T//AMER - #422 (am7900s.ref) 1987 Haglund BJA0HAMedlemsfšrŠndringar i Svensk fšrening fšr allmŠnmedicin 1982-1986 AllmŠnMedicino8 1a5n*#Key words: medlemsfšrŠndring, SFAM.*$LB06220T//AMER - #429 (am7900s.ref) 1988 Haglund BJAoVem lŠser AllmŠnMedicin? AllmŠnMedicinn9n3n77ÖÏFšr att fŒ synpunkter pŒ om vi ligger rŠtt i vŒra ambitioner med tidskriften, har vi genomfšrt tvŒ enkŠtundersškningar, som presenteras mer utfšrligt pŒ annan plats i detta nummer, I den ena undersškningen, som riktades till prenumererande vŒrdcentraler, cirka 400 fšr nŠrvarande, framkom att i genomsnitt 5 personer av olika personalkategorier lŠser tidningen. Om vi extrapolerar blir det cirka 2000 personer som lŠser tidningen pŒ vŒrdcentraler. Man anger att den fyller behovet som primŠrvŒrdstidning, men att den kanske ibland Šr lite fšr svŒr fšr sjukskšterskor. Genom fler artiklar skrivna av distrikts- och sjukskšterskor hoppas vi att detta kan fšrbŠttras. Key words: allmŠnmedicin, ledare, enkŠtundersškningar.i*$LB06294T//AMER - #483 (am7900s.ref) 1988 Haglund BJApNGAlma Ata-Ottawa-Adelaide-Sundsvall steg mot ett hŠlsovŠnligare samhŠlles AllmŠnMedicin.94m117-118ÔÍRubriker EuropamŒl fšr hŠlsopolitik Ottawa Adelaide Mot Sundsvall - en utmaning fšr Norden och Sverige 48-kronan en mšjlighet fšr health promotion! Key words: Alma Ata, Ottawa, Adelaide, Sundsvall, ledare.(*$LB06310T//AMER - #508 (am7900s.ref) 1980Hansson BS Hey M AllmŠnmedicin i Kšpenhamna SFAM-nyttn2f4n 48-49ôîBakgrunden till artikeln Šr ett studiebesšk som en grupp distriktslŠkare och socialmedicinare frŒn Lund- MalmšomrŒdet gjorde pŒ Institut for Almen Medicin i Kšpenhamn i september 1980. Key words: allmŠnmedicin, Kšpenhamn, distriktslŠkare.*#LB05684T//AMER - #43 (am7900s.ref)r 1981 Hanson BSe.'2:a nordiska kongressen i allmŠnmedicins SFAM-nytta2e4 114-117sD=Rubriker: Organisering av den primŠra hŠlsotjŠnsten VŒrdlag Evaluering av primŠrlŠkarens arbete Minisymposier Fria fšredrag Prevention - egenvŒrd LŠkemedelskunskap Farmakologisk šverbehandling Sjukhemsbehandling av akut hjŠrtinfarkt Olycksfallsprevention Kommundiagnosen Key words: allmŠnmedicin, nordiska kongressen.m*#LB00648T//AMER - #85 (am7900s.ref). 1994Hammarstršm BWVad hŠnder i UFO?r AllmŠnMedicinp153118-121€yDetta Šr en kort sammanfattning av nŒgra av de frŒgor som UFO arbetar med fšr nŠrvarande. Key words: UFO, sammanfattning.i,%LB05650T//AMER - #1098 (am7900s.ref)r 1979 Gunnarsson CUtbildningsfrŒgorl SFAM-nyttm2ä 1-37D=Rubriker: Material till SFAM:s verksamhetsberŠttelse 1979 Grundutbildningen Institutioner och professurer i allmŠnmedicin Vidareutbildningen Samtliga ovan beskrivna undervisningsproblem Šr ytterligare kommenterade i fšrsta numret av SFAM-Nytt. Utbildningsideologi Utbildningsaktiviteter. Key words: utbildningsfrŒgor.å("LB00826T//AMER - #2 (am7900s.ref) 1979 Gunnarsson C Ordf. i SFAM SFAM-nytt114Key words: SFAM.$0168ER - #2033 (am7900s.ref) 1980 Gunnarsson C,%AllmŠnlŠkarnas vidareutbildning - AGAo SFAM-nytt1 2-3m30,&Key words: allmŠnlŠkarutbildning, AGA.*#LB00770T//AMER - #15 (am7900s.ref)Ì K[KB3L33[[YNRQIYaLLNRHRQNHYHMMaCHQN`"[K"H"HÝnN``"a[Na`[`‹³Ix`NM)HxH·›'4))4/bM'³HxIx¶Ie]x4]]]p]¶¶ XZhWc~g…dq^‹·__a$~m~ddchjvq^ii‹…d^omvofmmogg…m…fj¸}h}vŸhbfjfogvpKps†vsf­sktt pkt…æk‘ŠwywXoj}y¢oÄwŒ˜y}Œ}y™¢™†ŠwŠy€Œ€†{ŠŠ€™¢€™X{Œ||0“_5|8D2_…82 h1D21hkk8‡'uy8C_‡‡d‡yŒµ1H‡h`1‡%? Vuu! uC_` *?  e1*2?k1*]I%2u]?u")-II'_/H?n¸3IFŒ4-[I[-][hIµ''F‰F*zeqÝ-xF--` ,FÄBƒo3[›]“P,x·P‹I->eEe‰ƒƒ3·IIk3/Bgozcb·bcanƒ]3ZƒƒE>‹PKeB]H,KK,³g;B;F…DS“[Sƒ}‰]݉o…k}ko$,[g øèØàÞâ"Ù(F`<ºã^Þä p , Z 1996 "Osignerad"6ZSPraktisk klinik fšr allmŠnlŠkare Kurs i Colli del Tronto, Italien, 20-26 april 1997s AllmŠnMedicin2174f 196aŠ1992-94 arrangerade Centrum fšr Praktisk AllmŠnmedicin fyra kurser i "praktisk klinik fšr Stockholms distriktslŠkare", de tvŒ fšrsta i sšdra Frankrike och de pŒfšljande tvŒ i svenska fjŠllen. VŒren 1996 genomfšrdes en femte kurs, denna gŒng med Colli del Tronto som kursort och med deltagare frŒn hela landet. Uppmuntrade av ett mycket positivt gensvar frŒn deltagarna - nŠstan 300 allmŠnlŠkare har nu gŒtt kursen - vill vi ge Šnnu fler kollegor mšjligheten att delta. Kursens innehŒll Kursens Šmnen Šr invŒrtesmedicin, gynekologi, pediatrik, ortopedisk medicin och klinisk epidemiologi, dŠr bedšmningar i spŠnningsfŠltet mellan individ- och populationsperspektiv kommer att belysas. Kursarrangšren Centrum fšr Praktisk AllmŠnmedicin Šr ett oberoende institut fšr fortbildning som drivs av Carl Edvard Rudebeck och Gšran Sjšnell, Kvartersakuten Matteus, Stockholm. Key words: praktisk klinik, allmŠnlŠkare.$0465ER - #2331 (am7900s.ref) 1996 "Osignerad"6^WKappan till Rolf Linnarssons unika avhandling om datorjournaler och kvalitetsutveckling AllmŠnMedicinV174n 196i^XKappan till Rolf Linnarssons unika avhandling om datorjournaler och kvalitetsutveckling i primŠrvŒrden med titeln "Methods, design and components for a computer-based patient record to promote quality care in general practice", i vilken han belyser vad som krŠvs fšr att framgŒngsrikt kunna nyttja journalen som ett instrument i kvalitetsutvecklingen finns nu šversatt till svenska. Pris endast 100 kronor Rekvisitionen kan stŠllas till: Centrum fšr AllmŠnmedicinsk Informatik (CAI) Britt-Gerd Malmberg IT-avd NVSO Box 714 191 27 Sollentuna Key words: datorjournaler, kvalitetsutveckling, avhandling.$0466ER - #2332 (am7900s.ref)k 1996 "Osignerad"6„~Dags fšr nationellt SFAM.dok-arbete vŠrdering och kravspecifikation av utdatafunktioner till datoriserade primŠrvŒrdsjournaler AllmŠnMedicin174e 196å|vDu, med erfarenheter av fšrsšk till uttag frŒn datorjournaler och som vill bidraga med dessa till likasinnade, mšt upp till projektseminarium onsdagen 16 oktober 1996 kl 13-17 i anslutning till SFAMs hšstmšte i Gšteborg Syfte: Skapa ett nŠtverk fšr de allmŠnlŠkare som idag tar ut journaldata fšr kvalitetsutveckling. Key words: datajournaler, primŠrvŒrd, utdatafunktioner.$0467ER - #2333 (am7900s.ref)t 1997 "Osignerad"0 Examensuppsatser 1993-1996 AllmŠnMedicins18suppl 21 18-23pD=ST-uppsatser finns listade i supplementet till AllmŠnMedicin.t,%LB10085T//AMER - #1538 (am7900s.ref)Ì 1998 "Osignerad"eF?Fortbildning av/med/fšr allmŠnlŠkare Infšr katalogen vŒren 1999f AllmŠnMedicine196e271-273\VKUR arbetar med katalogen fšr vŒren 1999, arbetet avslutas under november mŒnad, dŠr sista-minuten-bidrag och justeringar kan tas emot. AllmŠn deadline var 30 oktober. TŠnk pŒ att vi fortlšpande tar emot kursmaterial fšr annonsering Šven i AllmŠnMedicin. TillvŠgagŒngssŠttet finns beskrivet i katalogen. Key words: fortbildning, allmŠnlŠkare.,%LB10497T//AMER - #1757 (am7900s.ref)1 1998 "Osignerad"/B;Nytt samarbete underlŠttar SFAMs granskning av fortbildning AllmŠnMedicin194 167¤Rubriker: Fortbildning av/med/fšr allmŠnlŠkare Granskningsinstrument. KompetentsUtvecklingsRŒdet - KUR. Key words: SFAM, granskning, fortbildning, samarbete.a,%LB10457T//AMER - #1762 (am7900s.ref)a 1998 "Osignerad"9Fšrfattarregister 1997 AllmŠnMedicing191t 46-48h$Key words: fšrfattarregister.,%LB10263T//AMER - #1851 (am7900s.ref)M 1998 "Osignerad"0D>Dokumentation Seminarium om vŒrdprogram Malmš 6-7 oktober 1997 AllmŠnMedicinr25suppl 25 1-22ž—Supplement nr 25 AllmŠnmedicin 4/1998. sikterna om nyttan av vŒrdprogram gŒr fšr nŠrvarande starkt isŠr bland allmŠnlŠkare. Det bšr understrykas att denna skrift inte Šr avsedd att vara ett stŠllningstagande fšr eller emot vŒrdprogram. Den utgšr istŠllet en samling fakta och framlŠgger olika Œsikter och den avser att bilda ett underlag i diskussionerna om vŒrdprogrammens plats i svenska allmŠnmedicin. InnehŒll: Mštes syfte Behšvs vŒrdprogram? Guidelines, riktlinjer och vŒrdprogram Norge SATS "Sekretariat for allmenmedicinsk kvalitetsutvikling" Danmark Holland England Vilka omrŒden lŠmpar sig fšr vŒrdprogram? SBU, statens beredning fšr medicinsk utvŠrdering FrŒgestŠllningar vid val av omrŒde fšr vŒrdprogram HollŠndska kriterier Dalarnas kriterier Kritisk granskning av vŒrdprogram Att ta fram vŒrdprogram Nationell nivŒ MellannivŒ Lokal nivŒ Implementering av vŒrdprogram UtvŠrdering Sammanfattning Referenser ,%LB10451T//AMER - #1861 (am7900s.ref)u 2000 "Osignerad"cvpBarnhŠlsovŒrdens betydelse fšr barns hŠlsa - en analys av mšjligheter och begrŠnsningar i ett framtidsperspektiv AllmŠnMedicin1211; 24-27e@:De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(BarnhŠlsovŒrd);24 I september 1999 hšlls i Sigtuna en state-of-the-art-konferens om barnhŠlsovŒrdens framtid. Bland 40-talet deltagare fanns forskare frŒn alla professioner med anknytning till barnhŠlsovŒrden. Konferensrapporten. som nyligen utgetts av Medicinska forskningsrŒdet, har distribuerats till bland andra samtliga barnhŠlsovŒrdsšverlŠkare. Fšr att snabbt sprida konferensens huvudresultat bland landets allmŠnlŠkare presenteras hŠr ett utdrag ur MFR-rapporten. Key words: barnhŠlsovŒrd.$0112ER - #2008 (am7900s.ref)i 2000 "Osignerad"s"SFAM och lŠkemedelsindustrin AllmŠnMedicin21240’ŒDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(SFAM, lŠkemedelsindustrin);40 Key words: SFAM, lŠkemedelsindustrin.$0116ER - #2017 (am7900s.ref)i 2000 "Osignerad"sD=Fšrfattarregister. Articklar publicerade i AllmŠnMedicin 1999 AllmŠnMedicin211n 35-36("Key words: Fšrfattarregister 1999.$0405ER - #2271 (am7900s.ref)  1995 "SFAM dok "e0*SFAM.dok vill gšra datoranvŠndingen bŠttre AllmŠnMedicina164f161-164o4-SFAM har lŠnge ansett data- och klassifikationsfrŒgor vara viktiga fšr uppfšljning av allmŠnmedicins verksamhet och sedan flera Œr arbetar man med dem i en speciell arbetsgrupp. Arbetsgruppen kallas numera SFAM.dok, dŠr "dok" stŒr fšr "data och klassifikation". Key words: SFAM, bŠttre datoranvŠnding.Ì$0211ER - #2076 (am7900s.ref)Ì 1979 "SFAM"@:Nordisk kongress i AllmŠnmedicin i Kšpenhamn 6-9 juni 1979 SFAM-nytta19LFKey words: Nordisk kongress i AllmŠnmedicin i Kšpenhamn 6-9 juni 1979.$0174ER - #2039 (am7900s.ref)1 - #1861 (am7900s.ref)u 2000 "Osignerad"cvpBarnhŠlsovŒrdens betydelse fšr barns hŠlsa - en analys av mšjligheter och begrŠnsningar i ett framtidsperspektiv AllmŠnMedicin1211; 24-27e@:De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(BarnhŠlsovŒrd);24 I september 1999 hšlls i Sigtuna en state-of-the-art-konferens om barnhŠlsovŒrdens framtid. Bland 40-talet deltagare fanns forskare frŒn alla professioner med anknytning till barnhŠlsovŒrden. Konferensrapporten. som nyligen utgetts av Medicinska forskningsrŒdet, har distribuerats till bland andra samtliga barnhŠlsovŒrdsšverlŠkare. Fšr att snabbt sprida konferensens huvudresultat bland landets allmŠnlŠkare presenteras hŠr ett utdrag ur MFR-rapporten. Key words: barnhŠlsovŒrd.$0112ER - #2008 (am7900s.ref)i 2000 "Osignerad"s"SFAM och lŠkemedelsindustrin AllmŠnMedicin21240’ŒDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(SFAM, lŠkemedelsindustrin);40 Key words: SFAM, lŠkemedelsindustrin.$0116ER - #2017 (am7900s.ref)i 2000 "Osignerad"sD=Fšrfattarregister. Articklar publicerade i AllmŠnMedicin 1999 AllmŠnMedicin211n 35-36("Key words: Fšrfattarregister 1999.$0405ER - #2271 (am7900s.ref)  1995 "SFAM dok "e0*SFAM.dok vill gšra datoranvŠndingen bŠttre AllmŠnMedicina164f161-164o4-SFAM har lŠnge ansett data- och klassifikationsfrŒgor vara viktiga fšr uppfšljning av allmŠnmedicins verksamhet och sedan flera Œr arbetar man med dem i en speciell arbetsgrupp. Arbetsgruppen kallas numera SFAM.dok, dŠr "dok" stŒr fšr "data och klassifikation". Key words: SFAM, bŠttre datoranvŠnding.Ì$0211ER - #2076 (am7900s.ref)Ì 1979 "SFAM"@:Nordisk kongress i AllmŠnmedicin i Kšpenhamn 6-9 juni 1979 SFAM-nytta19LFKey words: Nordisk kongress i AllmŠnmedicin i Kšpenhamn 6-9 juni 1979.$0174ER - #2039 (am7900s.ref)1 kurativt ansvar. I takt med primŠrvŒrdens utbyggnad har under senare Œr ocksŒ allt fler arbetsuppgifter inom diabetesvŒrden kommit att fšras šver till primŠrvŒrden. DŠrmed har ocksŒ vŒrdresurserna blivit mer lŠttillgŠngliga fšr patienterna. OmvŒrdnaden och den personliga kontakten škar samtidigt patienternas mšjlighet och motivation att aktivt delta i skštseln av sin sjukdom och dŠrmed bidraga till ett bŠttre vŒrdresultat. Detta synsŠtt har allt sedan starten 1968 varit ledande fšr utvecklingen av principerna fšr diabetsvŒrden vid vŒrdcentralen i Dalby. En fšrutsŠttning fšr att i primŠrvŒrden kunna driva en policy i enlighet med ovan nŠmnda principer och finna en vŒrdform, som fšr diabetikern fungerar bŠttre Šn vad lasarettets šppna vŒrdmottagningar hittills gjort, Šr att en betydande och djupgŒende egen diabetesforskning bedrivs inom primŠrvŒrden fšr att utveckla bŠttre principer och behandlingsmetoder. Key words: diabetes, prevention, behandling, primŠrvŒrd, Dalby.*$LB05745T//AMER - #112 (am7900s.ref) „›Òšèv 1982(!Bostršm G Haglund BJA Svanstršm LsleForsknings- och utvecklingsarbete i primŠrvŒrd i Stockholms lŠn - redovisning av en enkŠtundersškning SFAM-nytt3 4-5.127-131r|vI artikeln redovisas en inventering av avslutade, pŒgŒende samt planerade forsknings- och utvecklingsarbeten i primŠrvŒrd i Stockholms lŠn. Redovisningen bygger pŒ en enkŠt genomfšrd vŒren 1982. Den har utfšrts vid Institutionen fšr socialmedicin, Karolinska institutet, vŒrdcentralen Kronan, Sundbyberg. Inventeringen visar att det pŒgŒr en mŒngfald av projekt i Stockholms-regionen men att huvuddelen finns samlade vid landstingets utvecklingsvŒrdcentraler. Den visar ocksŒ att den švervŠgande delen av projekten har tyngdpunkten i samhŠllsmedicinska mer Šn i kliniska frŒgestŠllningar. Erfarenheten frŒn inventeringen understryker behovet av utvecklingsvŒrdcentraler med sŠrskilda resurser, liksom behovet av lŠnsšvergripande samhŠllsmedicinska enheter, t ex hŠlsovŒrdsenheter. Key words: forskning och utvecklingsarbete, šversikt, primŠrvŒrd, storstad, enkŠtundersškning, Stockholm.*$LB05790T//AMER - #140 (am7900s.ref) 1982 Sjšnell GeHBArbetsmiljš pŒ en vŒrdcentral, sjukfrŒnvaro ett tecken pŒ trivsel? SFAM-nyttK3 4-59148-1491*$Kan arbetsmiljšn vid en vŒrdcentral dokumenteras och analyseras? En metod kan vara att sammanstŠlla sjukfrŒnvaron under en lŠngre tid. Skillnaden mellan olika yrkeskategorier kan utgšra grund fšr analysen. Vid Matteus vŒrdcentral visade en sŒdan genomgŒng 1980 att lŠkarsekreterare och distriktsskšterskor hade en lŠgre sjukfrŒnvaro Šn vŠntat. Organisatoriska fšrhŒllanden fšr dessa grupper kan antas vara en bidragande orsak till de lŒga frŒnvarosiffrorna. Key words: primŠrvŒrd, distriktsskšterska, arbetsmiljš, sjukfrŒnvaro, storstad, Stockholm.*$LB05795T//AMER - #153 (am7900s.ref) 1982Jonsson G Sjšnell GiVOSvŒrt med samarbete i storstadsdjungeln, studie av remisser frŒn en vŒrdcentralM SFAM-nytt93) 4-5 150-152iüõSamarbete slutenvŒrd - primŠrvŒrd Šr av stor betydelse fšr patienten bŒde ur medicinsk och juridisk synvinkel. Remitterande lŠkare skall vid gott samarbete alltid fŒ svar pŒ remissen. Studien visar att 25% av remisserna frŒn Matteus vŒrdcentral under ett Œr till kliniker i Stockholm ej besvaras. Analys av remisser frŒn en vŒrdcentral Šr en bra metod fšr att pŒvisa brister och stimulera till bŠttre samarbete. Key words: remissflšde, primŠrvŒrd, storstad, samverkan (primŠrvŒrd - sjukhus) Stockholm.t*$LB05796T//AMER - #154 (am7900s.ref) 1982 Ejlertsson GRKStudier av hšg sjukvŒrdskonsumtion vid vŒrdcentral. Metoder och tillŠmpningi SFAM-nytt 3(3.104-105.¼¶Vad Šr det karakteristiska fšr patienter med hšg primŠrvŒrdskonsumtion? En studie frŒn Dalby lŠkardistrikt belyser denna frŒga. Den anvŠnda metoden fšr att definiera hšgkonsumenter skiljer sig frŒn metoder, som anvŠnts i tidigare studier inom omrŒdet. Metoden har mšjliggjorts genom det flexibla systemet fšr dataregistrering och -bearbetning av besšksinformation FrŒn vŒrdcentralen i Dalby. Key words: primŠrvŒrd, vŒrdutnyttjande, Dalby.*$LB05781T//AMER - #159 (am7900s.ref)C@44ð2V-TĦ 1989Lynöe Nk@9Validitetsproblem i den kvalitativt inriktade forskningenk AllmänMedicine105E216-2187àÚInom den kliniska forskningen finns ingen tradition när det gäller kvalitativt inriktad forskning. Beror detta på metodologisk restrik 1994 Persson Le<5AllmŠnlŠkares efterutbildning - ett "paradigmskifte"!t AllmŠnMedicinv151d11öïI grunden tycker vi alltsŒ att utredningen om efterutbildning och Institut Šr mycket positiv, men har invŠndningar mot hur man anvŠnder begreppet kvalitetssŠkring samt hur frŒgan handlagts. Key words: allmŠnlŠkare, efterutbildning, debatt.r,%LB05619T//AMER - #1052 (am7900s.ref)n 1994JerdŽn L$FrŒgor kring ett ordfšrandeval AllmŠnMedicinf151 12.'Key words: SFAM, ordfšrandeval, frŒgor.,%LB05620T//AMER - #1053 (am7900s.ref)Ì 1994RŒstam LD=Lindberg G. Serum sialic acid and cardiovascular disease risk0 AllmŠnMedicina151r 23-24 š“I november 1992 fšrsvarade Gunnar Lindberg sin avhandling, vilken handlade om sialinsyra som riskindikator fšr hjŠrtinfarkt och stroke (1). Gunnar Šr šverlŠkare vid Centrum fšr folkhŠlsoforskning i Karlstad och specialist i allmŠnmedicin. Det var den fšrsta disputationen i allmŠnmedicin vid Institutionen fšr Klinisk SamhŠllsmedicin i Malmš. Avhandlingen bygger delvis pŒ en uppfšljning av data som samlades in under 1960-talet under ett stort hŠlsokontrollprojekt, den sŒ kallade VŠrmlandsundersškningen. Fakultetsopponent var professor Kurt SvŠrdsudd vid Institutionen fšr allmŠnmedicin i Uppsala. Key words: Serum Sialic Acid, cardiovascular disease risk.e,%LB08729T//AMER - #1068 (am7900s.ref)i 1994 Carlsson L$Cancerdiagnostik i primŠrvŒrds AllmŠnMedicini153f159-161¸±Av 114 nyupptŠckta cancerfall under Œren 1987-89 i Lindsdals primŠrvŒrdsomrŒde hade 74 procent besškt distriktslŠkare halvŒret innan diagnos. Cancermisstanke vŠcktes i 82 procent av dessa. Av de 101 fall som fanns journalfšrda vid Lindsdals vŒrdcentral gick 40 i regelbundna kontroller fšr annan sjukdom. I denna grupp var besšksmšnstret annorlunda halvŒret innan diagnosdatum. Det gjordes fler besšk i denna grupp och i en stšrre andel av dessa Šr cancerrelaterade symtom omnŠmnda. HŠr fanns ocksŒ fyra av de fem fall med škad "doctors delay" pŒ vŒrdcentralen. Key words: Primary health care; Family practice; Physicians, family; Neoplasms; Referral and consultation; Time factors; Human.,%LB05661T//AMER - #1073 (am7900s.ref). 1994RŒstam LTNLindblad U. The prognosis of hypertension - the Skaraborg hypertension project AllmŠnMedicinu151B 29-32R& I februari 1993 fšrsvarade Ulf Lindblad sin avhandling om prognosen vid lŠkemedelsbehandlad hypertoni (1). Det var den andra disputationen vid allmŠnmedicinska sektionen vid Institutionen fšr Klinisk SamhŠllsmedicin i Malmš. Avhandlingen bygger pŒ en uppfšljning av det fšrsšk med ett vŒrdprogram fšr hypertoni vi bedrev i Skaraborgs lŠnd under Œren 1977-1981. "The Skaraborg Hypertension Project". Fakultetsopponent var professor Dag Thelle frŒn Nordiska hŠlsovŒrdshšgskolan. Key words: Human; Hypertension; Prognosis; Dissertations, academic.,%LB05626T//AMER - #1075 (am7900s.ref)N 1994Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicine151n 25-264œ–Key words: Citodon, Paracetamol vid lŒngvarigt bruk (ELIS) Erytromycin och fšda (KAROLINE) BlŒsor av Lexinor (KAROLINE) Xylitol till diabetiker? (LIV),%LB08730T//AMER - #1087 (am7900s.ref)ä 1994Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin152e 81-82a|vKey words: Obstipation vid opiatbehandling (LIV). Varfšr sŒ hšg levaxindos? (ELIS). Hudbiverkningar av Daivonex (ELIS),%LB08724T//AMER - #1090 (am7900s.ref)sîÖê®Ñ¦ÁT›”Ö¾ 1994AndrŽ Mr& SFAMs fšrsta initiativseminarium AllmŠnMedicinm156 265,%Key words: SFAM, initiativseminarium.9$0206ER - #2071 (am7900s.ref)r 1995Granvik M von Schultz MfNHEffekten av kostinformation fšr bŠttre kolesterolvŠrden minskade pŒ sikt AllmŠnMedicin161r 33-34küI artikeln behandlas ett preventivt "kostprojekt" som bedrivits vid Skogsbo vŒrdcentral i Avesta kommun i sšdra Dalarna. Huvudsyftet var att studera om riktade hŠlsokontroller med sŠrskilt inriktning pŒ kostrŒdgivning kan fšrbŠttra blodfettvŠrdena bland personer i Œldrarna runt 40. I artikeln redovisas utfallet efter tolv och 36 mŒnader. Undersškningen visar att totalkolesterolnivŒn inte varaktigt kunnat sŠnkas trots en lovande bšrjan. NŒgot av en ŒtergŒng till utgŒngslŠget kunde noteras efter det att de kontrollerande och informerande insatserna frŒn primŠrvŒrden sida upphšrt. Key words: KolesterolnivŒ. SEARCH WORDS: Health promotion; Patient education; Diet; Cholestrol; Diet, reducing; Life style; Health surveys; Follow-up studies; Human; Male; Female.,%LB07463T//AMER - #1171 (am7900s.ref)w 1995AndrŽ M Petersson C  AllmŠnmedicinens trŠdgŒrdi AllmŠnMedicin 163n 1087tmAllmŠnmedicinen i Sverige Šr en trŠdgŒrd som lŠnge vanvŒrdats. Det ha inte saknats Œsikter om anlŠggning, tillgŠnglighet, resurstilldelning med mera. MŒnga gŒnger har Œsikterna gŒtt isŠr och diskussionerna stŒtt heta. Projekteringar har genomfšrts, men trŠdgŒrdsskštseln har hela tiden varit eftersatt. DŠr det funnits stycken, som med hjŠlp av entusiastiska trŠdgŒrdsarbetare eller konstgšdsel av nŒgot slag prunkat i hŠpnadsvŠckande omfattning. NŒgra hšrn, gŠrna de som grŠnsat till skog och Šng, har varit vŠl ansade och šmt vŒrdade, men de har fšrsvunnit i det allmŠnna intrycket av vanvŒrd. Key words: allmŠnmedicin.a,%LB07564T//AMER - #1178 (am7900s.ref) 1995 Hey Mä& Specialistexamen i AllmŠnmedicin AllmŠnMedicinr162l 75-76 º³Specialistexamen i allmŠnmedicin Šr inne pŒ sjŠtte ŒrgŒng. HŠr redovisas examensprocessen och avslutningsdagen i Uppsala 1994. Key words: allmŠnmedicin, specialistexamen, Uppsala.D,%LB07555T//AMER - #1216 (am7900s.ref)e 1995 Sšderstršm M:4SFAM bildar nytt forum fšr disputerande allmŠnlŠkare AllmŠnMedicin.163e116-117eðéSedan specialiteten allmŠnmedicin blivit ett akademiskt Šmne har det fšr varje Œr tillkommit nydisputerade allmŠnlŠkare. Vad skall de gšra sedan, frŒgar sig mŒnga, bŒde arbetskamrater och chefer. Key words: disputerande allmŠnlŠkare.m,%LB07568T//AMER - #1232 (am7900s.ref)d 1995Andre Ma Recensioner AllmŠnMedicin163 148u(!Key words: recension, Glastaket.i,%LB07581T//AMER - #1257 (am7900s.ref)k 1995 Sšderstršm M RecensionR AllmŠnMedicin166307-3083JCKey words: recension, Barnmedicinsk undersškningsteknik. VideofilmB,%LB00837T//AMER - #1261 (am7900s.ref)Ì‚úu$a¨KÂDbj 1981Lindman A Westman Gs>8AllmŠnmedicin i UmeŒ. Uppbyggnad av allmŠnmedicin i UmeŒ SFAM-nyttr2f2 29-30fXQI nŒgra artiklar tecknas hŠr nŒgot om bakgrunden till och den hittillsvarande erfarenheten av planering och genomfšrande av undervisning i allmŠnmedicin i UmeŒ. Vidare ingŒr en rent pedagogisk artikel som innehŒller vŠsentliga bakomliggande principer och tankar fšr ett undervisningsarbete av detta slag. Key words: AllmŠnmedicin i UmeŒ.o*#LB05699T//AMER - #67 (am7900s.ref) 1981 Furhoff A RLUtbildningserfarenheter frŒn allmŠnmedicinenheten vid Sollentuna vŒrdcentral SFAM-nytts2r2i43ûFšrfattaren ger en personligt fŠrgad redovisning av utbildningsaktiviteter fšr AT- och FV-lŠkare samt distriktslŠkare med utgŒngspunkt frŒn allmŠnmedicinenheten vid Sollentuna vŒrdcentral. Key words: utbildningserfarenheter, allmŠnmedicin, Sollentuna.s*#LB05706T//AMER - #74 (am7900s.ref)a 1981 Vigborg AoleDet muskuloskelettala sjukdomspanoramat - en specialstudie av allmŠnlŠkarbesšk i Hallunda vŒrdcentral SFAM-nytt23ö 97-98nÊÃUr en vŒrdkonsumtionsanalys pŒ Hallunda vŒrdcentral har en specialstudie pŒ patienter med muskeloskelettala diagnoser gjorts samt jŠmfšrelse med totalmaterialet. Det konstaterades att 1/4 av alla allmŠnlŠkarbesšk utgjordes av patienter med led- och muskelsjukdomar. Knappt hŠlften i denna grupp svarade fšr c:a 1/5 av mottagningens besšk. Merparten av dessa patienter hade ryggproblem. I de fall dŒ patienten sškt vŒrdcentralen 3 gŒnger eller fler pŒ grund av muskeloskelettala besvŠr uppvisade 80% av patienterna dessutom psykiska problem samt mer Šn dubbelt sŒ ofta alkoholproblematik jŠmfšrt med totalmaterialet (6%). Key words: led- och muskelsjukdomar, primŠrvŒrd, patientregistrering, vŒrdutnyttjande.*#LB05728T//AMER - #96 (am7900s.ref) 1982Melander A WŒhlin-Boll E.(Optimering av farmakoterapi i primŠrvŒrd SFAM-nytta3r1r 15-16kvpEtt av primŠrvŒrdens frŠmsta behandlingsinstrument Šr farmakoterapi. Fšr att distriktslŠkaren skall kunna fŒ adekvat information pŒ de fšr primŠrvŒrden viktiga lŠkemedelsomrŒdena mŒste forskning kring lŠkemedel bedrivas inom sjŠlva primŠrvŒrden. Artikeln redogšr fšr nŒgra av de lŠkemedelsprojekt som bearbetas i Dalby. Bland dessa Šr inverkan av fšdointag pŒ lŠkemedels upptag i kroppen, val och dosering av perorala antidiabetika, val och dosering av antiinflammatoriska analgetika vid artros och artrit, samt medikamentell profylax av tromboemboliska sjukdomar i primŠrvŒrden. Key words: farmakoterapi, primŠrvŒrd, Dalby.*$LB05748T//AMER - #116 (am7900s.ref) 1982 Furhoff Am&FV i storstad - hur kan det gŒ?c SFAM-nyttj3l 4-5å182-183B^XI artikeln presenteras hur den nya FV-utbildningen i allmŠnmedicin fšr nŠrvarande byggs upp i Stockholm. Inom varje fšrvaltningsomrŒde har lokala sŒ kallade FV-rŒd ansvar fšr vidareutbildningen. Representanter frŒn varje FV-rŒd bildar tillsammans med representanter frŒn centrala personalavdelningen och tvŒ distriktslŠkare "HŠlso- och SjukvŒrdsnŠmndens referensgrupp fšr FV i AllmŠnmedicin" med uppgiften att samordna erfarenheter i fšrsta hand frŒn handledarkurserna. Regelbundna utbildningstrŠffar Šger rum fšr FV-lŠkarna en fšrmiddag varannan vecka i tvŒ fšrvaltningsomrŒden. Sedan ett Œr finns Šven efterutbildningsseminarier fšr distriktslŠkare vid Socialmedicinska Institutionen, VŒrdcentralen Kronan i Sundbyberg. FšrstŒelse finns ocksŒ bŒde bland primŠrvŒrdens personal, administratšrer och politiker fšr att man i primŠrvŒrden saknar de flesta av de undervisningssituationer som pŒ klinikerna Šr inbyggda i det dagliga arbetet (ronderna!) och att dessa mŒste ersŠttas med utbildningsaktiviteter pŒ sŠrskilt avsatt tid. Key words: allmŠnmedicin, utbildning, vidareutbildning, efterutbildning, Stockholm.*$LB05809T//AMER - #129 (am7900s.ref)®}¬t¾ 198281Abdulla M Bender I JŠgerstad M NordŽn kesson B b[Kemisk analys av kostens sammansŠttning, sambandet med konsumentens hŠlsa under uppfšljningr SFAM-nytt 3k1t 20-23s»Dubbelportionstekniken utvecklas frŠmst fšr att fŒ ett sŒ exakt mŒtt som mšjligt i fšrsta hand pŒ hur mycket kolesterol man Œt, i andra hand mŠngden fett och proportionen mŠttat-omŠttat fett. SkŠlet var hypotesen att kolesterol och fett spelade roll fšr utvecklingen av arterioskleros. Vi fann att kolesterolnivŒn i blodet ej hade samband med kolesterol i kosten. I dag Šr fett i kosten - arterioskleros hypotesen, i stort švergiven. NŠr tekniken fšr insamling av kemisk analys utvecklats fšll det sig naturligt att undersška protein, kolhydrat, fiber, metaller-spŒrŠmnen, vitaminer, DDT etc. Analyserna i olika Œldersgrupper tydde pŒ att kosten var adekvat ur hŠlsosynpunkt. Undersškning av sambandet salt-blodtryck visade att den studerade befolkningens saltintag ej kunde spela roll fšr att fšrhšjda blodtryck. Vegetarisk kost (vegan och laktovegetarisk kost) Šr fšr nŠrvarande populŠrt. Data fšr vad sŒdan kost representerar har saknats. Vi har funnits att vegankosten Šr fettfattig, har lŒgt men adekvat proteininnehŒll, hšg fiberhalt, hšgt innehŒll av kalium, magnesium, jŠrn, zink och koppar samt folsyra och lŒgt B12. Endast de lŒga B 12 Šr en hŠlsorisk, betydelsen av hšg kopparhalt kan ej bedšmas Šn. PŒgŒende och planerade studier gŠller kosten vid graviditet, diabetes samt barns kostvanor samt icke šnskvŠrda kostkomponenter t ex sŒdana som blir en fšljd av industriell livsmedelsproduktion. Key words: dubbelportionsundersškning, kost, kostvanor, Dalby.*$LB05750T//AMER - #115 (am7900s.ref) 1982Falkenberg M Riis Ua*$Diabetesundervisning - Kisa-modellen SFAM-nytts3K6e200-205týAtt informera diabetespatienter kan vara svŒrt, dŒ vi inom sjukvŒrden som kunskapsfšrmedlare ofta saknar pedagogisk kompetens, tid och bra undervisningstmateriel. Vid lŠkarstationen i Kisa har ett planschsystem och ett tredimensionellt lŠromedel utvecklats. Detta underlŠttar fšr oss att i undervisningssituationen konkretisera abstrakta fenomen sŒsom kostfšrdelning, postalimentŠr B-glukosstegring och insulinverkan med samtidig mšjlighet till individualisering. Key words: diabetes, information, primŠrvŒrd.ö*$LB05814T//AMER - #124 (am7900s.ref) 1982(!Bengtsson M NordŽn Samuelsson G @:Prospektiv undersškning av pensionŠrer fšdda 1902 och 1903 SFAM-nyttp3e1m 35-39väÝLongitudinella studier Šr primŠrvŒrdsforskningens specialitet. Genom att ha ansvaret fšr befolkningen samlar primŠrvŒrden in uppgifter som Œterspeglar levnadsfšrloppet ur hŠlsosynpunkt och ur socialsynpunkt. PensionŠrsundersškningen Šr ett typiskt exempel. Den visar hur en del av befolkningen decimeras genom Œren, hur sjukdomar dyker upp med vŠxlande och vŠxande hot mot hŠlsan och škande risk fšr invaliditet och invaliditetens fšljder - ensamhet, isolering, avtagande stimulans frŒn omgivningen. DalbypensionŠrerna har vi fšljt hittills frŒn 67 Œr till 78 Œr. De erfarenheter vi samlat har vi anvŠnt fšr en argumentering fšr att se till, sŒ lŒngt mšjligt, att den Œldrande fŒr vara kvar i sin egen hemvanda miljš. NŠr sluten vŒrd Šr nšdvŠndig skall i fšrsta hand smŒ lokala sjukhem, sŒ nŠra gamla anhšriga och vŠnner som mšjligt komma ifrŒga. Man mŒste mer Šn hittills respektera šnskemŒlet att fŒ sluta sina dagar dŠr man levat. Key words: Šldreomsorg, gerontologi, primŠrvŒrd, Dalby.*$LB05754T//AMER - #126 (am7900s.ref)X’‘{{{‹’q¢¸’g’Œ˜’€ŒŒ~Œ™€†Xl<Ð{Ä{<–l„†™l¤˜£„Ðd„¤¤¢V‘K <˜¨Ä„Ó˜„£¢Ð‰¤l‰‰¤˜£¨‰¤“ˆ“­’–2¨¢ˆ©¢¢“““¹‘¨©–Ð’z¢dX“’©–2 ­    Ä¨‘¡¡£¡¹¾Ÿ«Ÿ¨¢« ­2®–¦ŸŸ¦dŸ©¦¡µ¦¥2¹µ¢¹©¥¹¦¥¹¬«§®§µµ02Í©²ÒÒ2¦¬©ÓÒײ¬¬»²×¾¬§¾¦§®$z¯§²¬»'±²®»¥¥¥¯¬×±D¬±´¥²®æ´¯´²$¼¯Ò¾2¯®Ä¯±½×¯q¯Íɾ þÖV¬, Ø–>:Üœâ+êÜ 1983 Adolfsson LE4-Degenerativa axelledssjukdomar i primŠrvŒrden  AllmŠnMedicin.4r2r59leBakom begreppet degenerativ axelledssjukdom dšljer sig ett flertal olika tillstŒnd. Diagnosmšnster, behandlingsrutiner samt den kortsiktiga prognosen har studerats vid en allmŠnlŠkarmottagning i Jšnkšping. Erfarenheterna jŠmfšrs med likartade studier pŒ specialistmottagningar. Key words: led- och muskelsjukdomar, primŠrvŒrd, axlar, diagnostik, behandling.r*$LB05844T//AMER - #219 (am7900s.ref) 1989& Adolfsson LE Larsson M Nilsson S2+€ldrehŠlsovŒrd - erfarenheter frŒn Bankeryd  AllmŠnMedicin 102n560)Som ett inlŠgg i diskussionen kring utformningen av fšrebyggande verksamhet fšr Šldre redovisas frŒn vŒrdcentralen i Bankeryd, Jšnkšping, egna erfarenheter inom omrŒdet. En idŽskiss fšr verksamhetens framtida utformning presenteras. Key words: Šldreomsorg, prevention, Bankeryd, Jšnkšping, debatt.r*$LB06374T//AMER - #554 (am7900s.ref) 1995 Adolfsson LE Johansson LOs"Kvalitetsutveckling - Astma  AllmŠnMedicine166B6/<5Kvalitetsutveckling Šr viktig fšr allmŠnmedicinen, inte minst i tider av organisatorisk kaos och allmŠnt ifrŒgasŠttande. SFAM har, i likhet med de flesta specialistfšreningar, tagit initiativ i frŒgan och bedriver ett fortgŒende utvecklingsarbete kring kvalitetsutveckling. I Jšnkšpings kommun samlades Œtta vŒrdcentraler under 1994-95 kring ett kvalitetsutvecklingsprojekt inom astmaomrŒdet och vi vill i det fšljande redovisa vŒra erfarenheter av detta. SEARCH WORDS: Quality assurance, health care; Asthma; Ambulatory care facilities; Primary health care; Human.n,%LB07915T//AMER - #1179 (am7900s.ref)d 1998 Nilsson LGJ04-AnvŠndningen av generiska lŠkemedel i Sverigef AllmŠnMedicinr192c 73-74.(Key words: generiska lŠkemedel, Sverige.,%LB10303T//AMER - #1849 (am7900s.ref)Ì 1992 Lindholm LHsd]Ambulatory blood pressure measurement A tool for more comprehensive blood pressure evaluatione AllmŠnMedicin 135e200-202s`YInger Enstršm-Granath disputerade den 30 maj 1992 vid Institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby vid Lunds universitet. Opponent var docent Ulf de Faire, Institutionen fšr medicin vid Karolinska sjukhuset. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby. Key words: Hypertoni, ambulatorisk blodtrycksmŠtning, lŠkemedelsbehandling.0*$LB06678T//AMER - #917 (am7900s.ref) 1993 Lindholm LH 4-Ekbom T. Risks of hypertension in the elderly  AllmŠnMedicins145e201-203e(!Tord Ekbom disputerade den 18 december 1992 vid Institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby, Lunds universitet. Opponent var docent Kjell Asplund, Institutionen fšr medicin vid UmeŒ universitet. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby. Key words: hypertension, Šldre.r,%LB05589T//AMER - #1032 (am7900s.ref)/ 1995 Nilsson LJGd,%Terapival avgšr lŠkemedelskostnadernam AllmŠnMedicink164l178-180n„~Rubriker: Tabell I LŠkemedelsfšrsŠljningen i Sverige 1990-1994. Nyttja kostnadsjŠmfšrelserna i LŠkemedelsboken KostnadsjŠmfšrelser LŠkemedelskommittŽernas roll LŠkemedelsmisslyckanden beror oftast pŒ felaktig anvŠndning Tabell II Intagna med lŠkemedelsproblem pŒ franskt sjukhus under 16 dagar …ver- och undermedicinering Šven i šppen vŒrd Key words: terapival, lŠkemedelskostnader.,%LB08717T//AMER - #1195 (am7900s.ref)t 1995 Hensjš LO "FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinr165r229-230º´Key words: lŠkemedel, Kalciumantagonister och biverkningar (LIV) Vitamin B12 vid demens? (ELIS) Anabola steroider och operationsrisker Missbruk vid anvŠndning av Imovane (ELINOR).,%LB07902T//AMER - #1237 (am7900s.ref)a 1979Beling MHuslŠkarutredningen  SFAM-nyttr2e 7-8e€yRubriker: RemissŠrenden Psykisk hŠlsovŒrd 1 Socialt innehŒll i sjukvŒrden - en vŠgledning - ett fšrslag till underlag till vŒrdprogram. SamhŠllsmedicinska moment i lŠkarutbildningen. Mšdra- och barnhŠlsovŒrd, fšrslag till principprogram. AngŒende gemensamma regler inom Norden fšr anvŠndning av Akupunktur. RegionssjukvŒrdsbetŠnkandet SOU 1978:70. Key words: huslŠkarutredning.0("LB05663T//AMER - #1 (am7900s.ref).0-¦ PÞ”º 1996 Holmquist Lg,%Mottagning med verksamhetsuppfšljningm AllmŠnMedicint17suppl 1715 England har inte bara dimma och regn. Ibland Šr det vŒrsol och vŠrme. KšrsbŠrstrŠden och magnolian stod i full blom nŠr vi gjorde studiebesšk pŒ en engelsk femlŠkarpraktik i utkanten av Leicester. Verksamhetsuppfšljning Œrligen rapport omfattar: - Kommunprofil med omrŒdets demografi. - ArbetsinnehŒll och besšksstatistik. - Jourbesšk. - Produktionsuppgifter frŒn prevention. MHV och BHV. - Cytologi och vaccinationer. - Uppfšljning av fund holding avtalet dvs vŒrddagar, vŒrdkostnader m m pŒ sjukhuset. - Remissfrekvens och remissmšnster. - Rapport frŒn distriktsskšterskornas arbete. - Diverse projekt fšr kvalitetsutveckling tex handlŠggning av diabetes, astma, thyroideasjukdomar, telefontillgŠnglighet, vŠntetider m m. - LŠkemedelsfšrskrivning. Uppgifterna samlas in av mottagningens personal men bearbetas och sammanstŠlls central. Resultaten redovisas sŒ att mottagningen Šr identifierbar. Den enskilde lŠkaren kan fŒ uppgifter om sitt eget arbete och jŠmfšrelsetal med kommun resp mottagning. Key words: studiebesšk, Leicester.,%LB08464T//AMER - #1284 (am7900s.ref) 1996Molin L Faergemann J>7Viktigt med riktig diagnos vid behandling av nagelsvampH AllmŠnMedicin172 93-95ÔÍAllylaminer Šr syntetiska medel mot svampinfektioner. En allylamin fšr peroralt bruk, terbinafin, har fŒtt stort anvŠndningsomrŒde. Den kliniska effekten Šr betydlig bŠttre Šn tidigare tillgŠngliga medel. SŠrskilt gŠller detta nagelsvamp. Vid utbredd nagelsvamp och sŠrskilt nŠr hela nageln Šr angripen Šr det endast peroral behandling som Šr tillrŠckligt effektiv. Den hšga lŠkningsfrekvensen och lŒga recidivrisken vid behandling med terbinafin fŒr dock inte leda till en šverkonsumtion. Det Šr dŠrfšr nšdvŠndigt att behandling endast initieras efter korrekt mykologisk diagnos. Key words: nagelsvamp, diagnos, behandling. SEARCH WORDS: LŠkemedelstillfšrsel genom munnen; Antisvampmedel; Hudsjukdomar pŒ hŠnderna.g,%LB08453T//AMER - #1294 (am7900s.ref)  1996 Holmquist LRHuslŠkare i Hollandr AllmŠnMedicinr17suppl 17 22-23D>Den hollŠndska hŠlso- och sjukvŒrden kan indelas i fyra olika delar: - BarnhŠlsovŒrd, mšdrahŠlsovŒrd, skolhŠlsovŒrd och vaccinationsprogram. Dessa Šr vanligen privat organiserade. - HuslŠkare, distriktsskšterskor, sjukgymnaster, barnmorskor, apotekare, socialarbetare, hemsjukskšterskor. Drivs bŒde i enskild regi och av ideella organisationer och stiftelser. - Mentalsjukhus, sjukhem, konvalecenthem Šr oftast statliga. - Universitetssjukhusen drivs av staten. …vriga sjukhus drivs utan vinstintresse av ideella eller religišsa stiftelser. Key words: huslŠkare, Holland.,%LB08468T//AMER - #1309 (am7900s.ref)d 1996 Persson L70*KvalitetssŠkring i samverkan med sjukhusen AllmŠnMedicina17suppl 1719¦ Studiebesšk pŒ General Hospital Leicester. Samtal med Liz Shears, Sue Thomas, Mike Kelly. Key words: studiebesšk, kvalitetssŠkring, General Hospital, Leicester.,%LB08466T//AMER - #1311 (am7900s.ref)ö 1996Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinm173i139-140- Key words: lŠkemedel, Ovanlig biverkan av TBE-vaccin (Karoline. Doxycykling och missfŠrgade tŠnder (Karoline) Interaktion Tyreoideahormon-…strogen (Liv) ACE-HŠmmare och Astma (Karoline) Vitamin A och Graviditet (Dric) Hemofer dyrt och saknar fšrdelar (Karoline.r,%LB08680T//AMER - #1324 (am7900s.ref)n 1996 Persson L74.TQM - kvalitetsutveckling i ledningsperspektiv AllmŠnMedicin17suppl 1711‚{Samtal med Patricia Woollass, Hull, Department of Family Practice. Key words: TQM, kvalitetsutveckling, ledningsperspektiv.e,%LB08461T//AMER - #1325 (am7900s.ref)t46ÔÎI fyra tidigare artiklar i serien om att skriva och publicera vetenskapliga artiklar har utgŒngspunkten varit fšrfattarens (1-4) I den hŠr artikeln tar vi en motsatt utgŒngspunkt - lŠsarens. "The critical reading guide" Šr hŠmtad frŒn SFAMs systerorganisation i Holland (Nederlands Huisartsen Genootschap Commissie Wetenschappelijk Onderzoek) dŠr den anvŠndes i efterutbildningskurser i forskningsmetoder inom primŠrvŒrden (5). Key words: forskningspresentation.*$LB00552T//AMER - #300 (am7900s.ref)ïî¾åLãÖÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌ I, Henrikss 1983("Haglund B Linnergren L Svanstršm L.(PrimŠrvŒrd och folkhŠlsoarbete i Finland AllmŠnMedicin54R36 98-103I ett internationellt perspektiv har Finland liksom švriga nordiska lŠnder en jŠmfšrelsevis god folkhŠlsa. Det finns dock en šverdšdlighet hos mŠn i arbetsfšr Œlder i Finland. Detta Šr en av anledningarna till ett mycket mŒlmedvetet folkhŠlsoarbete som nu bedrivs fšr att komma till rŠtta med flera av de problem som kan ligga bakom šverdšdligheten. Den finska hŠlso- och sjukvŒrdens organisation skiljer sig i mŒnga avseenden frŒn den svenska. PrimŠrkommunerna har ansvaret fšr hŠlso- och sjukvŒrden. En mŒlmedveten och kraftig omstrukturering av hŠlso- och sjukvŒrden har Šgt rum under 70-talet, frŒn ett starkt sjukhusorienterat system till en primŠrvŒrdsorienterad hŠlso- och sjukvŒrd. Tyngdpunkten i mŒlsŠttningen fšr den finska hŠlso- och sjukvŒrden ligger fšr nŠrvarande pŒ preventiv vŒrd med avsikt att fšrbŠttra befolkningens hŠlsotillstŒnd. HŠlsoupplysningen liksom fšretagshŠlsovŒrd i Finland Šr vŠl inarbetad i det dagliga arbetet vid vŒrdcentralerna. Den Šr ocksŒ en lagstadgad skyldighet och fšrekommer dŠrfšr vid alla centraler. Genom denna konstruktion har cirka 90 procent av yrkesverksamma i dag fšretagshŠlsovŒrd. I och med att vi i Sverige har fŒtt en ny hŠlso- och sjukvŒrdslag liknar situationen mycket den som fšrelŒg i Finland 1972. Genom den ekonomiska styrningen under 1970-talet av medel till primŠrvŒrd och fšrebyggande arbete har man i Finland lagt grunden till en rŠttvis geografisk fšrdelning av hŠlso-och sjukvŒrd. Samtidigt har man genom uppbyggnaden av ett nŠt av vŒrdcentraler skapat en ur lŠkarsynpunkt god miljš som medfšrt hšg besŠttning av tjŠnster och dŠrvid ocksŒ gett mšjligheter till fšrebyggande arbete. Erfarenheterna frŒn Finland visar pŒ praktiska vŠgar till fšrverkligandet av vŒr nya hŠlso- och sjukvŒrdslag. Key words: primŠrvŒrd, prevention, Finland, šversikt.*$LB05858T//AMER - #226 (am7900s.ref) 1983 Nordgren B4-Ortopedisk medicin i lŠkarnas grundutbildning AllmŠnMedicin4271¦ŸI artikeln redovisas behovet av ortopedisk medicin i grundutbildningen och ett šnskvŠrt innehŒll pŒ denna nivŒ. Key words: grundutbildning, ortopedisk medicin.e*$LB05848T//AMER - #228 (am7900s.ref) 19832,Dammstršm B Johansson G Rundgren K Widgren R$RškavvŠnjning vid vŒrdcentralt AllmŠnMedicind4ä3b122-123súAllt fler vŒrdcentraler har bšrjat med rškavvŠnjningsbehandling. Resultaten har varit varierande. I artikeln redovisas resultat, samt diskuteras erfarenheter frŒn rškavvŠnjningsarbete i grupp vid Jakobsbergs vŒrdcentral. RškavvŠnjningsarbete mŒste ingŒ som ett naturligt inslag i all personals arbetsuppgifter inom primŠrvŒrden. Fšr detta krŠvs kunskap och erfarenhet. Att arbeta med rškavvŠnjning i grupp Šr ett stimulerande sŠtt att inhŠmta denna erfarenhet. Key words: rškavvŠnjning, primŠrvŒrd, debatt.*$LB05869T//AMER - #237 (am7900s.ref) 1983Linder BAllmŠnmedicinens framtid AllmŠnMedicinl454M 1338€zSvensk allmŠnmedicin kŠnnetecknas idag av en stark kvantitativ expansion nŠr det gŠller utbyggnad av verksamheten, nyanstŠllning av personal inom olika kategorier samt škande mŠngd specialister i allmŠnmedicin som snabbt fyller upp de vakanser som fortfarande finns. Det stŒr allt mera klart att dagens allmŠnmedicinska vardag inte bara Šr det traditionellt kliniska arbetet utan Šven kŠnnetecknas av ett škande innehŒll av mer samhŠllsmedicinsk karaktŠr. Denna bredare syn pŒ modern allmŠnmedicin Šr ocksŒ nšdvŠndig med hŠnsyn till vŒr nya hŠlso- och sjukvŒrdslag. Key words: allmŠnmedicin, framtid, expansion, utbyggnad, verksamhet.*$LB05870T//AMER - #238 (am7900s.ref)j,il_l^vGCv8078 1981 Svanström Le<5Allmänmedicinska moment i grundutbildningen av läkaren SFAM-nyttt2H2y 26-28aˆ‚UHÄ har nyligen tillsatt en utredning för att se över grundu 1981 Hey MrRLPrimŠrvŒrdsundervisning under lŠkarnas grundutbildning i Lund-Malmš-regionen SFAM-nytt 2l2i 40-411^XSedan 1976 har primŠrvŒrden i Malmšhus lŠns landstingomrŒde i allt stšrre omfattning deltagit i undervisningsinsatser inom ramen fšr lŠkarnas grundutbildning. Genom samarbetet med regionens socialmedicinska institutioner har ett allt stšrre tidsmŠssigt utrymme avdelats Œt undervisningsmoment med anknytning till allmŠnmedicin/primŠrvŒrd. TvŒ stora projekt har dŠrvid genomfšrts nŠmligen undervisning i primŠrvŒrd under 6:e terminen samt epidemiologiska fŠltarbeten under 4:e terminen. Vidare har distriktslŠkare anlitats som resurspersoner/fšrelŠsare vid medicinska- och kirurgiska temadagar under 7:e och 8:e terminerna samt som fšrelŠsare under huvudkursen i socialmedicin. Problem kring genomfšrandet av projekten samt samarbetet primŠrvŒrd - universitet beskrivs. Key words: primŠrvŒrdsundervisning under lŠkarnas grundutbildning, Lund-Malmš-regionen.*#LB05704T//AMER - #70 (am7900s.ref) 1981MŠgi M Bjelle AeF@Epidemiologiska synpunkter pŒ reumatiska sjukdomar - en šversikt SFAM-nyttT2 3a 84-89s¸±I artikeln ges en šversiktlig presentation av data om sjukdomsfšrekomsten i befolkningen, sŒ som den definieras av lŠkare och upplevs av de drabbade. FšrhŒllandena i befolkningen jŠmfšrs med fšrdelningen av sjukdomar inom sjukvŒrdssystemet med sŠrskild tonvikt lagd pŒ primŠrvŒrdsnivŒn, samt samspelet mellan primŠrvŒrden och specialistvŒrden. Key words: led- och muskelsjukdomar, reumatiska sjukdomar, epidemiologi, vŒrdutnyttjande. *#LB05725T//AMER - #93 (am7900s.ref)T 1981 MŠgi M Allander E Bjelle A& Reumatiska besvŠr i befolkningen SFAM-nyttr2r3  90-92rĽUpplevda reumatiska besvŠr i befolkningen och deras funktionella och sociala fšljder har studerats med hjŠlp av data frŒn en intervjuundersškning av ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen. Resultaten visar att reumatiska besvŠr Šr lŒngvariga, att de kan orsaka avsevŠrt lidande och att de kan medfšra betydande funktionsnedsŠttning. Artikeln bygga pŒ ett fšredrag hŒllet vid LŠkaresŠllskapets RiksstŠmma 1977 infšr sektionen fšr reumatologi. studien har stštts av Medicinska forskningsrŒdet, Riksfšrbundet mot reumatism och Medicinska fakulteten, UmeŒ universitet. Key words: led- och muskelsjukdomar, reumatiska sjukdomar, epidemiologi, prevalens, sociala och ekonomiska konsekvenser.*#LB05726T//AMER - #94 (am7900s.ref) 1981Ribacke M Roslund GiHBDiabetesvŒrd pŒ vŒrdcentral - en organisationsform med vŒrdprogram SFAM-nyttn2r4l132-133g¦ I artikeln presenteras erfarenheter frŒn ett lokalt vŒrdprogram fšr omhŠndertagande av diabetiker. UtvŠrderingen av verksamheten tyder pŒ att en kvalitativ fšrbŠttring skett vad gŠller omhŠndertagandet. Ett viktigt resultat som framkommit vid utvŠrderingen Šr att det bŠttre omhŠndertagande medfšrt att fler patienter kunnat fšras šver frŒn tablett- till kostbehandling. Key words: vŒrdprogram, diabetes, primŠrvŒrd.*$LB05736T//AMER - #104 (am7900s.ref) 1981 Eriksson M6/Nej till obligatorisk kurs fšr FV-allmŠn-lŠkare  SFAM-nyttl2S4ä 137p†I nr 2/81 av SFAM-nytt togs i tvŒ artiklar upp tanken pŒ en obligatorisk kurs i allmŠnmedicin fšr blivande allmŠnlŠkare. Som FV-lŠkare i allmŠnmedicin stŠller jag mig mycket kritisk till ett sŒdant fšrslag, mot bakgrund av motiveringar som angavs i artiklarna och utifrŒn de erfarenheter jag fŒtt under min utbildning till allmŠnlŠkare. Key words: utbildning, allmŠn medicin, debatt.*$LB05738T//AMER - #105 (am7900s.ref)Ì¢¾ž½ÜµH©h¡j 198260Norrby-Johansson S Persson-Nyjordet K Tillgren P81Fris 1982 Falkenberg M Joursystem - Kisamodellena SFAM-nyttt3n3t112-113eÔÍ€r vŒrdcentralens joursystem anpassat till efterfrŒgan nŠr det gŠller vŒrdcentralens šppettider och kompetens hos primŠrjouren? Genom att analysera efterfrŒgan pŒ akut sjukvŒrd och dŠrfšr anpassa jourverksamheten och ha ordinarie distriktslŠkare och erfarna t f distriktslŠkare som primŠrjour har sedan 1978 vid lŠkarstationen i Kisa en modell utvecklats, som visat sig ha flera positiva effekter, varfšr modellen presenteras. Key words: primŠrvŒrd, joursystem.s*$LB05785T//AMER - #160 (am7900s.ref) 1982 Bowallius Md& PrimŠrvŒrden behšver information SFAM-nytto3r3595ÒËRubriker: SŒ hŠr sprider Spri primŠrvŒrdsinformation idag ... och snart blir det sŒ hŠr. Spri-information fšr primŠrvŒrden - i dag och i morgon. Key words: dokumentation, information, primŠrvŒrd, SPRI I. *$LB05776T//AMER - #168 (am7900s.ref) 1982Beling M.(Var tredje šppenvŒrdsbesšk hos praktiker SFAM-nyttT3  4-5a180-181r¤De praktiserande lŠkarna i Stockholms lŠn tar emot cirka 1 miljon besšk, varav 600 000 pŒ lŠkarhus. Praktikerna har sedan 1975 byggt ut sin efterutbildning och strŠvar nu efter att Šven fŒ igŒng forsknings- och utvecklingsarbete. Man Šr Šven intresserad av att samarbeta med den offentliga sjukvŒrden vad gŠller den framtida utbyggnaden av sjukvŒrden. Key words: privatpraktiker, primŠrvŒrd i storstad, Stockholm.B,%LB05808TB//AMER - #180 (am7900s.ref)  1982Beling M&Infšr 80-talets allmŠnpsykiatria SFAM-nyttr3n3l 114HAPsykiatri i primŠrvŒrd. Key words: primŠrvŒrd, psykiatri, debatt.*$LB05786T//AMER - #188 (am7900s.ref) 1982 Bowallius Mb*#PrimŠrvŒrden behšver information II. SFAM-nytti3r6K195-197 þøInformation om primŠrvŒrd. Rubriker: Bakgrund PrimŠrvŒrdsdokumentationen Onlinesškningar i bibliografiska databaser Spriline Tesaurus med svens indexeringstermer VŠlkommen till Spri. Key words: primŠrvŒrd, onlinesškningar, bibliografiska databaser.*$LB05812T//AMER - #189 (am7900s.ref) 1983 Ribacke MeJDForsknings- och utvecklingsarbete inom primŠrvŒrden i GŠvleborgs lŠn AllmŠnMedicink4 1t 12-13vâÛEn inventering av avslutat och pŒgŒende forsknings- och utvecklingsarbete inom primŠrvŒrd i GŠvleborgs lŠn redovisas. Inventeringen utfšrdes hšsten 1982 och bygger pŒ en enkŠt till samtliga distriktsšverlŠkare samt vissa enskilda distriktslŠkare och nŒgra personliga kontakter. Uppgifterna redovisas per sjukvŒrdsdistrikt, aktuell vŒrdcentral, projektarbete samt kontaktpersoner. Key words: forskning och utvecklingsarbete, šversikt, primŠrvŒrd, enkŠtundersškning, GŠvleborg.o*$LB05830T//AMER - #203 (am7900s.ref),`ª`[`x;4‹DG]fRS‚Sj‚ZTGÝ}QD G“E4jÝooTj}D}G‹jKƒ‘f›Eƒa›ZRceZKƒZaaZj·>c‹Zaae]x>KfaZg“acxZƒƒxZjƒbƒ0ƒfjaneTgj„j…·RX¶‚‹(aKK(…Ÿ“’ÝRX’wax)/0QTXRJw!KQwRlmw0l’lezgm‘mQYOÝ’O‚Xm()QwWOO(Ýl‡‡(mxO‚giXZd‡n…pxZexxOpZJµmp¸Ÿ¸jŸdŸpµ)ªj‡w‡ª‚YYqad’^·’WKq~Ä™nhiK’_n? AllmŠnMedicini4ö4å158-162 b\. I fšreliggande šversikt redovisas nŒgra exempel pŒ resultat frŒn senare tids fšrsšk att fŒ fšrklaringar till vad som ligger bakom alkoholmissbruk. Intresset fšr biologiska fšrhŒllanden vid alkoholism har škat kraftigt under de senaste Œren. Orsakerna till detta Šr nog flera. En orsak kan vara att ensidiga psykologiska sociala fšrklaringsmodeller och dito behandlingstŠnkande som varit pŒ modet nŒgra Œr knappast har givit nŒgon fšrbŠttring nŠr det gŠller behandlingsresultaten i praktiskt vŒrdarbete. En annan orsak Šr nog att missbruksproblemen har škat i samhŠllet och krupit nŠrmare inpŒ oss. Psykiatriska och somatiska konsekvenser har blivit allt vanligare och bšrjat dyka upp Šven hos mŠnniskor som, innan sin alkoholšverkonsumtion, inte visat upp allvarligare vare sig psykologiska eller sociala problem. Key words: alkoholism, Šrftlighet, etiologi.*$LB05881T//AMER - #249 (am7900s.ref) 1992 Andersson S pj"Mor och far krigar Œ kulorna gŒr genom mej". Rapport frŒn en konferens om barnmisshandel och omsorgssviktÿBarnen hamnar i vŠlfŠrdssamhŠllets sprickor. DŠr kan vi finna dem om vi sšker och har fšrmŒgan att lyssna. Nomad-barnen, de som flyttar mellan fšrŠldrar och familjer, ofta byter adress, skolor och barnomsorg, de sŠger: "SŒ fort jag fŒtt en kompis sŒ flyttÿ136ÿ262-264ÿZTKey words: Konferensrapport, barnmisshandel, omsorg, sexuella švergrepp, prevention.4-TY - JOUR LB06698T//AMER - #0 (am7900s.ref)/Î þ Ø·Ð}j Kì 2000 von Below BhD=WONCA-Europas kongress i Wien: lŠkaretiken fick stort utrymmef AllmŠnMedicinr215l180-181k4.WONCA-Europe hšll sin sjŠtte kongress nyligen, pŒ temat "Patient Care - Values and trends in General Practice". Kongressort var Wien, ett laddat val mot bakgrund av den politiska utvecklingen i …sterrike, lŠs: Jšrg Haider. Historiens vingslag saknades inte heller: kongresslokalen lŒg i Hofburg, det gamla kejserliga palatset i Wien, centrum fšr Habsburgarnas vŠlde. I kongressens huvudlokal lŠr Napoleon Bonaparte infšr kejsarparet ha anhŒllit om sin gemŒls hand och framfšr vŒra kongresslokaler lŒg Helden platz, dŠr Adolf Hitler 1938 proklamerade …sterrikes "Anschluss" till Tyska riket. Borde man Œka pŒ kongress till denna stad med nuvarande regering? BojkottfrŒgan diskuterades i SFAM i vŒras och nŒgra officiella representanter frŒn SFAM utsŠndes aldrig. Key words: WONCA-Europas kongress i Wien, lŠkaretik.$0512ER - #2378 (am7900s.ref)o 1995 Persson BEBr@:Mikrob-jŠgarna, De Magiska Kulorna och Den FjŠrde Ryttaren AllmŠnMedicin 166å303-304c®§MŠnniskan Šr en biologisk varelse och som sŒdan ingŒr hon i ett ekologiskt system, dŠr tillgŒngen eller bristen pŒ fšda, krig och sjukdomar har avgšrande betydelse fšr hennes fortlevnad. I Bibeln illustreras detta genom Uppenbarelsebokens fyra Apokalyptiska ryttare - Krig, SvŠlt, Vilddjur och Pest. enligt Thomas R Malthus, den engelske prŠstmannen som Šr 1799 utkom med sin teori om befolkningsutvecklingen - An Essay on Population - Šr mŠnniskan fŒngad i en situation dŠr befolkningen har en tendens att ška exponentiellt, men livsmedelstillgŒngen škar bara longitudinellt. Det gŒr naturligtvis inte ihop i lŠngden. Folkškningen hŒlls tillbaka genom positive checks - krig, hungersnšd och farsoter. MŠnniskan kan sjŠlv ocksŒ pŒverka utvecklingen genom att gifta sig vid hšgre Œlder och sŠtta fŠrre barn till vŠrlden. Det kallas preventive checks. SEARCH WORDS: Population dynamics; Plague, Epidemiology; War; Hunger; Ecology; Human.,%LB07924T//AMER - #1148 (am7900s.ref) 1997 Persson BEB0@9NŒgra humanistiska perspektiv pŒ hŠlsa och hŠlsoforskningi AllmŠnMedicinh181e 18-19aUnder nŒgra dagar i maj 1996 samlades drygt femtio nordiska deltagare till den tredje konferensen om humanistisk hŠlsoforskning. Dessa konferenser arrangeras vartannat Œr, och nu var det Norges tur att stŒ fšr vŠrdskapet. …ivind Larsen, professor i Medicinsk historie och Instituttbestyrer vid Institutt for allmenmedisin og samfunnsmedisinske fag i Oslo, hade tagit hand om arrangemangen. De vetenskapliga sessionerna var fšrlagda till Det Norske Medisinske Selskabs hus vid Drammensveien. Detta var ett hus med tradition. Uppe under taket hŠngde lŒnga rader av portrŠtt, idel herrar, vilka tittade ner pŒ oss med allvarstyngda miner. Inte en enda kvinna. En pŒminnelse om att lŠkarkŒrens hšgre hierarkier i Norge, precis som hŠr hemma, dominerats av mŠn. Key words: hŠlsoforskning.e,%LB09400T//AMER - #1462 (am7900s.ref)l 1980 Haglund BJAd:3Forsknings- och utvecklingsarbete inom primŠrvŒrdenr SFAM-nyttn1n 2-3r 16-17e*$Forsknings och utvecklingsarbete inom primŠrvŒrden har hitintills i Sverige varit knuten till enskilda personers intresseomrŒden. Fšr att kunna utveckla primŠrvŒrden fšreligger ett behov av att systematisera olika forskningsomrŒden fšr att fŒ en stšrre helhet som mšjliggšr planering och vidareutveckling. Artikeln utgšr en ansats till en systematisering med en beskrivning av olika forskningsomrŒden. Fšrfattarna diskuterar mot denna bakgrund arbetsuppgifterna fšr Svensk fšrening fšr allmŠnmedicin som de anser vara att samla erfarenheter frŒn olika forskningsomrŒden samt att sprida kunskaperna till beršrda parter fšr att utveckla en bŠttre primŠrvŒrd. SFAM-nytt kan i detta perspektiv vara ett viktigt forum fšr erfarenhetsutbyte. SFAM bšr enligt fšrfattarna vidare verka fšr regionala seminarier och symposier omkring olika forskningsomrŒde i samarbete med andra intressenter. I en fšljande artikel kommer forskningsmetoder att diskuteras. (Forsknings- och utvecklingsarbete i primŠrvŒrden, del II). Key words: forskning, utvecklingsarbete, primŠrvŒrden.("LB05670T//AMER - #9 (am7900s.ref) 1980 Haglund BJAsF@Lokala befolkningsstudier - instrument vid offensivt hŠlsoarbete SFAM-nytts1s 2-3r 21-23 BL:‚9Ò(¶$Ò 1980 Eriksson M Utmaningen!o SFAM-nytti1u1n21RLAllmŠnmedicin och allmŠnlŠkare har sŠllan eller aldrig befunnit sig i en tidsperiod nŠr sŒ mŒnga viktiga frŒgor fšr allmŠnmedicinens utveckling vŠntar pŒ beslut. Vi tŠnker i fšrsta hand pŒ "HuslŠkarutredningen- kontinuitetsutredningen" och pŒ den framtida allmŠnlŠkarutbildningens utformning. Key words: allmŠnmedicin, allmŠnlŠkare.*#LB00819T//AMER - #13 (am7900s.ref)ä 1980 Eriksson MD>Pressklipp frŒn 11/3-80 om nya fšrslaget till "HuslŠkarreform" SFAM-nytt11e 4-5TMPressklipps rubrik: "HuslŠkare" pŒ sjukhus? Key words: pressklipp, huslŠkare.g*#LB05667T//AMER - #35 (am7900s.ref)N 1980Rosen M7Rapport frŒn Kuopioå SFAM-nytt1n 2-337.'Key words: kurs i primŠrvŒrdsforskning.*#LB05680T//AMER - #39 (am7900s.ref) 1981 Hey MöpjPrimŠrvŒrdskonferens i Smygehuk ett led i Malmšhus lŠns landstings genomfšrande av sin primŠrvŒrdssatsning SFAM-nyttf2o4t122-123iòìPrimŠrvŒrdssatsningen i landet krŠver en omfattande utbildningsinsats fšr att inympa primŠrvŒrdsideologin. Konferensrapporten ger ett exempel utifrŒn Malmšhus lŠns landsting pŒ hur en sŒdan satsning kan se ut. I konferensen deltog representanter frŒn olika primŠrvŒrdsomrŒden samt administratšrer och politiker. Dessutom fanns resurspersoner med under konferensdagarna. Resultatet frŒn konferensen kommer att presenteras i form av en mer omfattande rapport. Key words: utbildning, primŠrvŒrd.*#LB00652T//AMER - #56 (am7900s.ref)  1981 Eriksson M("Misstroende fšr allmŠnlŠkarvŒrden? SFAM-nytto2r1u3eìåI ett par artiklar i pressen de senaste mŒnaderna har sjukvŒrdsminister Elisabeth Holm citerats pŒ uttalanden, dŠr hon framfšr en direkt misstro mot allmŠnlŠkarvŒrdens kompetens och fšrmŒga. Key words: allmŠnlŠkarvŒrden, misstro.f*#LB05689T//AMER - #57 (am7900s.ref)  1981Hey M Svanstršm LnB;VŒrdlag - en nšdvŠndighet fšr genomfšrande av primŠrvŒrden? SFAM-nytt23 77-79‰De numera vŠlkŠnda principerna fšr primŠrvŒrdens innehŒll: helhetssyn - primŠrt ansvar - kontinuitet kommer under de nŠrmaste decennierna att stŠlla stora krav pŒ utbildnings- och planeringsansvariga. Konkreta lšsningar pŒ arbetsformerna i framtidens primŠrvŒrd mŒste utformas. VŒrdlagsmodellen belyses i artikeln i historiskt och internationellt perspektiv. En fšr svenska fšrhŒllanden anpassad variant definieras och beskrivs. VŒrdlaget bšr pŒ ett obyrŒkratiskt sŠtt kunna bli den centrala bŠraren av primŠrvŒrdens principer och dŠrmed fšrverkligandet av framtidens primŠrvŒrd. Key words: vŒrdlag, primŠrvŒrd, utbildnings- och planeringsansvariga.*#LB05722T//AMER - #61 (am7900s.ref) CH¬’! ‚Lk M Fòå¾ä$ 2000Wiborg M Lindhagen K$Det allmŠnmedicinska uppdraget AllmŠnMedicint214e114-115j„}Det Šr fredag eftermiddag. Klockan Šr nŒgra minuter šver fyra. Jag Šr pŒ vŠg ut till vŠntrummet fšr att hŠmta Elna, som har ett sedan flera veckor inbokat Œterbesšk fšr klimakteriebesvŠr. Men jag hejdar mig fšr att ringa distriktsskšterskan om ett fax som jag just fŒtt pŒ mitt skrivbord angŒende Ingrid som har grav reumatoid artrit och inte kan komma ur sŠngen utan hjŠlp. Hon vŒrdas hemma med stšd av hemtjŠnst och distriktsskšterska och har nu fŒtt klŒda och utslag, misstŠnkt biverkan av trimetoprim som hon nyligen fŒtt fšr en urinvŠgsinfektion. Innan har hunnit lyfta luren stiger mottagningsskšterskan in genom min dšrr tillsammans med Lina, sjutton Œr. - Kan du ta hand om Lina, hon har sŒ ont, det Šr bara en uvi, det gŒr fort, det var positiv nitrit, och hon och hennes kille ska med tŒget om en halvtimme, sŠger skšterskan. - Vem ska jag ta hand om fšrst? Key words: allmŠnmedicin.Ì$0409ER - #2275 (am7900s.ref)Ì 2000 Massarella M*#Om kroppen i vŠrlden - och i vŒrden AllmŠnMedicinf214m115-116t Key words: kroppen, vŒrd.$0410ER - #2276 (am7900s.ref) 2000 Hey MtD=Gustav Haglund Ordfšrande i SFAM 1975-1978 Hedersledamot 1985å AllmŠnMedicin 214v148-149lePersonliga minnesord till vŠnnen och mŠstaren. Gustav finns inte mera i livet som den goda vŠnnen och inspiratšren. Han har lŠmnat djupa spŒr som lever hos mig och hans stora vŠnkrets av kollegor. Hans litterŠra produktion innehŒller bŒde bšcker, artiklar och dŠrtill vŠlformulerade tal som han framfšrt i olika sammmanhang. Key words: Gustav Haglund, SFAM.Ì$0423ER - #2289 (am7900s.ref)Ì 2000 Wiborgh Mo*$NŒgra korta rader frŒn ordfšranden.. AllmŠnMedicins215m 166jcKey words: en nationell handlingsplan fšr svenska hŠlso och sjukvŒrden, riksdagen, socialutskottet.s$0507ER - #2373 (am7900s.ref)5 2000Magnil M Bjšrkelund ClZSPrime-MD 1000 som screeninginstrument fšr depression hos Šldre primŠrvŒrdspatienters AllmŠnMedicinh215e187-190HAReferentgranskad artikel. Depression Šr en vanlig diagnos bland Šldre patienter pŒ vŒrdcentralen. Ofta sšker patienterna fšr somatiska symtom snarare Šn psykiska besvŠr. Eftersom det nu finns effektiv behandling som framgŒngsrikt kan skštas av allmŠnlŠkaren, Šr det viktigt att sŠker diagnos kan stŠllas sŒ tidigt som mšjligt i fšrloppet. De screeninginstrument som finns utarbetade fšr primŠrvŒrdsfšrhŒllanden Šr fŒ, och det i internationella studier mest anvŠnda instrumentet - Prime-MD - Šr ej utprovad bland Šldre patienter šver 65 Œr. I en studie bland 100 selekterade Šldre patienter bedšmdes hur Prime MD fungerade som screeninginstrument fšr depression. Senstivitet, specificitet och positivt prediktivt vŠrde berŠknas utifrŒn tre olika screeningnivŒer. Key words: screeninginstrument, depression, Šldre primŠrvŒrdspatienter. $0514ER - #2380 (am7900s.ref) 1987"AllmŠn Medicin".'HŠlsofostran i skolan. Ett hŠlsoŠventyro AllmŠnMedicin2 33-104b\Finns Šven inskriven som separata artiklar. LB 06227-06247. Key words: hŠlsofostran, skolan.,%LB00766AT//AMER - #362 (am7900s.ref)  1999Wetterstršm ML Recensioner  AllmŠnMedicinf202n71ÊÄKey words: recensioner, De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20;71 Rehabilitering, idŽ och verklighet. Marianne Svenning. Studentlitteratur 1998 ISBN 91 44 49161 1$0032ER - #1921 (am7900s.ref)r 1980Blume N7"Se verkligheten"a SFAM-nyttn1r4B54œ–Med utgŒngspunkt frŒn debatten om "HuslŠkarpropositionen" mellan Bjšrn Tibell och Gšran Sjšnell i SFAM-nytt 2/3 har vi fšljande inlŠgg. Dr Nils-Riber Blume ger nŒgra korta exempel pŒ hur allmŠnlŠkare organiserat sin verksamhet i andra lŠnder. Vidare vill han slŒ vakt om den intermedicinska utbildningen fšr blivande allmŠnlŠkare. Key words: huslŠkarpropositionen, allmŠnlŠkare, andra lŠnder, organisering.*#LB00695T//AMER - #32 (am7900s.ref)d 1982& Ingvarsson N Isacsson NordŽn :4OmhŠndertagande av alkoholmissbrukare i primŠrvŒrden SFAM-nyttd3 1n 43-45tÐÉAlkoholistvŒrden Šr en uppgift fšr vŒrdcentralen pŒ samma sŠtt som andra kroniska sjukdomar. De sociala komplikationerna Šr mera framtrŠdande Šn vid diabetes och reumatoid artrit men det Šr samma andas barn ur vŒrdideologisk synpunkt. Liksom diabetes och reumatoid artrit Šr alkoholism ett fšrsummat och lŒgprioriterat omrŒde. Det Šr vŒr uppgift att tillse att det blir en bŠttre sakernas ordning. Key words: alkoholmissbruk, vŒrdprogram, primŠrvŒrd, Dalby.i*$LB05756T//AMER - #171 (am7900s.ref) 1984Lynše N-|vBidrag till diskussionen av det allmŠnmedicinska forskningsomrŒdet - Rapport frŒn en allmŠnmedicinsk forskningsartikel AllmŠnMedicine51 36-39ÌVO€r allmŠnmedicinen forskningsmŠssigt mer Šn en ambition och ett pŒstŒende? Om sŒ Šr fallet, har allmŠnmedicinen ett speciellt forskningsparadigm eller kan Šmnet utan svŒrigheter lŒta den kliniska medicinen definiera problemen? Med andra ord, gŒr det att šverta den kliniska medicinens forskningsparadigm utan att samtidigt gšra det omšjligt att tala om allmŠnmedicinen som ett unikt kunskapsomrŒde? Dessa frŒgor tas upp i denna rapport som Šr en del av den diskussion som har fšrts i en forskningscirkel bland allmŠnlŠkare i UmeŒ. Key words: allmŠnmedicin, forskningsomrŒde, vetenskapsteori. ,%LB05934TB//AMER - #322 (am7900s.ref)eÇZÄà³>ª¦¨² 1982 Sjšnell Gg@:Verksamhetsredovisning frŒn Matteus vŒrdcentral, Stockholm SFAM-nytt 3h 4-5v145-147búôRegistrering och dokumentation av arbetet vid vŒrdcentralen Šr av stort vŠrde fšr planering och utvŠrdering. Genom att fšlja ett stickprov ur befolkningens kontakter med vŒrdcentralen kan en samlad information om upptagningsomrŒdets sjuklighet och sjukvŒrdsutnyttjande fŒs. Registrering av ŒtgŠrder, diagnoser etc vid lŠkarbesšk pŒ en vŒrdcentral blir snabbt en rutin som ej Šr sŠrskilt svŒr eller tidskrŠvande. Key words: primŠrvŒrd, diagnosregistrering, verksamhetsbeskrivning, storstad, Stockholm.,%LB05794TB//AMER - #167 (am7900s.ref)) 1982 Sjšnell GcNHInformation om en nyšppnad vŒrdcentral, informationsteknik - utvŠrdering SFAM-nytt/3  4-59157-159)âÜInformation frŒn vŒrdcentral till befolkning Šr mycket viktig. Informationens utformning Šr av stor vikt. Broschyrer, affischer och dyl ska vara begripliga och lŠttillgŠngliga, ej fšr tŠtt-skrivna eller mŒngordiga. Erfarenheter frŒn šppnandet av Matteus vŒrdcentral i Stockholm visar att god kontakt kan nŒs med befolkningen med traditionella informationsmedel, affischer och broschyrer. Key words: information, utvŠrdering, enkŠtundersškning, primŠrvŒrd, storstad, Stockholm.*$LB05798T//AMER - #169 (am7900s.ref) 1982 Ejlertsson G*$Specialmottagningar bra i vissa fall SFAM-nytt(3.6e 215l¢›Den form, i vilken specialister fšrekommit vid vŒrdcentralen i Dalby, Šr som konsulter. HŠrigenom har specialisterna behŒllit sin fšrankring vid sjukhuset och den stŠndiga kontakten med kollegerna inom specialiteten, medan allmŠnlŠkaren har fŒtt en stŠndig vidareutbildning. Fšr patienten har det inneburit en bŠttre mšjlighet till hyfsad patient/lŠkarkontinuitet. Key words: specialmottagningar, vŒrdcentraler..*$LB05822T//AMER - #178 (am7900s.ref) 1982 Brydolf Ge:4Befolkningsansvar bygger pŒ befolkningens fšrtroende SFAM-nyttd315381Key words: befolkningsansvar, primŠrvŒrd, debatt.9*$LB00576T//AMER - #195 (am7900s.ref) 1983(!Bostršm G Haglund BJA Svanstršm LsD=Forsknings- och utvecklingsarbete vid vŒrdcentraler i Sverige AllmŠnMedicinc4d1D 5-6Š„Under hšsten 1982 har en inventering av avslutade, pŒgŒende och planerade forsknings- och utvecklingsarbeten i primŠrvŒrd i Sverige genomfšrts. Projektet Šr ett samarbete mellan Svensk fšrening fšr allmŠnmedicin och Institutionen fšr socialmedicin, Karolinska institutet, vŒrdcentralen Kronan, Sundbyberg. I artikeln redovisas svarsfrekvensen och andelen vŒrdcentraler med forsknings- och utvecklingsaktiviteter i olika landstingsomrŒden. Den 19 november hade svar inkommit frŒn 62 procent av landets 631 vŒrdcentraler utanfšr Stockholms-omrŒdet. Vid 27 procent av de som svarat pŒgŒr FoU-arbete. Resultaten bekrŠftar att en sjudande aktivitet inom FoU-omrŒdet pŒgŒr runt om i Sverige. €ven om vi fŒtt in fler svar efter den 19 november Šr det mŒnga vŒrdcentraler som inte svarat. Svar Šven ifrŒn efterslŠntare Šr vŠlkomna. Key words: forsknings- och utvecklingsarbete, primŠrvŒrd, enkŠtundersškning.*$LB05825T//AMER - #198 (am7900s.ref)h$s_q‘¥~YW_~…W$Y_h·›a‘Y^hh¥’‘’i‡^0‘_g4idi‘Īigii4¸Kªhii”†† †! ††¥z‘” ”¥†˜Ž ••Ž û JŽŽ0” 0û” ûŽ!–‘––œ˜˜˜•œ••/œJ” ‰—/—–)œûû––•û–––'£˜œ'•0œ—˜—œ£•‰û—˜'û!ûœ—''zQ'£!££Q—'£' zûº—¶ ¶ª0¶ºzû¶ªœQ¶¶ ¶û!º!ªEÞ˜~s¶›Òšèv 1982(!Boström G Haglund BJA Svanström LsleForsknings- och utvecklingsarbete i primärvård i Stockholms län - redovisning av en enkätundersökning SFAM-nytt3 4-5.127-131r|vI artikeln redovisas en inventering av avsluta 1982 Hovelius B2+Infektionsstudier vid vŒrdcentralen i Dalbyd SFAM-nytt.3a1l 11-13s HandlŠggning av akuta infektionssjukdomar upptar en stor del av akut- och jourverksamheten vid en vŒrdcentral. I denna artikel presenteras undersškningar ršrande luftvŠgs- och urinvŠgsinfektioner utfšrda vid vŒrdcentralen i Dalby. SŠrskilt har bakteriella luftvŠgsinfektioner hos patienter vid vŒrdcentralen och hos barn pŒ daghem studerats. Vidare har diagnostik, klinik och behandling av urinvŠgsinfektioner med Staphylococcus saprophyticus kartlagt. Key words: luftvŠgsinfektioner, urinvŠgsinfektioner, primŠrvŒrd, Dalby.*$LB05746T//AMER - #114 (am7900s.ref) 1982Ekh B Vigborg AåVPTillfšrlitlig och billig snabbdiagnostik av svampsjukdomar lŠmplig fšr šppenvŒrd SFAM-nyttn3d6T198-199 4.VŒren 1981 bšrjade vi pŒ Hallund vŒrdcentral med ORICULT mikrokultur, fšr snabbt pŒvisande av svamp. Metod. Odlingar har tagits dels pŒ kliniskt misstŠnkta svampfall, dels frŒn fšrŠndringar dŠr man velat utesluts mykos. Positiva oricultsvar har kontrollerats vid mykologiskt speciallaboratorium. Resultat. Redogšrelse av ett stort antal odlingssvar visar bl a att patienter, dŠr man isolerat dermatofyt, pŒfallande ofta har sŠllskapsdjur. Dermatofyt har pŒvisats Šven vid hudfšrŠndringar dŠr man initialt ej misstŠnkt svamp. Intressant epidemiologiskt Šr en trŒngbodd invandrarfamilj med likartade hŒrbottenfšrŠndringar, dŠr metoden har anvŠnts fšr att mycket snabbt fŒ svampdiagnostiken verifierad i avsikt att fšrhindra fortsatt spridning av svampen. Key words: svampsjukdomar, diagnostik, primŠrvŒrd, Stockholm.*$LB05813T//AMER - #125 (am7900s.ref) 1982 Thorell B 82Fšrsšk till hypertoniscreening med knappa resurser SFAM-nytt)3i3p96`ZFšrfattaren redovisar i artikeln ett fšrsšk dŠr man inom ramen fšr ordinarie verksamhet kan genomfšra en screeningundersškning i sitt primŠrvŒrdsdistrikt. Genom omlŠggning av ordinarie arbetsrutiner har drygt 70% av alla mŠn 40-60 Œr gamla kontrollerats avseende hšgt blodtryck. Fšrfattaren framhŠver att fšr att trŠna sig i primŠrvŒrdsforskning krŠvs varken stora tekniska, personella, ekonomiska eller epidemiologiska resurser. Varje litet fšrsšk ger dock ovŠrderliga erfarenheter och kanske ett inte helt obetydligt medicinskt resultat. Key words: hypertoni, hŠlsokontroll, epidemiologi, primŠrvŒrd.*$LB05777T//AMER - #151 (am7900s.ref) 1982 Marklund BZSUtarbetande av symtom - rŒd - ŒtgŠrd - en medicinsk vŠgledning fšr patientmottagare6 SFAM-nytt.3d3i110-111i Patientmottagaren, d v s den person som fšrst mšter vŒrdsškanden, har en nyckelroll inom sjukvŒrden. Fšr att kunna lšsa de medicinska problemen och hŠnvisa rŠtt inom sjukvŒrdsapparaten krŠvs en utbildning utšver den traditionella. I denna artikel beskrivs ett nytt hjŠlpmedel fšr patientmottagare "Symptom - rŒd - ŒtgŠrd", ett kompendium som kan ligga till grund fšr utbildning av patientmottagare samt vara stšd fšr patientmottagare i den dagliga uppgiften att mšta vŒrdsškanden. Key words: patientmottagare, vŒrdsškande.*$LB05783T//AMER - #156 (am7900s.ref)ÞäˈȆ(´ 1982 Malmberg B Recensioner SFAM-nytt22F386:3Key words: recensioner, Forskning i allmŠnmedicin.$0222ER - #2087 (am7900s.ref)o 1983 Andersson Bs,&Aktiv/passiv hŠlsovŒrd - en reflektion AllmŠnMedicin04.1  10-11eâÛVissa delar av GŠvleborgs lŠns hŠlsoplan krŠver inget stšrre engagemang frŒn den enskilde. Att kallas till en hŠlsokontroll, anteckna tid i sin almanacka och infinna sig fšr provtagning gŒr lŠtt fšr de flesta. Denna del av hŠlsoplanen som Šr "passiv" fšr den enskilde har dŠrfšr lŠttast kunnat genomfšras. Att Šndra sina levnadsvanor krŠver betydligt mer av den enskilde, t ex att sluta rška. HŠlsoplanens "aktiva" del Šr fšljaktligen svŒrare att genomfšra och resultaten lŒter vŠnta pŒ sig. Planen beskriver fšretagshŠlsovŒrden som en angelŠgenhet fšr primŠrvŒrden. €ven fšretagshŠlsovŒrden kan indelas i en aktiv och passiv del. Om fšretagsledning, fack och anstŠllda passivt šverlŒter initiativet Œt fšretagshŠlsovŒrdens personal fŒr arbetet sannolikt liten effekt. Engagerar man sig dŠremot aktivt i arbetsmiljšfrŒgor och medverkar till att lšsa dem i samarbete med fšretagshŠlsovŒrden, som resurs, blir den sŠkerligen bŠttre. Key words: hŠlsopolitik, hŠlsoplan, hŠlsovŒrd GŠvleborg.*$LB05828T//AMER - #199 (am7900s.ref) 1983$Mikaelsson B Bergman-Larsson KKurser och konferenser AllmŠnMedicin 4(1. 8-9)äÝSvensk Socialmedicins Fšrenings vŒrmšte i Linkšping 10-11 mars 1983. VIII internationella konferensen om Social Science and Medicine Bildcollage frŒn SFAM-mštet i Hudiksvall 30/9-1/10 1982. Key words: kurser, konferenser.b*$LB05827T//AMER - #202 (am7900s.ref) 1983 Hemborg Bk<5Nyttan av ortopedisk medicin inom fšretagshŠlsovŒrden  AllmŠnMedicinö4g2d6260En mycket stor del av fšretagshŠlsovŒrdens arbete utgšrs av utredningar kring besvŠr frŒn ršrelseorganen med mer eller mindre relation till belastningar i arbetet. I detta arbete har man stor nytta av ortopedisk medicin och dess undersškningsteknik. Funktionsdiagnos av patienten ger, tillsammans med motsvarande analys av arbetsplatsen, mšjlighet till adekvat behandling men Šven till sekundŠr prevention och ev. rehabiliterande ŒtgŠrder. Ortopedisk medicin och ergonomi Šr halvsyskon. Key words: Ortopedisk medicin, fšretagshŠlsovŒrd, behandling, prevention.*$LB05846T//AMER - #221 (am7900s.ref) <@8Æ&Õffî`æ– r!¶ 1996 MŒve UKompetensfšrsŠkring AllmŠnMedicins172e714-Key words: HJUL-gruppen, kompetensfšrsŠkring.$0215ER - #2080 (am7900s.ref)d 1997"SFAM UaŠSpecialistutbildning i allmŠnmedicin. MŒlbeskrivning och švergripande utbildningsplan utarbetade av Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin 1996 AllmŠnMedicin18suppl 20 1-20haDUPLICATE ???? Svensk Fšrening fšr ALlmŠnmedicin - SFAM - har i denna skrift utarbetat …vergripande mŒlbeskrivning. Preciserade delmŒl och …vergripande utbildningsplan fšr specialistkompetens i allmŠnmedicin. Skriften ersŠtter MŒlbeskrivning och utbildningsprogram, "SFAMs lilla ršda", frŒn 1991. Den vŠnder sig fšrst och frŠmst till den blivande specialisten i allmŠnmedicin. Avsikten Šr att ge en beskrivning av specialiteten allmŠnmedicin och att vara ett arbetsredskap i den medicinska vardagen. Yttrligare information fšr ST-lŠkare kommer i den utbildningsbok/pŠrm som LŠkaresŠllskapet och LŠkarfšrbundet i samarbete med specialitetsfšreningarna kommer att ge ut under 1997. I denna Œterkommer mŒlbeskrivningar och utbildningsplaner, men dŠr kommer ocksŒ att ges upplysningar om handledning, individuella tjŠnstgšringsprogram, olika former av kvalitetsarbete, examination, litteraturfšrslag, rŠttsliga villkor m.m. Fšljande personer har som medlemmar i SFAMs utbildningsutskott deltagit i arbetet med att ta fram denna skrift: Monika Engblom, Anna-Karin Furhoff, Barbro Hagander, Anna KŠllkvist, Ingmar Lšnquist, Bengt Mattsson och Margareta Sšderstršm. InnehŒll: Fšrord I. …vergripande mŒlbeskrivning Profil och verksamhetsfŠlt Samverkan inom och utom sjukvŒrdssystemet Kunskaper, fŠrdigheter och fšrhŒllningssŠtt Sidoutbildning Teoretisk utbildning KvalitetssŠkring II. Preciserade delmŒl Kunskaper och fŠrdigheter inom olika medicinska omrŒden III. …vergripande utbildningsplan Administration och ledarskap FolkhŠlsoarbete, miljšmedicin och prevention Konsultation LŠkemedelsbehandling Vetenskapligt fšrhŒllningssŠtt Kunskaper och fŠrdigheter inom olika medicinska omrŒden BarnaŒlderns fšrlopp och sjukdomar Blodsjukdomar Endokrina sjukdomar Gynekologiska sjukdomar. MšdrahŠlsovŒrd HjŠrt-kŠrlsjukdomar Hudsjukdomar Infektionssjukdomar Kirurgiska sjukdomar. Skador Kšnssjukdomar LuftvŠgssjukdomar Mag-tarmsjukdomar Missbruk och beroendesjukdomar Rehabilitering och fšrsŠkringsmedicin Ršrelseorganens sjukdomar Tumšrsjukdomar UrinvŠgssjukdomar. Sjukdomar i manliga kšnsorgan ldrandet sjukdomar …gonsjukdomar …ron-, nŠs- och halssjukdomar. ,%LB09421T//AMER - #1429 (am7900s.ref)  1999 Hellsten U$SprŒngbrŠdan Metodbeskrivningm AllmŠnMedicin120suppl 26 25-26pLERubriker: Vilket syfte har granskningen? PŒ vems initiativ genomfšrs denna? Vilka Šr granskarna? Hur gŒr granskningen till? €r modellen speciellt anpassad fšr primŠrvŒrden? Hur mycket tid ŒtgŒr? Engageras ledningen i granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker Œterkoppling av resultaten till personalen? IngŒr jŠmfšrelser med andra vŒrdcentraler? Vem Šger granskningsresultaten? Beskriv fšrdelar och nackdelar med metoden. NŠr i tiden passar modellen bŠst in? €r granskningsmodellen utvŠrderad eller planeras detta? Sammanfattning. Key words: metodbeskrivning.a$0161ER - #1887 (am7900s.ref)t 1999Nordlund U Nilsson IL060ASA vid angina pectoris - journalstudie i …jebyn AllmŠnMedicin9203r100-101p:4De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(ASA, angina pectoris);100 I PiteŒ sjukvŒrdsdistrikt utarbetades vŒren 1994 ett lokalt vŒrdprogram med mŒlsŠttning att behandla alla kŠrlkrampspatienter utan kontraindikationer med ASA och dŠrmed minska insjuknandet i hjŠrtinfarkt och dšdligheten i hjŠrtkŠrlsjukdom. Denna undersškning visade att 67 procent av kŠrlkrampspatienterna vid …jeby VŒrdcentral fšrskrevs ASA, vilket kan jŠmfšras med 26 procent av kŠrlkrampspatienter i riket. Fšrskrivningen var lŠgst hos kvinnor šver 75 Œr. I de fall dŠr man avstŒtt frŒn ASA-behandling fanns i journalen dokumenterad orsak hos 33%. Det lokala vŒrdprogrammet samt ett gott samarbete mellan primŠr- och slutenvŒrd kan ha bidragit till den hšga fšrskrivningen. ASA, angina pectoris, journalstudie, …jebyn.$0049ER - #1893 (am7900s.ref)R 2000Wreje UfhaBack pain in primary care: Aspects on treatment and the possible influence of oral contraceptives1 AllmŠnMedicin0212a 44-45i‰De fšljande 3 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Primary care, aspects, treatment, possible influence, oral contraceptives);44 Den 29 januari 1999 fšrsvarade jag min avhandling om ryggvŠrk. Avhandlingen har en allmŠnmedicinsk infallsvinkel och bestŒr av ett par behandlingsstudier samt studier, som undersšker hypotesen om p-pillers eventuella betydelse fšr ryggvŠrk hos yngre kvinnor: Den fšrsvarades vid AllmŠnmedicin Stockholm, Karolinska Institutet, Huddinge. Opponent var Gšran Westman, bitrŠdande professor i allmŠnmedicin i UmeŒ. Ordfšrande vid disputationen var Hans berg, professor, AllmŠnmedicin Stockholm som ocksŒ varit huvudhandledare. Bo von Schoultz, professor vid Institutionen fšr kvinnors och barns hŠlsa, Karolinska Institutet, Stockholm, har varit bihandledare till arbetet. Key words: primary care, aspects, treatment, possible influence, oral contraceptives.Ì$0119ER - #2004 (am7900s.ref)Ì 1990 Eriksson UL Recensioner AllmŠnMedicinz114h174-175e€zKey words: recensioner, Backman J. Att skriva och lŠsa vetenskapliga rapporter. Studentlitteratur 1985. ISBN 91-44-21801-X$0308ER - #2174 (am7900s.ref)4 1988 Stefansson VZTSmŠrta som orsak till patient-lŠkarkontakter - Patientens uppfattning om sin sjukdom AllmŠnMedicins9S2g 63-64nTNFšr att fŒ kunskap om hur stor andel av en vŒrdcentrals patienter som sšker pŒ grund av smŠrta och fšr att fŒ uppfattning om varfšr de sšker, gjordes prospektivt en genomgŒng av alla patienter som sškte vŒrd vid vŒrdcentral och jourcentral under en mŒnad. Trettionio procent sškte pŒ grund av smŠrta. Kvinnorna trodde oftast att infektion orsakade smŠrtan, medan mŠnnen oftast ansŒg att skador var orsak. MŒnga som sškte var rŠdda fšr viss sjukdom. HŠlften av patienterna uppgav samma diagnos som lŠkaren som orsak till besšket. Key words: smŠrta, primŠrvŒrd, diagnos, forskning, Skaraborg.*$LB06289T//AMER - #453 (am7900s.ref) 1997Nielsen V Baur A2+Signering av Addosschema: bristande rutinerf AllmŠnMedicini183a149-151†€Ordination enligt Addos krŠver signering av lŠkare. Fšr att fŒ en uppfattning om Addosrutinerna har en studie utfšrts vid en vŒrdcentral. Resultaten visar bl a att lŠkaren som Œtar sig att signera inte alltid Šr samma som ordinerade lŠkare och att signerande lŠkare ofta inte har mšjlighet att kontrollera ordinationens riktighet. Key words: signering. Addosschema, bristande rutiner.,%LB09844T//AMER - #1563 (am7900s.ref)d 1981ElmŽr Wr,&AllmŠnlŠkarens roll vid vŒrd av dšende SFAM-nytt 2 1  9-10¦ HemsjukvŒrd kan organiseras och bedrivas pŒ olika sŠtt. Den kan vara lasarettsanknuten eller primŠrvŒrdsansluten och integrationen till socialvŒrden kan ha nŒtt olika lŒngt. I Lund bšrjade verksamheten i februari 1978 fšrst som en utskrivningsenhet pŒ lasarettet fšr att de tunga klinikerna, medicin, neurologi och ortopedi tryggt skulle kunna skriva ut patienter till hemmet i vetskapen om att nŒgon fšljde upp patienten i hemmiljš. Sedan 1 mars 1979 har utskrivningsenheten efter rekommendation frŒn socialstyrelsen, Landstingsfšrbundet och SPRI blivit primŠrvŒrdsansluten och bytt namn till HemsjukvŒrdsenheten i Lund. Key words: allmŠnlŠkarens roll vid vŒrd av dšende.*#LB05692T//AMER - #59 (am7900s.ref)ÍèÄÚš•4’ 1995 Elisasson G0@9AllmŠnlŠkaren och slutenvŒrden - dags att gŒ šver grŠnsenM AllmŠnMedicina165e249-252XRHŠlso- och sjukvŒrden med sina samarbetspartners Šr idag indelad i olika sektorer, alla med sina egna organisationer och funktioner. Det gŠller slutenvŒrd, primŠrvŒrd, kommunal sjukvŒrd, men Šven fšrsŠkringskassa och apotek. Mycket skulle kunna vinnas genom samordning av resurser, bŒde kunskapsmŠssigt och ekonomiskt. Varfšr inte bšrja med att šppna grŠnsen till slutenvŒrden? SEARCH WORDS: Family practice; Physicians, family; Attitude of health personnel; Primary health care; Continuity of patient care; Hospitals; Interprofessional relations; Models, organizational; Questionnaires; Human.,%LB07909T//AMER - #1169 (am7900s.ref)c 1995BjŠrŒs G4-Har huslŠkaren nŒgon roll i folkhŠlsoarbetet? AllmŠnMedicini161y 39-41lŠƒI huslŠkardebatten har mŒnga framfšrt farhŒgor om att det hŠlsofrŠmjande och sjukdomsfšrebyggande arbetet skulle komma pŒ undantag i det nya systemet. Det finns andra som sett en mšjlighet att ge detta en ny och tyngre roll i verksamheten genom att gšra tydliga bestŠllningar och avtal, samt att kunna fšlja upp om sŒdan verksamhet verkligen bedrivs i den utstrŠckning som uttalats. HuslŠkaren kan vara en viktig resurs i folkhŠlsoarbetet fšrutsatt at han/hon ges utrymme till att utveckla kompetens inom detta omrŒde. DŠrmed Šr det inte sagt att huslŠkare mŒste arbeta med folkhŠlsofrŒgor, ej heller att huslŠkaren skall ha huvudansvaret fšr folkhŠlsoarbetet. Hur det Šn skall bedrivas, stŒr det och faller med de resurser som ges fšr sŒdant arbete. Key words: HuslŠkare, folkhŠlsoarbete. SEARCH WORDS: Family practice; Physician«s role; Clinical competence; Public health; Health promotion; Human.,%LB07465T//AMER - #1172 (am7900s.ref) 1995 Eliasson G0)Varfšr kom inte lŠkarna till klinikmštet?M AllmŠnMedicins163i122-123aðéHar nŒgon funderat šver fšrhŒllandet mellan de mŒnga erbjudanden som utbildningar som dagligen kommer med posten och de fŒ mšjligheterna att tillvarata dessa? Kanske ocksŒ insett att det egna kunskapsbehovet och verksamhetens behov i verkligheten inte styr innehŒllet i den utbildning man faktiskt avsŠtter en hel del tid och pengar till. Key words: klinikmšte. SEARCH WORDS: Education, medical, continuing; Family practice; Physicians; Attitude of health personnel; Questionnaires; Human.;,%LB07570T//AMER - #1180 (am7900s.ref)g 1995 Ejlertsson G Recensioner  AllmŠnMedicin162å 104 PIKey words: recensioner, Forskningsetik i vŒrd och medicin. Tore Nilstun.,,%LB00924T//AMER - #1219 (am7900s.ref)Ì 1995 Eliasson GRapport frŒn Halland AllmŠnMedicine162b 73-74rVPIntresset fšr fortbildning Šr idag stort bland Hallands cirka 120 distriktslŠkare och privatpraktiker. Landstinget Halland Šr ett av de fŒ landsting som saknar centralt beslut om studierektorfunktion. Arbete fšr vidare- och fortbildning bygger dŠrfšr i stora delar pŒ oavlšnat, ideellt arbete. Key words: rapport, Halland, fortbildning.,%LB07554T//AMER - #1228 (am7900s.ref)TðæìÎÞnÚèÕÚ¿Ä­R¥B 1995 Gravgaard A0PJPAH, primŠrvŒrdsansluten hospice-verksamhet i Helsingborg Bjuv och HšganŠs AllmŠnMedicinc163,142-144vpFšr att kunna erbjuda bŠttre och mer professionell palliativ vŒrd i hemmen vid livets slutskede startade 1990 ett projekt i Helsingborg, Bjuv och HšganŠs, baserat pŒ principen frŒn St Christopher«s hospice i London. Projektet har fšregŒtts av en lokal undersškning, dŠr man funnit att flertalet av dšdsfallen vid terminal sjukdom skedde pŒ lasarett och ej i hemmet. Resurser i form av sŠrskilt utbildade sjukskšterskor, lŠkare och avlastningsplatser har tillkommit, liksom utbildningstillfŠllen fšr hemsjukvŒrdspersonal och anhšriga. En uppfšljningsundersškning visar att allt fler patienter nu vŒrdas under lŒng tid i hemmet. Key words: PAH, primŠrvŒrdsansluten hospice-verksamhet i Helsingborg, Bjuv, HšganŠs. SEARCH WORDS: Primary health care; Hospice care; Home care services; Palliative treatment; Neoplasm; Home health aides; Caregivers; Questionnaires; Sweden; Human; Aged.,%LB07578T//AMER - #1188 (am7900s.ref) 1995 HŒkansson A0:4Europeisk allmŠnlŠkarkongress i Stockholm - WONCA 96 AllmŠnMedicine165n212-215 œ–Den 30 juni-4juli 1996 Šger den tredje europeiska WONCA-kongressen i allmŠnmedicin rum i Stockholm. Svensk allmŠnmedicin Šr dŒ vŠrd fšr kollegor frŒn stora delar av vŠrlden. HuvudŠmnet blir fortbildning i allmŠnmedicin. Mer specifikt kommer kongressen att fšrsška belysa den enskilde allmŠnlŠkarens livslŒnga kompetensutveckling. Vi hoppas kunna fšrmedla erfarenheter och modeller som stŠrker lŠrandet, och dŠrmed hšjer bŒde effektiviteten och glŠdjen i arbetet. Samtidigt ska kongressen i sig bli ett viktigt fortbildningstillfŠlle. SEARCH WORDS: Family practice; Education, medical, continuing; Humanism; Program development; Congresses; Sweden; Europe; Human.,%LB07898T//AMER - #1196 (am7900s.ref)s 1995 HŒkansson A0JDContinuity and longitudinality of care in general practice in Europe AllmŠnMedicine165t216-218Wþ÷Rapport frŒn mšte med European General Practice Research Workshop (EGPRW) i Porto 4-7 maj 1995. SEARCH WORDS: Family practice; Referral and consultation; Continuity of patient care; Comparative study; Research; Congresses; Portugal; Europe; Human. ,%LB07899T//AMER - #1214 (am7900s.ref) 1995 Melander A&Nu finns NEPI - men vad Šr det?r AllmŠnMedicin.166n283-284l:3NEPI betyder NŠtverk fšr lŠkemedelsepidemiologi. NEPI, som startade sin verksamhet i januari 1995, ska hjŠlpa till att Œstadkomma en medicinskt och ekonomiskt adekvat lŠkemedelsanvŠndning genom en kombination av forskning, studier, analyser och informationsinsatser. Key words: NEPI, lŠkemedelsepidemiologi.c,%LB07920T//AMER - #1236 (am7900s.ref)s 1995 Wessling A<5Fšrskrivning av serumlipidsŠnkande medel - kapitel IIR AllmŠnMedicin162t7982Key words: fšrskrivning, serumlipidsŠnkande medel.,%LB07557T//AMER - #1241 (am7900s.ref)R 1995 HŒkansson AoHAFramtidens europeiska allmŠnmedicin - god grund lagd i Strasbourg4 AllmŠnMedicinf166f 260®¨Rubriker: VŠrlden Norden Europa Kontakta dina representanter! LŠr kŠnna Europa pŒ hemmaplan! Bilda dig en egen uppfattning! Key words: allmŠnmedicin, framtiden, Europa.,%LB07912T//AMER - #1245 (am7900s.ref)m 1995 HŒkansson A. Recensionerm AllmŠnMedicin166s 307RD>Key words: recension, Folkens farsoter och kungarnas krŠmpor.,%LB00836T//AMER - #1259 (am7900s.ref)f 1995 HŒkansson A Recensioner AllmŠnMedicin166r 308\UKey words: recension, DiabeteshŒndboken. S Vaaler, T Mšinichen. Universitetsforlaget,%LB00839T//AMER - #1263 (am7900s.ref)32  36-37l¼Fšrfattaren redovisar i artikeln att grunden fšr all utbildning Šr forskning. Genom en historisk exposŽ av erfarenheter frŒn Dalby forskningsstation sŠger fšrfattaren att genom att arbeta med totalbefolkningen tycks vi fŒtt fram en ny form av epidemiologi - referensbefolkningens epidemiologi. Kunskapen som fŒs genom detta arbetssŠtt ger utgŒngspunkter bŒde till planering och utbildning. Key words: forskning i primŠrvŒrd, erfarenhet i Dalby.*#LB05702T//AMER - #60 (am7900s.ref)dH~Aä2d1Za¨KÂD 1981Lindman A Westman Gs>8Allmänmedicin i Umeå. Uppbyggnad av allmänmedicin i Umeå SFAM-nyttr2f2 29-30fXQI några arti 1981 Haglund BJA @:Svenska bidrag vid 2:a Nordiska kongressen i AllmŠnmedicin SFAM-nyttV2s4 119T¨¢Inom ramen fšr detta forum vill vi lyfta fram allt utvecklingsarbete som f n pŒgŒr inom olika primŠrvŒrdsdistrikt i Sverige. Vi hoppas att intresserade successivt sŠnder in uppslag, sŒ skall vi samla ihop det hela fšr kontinuerlig publicering under ovan rubrik. Syftet Šr att erfarenhetsutbyte under opretentišsa former skall kunna ske. Den intresserade skall genom detta forum kunna fŒ reda pŒ var liknande utvecklingsprojekt "som mitt" pŒgŒr. Det behšvs inte nŒgon lŠngre beskrivning utan det rŠcker med titel pŒ projektet som kontaktperson och kontaktadress. Olika utvecklingsarbeten kan sedan ges utfšrligare beskrivning i form av artiklar och diskussionsinlŠgg. Exempel pŒ detta Šr den diskussion som fšrs om problemorienterade journaler. Som en fšrsta redovisning presenteras rubrikerna pŒ de svenska bidragen vid den andra Nordiska kongressen i AllmŠnmedicin. Key words: Svenska bidrag. Nordiska kongressen i AllmŠnmedicin.*#LB00649T//AMER - #48 (am7900s.ref) 1981 Haglund BJAsJDAllmŠnmedicin - begreppsanalys modell AGA. Utdrag frŒn AGA-rapporten SFAM-nyttg22 23-25¦ Inom nŠmnden fšr LŠkares Vidareutbildning (NLV) pŒgŒr f n en allmŠn šversyn av den fortsatta vidareutbildningens (FV) struktur och innehŒll. En sŠrskild arbetsgrupp (AGA) har speciellt utrett frŒgan om FV i allmŠnmedicin med utgŒngspunkt i primŠrvŒrdens planerade utveckling. Resultaten frŒn arbetet presenterades under slutet av hšsten 1980 i en rapport benŠmnd !"specialutbildning i allmŠnmedicin". Den begreppsanalys som presenterades vad gŠller innehŒllet i allmŠnmedicin i AGA-rapporten har stora likheter med den som tidigare presenterades i SFAM-Nytt (nr 4/80) och som arbetats fram av styrelsen fšr SFAM. Inom Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin tolkar vid det som en styrka fšr allmŠnmedicinen att man frŒn olika utgŒngspunkter givit sŒ likartade Šmnesbeskrivningar. Fšr att SFAM-Nytts lŠsare sjŠlva skall kunna gšra jŠmfšrelsen presenteras AGA:s skrivning. Key words: utdrag frŒn AGA-rapporten, lŠkares vidareutbildning.*#LB05697T//AMER - #49 (am7900s.ref) 1981 Haglund BJAeAtt lŠra allmŠnmedicin SFAM-nyttö2r2d20XRDe senaste Œrens debatt om allmŠnmedicinens innehŒll har kŠnnetecknats av en škande polarisering mellan fšretrŠdarna fšr de tvŒ synsŠtten som illustreras i tabellen. En konstruktiv syntes har ofta saknats. UtgŒngspunkten fšr synteser Šr verkligheten sjŠlv. Key words: allmŠnmedicin, innehŒll, kunskapsutveckling, grundvetenskaper, tabell.*#LB05696T//AMER - #64 (am7900s.ref)Ì 1981Haglund BJA Svanstršm LdLE6:e Nordiska kongressen i socialmedicin, Voss, Norge, 14-17 juni 1981 SFAM-nytt24120-121a²¬Den 6:e Nordiska kongressen i socialmedicin i Voss, som fšr švrigt hšlls i direkt anslutning till den andra Nordiska kongressen i allmŠnmedicin i Bergen, kom i mŒngt och mycket att bli en uppsummering av socialmedicinens hittillsvarande utveckling i de nordiska lŠnderna och ansatserna infšr en mer hŠlsopolitiskt prŠglad sjuk- och hŠlsovŒrdsorganisation i framtiden. Key words: Nordiska kongressen i socialmedicin, Voss, Norge.("LB00651//AMER - #71 (am7900s.ref)mr[BCv80785fgôWdS3Ü'²(¶ 1981 Svanstršm Le<5AllmŠnmedicinska moment i grundutbildningen av lŠkaren SFAM-nyttt2H2y 26-28aˆ‚UH€ har nyligen tillsatt en utredning fšr att se šver grundutbildningen av lŠkare. Vid denna šversyn trycker man speciellt pŒ att utbildningen bšr ha en starkare samhŠllsmedicinsk inriktning. Fšrfattaren, som ingŒr i šversynsutredningen som representant fšr ŠmnesomrŒdet allmŠnmedicin, beskriver i artikeln ett fšrslag som Šr ett aktuellt diskussionsunderlag under utredningsarbetets gŒng. Grundprincipen fšr fšrslaget Šr att den blivande lŠkaren genom hela sin grundutbildning skall komma i kontakt med allmŠnlŠkarens verksamhetsomrŒde och sŠtta sig in i hans kunskapsomrŒde. Key words: allmŠnmedicinska moment i grundutbildningen av lŠkare.*#LB05698T//AMER - #54 (am7900s.ref) 1981Svanstršm L Olsson BSjšbos vŠg mot vŒrdlagen SFAM-nyttg2ä3n 80-82t–PrimŠrvŒrden i Sjšbo har genomgŒtt en utveckling, som sŠkert pŒminner om de flestas. VŒrdcentralen har inte varit en av landets utvecklingscentraler och inget flaggskepp dŠr myterna har kunnat frodas. Vardagsbekymren att organisera sŒvŠl den egna vŒrden som samarbetsformer med exempelvis socialvŒrden har stŠrkt hopplšshetskŠnslan i takt med de lovande och entusiastiska rapporterna frŒn olika experimentvŒrdcentraler. I ett fšrsšk till historisk beskrivning av en av vŒrdcentralerna "i skymundan" beskrivs vŠgen mot vŒrdlagsarbete. Kanske den kan hjŠlpa andra primŠrvŒrdsorganisationer att hitta en fungerande arbetsform. Key words: vŒrdlag, primŠrvŒrd.*#LB05723T//AMER - #55 (am7900s.ref) 1981RŒstam LHandledarkursen i Hjor SFAM-nyttt2 2s 44-45eêãDet fšrslag till fšrlŠngning av vŒrdcentralstjŠnstgšringen inom allmŠnlŠkarutbildningen som framlŠggs i AgA-rapporten innebŠr škade krav pŒ handledningsinsatser frŒn de ordinarie distriktslŠkarna. En handledarkurs fšr allmŠnlŠkare anordnades i provinsiallŠkarfondens regi under hšsten 1980. Kursen var inriktad pŒ problemorienterad deltagarstyrd undervisning. Resultatet fšrvŠntas bli en decentraliserad verksamhet med handledarkurser pŒ lokal nivŒ. Key words: handledarkursen i Hjo.o*#LB05707T//AMER - #66 (am7900s.ref)s 1981 Holmqvist Lh:3RP-blankett - ett informationssystem fšr primŠrvŒrda SFAM-nyttf2l4!128-131r’‹PrimŠrvŒrden har behov av ett effektivt informationssystem. Fšr detta ŠndamŒl har en RP-blankett utarbetats. Den anvŠndes fšr att samla en mŠngd olika uppgifter i samband med patientens kontakt med vŒrdcentralen. RP-blanketten fyller flera funktioner, bl a utgšr den underlag fšr vŒrdplanering, dokumentation och forskning. HŠr nedan presenteras en variant av RP-blankett som anvŠndes vid Haga vŒrdcentral i …rebro. RP-blankettens utformning och anvŠndning beskrives. Key words: registrering, planering, R/P-blankett, primŠrvŒrd, kontaktregistrering, diagnosregistrering, basdata i primŠrvŒrd. RŠttelse i SFAM-nytt 2/82 sid 71 (tabellen kompletterad!)*#LB05735T//AMER - #90 (am7900s.ref) 1981Berg L Lundstedt L@9PrimŠrvŒrdsnŠmnd och kansli - erfarenheter frŒn Skaraborg SFAM-nytt24144-145²«Rubriker: Bakgrund PrimŠrvŒrdsnŠmnder PrimŠrvŒrdskanslier Organisationsgenomfšrande Tankar bakom beslutet Tibro Erfarenheter Key words: primŠrvŒrdsorganisation, Skaraborg.s.(LB05744T//AM//LBER - #108 (am7900s.ref)” …Êkp`‚T:  rj&ØØÚ¶ 1981*$Andersson S Ferry S MŠgi M Westman G.(VŒrdprocessen och "vŠrken" hos VŠnnŠsbor SFAM-nyttr2s 93-96 ÐÉOlika stadier i vŒrdprocessen frŒn befolkning till vŒrdcentral och specialistklinik har studerats med utgŒngspunkt frŒn besvŠr i ršrelseorganen. Resultaten visar att dessa tillstŒnd Šr vanliga i befolkningen, och att de utgšr en viktig grupp bland de primŠra kontakterna och bland lŠkarbesšken. Patientmottagarfunktionens centrala roll i vŒrdprocessen bšr uppmŠrksammas mera. Key words: led- och muskelsjukdomar, primŠrvŒrd, vŒrdprocessen, patientmottagare.n*#LB05727T//AMER - #95 (am7900s.ref)t 1981 Andersson S  Psykiatri fšr allmŠnlŠkare SFAM-nytty2y4c 138Þ×Intresset fšr psykiatri hos allmŠnlŠkare Šr mindre Šn vad man kunnat fšrvŠnta sig med hŠnsyn till hur ofta psykiska symptom och besvŠr fšrekommer bland allmŠnlŠkarens patienter. Dl. Stig Andersson anser att en orsak kan vara att den efterutbildning som erbjuds ofta saknar relevans fšr allmŠnlŠkare. Han presenterar ett fšrslag till efterutbildning i psykiatri, som utgŒr frŒn allmŠnlŠkarens egen arbetssituation. Key words. utbildning, allmŠn medicin, psykiatri, debatt.*$LB05739T//AMER - #106 (am7900s.ref) 1982 Brandtvig Sb.(VŒrdprogram i primŠrvŒrden - Šr det bra? SFAM-nyttr3u1f52,&Centrala vŒrdprogram innebŠr en stor risk fšr utplŒning av primŠrvŒrdens egen identitet. SpecialisttŠnkande sprider sig pŒ bekostnad av idŽn om helhetssyn och allmŠnlŠkarens fšrmŒga till sjŠlvstŠndig kritisk stŠllningstagande ifrŒgasŠttes. En rik fortbildningsverksamhet, lokala vŒrdprogram och sjŠlvevaluering pŒ distriktsnivŒ, tillgodoser mycket bŠttre primŠrvŒrdens behov. Den centrala styrning, som vŒrdprogrammen Šr exponent fšr, kan vara ett fšrsta steg pŒ vŠgen till ett kontrollsystem enligt amerikans modell. Det framgick av diskussionerna pŒ Bergen-kongressen att en sŒdan utveckling var fšga šnskvŠrd. IstŠllet bšr utvecklingen ledas mot metodutveckling och kvalitetskontroll pŒ primŠrvŒrdens egna premisser, eventuellt i form av lokala Medical Audit. Key words: vŒrdprogram, primŠrvŒrd, debatt.*$LB05760T//AMER - #132 (am7900s.ref) 1982Larsson S Sjšnell GUHBKommunikation mellan sjukhuslŠkare och distriktslŠkare i Stockholm SFAM-nytt03. 4-5s153-156mXQMatteus vŒrdcentral, som šppnades med full kapacitet i februari 1980, ligger i centrala Stockholm och betjŠnar med Œtta allmŠnlŠkare 21 967 invŒnare i Matteus fšrsamling. UpptagningsomrŒdet Šr indelat i 15 distrikt fšr lika mŒnga distriktsskšterskor. Varje distriktslŠkare tar befolkningsansvar fšr cirka 3 000 invŒnare i tvŒ distrikt, tillsammans med de tvŒ distriktsskšterskorna. Ett sŒdant vŒrdlag tillhandahŒller barnhŠlsovŒrd samt befolkningens primŠra behov av sjukvŒrd. Fšr StockholmsfšrhŒllanden Šr de till primŠrvŒrden givna resurserna mycket goda vid Matteus vŒrdcentral. Effekterna av en pŒ detta sŠtt vŠl utbyggd primŠrvŒrd studeras vid vŒrdcentralen i form av ett projektarbete i Stockholms lŠns landstings regi. Bland annat har samarbetet med den slutna vŒrden studerats. Key words: samverkan, (primŠrvŒrdsjukhus), storstad, Stockholm.*$LB05797T//AMER - #147 (am7900s.ref)ŸŠ®‰x„ ¨² 1982 de Lo‘s Mn*#HŠlsoupplysning med vŒrdlag som bas0 SFAM-nytt130 4-5e171-174rúI lŠnskommittŽns fšr hŠlsoupplysning handlingsprogram 1982-1986 anges bl a i nŒgra projekt riktlinjer fšr utvecklingsarbete av hŠlsoupplysning med primŠrvŒrden som bas. DŠr diskuteras ocksŒ behov av utveckling av vŒrdlagets roll i hŠlsoupplysningen. DŒ vŒrdlagsorganisationen inom primŠrvŒrden Šr av mycket sent datum och i Stockholms lŠns landsting hittills finns fšretrŠdd bara pŒ nŒgra fŒ stŠllen, saknas erfarenhet av vŒrdlagets mšjlighet att utveckla hŠlsoupplysningsarbetet. LŠnshŠlsokommittŽn har dŠrfšr uppdragit Œt HŠlsovŒrdsenheten att i samarbete med Sollentuna primŠrvŒrdsomrŒde, som har lŠngst erfarenhet av vŒrdlagsarbete i Stockholm, i ett projekteringsarbete systematiskt studera hinder och svŒrigheter som kan fšreligga vid vidareutveckling av hŠlsoupplysning. Projekteringsarbetet, ur vilket vi hŠr publicerar de viktigaste avsnitten, Šr Šmnat att utgšra en bas fšr fortsatt utvecklingsarbete och projekt inom omrŒdet. Key words: vŒrdlag, hŠlsoupplysning, hŠlsovŒrd, primŠrvŒrd i storstad, Stockholm.*$LB05805T//AMER - #131 (am7900s.ref) 1982Kriisa MPIPilotstudie av distriktsskšterskors verksamhet i Tyresš primŠrvŒrdsomrŒder SFAM-nytt 3r 4-5f166-167L²«Fšr att konkretisera problemen med dŒlig kommunikation mellan sjukhus och primŠrvŒrd, har en serie studier gjorts fšr att analysera patientflšdet mellan vŒrdformerna samt den slutna vŒrdens kunskaper om primŠrvŒrd. I den aktuella studien har distriktsskšterskornas telefon- och polikliniska verksamhet registrerats. Det framkommer att distriktsskšterskorna i mycket hšg utstrŠckning sjŠlva slutfšr varje patientkontakt. Vid den polikliniska verksamheten har mer Šn var tredje vŒrdsškande remitterats frŒn lŠkare pŒ sjukhus eller i primŠrvŒrd, medan endast var tjugonde remitterades av distriktsskšterskan till lŠkare. Key words: distriktsskšterska, verksamhetsbeskrivning, Stockholm.,%LB05802TB//AMER - #136 (am7900s.ref) 1982Blomqvist M Malmberg BD=Distriktsskšterskeledd kost- och motionskurs - en utvŠrderingl SFAM-nytts3t 4-5e175-176rèáI tvŒ Œrs tid har kost- och motionsgrupper varit i gŒng pŒ Tumba vŒrdcentral. En enkŠtundersškning till kursdeltagarna efter knappt ett Œr visar att deltagarna upplevt ett fšrbŠttrat hŠlsolŠge och att de fšrŠndrat sina kost- och motionsvanor. F d deltagare, d v s de som avbrutit gruppaktiviteterna, skiljer sig i flera avseenden frŒn de švriga deltagarna. Gruppaktiviteter, typ kost- och motionskurs, bšr lŠmpligen starta med distriktsskšterskan som central resursperson fšr att efter t ex ett halvŒr bli deltagarledda. PrimŠrvŒrden besitter i dag pŒ de flesta hŒll resurser fšr att ta detta initiativ. Key words: prevention i primŠrvŒrden, hŠlsoupplysning, kost- och motions-grupp, distriktsskšterska, utvŠrdering, Stockholm, storstad.*$LB05806T//AMER - #137 (am7900s.ref) 1982 MŠgi M82Person - kontakt - problem: VŒrd-forskningens ABC? SFAM-nytt.3e3 102-103lrkFšrfattaren diskuterar i artikeln vikten av att konkretisera vŒra syften vid studiet av vŒrdutnyttjandet pŒ vŒrdcentralen. Grundenheterna person, kontakt och problem svarar till tre principiellt olika frŒgestŠllningar som belyser; Vem Šr/blir vŒrdtagare? Hur mycket och vad fšr slags vŒrd utnyttjas? och Vad sšker man fšr?. Key words: vŒrdutnyttjandet, forskning.r*$LB05780T//AMER - #158 (am7900s.ref)ÉÁ)´Ñ´´½¼Á¯×ÍK»ÁÓƼ½¯qººÌºÆ¼×ͺ¿¿ºÒ¼2ÆÁƽ×ÆÌÑ¿½ºÑÁ¿ÉÃê¿×¿ÖÓæ'2ÊÑ×ÆÊÁÒÖÒòÀÃÃäæêÂ$ëÂÖÂÞÊÃÍÖ4ÌÃÀêÊäÎÊÌÅÎÞÀÊÊÞÞÅÀÀÖqÅÎÅÎÅÅÀêêÅÎÞÀÎÍÕÌÅÕàdòÌïòÙàÔÓÕêÏÞÔàÍïÏÏàŒòÕÏÖÏÕÏÕÔÍÔÔÕqÔÔ$ÖÙÏÙ•Þïö‚‚Ü‚àÜà‚ð‚ð‚ïïÛ ÕÕòŒÛößßù•òVà•VÛä•Ûäéìëßö•àßíØØÜëØÛéßáëèáre¸QL´JR 1981 Haglund BJAn€zSamhŠllsmedicin i Norden. NŒgot om Nordiska HŠlsovŒrdshšgskolan i Gšteborg. En tvŠrfacklig hšgskola fšr folkhŠlsovetenskap SFAM-nytt22 51-53Ì^WArtikeln ger en beskrivning av kursutbudet vid Nordiska HŠlsovŒrdshšgskolan i Gšteborg. Ur allmŠnmedicinsk synvinkel pŒgŒr Šven nŒgra intressanta forskningsprogram vid skolan som belyses. Ett av dessa har rubriken "HŠlso- och sjukvŒrdsplaneringen i Norden". Huvudsyftet med detta forskningsprogram Šr att fšrsška besvara frŒgan vilken roll som primŠrvŒrden avses spela i de nordiska lŠnderna och vilka fšrutsŠttningar som finns hŠrfšr. En ur vetenskalig synpunkt tvŠrgŒende analys av primŠrvŒrdens utvecklingsmšjligheter Šr slutmŒlet fšr detta forskningsprogram. Key words: samhŠllsmedicin i Norden. *#LB05713T//AMER - #73 (am7900s.ref)u 1981 Haglund BJAlVŠrk i befolkningenV SFAM-nyttg2o3n60*#Sjukdomar i muskler, skelett och bindvŠv Šr en av de vanligaste orsakerna till ohŠlsa i befolkningen. "VŠrk i ršrelseorganen" som Šr den enskilde individens upplevelse av dessa sjukdomar utgšr en av de tre vanligaste orsakerna till besšk pŒ vŒrdcentraler. Omkring 12 procent av samtliga lŠkarbesšk fšrorsakas av "vŠrk", enligt olika primŠrvŒrdsstudier. "VŠrk " har stor samhŠllsekonomisk betydelse dŒ den fšrorsakar ett stort produktionsbortfall p g a sjukskrivningar, fšrtidspensioneringar och sjukvŒrd. Key words: vŠrk, befolkning, ršrelseorgan. *#LB05714T//AMER - #75 (am7900s.ref)  1981 Haglund BJAa Recensionera SFAM-nyttd2.2t54œ•Internationella tidskrifter i allmŠnmedicin. The role of the hospital in teaching general practice in Holland. Key words: recencioner, allmŠnmedicin.Ì*#LB00656T//AMER - #80 (am7900s.ref)v 1981 Haglund BJAg& Hur skall SFAM-nytt leva vidare? SFAM-nytt2t4 108 Key words: SFAM:s framtid.*$LB05732T//AMER - #100 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJA0@:Landstingets samhŠllsmedicinska enheter, hŠlsovŒrdsenheter SFAM-nyttd3a2s 81-83rd^Artikeln utgšr en bearbetning av ett inledningsanfšrande vid symposiet SamhŠllsmedicinska funktioner i utbildning och vŒrd vid Svenska LŠkaresŠllskapets riksstŠmma 1981. I artikeln redovisas i ett historiskt perspektiv framvŠxten av en samhŠllsmedicinsk funktion i Skaraborgs lŠn. UtgŒngspunkten fšr arbetet var ett politiskt beslut i form av en hŠlsoplan tagen vid landstingsmštet 1971. Verksamhetens fšrŠndringar till innehŒll och personal redovisas efter olika omorganisationer under 1970-tallet. Det praktiska arbetet har under tidsperioden knutits an fastare till primŠrvŒrdsorganisationerna i lŠnet. Erfarenheterna visar att en central motor pŒ landstingsnivŒ Šr nšdvŠndig som partner till primŠrvŒrdsorganisationerna fšr att utveckla en offensiv hŠlso- och sjukvŒrd. Key words: samhŠllsmedicin, hŠlsovŒrd, Skaraborg, historia, hŠlsovŒrdsenhet, prevention.*$LB05772T//AMER - #143 (am7900s.ref)ÆÜÂà»t¯쥾¢² 19820)Qvist B Malmberg B Hansagi H Pettersson B 81Att anvŠnda hŠlsodagbok - nŒgot fšr primŠrvŒrden?a SFAM-nyttd3i 4-5r162-163äÞHŠlsodagbšcker, en speciell form av enkŠtmetod, beskrivs i samband med en nack- och ryggstudie som genomfšrts vid Tumba vŒrdcentral inom Tumba-projektets ram. Metoden, som den utformats i denna studie, Šr fšrhŒllandevis enkel och anvŠndbar inom primŠrvŒrden, nŠr man avser att studera t ex symtom och hŠlsotillstŒnd och deras fšrŠndringar šver tiden. Key words: primŠrvŒrd, utvŠrdering, hŠlsodagbok, longitudinella studier, metodik, nack- och ryggpatienter, Stockholm, storstad.*$LB05800T//AMER - #161 (am7900s.ref) 1982Malmberg B Lundberg M Recension SFAM-nytt3p2i 85-86l0)Key words: recension, Praktik och teori.*$LB05774T//AMER - #164 (am7900s.ref) 1982Lagersson B Wallheden Bt81Temadag i friskvŒrd vid Asklanda-skolan i Fristadu SFAM-nyttd3t1r5181Rubriker: TandvŒrd under tandlŠkares ledning Vad hŠnder i kroppen nŠr man trŠnar Praktisk ergonomi Hygien och sšmn samt praktiska problem i gymnastiken och intimhygien Betydelsen av riktig kost. ANT. SmŒblessyrer I:a hjŠlpen OrgankŠnnedom. Key words: hŠlsoupplysning, hŠlsovŒrd, skolhŠlsovŒrd, primŠrvŒrd.:*$LB05759T//AMER - #174 (am7900s.ref) 1982 Bengtsson BbPrimŠr oftalmiatrikö SFAM-nytte3m1i 14-15aæßNŒgra av primŠrvŒrdens bidrag till lšsningar av de i slutet av 60-talet mest besvŠrande problemen inom šgonsjukvŒrden beskrivs med tonvikt pŒ lokala synpunkter. Key words: primŠrvŒrd, šgonsjukdomar, synnedsŠttningar, Dalby.Ì*$LB05747T//AMER - #186 (am7900s.ref) 1982Linder B Lindholm L."GenmŠle till Magnus Eriksson SFAM-nyttä3ö1y53F@Key words: utbildning, allmŠnmedicin, obligatorisk kurs, debatt.*$LB00580T//AMER - #193 (am7900s.ref) 1982 ScherstŽn Bn Dalbyé SFAM-nyttm3 1,5k`ZUtvecklingsarbete och utbildning i Dalby. Key words: utvecklingsarbete, Dalby, utbildning.*$LB00614T//AMER - #197 (am7900s.ref)ßÛßò4ããrãöããùìárërìVáßååãáŒìíðãçãìñèçåVíqéååìññùéçøøñråñçåç/ðñ÷ñöóðøçôûôó÷4îîðôrøè÷ôîô°%:÷°÷î °îùórõ÷øõùõôóóóõó üù &  &üd  üü ú³„: ú&ú:  ú:„5*y9hú% 5 ú y& 59 & 5 Œd& Œ*&h_ h y  y³„x54yH‘ªƒ¾væ8ðÏ4È’Ú4 1993 WŠndell PM:3Manlig eller kvinnlig doktor - hur vŠljer patientend AllmŠnMedicine144t189-190m‚|Under ett Œrs tid noterade de patienter som vid tidsbestŠllning till distriktslŠkare i kersberga uttryckte klart šnskemŒl om lŠkarens kšn. Totalantalet och andelen av samtliga var pŒtagligt lŒgt (2 procent). Merparten av de 27 patienterna var kvinnor och av svenskt ursprung. I hŠlften av fallen gŠllde konsultationen det anogenitala omrŒdet. Key words: doktor, manlig, kvinnlig.*$LB08744T//AMER - #985 (am7900s.ref) 1993 Bjšrgell P$Datorjournalen - var stŒr vi?s AllmŠnMedicinv144f 160røòGenom ett bra val av datorsystem fŒr vi instrument fšr att gšra vŠrdefulla och nšdvŠndiga utvŠrderingar. Vi kan dŒ fortlšpande och objektivt visa vad en allmŠnlŠkare kan och gšr. Vi kan visa kvalitet och effektivitet. Key words: datorjournal.,%LB05581T//AMER - #1039 (am7900s.ref)w 1993 WŠndell Pn Recensioner AllmŠnMedicine143  152œ–Key words: recensioner, Steinsholt I, Rygh E. Ršntgenboka. Bildediagnostiska utredningen i praksis. Tano Allmenpraktikerserien 1992 ISBN 82 518 3072 9$0381ER - #2247 (am7900s.ref)2 1993Olsson P Recensionerr AllmŠnMedicin,144 196o¶¯Key words: recensioner, Fredenberg S, Westlund P. Konsultationen - att studera mštet med patienten. Rapport 192:7 Blekinge FoU-enhet fšr socialtjŠnst och primŠrvŒrd Karlshamn.7$0388ER - #2254 (am7900s.ref)s 1994 Fugelli PDB;Allmennmedisinens Janus-ansikt - brenne uten Œ bli brennt0 AllmŠnMedicina152l 74-80 60Beboere av Den gyldne ghetto som John Kenneth Galbraith kaller oss i sin siste bok Den tilfredse majoritet eller Medlemmer av den Kjšttetende klasse som Lester Brown kaller oss i State of The World 1993. Key words: Burnout, professional; Stress; Physicians, family; Physician«s role; risk factors; Human.,%LB05637T//AMER - #1079 (am7900s.ref)b 1994Olsson P Recensioner AllmŠnMedicin155  257o`YKey words: recensioner, Barany, F. Strandvik, B. Psykologi fšr lŠkare i kroppssjukvŒrden.,%LB07331T//AMER - #1141 (am7900s.ref)Ì 1995>7AndrŽn P Alm G Lundbergh B LonŽr B Ossiansson B Hedin KdTNHur ofta uppkommer misstanken att tobak ger medicinska problem i primŠrvŒrden? AllmŠnMedicin162f 93-94iĽUnder november mŒnad 1993 kartlade vi pŒ vŒrdcentralen Birka hur ofta tidigare eller aktuellt tobaksbruk Šr associerat med sjukdomar dŠr tobak anses ha etiologisk betydelse eller anses pŒverka fšrloppet. Vi gjorde detta genom att frŒga om tidigare och aktuella tobaksvanor, nŠr vi stštte pŒ medicinska problem dŠr vi vet att tobaken ha betydelse. De vuxna patienter som utfrŒgades hade fšljande diagnoser: HjŠrt-kŠrlsjukdom, diabetes, astma, allergi, kronisk bronkit, emfysem, luftvŠgsinfektion, tumšrsjukdom, magkatarr och magsŒr. Hos barn studerades passiv rškning i fšrhŒllande till luftvŠgsinfektioner och astma/allergi. Vi var sex lŠkare som gjorde detta och vi hade totalt 1.120 besšk till lŠkare av patienter i alla Œldrar och med alla sorters diagnoser under denna mŒnad. Key words: tobak, medicinska problem, primŠrvŒrd. SEARCH WORDS: Primary health care; Smoking; Tobacco use disordes; Questionnaires; Human; Male; Female; Adult; Middle age; Aged.,%LB07561T//AMER - #1154 (am7900s.ref) 1995Nilsson P Himmelmann ABL:‚9Ò(¶$ÒõÎôä 1979Beling MAktuellt inom SFAM SFAM-nytts1t 4-5ileRubriker: Reservation mot svenska lŠkarsŠllskapets remissvar. Remissvar: "Klinisk lŠkemedelsvŠrdering". Remissvar - UtvŠrdera forsknings- och utbildningsverksamheten vid vŒrdcentralen i Dalby. Remissvar - Invandrarnas psykiska problem. Riksdagsmotion: Obligatorisk allmŠnmedicinsk och social utredning vid provning av invandrarŠrenden. Key words: remissvar.Ì$0170ER - #2035 (am7900s.ref)Ì 1979 Eriksson M Sylf spalten SFAM-nytt1 5-6rZSRubriker: Blivande allmŠnlŠkare i alla lŠn - fšrenen Eder! Key words: allmŠnlŠkare.$0171ER - #2036 (am7900s.ref)Ì 1980 Eriksson M Utmaningen!o SFAM-nytti1u1n21RLAllmŠnmedicin och allmŠnlŠkare har sŠllan eller aldrig befunnit sig i en tidsperiod nŠr sŒ mŒnga viktiga frŒgor fšr allmŠnmedicinens utveckling vŠntar pŒ beslut. Vi tŠnker i fšrsta hand pŒ "HuslŠkarutredningen- kontinuitetsutredningen" och pŒ den framtida allmŠnlŠkarutbildningens utformning. Key words: allmŠnmedicin, allmŠnlŠkare.*#LB00819T//AMER - #13 (am7900s.ref)ä 1980 Eriksson MD>Pressklipp frŒn 11/3-80 om nya fšrslaget till "HuslŠkarreform" SFAM-nytt11e 4-5TMPressklipps rubrik: "HuslŠkare" pŒ sjukhus? Key words: pressklipp, huslŠkare.g*#LB05667T//AMER - #35 (am7900s.ref)N 1980Rosen M7Rapport frŒn Kuopioå SFAM-nytt1n 2-337.'Key words: kurs i primŠrvŒrdsforskning.*#LB05680T//AMER - #39 (am7900s.ref) 1981 Hey MöpjPrimŠrvŒrdskonferens i Smygehuk ett led i Malmšhus lŠns landstings genomfšrande av sin primŠrvŒrdssatsning SFAM-nyttf2o4t122-123iòìPrimŠrvŒrdssatsningen i landet krŠver en omfattande utbildningsinsats fšr att inympa primŠrvŒrdsideologin. Konferensrapporten ger ett exempel utifrŒn Malmšhus lŠns landsting pŒ hur en sŒdan satsning kan se ut. I konferensen deltog representanter frŒn olika primŠrvŒrdsomrŒden samt administratšrer och politiker. Dessutom fanns resurspersoner med under konferensdagarna. Resultatet frŒn konferensen kommer att presenteras i form av en mer omfattande rapport. Key words: utbildning, primŠrvŒrd.*#LB00652T//AMER - #56 (am7900s.ref)  1981 Eriksson M("Misstroende fšr allmŠnlŠkarvŒrden? SFAM-nytto2r1u3eìåI ett par artiklar i pressen de senaste mŒnaderna har sjukvŒrdsminister Elisabeth Holm citerats pŒ uttalanden, dŠr hon framfšr en direkt misstro mot allmŠnlŠkarvŒrdens kompetens och fšrmŒga. Key words: allmŠnlŠkarvŒrden, misstro.f*#LB05689T//AMER - #57 (am7900s.ref)  1981Hey M Svanstršm LnB;VŒrdlag - en nšdvŠndighet fšr genomfšrande av primŠrvŒrden? SFAM-nytt23 77-79‰De numera vŠlkŠnda principerna fšr primŠrvŒrdens innehŒll: helhetssyn - primŠrt ansvar - kontinuitet kommer under de nŠrmaste decennierna att stŠlla stora krav pŒ utbildnings- och planeringsansvariga. Konkreta lšsningar pŒ arbetsformerna i framtidens primŠrvŒrd mŒste utformas. VŒrdlagsmodellen belyses i artikeln i historiskt och internationellt perspektiv. En fšr svenska fšrhŒllanden anpassad variant definieras och beskrivs. VŒrdlaget bšr pŒ ett obyrŒkratiskt sŠtt kunna bli den centrala bŠraren av primŠrvŒrdens principer och dŠrmed fšrverkligandet av framtidens primŠrvŒrd. Key words: vŒrdlag, primŠrvŒrd, utbildnings- och planeringsansvariga.*#LB05722T//AMER - #61 (am7900s.ref)‚F|æv¨kpj¢`À 1996:4Beijersten A Bergšš B Hansson I Persson M Pihlblad P Balintjubileum i Budapestf AllmŠnMedicin.176306-309düõFšr oss, som sedan dryg tio Œr haft fšrmŒnen att arbeta i Balint-grupp, var det med en kŠnsla av hšgtidlighet vi nŠrmade oss Michael Balints fšdelsestad Budapest fšr att fira 100-Œrsminnet av hand fšdelse tillsammans med Balintinspirerade kollegor frŒn 22 andra lŠnder. GlŠdjande kunde noteras mŒnga delegater frŒn …steuropa, dŠr balintverksamheten nu hŒller pŒ att breda ut sig. Att dšma av det betydande inslaget av studenter verkar det vŠl sšrjt fšr ŒtervŠxten. Key words: Balintjubileum, Budapest.k,%LB09133T//AMER - #1375 (am7900s.ref)T 1996 HŒkansson A 0*Bengt ScherstŽn och alla hans avhandlingar AllmŠnMedicinr171n 14-15døñVid Œrsskiftet 1995-96 avgick Bengt ScherstŽn med pension frŒn sin allmŠnmedicinska professur vid Institutionen fšr samhŠllsmedicinska vetenskaper Dalby/Lund. Bengts egen och hans institutions historia Šr intimt sammanflŠtade, och vad som framfšr allt imponerar Šr de 39 avhandlingar, som producerats under institutionens 28-Œriga historia. I mitten pŒ december samlades alla de, som Bengt handlett till disputation, fšr att hylla och tacka sin lŠromŠstare. Key words: avhandling, samhŠllsmedicin.k,%LB08054T//AMER - #1385 (am7900s.ref)ö 1996…verby A Adevik GäD>Fem Œrs uppfšljning av patienter med coxartros eller gonartros AllmŠnMedicin176d331-335uª¤Artrossjukdom i knŠ eller hšft Šr vanlig bland allmŠnlŠkarens patienter. HŠr presenteras en studie som visar hur dessa patienter mŒr. Det har undersškts hur smŠrtor, ršrelsefšrmŒga och allmŠnt vŠlbefinnande har fšrŠndrats under fem Œr. Andra samtidiga sjukdomar och lŠkemedelsanvŠndning har ocksŒ registrerats. Key words: coxartros, gonartros. SEARCH WORDS: €ldre; Uppfšljningsstudier; KnŠled; Artros; Hšftartros; EnkŠt.,%LB09139T//AMER - #1386 (am7900s.ref)d 1996 Bjšrgell ASFAMs kvalitetsprogram AllmŠnMedicini171ö5 Kvalitetsutveckling syftar till att erbjuda den enskilde patienten rŠtt kvalitet i vŒrden. Med vŒrd menar vi i vid mening mštet med patienten och inte enbart ŒtgŠrder fšr att medicinskt fšrebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Key words: SFAM, kvalitetsprogram.,%LB08051T//AMER - #1397 (am7900s.ref)Ì 1996HŒkansson A Petersson C XQVarfšr Šr bara tre av fem allmŠnmedicinare medlemmar i sin vetenskapliga fšrening  AllmŠnMedicint172b 56-57FRubriker: Mellan 42 och 79 procent Varfšr inte medlem? Vem Šr inte medlem? Lokalt SFAM-arbete Centralt SFAM-arbete Tabell andel SFAM-medlemmar av DLF-medlemmar i de olika lŠkarfšreningarna (ej pensionŠrer). Key words: vetenskaplig fšrening, allmŠnmedicinare.,%LB08440T//AMER - #1403 (am7900s.ref)b 1996 HŒkansson Am>8AllmŠnmedicin och allmŠnmedicinsk fortbildning pŒ Irland AllmŠnMedicinI171e29’‹Hšstens mšte med European General Practice Research Work-shop Šgde rum under tiden 12-15 oktober. Vi samlades i Killiney Bay, vid havet strax sšder om Dublin. Lokal arrangšr var Frank Drobbs, allmŠnpraktiker i Sligo pŒ Irlands vŠstkust. Michael Boland, frŒn Skibbereen pŒ sydkusten, var den som introducerade oss i det irlŠndska sjukvŒrdssystemet. Key words: allmŠnmedicin, fortbildning, Irland. ,%LB08063T//AMER - #1409 (am7900s.ref)o7900s.ref) 1979 Sjšnell GeB;VŠrldskongress i allmŠn medicin i New Orleans 4 - 9.10.1980  SFAM-nytt9211úVŠrldsorganisationen i allmŠn medicin och den amerikanska allmŠnlŠkarorganisationen har parallellt kongresser i New Orleans 1980. SFAM Šr svensk representant i vŠrldsorganisationen WONCA. Kongressen har ett mycket rikt utbyte av olika vetenskapliga aktiviteter; stšrre och mindre seminarier, kontinuerliga efterutbildningsprogram, fria fšredrag, gruppdiskussioner kommer att hŒllas. …versŠttning - simultantolkning - sker till spanska, franska, engelska och tyska. Key words: vŠrldskongress, allmŠnmedicin.("LB05665T//AMER - #3 (am7900s.ref) 1979Tibblin G Sjšnell Gt0*SFAM-nytt kommer hŠr med sitt andra nummer SFAM-nytt23Key words: SFAM-nytt.y("LB00829T//AMER - #6 (am7900s.ref) 1980 Haglund GM Att ansvara fšr ett omrŒde SFAM-nyttv1  2-3 27ÿAtt ansvara fšr ett omrŒde. Small is beautiful, - Schumacher. Stora ambitioner avseende primŠrvŒrdens utbyggnad kan ibland leda till "alltfšr stora" vŒrdcentraler. DistriktslŠkare Gustav Haglund, primŠrvŒrdschef i Olofstršm, pekar pŒ vissa nackdelar med dessa flerlŠkarstationer. UtifrŒn bl a det tidigare provinsiallŠkarsystemet visar han pŒ mšjligheter till utveckling och fšrbŠttring av dagens primŠrvŒrd, hur vi bŠttre ska kunna svara mot allmŠnhetens krav pŒ nŠrhet, kontinuitet. Key words: ansvar, omrŒde.ä*#LB05676T//AMER - #11 (am7900s.ref).¼@‘ÐŽd‹’ 1982 Romelsjš A&PrimŠrvŒrden och alkoholprobleme SFAM-nyttv3k2s 66-71núôAlkoholmissbruk Šr ett av vŒra stšrsta sociala problem och medfšr markant škad sjuklighet och dšdlighet. Artikeln pŒtalar att sjukvŒrdshuvudmŠn och politiker vŠntar sig stora insatser av primŠrvŒrden inom olika delar av alkoholproblemens omrŒde. Under hŠnvisning till bl a egna undersškningar hŠvdas att personer med alkoholrelaterade problem utgšr en stor grupp pŒ mŒnga vŒrdcentraler Šven om detta ofta Šr obekant fšr lŠkaren. Den stora betydelsen av primŠrpreventiva insatser betonas och exempel ges pŒ vad primŠrvŒrden kan bidra med och hur alkoholproblem kan kartlŠggas i primŠrvŒrdsomrŒdet. I korthet beršrs sekundŠr prevention och behandling av kroniska alkoholister. Key words: primŠrvŒrd, alkoholmissbruk, prevention, epidemiologi, mšdrahŠlsovŒrd.*$LB05768T//AMER - #138 (am7900s.ref) 1982Ahlbom A Malmberg Br<6Epidemiologiska undersškningar i ett primŠrvŒrdsomrŒde SFAM-nytt,3r 4-5132-135¨¢PrimŠrvŒrden kommer i framtiden att ha ansvar ej enbart fšr de patienter som sšker vŒrd, utan fšr hela betjŠningsomrŒdets hŠlsa. Fšr att kunna axla detta ansvar erfordras kunskap om hŠlsotillstŒndet i omrŒdet. Ett sŠtt att erhŒlla sŒdan kunskap Šr att utnyttja de register, som utvecklats utifrŒn den lŒnga skandinaviska traditionen inom folkbokfšringsomrŒdet. Denna rapport beskriver ett fšrsšk till detta baserat pŒ dšdsorsaks-, missbildnings- och cancer-registret dŠr Tumba vŒrdcentrals betjŠningsomrŒde studerades. Fšr cancersjuklighet och dšdlighet uppvisade betjŠningsomrŒdet siffror som šverensstŠmde vŠl med referenspopulationerna. Fšr missbildningar fanns en tendens till šversjuklighet. Den troliga fšrklaringen till detta Šr dock slumpmŠssig variation. Missbildningsfrekvensen i befolkningen kommer dock att fšljas noggrant i framtiden. Key words: epidemiologi, primŠrvŒrd, storstad, kommundiagnos, register, Stockholm.*$LB05791T//AMER - #141 (am7900s.ref) 1982$Dahlkvist A KŠrnebro L MŠgi MiHBVarfšr vŒrdutnyttjandestudier? En vŠrdering av studier i šppenvŒrd SFAM-nyttn3l3k 98-101ûVi har gjort en kritisk granskning av svenska vŒrdutnyttjandestudier publicerade under de senaste 10 Œren. VŒr bedšmning Šr att den tidigare forskningsinriktningen endast delvis beršrt frŒgorna om vilka faktorer som pŒverkar vŒrdutnyttjandet och nŠstan inte alls effekten av erhŒllen vŒrd. Fšr att gšra vŒra beskrivningar av vŒrdutnyttjandet mera orsaksinriktade mŒste vi registrera data som beršr exempelvis arbetsfšrhŒllanden, familjestruktur och levnadsvanor. Besšksdata bšr kombineras med befolkningsbaserade uppgifter. Vi mŒste utveckla metoder fšr mŠtning av vŒrdeffekt. BŒde vŒrdgivarens och vŒrdtagarens perspektiv bšr tas med. Beskrivningar av verksamheten inom sjukvŒrden bšr omfatta alla i vŒrdlaget. Key words: vŒrdutnyttjande, forskning, utvŠrdering.*$LB05779T//AMER - #144 (am7900s.ref) 1982 Asp A ,&Att jobba i vŒrdlag - det enda vettiga SFAM-nytt3m 4-5164-165¢›Rubriker: Lilla Alby vŒrdlagsomrŒde Hembesšk spar tid TvŒ vŒrdlag samarbetar Barnen saknas VŒrdlag i primŠrvŒrden. Key words: vŒrdlag, storstad, Stockholm.s*$LB05801T//AMER - #187 (am7900s.ref)½l¶R¥¶™ÊpörØfZ[ª 1989"Fabian C Sjšnell G Vlastos MMšte med John Fry  AllmŠnMedicinn103t112-115TBesšk en engelsk allmŠnlŠkarkollega! LŠr och inspireras av hans arbete! k sedan hem och avskaffa den byrŒkratiska vŒrdcentralsadministrationen! Dessa rŒd ges efter ett besšk hos John Fry, vŠlkŠnd GP, Beckenham Kent. Key words: John Fry, allmŠnlŠkarkollega.*$LB06391T//AMER - #602 (am7900s.ref) 1989Olofsson C Olsson P.("Nšjda allmŠnmedicinare i Blekinge? AllmŠnMedicin105 188´­NŒgra lokala avhopp frŒn primŠrvŒrden i šstra Blekinge var utgŒngspunkten fšr en enkŠt till distriktslŠkare och FV-lŠkare. Key words: allmŠnmedicinare, Blekinge, primŠrvŒrd.k*$LB06421T//AMER - #613 (am7900s.ref) 1989 Bjšrkelund CF?Varfšr skriver sŒ fŒ kvinnliga lŠkare artiklar i AllmŠnMedicin?n AllmŠnMedicinf106k 226rFšrhŒllandet mellan artiklar med enbart manliga fšrfattare och artiklar med bŒde manliga och kvinnliga fšrfattare respektive enbart kvinnliga Šr vanligen 6:3:2. Det Šr sŒledes oftast tre gŒnger sŒ mŒnga "manliga" artiklar som "kvinnliga". Key words: artiklar, kvinnliga lŠkare.a*$LB06434T//AMER - #625 (am7900s.ref) 1989 Peterson C Recensioner AllmŠnMedicin104i175-177rkKey words: recensioner, HŠlsa och stress - stress och sjukdom. Dotevall G, Dotevall S. Almqvist och WiksellR$0293ER - #2159 (am7900s.ref). 1990 Bengtsson ChB7Rapport frŒn en workshop i London, 30 maj - 3 juni 1990 AllmŠnMedicinn116227-229¬¥I samband med WONCA-kongressen i London 1986 diskuterade allmŠnlŠkare frŒn Storbritannien och de nordiska lŠnderna behovet av att utbyta erfarenheter av respektive lŠnders system fšr utbildning av allmŠnlŠkare. Peter Pritchard, pensionerad general practitioner (GP) frŒn Oxford, Œtog sig att arrangera en workshop tillsammans med kolleger frŒn Oxford University. Peter Pritchard har ett stort kontaktnŠt bland nordiska allmŠnlŠkare, dels genom egna fšrelŠsningar i Norden, dels genom att han under de senaste Œren tillsammans med Gšsta Tibblin ordnat kurser i Oxford om konsultation. Key words: allmŠnmedicin, internationella jŠmfšrelser, kongressrapporter, London, utbildning.:*$LB06522T//AMER - #700 (am7900s.ref): "æ 1989berg Hm0*En enkŠt till distriktslŠkarna i Stockholm AllmŠnMedicinc103m123-124 @:Redan tidigt efter att jag tilltrŠtt professuren i allmŠnmedicin i Stockholm mŠrkte jag att distriktslŠkarnas arbetsuppgifter varierade en del mellan olika vŒrdcentraler i de olika fšrvaltningsomrŒdena. Det bšr i detta sammanhang pŒpekas att varje fšrvaltningsomrŒde i Stockholm, 5st i skrivande stund, (fr o m 1989 11 st) Šr av en storleksordning som befolkningsmŠssigt ofta šverstiger ett lŠn. Jag syftar inte pŒ fšrhŒllanden som beror pŒ att befolkningen, som vŒrdcentralen betjŠnar, har mycket varierande ŒlderssammansŠttning och invandrartŠthet, utan att man har olika synsŠtt pŒ distriktslŠkarens ansvarsomrŒde. Det kan exempelvis gŠlla vem som skall skšta BVC och MVC. Det har ocksŒ av och till i den interna debatten bland distriktslŠkare hšrts synpunkter som att tŠtorten behšver en annan typ av distriktslŠkare Šn glesbygden (1-3). Mot denna samlade bakgrund ansŒg jag det angelŠget att fŒ reda pŒ var distriktslŠkarna stŒr i nŒgra frŒgor som Šr aktuella och viktiga fšr allmŠnmedicinens framtida utveckling. FrŒn bšrjan tŠnkte jag att enkŠten enbart skulle bli ett internt arbetspapper men pŒ inrŒdan av ett antal kolleger Šndrade jag mig sŠrskilt som en del av resultaten bšr kunna ha allmŠnintresse. Key words: distriktslŠkare, arbetsorganisation, arbetstillfredsstŠllelse, intervju/enkŠtundersškningar, forskning, Stockholm.*$LB06394T//AMER - #540 (am7900s.ref) 1989Lindholm H Wirup PPIHšgt blodtryck hos gamla. - €r det farligt? - Lšnar det sig att behandla?ä AllmŠnMedicinl101  18-20rF@Hšgt blodtryck hos gamla mŠnniskor Šr mycket vanligt. I ett fšrdjupningsarbete inom den prekliniska grundutbildningen i Lund har vi genom litteraturstudier sškt finna svar pŒ frŒgorna om hypertoni Šr en riskindikator fšr insjuknande i hjŠrtkŠrlsjukdom och om man i sŒ fall kan minska sjukligheten genom behandling med antihypertensiva lŠkemedel. Handledare har varit docent Lars Lindholm, Dalby. Sammanfattningsvis kan sŠgas att hšgt blodtryck utgšr en riskindikator fšr personer i Œldern 65-74 Œr. Den vetenskapliga dokumentationen Šr dock bristfŠllig fšr personer 75 Œr och Šldre. Resultat frŒn genomfšrda studier talar fšr att behandling medfšr vinster fšr patienter <75Œr. Dokumentationen Šr Šven hŠr mycket ofullstŠndig hos dem som Šr 75 Œr och Šldre. Key words: hypertoni, Šldre, riskfaktorer, forskning, medicinsk utbildning.*$LB06361T//AMER - #545 (am7900s.ref) 1989 Hallberg H:3MŠn efter separation - en mšjlighet till samarbete?r AllmŠnMedicint102d 80-83r\VBland samtliga mŠn som under ett Œr erhŒllit Šktenskapsskillnad i BorlŠnge kom šver hŠlften till en kostnadsfri hŠlsoundersškning och besvarade Šven en postenkŠt. Andelen dagligrškare var stor. NŠrmare hŠlften uppgav psykiska besvŠr. HŠlsoundersškningen pŒvisade ett flertal tidigare ej kŠnda hŠlsoproblem. Var tredje hŠlsoundersškt man kom att delta i samtalsgrupp ledd av manlig familjerŒdgivare. FamiljerŒdgivningsbyrŒn fšrefaller som organisation vŠl lŠmpad att ge psykosocialt stšd till frŒnskilda mŠn. Samarbetsfšrsšket mellan primŠrvŒrd och familjerŒdgivningsbyrŒn gav positiva erfarenheter varfšr liknande samverkansfšrsšk pŒ andra orter kan rekommenderas. Key words: mŠn, skilsmŠssa, hŠlsokontroller, hŠlsoproblem, intervju/enkŠtundersškningar, gruppterapi, samverkan mellan myndigheter, primŠrvŒrd, prevention, BorlŠnge, familjerŒdgivningsbyrŒ.*$LB06382T//AMER - #569 (am7900s.ref)Key words: basdata i primŠrvŒrd, manuell registrering.*$LB05734T//AMER - #102 (am7900s.ref) 1982 Bruusgaard D.(Svenske tilstander - ett obsolet begrep? SFAM-nytte3r2r65ûFšrfattaren ger i artikeln en kort historisk exposŽ av allmŠnmedicinens utveckling i Sverige. Han framhŒller att primŠrvŒrden hŠr fšrŠndrats frŒn ett fšr švriga Norden avskrŠckande exempel till ett fšredšme. Key words: allmŠnmedicin, historia, debatt.i*$LB05767T//AMER - #177 (am7900s.ref)¶ü´æ®­.«¶§¤¦š#’ 1982 Haglund BJAe6/Tidskriften som kom bort redan innan den kom ut  SFAM-nytte3ä3r116-117oîèSom framkom av SFAM-nytt nummer 4/1981 tycktes det vara klart att en engelsksprŒkig vetenskaplig tidskrift som speglar primŠrvŒrd och allmŠnmedicin i Norden kunde startas upp under vŒren 1982. Den allmŠnna mŒlsŠttningen med den hŠr tidskriften Šr att skapa ett forum fšr utbyte av forskningserfarenheter mellan de nordiska lŠnderna, men den skall ocksŒ vara en spegel av primŠrvŒrdsutveckling och primŠrvŒrdsforskning i Norden internationellt. Key words: allmŠnmedicin, Norden, tidskrift.*$LB05788T//AMER - #165 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJA B;PrimŠrvŒrd och hŠlsovŒrd infšr 90-talet i StockholmsomrŒdet. SFAM-nytti3m 4-5  124 îçGenom den nya hŠlso- och sjukvŒrdslagen som trŠder i kraft den 1 januari 1983 kommer vi fšr fšrsta gŒngen att ha en hŠlso- och sjukvŒrdspolitisk mŒlsŠttning formulerad i lag. I den andra paragrafen fastslŒs att mŒlet fšr hŠlso- och sjukvŒrden Šr en god hŠlsa och vŒrd pŒ lika villkor fšr hela befolkningen. Fšr att nŒ dessa mŒl krŠvs en fšrŠndring av hŠlso- och sjukvŒrdens inriktning mot en kraftig fšrstŠrkning av omrŒden som hŠlsovŒrd och primŠrvŒrd. Key words: primŠrvŒrd, hŠlsovŒrd.5*$LB05789T//AMER - #166 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJAn:4Efterutbildning och utbyte av forskningserfarenheter SFAM-nytte3r2t59 VŒrens andra nummer av SFAM-nytt Šr ett blandnummer. NŒgra artiklar tar emellertid upp efterutbildning fšr allmŠnlŠkare. Blomberg o.a. ger en beskrivning och utvŠrdering av provinsiallŠkarfondens kursverksamhet. En fšrŠndrad inriktning synes nšdvŠndig om kursdeltagarnas synpunkter skall tas pŒ allvar. Fler allmŠnlŠkare behšvs i kursledning. Om primŠrvŒrden skall kunna utvecklas Šr det ocksŒ viktigt att kurser i forskning och utvecklingsmetodik pŒbšrjas. Key words: efterutbildning, utbyte, forskningserfarenheter./*$LB05762T//AMER - #170 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJAsLEPrimŠrvŒrdsforskning - medel fšr korrigering av den dagliga praktikenk SFAM-nytti3 2263rkEn rapport frŒn Socialmedicinskt vŒrmšte i …rebro den 25-26 mars 1982. Rubriker: Vetenskapligt program Forsknings- och utvecklingsarbete i …rebro lŠn Socialmedicinsk teori och metod Socialmedicinsk teori Socialmedicinska hjŠlpvetenskaper Metodologiska problem inom socialmedicinsk forskning. Key words: primŠrvŒrdsforskning, medel fšr korrigering, daglig praktik.a*$LB05765T//AMER - #172 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJAt2,EnkŠt om vŒrdlagsutvecklingen i primŠrvŒrden SFAM-nytts3s2e64voInnebšrden av vŒrdlagsbegreppet varierar sŠkert ocksŒ. I vŒrt sammantrŠde i styrelsen i SFAM i mars 1982 beslšts att i samarbete med Socialmedicinska institutionen, vŒrdcentralen Kronan, Sundbyberg, genomfšra en inventering av omrŒdet. DŠrfšr har i dagarna en enkŠt sŠnts ut till samtliga vŒrdcentraler i Sverige. Key words: enkŠt, vŒrdlagsutvecklingen, primŠrvŒrden.e*$LB05766T//AMER - #173 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJA0 Recensioner SFAM-nytt31i55d^Hur fŒr jag tag i internationella artiklar och bšcker i allmŠnmedicin. Key words: recensioner.*$LB05761T//AMER - #179 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJAd4.Hur skall resultat och diskussion presenteras? SFAM-nyttk3h 4-5 184-185aPII tvŒ tidigare artiklar har jag givit dels en šversiktlig beskrivning av vad en vetenskaplig artikel innehŒller och dels diskuterat hur man skriver introduktion samt material och metodavsnitt. I den hŠr artikeln fšrdjupas diskussionen av resultat och diskussionsavsnitten. Key words: forskningspresentation, vetenskaplig artikel. *$LB05810T//AMER - #181 (am7900s.ref)ýžëÎLÍd 1983 Ribacke M9$Hypertoni-sjukvŒrd i GŠvleborg AllmŠnMedicin 4r1b 14-15 ÊÃUnder 1970-talet skedde en snabb utveckling dŒ det gŠllde mšjligheter till behandling av hypertoni. Detta resulterade i ett stegrat intresse fšr hypertonisjukvŒrd i hela landet. Insikten att omhŠndertagandebehovet omfattade stora delar (10-15 procent) av den vuxna befolkningen stŠllde de organisatoriska problemen i centrum. I GŠvleborgs lŠn har ett konsekvent utvecklingsarbete kring dessa problem bedrivits. Olika modeller fšr uppspŒrande av patienter med hšgt blodtryck har pršvats och de vunna erfarenheterna har omsatts i praktisk verksamhet i lŠnet. SŒ nŠra koppling som mšjligt mellan uppspŒrande och behandlande verksamhet har visat sig ŠndamŒlsenligt. Utvecklingsarbetet fortsŠtter och kommer bl a att omfatta fšrsšk till utvŠrdering av vŒrdprogramsanvŠndning, registrering och uppfšljning av mšjliga behandlingsvinster samt studium av skillnader i medicinanvŠndning mellan olika delar av lŠnet. Key words: hypertoni, primŠrvŒrd, vŒrdprogram, GŠvleborg.k*$LB05831T//AMER - #204 (am7900s.ref) 1983RosŽn MåNHFrŒgeschema vid lokal dšdsorsaksanalys - ett hjŠlpmedel fšr primŠrvŒrden AllmŠnMedicin 4k1g 29-32iŠ„Det finns en hel del metodproblem nŠr det gŠller att tolka sjuklighetsdata pŒ smŒ geografiska omrŒden. DistriktslŠkare med intresse fšr att analysera hŠlsotillstŒndet i sitt upptagningsomrŒde behšver dŠrfšr stšd och praktisk vŠgledning fšr att analysera sŒdana data. I denna artikel redogšr MŒns RosŽn, Spri, bŒde fšr problemen vid regionala analyser och fšr mšjligheterna att hantera problemen. Det senare sker med hjŠlp av ett frŒgeschema, som kan uppfattas som en systematisk checklista. FrŒgeschemat illustreras med ett praktiskt exempel frŒn GŠvle kommun. Key words: frŒgeschema vid lokal dšdsorsaksanalys, ett hjŠlpmedel fšr primŠrvŒrden.*$LB05836T//AMER - #205 (am7900s.ref) 1983Kallioinen M Olsson Pl<6Sjukhusens šppenvŒrd minskar nŠr primŠrvŒrden byggs ut AllmŠnMedicinq43116-117NGI samband med šppnandet av en ny vŒrdcentral i Sundsvalls centrum har gjorts en studie av vŒrdkonsumtionsfšrŠndringarna fšr befolkningen i upptagningsomrŒdet. Studien omfattar akuta och planerade lŠkarbesšk pŒ Sundsvalls sjukhus, vŒrdcentralen och hos privatlŠkare mŒnaderna februari och mars Œren 1980-1982. Det fšrsta Œrets siffror speglar situationen fšre šppnandet av vŒrdcentralen, som skedde 4 februari 1981. Resultatet visar en tydlig nedgŒng i antalet lŠkarbesšk vid bŒde akutmottagning och švriga mottagningar vid Sundsvalls sjukhus Œren 1981 och 1982, samtidigt som besšken inom primŠrvŒrden škat markant. Den totala vŒrdkonsumtionen har legat i huvudsak ofšrŠndrad under de tre Œren, varfšr en verklig avlastning av sjukhusmottagningarna synes ha skett. Key words: sjukvŒrdsutnyttjande, samverkan primŠrvŒrd-sjukhusvŒrd, debatt.t*$LB05866T//AMER - #234 (am7900s.ref) 1983|vGustavsson M Henriksson I Johansson U Kyhlberg L Larsson M Lindstršm K Martinsson G StrandsŠter K Simfors M Sundling KHur mŒr vŒra Šldsta? AllmŠnMedicin44l168-169e šUnder 1981 och 1982 gjorde distriktsskšterskorna i Habo kommun ett hembesšk hos alla personer šver 75 Œr som bodde i eget hem. Vid hembesšket togs en omfattande anamnes, utfšrlig information gavs och en enkel hŠlsokontroll utfšrdes. Fynd och ŒtgŠrder registrerades. Undersškningens viktigaste resultat och erfarenheter presenteras kortfattat i denna artikel. Key words: hembesšk, prevention, Šldre, primŠrvŒrd.*$LB05884T//AMER - #252 (am7900s.ref)#JÀ:úö 1983 Borg S Varfšr super alkoholisten? AllmŠnMedicini4ö4å158-162 b\. I fšreliggande šversikt redovisas nŒgra exempel pŒ resultat frŒn senare tids fšrsšk att fŒ fšrklaringar till vad som ligger bakom alkoholmissbruk. Intresset fšr biologiska fšrhŒllanden vid alkoholism har škat kraftigt under de senaste Œren. Orsakerna till detta Šr nog flera. En orsak kan vara att ensidiga psykologiska sociala fšrklaringsmodeller och dito behandlingstŠnkande som varit pŒ modet nŒgra Œr knappast har givit nŒgon fšrbŠttring nŠr det gŠller behandlingsresultaten i praktiskt vŒrdarbete. En annan orsak Šr nog att missbruksproblemen har škat i samhŠllet och krupit nŠrmare inpŒ oss. Psykiatriska och somatiska konsekvenser har blivit allt vanligare och bšrjat dyka upp Šven hos mŠnniskor som, innan sin alkoholšverkonsumtion, inte visat upp allvarligare vare sig psykologiska eller sociala problem. Key words: alkoholism, Šrftlighet, etiologi.*$LB05881T//AMER - #249 (am7900s.ref) 1983Ternow S*$Telefonframkomlighet vid vŒrdcentral AllmŠnMedicinT4 5(213-214.š“Telefonframkomligheten Šr av central betydelse fšr telefonrŒdgivning vid vŒrdcentral och Šven fšr švrig verksamhet. Tekniska och organisatoriska faktorer Šr ofta avgšrande och i det finns dŠrvid stora lokala variationer. I fšljande artikel visar fšrfattaren hur man analyserat dessa problem vid en vŒrdcentral med resultatredovisning och fšrslag till ŒtgŠrder. Key words: telefonrŒdgivning, vŒrdcentral.o*$LB05900T//AMER - #269 (am7900s.ref) 1983$Avander S Christensen F MŠgi MB8Key words: VŠrldskongress i AllmŠnmedicin i New Orleans.$0177ER - #2042 (am7900s.ref)Ì 1980 "SFAM",&Fšrfattningsanvisningar allmŠn medicin SFAM-nytte1m 1-5r [No comment]("LB02619B//AMER - #8 (am7900s.ref) 1981 "SFAM"Pressklipp om SFAM-nyttn SFAM-nytt2e3 64-65®¨SFAM-nytt har uppmŠrksammats i pressen. €r det sŒ hŠr vi vill ha lŠkemedelsinformationen pŒ vŒrdcentraler?. Key words: pressklipp, lŠkemedelsinformation, vŒrdcentraler.*#LB05715T//AMER - #83 (am7900s.ref)b 1981 "SFAM"HBProgram fšr SFAM:s hšstmšte i VŠsterŒs/Eskilstuna 17-19 sept. 1981 SFAM-nytt2e3 62-63dKey words: egenvŒrd.$0184ER - #2049 (am7900s.ref)  1981 "SFAM"HAPrimŠrvŒrdsfond - en stimulans fšr primŠrvŒrdsforskning i Sverigee SFAM-nyttl2g4109-1105àÚSocialdepartementet har genom en arbetsgrupp sett šver primŠrvŒrdsforskningen i Sverige. I en referensgrupp till arbetsgruppen har Šven Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin varit representerad. SFAM har sett som sin uppgift att vŠrna om "šronmŠrkta" medel fšr primŠrvŒrdsforskning. Detta kan ske genom inrŠttandet av en primŠrvŒrdsfond analogt med Arbetarskyddsfonden. SFAMN:s kommentarer Œterges nedan i sin helhet. Key words: primŠrvŒrdsfond, primŠrvŒrdsforskning, stimulans.$0185ER - #2050 (am7900s.ref)h 1981 "SFAM"LFBidrag till den 3:e nordiska kongressen i allmŠnmedicin i Finland 1983 SFAM-nytt24 117iHAKey wors: 3:e nordiska kongressen i allmŠnmedicin i Finland 1983.Ì$0187ER - #2052 (am7900s.ref)Ì 1982 "SFAM"F?3:e Nordiska kongressen i AllmŠnmedicin Tammerfors 15-18.6 1983s SFAM-nytt 3å 4-5: 186 àÚKey words: Epidemiologi, kroniska sjukdomar, infektionssjukdomar, utbildning, miljšmedicin, medikamentell terapi, primŠrvŒrdens administration, geriatri, forskningsmetoder i primŠrvŒrden, praksisanalys, hŠlsoplanering.$0188ER - #2053 (am7900s.ref)u 1982 "SFAM"82Medlemmar i Svensk fšrening fšr allmŠnmedicin 1982 SFAM-nyttd3m6r 193cêãVid utgŒngen av oktober 1982 fanns i Svensk fšrening fšr allmŠnmedicin 1 150 medlemmar, 146 fler Šn 1 augusti 1981. En šversikt av medlemsfšrŠndringen mellan Œren 1981 och 1982 ges i tabellen nedan. Key words: medlemmar i SFAM.a$0462ER - #2328 (am7900s.ref)R 1983 "SFAM"^WKonferens angŒende systemvetenskap inom hŠlso- och sjukvŒrden i MŸnchen 16-20 juli 1984 SFAM-nytt4i3m9760Key words: systemvetenskap, hŠlso- och sjukvŒrd.$0189ER - #2054 (am7900s.ref)Ì 1984 "SFAM"piNya medlemmar i SFAM. SFAM gratulerar. Upprop om mikrodatorer. RiksstŠmman 1984. SFAM:s hšstmšte i Skšvde AllmŠnMedicin5393&Key words: SFAM, nya medlemmar.Ì,%LB05953T//AMER - #1279 (am7900s.ref)n 1991 "SFAM"PIAllmŠnlŠkarens efterutbildning, Dokument frŒn Kiruna 11-14 september 1991 AllmŠnMedicin126237-239¶¯Rubriker: Arbetsgruppens dokument Institutet fšr allmŠnlŠkarnas efterutbildning Finansiering Bemanning Lokalt efterutbildningsarbete. Key words: allmŠnlŠkare, efterutbildning. *$LB06602T//AMER - #833 (am7900s.ref) 1991 "SFAM""SFAMs datagrupp reaktiverad AllmŠnMedicina123h93"Key words: SFAMs datagrupp.*$LB07140T//AMER - #847 (am7900s.ref) 1982"Vakant"6/Tenth Wonca World Conference on Family Medicinei SFAM-nyttn3a2o 61-62d:3Key words: Wonca World Conference, Family medicine.e*$LB05763T//AMER - #182 (am7900s.ref) 1979Edfelt A@9LŒt den blivande allmŠnlŠkaren delta i efterutbildningen!k SFAM-nyttö2y3m0)Key words: allmŠnlŠkare, efterutbildning.("LB00830T//AMER - #5 (am7900s.ref) 19804.Schneider A Bakall A Strand-Jonsson M Edlund "Oenighet i allmŠnlŠkarkŒren? SFAM-nyttA1  2-3m31,&Key words: oenighet, allmŠnlŠkarkŒren.*#LB00771T//AMER - #19 (am7900s.ref)l 1980Andren A Recension7 SFAM-nytta1ä4y55èâFriskvŒrd och hŠlsoupplysning pŒ arbetsplatser, i socialstyrelsens nŠmnd fšr hŠlsoupplysning. Reportage Anders Lugn, Liber fšrlag, sidor, 1980 ISBN 91-38-05735-2 Key words: recension, friskvŒrd, arbetsplatser, hŠlsoupplysning.*#LB00694T//AMER - #40 (am7900s.ref)k 1981@9Bakall A Edlund Schneider A Strand-Jonsson M Carlsson Ga Diskussionen som kom bort? SFAM-nyttt2 1i15ÞØI SFAM-nytt 2/3 -80 togs det upp en diskussion av nŒgra av fšreningens medlemmar med anledning av SFAM's styrelses' agerande i frŒga om den framtida allmŠnlŠkarutbildningen. Key words: allmŠnlŠkarutbildning, framtid.*#LB05695T//AMER - #63 (am7900s.ref)l830T//AMER - #5 (am7900s.ref) 19804.Schneider A Bakall A Strand-Jonsson M Edlund "Oenighet i allmŠnlŠkarkŒren? SFAM-nyttA1  2-3m31,&Key words: oenighet, allmŠnlŠkarkŒren.*#LB00771T//AMER - #19 (am7900s.ref)l 1980Andren A Recension7 SFAM-nytta1ä4y55èâFriskvŒrd och hŠlsoupplysning pŒ arbetsplatser, i socialstyrelsens nŠmnd fšr hŠlsoupplysning. Reportage Anders Lugn, Liber fšrlag, sidor, 1980 ISBN 91-38-05735-2 Key words: recension, friskvŒrd, arbetsplatser, hŠlsoupplysning.*#LB00694T//AMER - #40 (am7900s.ref)k 1981@9Bakall A Edlund Schneider A Strand-Jonsson M Carlsson Ga Diskussionen som kom bort? SFAM-nyttt2 1i15ÞØI SFAM-nytt 2/3 -80 togs det upp en diskussion av nŒgra av fšreningens medlemmar med anledning av SFAM's styrelses' agerande i frŒga om den framtida allmŠnlŠkarutbildningen. Key words: allmŠnlŠkarutbildning, framtid.*#LB05695T//AMER - #63 (am7900s.ref)lí@æèÝrÕÄ 1983Adler As4.HŠlsoupplysning och friskvŒrd i GŠvleborgs lŠn AllmŠnMedicin 4a1s 16-19cUnder senare Œr har sŒvŠl kunskapen som medvetenheten om levnadsvanornas betydelse fšr hŠlsan škat. Olika rapporter visar pŒ att t ex tobaks- och alkoholkonsumtionen medfšr omfattande sjuklighet och fšr tidig dšd. I flertalet landsting har man dŠrfšr pŒbšrjat en satsning pŒ hŠlsoupplysning och friskvŒrd fšr att sprida kunskap om hŠlsoriskerna samt pŒverka attityder och vanor. I artikeln sker en redovisning av hur GŠvleborgs lŠns landsting satsat pŒ hŠlsoupplysning och friskvŒrd. Key words: hŠlsovŒrd, hŠlsoupplysning i GŠvleborg.*$LB05832T//AMER - #212 (am7900s.ref) 1983…verby AD>Prevention av hjŠrt-kŠrlsjukdomar svŒrbedšmt - motsŠgelsefullt AllmŠnMedicin 4n2r 81-83 ¸±I artikeln redogšrs fšr olika svenska och utlŠndska studier avseende hjŠrt- kŠrlsjukdomar. En del terapiformer škar riskfaktorerna. NŒgra studier visar motsŠgelsefulla resultat. PŒverkan av terapin vid hjŠrt-kŠrlsjukdom av behandling av andra samtidiga sjukdomar beršrs. Fšrfattaren anger vilka krav allmŠnlŠkaren bšr stŠlla pŒ specialisten nŠr man beslutar om olika terapiformer. Key words: prevention, hjŠrt-kŠrl-sjukdomar, debatt. ,%LB05852TB//AMER - #220 (am7900s.ref)a 1983 Jansson A9&Distriktsskšterskans synpunkterp AllmŠnMedicina4a3  107rNHUtifrŒn mina erfarenheter som distriktsskšterska i Sšdra Sandby skall jag ge nŒgra synpunkter pŒ švre luftvŠgsinfektioner. I distriktet finns 3 600 invŒnare, dŠrav 550 barn mellan 0 och 7 Œr. Rubriker: SpŠdbarn Fšrskole- och skolbarn Vuxna Key words: handlŠggning av švre luftvŠgsinfektioner i primŠrvŒrden, Dalby, Sšdra Sandby.*$LB05861T//AMER - #229 (am7900s.ref) 1983…verby A0*HjŠrt- och kŠrlsjukdomar i allmŠnlŠkarvŒrd AllmŠnMedicinn4.3g120-121Mš”I ett tidigare nummer av AllmŠnMedicin fanns en artikel om prevention av hjŠrt- och kŠrlsjukdomar. I detta nummer diskuteras mer ingŒende bl a blodfettrubbningar, hjŠrtglykosider, salt och psykogena mekanismer fšr utveckling av hšgt blodtryck samt vilka krav och ŒtgŠrder en allmŠnlŠkare kan stŠlla vid profylax - behandling av cirkulationsorganens sjukdomar. Key words: hjŠrt- och kŠrlsjukdomar, debatt.*$LB05868T//AMER - #236 (am7900s.ref) D é B, SandbergÌÌ B, SandnesÌÌÌ B, ScherstŽnÌ B, SiljeholmÌB, Sjšlin-IsraelssonÌ B, SkibdalÌÌÌ B, Smedby B, Sšderfeldt B, StŠllbergÌ B, StršmbergÌ B, SundmarkÌÌ B, SvanlundÌÌ B, ThorellÌÌÌ B, TibblinÌÌÌ B, Tibell B, TillingÌÌÌ B, UlleniusÌÌ B, von BelowÌB, W-HammarstršmÌ B, WallgrenÌÌ B, WallhedenÌ B, Werner B, WesterholmB, XuB, ZetterstršmÌÌÌ BEB, PerssonÌ BG, JonsonÌÌÌ BJA, HaglundÌ BS, HansonÌÌÌ BS, HanssonÌÌ BU, HansenÌÌÌBW, HammarstršmÌÌ C, AaroÌÌC, Algemar-Berndt C, AlmqvistÌÌ C, AnderssonÌ C, BengtssonÌ C, Bjšrkelund C, BjšrklundÌ C, BjšrkmanÌÌ C, BlackÌ C, BlomkvistÌ C, CarlssonÌÌ C, Ekdahl C, ErikssonÌÌ C, Fabian C, ForsbergÌÌ C, Gunnarsson C, Haking C, HallgrenÌÌ C, HedbergÌÌÌ C, HšrnqvistÌ C, Janson C, JohanssonÌ C, LarssonÌÌÌ C, LindholmÌÌ C, Lionis C, Littke C, LyckŽusÌÌÌ C, MadeÌÌ C, NŠs-Person C, NerbrandÌÌ C, OdlanderÌÌ C, OlofssonÌÌ C, …rtendahlÌ C, PedersenÌÌ C, PetersonÌÌ C, PeterssonÌ C, RudebeckÌÌ C, Ryding C, SundelinÌÌ C, SvenssonÌÌ C, ThorsÌ C, TollinC, von SchŽeleÌÌÌ C, WiklanderÌ CE, RudebŠckÌ CE, RudebeckÌ CG, HallgrenÌ CM, MšlstadÌÌ D, AnderssonÌ D, Bruusgaard D, DomeijD, Edung-PerssonÌ D, EngblomÌÌÌ D, HanssonÌÌÌ D, HšglundÌÌÌ D, KjeldmandÌ D, Kjellstršm D, Moberg D, Stridsberg D, StršmbergÌ D, Wallin DA, GameÌDKG, AnderssonÌÌÌdokÌÌ E, AhlzŽn E, AllanderÌÌ E, AnderssonÌ E, Arborelius E, ArvidssonÌ E, bergÌ E, BŠŠrnhielm E, BergmarkÌÌ E, BergstršmÌE, Bjaring MolinÌ E, Bjšrkelund E, BondessonÌE, BorgenhammarÌÌE, Bovallius-LangeÌÌÌ E, Bšg-Hansen E, BšrjesonÌÌ E, BurenhultÌE, Carneskog-PahlmÌÌÌE, De Fine LichtÌ E, EdstršmÌÌÌE, Ekvall Hansson E, ElkanÌ E, EngqvistÌÌ E, EngstršmÌÌ E, ForsbergÌÌ E, GraabekÌÌÌE, GyllenhammarÌÌ E, Hermansson E, HolmÌÌ E, HydŽnÌ E, JaensonÌÌÌ E, JohanssonÌ E, KarlssonÌÌ E, KillanderÌ E, LarssonÌÌÌ E, Liljenvall E, LindbladhÌ E, Livell E, MagnussonÌ E, Meland E, NordgaardÌ E, Olsson E, Olszon E, …sterbergÌ E, ParfaÌ E, RinglerÌÌÌ E, RyboÌÌ E, Sšrman E, SvenssonÌÌ E, TegmarkÌÌÌ E, ThorŽnE, ThorŽn-TodoulosÌÌÌ E, Tivell E, TrellÌE, WŒhlin-BollÌÌÌ E, WennstršmÌ E, WesterlingF, ChristensenÌÌÌF, DiderichsenÌÌÌ F, EilifssonÌ F, NiklassonÌ F, NordbringÌ F, RasmussenÌ F, RostÌÌ F, StaugŒrdÌÌ G, Adevik G, Alfredsson G, AlmÌÌÌ G, AnderssonÌ G, AureliusÌÌ G, BŒnghagenÌ G, BjŠrŒs G, Blixth G, BlohmŽ G, BostršmÌÌÌ G, BridellÌÌÌ G, BrydolfÌÌÌ G, CarlgrenÌÌ G, CarlssonÌÌ G, CarlstedtÌ G, CernerudÌÌ G, DahlÌÌ G, DahlbergÌÌ G, Edlund G, EdqvistÌÌÌ G, Ejlertsson G, Ekberg G, EliassonÌÌ G, ElisassonÌ G, EllesonÌÌÌ G, EngbergÌÌÌ G, ErikssonÌÌ G, FahlŽn G, FahlstršmÌ G, FalckÌ G, ForsgrenÌÌ G, FridÌÌ G, Gustafsson G, HaglundÌÌÌ G, HanngrenÌÌ G, HŒkanssonÌ G, HedelinÌÌÌ G, HegardtÌÌÌ G, HellstenÌÌ G, Hjernestam G, HoffstedtÌ G, HolmbergÌÌG, HyllienmarkÌÌÌ G, JohanssonÌ G, JonssonÌÌÌ G, Karjel G, KarlssonÌÌ G, Krantz G, LarssonÌÌÌ G, LehtipaleÌ G, LehtipaloÌ G, LindeÌ G, Ljungkvist G, Ljungqvist G, LundqvistÌ G, Martinsson G, MŒweÌÌ G, NorbergÌÌÌ G, NšrleÌ G, …degaardÌÌ G, PerssonÌÌÌ G, RentropÌÌÌ G, RisbergÌÌÌ G, RoslundÌÌÌ G, Samuelsson G, Sartor G, SjšnellÌÌÌ G, Sommansson G, SšderholmÌ G, TibblinÌÌÌ G, Tomson G, UmefjordÌÌ @Cz%ìò溜´z @lkt^VB 1989Andersson S Mattsson BVPAllmŠnlŠkare som lŠrare i grundutbildningens tidiga del - erfarenheter frŒn UmeŒ AllmŠnMedicint103.121-122KhbUnder Œren 1981-1988 har allmŠnlŠkare tjŠnstgjort som huvudlŠrare i grundutbildningen i UmeŒ i ungefŠr 2 veckor under preklinisk tid. Medverkan har varit i kurserna medicinsk psykologi I och II och artikeln beskriver nŒgot om innehŒllet och vŠrdet av de tidiga allmŠnmedicinska bidragen. Key words: allmŠnmedicin, medicinsk utbildning, utvŠrdering, UmeŒ.*$LB06393T//AMER - #597 (am7900s.ref) 1989 Andersson Sp\U"Health is being happy" Glimtar frŒn en kurs i epidemiologi och fŠltforskningsmetodikm AllmŠnMedicin106n234-236jˆ‚Kunskaper i epidemiologi och praktiska metoder fšr insamling av data stod i fokus fšr den internationella, tvŠrdiciplinŠra kurs som fšr andra Œret i rad genomfšrdes i StršmbŠck utanfšr UmeŒ. Sven-Olof Andersson, distriktslŠkare vid Mariehems VŒrdcentral i UmeŒ, var en av deltagarna och redovisar hŠr nŒgra glimtar frŒn kursen. Key words: epidemiologi, utvecklingslŠnder, datainsamling.*$LB08801T//AMER - #627 (am7900s.ref) 1989 Johansson S Recensioner AllmŠnMedicink10270‚{Key words: recensioner, HelhetsvŒrd i livets slutskede. Sven-Olof BrattgŒrd, Bengt Johansson. Studentlitteratur Lund 1987.R$0289ER - #2154 (am7900s.ref)Ì 1989 Johansson S Recensioners AllmŠnMedicinn10294š”Key words: recensioner, Engberg, M. LŒngvŒrdsboken - lŠrobok om Šldreomsorg i šppen och sluten vŒrd. Marianne Engberg. Studentlitteratur Lund 1987.$0290ER - #2155 (am7900s.ref)4 1990 Andersson St Kan lidandet ha en mening? AllmŠnMedicine112 62zsEtt sŠtt att ge lidandet mening Šr att uppfatta det som ett straff. Det Šr en gammal tankegŒng. Alla Šr vi syndare. Nog fšrtjŠnar vi ett mŒtt av vedergŠllning. En modern variant lurar nŠr vi lŠkare och samhŠllet betonar den enskildes ansvar fšr sin hŠlsa. Hur du skštt dig? Vad var det jag sa? Nu fŒr du stŒ fšr vad du sjŠlv Œstadkommit! Detta moraliserande Šr faran med "hŠlsofostran" om den blir ensidigt inriktad pŒ yttre levnadssŠtt. Men vi Šr samtidigt bŒde betingade och ansvariga, fšrutbestŠmda och fria. I det kraftfŠltet lever vi alla. Rabbe Enckell har skrivit en dikt att lŠgga pŒ minnet. Key words: lidande, mening.)*$LB06467T//AMER - #654 (am7900s.ref) 1990 Larsson SrD=Att vara allmŠnlŠkare vid kvartersakut i Stockholms innerstadl AllmŠnMedicin61156192-194e„}Kvartersakut-organisation i primŠrvŒrden innebŠr, att distriktslŠkarrollen blir annorlunda Šn vid en traditionell vŒrdcentral. Den nya distriktslŠkarrollen liknar mer rollen som "general practitioner" Šn vad vi tidigare varit vana vid i Sverige. Vi som arbetar som distriktslŠkare vid Kvartersakuten vill med denna artikel beskriva fšrutsŠttningarna fšr vŒrt arbete och hur distriktslŠkarrollen fšrŠndrats i den nya organisationen. Artikeln Šr en gemensam produkt av distriktslŠkarna vid Kvartersakuten. Sten Larsson har samordnat och drivit arbetet med artikeln utformning. Key words: allmŠnlŠkare, arbetsbelastning, arbetsorganisation.a*$LB06509T//AMER - #671 (am7900s.ref) 1990 Mšlstad S RKAntibiotic usage and betalactamase production in respiratory tract bacteria0 AllmŠnMedicina114n148-149°©Sigvard Mšlstad disputerade den 12 april 1990 vid institutionen fšr Klinisk SamhŠllsmedicin i Dalby, pŒ en avhandling om antibiotikafšrskrivning och resistensutveckling hos luftvŠgsbakterier. Opponent var professor JGR Howie frŒn Skottland. Ordfšrande vid disputationen var professor Bengt ScherstŽn. Key words: antibiotika, resistens, betalactamase, fšrskrivningsmšnster, luftvŠgsinfektion, daghemsbarn, doktorsavhandlingar.*$LB06495T//AMER - #691 (am7900s.ref) 1990Larsson S Troein M81Nyheter om specialistutbildningen i allmŠnmedicinö AllmŠnMedicins114 138-139täÞFšljande regler tillŠmpas numera av Socialstyrelsen vid bedšmning av olika tjŠnstgšringsavsnitt fšr specialistkompetens i allmŠnmedicin. Rubriker: AllmŠnmedicin Internmedicin Key words: specialistutbildning, allmŠnmedicin.*$LB06491T//AMER - #697 (am7900s.ref) 1991 Isacsson S*#Prevention - gŒr det att utvŠrdera?f AllmŠnMedicint123r122-128bD=Det Šr viktigt att fšrsška pŒvisa effekter av fšrebyggande program. Ofta kan man med relativt begrŠnsade resurser gšra bra utvŠrderingar bara man lŠr sig tekniken. Prevention, liksom utvŠrderingar av olika aktiviteter, bšr vara en sjŠlvklar och integrerad del i primŠrvŒrdsarbetet. Key words: Prevention, utvŠrdering.B*$LB06569T//AMER - #753 (am7900s.ref) 1991Ferry Sn¦ŸUrinvŠgsinfektioner i primŠrvŒrden "Urinary tract infections in primary health care in northern Sweden - epidemiological, bacteriological and clinical aspects" AllmŠnMedicini125å192-194eÐÊSven Ferry disputerade den 9 juni 1988 vid Institutionen fšr allmŠnmedicin i UmeŒ. Avhandlingen byggde, dels pŒ ett Œrsmaterial insamlat vid VŠnnŠs vŒrdcentral representerade urinvŠgsinfektioner i oselekterad primŠrvŒrd, dels pŒ en multicenterstudie vid 17 vŒrdcentraler i VŠsterbotten med exklusion av institutitionsvŒrdade patienter, dŠrigenom speglande okomplicerade infektioner. Opponent var docent Birgitta Hovelius frŒn Dalby och ordfšrande var professorn i klinisk bakteriologi Stig Holm frŒn UmeŒ. Handledare hade varit docenterna Bengt Mattsson inom allmŠnmedicin och Lars G Burman inom bakteriologi. Key words: UrinvŠgsinfektioner, epidemiologi, diagnostik, bakteriologi, terapi, forskning, avhandlingar.*$LB06589T//AMER - #804 (am7900s.ref) 1991 Johansson Sf:3SjukvŒrd motsvarande 300 distriktslŠkare fšrsvinnerd AllmŠnMedicinr126a 240kÊÄDen 1 januari 1992 Šndras reglerna fšr bidragit till fšretagshŠlsovŒrden. Ingen sjukvŒrd fŒr fšrekomma. Begreppet arbetsrelaterad sjukvŒrd fšrsvinner. Key words: sjukvŒrd, distriktslŠkare, debatt.*$LB06603T//AMER - #834 (am7900s.ref) 1992 Andersson S pj"Mor och far krigar Œ kulorna gŒr genom mej". Rapport frŒn en konferens om barnmisshandel och omsorgssviktÿBarnen hamnar i vŠlfŠrdssamhŠllets sprickor. DŠr kan vi finna dem om vi sšker och har fšrmŒgan att lyssna. Nomad-barnen, de som flyttar mellan fšrŠldrar och familjer, ofta byter adress, skolor och barnomsorg, de sŠger: "SŒ fort jag fŒtt en kompis sŒ flyttÿ136ÿ262-264ÿZTKey words: Konferensrapport, barnmisshandel, omsorg, sexuella švergrepp, prevention.4-TY - JOUR LB06698T//AMER - #0 (am7900s.ref)E! 4 ¸K –Ÿ¯ëààà ó Dª]F -`` m>,KHHHHNNa)K,Iƒ]>I‹I·›¶ZX¸X,nnnnµZZµ¶n¸nKpKx¸iiKdqpqq¢22¢¢‘©¾¾´´´Ä¾®»»´²´Í ´¾¯¾×¥»¥Ñ´)±ÊÊÞÌÖÞÃÞÊÞÃÃÞêÃÃëÔÞÏïÞÔàÔòààÙÖ/ÞÔïÏÏÖÔöÏÞÔàÏöÏëãáããáããùírírãùírôõõ:õóøóqqqqª z/zÝ ûQJºººº º¢¢¢²²²²<ÿÚü„ùâóÜÃ4WdS3Ü'²(¶ 1983 Hovelius B&Alkoholmissbruk och infektionerl AllmŠnMedicinn4ä4e157-1585D>Alkoholmissbrukare drabbas av mer lŒngdragna och svŒrare infektioner Šn andra. Sambandet mellan alkoholmissbruk och pneumoni Šr dokumenterat. LikasŒ fšrekommer tuberkulos i škad frekvens hos alkoholister. Faktorer som kan vara av betydelse fšr denna infektionsbenŠgenhet diskuteras. Key words: alkoholism, infektioner.*$LB05880T//AMER - #248 (am7900s.ref) 1983&JŠrhult B Carlsson S Romelsjš AoB;Avlastar en utbyggd primŠrvŒrd sjukhusens akutmottagningar? AllmŠnMedicinl44164-167´®I den tidigare problemorten Olofstršms kommun har en reorganisation av och en satsning pŒ primŠrvŒrden skett. Undersškningen, som grundas pŒ en sk fšrvaltningsrevision, avser att belysa vilka Œtfšljande fšrŠndringar som intrŠffat i besšksfrekvens pŒ olika vŒrdnivŒer. Vid det nŠrbelŠgna sjukhusets medicinakut registrerades under dagtid 1978-1981 en halvering av antalet besšk av Olofstršmsbor och Šven under de tider vŒrdcentralen hade stŠngt skedde en vŠsentlig avlastning. Samtidigt minskade ocksŒ i ansprŒkstagandet av distriktslŠkarjouren. Avlastningen av den specialiserade akutsjukvŒrden skedde inte till priset av ett škat antal remisser eller šverfšring av akuta sjukdomsfall till fšretagslŠkare/privatlŠkare men totalt minskade antalet lŠkarbesšk inom kommunen. Sammantaget med data frŒn en utbyggd primŠrvŒrdsbaserad hemsjukvŒrd i Olofstršm dras slutsatsen att den slutna vŒrden och lasarettsanknuten šppenvŒrd i betydande grad kan avlastas om primŠrvŒrden byggs ut. PŒ sikt Šr det dock vŠsentligt att utvŠrdera primŠrvŒrdens insatser - inte bra utifrŒn vŒrdkonsumtion - men pŒ basen av hŠlsodata i befolkningen. Key words: sjukvŒrdsutnyttjande, samverkan primŠrvŒrd/sjukvŒrd, Olofstršm.*$LB05883T//AMER - #251 (am7900s.ref) 1983 Hovelius B AllmŠnmedicinska aspekter9 AllmŠnMedicinl4n3l105-106B;Under Dalbydagarna i oktober 1982 hšlls ett symposium om luftvŠgsinfektioner i vilket representanter frŒn primŠrvŒrden och specialister medverkade. Deltagarna i panelen sammanfattar hŠr sina synpunkter. Key words: švre luftvŠgsinfektioner, diagnostik, behandling, allmŠnlŠkare, distriktsskšterska, akut otit, Dalby.e*$LB05860T//AMER - #254 (am7900s.ref) 1983 Hemborg BiBuktryck vid lyftr AllmŠnMedicine4e2  63-64 ®¨Isometrisk bukmuskeltrŠning har lŠnge ansetts vara den viktigaste fšrebyggande ŒtgŠrden mot lŠngdryggsbesvŠr, men denna trŠning har inte utvŠrderats vad avser effekten pŒ bukmuskelaktivitet eller buktryck och ej heller recidivfrekvens. 20 ryggpatienter och 20 friska kontroller har undersškts fšre och efter fem veckors intensiv isometrisk bukmuskeltrŠning. Man finner att bukmuskelstyrkan škar, men dŠremot inte bukmuskelaktiviteten vid lyft och inte buktryck vid lyft. De tvŒ grupperna hade samma buktryck vid lyft, trots att bukmuskelstyrkan var olika. Undersškningar pŒgŒr fšr att fšrsška utršna de faktorer som pŒverkar buktrycket vid lyft fšr att senare sška finna trŠningsmetoder som ger oss mšjligheter att optimalt utnyttja bŒlmuskulaturens och buktryckets stabiliserande och avlastande effekter. Resultaten kommer att presenteras i ett avhandlingsarbete senare i Œr. Key words: buktryck, bukmuskler, ryggpatienter, prevention.*$LB00542T//AMER - #259 (am7900s.ref)Ñ^ÏZʾœÖÏZʾœÖ 198260Norrby-Johansson S Persson-Nyjordet K Tillgren P81Friskvård inom en kommun med primärvårde 198260Norrby-Johansson S Persson-Nyjordet K Tillgren P81FriskvŒrd inom en kommun med primŠrvŒrden som bass SFAM-nytt03t 4-5m169-170/üDistriktsskšterskorna i Vaxholms kommun uppsškte under ett Œr 314 personer i ett slumpmŠssigt urval om 500 fšr ett samtal om sjukdomsfšrebyggande och hŠlsofrŠmjande aktiviteter. Deltagarna var ofta motiverade fšr att motionera mera, gŒ ner i vikt, minska stressen, Šta sundare och minska rškningen. Distriktsskšterskorna har startat viktreducerings- och rškslutarkurser. Sjukgymnasterna erbjuder ryggskola. Aktionen fortsŠtter i kommunen. Key words: hŠlsoupplysning, hŠlsovŒrd, distriktsskšterska, Stockholm.*$LB05804T//AMER - #155 (am7900s.ref) 1983 Klippmark SäBSvensk fšrening fšr AllmŠnMedicin antog ett handlingsprogram 1978. Inom styrelsen har detta handlingsprogram šverarbetats. Fšrslaget till nytt handlingsprogram presenteras. VŒr fšrhoppning Šr att programmet kan diskuteras under hšsten och dŠrefter antas vid Œrsmštet i december 1983. Key words: SFAM, handlingsprogram.*$LB05871T//AMER - #239 (am7900s.ref) 1983 Haglund GrOm ansvar och hŠlsa1 AllmŠnMedicin)4n4)177-178ž—NŒgra funderingar om innebšrden av uttrycket "ansvar fšr hŠlsotillstŒndet" och dess innebšrd fšr allmŠnlŠkare. Key words: allmŠnlŠkare, ansvar, debatt. *$LB05890T//AMER - #261 (am7900s.ref) 1983&Larsson G Bostršm G Svanstršm L D>€r vŒrdlag sjŠlvklart bra? Svar till Šr vŒrdlag sjŠlvklart bra AllmŠnMedicinr4i5k 219"Inventeringen som vi gjort visar pŒ att det behšvs. PrimŠrvŒrdens fšretrŠdare omvittnar stŠndigt behovet. VŒrdlagsarbetets snabba etablering kan peka pŒ en organisatorisk lšsning som kan underlŠtta fšr personalen att fullfšlja primŠrvŒrden intentioner. Key words: vŒrdlag, primŠrvŒrd.*$LB05903T//AMER - #273 (am7900s.ref) 1983 Larsson Gn Hur skall otit behandlas?9 AllmŠnMedicinr4n5r 220‚|Otitbehandling har blivit en kontroversiell frŒga. I denna artikel granskas en del undersškningar i Šmnet och fšrfattarens konklusion Šr att man inte generellt bšr sluta att primŠrt penicillinbehandla akuta mediaotiter. Antibiotikafšrskrivningen bšr istŠllet minskas genom skŠrpt diagnostik och kortare behandlingstid. Key words: infektioner, otit, behandling, primŠrvŒrd, debatt.*$LB05904T//AMER - #274 (am7900s.ref)PH@ô^Ô 19832+Eriksson C Fahlstršm G Karlsson W Larsson Säf_Hagaprojektet - Ett forskningsprogram kring samverkan mellan socialvŒrd och hŠlso- och sjukvŒrda AllmŠnMedicinä4c6Ì258-261ÌÔÎI …rebro pŒgŒr sedan 1980 ett stšrre forskningsprogram med huvudsyfte att studera samverkan mellan primŠrvŒrd och socialtjŠnst pŒ en vŒrdcentral, det s k Hagaprojektet. I denna artikel redogšres fšr forskningsprogrammet. Resultatet av en delstudie, Socialt arbete inom primŠrvŒrden, presenteras i en fšljande artikel. Projektet stšds av anslag frŒn Delegationen fšr social forskning. Key words: primŠrvŒrd, forskningsprogram, samverkan, socialtjŠnst, …rebro lŠn.*$LB05914T//AMER - #285 (am7900s.ref) 19830*Eriksson C BŒnghagen G Fahlstršm G Stoor Ab[Socialt arbete inom primŠrvŒrden - Bilder frŒn vŒrdcentraler med skilda organisationsformer AllmŠnMedicin46n262-264sd]Ett fšrverkligande av helhetssynen i vŒrdarbetet inom primŠrvŒrden innebŠr att mŠnniskors somatiska, psykiska och sociala fšrtretligheter skall kunna mštas av den personal som Šr verksam dŠr. Inom …rebro lŠns landsting finns vid nŒgra vŒrdcentraler en samlokalisation med den primŠrkommunala socialtjŠnsten och sŒledes primŠrkommunalt anstŠllda socialsekreterare. Vid andra vŒrdcentraler har man socialarbetare i form av landstingsantŠlld kurator. I en studie inom Hagaprojektet gšr vi en jŠmfšrelse av det sociala arbetet pŒ vŒrdcentraler med skilda organisationsformer. Kuratorn och socialsekreteraren har uppenbarligen olika funktioner och bilderna frŒn verksamheten Šr enbart delvis šverlappade. Hagaprojektet stšdes av Delegationen fšr social forskning. Key words: primŠrvŒrd, socialtjŠnst, samverkan, socialmedicin, social omsorg, utvŠrdering, …rebro lŠn.R*$LB05915T//AMER - #286 (am7900s.ref) 1984Johansson C Lithman Tl:4Attitydundersškning hos besškande vid en vŒrdcentral AllmŠnMedicin5Ö1ä 23-2781Under vecka 15 och 16 1983 genomfšrdes en enkŠt vid Vellinge vŒrdcentral. Syftet med undersškningen var att fšrsška belysa hur patienter vid en vŒrdcentral uppfattar verksamheten dŠr samt att visa mšjligheten att kombinera sŒ kallade registerundersškningar med enkŠt- eller intervjuundersškningar. Resultatet visade att hembesšk efterfrŒgades av 18 procent av patienterna dŠr barn med akuta infektionssjukdomar var šverrepresenterade. KvŠllsmottagningsverksamhet efterfrŒgades av 22 procent varav nŠstan samtliga šnskade komma innan klockan 19.00. Ingen šver 65 Œr var angelŠgen om kvŠllsmottagningsverksamheten. SmŒbarnsfšrŠlder och yngre personer var i hšgre grad Šn andra kritiska till vŠntetiden i vŠntrum och behandlingsrum samt lŠkarkontinuiteten. DŒ detta resultat speglar de besškandes Œsikter kommer framšver en ny enkŠt att genomfšras pŒ ett statistiskt utvald del av befolkningen fšr att om mšjligt kunna kartlŠgga deras uppfattning om vŒrdcentralens - primŠrvŒrdens funktion. Key words: enkŠtundersškning, attityder, registerstudier, kvŠllsmottagning, hembesšk.*$LB05931T//AMER - #319 (am7900s.ref) 1984 Bengtsson C Patienten och lŠkaren AllmŠnMedicino51 40-41m´®Artikeln bygger pŒ ett inledningsfšredrag vid Socialstyrelsens "Kurs i allmŠn medicin. Efterutbildning fšr distriktslŠkare", ledd av Gustav Haglund. Key words: AllmŠnmedicin.*$LB05935T//AMER - #335 (am7900s.ref)â®àßÒÚ¢ÐLÅ°ÀÄ 1982 Haglund BJA0(!FrŒn SFAM-nytt till AllmŠnMedicin SFAM-nyttk3r6n 192l*$Key words: SFAM-nytt, AllmŠnMedicin.*$LB05811T//AMER - #191 (am7900s.ref) 1982 Haglund BJAn Ledare SFAM-nyttm3144-Key words: allmŠnmedicin, kunskap, vetenskap.*$LB00636T//AMER - #196 (am7900s.ref) 1983 Haglund BJA0JDDšdligheten i ett historiskt och nationellt perspektiv, en inledning AllmŠnMedicin 4e1- 26-28rŠƒArtikeln utgšr en bearbetning av inledningsanfšrandet till symposiet om dšdlighetsregister vid Svensk fšrening fšr allmŠnmedicins hšstmšte i Hudiksvall den 1 oktober 1982. Dšdlighetens fšrŠndringar redovisas i ett historiskt, ett nationellt och ett socioekonomiskt perspektiv. Den sjunkande medellivslŠngden fšr bŒde medelŒlders mŠn och kvinnor ifrŒn 1960-talet utgšr incitament fšr nya ansatser bŒde vad gŠller sškandet efter orsaker och fšrebyggande aktiviteter. PrimŠrvŒrden kommer att ha betydelsefulla uppgifter i detta arbete. Key words: mortalitet, historiska fšrŠndringar, nationella skillnader, socioekonomiska fšrŠndringar, šversikt.r*$LB05835T//AMER - #207 (am7900s.ref) 1983(!Haglund BJA Smajkic A Svanstršm Lo$SamhŠllsmedicin i Jugoslavien( AllmŠnMedicinx4P1. 40-43dðêEtt framgŒngsrikt fšrebyggande arbete krŠver aktivt deltagande av befolkningen i lokalsamhŠllet. SjŠlvfšrvaltningsprincipen som genomsyrar det jugoslaviska samhŠllet ger speciella mšjligheter fšr befolkningen i lokalsamhŠllet att deltaga i planeringen av hŠlso- och sjukvŒrden. Ett byutvecklingsprojekt redovisas som belyser detta. Vi har mycket att lŠra av Jugoslavien i det fortsatta arbetet med att utveckla svensk primŠrvŒrd. Key words: samhŠllsmedicin i Jugoslavien, exemplet Podvelez.*$LB05839T//AMER - #217 (am7900s.ref) 1983 Haglund BJAk(!Ortopedisk medicin i primŠrvŒrden4 AllmŠnMedicinm4e2)526/Vi vet att led- och muskelsjukdomar Šr ett kvantitativt stort problem inom primŠrvŒrden. Det krŠvs dock mycket forskning och utvecklingsarbete fšr att fŒ kunskap om vilka patientgrupper som har stšrst nytta av de kunskaper som tillfšrs frŒn ortopedisk medicin. Key words: ortopedisk medicin, primŠrvŒrd.t*$LB05841T//AMER - #222 (am7900s.ref) 1983 Haglund BJA $Preventionens fšrutsŠttningarb AllmŠnMedicinn4a3n92pjErfarenheterna av fšrebyggande arbete i Skaraborgs lŠn visar att sŒdant lšnar sig. Falkšpings-projektet, som inriktar sig mot olycksfallsprevention, Šr det mest slŒende exemplet. Efter en systematisk registrering av alla olycksfall under nŒgra Œr pŒbšrjades en intervention 1980. I Falkšping intrŠffade 113 olycksfall per 1 000 invŒnare och Œr. Om motsvarande frekvens gŠller fšr hela Skaraborgs lŠn skulle cirka 27 000 olycksfall intrŠffa och fšranleda akutbesšk under ett Œr. Varje olycksfall betingar en samhŠllskostnad mellan 10 000-200 000 kr. Vid utvŠrderingen av den fšrebyggande verksamheten i Falkšpings-projektet har pŒvisats att olycksfallsfrekvensen reducerats med omkring 20 procent. SamhŠllsvinsterna Šr sŒledes redan pŒ landstingsnivŒ mŒnga miljoner. Key words: prevention, fšrutsŠttning, erfarenhet, fšrebyggande arbete, Skaraborgs lŠn, Falkšpings-projektet.*$LB05855T//AMER - #223 (am7900s.ref) 1983 Haglund BJArJDAlfta kurhem - ett fšredšme fšr efterutbildning i ortopedisk medicin AllmŠnMedicinm4b2. 78-79TìæArtikeln innehŒller en redovisning av verksamheten vid Alfta kurhem. Dess tjugoŒriga historia och aktuella lŠge som efterutbildningscentrum fšr ortopedisk medicin beskrivs. Key words: ortopedisk medicin, historik, efterutbildning.*$LB05851T//AMER - #225 (am7900s.ref)ÒÖ£ˆ|Êbj 1983 1981Hansagi H Malmberg BF?VŒrdsškandes instŠllning till sjukskšterskors telefonrŒdgivning0 SFAM-nytta2i3t 99-100¨¢I en enkŠtundersškning har attityderna till sjukskšterskeledd telefonrŒdgivning kartlagts hos dem, som sškte Tumba vŒrdcentral och akutmottagningarna vid Huddinge och SšdertŠlje sjukhus. Faktorer som pŒverkar attityderna Šr bl a upplevelse av kontakten med sjukskšterskan, framkomligheten i telefon och hur lŠnge patienten haft sina symtom. De som sškte akutmottagningarna var genomgŒende nŠstan lika positiva till denna form av medicinsk service som de som redan anvŠnde sig av den. Artikeln Šr en bearbetning av ett fšredrag vid lŠkarsŠllskapets riksstŠmma, sektionen fšr AllmŠnmedicin, 1980. Key words: telefonrŒdgivning, patientmottagare, attityder, attitydundersškning.*#LB05729T//AMER - #97 (am7900s.ref) 1982Bolin H Granvik MeRLAtt utreda och fšrebygga sjukdomar och skador - erfarenheter frŒn Kopparberg SFAM-nytt.3i6g206-210 üöDen kommande hŠlso- och sjukvŒrdslagen (regeringens proposition 1981/82:97) stŠller landstingsorganisationen infšr nya uppgifter. Ambitionen hšjs nŠr det gŠller att uppspŒra och fšrebygga sjukdomar och skador. Lagens hŠlsopolitiska profil, att frŠmja hŠlsa, Šr starkt framtrŠdande. Men nŒgra garanterat sŠkra vŠgar att frŠmja hŠlsan i en befolkning anvisas inte. Kunskapen om vilka hŠlsoinriktade insatser som Šr effektiva torde i sjŠlva verket vara mycket britsfŠllig och det lŠr i hšg grad bli varje landstings uppgift att ta ett grepp om denna problematik. Vi vill genom att summariskt redovisa arbetet med en fallstudie av sjŠlvmord bland mŠn i €lvdalens kommun (1) peka pŒ nŒgra av de mšjligheter och begrŠnsningar vi ser frŒn Kopparbergs horisont. Antagligen har den nya hŠlso- och sjukvŒrdslagens "offensiva" framtoning vŠckt fšrvŠntningar hos mŒnga politiker och planerare om snabba fšrbŠttringar i folkhŠlsan. SŒdana fšrvŠntningar torde vara orealistiska. PŒ kort sikt lŠr hŠlso- och sjukvŒrden i stort fŒ nšja sig med att bŠttre registrera och identifiera (hotande) ohŠlsa och sška samla bŠttre kunskaper om ohŠlsans upphovsmekanismer och om mšjligheter till pŒverkan. HŠlso- och sjukvŒrdens uppgift mŒste bli att registrera miljšfšrhŒllanden som leder fram till olika hŠlsorisker och pŒtala detta till ansvariga instanser, eftersom andra samhŠllsorgan har det primŠra ansvaret fšr mŠnniskors miljš eller levnadsfšrhŒllanden. Key words: kommundiagnos, samhŠllsdiagnos, epidemiologi, dšdlighet, sjŠlvmord, Kopparberg.*$LB05815T//AMER - #123 (am7900s.ref) 1982Thšrn H 6/R/P-blanketten - ett epidemiologiskt hjŠlpmedele SFAM-nyttg3a3s111-111šÞØFšrfattaren redovisar i artikeln R/P-blanketten som ett epidemiologisk hjŠlpmedel till belysning av en av vŒra stora patientgrupper, diabetikerna. Key words: basdata i primŠrvŒrd, R/P-blankett, diabetes. RP-blankett.,%LB05784TB//AMER - #162 (am7900s.ref)o 1983 UnnegŒrd H$FriskvŒrd i Hudiksvalls kommun AllmŠnMedicine4t1t 20-22<6Artikeln belyser utvecklingsarbetet frŒn en officiell hŠlsoplan i ett lŠn till konkret verksamhet pŒ kommunnivŒ. I artikeln presenteras de tankar som styr utvecklingen frŒn en passiv friskvŒrdsmottagning till en mer utŒtriktad aktiv mottagning. I beskrivningen ingŒr Šven en presentation av olika personalkategorier, nŒgot om besšksstrukturen pŒ en hŠlsocentral samt nŒgot om kostnadslŠget. Till slut skissas en šnskemodell till hur friskvŒrden bšr vara integrerad med kommunen, lŠnssjukvŒrden och primŠrvŒrden. Key words: hŠlsovŒrd, friskvŒrdsmottagning, GŠvleborg.*$LB05833T//AMER - #209 (am7900s.ref)â6 <•š 1982Berg L Haglund BJA`YDistriktslŠkarens arbetsuppgifter - ett bidrag till en modell fšr rationell vŒrdplaneringp SFAM-nyttv3å3106-109º´Det rŒder i dag en stor okunnighet hos allmŠnhet, politiker, administratšrer och specialistlŠkare om distriktslŠkarens vardagsarbete. Samtidigt stŠlls frŒn mŒnga hŒll krav pŒ fšrŠndrade arbetsrutiner, om ett fšrverkligande av de nya primŠrvŒrdsmŒlen. UtifrŒn den fortlšpande vŒrdplaneringen vid vŒrdcentralen i Tibro har en šversiktlig modell fšr distriktslŠkarens arbetsuppgifter utarbetats. Denna modell kan vara till hjŠlp vid prioriteringsdiskussioner om avvŠgningen mellan fšrebyggande och kurativa arbetsuppgifter. Den visar Šven pŒ att antalet invŒnare per distriktslŠkare Šr ett otillfredsstŠllande mŒtt. Key words: vŒrdplanering, distriktslŠkarens arbetsuppgifter, primŠrvŒrd, Tibro..(LB05782T//AM//LBER - #148 (am7900s.ref) 1983Tillander L Wohrm A ,%Information om egenvŒrd - behšvs det?B AllmŠnMedicin8405.210-212aŽˆArtikeln grundar sig pŒ enkŠtstudier, genomfšrda dels bland vuxna och dels bland tonŒringar frŒn tvŒ olika sociala miljšer. Avsikten var att med stšd frŒn studierna antyda eventuella brister och skillnader i kunskaper bŒde avseende enklare och svŒrare egenvŒrdsproblem, samt att bemšta rubriken "Information om egenvŒrd - behšvs det?" Key words: enkŠtstudier, egenvŒrdskunskaper, information.*$LB05899T//AMER - #268 (am7900s.ref) 1983Holmquist L Larsson Sf\VForsknings- och utvecklingsarbete i primŠrvŒrden i …rebro lŠn. MŒ tusen blommor blomma AllmŠnMedicin46235-238VOI artikeln redovisas en inventering av genomfšrda och pŒgŒende forsknings- och utvecklingsarbeten inom …rebro lŠns landsting. Inventeringen kombineras med ett fšrsšk att avgrŠnsa forskningsfŠltet samt en diskussion av mšjligheter och problem i primŠrvŒrdsforskningen. Key words: forsknings- och utvecklingsarbete, šversikt. …rebro lŠn.3*$LB05908T//AMER - #276 (am7900s.ref) 1983Hugmark L Linde G)f_Trimetoprim 160 mgx2 - JŠmfšrelse mellan 3- och 7-dagars behandling vid nedre urinvŠgsinfektioni AllmŠnMedicin4-6242-243üöFšr att utršna om man kan fŒ samma utlŠkning av nedre urinvŠgsinfektion med 3- och 7-dagars behandling har vid SkebŠcks vŒrdcentral …rebro samt infektionskliniken regionsjukhuset …rebro gjorts en dubbel blindundersškning med Trimetoprim i (TMP) 3- och 7-dagars behandling, I studien ingŒr 49 patienter varav 28 har behandlats med TMP i 3 dagar, 21 har fŒtt 7-dagars behandling. Resultaten har varit kliniskt gott i bŠgge grupperna. Samtliga patienter har varit utlŠkta vid kontroll en vecka efter avslutad behandling, 2 patienter med 3-dagars behandling fick bakteriurirecidiv efter en mŒnad. Resultaten fŒr anses som lovande och uppmuntrar till att fortsŠtta fšrsšk med korttidsbehandling. Key words: primŠrvŒrd, urinvŠgsinfektioner, behandling, …rebro lŠn.*$LB05910T//AMER - #278 (am7900s.ref) E–AôÕ” I@ÍË ÁD¾†½n¶ª§ £Ê 1999 Eliasson GPIDanska allmŠnlŠkares fortbildning - rapport frŒn ett temamšte i Kšpenhamn1 AllmŠnMedicin 204r116-117tDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(AllmŠnlŠkare, fortbildning, temamšte, Kšpenhamn);116 Det finns goda exempel att hŠmta frŒn Danmark dŒ det gŠller upplŠgget pŒ vŒr fortbildning. Vid ett temamšte i Kšpenhamn 16 april, anordnat av den s k efteruddannelsesfonden presenterades en vetenskaplig rapport om effekter av fortbildning. Colon Coles, professor i Bournemouth. talade om professionell fšrŠndring och utveckling. Key words: allmŠnlŠkare, fortbildning, temamšte, Kšpenhamn.$0057ER - #1954 (am7900s.ref)0 1999 Johansson Gg6/Larsson S. Specialistskšterskan i allmŠnmedicinn AllmŠnMedicin 204s 125fúóDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Specialistskšterska, allmŠnmedicin);125 Rubriker: Samarbete gagnar patienten. Debatt-kommentar. AllmŠnMedicin 1999;20:84-5 Key words: specialistskšterskan, allmŠnmedicin.t$0063ER - #1958 (am7900s.ref)  1999 Eliasson G& FortbildningsrŒdet - vad hŠnder? AllmŠnMedicin 205l149-150t De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(FortbildningsrŒdet);149 Rubriker: Vad šr fortbildningsrŒdet? Vilka uppgifter ska rŒdet ha? Vad har rŒdet hittills Œstadkommit? Intresset svalt fšr nationella mšten. Key words: fortbildningsrŒdet.$0074ER - #1973 (am7900s.ref)0 1999 Eliasson G Recensionerr AllmŠnMedicinr205d 175eîèDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Narrative Based Medicine);175 Key words: recensioner, Narrative Based Medicine. Greenhalgh T Hurwitz B (Eds) London: BMJ Books, 1998. ISBN 0-7279-1223-2.286 s.$0086ER - #1980 (am7900s.ref)  1999&Wahlberg G Stršmberg D Hallum Ur\VStrokeprevention vid fšrmaksflimmer inom ordinarie verksamhet pŒ en huslŠkarmottagning AllmŠnMedicin206l205-2062¢›De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Strokeprevention, fšrmaksflimmer);205 Key words: strokeprevention, fšrmaksflimmer.a$0097ER - #1981 (am7900s.ref)7 1999 Eliasson G Recensionerr AllmŠnMedicin0205s 177 ľDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Pedagogik);177 Key words: recensioner, Pedagogik fšr 2000-talet. Egidius H. Natur och Kultur 1999 ISBN 91-27-07307-6$0088ER - #1984 (am7900s.ref)o 2000 Dahl G4.Aktiv listning - var finns kvalitetssŠkringen? AllmŠnMedicin 213r 93-95g€zSocialstyrelsen uppmanar primŠrvŒrden att gšra kvalitetsmŠtningar. Men var finns Socialtyrelsens egen kvalitetsmŠtning av den stšrsta fšrŠndring som genomfšrts de sista decennierna inom en stor del av primŠrvŒrden: …vergŒngen frŒn i huvudsak omrŒdesbaserad organisation till aktiv listning pŒ enskilda allmŠnlŠkare? Hur fšrŠndras vŒrdens innehŒll och vad har listningen fšr konsekvenser fšr arbetsmiljšn? FarhŒgan att svaga och utsatta grupper fŒr en sŠmre vŒrd Šr sŠrskilt viktig att undersška. Artikeln Šr ocksŒ ett svar pŒ SFAMs och DLFs kommentarer till en artikel i LŠkartidningen nr 44/99. Key words: listning, kvalitetssŠkring.$0139ER - #1994 (am7900s.ref)7 2000 Haglund GnXQPerspektiv pŒ utbrŠndhet Anfšrande vid hšstmšte med SFAM SšderslŠtt november 1999f AllmŠnMedicinn211l 9-10:3De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(UtbrŠndhet);9 Under de tysta morgontimmar som Šr den gamla mŠnniskans privilegium gŒr tankar och minnen tillbaka till den tid som var: SŒ var det fšrr, fšr att citera orden i mštesrubriken, men jag vill nog fšrsška nŒ litet lŠngre Šn till anekdoter och legender om primŠrvŒrden sŒdan den var fšr nŒgra decennier sedan. Det Šr nu historia, men historia har ocksŒ rštter till dagens situation som vi beskriver med orden fšrŠndring och utbrŠndhet. Hur har vi hamnat dŠr? Key words: utbrŠndhet.o$0106ER - #1996 (am7900s.ref) 2000(!…degaard G Lindbladh E Hovelius Bo2+HuvudvŠrk - skolbarns tankar om sina besvŠr  AllmŠnMedicin 215r172-175g„}Denna studie Šr baserad pŒ kvalitativa intervjuer med skolbarn (10-12 Œr) med Œterkommande huvudvŠrk med syfte att synliggšra elevers tankar och upplevelser av sina besvŠr. Eleverna i vŒr undersškning beskrev dagliga stressupplevelser, lŠnkade till skolan och hemmet och till sin egen ofšrmŒga att leva upp till olika krav. HuvudvŠrken var framfšr allt associerad till teoretiska Šmnen i skolan och andra problem i skolsituationen. Studien antyder kšnsskillnader i beskrivningen av besvŠren och av den bild som ges av fšrhŒllanden relaterade till huvudvŠrken. Pojkarna upplevde krav pŒ prestationer och gav en bild av utsatthet. Flickorna berŠttade om goda relationer, men med krav pŒ hŠnsyns- och ansvarstagande. Eleverna satte inte sin huvudvŠrk i samband med varken medicinska eller psykologiska problem, utan relaterade besvŠren till situationer i vardagen. Key words: huvudvŠrk, skolbarn.$0510ER - #2376 (am7900s.ref) 1990"Jonsson GG …reberg M West K0 Rapport frŒn Hšrby marknad AllmŠnMedicino113 106-108sêãPrimŠrvŒrden i Hšrby har medverkat pŒ den Œrliga Œterkommande marknaden. Vi har mŠtt blodtryck och serum-kolesterol och givit information om fšrebyggande ŒtgŠrder mot hjŠrt-kŠrlsjukdom. Key words: primŠrvŒrd, prevention, Hšrby.h*$LB08791T//AMER - #724 (am7900s.ref) 1991 Jšnsson GMErfarenheter frŒn Israel AllmŠnMedicina125 220-224l^WFrŒn ett studiebesšk i Israel fšrmedlas intryck frŒn sŒvŠl hšgskola som primŠrvŒrd. Medicinska fakulteten vid universitetet i Beer-Sheva Šr en av idŽgivarna till problembaserad inlŠrning. …gonblicksbilder frŒn tre olika typer av vŒrdcentraler visar den verklighet man sedan har att arbeta med. Key words: PrimŠrvŒrd, šversiktsartiklar, Israel.l*$LB06597T//AMER - #832 (am7900s.ref) 1981Freijd H InlŠrning och undervisning SFAM-nyttr2p2r 31-32bÿFšrfattaren redovisar kortfattat olika inlŠrningsmetoder och utvecklar nŒgot begreppet problemorienterad undervisning. Hur dessa principer styrde fšrberedelsearbetet infšr allmŠnmedicinundervisningen beskrivs šversiktligt. Key words: AllmŠnmedicin i UmeŒ.r*#LB05700T//AMER - #68 (am7900s.ref)bæÂÄH±ô R H”äªá¾×„ÎjÇhÃ@ ¸” 1999 Lenhoff Kf Recensioner. AllmŠnMedicins205a 1747 De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Allergisanering);174 Key words: recensioner, Handbok i inomhusmiljš och allergisanering av bostŠder. Karin Vaarning Christina Landerslev. Blekinge Forsknings- och Utvecklingsenhet. ISSN 1101-0258 $0083ER - #1975 (am7900s.ref)s 1999WidŠng K$Samla och ge ut vŠrdetabellerr AllmŠnMedicin205u 150 |uDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(VŠrdetabeller);150 Key words: vŠrdetabeller.a$0075ER - #1985 (am7900s.ref)9 1999Lindhagen K MŒwe U Recensioner AllmŠnMedicin5206d 211W¸²De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(AllmŠnmedicinska kunskaper);211 Key words: recensioner, Pršva dina allmŠnmedicinska kunskaper pŒ datorn!$0100ER - #1986 (am7900s.ref)r 2000 Ranstad Km@9Nu vŒras det fšr Œrhundradets fšrsta Fortbildningskatalogk AllmŠnMedicin20243¼¶De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Fortbildningskatalog);43 Dags att hjŠlpas Œt med nŠsta fortbildningskatalog. Key words: fortbildningskatalog.$0118ER - #1990 (am7900s.ref)s 2000 Lindhagen Ks81Nyhetsbrev frŒn styrelsen till lokalavdelningarna  AllmŠnMedicind211  8-9 ¼De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Nyhetsbrev);8 Rubriker: IdŽseminarium 11-12 april - vik datum redan nu! Socialdepartementets konferens 17 december 1999 Hšstmšte i LuleŒ - "Rural Medicine Goes To Town" FullmŠktigemštet Priser och hedersledamot Ny styrelse Ny tidskriftsredaktion RiksstŠmman Ordbyte Nyhetsbrevets vidare vŠg till medlemmarna Remiss: BŠttre fortbildning i fyra steg. Key words: nyhetsbrev.$0105ER - #1997 (am7900s.ref)n 2000Norrby KPJ"Utan tvivel Šr man inte riktigt klok" NŒgra tankar om sokratisk lŠkekonst AllmŠnMedicin 212 42ÊÄDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Sokratisk lŠkekonst);42 Vilken vŒrd ger vŒrdtrštta vŒrdgivare? Vilken vŒrd ger vi oss sjŠlva i vŒr vardag och andra i vŒr profession? Utan eftertanke Šr man inte eftertŠnksam. Att inte vara eftertŠnksam Šr inte omtŠnksamt. Det hŠr Šr nŒgra tankar om vŒra personliga erfarenheter, om kunskap och hŠlsa och om uppgiften att reflektera šver vardagen. Key words: sokratisk lŠkekonst.$0117ER - #2006 (am7900s.ref)m 2000 Svenberg KFyra fallbeskrivningar AllmŠnMedicini2132106-108r0*BerŠttelserna kommer frŒn en vŒrdcentral i nordšstra Gšteborg. Jag har bšrjat skriva ner en kosultation som dŒ och dŒ tar en ovŠntad vŠndning. Kanske finns det saker vi kan lŠra av detta, frŒn en verklighet dŠr inte enbart strikt biomedicinska frŒgor ventileras. Key words: fyra fallbeskrivningar.$0143ER - #2016 (am7900s.ref)0 2000 Lindhagen K ("Nyhetsbrev till lokalavdelningarna AllmŠnMedicin 213r82 Rubriker: TvŒ miljoner fšr Œr 2000 Vill din lokalfšrening arrangera hšstmštet 2002? SFAM pŒ Gotland Val av fullmŠktige till Œrsmštet Socialstyrelsen rapport. Skaffa den! LŠs den! SFAMs hemsida Enklare att betala medlemsavgiften. Key words: nyhetsbrev, lokalavdelningar.r$0134ER - #2019 (am7900s.ref)  2000 Ranstad K0Om heder AllmŠnMedicin215 171Key words: heder. $0509ER - #2375 (am7900s.ref) 2000 Ranstad K RecensionerB AllmŠnMedicin215202-203Ž‡Key words: recensioner, Ser du meg, doktor? Patienten fra objekt til subjekt. Eli Berg. Oslo, Emilia AS 1999, 109 s ISBN 82-7419-046-7..$0519ER - #2385 (am7900s.ref)1 1992 Fichtelius KE."AllmŠnlŠkarbok som murbrŠcka AllmŠnMedicin1345 158rZTRubriker: Kulturrevolution En Œterkommande allmŠnlŠkarbok Key words: allmŠnlŠkarbok.*$LB06665T//AMER - #944 (am7900s.ref) 1984Lundmark KM Sundelin CLFTolkning och omtolkning av šverenskommelsen "Pediatrik i primŠrvŒrden" AllmŠnMedicinv5a1T 6-7 PII nr 4, 1983 av "AllmŠnmedicin" har Gšran Sjšnell fšr SFAM:s rŠkning gjort en tolkning av šverenskommelsen "Pediatrik i primŠrvŒrden", ett dokument som 1982 arbetades fram gemensamt av Svenska distriktslŠkarfšreningen, SFAM, Svenska BarnlŠkarfšreningen (BLF) och LŠkarfšrbundet. Key words: primŠrvŒrd, pediatrik, šverenskommelse.h*$LB05925T//AMER - #327 (am7900s.ref) 1979 Sšderhielm L60PrimŠrvŒrd i Glesbygd - Fšrr, nu och i framtiden SFAM-nytt2 9-10& Key words: primŠrvŒrd, glesbygd.("LB05664T//AMER - #7 (am7900s.ref) 1980 Svanstršm Ls"Grundutbildningen av lŠkare SFAM-nytta1 2-3 34-35*#Key words: grundutbildning, lŠkare.l*#LB00817T//AMER - #26 (am7900s.ref)Ì 1980 Svanstršm Lj Synpunkter pŒ primŠrvŒrden SFAM-nyttr1o1a 7-8nTMMin bakgrund Šr socialmedicinarens, och det Šr naturligt att jag efter erfarenheter av primŠrvŒrden i Skaraborgs lŠn och nu Malmšhus lŠn (Sjšbo) i fšrsta hand hŠr vill diskutera de delar av allmŠnmedicinen och primŠrvŒrdens framtida utveckling som har anknytning till socialmedicinska omrŒden. Key words: primŠrvŒrden, socialmedicin..*#LB05669T//AMER - #28 (am7900s.ref)n \/º.ò?î5¬/š$Úr  1983Malmberg B Wikell K XQFoU pŒ vŒrdcentralen - reflexioner i samband med avrapportering av Tumbaprojektett AllmŠnMedicina4k5199-2006/Vid Tumba vŒrdcentral har under drygt 3 Œrs tid olika undersškningar bedrivits med utgŒngspunkt frŒn vŒrdcentralens verksamhet. De olika studierna har i olika stor utstrŠckning engagerat distriktsskšterskorna och distriktslŠkarna av vilka knappast nŒgra har haft tidigare erfarenheter av FoU. Artikeln tar upp nŒgra av de glŠdjeŠmnen och svŒrigheter som vi mštt samt diskuterar med utgŒngspunkt ifrŒn en uppsats frŒn institutionen fšr vetenskapsteori, Gšteborgs universitet, "polariseringen" forskarkunskap-praktiker-kunskap. Key words: forskning, primŠrvŒrd.e*$LB05896T//AMER - #267 (am7900s.ref) 1983 Sšderfeldt BB7Key words: recensioner, Ny broschyr om rškfria miljšer.d$0248ER - #2113 (am7900s.ref) 1985<5Falkenberg M Elwing B Gšransson A Hellstrand B Riis UatnProblemorienterad, deltagarstyrd undervisning som undervisningsmetod hos Šldre med typ av II-diabetes mellitus AllmŠnMedicinÌ6Ì2Ì82äÞRiksstŠmman hšsten 1984. Melcher Falkenberg, Birgvitta Elwing, detist, Ann Gšransson, fil kand. Birgitta Hellstrand, diabetesjukskšterska och Ulla Riis docent. Key words: undervisningsmetod, Šldre typ II-diabetes mellitus.$0503ER - #2369 (am7900s.ref)Ì 1986 Bergstršm MdDiabetes i šppenvŒrd AllmŠnMedicinM7369 281.êãEtt fšrsšk att vŠrdera infšrandet av en speciell diabetesmottagning skštt av distriktsskšterskor. Har med all šnskvŠrd tydlighet visat att diabetesvŒrden fšrbŠttrats. Key words: diabetes mellitus, primŠrvŒrd, kvalitet, metoder.y*$LB06203T//AMER - #360 (am7900s.ref)s AllmŠnmedicinen? Kommentar till kommentar  AllmŠnMedicin6 5l 224i*$Key words: allmŠnmedicin, kommentar.,%LB06076T//AMER - #1663 (am7900s.ref)T 1985AndrŽ M ZTForskarutbildningskurs i …rebro - uppskattad introduktion som manar till uppfšljning AllmŠnMedicin65 253®§Under tvŒ perioder, tre dagar i januari och tre i april vŒren 1985, hšlls kurs i forskarutbildning i allmŠnmedicin i …rebro. Key words: forskarutbildning, kursrapport.s,%LB06085T//AMER - #1674 (am7900s.ref)r 1985 Carlbom Ma60PrimŠrvŒrd rŠddar jobben nŠr sjukhuset lŠggs ner AllmŠnMedicins6i6i300-302erkNŠrmare en halv miljon mŠnniskor i Sverige arbetar inom hŠlso- och sjukvŒrden. Men nu ska sjukhusvŒrden skŠras ner. Var fjŠrde sjukhussŠng ska bort, inlagda patienter skickas hem šver helgerna, smŒ sjukhus lŠggs ner. Enligt en fŠrsk undersškning ska de nya riktlinjerna inte hota jobben fšr de vŒrdanstŠllda. Men facket Šr skeptiskt. Key words: primŠrvŒrd, HS 90.r,%LB06096T//AMER - #1704 (am7900s.ref)Ì 1985 Isokoski M("PrimŠrvŒrdens utveckling i Finland AllmŠnMedicini6N5 249-251a"Sedan 1972 har hŠlsocentralsnŠtet byggts ut i Finland och tŠcker nu hela landet. Antalet lŠkare inom primŠrvŒrden har tredubblats. Vid sidan om den traditionella sjukvŒrden Šr administration inom primŠrvŒrd och fšrebyggande vŒrd en viktig del av allmŠnlŠkarens arbete i Finland. FšrutsŠttningen fšr det škade antalet lŠkare inom primŠrvŒrden har varit en utbyggnad av lŠkarutbildningen. €ven utbildningsinnehŒllet har fšrnyats. €r 1972 grundades tvŒ nya medicinska fakulteter, dŠr man i kursinnehŒllet tog hŠnsyn till primŠrvŒrden. De nya fakulteterna har befolkningsmŠssig planerats sŒ att behovet av lŠkare tryggats i olika delar av landet. AllmŠnmedicin som specialitet kom till 1970. Tack vare en fšrnuftig arbetsfšrdelning mellan sjukhusapparaten och primŠrvŒrden har kostnadsškningen dŠmpats. Samtidigt har hŠlsotillstŒndet hos befolkningen utvecklats i gynnsam riktning. Artikeln bygger pŒ šppningsfšrelŠsningen vid 4:de Nordiska kongressen i allmŠnmedicin 1985. Key words: primŠrvŒrd, allmŠnmedicin, Finland, šversikt, hŠlsopolitik, planering.l,%LB06083T//AMER - #1725 (am7900s.ref)e 1985Haglund M Ellemark U Recensioner AllmŠnMedicin66d1r380*Key words: recensioner, Rškning pŒ jobbet.$0246ER - #2111 (am7900s.ref)a 1985 Haglund M Recensioneru AllmŠnMedicin96 293>7Key words: recensioner, Ny broschyr om rškfria miljšer.d$0248ER - #2113 (am7900s.ref) 1986 Bergstršm MdDiabetes i šppenvŒrd AllmŠnMedicinM7369 281.êãEtt fšrsšk att vŠrdera infšrandet av en speciell diabetesmottagning skštt av distriktsskšterskor. Har med all šnskvŠrd tydlighet visat att diabetesvŒrden fšrbŠttrats. Key words: diabetes mellitus, primŠrvŒrd, kvalitet, metoder.y*$LB06203T//AMER - #360 (am7900s.ref) "â´÷3ìçn«þƒˆp:j€- Ÿæ 1998 Hallberg HHALŠkar-patient-relationen i fokus under WONCA-konferensen i Dublin0 AllmŠnMedicin 194r175-177a$Irland stod fšr vŠrdskapet fšr den 15:e internationella Wonca-konferensen som avhšlls i Dublin under tiden 14-18 juni. I samband med mštet avslutades Gšran Sjšnells treŒriga mandat som Wonca-president. Deltagarantalet var det stšrsta hitintills och sjuttiotalet lŠnder fanns representerade. Det patient-centrerade perspektivet fanns genomgŒende i fšrgrunden under de fyra konferensdagarnas gigantiska programutbud som ocksŒ inramades av ett varierat socialt och kulturellt program. Key words: WONCA-konferens, Dublin, lŠkar-patient-relation.l,%LB10464T//AMER - #1694 (am7900s.ref)B 1998 Thulesius H0 Recensioner AllmŠnMedicin192l96„}Key words: recensioner, Paliativ vŒrd vid terminala sjukdomstillstŒnd. James F Hamaratty Irene Hhigginson. ISBN 91 44 48951 X/,%LB10311T//AMER - #1836 (am7900s.ref)  1999 Hallberg HJCPatienten som person Om mening och dialog i allmŠnmedicinsk praktikV AllmŠnMedicin 205d152-153äľDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(AllmŠnmedicin, patient);152 Fredagen den 16 april 1999 fšrsvarade Olle Hellstršm, distriktslŠkare vid BŠckaskogs VŒrdcentral, Vansbro (Dalarna), sin doktorsavhandling i SamhŠllsvetarhuset, UmeŒ. Opponent var professor Urban Rosenqvist, Socialmedicinska institutionen, Uppsala. Handledare var Bengt Mattson, tidigare docent vid AllmŠnmedicinska institutionen och distriktslŠkare vid Mariehems vŒrdcentral i UmeŒ, numera professor i allmŠnmedicin i Gšteborg. Examinator och ordfšrande under disputationen var professor Lars-Olof Bygren vid Socialmedicinska institutionen i UmeŒ. Key words: patient, dialog, allmŠnmedicinsk praktik.$0076ER - #1897 (am7900s.ref)s 1999 Jablonski HtRLDoktorn och falldragningsgruppen - tankar efter en Balintgruppledarkonferens AllmŠnMedicina203  90-91rvoDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Balintgruppledarkonferens);90 Balint-gruppen utgšr ett lŒgmŠlt men betydelsefullt inslag i den kliniskt erfarne allmŠnlŠkarens fortbildning. Man kan rŠkna med att var tjugonde allmŠnlŠkare i Stockholmstrakten idag deltar i en Balintgrupp. Denna prevalens (som varit hšgre) innebŠr grovt skattat att 30-40% har kommit i kontakt med denna arbetsform under de senaste 15 Œren. Men Stockholm Šr inte pŒ nŒgot sŠtt unikt. Michael Balints idŽer tillŠmpas pŒ mŒnga orter šver hela landet. Key words: Balintgruppledarkonferens, falldragningsgruppen, doktorn.i$0043ER - #1903 (am7900s.ref)a 1999 Thulesius Hö Recensionerr AllmŠnMedicinn202e72Key words: recensioner., De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20;72 Fšr deras Œngest Šr ju ocksŒ min - svŒrigheter, motstridiga kŠnslor och strategier hos lŠkare i cancervŒrden. Studentlitteratur, Lund 1996 ISBN 91 44 49581 1$0033ER - #1922 (am7900s.ref)Ì 1999berg Hk(!Nytt frŒn AllmŠnmedicin Stockholmt AllmŠnMedicinl204 131-132lf`De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(AllmŠnmedicin, nytt, Stockholm);131 Rubriker: Karolinska Institutet OrganisationsfšrŠndringar Ny studieplan fšr lŠkarutbildningen AllmŠnmedicin Stockholm Nya tjŠnstekonstruktioner Rekrytering av sjukhuslŠkare till primŠrvŒrden Framtiden Key words: allmŠnmedicin, nytt, Stockholm.$0068ER - #1962 (am7900s.ref). 2000Tollgren H Larsson J81PrimŠrvŒrdsanpassad ST-utbildning i allmŠnmedicin AllmŠnMedicin21263ÀºDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(PrimŠrvŒrdsanpassad ST-utbildning, allmŠnmedicin);63 Key words: primŠrvŒrdsanpassad ST-utbildning, allmŠnmedicin.$0126ER - #2022 (am7900s.ref)  1985 Sšderberg H"En allmŠnlŠkare rapporteraro AllmŠnMedicinn6l2b 49-50oPIUnder nŒgra intensiva dagar 2-7 december fšrsškte vi, Per …stberg och Hans ke Sšderberg, som turister och via inofficiella kontakter skapa oss en bild av situationen i Polen. Vi besškte KrakowomrŒdet i sydvŠstra Polen. Rubriker: Om hŠlsolŠget i stort Om sjukvŒrden Om medicinarutbildning Om forskning. Key words: Polen, rapport.f,%LB06018T//AMER - #1586 (am7900s.ref)a 1979Krakau IvpReserapport frŒn european general practice research workshop (EGPRW) vetenskapligt mšte i Paris 17-18 febr. 1979 SFAM-nyttr1e8-0)Key words: reserapport, EGPRW Paris 1979.Ì$0173ER - #2038 (am7900s.ref)o 1980 Eckerman I4.Debatt hur skall allmŠnlŠkarutbildningen se ut SFAM-nytt 1a1r 6-7d Rubriker: Kirurgi - en nšdvŠndighet i allmŠnlŠkarutbildningen? Synpunkter pŒ allmŠnlŠkarutbildningen. Vad skall utbildningen innehŒlla? Utbildningen i allmŠnmedicin. Var skall undervisningen ske - och vem skall fšrmedla den? Key words: allmŠnlŠkarutbildning, debatt.*#LB05668T//AMER - #27 (am7900s.ref)i 1980Krakau I Tibblin G&LŠkarbesšk - en vŒrdbeskrivningn SFAM-nytt 1b 2-3r 24-26 @:En vŠsentlig uppgift fšr den allmŠnmedicinska forskningen Šr att beskriva primŠrvŒrdens innehŒll. Studier frŒn bl a …rnskšldsvik, Tierp och Vilhelmina har visat att vad som sker vid lŠkarbesšk kan registreras med hjŠlp av ett frŒgeformulŠr som fylles i av lŠkarna. Key words: lŠkarbesšk, en vŒrdbeskrivning, enkŠt.*#LB05675T//AMER - #33 (am7900s.ref) oüfVdZX%d 1980WidŠng KMedicinsk korrespondenst SFAM-nyttc14K55ÚÓUnder denna rubrik kommer vi fortsŠttningsvis att presentera artiklar och brev, som belyser eller tar upp medicinska fakta eller frŒgestŠllningar av intresse fšr allmŠnlŠkare. Key words: medicinsk korrespondens.r*#LB00689T//AMER - #36 (am7900s.ref)k 1981 Agnhage KM("VŒrdprogram i Sverige. En šversikt SFAM-nyttr2a3e 75-76e¾¸Handlingslinjer fšr hur patienter med specifika sjukdomar skall omhŠndertas har funnits under lŒng tid och formulerats pŒ olika sŠtt i rŒd och anvisningar till olika personalkategorier. Utarbetandet av handlingslinjer kan inte sŠgas ha bedrivits sŠrskilt systematiskt eller strukturerat utan snarare blivit resultatet av sporadiska anstrŠngningar frŒn en eller annan specialintresserad lŠkare. Dessutom har dessa handlingslinjer aldrig strŠvat efter att tŠcka flera aspekter pŒ diagnostik och behandling utan oftast inriktat sig pŒ nŒgon eller nŒgra sŠrskilt viktiga delar av det medicinska handlandet. Det vŠrdefulla i tillgŒngen till sŒdana handlingslinjer bŒde i det dagliga arbetet pŒ avdelningarna och i utbildningen fšrnekas knappast av nŒgon. Skulle handlingslinjerna dessutom kunna kompletteras med hur insatserna i hela vŒrdfšrloppet bšr fšrdelas mellan olika personalkategorier, vŒrdnivŒer etc skulle man sŠkert nŒ en bit pŒ vŠgen mot en effektivare vŒrdorganisation och en bŠttre hushŒllning med sjukvŒrdens begrŠnsade resurser. Denna tanke kom till uttryck i en gemensam programfšrklaring frŒn socialstyrelsen och Spri redan 1975. DŠri menade man att ett systematiskt vŒrdprogramarbete - inriktat pŒ sŠrskilt frekventa eller resurskrŠvande sjukdomar - skulle kunna "tjŠna som stšd fšr sjukvŒrdspersonalen i det lšpande arbetet och utgšra ett hjŠlpmedel fšr den fortlšpande utbildningen och metodutvecklingen. Intentionerna med tillŠmpningen av vŒrdprogram Šr att bl a att Œstadkomma škad medicinsk sŠkerhet samt undvika dubbelarbete genom att programmen kan fšrenkla kommunikationerna och leda till en rationellare arbetsfšrdelning mellan t ex šppen och sluten vŒrd". Key words: vŒrdprogram, omhŠndertagande.*#LB05721T//AMER - #89 (am7900s.ref) 1981 Hultsten K Recensionera SFAM-nytt2n3 102r”Tšjning av muskler, varfšr och hur. Olav Evjenth, Jern Hamberg. Del 1 och del 2 (Kjell Hultsten.) Key words: recensioner, tšjning av muskler.Ì*#LB05731T//AMER - #99 (am7900s.ref)p 1981Dahlin K Dahlin L1& Att vara allmŠnlŠkare i Zimbabwe SFAM-nytta2p41 125 ¸±Kerstin och Lars Dahlin befinner sig sedan ett halvt Œr tillbaka i Zimbabwe. Erfarenheterna Šr saxade frŒn ett brev daterat 19 september 1981. Key words: allmŠnlŠkare, Zimbabwe.s*$LB05733T//AMER - #101 (am7900s.ref) 1981Hultsten K Persson L Recensioner SFAM-nyttt2u4n 141,piDen goda dšden. (Kjell Hultsten). The Journal of Family practice. (Leif Persson). Key words: recensioner.å*$LB05742T//AMER - #110 (am7900s.ref)¢.ƒC1987¡C1987ÔC1988×C1988×C1988ÞC1988åC1988÷C1988 C1988jC1988ùC1988ùC1988úC1988úC1988ûC1988ûC1988üC1988üC1988ýC1988ýC1988þC1988þC1988ÿC1988ÿC1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 C1988 DC1988 DC1988<C1989HC1989QC1989ZC1989[C1989fC1989rC1989pC1989™C1990¥C1990¶C1990½C1990ÄC1990ÔC1990ÙC1990yC1990zC1990†C1990C1991C1991C1991&C1991)C1991,C1991GC1991C1991’C1991”C1991—C1991šC1991[C1992lC1992qC1992rC1992ƒC1992ŠC1992›C1992£C1992¡C1992¤C1992¯C1992¹C1992¼C1993ÔC1993çC1993íC1993ñC1993úC1993ÉC1993ÌC1993ÐC1993#C1994/C1994;C1994<C1994IC1994IC1994OC1994^C1994oC1994C1994ÚC1994€C1995C1995›C1995«C1995®C1995³C1995¼C1995ÆC1995ÈC1995ÌC1995ÎC1995çC1995éC1995ïC1995óC1996ôC1996C1996C1996C1996(C1996,C1996ZC1996aC1996aC1996bC1996wC1996|C1996‡C1996‰C1996‘C1996 C1996˜C1997èC1997ðC1997øC1997C1997'C1997)C1997/C1997rC1997rC1997 C1998°C1998C1998C1998"C1998+C19989C1998\C1999^C1999C1999„C1999‰C1999C1999™C1999¦C1999ªC1999¯C1999»C1999ãC2000éC2000îC2000 MC2000 PC2000ž CE1982ÌÉ CE1983ÌG CE1984Ì  CE1985̱ CE1985Ì1 CE1985Ì6 CE1985Ì= CE1985Ì CE1986Ì CE1986Ì CE1986Ì CE1987Ì• CE1987Ì… CE1990Ì” CE1990Ì6 CE1991̤ CE1992ÌÕ CE1993Ì CE1993Ì! CE1994Ìj CE1994ÌÛ CE1995Ìà CE1995Ì CE1996Ì= CE1996Ìx CE1996Ì… CE1998̬ CE1998ÌÝ CE1998̘ CE1999Ì CG1983Ì2 CG1984ÌG CM1989Ì‹ CM1990Ì CM1991ÌgD1981²D1982ÙD1983šD1985«D1985÷D1986;D1986ÙD1988ãD1988 D1989=D1989{D1989vD1990õD1991/D1991mD1992ŠD1992‹D1992)D1994?D1994ID1994jD1994mD1994D1994~D1995¹D1995ÀD1995D1995øD1996D1996'D1996ZD1996êD1997 D1997D1997(D1997FD1997˜D1998^D1999¾D1999á DA1990̺ DKG1995Ð DKG1995 dok1995E19805E1981_E1981cE1981nE1981uE1982ŒE1982“E1982ºE1982ºE1982ÁE1982öE1983%E1983OE1984uE1984ÆE1984 2E1984ÈE1985_E1985nE1985 <E1985«E1986ÃE1986ÃE1986E1986E1987˜E1987£E1987ºE1988½E1988ÂE1988ÍE1988áE1988ùE1988E19887E1989\E1989dE1989oE1989}E1990ˆE1990ŒE1990¬E1990µE1990ÒE1990~E1990ýE1991 E1991E1991E1991^E1992†E1992žE1992 E1992 E1992®E1992ÁE1993ÄE1993ÔE1993õE1993úE1993ûE1993üE1993ýE1993+E1994_E1994hE1994hE1994nE1994sE1994{E1995{E1995E1995‹E1995¶E1995ôE1996E1996E1996E1996éE1997ëE1997öE1997E1997mE1997yE1997E1998TE1999^E1999iE1999}E1999¨E1999¹E1999ÅE1999ïE2000ñE2000 GE2000 IE2000 NE2000 QE2000 TE2000éF1983ìF1983õF1983F1983LF1984¬F1984ïF1984™F1985õF1988 F1992F1997G1979G1979G1979óG1979 G1980 G1980G1980"G1980*G1980+G1980-G1980@G1981DG1981FG1981NG1981RG1981`G1981hG1981iG1981G1981áG1981pG1982wG1982xG1982G1982G1982”G1982šG1982›G1982›G1982 G1982¨G1982ªG1982³G1982ÄG1982ÇG1983šD1985«D1985÷D1986ÙD1988ãD1988 D1989=D1989{D1989õD1991/D1991mD1992ŠD1992‹D1992)D1994?D1994ID1994jD1994mD1994~D1995¹D1995ÀD1995øD1996D1996'D1996ZD1996êD1997 D1997D1997(D1997FD1997˜D1998á DA1990̺ DKG1995Ð DKG1995E19805E1981_E1981cE1981nE1981uE1982ŒE1982“E1982ºE1982ºE1982ÁE1982öE1983%E1983OE1984uE1984ÆE1984ÈE1985_E1985nE1985«E1986ÃE1986ÃE1986E1986E1987˜E1987£E1987ºE1988½E1988ÂE1988ÍE1988áE1988ùE1988E19887E1989\E1989dE1989}E1990ˆE1990ŒE1990¬E1990µE1990ÒE1990ýE1991 E1991E1991E1991^E1992†E1992žE1992 E1992 E1992®E1992ÁE1993ÄE1993ÔE1993õE1993úE1993ûE1993üE1993ýE1993+E1994_E1994hE1994hE1994nE1994sE1994{E1995{E1995E1995‹E1995¶E1995ôE1996E1996E1996E1996éE1997ëE1997öE1997E1997mE1997yE1997E1998éF1983ìF1983õF1983F1983LF1984¬F1984ïF1984™F1985õF1988 F1992F1997G1979G1979G1979 G1980 G1980G1980"G1980*G1980+G1980-G1980@G1981DG1981FG1981NG1981RG1981`G1981hG1981iG1981pG1982wG1982xG1982G1982G1982”G1982šG1982›G1982›G1982 G1982¨G1982ªG1982³G1982ÄG1982ÇG198383ÞšYÞTÌ  1996 Westman Gu.'Regionalt stšd till kvalitetsutvecklingf AllmŠnMedicinR17suppl 178nòìMAAG Department of Health publicerade 1990 ett fšrslag med rubriken "Medical Audit in the family practitioner services". Den gav fšrutsŠttningar fšr att bygga upp en organisation fšr att lokalt/regionalt utveckla metoder fšr kvalitetssŠkring/kvalitetsutveckling i allmŠnlŠkarvŒrden. I juli 1993 kom "Clinical audit - meeting and improving standards for health care". Den markerade švergŒngen frŒn den kvalitetssŠkring som betonade uniprofessionell medicinsk lŠkarvŒrd till att omfatta alla yrkesgrupper engagerade i vŒrden av patienter. Lokalt organiserades MAAG-grupper (Medical Audit Advisory Groups) fšr att underlŠtta, stšdja och medverka i program fšr kvalitetssŠkring/kvalitetsutveckling. Key words: MAAG, kvalitetsutveckling, regionalt stšd.,%LB08459T//AMER - #1282 (am7900s.ref)l 1996Westman G AndrŽ Md2,Universitetets stšd till kvalitetsutveckling AllmŠnMedicins17suppl 17 12-13 & Dr Baker Šr chef vid Eli Lilly National Clinical Audit Centre, som samlokaliserat med och ingŒr i Institutionen fšr allmŠnmedicin vid universitetet i Leicester. Deras verksamhetsomrŒden Šr forskning och utveckling inom kvalitetsutveckling, metodutveckling och beteendefšrŠndring som fšljd av kalitetsutveckling. Deras definition av kvalitetssŠkring var: systematisk och kritisk analys av vŒrd. De har utvecklat protokoll fšr uppfšljning av olika sjukdomar och man utbildar handledare. verksamheten Šr i princip helt externt finansierad genom lŠkemedelsfšretaget Eli Lilly National Clinical Audit Centre samt staten som skjuter till en del pengar. Kontraktet med lŠkemedelsfšretaget lšper šver fem Œr. Ett antal projekt knutna till institutionen redovisades. Key words: kvalitetsutveckling, Leicester.,%LB08462T//AMER - #1286 (am7900s.ref)  1996 Alm G ThorŽn E HŒkansson A82FortbildningsenkŠt till Kronobergs distriktslŠkare AllmŠnMedicins174i189-190TNUnder januari 1996 utskickades en fortbildningsenkŠt till samtliga 84 ordinarie distriktslŠkare inom Landstinget Kronoberg. Svarsfrekvensen blev 76 procent. I genomsnitt anvŠndes 8,1 procent av arbetstiden fšr fortbildning, och nŠstan lika mycket fritid som arbetstid lades pŒ fortbildning. Drygt 60 procent var nšjda med fortbildningsutbudet, men endast 27 procent tycket att de fick tillrŠckligt med fortbildning fšr egen del, frŠmst dŠrfšr att de inte ansŒg sig kunna vara borta frŒn patientarbetet i stšrre utstrŠckning. Landstinget had arrangerat 60 procent av fortbildningen. Hela 90 procent av distriktslŠkarna ville fŒ till stŒnd FQ-gruppverksamhet, med tre timmar lŒnga trŠffar fšr 7-8 kollegor ungefŠr var femte vecka. Key words: fortbildningsenkŠt, Kronoberg, distriktslŠkare. SEARCH WORDS: Vidareutbildning, lŠkare; PrimŠrvŒrd; EnkŠt.,%LB08613T//AMER - #1293 (am7900s.ref)hBtâ-Ü,ø*^"ºJ 1983Falck G Kjellander JRK€r resistensbestŠmning vid urinvŠgsinfektioner nšdvŠndig inom primŠrvŒrden?  AllmŠnMedicino4a6l239-241voStora material av UVI-stammar av den typ som presenteras i den sŒ kallade riksundersškningen frŒn 1976 har ett mycket begrŠnsat informationsvŠrde och kan inte anvŠndas fšr att dra slutsatser om etiologi eller behandlingspolicy vid UVI inom en enskild specialitet. Genom att analysera inemot 11.000 UVI-stammar, Œldersfšrdela materialet och bryta ned det pŒ olika kategorier av insŠndare visar fšrfattarna att informationsvŠrdet škar. Det visar sig dŒ att en hšg andel av UVI-stammar isolerade frŒn primŠrvŒrden Šr kŠnslig fšr de vanliga urinvŠgsmedlen. Hos patienter <45 Œr med akut, okomplicerad UVI Šr t ex 94 procent av stammarna kŠnsliga fšr nitrofurantoin. Fšrfattarna frŒgar sig mot denna bakgrund om resistensbestŠmning Šr nšdvŠndig inom primŠrvŒrden fšr denna patientkategori. Key words: urinvŠgsinfektioner, resistensbestŠmning, behandling, rekommendationer, …rebro lŠn.e*$LB05909T//AMER - #277 (am7900s.ref) 1983Tomson G Recensionerc AllmŠnMedicin45 2216/Key words: recensioner, Psykosomatiska medicin.*$LB05905T//AMER - #289 (am7900s.ref) 1983 Sjšnell GtZTStyrelsens fšrslag till SFAM:s tolkning av šverenskommelsen pediatrik i primŠrvŒrden AllmŠnMedicin)4 4g 136eŠBakgrunden till SFAM:s beslut att stšdja šverenskommelsen "Pediatrik i primŠrvŒrden" har ifrŒgasatts. Styrelsen har funnit det angelŠget att klargšra motiven och tolkningarna som utgjorde grunden fšr beslutet. Fšljande uttalande Šr ingen tolkning i efterhand. Styrelsen vill hŠrmed presentera sin uppfattning vilken Šven kommer att fšrelŠggas Œrsmštet. Key words: SFAM, pediatrik, primŠrvŒrden.*$LB00532T//AMER - #297 (am7900s.ref) 1983 Brydolf Ge4.LŠkarbesšken i šppen vŒrd i Medelpad 1976-1982 AllmŠnMedicin)4t6,278-279tLEFšrskjutning av šppenvŒrdsbesšk mellan primŠrvŒrd, sjukhusmottagningar och privatpraktiker i Medelpad beskrivs šver en ŒttaŒrig tidsperiod. Under tidsperioden har primŠrvŒrden successivt byggts upp. Studierna visar att totala antalet šppenvŒrdsbesšk Šr relativt ofšrŠndrat. En omfšrdelning har skett sŒ att primŠrvŒrden tar allt flera šppenvŒrdsbesšk, medan besšk vid šppenvŒrdsmottagningar pŒ sjukhus minskar. Tendenser fšreligger ocksŒ till minskat antal besšk hos privatpraktiker, jourlŠkarcentral och akutmottagning. Key words: vŒrdutnyttjande, primŠrvŒrd, sluten vŒrd, debatt.Ì*$LB05921T//AMER - #299 (am7900s.ref) 1983 Hegardt G2 Recensioners AllmŠnMedicin45 222g\VKey words: recensioner, AllmŠnlŠkarboken 2. Fšrlag Studentlitteratur. 339 sidor. 1983.$0227ER - #2092 (am7900s.ref)O 1984"Haglund G Bolin H Granvik M Recensioner. AllmŠnMedicing5å3d 130eJDSvenska provinsiallŠkarfšreningen 1880-1972. Key words: recensioner.*$LB05964T//AMER - #282 (am7900s.ref) 1984 Westman GS4-Att mŠta primŠrvŒrd - problem och mšjlighetern AllmŠnMedicinn5r10 28-31lÊÄFšrvŠntningarna pŒ en utbyggd primŠrvŒrd i Sverige Šr stora. Den skall bland annat tillfšra den svenska hŠlso- och sjukvŒrden kvaliteter som nŠrhet, kontinuitet och rŠttvisa. HŠlso- och sjukvŒrden kan emellertid inte expandera obegrŠnsat. Prioriteringar mŒste gšras. Behov av att kunna beskriva, mŠta och vŠrdera vŒrdens effekter uppkommer dŒ hos olika grupper av mŠnniskor sŒsom patienter, planerare, politiker och personal verksam i vŒrden. Artikeln avser att belysa de problem och mšjligheter som finns i att vŠrdera arbetet i primŠrvŒrden utifrŒn vŒrdcentralens perspektiv. Erfarenheterna Šr hŠmtade frŒn arbetet med VŠnnŠs-projektet 1976-1980. SŒvŠl val av problemomrŒde som metoder fšr utvŠrdering Šr beroende av vetenskaplig referensram. Medvetenhet om undersškningars och undersškares vetenskapliga referensramar kan underlŠtta tolkningen av utvŠrderingars resultat och betydelse. Key words: primŠrvŒrd, utvŠrdering, vŒrdplanering, prestationer, forskning.*$LB05932T//AMER - #321 (am7900s.ref) šýhí K, Wikell K, WinellK, Wix NielsenÌÌÌKE, FichteliusÌÌÌ KM, LundmarkÌ L, AgrŽus L, stršm L, BŠcklundÌÌ L, BergÌÌ L, Bergendahl L, BorgquistÌ L, CarlssonÌÌ L, CernerudÌÌ L, Dahlin L, EdqvistÌÌÌ L, EdstršmÌÌÌ L, EklšfÌ L, EnglundÌÌÌ L, FŠllmanÌÌÌ L, FrankÌL, Gaasvik BlomqvistÌ L, Grundstršm L, HagnestadÌ L, HalfvarsonL, HalfvarssonÌÌÌL, HammarstršmÌÌÌ L, Hensjš L, HolmquistÌ L, HolmqvistÌ L, HugmarkÌÌÌ L, IvarssonÌÌ L, JerdŽn L, JohanssonÌ L, JonssonÌÌÌ L, KaijÌÌ L, KanstršmÌÌ L, KarlbergÌÌ L, KŠrnebroÌÌ L, Kšhler L, KyhlbergÌÌ L, LapidusÌÌÌ L, LarssonÌÌÌ L, LindholmÌÌ L, LindkvistÌ L, LindsjšÌÌÌ L, Linnergren L, LšnnÌÌ L, LundstedtÌL, M:son-Dahlberg L, MŒweÌÌ L, MelŽnÌ L, MolinÌ L, NordÌÌ L, OlofssonÌÌ L, Olsson L, PerssonÌÌÌ L, ProosÌ L, RŒstam L, RechtÌ L, RimsaÌ L, RomboÌ L, SjšbergÌÌÌ L, SjšstrandÌ L, SjšstršmÌÌ L, SmedmanÌÌÌ L, Sšderhielm L, StrenderÌÌ L, StršmÌ L, SundmanÌÌÌ L, SvanstršmÌ L, Svedin L, SvidŽn L, TillanderÌ L, WeinehallÌ L, WestlundÌÌ L, Wibell L, Wikman L, Zander landsting", "Skaraborgs lŠnsÌ0-lŠkemedelsstatistik", "Redaktionen fšr Svensk LE, Adolfsson LGJ, NilssonÌ LH, LindholmÌ LJG, NilssonÌ LO, HensjšÌÌÌ LO, Johansson M, AbdullaÌÌÌ M, AhoÌÌÌ M, AnderssonÌ M, Andrae M, AndreÌ M, AndrŽÌM, AndrŽn-SandbergÌÌÌ M, AreniusÌÌÌM, BŠckstršm AnderssonÌÌÌ M, Beling M, BengtssonÌ M, BerglundÌÌ M, BergstršmÌ M, BlomqvistÌ M, Boland M, BowalliusÌ M, BrŠnnstršm M, BringlandÌ M, CajmatzÌÌÌ M, CarlbomÌÌÌM, ChristianssonÌ M, de Lo‘sÌÌÌ M, EnanderÌÌÌ M, EngvallÌÌÌ M, ErikssonÌÌ M, FahlstršmÌ M, FalkÌÌ M, Falkenberg M, FioretosÌÌ M, FlygareÌÌÌ M, FoldevikÌÌ M, FrankÌ M, FrykholmÌÌ M, GranvikÌÌÌ M, GrenÌÌ M, Gustavsson M, HaglundÌÌÌ M, HŠgerstršm M, HelinÌ M, HellŽniusÌ M, HeyÌÌÌ M, IsokoskiÌÌ M, IvermarkÌÌ M, JakobssonÌ M, JŠgerstadÌ M, Kallioinen M, KallionenÌ M, Kriisa M, LannsjšÌÌÌ M, LarssonÌÌÌ M, LindborgÌÌ M, LindhÌ M, LšfvanderÌ M, LundbergÌÌ M, Magnil M, MalmstršmÌ M, Massarella M, MattssonÌÌ M, MŠgiÌÌ M, MŒrtensson M, NilssonÌÌÌ M, NordbergÌÌ M, NordstršmÌ M, OhlssonÌÌÌ M, OlofssonÌÌ M, Olsson M, …rebergÌÌÌ M, PalmborgÌÌ M, PerssonÌÌÌ M, Peters M, Rhedin M, RibackeÌÌÌ M, Ribohn M, RosenÌ M, RosŽnÌ M, RosvallÌÌÌ M, SandlundÌÌ M, SimforsÌÌÌ M, Sjunnesson M, SkšldÌ M, Sšderstršm M, SpŒlsÌ M, StoltÌM, Strand-Jonsson M, SvartlingÌ M, ThurfjellÌ M, TšrnqvistÌ M, Troein M, VlastosÌÌÌ M, Vlast—sÌÌÌM, von SchultzÌÌÌ M, WedinÌM, Weitoft-SedstenÌÌÌ M, WennbergÌÌ M, Wiborg M, WiborghÌÌÌ M, WigborghÌÌM, William-OlssonMedicin", "AllmŠnML, WetterstršmÌÌ N, BennedichÌ N, BentzenÌÌÌ N, BlumeÌ N, DahlbergÌÌ N, Edvardsson N, Henningsen N, Ingvarsson N, JohanssonÌ N, LangeÌ N, LundstršmÌ N, LynšeÌ N, MalmqvistÌ NC, JensenÌÌÌNG, HyllienmarkÌÌ O, Dahlin O, Dehlin O, EdhagÌ O, EnglundÌÌÌ O, GranholmÌÌ O, HellstršmÌ O, HolmdahlÌÌ O, KampÌÌ O, Kvamme O, Linder O, LindquistÌ O, LyngstamÌÌ O, MalmbergÌÌ O, OravaÌO, ReykdalssonÌÌÌ O, RisšrÌ O, RšrenÌ O, StafÌÌ O, SvenderÌÌÌ O, WikÌÌÌLHOnderzoek", "Nederlands Huisartsen Genootschap Commissie WetenskappelijkÌ OP, PetersonÌ OP, Petersson OW, Hellstršm …, AnderssonÌ …, NilssonÌÌÌ P, AndrŽn P, AxelssonÌÌ P, xholt P, Baeckstršm P, BandrupÌÌÌ P, BengtssonÌ P, BitzŽn P, BjšrgellÌÌ P, BjurulfÌÌÌ P, BlockÌ P, BogrenT6þ1Š  G8rade Spri-konsult i januari 1986 ett seminarium i Umeå. Inbjudna var primärvårdspersonal av olika kategorier samt politiker och administratörer. Tre av anförandena presenteras här efter en mindr 1984 Rudebeck CE-4-BarnhŠlsovŒrden och de psykosociala problemen AllmŠnMedicin51 4-5ŽˆRubriker: BVC-traditionen FšrŠldrautbildningen Den allmŠnmedicinska modellen Slutsatser. Key words: barnhŠlsovŒrd, psykosociala problem.*$LB07595T//AMER - #326 (am7900s.ref) 1985 RudebŠck CEr& AllmŠnmedicin i mšdrahŠlsovŒrden AllmŠnMedicin 6e1e 4-5lfSom en omedelbar fšljd av hšstens opinionsstorm mot att allmŠnlŠkarna deltar i kvinnosjukvŒrden har distriktslŠkarfšreningens ordfšrande Kerstin Ermebrandt krŠvt att grŠnsdragningsdiskussionen mellan allmŠnlŠkare och gynekologer skall Œterupptas. Rubriker: Profileringen Familjen €r allmŠnmedicin en facklig frŒga? Key words: allmŠnmedicin, mšdrahŠlsovŒrden.,%LB06003T//AMER - #1439 (am7900s.ref)r 1985 Rudebeck CEa81Funktionella magbesvŠr, en redaktionell kommentar  AllmŠnMedicin 6n3g 109äÚÔIngemar Sjšdin och Jan Svedlund presenterar i detta nummer av AllmŠnMedicin pŒ redaktionens uppmaning sin forskning kring funktionella mag-tarmbesvŠr och psykoterapi. Key words: funktionella magbesvŠr, kommentar.,%LB06040T//AMER - #1584 (am7900s.ref)n 1985 Rudebeck CE 60Hearing om vŒrdlag: Konfrontation blev fšrsoning AllmŠnMedicint6 2 88-89NHRubriker: EnkŠt om vŒrdlag Nackdelar dŒ? SPRI:s roll Key words: vŒrdlag.,%LB06029T//AMER - #1589 (am7900s.ref)Ì 1986 Rudebeck CEb0)Effektivitet och kvalitet i AllmŠnmedicinr AllmŠnMedicinl7i5l 204i¬¦Rubriker: AllmŠnmedicinens realiteter Det mŠtbara och det individuella AllmŠnlŠkaren som kvalitetsšvervakare Key words: allmŠnmedicin, effektivitet, kvalitet, ledare.,%LB06172T//AMER - #1813 (am7900s.ref)l&|ðÌè2»z 1988&Ternov S FŠllman L Pettersson KtleHjŠlpbehov bland de Šldre i GŠllivare kommun. HjŠlpbehov fšr hemsjukvŒrdspatienter kvŠllar och nŠtter AllmŠnMedicin91r 11-12r‚|Studien redovisar en inventering av Šldres hjŠlpbehov, bl a fšr att utršna behovet av en nattpatrullsorganisation. HjŠlpbehovet fšr hemsjukvŒrdspatienter kvŠllar och nŠtter redovisas, likasŒ fšr pensionŠrerna, kommunal hemtjŠnst. Det gjordes vŒrdtyngdsmŠtningar pŒ Œlderdomshem. LŒngvŒrdskliniken šnskade ej deltaga i inventeringen. Undersškningen omfattar 146 hemsjukvŒrdspatienter, hŠrav 86 i tŠtort och 60 i glesbygd. GenomsnittsŒlder Šr 75 Œr. I tŠtort har 83% av patienterna hemsamarit, i glesbygd 67%. Resten har anhšrigvŒrdare. Studien visar pŒ ett stort hjŠlpbehov kl 19.00-07.00. PŒ kvŠllen behšver ungefŠr 14% hjŠlp i tŠtort, och 66% i glesbygd, huvudsakligen med nattningsbestyr. Kl 21.00-0.700 behšvde 60% bŒde i glesbygd och tŠtort hjŠlp. Behovet i glesbygd blev helt tillgodosett av anhšriga, medan enbart hŠlften av tŠtortspatienterna fick den hjŠlp de behšvde. VŒrdtyngdsmŠtning vid Œlderdomshemmen visade att drygt hŠlften av pensionŠrerna hade vŒrdbehov motsvarande vŒrd pŒ sjukhem. De negativa konsekvenserna av det stora, ej tillgodosedda hjŠlpbehovet inom hemsjukvŒrden diskuterades. Key words: Šldre, hemsjukvŒrd, Šldreomsorg.*$LB06273T//AMER - #442 (am7900s.ref) 1988 Elo SeJCBensŒr - ett resurskrŠvande hŠlsoproblem i distriktsskšterskevŒrdenn AllmŠnMedicin 9 6n217-220HtnFšr att fŒ en uppfattning om vilka hŠlsoproblem distriktsskšterskan mšter vid sina hembesšk har en besšksregistrering utfšrts under en mŒnad vid en vŒrdcentrals betjŠningsomrŒde i …rebro. Fšr besšksregistrering anvŠndes en R/P-blankett och en blankett fšr berŠkning av tidsŒtgŒngen. Resultatet visar att av besšken gjordes en fjŠrdedel hos patienter med bensŒr samt att en fjŠrdedel av den totala tiden anvŠndes fšr vŒrd av dessa patienter. Denna patientkategori uppvisade ett mer omfattande vŒrdbehov Šn endast lokalbehandling av bensŒr. Key words: bensŒr, hemsjukvŒrd, distriktsskšterskor, behov, vŒrdkonsumtion, …rebro.*$LB06347T//AMER - #487 (am7900s.ref) 1988 Henningsson Se>8FrŒgestŠllningar och metoder i allmŠnmedicinsk forskning AllmŠnMedicin893B 98-101 En allt mer livaktig allmŠnmedicinsk forskning sšker sig nu nya vŠgar. Detta blev temat fšr en samnordisk kurs, anordnad vŒren 1987 av Institutionen fšr allmŠnmedicin vid UmeŒ universitet. Epidemiologiska, experimentella och kvalitativa metoder fšr bearbetning av skilda frŒgestŠllningar belystes och fšrutsŠttningarna fšr allmŠnmedicinsk forskning i de olika nordiska lŠnderna skŠrskŒdades. Key words: allmŠnmedicin, epidemiologi, forskarcirkel, forskning, kliniska experiment, kvalitativa metoder, nodisk, tvŠrvetenskaplig. *$LB06305T//AMER - #495 (am7900s.ref) 1989 Johansson S  Recensioner. AllmŠnMedicin102d57Š„Key words: recensioner, En vŠrdig Œlderdom - vŒrd och boendeformer fšr Œldersdementa. Joyce Hanserkers. Studentlitteratur Lund 1987.*$LB06385T//AMER - #537 (am7900s.ref) 1989 Henningsson S Lindbladh Tö…ppen mottagning i Malmš AllmŠnMedicina101k 27-31kØÒ…ppen mottagning - visst fŒr man uppskattning frŒn patienterna! Men rŠcker det? Vad vet patienterna om andra alternativ att ška tillgŠngligheten? Vad blir konsekvenserna fšr de gamla och de kroniskt sjuka? Fšr de lŒngsiktiga preventiva insatserna? Vad hŠnder med teamarbetet i primŠrvŒrden? En fšrsšksverksamhet frŒn ett omrŒde i Malmš med lŒg primŠrvŒrdsutbyggnad redovisas. Key words: primŠrvŒrd, intervju/enkŠtundersškningar, attityder, vŒrdkonsumtion, forskning.*$LB06363T//AMER - #549 (am7900s.ref)E®Aö;Z94800`QIØ 1996AgrŽus L0)Multitrauma-kurser fšr glesbygdsdoktorer!d AllmŠnMedicinR171031¾¸Vid den nordiska kongressen i allmŠnmedicin, vŒren 1995 i Uppsala, hšlls ett seminarium om akutsjukvŒrd i glesbygd. Vid eftersnacket kom de som dršjde sig kvar fram till att det finns ett stort behov av kunskap om och švning i hantverket med akut omhŠndertagande av traumapatienter och patienter med akuta luftvŠgshinder. Akutmedicin Šr vi mer drillade i - det Šr dessutom en mer "intellektuell" kunskap som man lŠttare kan tillgodogšra sig teoretiskt. Fšrvisso Šr Šven den moderna trombolysen en utmaning fšr en glesbygdsdoktor, men stšrsta ruelsen Šr ŠndŒ infšr multitraumapatienten mitt i natten, ensam, utan helikoptrar och superspecialister. Key words: multitrauma-kurser, glesbygdsdoktorer.,%LB08065T//AMER - #1327 (am7900s.ref)  1996Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin174v197-198–Key words: lŠkemedel, Doxycyklinbehandling och synstšrning (DRIC). Spiral och ektopisk graviditet (ELIS) Fototoxisk reaktion av PVC? (KAROLINE) ,%LB08616T//AMER - #1335 (am7900s.ref)o 1996RŒstam LHBDental amalgam and exposure to mercury in children and adolescents AllmŠnMedicint174d201-202ntnDen 1 juni 1995 disputerade Per Herrstršm pŒ en avhandling om sambandet mellan amalgamfyllningar i tŠnderna, kvicksilverhalt i blodet och allergiska besvŠr hos barn och ungdom. Fakultetsopponent var professor Birgitta Hovelius. Avhandlingen var den tredje i Šmnet allmŠnmedicin vid samhŠllsmedicinska institutionen i Malmš. Key words: amalgam, children, adolescents.,%LB08618T//AMER - #1336 (am7900s.ref)r 1996 Berg LNytt frŒn SFAM.dok AllmŠnMedicin 174s 220fÌÆSFAM och SFAM.dok erbjuder, i samarbete med MIC (Medicinska InformationsCentralen vid Karolinska institutet) frŒn och med den 1 september 1996 och i tvŒ mŒnader framŒt, SFAMs medlemmar fri tillgŒng till Medline via Internet. Sškningen i Medline sker med det nya programmet OVID, som Šr mycket anvŠndarvŠnlig och med "Web-interface". Har du sškt fšrut i Medline med textbaserade program kommer du att mŠrka en enorm skillnad! Key words: Medline, Internet.0)LB08624T//AM//LBER - #1338 (am7900s.ref)M 1996 Holmquist Ll*#AllmŠnlŠkarorganisationen i EnglandT AllmŠnMedicin717suppl 17 6-7åNHGrunden till den moderna engelska sjukvŒrden lades 1948 genom NHS (National Health Services) NHS Šr det nationella skattefinansierade sjukvŒrdssystemet i England som skall garantera sjukvŒrd fšr alla. Av tradition Šr det engelska sjukvŒrdssystemet centralstyrt frŒn departementsnivŒ. Key words: allmŠnlŠkarorganisation, England.,%LB08458T//AMER - #1344 (am7900s.ref) 1996LFBerg L Brorsson A Eliasson G Hegle T Henningsson S Malmberg B WidŠng K<5Datorjournal - till nytta fšr vem? SFAM.dok resonerar  AllmŠnMedicina172s 70-71eº´Vem skall styra utvecklingen av vilken medicinsk information som skall registreras och vilka data som skall tas ut? Vem fšrfogar šver informationen? Skall administrativ personal producera rapporter betrŠffande medicinsk verksamhet till sjukvŒrdshuvudmŠnnen? Kan datatekniker utan klinisk anknytning pŒ nŒgra Œr utveckla journalen, ett arbetsinstrument, som vi har fšrfinat under generationer, i ett nytt medium. Key words: datorjournal.0*LB08446TB//AM//LBER - #1348 (am7900s.ref)och chefen fšr fšrsŠkringskassan, kolleger frŒn andra vŒrdcentraler och Regionsjukhuset i UmeŒ samt en och annan administratšr. Key words: vŒrdplanering, fšrŠndringsarbete, vŒrdkvalitet, kontinuitet, tillgŠnglighet, diabetes, utvŠrdering.*$LB06249T//AMER - #391 (am7900s.ref) 1987 Andersson Sn0*NŒgra reflektioner om min syn pŒ mŠnniskan AllmŠnMedicine8)3m111-112p>7NŠr man skall beskriva sin syn pŒ mŠnniskan mšter man flera svŒrigheter. En svŒrighet handlar om den egna begrŠnsningen. Kan jag se min egen mŠnniskosyn? Jag tror det Šr svŒrt. Det Šr kanske lŠttare fšr personer i min omgivning att se hur min mŠnniskosyn kommer till uttryck i beteende, i handlingar och attityder mot mina medmŠnniskor. Viktiga delar i min syn pŒ mŠnniskan Šr okŠnda fšr mig. Detta Šr en stimulerande tanke, men samtidigt lite skrŠmmande. Den reser frŒgan om vem man Šr och upplevelser av den egna identiteten. Key words: syn pŒ mŠnniskan, insŠndare.l*$LB06250T//AMER - #397 (am7900s.ref)y words: psykiatri, diagnostik, DSM-III.*$LB06275T//AMER - #448 (am7900s.ref) 1980 Hellevig K\VUtvecklingsarbete och fšrsšksverksamheten inom primŠrvŒrden - en stor uppgift fšr SPRI SFAM-nyttf1e 2-3i 18-19åÞØSpris utvecklingsarbete har sedan 1976 till stora delar varit inriktat pŒ att ta fram underlag fšr sjukvŒrdshuvudmŠnnens utbyggnad av primŠrvŒrden. Key words: utvecklingsarbete, fšrsšksverksamheter inom primŠrvŒrden.*#LB05672T//AMER - #31 (am7900s.ref).ɘÅÚÄ$ 1988 Berg L*$Epidemiologi vid planering fšr hŠlsa AllmŠnMedicina9u2" 38-39 „~Spri-rapporten "HŠlsoproblem i ett landsting - ett planeringsunderlag" (1) var en milstolpe fšr att belysa potentiella mšjligheter men Šven problem vid anvŠndningen av hŠlsostatistiska data i planeringsprocessen. Med utgŒngspunkt i detta samarbetsprojekt mellan VŠsterbottens lŠns landsting, UmeŒ universitet och Spri har MŒns RosŽn baserat sin avhandling som han fšrsvarade mŒndagen den 25 maj 1987 i humanisthuset, UmeŒ. Arbetets huvudtema Šr en genomgŒng av hur en strukturerad planering skall genomfšras. Men frŠmst dšdsorsaksstatistiken, men Šven andra datakŠllor, som exempel beskrivs mšjligheten att anvŠnda existerande register fšr praktisk hŠlsoplanering. Avhandlingens styrka Šr den sammanhŒllna ramberŠttelsen som beskriver planeringsprocessen alltifrŒn identifikation av hŠlsoproblem till resursfšrdelningsmetoder och vŒrd pŒ lika villkor och till en planeringsstrategi dŠr kommundiagnostik kan bilda utgŒngspunkten fšr lokal intervention. Avhandlingen Šr utgiven som Spri tryck 152 och kostar 140 kr (2). Key words: planering, epidemiologi, register, medicinsk teknologi, hjŠrt-kŠrlsjukdomar, cancer, kost, hŠlso- och sjukvŒrdsforskning..(LB06281T//AM//LBER - #451 (am7900s.ref) 1988$Persson L Lšfstedt S Kagevi In2,Dyspepsi i Habo. Fynd diagnoser under ett Œr AllmŠnMedicina9s2r 58-60BesvŠr som kommer frŒn mag-tarmkanalen Šr vanliga i befolkningen och bland de som sšker hjŠlp hos lŠkare. Den fšrsta studien av obehandlade dyspepsipatienter med gastroskopi och datorbaserad anamnesupptagning pŒ vŒrdcentral har gjorts i Habo. En omfattande kompletterande utredning gjordes vid behov. Av 172 patienter, som undersšktes under ett Œr, fick 64 procent diagnosen NUD och 2 procent IBS med stor šverlappning mellan diagnoserna. 13 procent hade ulcus. Key words: primŠrvŒrd, dyspepsi, gastroskopi, anamnes, diagnos, forskning.*$LB06287T//AMER - #452 (am7900s.ref) 1988Olsson L("AllmŠnmedicin - Skaraborgsmodellen AllmŠnMedicin 9o2  42-45 üõDet s k Skaraborgsmodellen, med decentraliserat ledningsansvar, har nu varit igŒng sedan bšrjan av 80-talet. Uppbyggnadsskedet har švergŒtt till ett skede av anpassning och effektivisering. I Tibro, en av de kommuner som har lŠngst erfarenhet, hŒller primŠrvŒrden successivt pŒ att nŠrma sig kommunen. Samverkan blir allt viktigare fšr att klara alla nya Œtaganden, betonar den lokala primŠrvŒrdsledningen. Key words: primŠrvŒrd, primŠrvŒrdsorganisation, primŠrvŒrdsnŠmnder, Skaraborgsmodellen, Tibro.e*$LB06282T//AMER - #456 (am7900s.ref)f’c|NrK:Jv3ØE¾B 1996Bergman B Havland TeSFAM(P)-kurs i hšstruske AllmŠnMedicinr174m184-18716/Mštet med patienten stod i fokus under tre dagar i november-95 pŒ Sšdertuna slott utanfšr Gnesta. Sexton allmŠnlŠkare frŒn Sšrmland trŠffades fšr att under inspirerad och kunnig ledning utveckla det instrument som vi dagligen anvŠnder sjŠlvklart-men kanske inte alltid medvetet. Key words: SFAM(P)-kurs.:,%LB08612T//AMER - #1330 (am7900s.ref)  1996 Pettersson BPJRŠttelse av tabell: Pettersson B. HuslŠkarreformen i ett segregerat omrŒde AllmŠnMedicin174 216®§I AllmŠnMedicin nr 3 1996 sid 149 "HuslŠkarreformen i ett segregerat omrŒde" av Bo Pettersson, publicerades en tabell som tyvŠrr blev fel. Key words: huslŠkarreformen.a,%LB00169T//AMER - #1353 (am7900s.ref)n 1996Mattsson B Zander LnngKan vi lŠra nŒgot av engelska hemfšrlossningar? En intervjuundersškning av londonkvinnor som fštt hemma AllmŠnMedicin176302-305hHAAtt fšda hemma Šr sŠllsynt i Sverige. I Holland och England Šr dŠremot hemfšrlossning vanligare och riskerna fšr komplikationer nŠr man fšder hemma har inte bedšmts stšrre Šn nŠr man fšder pŒ sjukhus fšrutsatt att graviditeten Šr normal och fšrlossningen Šr planerad. Studien beskriver fšrlossningserfarenheter hos kvinnor i London som dels fštt hemma och dels pŒ sjukhus. NŒgra av kvinnornas behov under fšrlossningen tycks kunna tillfredsstŠllas bŠttre i hemmet Šn pŒ sjukhus. SŠrskilt behovet av att kunna kontrollera sitt fšdande samt behovet av avskildhet tillmštesgŒs bra i hemmet. Artikeln kommenterar ocksŒ primŠrvŒrdens mšjligheter att stimulera till egna initiativ och till oberoende. Key words: fšrlossning, londonkvinnor. SEARCH WORDS: Vuxna; Attityd till hŠlsa; England; Hemfšrlossning; Graviditet; EnkŠt; Riskfaktorer.5,%LB09132T//AMER - #1354 (am7900s.ref)s 1996Olsson Bd^"Har vi ingen annan fortbildning kan man vŠl inte begŠra att vi tar bort industrins bidrag..." AllmŠnMedicinr175  236mš”NŠr det gŠller vem som finansierar lŠkarkŒrens fortbildning Šr det av avgšrande betydelse att finansiŠrens intressen inte fŒr pŒverka innehŒllet. Detta Šr en linje som pŒ intet sŠtt Šr ny eller kontroversiell, den Šr antagen av sŒvŠl LŠkarfšrbundet som europeiska allmŠnlŠkarorganisationen UEMO. Att denna princip fšljs Šr mycket viktigt fšr vŒr trovŠrdighet i allmŠnhetens šgon. Key words: fortbildning.,%LB08830T//AMER - #1357 (am7900s.ref) 1996Gunnarsson B Nilsson JLG*#Kostnadskontroll av lŠkemedelsnotane AllmŠnMedicinD176e313-316kÊÄRubriker: Snabb kostnadsutveckling €ndring av pris volym - sortiment Kostnadsfšrdelning producent - grossist - apotek LŠkemedelsfšrmŒn - patientandel Den framtida lŠkemedelsnotan FrŒn lŒgprisland till hšgprisland Hur kan lŠkemedelskostnaderna pŒverkas? PrisnivŒ Volym Fšrskjutning mot dyrare preparat Industrin Partihandel Apotek Patienternas andel Slutsats Key words: kostnader. SEARCH WORDS: Kostnadskontroll; LŠkemedelskostnader; LŠkemedelsavgifter.,%LB09135T//AMER - #1378 (am7900s.ref)S 1996 JŠrhult Bn*#Replik pŒ Lars Lindkvists kommentar5 AllmŠnMedicina171f20ôíI BorlŠnge har nu socialnŠmnden beslutat finansiera egenavgifterna fšr fattiga pensionŠrer (= rŠtt till bostadsbidrag) sŒ att de har mšjlighet att sška vŒrd och slipper begŠra individuell socialhjŠlp fšr lŠkar- och apoteksbesšk. I en enkŠt frŒn Dalarna (Mats Granvik: Rapport frŒn Landstingskansliets Epidemiologiska utredningsarbete 80/94) anges att Œtta procent av dem som avstŒtt frŒn att kontakta sin huslŠkarmottagning gjort det av kostnadsskŠl. Key words: lŠkarbesšk, kostnadsskŠl, vŒrd.n,%LB08058T//AMER - #1381 (am7900s.ref)hgÂ2+p)l&üör ALlmänmedicin - SFAM - har i denna skrift utarbetat Ö 1983Berg L Lindblad U XQR/P-blankett modell Tibro/Skultorp - ett alternativ till basdatagruppens blankett. AllmŠnMedicine46 280$I debatten kring "basdata i primŠrvŒrden" har basdatagruppens R/P-blankett ifrŒgasatts. Denna blankett Šr speciellt avpassad fšr registrering av minidata. Vid behov av tillŠggsregistrering saknas i regel sŠrskilda utrymmen fšr detta. Basdatagruppens R/P-blankett kan dŠrfšr bli ett hinder i en utveckling som stimulerar till registrering Šven av tillŠggsdata. En omarbetad version av Tibro/Skultorps R/P-blankett presenteras dŠrfšr som ett alternativ till basdatagruppens blankett. Key words: registrering, R/P-blankett, basdata i primŠrvŒrd..(LB05922T//AM//LBER - #293 (am7900s.ref) 1983 Sundman L (!SFAM:s hšstmšte i Hudiksvall 1982l AllmŠnMedicint4g1l4oÒËProgrammet fšr SFAM:s hšstmšte i Hudiksvall 1982 har vi i viss mŒn lŒtit avspegla den utveckling som hŠlsovŒrd och fšrebyggande insatser beskrivit i GŠvleborgs lŠn. Key words: SFAM, hšstmšte, Hudiksvall.s*$LB00570T//AMER - #296 (am7900s.ref) 1983("Halfvarson L Hegardt G Engstrand IVar sšker šronpatienten? AllmŠnMedicin.4 6s244-246,»Utbyggnad av primŠrvŒrden har aktualiserat frŒgan om samarbete och arbetsfšrdelning mellan primŠrvŒrd och specialistvŒrd. Fšr att kunna fšra en diskussion i dessa frŒgor Šr kunskap om nuvarande fšrhŒllande en nšdvŠndighet. I en studie frŒn …rebro har vi fšrsškt fŒ en uppfattning om var patienten med šron-nŠs-halsproblem fŒr sin sjukvŒrd tillgodosedd. Key words: primŠrvŒrd, slutenvŒrd, samarbete, šron-nŠsa-halssjukdom, remisser, …rebro lŠn.M*$LB06794T//AMER - #298 (am7900s.ref) 1983 MŒwe LNLV-kursen i Alfta AllmŠnMedicinn4 2Å73ˆ‚Fšrfattaren redovisar erfarenheter frŒn en NLV-kurs i ortopedisk medicin i Alfta. Key words: ortopedisk medicin, vidareutbildning.*$LB00536T//AMER - #305 (am7900s.ref) 198481Recht L Lithman T Nilsson A Rosendahl S Sjšberg Lld^Kommunikation mellan primŠrvŒrd och lŠnsdelssjukvŒrd - en studie frŒn Ystads sjukvŒrdsdistrikt AllmŠnMedicint5t3l100-103 ¼¶Fšr att primŠrvŒrden ska kunna ge en god vŒrd fšr de patienter som efter utskrivning frŒn lasarett behšver tillsyn eller behandling krŠvs vŠl fungerande kommunikationsrutiner. Samma gŠller fšr att specialistvŒrden ska kunna behandla patienter som remitterats frŒn primŠrvŒrden. Fšr patienter frŒn Skurups kommun som vŒrdats vid kirurgiska kliniken i Ystad har dŠrfšr utarbetats en ny kommunikationsblankett och nya bevakningsrutiner vid vŒrdcentral och lasarett. DŠrigenom har man ocksŒ kunnat jŠmfšra primŠrvŒrdens och specialistvŒrdens bedšmning av vŒrdnivŒ och diagnoser. Key words: primŠrvŒrd, lŠnsdelssjukvŒrd, samverkan, remisser, vŒrdnivŒbedšmning, diagnostik, utvŠrdering Skurup, Ystad.,%LB05955T//AMER - #1382 (am7900s.ref)ÌؘÖ"Óh©z§Ä¢@¡ªšX 1992 Håkansson A0Allmänmedicinsk geografi AllmänMedicini134 152-153oÀºGuide Landsting  1985 Haglund BJAi Medicinen i allmŠnmedicin9 AllmŠnMedicint6n3m102-104l‚{Vad Šr allmŠnmedicinens kŠrna? Diskussionerna i vŒr tidning och Šven i LŠkartidningen har varit intensiv under det senaste Œret. Dessa har kanske framfšr allt formats runt utbildningen men Šven nŠr det gŠller avgrŠnsningar mot andra specialiteter. NŠr det gŠller utbildning i allmŠnmedicin har man Œ ena sidan hŠvdat att vi har alldeles fšr lite sjukhusutbildning och dŠrfšr krŠvt en fšrŠndring med mera utbildning pŒ sjukhus under grundutbildningen. andra sidan har andra hŠvdat att allmŠnmedicinen har en egen identitet som man bŠst lŠr kŠnna genom en fšrlŠngd utbildning pŒ vŒrdcentraler. Key words: allmŠnmedicin, teori, praktik.t,&LB06034TB//AMER - #1657 (am7900s.ref) 1986 Haglund BJA0 Recensioner AllmŠnMedicinö7r5n 242Š„DUPLICATE ???? Fšrsta folkhŠlsorapporten i Sverige. Nya trender - hjŠrtinfarkterna minskar i Stockholms lŠn. Key words: recensioner.*$LB06188T//AMER - #424 (am7900s.ref) 1986Haglund BJA Svanstršm LnPIFrŒn epidemiologiska studier till hŠlsoutbildningsprogram pŒ samhŠllsnivŒn AllmŠnMedicin 71d 38-42a’ŒArtikeln utgšr ett fšrsšk till analys av de preventionsstrategier som anvŠnts under de senaste 30 Œren mot nŒgra av vŒra stšrsta folkhŠlsoproblem, i fšrsta hand frŒn hjŠrt/kŠrlomrŒdet. Historiskt har tre preventionsstrategier avlšst varandra; den monofaktoriella strategien, den multifaktoriella strategien och hŠlsoutbildningsprogram pŒ samhŠllsnivŒ (community intervention program). Den tredje fasen inleddes 1972 med Nordkarelen-projektet. I den fšrsta fasen klarlades samband mellan enskilda riskfaktorer och ohŠlsa. Med hjŠlp av den multifaktoriella strategien visades att det Šr mšjligt att pŒverka levnadsvanor hos hšgriskindivider och att detta positivt pŒverkade sjuklighet och dšd. I hŠlsoutbildningsprogrammen pŒ samhŠllsnivŒ har visats att levnadsvanor i hela befolkningsgrupper pŒ motsvarande sŠtt kan pŒverkas. Key words: samhŠllsmedicin, prevention, community intervention, medicinsk historia.,%LB06116T//AMER - #1746 (am7900s.ref)i 1986 Haglund BJA 81Pedagogiska metoder vid behandling och prevention4 AllmŠnMedicinf7t1d5atnAllmŠnMedicin bšrjar sitt sjunde Œr. InnehŒllet har genom allt stšrre aktivitet frŒn distriktslŠkare/allmŠnlŠkare breddats. Under de fšrsta Œren var organisatoriska problem det allt šverskuggande i de manuskript som kom in till redaktionen. Idag debatteras hur diagnostik, behandling och fšrebyggande ŒtgŠrder kan utvecklas utifrŒn den svenska primŠrvŒrdens fšrutsŠttningar. Diskussionen om Balintgrupper Šr ett exempel pŒ detta. Atle Wohrms artiklar Šr andra exempel pŒ den nya trend som finns i allt fler manuskript nŠr det gŠller diagnostik och behandling. Key words: pedagogik, metoder, behandling, prevention, ledare.,%LB06106T//AMER - #1749 (am7900s.ref)n 1986Haglund BJA Svanstršm LI&Praktisk prevention prioriteradn AllmŠnMedicin7791v 43-44tìåVid den VII:e Nordiska socialmedicinska konferensen i Tammerfors 5-7 juni 1985 redovisades ett trendbrott inom socialmedicinsk forskning. En fšrskjutning har Šgt rum frŒn traditionell epidemiologisk redovisning till diskussioner av socialmedicinsk teori och praktik inom det fšrebyggande omrŒdet. Bo JA Haglund och Leif Svanstršm vid institutionen fšr socialmedicin, Karolinska Institutet i Sundbyberg rapporterar frŒn kongressen. Key words: samhŠllsmedicin, socialmedicin, prevention.l,%LB06117T//AMER - #1751 (am7900s.ref)o>ð97d1þ0\% stort hälsoprob 1983(!Andersson S Ivermark M Bšrjeson Et–Unga fšrtidspensionŠrer i SŠffle kommun. En redogšrelse fšr orsakerna till deras pensionering och kontakter med primŠrvŒrden och švrig sjukvŒrde AllmŠnMedicinn4s6r276-277 îçI samband med uppbyggnaden av hemsjukvŒrd i SŠffle kommun framkom att primŠrvŒrden inte kŠnde till hur mŒnga som behšvde vŒrd och stšd. Framfšr allt gŠllde detta yngre mŠnniskor med psykiskt handikapp eller sjukdom. I denna undersškning redovisas alla fšrtidspensionŠrer upp till 50 Œrs Œlder med huvuddiagnos samt deras kontakter med sjukvŒrden efter pensioneringen. Det visar sig att mental retardation Šr den vanligaste orsaken till fšrtidspension i denna Œldersgrupp samt att psykos och neurotiska tillstŒnd inberŠknad alkoholism Šr de nŠst vanligaste huvuddiagnoserna. Sammanlagt svarar grupperna mentala rubbningar och neurologiska sjukdomar fšr šver 80 procent av pensionsdiagnoserna. Hypotesen att en stor del av de yngre pensionŠrerna med psykisk sjukdom Šr okŠnda fšr bŒde primŠrvŒrden och annan sjukvŒrd, stŠrks av undersškningen. Detta Šr otillfredsstŠllande och primŠrvŒrden bšr aktivt sška avhjŠlpa denna brist. Key words: fšrtidspensionŠrer, samhŠllsdiagnos, kartlŠggning, primŠrvŒrd.*$LB06859T//AMER - #292 (am7900s.ref) 1983Ternow S*$"Den gamle patienten och gyn-stolen" AllmŠnMedicinB4/4  170ÀºFrŒn Malmbergets vŒrdcentral presenteras erfarenheterna av en kombinerad undersškningsbrits och "gyn-stol". Den har fšrdelar inte minst fšr Šldre patienter. Key words: gyn-stolen, Šldre.*$LB00531T//AMER - #303 (am7900s.ref) 1983gren SiPrimŠrvŒrd i utvecklingT AllmŠnMedicin94)4P 174.ngI artikeln redovisas det utvecklingsarbete som bedrivits inom primŠrvŒrd utifrŒn regeringens uppdrag 1979. Resultatet av arbetet kommer att publiceras i ett antal rapporter under hšsten 1983. En šversiktlig redogšrelse fšr SPRI:s utvecklingsarbete lŠmnas i den sammanfattande skriften "PrimŠrvŒrd i utveckling". Key words: primŠrvŒrd, utvecklingsarbete, SPRI.r*$LB05886T//AMER - #304 (am7900s.ref) 1983 Andersson SnVŠrmlandsstŠmman AllmŠnMedicin 4l6T 230 ØÒDen fšrsta VŠrmlandsstŠmman visade de vŠrmlŠndska distriktslŠkarnas engagemang i allmŠnmedicinens utveckling. Den Œterkommer sŠkert och Šr vŠrd efterfšljare i andra delar av landet. Key words: VŠrmlandsstŠmman.*$LB07616T//AMER - #310 (am7900s.ref) 1983 Lšfstedt S@9AllmŠnmedicin, samhŠllsmedicin, socialmedicin, primŠrvŒrd  AllmŠnMedicin44 176sTMKey words: allmŠnmedicin, samhŠllsmedicin, socialmedicin, primŠrvŒrd, debatt.(*$LB05888T//AMER - #312 (am7900s.ref) 1983 Larsson S9PrimŠrvŒrd i …rebro lŠnn AllmŠnMedicin46. 228s^XI detta nummer presenteras primŠrvŒrden i …rebro lŠn. Key words: primŠrvŒrd, …rebro lŠn.*$LB08796T//AMER - #317 (am7900s.ref) z¢¬é<u5:ËÎ0ê6 3‚ d¬ 1983 PŽtursson Pn4.Synpunkter pŒ allmŠnmedicinsk vidareutbildning AllmŠnMedicina4b5,217-218gþøSom bekant har de senaste Œren pŒgŒtt en intensiv debatt hŠr i landet om allmŠnlŠkarrollen, allmŠnlŠkarnas utbildning, grŠnsdragning mellan specialiteter och nu senast om allmŠnmedicinen som specialitet. Resultatet av denna diskussion Šr bl a Agçs rapport om specialistutbildning i allmŠnmedicin och regeringens beslut att Šndra pŒ allmŠnlŠkarnas utbildningsgŒng och ersŠtta begreppet allmŠnlŠkarvŒrd med allmŠnmedicin, som kommer att erkŠnnas som specialitet. Key words: allmŠnmedicin, vidareutbildning.*$LB05902T//AMER - #272 (am7900s.ref) 1983 Klinkert P4-VŒrdlagen pŒ BrickegŒrden - En primšr i lŠnet AllmŠnMedicino4r6-265-266v¸²I artikeln beskrivs fšrŠndringsarbetet pŒ BrickegŒrdens vŒrdcentral frŒn konventionell distriktslŠkarmottagning till arbete i vŒrdlag. Key words: vŒrdlag, primŠrvŒrd, …rebro lŠn.*$LB05916T//AMER - #287 (am7900s.ref) 1983 Schantz Pe4-Effekten av olika metoder att trŠna ršrlighet  AllmŠnMedicint4n5t 209eÚÓRšrlighetstrŠning utgšr en behandlingsform inom sjukvŒrden och Šr en viktig del av den moderna idrottstrŠningen. Det finns flera olika metoder fšr att trŠna ršrligheten. I artikeln beskrivs dessa metoder samt nŒgra studier som undersškt i vilken utstrŠckning de utgšr effektiva trŠningsformer. Det Šr svŒrt att pŒ basis av dessa studier entydigt slŒ fast att en viss trŠningsform Šr šverlŠgsen nŒgon annan. Key words: stretching, led- och muskelsjukdomar, behandling.m*$LB09308T//AMER - #306 (am7900s.ref) 1983Tellander P Holmquist Bf& PrimŠrvŒrden behšver biblioteken AllmŠnMedicinä4g6t272-273å\UInom Kopparbergs lŠns landsting pŒgŒr en diskussion om hur primŠrvŒrdens biblioteksservice skall organiseras. Falu lasarettsbibliotek har som landstingets basbibliotek det švergripande ansvaret fšr att primŠrvŒrden erhŒller den biblioteksservice som Šr rimlig sett utifrŒn primŠrvŒrdens behov. Key words: primŠrvŒrd, information, bibliotek.Ì,%LB05919TB//AMER - #309 (am7900s.ref)  1983 Axelsson P Recensioner AllmŠnMedicin46 285mjdKey words: recensioner, Statistik gšr det mšjligt fšr forskare att se bŒde bakŒt och framŒt i tiden.$0230ER - #2095 (am7900s.ref)Ì 1984 Nilsson P Recensioner AllmŠnMedicine54i180-181 B;Key words: recensioner, Motpol nr 2-3 1984. Nr 2-3/1 1984.,%LB05979T//AMER - #1482 (am7900s.ref)Ì 1985 Holm PB;…verfšring av patienter frŒn medicinklinik till vŒrdcentralr AllmŠnMedicind6n2e 70-71f„}I Lycksele finns en nybyggd vŒrdcentral samt ett lŠnsdelslasarett. Tidigare skšttes primŠrvŒrden av en hŠlsocentral i en filialbyggnad till lasarettet. De sista 15 Œren har det ej funnits nŒgon ordinarie distriktslŠkare men sedan Œrsskiftet 83-84 finns nu 5 ordinarie distriktslŠkare pŒ nya vŒrdcentralen (Stenbergska). Key words: primŠrvŒrd-slutenvŒrd, invŠrtesmedicin, samverkan.,%LB06025T//AMER - #1588 (am7900s.ref)l 1985 Rosenberg Pl2,Kommentar till multicenterstudie med sotalol AllmŠnMedicinf6j2s47rlI AllmŠnMedicin nr 5/1984 publicerades en studie om sotalols ekvipotens av Kjellberg och Strand-Jonsson. Patienter med hypertoni har stŠllts om frŒn behandling med olika betablockerare till sotalol. Jag tycke man har utelŠmnat en viktig aspekt, nŠmligen kostnaden. Med hjŠlp av ekvipotenssiffror kan man ju lŠtt gšra prisjŠmfšrelser. Key words: sotalol, kommentar.,%LB06016T//AMER - #1652 (am7900s.ref)Ì 1986 Nilsson Pi*$AllmŠnmedicin och privatlŠkarfrŒgan! AllmŠnMedicin973s107-108m˜‘I debattinlŠgget diskuteras argument fšr och emot utvecklande av ett sjukvŒrdssystem byggt pŒ privata initiativ. Key words: privatlŠkare, debatt.e,%LB06138T//AMER - #1768 (am7900s.ref)e 1986 Lindvall POm privatlŠkarfrŒgan AllmŠnMedicinl7B5/207-208 Peter Nilsson har i AllmŠnMedicin 3/86 gjort ett debattinlŠgg i PrivatlŠkarfrŒgan som enligt min mening Šr onšdigt negativ gentemot privatlŠkarkŒren. Han har hittat elva punkter som talar emot privatlŠkarna som krŠver en nŠrmare analys. Key words: privatlŠkarfrŒgan, debatt.,%LB06173T//AMER - #1814 (am7900s.ref)e 1987 Sennerfeldt P Gustafsson GB;Utvecklingsarbetet "hŠlsofostran i skolan" i Skaraborgs lŠnn AllmŠnMedicinc8 2 63-66rÚÓHŠlsofostran i skolan Šr ett utvecklingsarbete mellan lŠnsskolnŠmnd och landsting vid ett dussintal skolor i Skaraborg. Arbetet har pŒgŒtt under Œren 1982-1986. PŒ skolorna har hŠlsogrupper bestŒende av skolledare, lŠrare och elevvŒrdspersonal fungerat som idŽgivare och pŒdrivare fšr hŠlsoarbetet i skolans vardag. I artikeln ger projektledare Gšran Gustafsson och Per Sennerfeldt sina intryck och tankar frŒn arbetet. Key words: skolan hŠlsofostran, Skaraborgs lŠn.t*$LB06237T//AMER - #377 (am7900s.ref) oÖ 1987 Gran B$Icke-farmakologisk behandlingl AllmŠnMedicins8p1b 12-21o@9Successivt sŠnkta grŠnser uppstŠlls fšr optimal blodtryckskontroll. Ifall blodtryckssŠnkningen skall uppnŒs (enbart) med blodtryckssŠnkande lŠkemedel blir det farmakologiska trycket pŒ befolkningen orovŠckande stort. Under senare Œr har ett stort intresse Šgnats Œt icke-farmakologisk behandling av hypertoni. Med škad anvŠndning av sŒdana metoder kan patientens delaktighet och medansvar fšr blodtryckskontrollen ška. I denna šversikt kommenteras ett antal metoder fšr icke-farmakologisk behandling av hypertoni utifrŒn aktuell litteratur. Efter patientutbildning i grupp och individuell rŒdgivning fšreslŒs ett individuellt urval av ŒtgŠrder frŒn en meny om 14 punkter vilka kan grupperas enligt fšljande: A) AllmŠnna ŒtgŠrder, motion, viktminskning, lŒg-salt och lŒg-fett-kost samt sjŠlvmŠtning av blodtrycket. B) tgŠrd av droger och stress: rškstopp, alkoholstopp, kaffereduktion, avslappning och bio-feedback. C) …vriga metoder: reducera buller, fšrbŠttra sšmn, ŒtgŠrda psykisk stress, vegetarisk diet. Key words: hypertoni, icke-farmakologisk behandling, šversiktsartiklar.*$LB06224T//AMER - #366 (am7900s.ref) 1987 Pettersson BJDFrŒn hŠlsofostran i skolan till lokalt hŠlsoarbete i Ljusdals kommun AllmŠnMedicinl8r2i 67-74eRKFšr att kunna bedriva ett meningsfullt arbete med hŠlsofrŒgor i skolan Šr det nšdvŠndigt att samtidigt gšra insatser pŒ andra hŒll i lokalsamhŠllet. Det Šr en av de slutsatser som dragits inom det sŒ kallade "Ljusdalsprojektet". Innan ens WHO hade infšrt begreppet tvŠrsektoriell samverkan i den hŠlsofrŠmjande och preventiva vokabulŠren, bšrjade sŒdana tankar pršvas i Ljusdal. Efter tvŒ Œrs fšrberedelser, sjšsattes projektet "HŠlsofostran i skolan" i Ljusdal 1983. Projektet bedrivs i samarbete mellan i fšrsta hand Ljusdals kommun, landstinget i GŠvleborg, socialstyrelsen och skolšverstyrelsen. Som projekt avslutas arbetet efter vŒrterminen 1987, fšr att framdeles integreras i den lšpande kommunala verksamheten. Under de Œr som gŒtt har mŒnga viktiga erfarenheter gjorts. Av sŠrskilt intresse fšr framtiden Šr de mšjligheter som visat sig utvecklingsbara fšr att bedriva lokalt hŠlsoarbete med basen i primŠrkommunen. HŠlsofrŒgorna har genom projektet fŒtt ordentligt fotfŠste i skolan, men ocksŒ inom andra delar av den kommunala verksamheten. NŠrmare en fjŠrdedel av eleverna i Œrskurs 9 tycker att undervisningen fšrbŠttrats och att lŠrarna instŠllning till hŠlsofrŒgor blivit mer positiv. Projektet tycks ocksŒ ha haft effekt nŠr det gŠller djupare personliga aspekter. Det har framkommit i de intervjuer som gjorts med en mindre grupp elever, fšrŠldrar och lŠrare. Exempel som redovisas gŠller relationen mellan fšrŠldrar och tonŒrsbarn och hur ett škat hŠlsomedvetande kan vara bšrjan till en personlig fšrŠndringsprocess. OcksŒ den kommunala organisationen och verksamheten ompršvas fšr att finna effektivare former fšr att skapa fšrutsŠttningar, sŒ att arbetet kan fortsŠtta Šven sedan projektet avslutas. Ett fšrslag som diskuteras Šr bland annat att inrŠtta ett hŠlsopolitiskt rŒd som knyts direkt till kommunstyrelsen. I artikeln redovisas ocksŒ bakgrund, strategi, metod, utvŠrderingsmodell och projektets olika faser. Eftersom projektet inte Šr slutfšrt, Šr de resultat som slutsatser som redovisas Šn sŒ lŠnge preliminŠra. Key words: skolan, lokalt hŠlsoarbete, tvŠrsektoriell samverkan, utvŠrdering.*$LB06238T//AMER - #384 (am7900s.ref)cP¦0¸n® 1985 Andersson SfVPLŠkemedelskonsumtionen pŒ ett servicehus. En studie av arbetsformernas betydelse AllmŠnMedicinu6D1i 30-31aèâPensionŠrer boende pŒ servicehus har hšg lŠkemedelskonsumtion. Den kan inte motiveras av strikt medicinska skŠl. Institutionalisering och arbetsformer spelar en betydande roll. LŠkemedelsordinationerna pŒ ett servicehus har undersškts fšre och tvŒ Œr efter det att de medicinska insatserna omorganiserats. Bland annat ersattes "ronden" med individuell mottagning och gŠsterna fick betala fšr konsultation och medicin. Antalet fasta ordinationer gick ner frŒn 4,2 till 3,0 per gŠst. Den hšggradiga flerpreparatsbehandlingen samt digitalisbehandlingen pŒverkades mest. PsykofarmakaŒtgŒngen Šndrades fšga. Hypotesen att arbetsorganisation pŒverkar den medicinska behandlingen stšds av undersškningen. Key words: lŠkemedel, Šldre, behandling.,%LB06011T//AMER - #1549 (am7900s.ref) 1985Conradsson S Larsson MF@Etiska konflikter fšr vŒrdpersonal nŠr patient vŠgrar behandling AllmŠnMedicin61 11-13s81NŠr patient och vŒrdpersonal har olika uppfattningar om behandling av patientens diabetes, respekterar personalen vid vŒrdcentralen patientens sjŠlvbestŠmmande integritet, trots att konsekvenserna innebŠr svŒra lidanden fšr patienten och etiska konflikter fšr personalen. Key words: fallbeskrivning, etik.d,%LB06006T//AMER - #1583 (am7900s.ref)M 1985("Mšlstad S Borgquist L Sjunnesson M& Snabbtympanometri pŒ vŒrdcentral AllmŠnMedicinl6s4n191-192åîçVid snabbtympanometri mŠts mellanšrats impedans och man erhŒller samtidigt en grafisk bild av trumhinnans ršrlighet. Metodens infšrande i primŠrvŒrden har diskuterats, dock fšrvŒnansvŠrt nog enbart mellan olika …NH-specialister. Vi ville undersška metodens konsekvenser pŒ vŒrdcentralsnivŒ. 100 planerade šronkontroller undersšktes fšrst med otoskopi inklusive Siegling, dŠrefter med snabbtympanometrin. I 87 procent av fallen var šverensstŠmmelsen i undersškningsfynd god, medan 13 diagnoser fick omvŠrderas. Huvudparten av dessa kunde frias frŒn otosalpingitmisstanke och slippa vidare kontroller. JŠmfšrt med kontrollgrupp škade inte remissfrekvensen till …NH-specialist med anvŠndandet av snabbtympanometri. Undersškningen visar att snabbtympanometri Šr ett bra komplement till sedvanlig undersškningsteknik vid šronstatusbedšmning. Metoden Šr dessutom snabb, smŠrtfri och barnvŠnlig. Vi anser att snabbtympanometri Šr en metod vŠl lŠmpad fšr primŠrvŒrden. Key words: otitbehandling, primŠrvŒrd.,%LB06067T//AMER - #1615 (am7900s.ref) 1985Berg S Dahlin OoHBSšmnproblem och sšmnmedelsanvŠndande hos pensionŠrer pŒ servicehus AllmŠnMedicin06s1g 26-29mTNDUPLICATE ???? Fšrbrukningen av hypnotika bland Šldre pŒ servicehus Šr ofta hšg och detta har setts som ett tecken pŒ en dŒlig social miljš pŒ institutionerna men ocksŒ som ett tecken pŒ en alltfšr slentrianmŠssig fšrskrivning. I fšreliggande studie anvŠnde 49 procent av pensionŠrerna pŒ servicehus med helinackordering sšmnmedel regelbundet. 80 procent av alla pensionŠrer ansŒg sin sšmn mycket bra eller ganska bra. PensionŠrer med sšmnmedel hade, jŠmfšrt med de utan sšmnmedel, i vissa avseenden en sŠmre sšmnkvalitet. Key words: sšmnmedel, medicinering, behandling, Šldre, sšmnproblem.,%LB06010T//AMER - #1634 (am7900s.ref)nZÚXºÒ„ž 1991Larsson U Zackrisson A RecensionerE AllmŠnMedicinr125 232|uKey words: recensioner, Katastrofmedicin. Inger Degervik. Lise-Lotte Nord. Almqvist & Wiksell 1990 ISBN 91 21 19471 9o$0339ER - #2205 (am7900s.ref) 1993Nšrby U Hensjš LRKLŠkemedelsinformation pŒ Nordirland - fšrskrivningsdata viktig utgŒngspunktH AllmŠnMedicin142 96-98¶¯PŒ Nordirland finns kontinuerligt tillgŒng till statistik šver varje allmŠnlŠkarpraktiks lŠkemedelsfšrskrivning. Denna presenteras med jŠmna mellanrum pŒ varje mottagning av en allmŠnlŠkare frŒn DURU (Drug Utilization Research Unit). vid besšken jŠmfšrs praktikens resultat med bland annat rikets statistik och informatšren ger fšrslag till fšrŠndringar i receptfšrskrivningen. Detta arbetssŠtt har lett till stora besparingar nŠr det gŠller utgifterna fšr lŠkemedel pŒ Nordirland. TillgŒng till fšrskrivningsdata fšr varje vŒrdcentral skulle vara av stort vŠrde Šven i Sverige. Med utgŒngspunkt frŒn denna kan den producentobundna informationen om lŠkemedel pŒ vŒrdcentralerna bli effektivare och inriktad pŒ omrŒden med utbildningsbehov. €ven i Sverige borde detta leda till kostnadsbesparingar och inte minst en terapeutisk fšrbŠttrad lŠkemedelsterapi. Key words: lŠkemedelsinformation, Nordirland, fšrskrivningsdata, viktig utgŒngspunkt.*$LB05562T//AMER - #977 (am7900s.ref) 1993 MŒwe U("Hur ska vŒr efterutbildning se ut? AllmŠnMedicin14257"Key words: efterutbildning.,%LB05552T//AMER - #1049 (am7900s.ref) 1994 MŒwe U2+AllmŠnlŠkares efterutbildning - ett fšrslagp AllmŠnMedicinl151d 7-10´­Vid fšreningens Œrsmšte 1992 fick jag i uppdrag att sammanstŠlla och komma med fšrslag om fšreningens policy och Œtaganden fšr medlemmarnas efterutbildning. Utredningsarbetet som skulle ske pŒ halvtid under sex mŒnader fšrsenades pŒ grund av svŒrigheter med tjŠnstledighet. En manusupplaga fšrelŒg emellertid till Œrsmštet i oktober 1993. Key words: Family practice; Education, medical, continuing, efterutbildning, allmŠnlŠkare.,,%LB05618T//AMER - #1051 (am7900s.ref)i 1994 HŠgglund U.(Astma-allergivŒrden ur patientperspektiv AllmŠnMedicin0156i 316a60Det finns mycket gott att sŠga om svensk sjukvŒrd. I jŠmfšrelse med mŒnga andra lŠnder Šr den vŠl organiserad, har resurser och metoder som klarar de flesta behov och nŠr det gŠller diagnostik, behandling, vŒrd och rehabilitering finns mycket vi kan vara stolta šver. PŒ en rad omrŒden ligger vi vŠl framme ifrŒga om medicinsk och farmakologisk forskning. I vissa fall Šr vi vŠrldsledande. tminstone Šn sŒ lŠnge har vi ocksŒ ett socialt skyddsnŠt som trŠder i funktion nŠr vi drabbas av skador eller sjukdomar. Key words: astma-allergivŒrd, patientperspektiv.,%LB07434T//AMER - #1113 (am7900s.ref)n5R/¬ž 1996 Umefjord G@:Kurser & konferenser. Fortbildning fšr familjelŠkare i USA AllmŠnMedicinU1725 89-90gæßFortbildningsfrŒgan har de senaste Œren varit en viktig och omdiskuterad frŒga i den svenska distriktslŠkarkŒren. Inom mŒnga, fšr att inte sŠga de flesta, omrŒden har inflytanden frŒn USA varit mycket starka, och pŒverkat det svenska samhŠllet en rad avseenden. Detta gŠller dock knappast sjukvŒrdssystemet, med undantag fšr den medicinsk-tekniska sidan. Icke desto mindre Šr det av intresse att ta del av hur de amerikanska allmŠnlŠkarna (family physicians) bedriver sin fortbildning. Fšrfattaren deltog i en cirka 200 personer stor skandinavisk delegation till American Academy of Family Physicians« (AAFP) Œrliga vetenskapliga sammankomst i Anaheim utanfšr Los Angeles i september 1995. Key words: fortbildning, familjelŠkare, USA.8,%LB08452T//AMER - #1296 (am7900s.ref)s 1996 Sjšnell Ge.(Kritisk granskning av "folkhŠlsoarbetet" AllmŠnMedicin0174.4)îèKjell Lindstršm skriver i detta nummer av AllmŠnMedicin och frŒgar efter mitt motiv till att ifrŒgasŠtta delar av det fr.a. primŠrpreventiva arbetet i Sverige. Hans egen slutsats Šr att jag har nŒgra dolska privatekonomiska intressen fšr mitt granskande arbete och att jag inte ens drar mig fšr att anvŠnda medveten lšgn i min kamp. Kjell Lindstršm anklagar sŒlunda mig fšr bedrŠgeri (uppsŒt att skada!) - en mycket allvarlig och onšdig anklagelse. Key words: granskning, folkhŠlsoarbete.,%LB08615T//AMER - #1305 (am7900s.ref)R 1996 Sjšnell Gn81Hyperlipidemi, vetenskap och karismatiska figurerv AllmŠnMedicinv172v 73-748üöDan Andersson frŒgar i AllmŠnMedicin 1996 nr 1:-"kommer allmŠnmedicinen att agera utifrŒn aktuella vetenskapliga ršn?" vid behandling av hyperlipidemi (1). Han Œsyftar dŒ den enligt honom, nu generellt accepterade teorin, att kolesterol Šr en oberoende riskfaktor vid aterosklerotisk hjŠrtkŠrlsjukdom och att sŠnkning av kolesterolnivŒn med farmaka minskar sŒvŠl hjŠrtinfarktinsjuknande som total dšdlighet. Detta pŒstŒende Šr ingalunda okontroversiellt eftersom kolesterolets kausalitet och sjukdomsalstrande mekanismer fortfarande Šr hšljda i dunkel. Dessutom mŒste vetenskapliga ršn alltid bedšmas ur ett etiskt, praktiskt och ekonomiskt perspektiv innan de implimenteras i allmŠnlŠkarens vardag. Key words: hyperlipidemi, vetenskap, karismatiska figurer.,%LB08447T//AMER - #1326 (am7900s.ref)Ì 1996 Hegardt G72+Rapport frŒn en bosnisk kvinnogrupp i Kumlau AllmŠnMedicina174i215-216 ¦ŸJanuari 1994 bšrjade jag arbeta som distriktslŠkare pŒ Korstamottagningen i Kumla efter sex Œr utan fast anstŠllning. Under den tiden Šgnade jag mig Œt att lŠra kŠnna andra vŠgar att arbeta som lŠkare. Det allmŠnt vedertagna begreppet "professionellt fšrhŒllningssŠtt" innebŠr att man betraktar i stŠllet fšr deltar - d v s man hŒller en viss distans, ett avstŒnd till sin patient. Detta fšr att undvika sŒ kallad sammanblandning eller identifikation, vilket skulle minska mšjligheten att se klart. Key words: kvinnogrupp, bosnisk, Kumla. SEARCH WORDS: Bosnien-Herzegovina; LŠkare-patientrelationer; Flyktingar; Socialt stšd; Stress, psykologisk; Kvinnor; Kvinnors hŠlsa.S,%LB08622T//AMER - #1332 (am7900s.ref)0¾.²Ø¬6ŸÞ”  1987Olsson BF?KartlŠggning och fšrebyggande av barnolycksfall i Hofors kommunå AllmŠnMedicin68M34132-133eNHBŒde i primŠrvŒrdsutredningen och i HS 90 betonas hŠlso- och sjukvŒrdens ansvar fšr fšrebyggande av barnolycksfall (1). Men hur arbetar man fšrebyggande nŠr man pŒ de flesta hŒll saknar lokal kunskap om var, nŠr och hur olycksfallen intrŠffar?. I denna artikel redogšrs fšr ett fšrsšk med barnolycksfallsfšrebyggande verksamhet pŒ lokal nivŒ, dŠr man inom landstinget registrerat barnolycksfall och tillsammans med bland annat kommun och frivilligorganisationer pŒbšrjat ett preventivt arbete. tgŠrder som vidtagits belyses med nŒgra exempel. Key words: olycksfall, barn, prevention.*$LB06256T//AMER - #403 (am7900s.ref) 1987 Malmberg BB;€ntligen en ny klassifikation av sjukdomar fšr primŠrvŒrdeni AllmŠnMedicin98ä2t 37-38P& Rubriker: Inledning En ny diagnosklassifikation fšr primŠrvŒrden UtgŒngspunkter Utdrag ur Kap VII Klassifikationer av sjukdomar 1987 PrimŠrvŒrd Utdrag ur ICHPPC-2. Utdrag ur ICHPPC-2-Defined. JŠmfšrelser mellan klassifikationer Appendix. Key words: klassifikation, sjukdomar, primŠrvŒrd.*$LB06228T//AMER - #414 (am7900s.ref) 1987&Dahlin B HŠssler A Ljungkvist G XQIntresset fšr problemorienterad journalfšring (POMR) har škat i svensk primŠrvŒrd AllmŠnMedicin84 146TNKey words: primŠrvŒrd, journal, problemorienterad journal, informationssystem.*$LB08819T//AMER - #427 (am7900s.ref) 1987 von Below B0& SexŒrsšverlevnad av en BAL-grupp AllmŠnMedicin 8i 5-6s 176 :3I detta Dalanummer av AllmŠnMedicin kan det vara pŒ sin plats att kort redovisa hur det gŒtt fšr den BAL-grupp (Blivande AllmŠnLŠkargrupp) som bildades vŒren 1981 av FV-lŠkarna i allmŠnmedicin i Falu-BorlŠnge sjukvŒrdsomrŒde och som ocksŒ tidigare beskrivits i AllmŠnMedicin (nr 6/83). Key words: BAL-grupp.l*$LB06208T//AMER - #433 (am7900s.ref) 1988 Malmodin BAllmŠnmedicinens sŠrarti AllmŠnMedicina971R 7-9(œ–I tvŒ artiklar, en av Olle Hellstršm och en av Carl Rudebeck, i AllmŠnMedicin 3/87 diskuteras allmŠnmedicinens karaktŠristiska. AllmŠnmedicinen Šr bl a en "humanvetenskap" men en speciell mŠnniskosyn och ett speciellt kunskapsomrŒde. En stor risk finns att lŠkarna inom allmŠnmedicin har lŠrt och lŠr fel. I artiklarna finns en polarisering som kan vara skadlig. Key words: allmŠnmedicinens sŠrart, debatt.*$LB06271T//AMER - #445 (am7900s.ref)¼Ü¶¦¢’T„è 1987(!Tillgren P Kanstršm L Haglund BJA BŽ†‚þ 1997&Beckman A Lenhoff K Gundersen A Recensioner AllmŠnMedicin186  285?`YKey words: recensioner, LidŽn B, Hagstedt B. Ortopedi i primŠrvŒrden. ISBN 91 44 00216 5.r,%LB10102T//AMER - #1665 (am7900s.ref)Ì 1998Eklund-Gršnberg Arb\Botemedel mot kollektiv depression? - nŒgra reflexioner efter SFAMs och DLFs mšte i Storlien AllmŠnMedicine195 229¦ I mitt tycke Šr ett av de stšrsta hoten mot svensk primŠrvŒrd den sŒ kallade "kollektiva depressionen" som epidemiskt spritt sig šver landet under de senaste Œren. Det var dŠrfšr med en lŠtt oro jag Œkte till mitt fšrsta SFAM/DLF-mšte. Det vetenskapliga programmet lŠt mycket bra, miljšn kunde knappast bli bŠttre, trŠffa gamla kursare Šr alltid roligt...MEN - "Ledarskap fšr lŠkare", "VŒr arbetsmiljš", "Nationella register", "AllmŠnmedicinen i framtiden". Kunde det bli annat Šn "gnŠllmšten"? En ytterligare upprabbling och šverbudsdiskussion om elŠndets elŠnde i primŠrvŒrden? Jo tŠnk det kunde det! Key words: kollektiv depression, botemedel, SFAMs DLFs mšte Storlien.,%LB10484T//AMER - #1677 (am7900s.ref)h 1998 Gravgaard A0JCWorkshops fšr utbildningsansvariga allmŠnlŠkare i palliativ medicin. AllmŠnMedicind194 181-182 xrDen fšrsta av Œtta workshops i palliativ vŒrd/medicin fšr utbildningsansvariga allmŠnlŠkare avhšlls 20 och 21 januari 1998 pŒ Sigtunastiftelsen. Principen, att rikta sig till utbildningsansvariga, applicerades fšr att fŒ stšrre effekt av insatserna, i syfte att gšra svenska allmŠnlŠkare mer medvetna och trygga i sin roll som handledare fšr ST-lŠkare inom omrŒdet palliativ medicin. Fšrutom studierektorer, Šr fortbildningsansvariga allmŠnlŠkare inviterade, fšr att fŒ dessa frŒgor pŒ dagordningen fšr alla svenska allmŠnlŠkare under 1998 och 1999. Key words: workshops, utbildningsansvariga, allmŠnlŠkare, palliativ medicin.,%LB10466T//AMER - #1681 (am7900s.ref)  1998*$Eklund-Gršnberg A Lindhagen K MŒwe UFinns kŠnslan kvar?  AllmŠnMedicins194u209-210t^XVi pratar i mŒnga sammanhang om fingertoppskŠnsla - det dŠr lilla extra, svŒrbeskrivbara, som gšr att vi reagerar fšr det sjuka mitt i stršmmen av krŠmpor. Det kan ocksŒ stŒ fšr det praktiska hantverkskunnandet som att gŒ precis lagom djupt med sprutspetsen eller fŒ suturerna pŒ exakt rŠtt stŠlle. Att fingertoppskŠnsla krŠver kunskap och erfarenhet och mŒste underhŒllas med stŠndig praktik Šr de flesta av oss šverens om. LikasŒ att den tidspress de flesta av oss arbetar under, frŒnvaron av andhŠmtnings- och reflektionspauser, stšr och skadar vŒr fšrmŒga att rŠtt anvŠnda den. Key words: kŠnsla.,%LB10475T//AMER - #1685 (am7900s.ref) 1998 HŒkansson ATB;Medicinen inom allmŠnmedicinen - dags fšr nya arbetsgrupper AllmŠnMedicin192 52-53¤žRubriker: NŠtverk fšr diabetes Hantverket och mštet Naturliga mštesplatser MŒnga goda exempel Dags att ta initiativet Key words: allmŠnmedicin, arbetsgrupper.,%LB10294T//AMER - #1709 (am7900s.ref)r 1998 HŒkansson ArNytt frŒn redaktionena AllmŠnMedicinm194 161‰Rubriker: Fšrnyelse inom redaktionen Ny sektion fšr originalarbeten En gammal nyhet Nya fšreningsmedlemmar. Key words: redaktionen, nytt.Ì,%LB10453T//AMER - #1760 (am7900s.ref)aWidŠng KhaPrimŠrvŒrd med arbetsplatsanknuten verksamhetsplanering - fšrsšk vid BjšrknŠs vŒrdcentral i Bodenk AllmŠnMedicine5n5t 223a’ŒVerksamhetsfšrŠndringen kan antingen initieras utanfšr eller inifrŒn vŒrdcentralen. Enligt mitt sŠtt att se Šr det šnskvŠrt att fšrŠndringarna avseende arbetsformer i stšrsta mšjliga utstrŠckning initieras inifrŒn vŒrdcentralen medan frŒgor om švergripande mŒl fšr verksamheten kommer frŒn den politiska ledningen. Key words: verksamhetsplanering, primŠrvŒrd, BjšrknŠs vŒrdcentral Boden, debatt.,%LB05987T//AMER - #1503 (am7900s.ref)t 1984WidŠng K>8…ppet brev till distriktslŠkare Margareta Strand-Jonsson AllmŠnMedicinu5a5t 224 ,%Jag uppskattar inte att SFAM«s vetenskapliga mšten utnyttjas pŒ detta sŠtt och inte heller uppskattar jag att i denna fšrtŠckta form uppmanas bidra till en škad fšrsŠljning av det icke biverkningsfria medlen Kolestyramin. Svar till Kenneth WidŠng. Key words: Kolestyramin, fšrhšjda blodfetter.a,%LB05989T//AMER - #1504 (am7900s.ref)D 1985 West KNHInventering av FoU-arbete vid vŒrdcentraler inom Malmšhus lŠns landsting AllmŠnMedicina6F3t112-113T¸²Under vŒren 1984 gjordes en inventering av inom en 12-mŒnadersperiod avslutade, pŒgŒende och inom en 12-mŒnadersperiod planerade FoU-arbeten inom primŠrvŒrden vid samtliga vŒrdcentraler i Malmšhus lŠns landsting. Svar kom in till 100 procent och vittnar om en livlig FoU-aktivitet vid lŠnets vŒrdcentraler. TvŒ av tre enheter redovisade nŒgon form av FoU-verksamhet. Key words: FoU-arbete, primŠrvŒrd, enkŠtundersškning, Malmšhus lŠn.,%LB06042T//AMER - #1595 (am7900s.ref)l 1985Hultsten K Larsson S Recensionern AllmŠnMedicing6 4  210tŒ†Key words: recensioner, SmŠrta och andra symtom hos cancerpatienten- diagnos och behandling. Studentlitteratur 1984 ISBN 91-33-21061-2,%LB06071T//AMER - #1654 (am7900s.ref)e 1985JCHultsten K Sšderstršm U Haglund G Larsson S Skšld M Svahn I Lynše N Recensioner AllmŠnMedicin 6 5t255-257mˆKey words: recensioner, Sjukdomsgrepp i praktiken. Uffe Juul Jensen. Esselte Studium, Stockholm 1985. …versŠttning frŒn danskan.v,&LB06086TB//AMER - #1679 (am7900s.ref) 1986 Hultsten K Recensioner0 AllmŠnMedicins75m 242nXQDUPLICATE ???? LŠkemedel och Šldre - en kunskapsšversikt. Key words: recensioner.*$LB06187T//AMER - #439 (am7900s.ref)Ô„¡øƒ¾ß¼Õ®± 1986 Nerbrand CAllmŠnmedicin i VŠrmland AllmŠnMedicinr7k6a 249hpjI VŠrmlands 16 kommuner bedrivs primŠrvŒrd med olika fšrutsŠttningar och utvecklingsgrad. Av lŠnets knappt 280.000 invŒnare Šr en mycket hšg andel Œldringar, bland den hšgsta i landet, och ytterligheterna representeras av glesbygdsproblematik i norr med arbetslšshet och avflyttning och i sšder en stor residensstad. SjukvŒrdstraditionen i VŠrmland har medfšrt att det nu finns fyra lŠnsdelssjukhus med sviktande befolkningsunderlag samt ett stort centralsjukhus i Karlstad och detta fšrhŒllande inverkar ocksŒ pŒ primŠrvŒrdens fšrutsŠttningar, utveckling och arbetsomrŒden. Key words: allmŠnmedicin, VŠrmland, ledare.*$LB06189T//AMER - #432 (am7900s.ref) 1986 Bengtsson CnB;Viktigt med tidig rehabilitering vid lŒngvariga ryggsmŠrtorä AllmŠnMedicin 7i1e 6-7iôîBirgitta VŠllfors har i ett avhandlingsarbete visat att tidig rehabilitering och tidig Œterinpassning i arbete Šr av stor betydelse hos patienter med lŒngvariga ryggsmŠrtor. Key words: ršrelseorganens sjukdomar, behandling, sjukskrivning.,%LB06107T//AMER - #1748 (am7900s.ref)e 1986 Eriksson CHASamverkan mellan socialtjŠnst, primŠrvŒrd med flera organ, …rebron AllmŠnMedicinT7 2  82-83füö…rebro kommun, …rebro lŠns landsting och Delegationen fšr social forskning anordnade en konferens fšr att beskriva nulŠget betrŠffande samverkan inom reguljŠr verksamhet samt inom forskningen. Ett 30-tal olika redovisningar presenterades vid konferensen som samlat drygt 170 deltagare. Tre parallella seminarier genomfšrdes: socialt arbete i primŠrvŒrden, Šldreomsorg respektive psykiatri i samverkan, hŠr refereras de gemensamma aktiviteterna. Key words: primŠrvŒrd, socialtjŠnst, samverkan planering.,%LB06131T//AMER - #1758 (am7900s.ref)f 1987LFEriksson C Fahlstršm G Holmquist L Motin S Pincus I Swift-Johannison AjdFšrhoppningar och farhŒgor - om utvŠrdering av fšrsšk med nŠrvŒrdsnŠmnder inom …rebro lŠns landsting AllmŠnMedicina8n2a 91-94a¢œFšrsšk med nŠrvŒrdsnŠmnder sker pŒ fyra platser inom …rebro lŠns landsting. I ett femte omrŒde (Vivalla-Lundby) bedrivs ett fšrsšk med primŠrkommunalt driftansvar fšr viss hŠlso- och sjukvŒrd. Inriktningen och omfattningen varierar. Genomfšrandetiden Šr utsatt till 1986-88. Huvudsyftena med fšrsšksverksamheten Šr att vitalisera landstingsdemokratin, ytterligare fšrstŠrka de patient/kundnŠra verksamheterna samt vitalisera hela landstingsorganisationen. En utvŠrdering skall gšras av fšrsšket med nŠrvŒrdsnŠmnder och denna har till mŒlsŠttning att mšjliggšra ett erfarenhets- och kunskapssamlande som kan tjŠna till att successivt fšrbŠttra och vidareutveckla fšrsšket med nŠrvŒrdsnŠmnderna. Den fšreslagna upplŠggningen Šr alltsŒ en processinriktad studie med inslag av bŒde kvantitativa och kvalitativa delundersškningar. UtvŠrderingen planeras i samarbete mellan landstingets socialmedicinska avdelning och institutionen fšr politik och fšrvaltning pŒ Hšgskolan i …rebro. Sju omrŒden Šr tŠnkta att belysas nŠrmare i utvŠrderingen: NŠrvŒrdsnŠmndernas roller FšrhŒllandet lokal - central nivŒ FšrhŒllandet fšrtroendevalda och personal Personalens arbetsmiljš, uppgifter och tillfredsstŠllelse under fšrŠndringsprocessen Samverkan mellan olika sektorer Servicen till och behoven hos befolkningen HŠlsoekonomisk uppfšljning Key words: hŠlsopolitik, demokrati, utvŠrdering, metoder, hŠlsovŒrdsnŠmnder, primŠrvŒrd, Community involvement.*$LB06244T//AMER - #386 (am7900s.ref) 1987 Rudebeck C&Norsk allmŠnmedicin pŒ hšg nivŒe AllmŠnMedicin.8e2. 95-96\VMitt i Dovremassivet pŒ en fjŠllgŒrd hŠller Norsk Selskap for Almenmedicin sitt Œrliga Kongsvoldseminarium. Debatt och ompršvning prŠglar seminariet, som denna gŒng hade resursfšrbrukning och den nya allmŠnlŠkarrollen som huvudrubriker. Svensk representant var Carl Edvard Rudebeck, som hŠr avger sin rapport. Key words: allmŠnmedicin, Norge.*$LB08824T//AMER - #416 (am7900s.ref) 1988 Eriksson Cf`Hšrnpelarna fšr hŠlsoupplysning pŒ samhŠllsnivŒ Fšredrag vid Kost och HŠlsa VI, Huddinge sjukhus AllmŠnMedicinu9n4ö143-144n¦ HŠlsoupplysning betraktas idag som en naturlig del i arbetet med folkhŠlsoproblem. DŠrfšr behšver fšrutsŠttningarna fšr hŠlsoupplysning pŒ samhŠllsnivŒ analyseras. I denna artikel beršrs sex hšrnpelare fšr sŒdan verksamhet. Artikeln Šr en bearbetning av ett fšredrag vid symposiet om Kost och HŠlsa VI vid Huddinge sjukhus 1987. Key words: hŠlsoupplysning, metoder, etik, forskning, sociala fšrhŒllanden, prevention.*$LB06319T//AMER - #467 (am7900s.ref) AllmŠnMedicinu9n4ö143-144n¦ HŠlsoupplysning betraktas idag som en naturlig del i arbetet med folkhŠlsoproblem. DŠrfšr behšver fšrutsŠttningarna fšr hŠlsoupplysning pŒ samhŠllsnivŒ analyseras. I denna artikel beršrs sex hšrnpelare fšr sŒdan verksamhet. Artikeln Šr en bearbetning av ett fšredrag vid symposiet om Kost och HŠlsa VI vid Huddinge sjukhus 1987. Key words: hŠlsoupplysning, metoder, etik, forskning, sociala fšrhŒllanden, prevention.*$LB06319T//AMER - #467 (am7900s.ref)! òÖxÿîñâ 1988 von Below BiZSAttityder till primŠrvŒrd i Falun - fšrŠndringar under ett utvecklingsskede 1984-86 AllmŠnMedicin93u 95-97 PrimŠrvŒrden i Falun genomgŒr en utbyggnadsfas. Fšr att dokumentera befolkningens attityder till primŠrvŒrd i detta skede har en enkŠtstudie genomfšrts i den nystartade vŒrdcentralen Tiskens upptagningsomrŒde 1984-86. Resultatet visar att en god utbyggnad av primŠrvŒrden med en vŠl fungerande vŒrdcentral och god bemanning leder till ett škat fšrtroende fšr primŠrvŒrden bland befolkningen. Modellen med omrŒdesbaserade vŒrdlag uppskattas. Key words: primŠrvŒrd, intervju/enkŠtundersškningar, attityder, forskning, Falun.*$LB06304T//AMER - #496 (am7900s.ref) 1988 Gran B Recensioner) AllmŠnMedicinl93e84ngHšgt blodtryck. Lennart Hansson, Sverker Jern. Anders Svensson. Key words: recensioner, hšgt blodtryck.Ì*$LB08817T//AMER - #510 (am7900s.ref) 1988Bjerre B Westman G(!AllmŠnmedicinskt institut i UmeŒ?  AllmŠnMedicinr9k4g120-121dÐÊ. Rubriker: Bakgrund AllmŠnmedicins undervisning AllmŠnmedicinsk forskning Organisation vid institutionen i UmeŒ Kommentar Sammanfattning Key words: allmŠnmedicin, UmeŒ, kommentar, debatt, organisation.*$LB06313T//AMER - #515 (am7900s.ref) 1988.'Dahlin B Malmberg B Westman G Wiborgh M Valberedningen deklarerar- AllmŠnMedicini9ä4n118-119O Key words: valberedningen.*$LB06311T//AMER - #516 (am7900s.ref) 1988XRDammstršm B Eklšf L Eriksson M Forsberg S Karlberg L Jonsson J Larsson B Larsson SSkrŒmšten i Stockholm AllmŠnMedicins9r5 169Key words: skrŒmšte.*$LB06327T//AMER - #517 (am7900s.ref) 1989 Hagander BHBldersdiabetes - modell fšr hur sjukdomen kan spŒras och behandlas AllmŠnMedicinD102d 58-598âÛPer-Olof BitzŽn, distriktsšverlŠkare i Dalby, disputerade i maj 1988 pŒ en avhandling med titeln "On the Early Detection and Treatment of Non-Insulin-Dependent Diabetes Mellitus in Primary Health Care". Fakultetsopponent var Ole Faber, kŠnd diabetolog frŒn Danmark. Utveckling av icke insulinberoende diabetes (NIDDM) eller Œldersdiabetes Šr sannolikt en lŒngsam process som sker under loppet av flera Œr. LŠtt fšrhšjda blodsockernivŒer behšver i sig inte ge nŒgra symtom, men komplikationer frŒn hjŠrta, kŠrl- och nervsystem kan ofta pŒvisas vid sjukdomsdebuten och anses starta redan tidigare. Mot den bakgrunden har Per-Olof BitzŽn gjort upp en modell fšr hur man tidigt kan spŒra NIDDM eller tillstŒnd med nedsatt glukostolerans. Avhandlingsarbetet bestŒr ocksŒ i en utvŠrdering av tidigt insatt kost- och tablettbehandling med avseende pŒ normalisering av blodsocker. Key words: diabetes mellitus, Šldre, screening, kostvanor, lŠkemedelsterapi, epidemiologi, sulfonylurea, glipizid.n*$LB06376T//AMER - #542 (am7900s.ref) 1989 Mattsson B4-Fortsatt diskussion om allmŠnmedicinens kŠrna  AllmŠnMedicin)101  7-8kXQKŠrnan Šr ocksŒ den sjŠlvklara utgŒngspunkten fšr sŒvŠl forskning som organisation. Utan ett centrum som en ledande fyr blir det utrymme fšr tillfŠlligheter och godtycke i val av forskningsomrŒde, forskningsmetoder och arbetssŠtt. Om t ex konsultationen framhŒlles som ett sŒdant centralt begrepp (vilket bl a Gšsta Tibblin talade om i GŠvle), dŒ mŒste vŒr forskning fŒ en tyngdpunkt kring det begreppet och kvalitativa forskningsmetoder premieras. LŠkemedelsstudier, olika typer av registreringar och annan kvantitativ forskning blir mindre viktigt. Key words: allmŠnmedicinens kŠrna, debatt.t*$LB06357T//AMER - #544 (am7900s.ref)hŒllet i primŠrvŒrden och skapa organisatoriska fšrutsŠttningar att bedriva en vŠl fungerande primŠrvŒrd. En ny ledningsorganisation fšr primŠrvŒrden har nyligen genomfšrts, vilket medfšrt bŠttre fšrutsŠttningar fšr primŠrvŒrden att ta ett škat ansvar fšr planering och uppfšljning av den egna verksamheten. AlltjŠmt ŒterstŒr flera viktiga frŒgor att lšsa men man har trots allt kommit en bit pŒ vŠg. Key words: primŠrvŒrdsorganisation, primŠrvŒrd i storstad, Stockholm.*$LB05793T//AMER - #146 (am7900s.ref)œ —à–‘ }˜ 1987 Strandell AtHŠlsofostran i skolang AllmŠnMedicinv8s2  40-41rýSverige deltar i ett WHO-projekt, i vilket man med hjŠlp av Œterkommande enkŠtundersškningar kartlŠgger hŠlsovanor hos barn i olika lŠnder. Projektet beskrivs och vissa exempel ges pŒ resultat frŒn den svenska delen av 1985-86 Œrs undersškning. En ingŒende analys av dessa resultat kommer att publiceras under vŒren 1987. Mšjligheter till internationella jŠmfšrelser kommer fšrmodligen inte att fšreligga fšrrŠn hšsten 1987. Key words: skolan, skolbarn, hŠlsovanor, socioekonomiska grupper, tvŠrsnittsstudier.e*$LB06231T//AMER - #380 (am7900s.ref) 1987 HŒkansson An^WBasdata - till vad nytta? Redovisning av ett treŒrsmaterial frŒn vŒrdcentralen Teleborgr AllmŠnMedicin.8 4m154-156kÆ¿Vilken nytta har man av basdata inom primŠrvŒrden? I denna artikel frŒn vŒrdcentralen Teleborg i VŠxjš ges en del exempel pŒ praktisk basdataanvŠndning. Bakgrunden Šr de 25 371 lŠkarbesk och 35 352 patientproblem, som under perioden 1984-1986 handlades pŒ distriktslŠkarmottagningen. Diagnospanoramat och remissfrekvenserna presenteras. Det stordatorsystem, med vars hjŠlp uppgifterna togs fram, granskas. Key words: basdata, verksamhetsplanering.B,%LB06264TB//AMER - #400 (am7900s.ref): 1987…verby A81Skillnader i hjŠrtinfarktdšdlighet - en kommentar  AllmŠnMedicin.8i4.148-149ipiChristina Nerbrand har lŠmnat en mycket intressant redogšrelse fšr sitt pŒgŒende avhandlingsarbete om hjŠrtsjukdomar, dels i AllmŠnMedicin (1), dels i LŠkartidningen (2). Hon belyser bland annat vilken roll vattnets hŒrdhet skulle kunna ha liksom olika mineralers roll. €ven psykosociala faktorer med mera beršrs. Key words: debatt, hjŠrt-kŠrlsjukdom, etiologi.d*$LB06262T//AMER - #405 (am7900s.ref) 1987.(Wohrm A Forshammar U Konopik P Tamreus S>8Vulkanskydd. Ett alternativ till patienter i šppenvŒrden AllmŠnMedicinn8k4g159-161/ Vulkanskyddet Šr ett elastiskt vŠrmeskydd tillverkat av neoprengummi vars bŒda sidor fŠrgat nylontyg limmas. RŒvarutillverkningen sker i England och formas dŠrefter och sys pŒ fabrik i Gšteborg. PŒ Jourcentralen Annedal rekommenderades skyddet till 110 patienter med i huvudsak rygg, knŠ och ankelproblem under hšsten 1985 och 1986. Patienternas bedšmning av skyddet var mycket positivt och mŒnga har sŠkerligen god nytta av skyddet. Skyddet bšr vara ett alternativ pŒ distriktslŠkar- och fšretagslŠkarmottagningar och fŒr troligen en plats Šven inom geriatriken och reumatologien. En sŠker medicinsk effekt bšr dock sŠkerstŠllas. Vid rodnad och uttalad klŒda bšr skyddet inte anvŠndas dŒ kraftig allergisk reaktion kan uppstŒ. Key words: vŠrmeskydd, behandling, primŠrvŒrd.*$LB06266T//AMER - #406 (am7900s.ref) 1987 HŒkansson AlPJ5:e Nordiska kongressen i allmŠnmedicin 14-17 juni 1987, Reykjavik, Island AllmŠnMedicinB8/ 5-64205-207e@:Under veckan fšre midsommar genomfšrdes den femte, och hittills stšrsta, nordiska kongressen i allmŠnmedicin i Reykjavik pŒ Island. Kongressen var mycket imponerande sŒvŠl kvantitativt som kvalitativt. Den visade klart att den nordiska allmŠnmedicinen Šr pŒ fortsatt stark frammarsch. Key words: Reykjavik, Island.*$LB06218T//AMER - #411 (am7900s.ref).¦û,êŽ 1983Lšnnkvist U Hallqvist Ja& Fšrebyggande arbete i sjukvŒrden AllmŠnMedicinn4235111-115 âÜDet socialmedicinska ŠmnesomrŒdet har expanderat och utvecklats mycket snabbt sista tiden och svensk socialmedicinsk fšrening har under 1982 inlett ett program fšr att aktivera diskussionen om dess teoretiska innehŒll och metodik. ett vŒrmšte hšlls i …rebro med 2 dagars vetenskapligt program kring dessa frŒgor. Det blev en stor framgŒng med mŒnga deltagare. €ven pŒ hšstmštet den 2 september var uppslutningen god med ett hundratal deltagare. Mštet var organiserat av Institutionen fšr Socialmedicin vid Karolinska Institutet och fšrlagt till Kronans vŒrdcentral i Sundbyberg. Huvudtemat var prevention, som utgšr en av hšrnstenarna i socialmedicin men Šven i primŠrvŒrdens arbete. Avsikten var att diskutera preventionens historiska innebšrd, dess vetenskapsteoretiska innehŒll och den nuvarande inriktningen med samhŠllets engagemang i den fšrebyggande processen. Dagen bjšd pŒ mŒnga intressanta fšredrag och seminarier med opponentinlŠgg och efterfšljande livliga diskussioner. Dessa finns i sin helhet Œtergivna i Socialmedicinsk tidskrift nr 1 1983 och hŠr nedan fšljer ett kortare referat. Key words: prevention, primŠrvŒrd, historik, hŠlsopolitik, hŠlsovŒrd, olycksfall, organiska lšsningsmedel, ryggsjukdomar, alkohol, samhŠllsarbete.*$LB05865T//AMER - #233 (am7900s.ref) 1983&Bšrjesson U Hegle T Hellstršm O &Otitbehandling utan antibiotikat AllmŠnMedicin 4a4n163-164äxqFlera studier pŒ senare tid har visat att antibiotika anvŠnds i šverdriven utstrŠckning vid okomplicerade akuta media-otiter. Fšr att se om det fšreligger nŒgon skillnad i utlŠkning mellan antibiotikabehandlade otiter samt icke antibiotikabehandlade otiter har vi under vintern 1981-1982 gjort en undersškning vid distriktslŠkarmottagningen i Gagnef. Vi ville Šven utforma nya rutiner vid behandling av akut otit utan antibiotika sŒ att vi kan vara sŠkra pŒ att eventuella komplikationer snabbt upptŠcks och kan behandlas. Under en tidsperiod har alla barn mellan 2 till 12 Œr med diagnosen akut media-otit behandlats utan antibiotika men med nŠsdroppar samt analgetica. vi har Šven gjort en jŠmfšrande studie med barn som fŒtt diagnosen akut otit vŒren 1979 och som alla behandlats med antibiotika, nŠsdroppar samt analgetica. PŒ detta sŠtt har 30 och 33 barn med akut otit och som inte behandlats med antibiotika helt lŠkt ut utan anmŠrkning. TvŒ barn fick antibiotika efter tre respektive fem dagar. De har lŠkt ut utan anmŠrkning. Ett barn fick otosalpingit i efterfšrloppet. I gruppen frŒn 1979 har 35 barn med akut otit behandlats med antibiotika. Tre barn fick i efterfšrloppet otosalpingit. Ett barn fick antibiotikabehandling i tvŒ omgŒngar innan fullstŠndig utlŠkning kunnat konstateras. Av detta drar vi konklusionen att behandling av okomplicerad akut media otit med nŠsdroppar och analgetica Œtminstone inte ger sŠmre resultat vad betrŠffar utlŠkningen Šn behandling med antibiotika, nŠsdroppar och analgetica. €r tiden inne att Šndra pŒ behandlingsrutinerna vid akut media otit?. Key words: infektioner, otiter, behandling, primŠrvŒrd.k*$LB05882T//AMER - #250 (am7900s.ref) 1983 MŒwe U,%Problem och strategi infšr 1990-talet  AllmŠnMedicinö4g2o 80-81mI artikeln redovisas en del av primŠrvŒrdsgruppens stŒndpunkter inom Socialstyrelsens sektorsprogram fšr ršrelseorganens sjukdomar. Ett huvudfšrslag Šr att varje landstingsomrŒde inrŠttar en ršrelseorganshŠlsovŒrdsgrupp med uppgift att ha ansvar fšr utbildning och utvecklingsarbete i primŠrvŒrden avseende ršrelseorganens sjukdomar. Vidare fšreslŒs att en av de sex NLV-kurserna obligatoriskt skall omfatta ortopedisk medicin. Key words: utredning, Socialstyrelsen, ortopedisk medicin, ršrelseorganens sjukdomar.l*$LB00533T//AMER - #301 (am7900s.ref)Ø:Ó*´²˜¬“– 1987Weitoft-Sedsten M d]En modell fšr škat samarbete distriktssjukgymnastremitterande lŠkare vid Faluns vŒrdcentraler. AllmŠnMedicin 8 5-6180-181°ªFšr att fŒ ett bŠttre samarbete distriktsjukgymnast - remitterande lŠkare har primŠrvŒrden i Falun infšrt en ny modell fšr remisshantering. I modellen ingŒr bland annat snabbt omhŠndertagande av patienten hos sjukgymnasten med fšrstagŒngsundersškning och remissvar till ansvarig lŠkare. Remisserna indelas dŠrefter i olika prioriteringsgrader. Jourhanteringen beskrivs. Key words: samarbetsmodell lŠkare - distriktsjukgymnast.*$LB06210T//AMER - #398 (am7900s.ref) 1987AndrŽ M Ribacke Me@:Utvecklingsenheten fšr primŠrvŒrd i GŠvleborgs lŠn, Hofors AllmŠnMedicine8l3ä123-129nüSom pŒdrivande resurs fšr att etablera utvecklingsarbete inom primŠrvŒrden har utvecklingsenheter/vŒrdcentraler under 80-talet byggts upp inom flera landsting. Hoforsenheten var en av de tidigaste. Den har fungerat i en mycket realistisk miljš, lŒngt frŒn sjukhus och med brist pŒ allmŠnlŠkare. Erfarenheterna och lŠrdomarna dŠrifrŒn bšr kunna vara av intresse och till stšd fšr dem som engagerar sig i FoU-arbete inom primŠrvŒrden pŒ andra hŒll. Key words: forskning, utvecklingsarbete, utvecklingsŒtgŠrder.*$LB06255T//AMER - #402 (am7900s.ref) 1987 Hey M Trell E F?Regionalt idŽseminarium om specialistutbildning i allmŠnmedicinl AllmŠnMedicin/8 4m143-144eêãFredagen den 30 januari 1987 hšlls vid LŒngstorps kursgŒrd i Hššr ett idŽseminarium om specialistutbildning i allmŠnmedicin. Deltagande var distriktslŠkare Ingemar Andersson, Bromšlla, ke Bengtsson, Bromšlla, Ian Eilenberg, Malmš, Krister Haglund, Oskarstršm, Gustav Haglund, Olofstršm, Mogens Hey, Hššr, Bengt JŠrhult, Olofstršm, tf professor Lars Janzon, Malmš, Ingvar Ovhed, Lyckeby, HŒkan Thimansson, Hššr, samt Erik Trell, Malmš. Key words: idŽseminarium, specialistutbildning.Ì*$LB06260T//AMER - #407 (am7900s.ref) 1987 Sandlund MUlf Nicolaussons dšd AllmŠnMedicin87 5-6  173s"Key words: Ulf Nicolausson.*$LB06207T//AMER - #435 (am7900s.ref) 1988 Gren M(!PrimŠrvŒrdens fšrebyggande arbete  AllmŠnMedicin)9r2. 49-50,ŠSedan 1981 har det i Skaraborg funnits tre tjŠnster i varje primŠrvŒrdsomrŒde, speciellt avsatta fšr fšrebyggande arbete. En hŠlsoinformatšr (sjukskšterska), en hŠlsoledare (fritidsledare) och en hŠlsoplanerare (samhŠllsvetare). I artikeln beskrivs kort hur arbetet utvecklats i praktiken, vad som kan ha inverkat hŠmmande pŒ utvecklingen och hur man kan gŒ vidare fšr att utveckla hela primŠrvŒrdens fšrebyggande arbete. Texten bygger pŒ erfarenheter frŒn Gštene primŠrvŒrd och syftar till att belysa utvecklingen som process šver tiden. Key words: prevention, kommunbaserad hŠlsovŒrd, mŒl, primŠrvŒrd, utveckling, hŠlsoplanering, Gštene, Skaraborg.*$LB06284T//AMER - #466 (am7900s.ref) 19882+MŒrtensson M Gunnarsson B Lantz U Lithman Tr81Befolkningsinriktat arbete miljš - hŠlsa - ohŠlsa2 AllmŠnMedicinm9e4)149-150ähaEn god yttre miljš kan ška fšrutsŠttningarna fšr mŠnniskans vŠlbefinnande sŒvŠl fysiskt som psykiskt. Detta Šr svŒrt att dokumentera med objektiva mŠtningar och statistiska metoder. Den medicinska forskningen har Šgnat relativt lite intresse fšr problem som kan innebŠra ett hot mot hŠlsan pŒ kort och lŒng sikt i mŠnniskans omgivande miljš. Vi anser dock att man bšr kunna ta fasta pŒ mŠnniskans subjektiva upplevelser och med hjŠlp av detta utforma handlinsprogram fšr att fšrbŠttra den omgivande miljšn. Key words: hŠlsotillstŒndet, typisk miljš, intervju/enkŠtundersškningar, forskning, Anderslšv, Skurup.s*$LB06322T//AMER - #471 (am7900s.ref)"† z0yÖÙLÔHÄ` 1990 Olofsson C4.Framtida ADB-verksamhet fšr socialfšrsŠkringen AllmŠnMedicin)116t245-246.´®FAS 90, framtida ADB-verksamhet fšr socialfšrsŠkringen pŒ 1990-talet och dŠrefter, Šr RiksfšrsŠkringsverkets projekt fšr utveckling av lokala sjukfallsregister med registrering av yrke, arbetsplats och diagnos. Projektets bakgrund, utveckling och framtida mšjligheter diskuteras. Sekretessproblematiken och datainspektionens synpunkter pŒ projektet uppmŠrksammas. Key words: sjukfšrsŠkring, FAS 90, basdata, ADB-system, statistik.*$LB06525T//AMER - #707 (am7900s.ref) 1990 Bjšrkelund C@9Rapport frŒn skollŠkarmšte i Sundsvall 18-19 januari 19900 AllmŠnMedicin.113r 104i’‹Under tvŒ dagar samlades fšr fšrsta gŒngen alla kategorier som arbetar som skollŠkare till skollŠkarkonferens. Den vanligaste skollŠkaren Šr distriktslŠkare, och tillsammans med skollŠkarkolleger frŒn barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri diskuterade man bland annat allergiproblem, tillvŠxt hos barn och vad som karaktŠriserar en bra skollŠkare. Key words: skola, skollŠkarmšte, Sundsvall.n*$LB08790T//AMER - #723 (am7900s.ref) 1990 Bengtsson CS†Felodipine som tillŠgg till metoprolol vid behandling av hypertoni - en multicenterstudie genomfšrd pŒ 23 svenska vŒrdcentraler AllmŠnMedicin113c 114gPJEn multicenterstudie har benomfšrts i samarbete med en svensk lŠkemedelsindustri med deltagande frŒn tre allmŠnmedicinska institutioner och 23 vŒrdcentraler i Sverige. DistriktslŠkarna vid dessa vŒrdcentraler genomfšrde studien snabbt och pŒ ett mycket fšrtjŠnstfullt sŠtt. De deltagande distriktslŠkarna utsŒg en arbetsgrupp som samlats fšr att redovisa resultaten, som nu har presenterats i en medicinsk tidskrift. Arbetsprocessen nŠr det gŠller genomfšrandet av studien och presentationen av resultaten beskrivs. Key words: hypertoni, lŠkemedelsterapi, forskning, multicenterstudier.*$LB08794T//AMER - #728 (am7900s.ref) 1990Ekdahl C Recensioner2 AllmŠnMedicin113 131XRKey words: recensioner, Medicinsk rehabilitering. Hššk O. Almqvist & Wiksell, 1988$0302ER - #2168 (am7900s.ref)p 1990 Petersson Cs Recensioners AllmŠnMedicin 113h 132®¨Key words: recensioner, Psychological problems in general practice. Christer Petersson. Markus A-C. Murray Parkes C. Tomson P. Johnston M. Oxford Medical Publications$0303ER - #2169 (am7900s.ref)7 1990 Petersson C Recensionern AllmŠnMedicinn116J 254kž˜Key words: recensioner, Armstrong D. Calnan M. Grace J. Research methods for general practitioners. Oxford Medical Publications 1990 ISBN 0-19-261822-9$0315ER - #2181 (am7900s.ref)  1991 Nerbrand Cb[Cardiovascular Diseases in Seven Counties of Sweden - Regional Differences and Risk Factors AllmŠnMedicin122 56-57JCChristina Nerbrand disputerade den 26 oktober 1990 vid Institutionen fšr allmŠnmedicin i Uppsala. Opponent var professor Bengt ScherstŽn frŒn Dalby. Handledare hade varit professorerna Gšsta Tibblin och Kurt SvŠrdsudd. Key words: HjŠrt-kŠrlsjukdomar, riskfaktorer, registerstudier, geografisk fšrdelning, forskning, vatten.Ì*$LB06549T//AMER - #781 (am7900s.ref)Ö‚pØaò 1994 Brydolf GrVPVi mŒste fatta vŒra beslut! Inledningstal vid DLFs och SFAMs vŒrmšte i Sundsvall AllmŠnMedicinp154v176-182n"Rubriker: SjukvŒrden - ett kommunicerande kŠrl KvalitetssŠkra vŒrdkedjan Pengar har sprŠngkraft Tillsvidare fŒr trendtŒgen passerar Styrtrojkan mŒste samarbeta Handlingstrappan Det nedersta trappsteget Det šversta trappsteget: "Att handla" Key words: sjukvŒrden, pengar, styrtrojkan.e,%LB07288T//AMER - #1120 (am7900s.ref)Ì 1994 Eliasson G$Vaccinera dig mot utbrŠndhet?  AllmŠnMedicina156c 279>7" I denna undersškning--- Šr det svŒrt att finna nŒgra som helst tecken pŒ trivsel i arbetet. TvŠrtom, man vill i mŒnga fall sluta att arbeta som allmŠnlŠkare." (Gšsta Tibblin i "PrimŠrvŒrdens Nyheter" 28/9 1994 om en enkŠtundersškning bland Uppsalas huslŠkare). Key words: utbrŠndhet, primŠrvŒrd, allmŠnlŠkare. ,&LB07379TB//AMER - #1135 (am7900s.ref) 1995 Sjšnell GfHuslŠkarlistans storlekk AllmŠnMedicin 161d 42-44mzsI diskussionerna om den framtida svenska sjukvŒrden, dess effektivitet och kostnader fšrekommer ibland frŒgan om hur mŒnga individer en huslŠkare skall ansvara fšr. Alltfšr fŒ av dagens debattšrer och beslutsfattare verkar ha fšrstŒtt hur oerhšrt viktig denna enkla frŒga Šr fšr patientens trygghet, vŒrdens kvalitet och dess kostnader. Givetvis har frŒgan om listans storlek Šven stor betydelse fšr huslŠkarens arbetsmiljš, vilket DistriktslŠkarefšreningen pŒ goda grunder hŠvdar, dessvŠrre utan att vinna stšrre gehšr. Att en allt fšr liten huslŠkarkŒr i fšrhŒllande till befolkningen i landet Šr fšrenad med hšgre kostnader, škade risker fšr enskilda att utsŠttas fšr šverdriven utredning och onšdig behandling, uppmŠrksammas sŠllan i debatten. Kunskaperna om dessa samband har škat avsevŠrt de senaste Œren genom forskning och granskning framfšr allt i USA, men Šven i Europa. Svensk forskning om dessa viktiga allmŠnmedicinska spšrsmŒl lyser som vanligt med sin frŒnvaro. Key words: HuslŠkarlistans storlek. SEARCH WORDS: Family practice; Outpatients; Continuity of patient care; Referral and consultation; Primary health care; Human.,%LB07466T//AMER - #1153 (am7900s.ref) 1995 Tibblin Ge4.Tal till examinander i allmŠnmedicin i Uppsala AllmŠnMedicin1161f17.'Vi behšver generalister fšr att balansera den specialiserade medicinens brist pŒ šversikt. Vi behšver ett generalistkunnande hos alla lŠkare fšr att kunna ta hand om den sjuka mŠnniskan och inte bara hans eller hennes sjuka organ eller sjuka celler. Vi behšver generalister som skall utgšra en kritisk massa som kan ifrŒgasŠtta den specialiserade medicinens fšrslag till utveckling av framtidens medicin. Och sist men inte minst - vi behšver generalister fšr att fŒ en bra och ekonomisk fšrsvarbar vŒrd. Key words: examinander, allmŠnmedicin, Uppsala.u,%LB07457T//AMER - #1167 (am7900s.ref)7ÂܽºÚÖ 1986 Engqvist E.(Studiebesšk pŒ Rudolf Steiner-seminariet AllmŠnMedicini7H3e 139o2+Key words: Studiebesšk, Steiner-seminariet.d,%LB06151T//AMER - #1793 (am7900s.ref)Ì 1988Arborelius E Bremberg S LE"Du bestŠmmer!" - en annorlunda metod fšr hŠlsovŠgledning i Œrskurs 91 AllmŠnMedicin)9s1k106-110,Traditionell hŠlsofostran i skolan pŒverkar vanligtvis inte elevernas beteende. Fšr att mšjliggšra detta, utarbetades en alternativ metod fšr hŠlsovŠgledning, dŠr man konsekvent utgick frŒn eleverna sjŠlva. MŒlet fšr metoden var att "Klargšra det egna fšrhŒllandet till begreppet hŠlsa och dra slutsatserna av detta". Eleverna - Œk 9 - vŠrvades frivilligt till metoden och deltog i 3 gruppsamtal och 3 individuella samtal. I varje samtal deltog en hŠlsovŠgledare, som i sin tur fick handledning. HŠlsovŠgledarna rekryterades bland den ordinarie skolpersonalen, t ex lŠrare, skolskšterska, kurator. Vid utvŠrderingen anvŠndes en kvasi-experimentell design. Experimentgruppen omfattade 51 elever och kontrollgruppen 47. Resultaten visade pŒ signifikanta skillnader mellan grupperna till fšrmŒn fšr experimentgruppen med avseende pŒ klargšrande av hŠlsa, hŠlsobefrŠmjande aktiviteter och sjŠlvbild. En tendens i samma riktning fanns ocksŒ betrŠffande upplevelsen av att kunna pŒverka sin situation. De hŠlsobefrŠmjande aktiviteterna omfattade sŒvŠl fysisk som psykisk/social hŠlsa. Skillnaderna var stšrst fšr flickor samt fšr elever med lŒg social bakgrund. De aktiviteter som eleverna pŒ egen hand tog itu med fšr att befrŠmja sin hŠlsa var till allra stšrsta delen andra aktiviteter Šn de som eleverna arbetat med under projektets gŒng. Man kan dŠrfšr dra slutsatsen att eleverna i experimentgruppen fšrbŠttrat sin allmŠnna fšrmŒga att ta itu med hŠlsoproblem. Key words: prevention, elevcentrering, hŠlsoupplysning, skolbarn, Linkšping.t*$LB06308T//AMER - #441 (am7900s.ref) 1988 Arborelius E|vLŠkaren och patienten - varfšr fšrstŒr dom inte varandra? En litteraturundersškning och tankar kring dess fortsŠttning AllmŠnMedicin91 25-28f$Patient-lŠkarrelationen tilldrar sig ett allt stšrre intresse. Denna litteraturundersškning visar emellertid pŒ uppenbara brister och svŒrigheter i kontakten, som bl a tar sig uttryck i att patienter ofta Šr missnšjda med lŠkarens sŠtt att upptrŠda, vilket i sin tur leder till att de i lŠgre utstrŠckning fšljer doktorns rŒd. Det framkommer ocksŒ att olikheter mellan lŠkare och patient fšrsvŒrar kommunikationen. Den "lšsning" som hittills fšresprŒkas Šr att trŠna lŠkare i kommunikationsfšrmŒga, men detta har inte visat sig vara framgŒngsrikt. I artikeln diskuteras ytterligare mšjliga orsaker till kommunikationsproblemen och tillvŠgagŒngssŠtt att bedriva en sŒdan forskning. Key words: patient-lŠkarrelationer, kommunikationssvŒrigheter, sociala bakgrundsfaktorer, patientbehov, vŠrderingar.u*$LB06278T//AMER - #444 (am7900s.ref) 1988 Larsson Er:4BasbestŒnd av medicinsk litteratur fšr vŒrdcentraler AllmŠnMedicin)9r1a 18-22s,&I brist pŒ fungerande "centrala" litteraturlistor fšr urval och inkšp av bšcker till primŠrvŒrdens olika inrŠttningar beslšt vi pŒ biblioteket vid Falu lasarett att sjŠlva fšrsška sammanstŠlla sŒdana. Sedan manuskriptet till denna artikel skrevs har i LŠkartidningen publicerats en artikel om litteratur fšr hŠlsovŒrdscentraler dŠr Šven socialstyrelsen Šr medverkande - och det Šr glŠdjande att det Šntligen visas intresse frŒn hšgre ort. HŠr redovisas emellertid vŒrt sŠtt att fŒ fram en anvŠndbar lista. Key words: bokval, bibliotek, vŒrdcentraler.*$LB06276T//AMER - #449 (am7900s.ref) Dš`ó G, WahlbergÌÌ G, WahlstršmÌ G, Waller G, WestmanÌÌÌ GG, JonssonÌÌ GM, JšnssonÌÌ H, AskÌÌÌ H, bergÌ H, Beijer H, Bjarme H, BjšrvellÌÌ H, BolinÌ H, BorgstršmÌ H, Brandstršm H, Brodin H, CarsÌÌ H, Detterfelt H, DufmatsÌÌÌ H, EkmanÌ H, Freijd H, GlingertÌÌ H, Gnarpe H, HallbergÌÌ H, HansagiÌÌÌ H, HjortÌH, Itkes-Olofsson H, JablonskiÌ H, JohanssonÌH, K:son BlomquistÌÌÌ H, KumlinH, Lieberman-RamÌ H, LiedholmÌÌ H, LindholmÌÌ H, LingforsÌÌ H, LundgrenÌÌ H, NylŽnÌ H, …rtengrenÌ H, PedersenÌÌ H, SjšstršmÌÌ H, SšderbergÌ H, StenbergÌÌ H, StenlundÌÌ H, SundbergÌÌ H, Thimansson H, ThšrnÌ H, ThulesiusÌ H, TollgrenÌÌ H, TšrnÌÌ H, UnnegŒrdÌÌ H, von PostÌÌ H, von SydowÌ H, Weiner H, Sšderberg I, AgenŠsI, Almer-LarssonÌ I, AlmŽrÌ I, AnderssonÌ I, AxelssonÌÌ I, BŠckÌÌ I, Bender I, BerggrenÌÌ I, BlombergÌÌ I, BrŠnnstršm I, Brunkstedt I, CarlssonÌÌ I, CarlstršmÌ I, ChambertÌÌ I, DahnÌÌ I, EckermanÌÌ I, EdmyrÌ I, Edvardsson I, Elvingsson I, EngstrandÌ I, ErikssonÌÌ I, FagerlundÌ I, FalkÌÌ I, FridegrenÌ I, Gabrielson I, Gallon I, Gustavsson I, HanssonÌÌÌ I, Hegner I, Henriksson I, Hermansson I, HerviusÌÌÌ I, HesslidÌÌÌ I, HšgsvedenÌ I, HydleÌ I, IvarssonÌÌ I, JacobssonÌ I, JohanssonÌ I, Kagevi I, KarmÌÌ I, Krakau I, LidŽnÌ I, LindahlÌÌÌ I, Linder I, LindvallÌÌ I, LšfgreenÌÌ I, LšnningÌÌÌ I, LšnquistÌÌ I, Lund Olsen I, LŸbeck I, MattiassonI, MorŽn-HybbinetteÌÌ I, MŸnnichÌÌÌ I, Nadler I, NilssonÌÌÌ I, Nordenstam I, NordlundÌÌ I, NorŽnÌ I, Olsson I, OvhedÌ I, …rstig I, Pincus I, SehlbergÌÌ I, SjšdinI, Sšnbš KristiansenÌ I, Strandberg I, SvahnÌ I, SvenmanÌÌÌ I, SvenstamÌÌ I, SzecsšdyÌÌ IL, NilssonÌÌ J, Bjšrkander J, BlombergÌÌ J, BringÌ J, BrunÌÌ J, CederholmÌ J, Chotai J, DahlÌÌ J, Faergemann J, Fagerstršm J, FornanderÌ J, GenŽ Badia J, Gervas J, HalldinÌÌÌ J, HallqvistÌ J, HambergÌÌÌJ, HasselstršmÌÌÌ J, HŒkanssonÌ J, HerlofsonÌ J, JŠttne J, JokumsenÌÌ J, JonssonÌÌÌ J, Kjellander J, KjellbergÌ J, KrantzJ, KristinssonÌÌÌ J, Larsen J, LarssonÌÌÌ J, LeppertÌÌÌJ, LiljestrandÌÌÌJ, LindbergsonÌÌÌ J, LindqvistÌ J, LšfgrenÌÌÌ J, MajewskiÌÌ J, Martin J, MattsonÌÌÌ J, MillnerÌÌÌ J, NystrupÌÌÌ J, …grenÌ J, …stman J, PerssonÌÌÌ J, Rastad J, RignellÌÌÌ J, RisholmÌÌÌ J, RoseÌÌ J, SjšgreenÌÌ J, SšderlundÌ J, StŒlhammar J, SundquistÌ J, SvedbornÌÌ J, SvedlundÌÌ J, ToviÌÌ J, TyllstršmÌ J, WennbergÌÌ J, WersŠllÌÌÌ J, WinbergÌÌÌ J, YlanderÌÌÌ JLG, NilssonÌ JO, HŠgglundÌ K, AgnhageÌÌÌ K, AnderssonÌ K, AsselÌ K, bergÌ K, BŠckstršmÌ K, BengtssonÌ K, BergmanÌÌÌK, Bergman-LarssonÌÌÌ K, BjšrklundÌ K, Bohman K, BomanÌ K, DahlinK, Damstršm ThakkerÌÌ K, DavidsonÌÌ K, EckerlundÌ K, EdgrenK, Einevik-BŠckstrand K, FahlgrenÌÌ K, Fršjdh K, HambergÌÌÌ K, HedinÌ K, HellevigÌÌ K, Henriksson K, HolmbergÌÌ K, HultstenÌÌ K, JohanssonÌ K, JonssonÌÌÌ K, JosefssonÌ K, KnuthsenÌÌ K, LenhoffÌÌÌ K, LindhagenÌ K, LindstršmÌ K, LundquistÌ K, Malloy K, MattssonÌÌ K, NilssonÌÌÌ K, NordgrenÌÌ K, Norrby K, PalmŽn K, PedersenÌÌ K, PennertÌÌÌ K, PerssonÌÌÌK, Persson-NyjordetÌÌ K, PeterssonÌ K, Pettersson K, PrellnerÌÌ K, RanstadÌÌÌK, Rš K, RundgrenÌÌ K, SjšmanK, StrandsŠterÌÌÌ K, SundlingÌÌ K, SundstršmÌ K, SvŠrdsuddÌ K, SvenbergÌÌ K, WestÌÌ K, Westin K, WidŠng K, Widell K, Widman K, WijkmarkÌÌ *$(ÊÄþ¼û~ùÎô˜ÀÈZ 1987 Hervius Ir†Kongressrapport frŒn regionsmštet i allmŠnmedicin fšr Kalmar, …stergštlands och Jšnkšpings lŠn den 19 september 1986 pŒ Hasselš AllmŠnMedicin82s 99-100d^Key words: allmŠnmedicin, hŠlsovŒrd, sjukvŒrd, friskvŒrdssatsningar, hemsjukvŒrd, onda ryggar.$0196ER - #2061 (am7900s.ref)o 1988 Hermansson I"Ett slag mot allmŠnmedicinen AllmŠnMedicin69M14102,I Vilhelmina fšrdes 1982-1984 progressiva diskussioner om ledningsfunktionen vid vŒrdcentraler. Man beslšt sig fšr att prova en "vilhelminamodell" med en mer framtrŠdande och sjŠlvstŠndig roll fšr primŠrvŒrdsomrŒdesfšrestŒndaren Šn vad man normalt tilldelar en administrativ tjŠnsteman. Ansvaret skulle delas med den lŠkare som skulle bŠra det medicinska ledningsansvaret. Fšrslaget vŠckte stark kritik frŒn LŠkarfšrbundets lokala avdelningar, en kritik som tyvŠrr besannats till mer Šn 100%. Key words: allmŠnmedicin, Vilhelmina, debatt, ledningsfunktion.*$LB06272T//AMER - #447 (am7900s.ref) 1988AgenŠs I4.Bensodiazepiner - fšrskrivning och fšrsŠljning AllmŠnMedicin 9o3n 91-929ðéI anslutning till Conny Svenssons och Anders Wimos et al artiklar om bensodiazepiner pŒ s 86-90, redovisas hŠr nŒgra uppgifter om fšrskrivning och fšrsŠljning av bensodiazepiner. Key words: bensodiazepiner, fšrskrivning, fšrsŠljning..*$LB06302T//AMER - #499 (am7900s.ref) 1988 BŠck I Engstršm E WidŠng K Patient-sjukgymnast/lŠkare AllmŠnMedicin 9k3 83-84M(!NŠr vŒrdtillgŒng inte motsvarar vŠrdeefterfrŒgan mŒste prioriteringar gšras. NŠr det gŠller sjukgymnastik i primŠrvŒrden Šr det klassiska sŠttet att prioritera att anvŠnda vŠntelista. I ett nŠra samarbete mellan sjukgymnaster och lŠkare vid BjšrknŠs vŒrdcentral pršvar vi en mindre slumpmŠssig metod fšr prioriteringar. Vi har pŒ detta sŠtt kunnat fŒ de mest angelŠgna behoven av sjukgymnastik tillfredsstŠllda inom rimlig tid pŒ bekostnad av att mindre angelŠgna behov ej alls blir tillfredsstŠllda. Key words: primŠrvŒrd, sjukgymnaster, Boden.p*$LB06299T//AMER - #504 (am7900s.ref) 1988 Carlsson I"Den allmŠnmedicinska kŠrnana AllmŠnMedicine9o3r 82-83uæßEn stegvis uppbyggnad av ett allmŠnmedicinskt innehŒll inom primŠrvŒrden diskuteras och exemplifieras med erfarenheter av vŒrdlagsbaserat preventivt arbete. Key words: allmŠnmedicin, primŠrvŒrd, vŒrdlag, prevention, debatt.t*$LB06298T//AMER - #506 (am7900s.ref) 1988AgenŠs I Nilsson ILŠkemedelsinformationS AllmŠnMedicina9J391& Key words: lŠkemedelsinformation*$LB08818T//AMER - #509 (am7900s.ref) 1988 Hervius IM RecensionerR AllmŠnMedicin92a 66-70v<5Key words: recensioner, LŒngtidssjukskrivna i Hofors.*$LB06293T//AMER - #514 (am7900s.ref) 1989 Hermansson I,&AllmŠnmedicinen och ledningsfunktionen AllmŠnMedicint101 8 *$Norrbottens lŠns landsting och fšrmodligen flera norrlandslandsting har erbjudits verksamhet under arbetsnamnet "Riksdoktorn". Erbjudande gŒr ut pŒ att allmŠnlŠkare, i huvudsak frŒn mŠlardalen, dra ner pŒ sin arbetstid dŠr och tjŠnstgšr i tvŒveckorsperioder pŒ obesatta vŒrdcentraler i Norrland. Detta innebŠr enligt erbjudandet "att lŠkarfattiga omrŒden tillfšrs viss lŠkararbetskraft medan en motsvarande relativt sett mindre avtappning av lŠkararbetskraft frŒn lŠkarrika omrŒden kommer att Šga rum". Key words: allmŠnmedicin, ledningsfunktionen.*$LB06358T//AMER - #551 (am7900s.ref) 1989*$Andersson I HŒkansson A Ejlertsson G81FoU i primŠrvŒrden i Kristianstads lŠns landstings AllmŠnMedicinn101s 36-37t\VInstŠllning till och fšrekomst av forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i primŠrvŒrden i Kristianstads lŠn studerades med hjŠlp av en postenkŠt till samtliga vŒrdcentralchefer hšsten 1986. Resultaten frŒn FoU-kartlŠggningen presenteras i denna artikel. Key words: FoU, forskning, primŠrvŒrd, intervju/enkŠtundersškningar, Kristianstads lŠn.*$LB06366T//AMER - #553 (am7900s.ref)amin. Svar till Kenneth WidŠng. Key words: Kolestyramin, fšrhšjda blodfetter.a,%LB05989T//AMER - #1504 (am7900s.ref)D 1985 West KNHInventering av FoU-arbete vid vŒrdcentraler inom Malmšhus lŠns landsting AllmŠnMedicina6F3t112-113T¸²Under vŒren 1984 gjordes en inventering av inom en 12-mŒnadersperiod avslutade, pŒgŒende och inom en 12-mŒnadersperiod planerade FoU-arbeten inom primŠrvŒrden vid samtliga vŒrdcentraler i Malmšhus lŠns landsting. Svar kom in till 100 procent och vittnar om en livlig FoU-aktivitet vid lŠnets vŒrdcentraler. TvŒ av tre enheter redovisade nŒgon form av FoU-verksamhet. Key words: FoU-arbete, primŠrvŒrd, enkŠtundersškning, Malmšhus lŠn.,%LB06042T//AMER - #1595 (am7900s.ref)l 1985Hultsten K Larsson S Recensionern AllmŠnMedicing6 4  210tŒ†Key words: recensioner, SmŠrta och andra symtom hos cancerpatienten- diagnos och behandling. Studentlitteratur 1984 ISBN 91-33-21061-2,%LB06071T//AMER - #1654 (am7900s.ref)e 1985JCHultsten K Sšderstršm U Haglund G Larsson S Skšld M Svahn I Lynše N Recensioner AllmŠnMedicin 6 5t255-257mˆKey words: recensioner, Sjukdomsgrepp i praktiken. Uffe Juul Jensen. Esselte Studium, Stockholm 1985. …versŠttning frŒn danskan.v,&LB06086TB//AMER - #1679 (am7900s.ref) 1985Lenhoff K Liljekrantz Bn*#Integrerad friskvŒrd pŒ vŒrdcentralt AllmŠnMedicin 66/306-307aSedan 1983 har fšrsšk till aktiv integrerad hŠlsoupplysning skett vid vŒrdcentralen i Ršdeby. Ingen speciell personal har anstŠllts fšr denna uppgift, utan arbete har fšrdelats mellan olika anstŠllda inom vŒrdcentralen. Key words: hŠlsovŒrd, primŠrvŒrd, friskvŒrd.,%LB06100T//AMER - #1859 (am7900s.ref)g 1986 Hultsten K Recensioner0 AllmŠnMedicins75m 242nXQDUPLICATE ???? LŠkemedel och Šldre - en kunskapsšversikt. Key words: recensioner.*$LB06187T//AMER - #439 (am7900s.ref)ê¶ÚRÑÏô 1988 Cernerud GTMDet rŒder inget samband mellan dyslexi och bristande synfunktion hos skolbarn  AllmŠnMedicin)9o5k179-180t("Det finns stor anledning ta avstŒnd frŒn de pŒstŒenden om ett samband mellan lŠs- och skrivsvŒrigheter och synproblem som framfšrts i AllmŠnMedicin. Funderingar om sŒdana samband fšrekommer av och till, men har aldrig fŒtt nŒgot stšd i den vetenskapliga litteraturen. I stŠllet fšr att rekommendera svagt positiva glas fšr elever med dyslexi, en ŒtgŠrd som Šr meningslšs, bšr man stšdja skolan i adekvata pedagogiska synsŠtt pŒ elever med denna handikappgivande funktionsnedsŠttning. MŒlet bšr vara att skapa ett gynnsamt pedagogiskt klimat fšr elever med dyslexi och undvika sekundŠra neurotiska pŒlagringar. SkolhŠlsovŒrden kan hŠrvid spela en viktig roll genom att ge fšrŠldrar och elever ett adekvat synsŠtt pŒ dyslexi. Key words: dyslexi, synstšrningar, skolhŠlsovŒrd, skolbarn, debatt, kommentar.*$LB06331T//AMER - #462 (am7900s.ref) 1988"Blixth G Jeppsson A Mjšnes S|uMedicinskt flyktingmottagande i en landsbygdskommun - Klinisk genomgŒng fšr tiden 19 november 1985 - 31 december 1986 AllmŠnMedicin9c5r171-172öFšr att fŒ en uppfattning om vŠsentliga hŠlsoproblem hos asylsškande, sammanstŠlldes undersškningsfynd och laboratoriefynd frŒn den inledande hŠlsoundersškningen. Resultaten visar, att misshandel och tortyr Šr vanligt fšrekommande. Karies dominerar bland fysiska hŠlsoproblem medan infektioner utgšr ett mindre vŠsentligt problem. Organisationen med en skšterska stationerad pŒ flyktingfšrlŠggningen och i nŠra samarbete med frŠmst primŠrvŒrden, visade sig vara smidig och effektiv. Key words: hŠlsokontroller, flyktingar, TimrŒ.n*$LB06329T//AMER - #464 (am7900s.ref) 1988Falck GmF?LŠkemedelspršvning i primŠrvŒrden - mšjligheter och svŒrigheters AllmŠnMedicink9a55159-161 –Kliniska lŠkemedelpršvningar bšr i stšrre utstrŠckning utfšras i primŠrvŒrden dŠr de flesta lŠkemedlen fšrskrivs, anser distriktslŠkare Gšran Falck och redovisar fšrutsŠttningar och svŒrigheter samt primŠrvŒrdens bevekelsegrund fšr att deltaga. Riktlinjer fšr kliniska pršvningar i allmŠnmedicin efterlyses. Key words: primŠrvŒrd, lŠkemedelsterapi, utvŠrdering klinisk forskning, lŠkemedelspršvning.r*$LB06324T//AMER - #473 (am7900s.ref) 1988 Westman Gu:4Familjemedicin - En hšrnpelare inom allmŠnmedicinen? AllmŠnMedicin)9.3r77 Med detta nummer av tidskriften AllmŠnMedicin fšljer ett supplement 12 som sammanfattar ett symposium om familjemedicin. Symposiet hšlls vid SFAMs hšstmšte i UmeŒ den 2 oktober 1987. Rapporten bestŒr av de inbjudna paneldeltagarnas inlŠgg och skriftligt inlŠmnade frŒgor frŒn auditoriet. I symposiet ingick ytterligare ett fšredrag som ej ingŒr i rapporten, av professorn i idŽhistoria vid UmeŒ universitet Ronny Ambjšrnsson: Synen pŒ familjen i ett historiskt perspektiv. Key words: allmŠnmedicin, familjemedicinen.*$LB06295T//AMER - #489 (am7900s.ref) NØ3ÞÒິ6Šç4æÔàè 1993& AgenŠs I Nordenstam I Wessling A:4Bensodiazepiner - fšrsŠljningen fšrsta halvŒret 1992 AllmŠnMedicin1422 80-81"Key words: bensodiazepiner.*$LB08750T//AMER - #991 (am7900s.ref) 1993Krakau I4-Journal pŒ burk, en fŠrskvara i primŠrvŒrden? AllmŠnMedicin143 122-123.*$Key words: datorjournal, primŠrvŒrd.*$LB05568T//AMER - #997 (am7900s.ref) 1993F?Andersson I Lenhoff K Sandlund M Petersson C Beckman A Olsson P Recensioner AllmŠnMedicin-144 191nxqKey words: recensioner, Eriksson N. Allergi och annan šverkŠnslighet i praktisk sjukvŒrd. Studentlitteratur 1993a*$LB08745T//AMER - #998 (am7900s.ref) 1993Nadler IBFšrskrivning av bensodiazepiner vid en vŒrdcentral i Sundsvall AllmŠnMedicin9a3 87-90eTNFšrskrivningen av bensodiazepiner vid en vŒrdcentral studerades under 2 mŒnader. DŠrvid fšrskrevs 247 recept. Det var mest Šldre kvinnor som fick bensodiazepinrecept och den vanligaste indikationen var sšmnbesvŠr. Fšrskrivningen berŠknades till 22,4 DDD/1 000 invŒnare och dag och motsvarade knappt 50% av totalfšrskrivningen i omrŒdet. Det fanns inget samband mellan bensodiazepinfšrskrivning och boendesituation. Fšrskrivningen utgjordes till stšrsta delen av fortsŠttning pŒ tidigare etablerad terapi. Key words: lŠkemedelsfšrskrivning, primŠrvŒrd, forskning. Sundsvall, bensodiazepiner.*$LB06301T//AMER - #480 (am7900s.ref) èùLØäÏÔÀ‚µ—jm 1X 1989 Hellström OsB<Fallbeskrivningen - ett symbolvetenskapligt kunskapsdokument AllmänMedicinr 1995 Sjšgreen JRiskbruk av alkoholm AllmŠnMedicini164ä181-182m†€AllmŠnlŠkaren trŠffar mycket ofta patienter med alkoholrelaterade sjukdomar och symtom. PrimŠrvŒrden och i synnerhet allmŠnlŠkaren tillmŠts av oss sjŠlva och andra en stor betydelse i det terapeutiska och preventiva arbetet nŠr det gŠller alkoholproblemet. MŒnga av oss stšter emellertid pŒ svŒrigheter i fšrsšken att ta upp detta kŠnsliga Šmne med vŒra patienter. I syfte att stimulera till debatt, ge nya idŽer och visa pŒ positiva behandlingsresultat inom omrŒdet kommer en serie artiklar med temat "Riskbruk av alkohol" att presenteras i AllmŠnMedicin. SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Alcoholism; Patient education; Risk factors; Human.,%LB07888T//AMER - #1204 (am7900s.ref)Q 19952,Sjšgreen J Andersson D Furhoff A KŠllkvist A$VŒrdens svŒra val - Remissvar AllmŠnMedicin165209-210¼SFAMs remissvar pŒ "VŒrdens svŒra val" (SOU 1995:5). SlutbetŠnkande av Prioriteringsutredningen (Socialdepartementet; S95/1166/S). SEARCH WORDS: Health priorities; Ethics, medical; Sweden.,%LB07897T//AMER - #1215 (am7900s.ref)r 1995 Sjšgreen J,%Fortbildningen rullar vidare med HJULo AllmŠnMedicinM1637110-112f.(SFAMs fortbildnings- och kvalitetsutvecklingsprojekt har nu kommit till en fas dŠr det Šr meningen att praktisk verksamhet skall sŠttas igŒng lokalt. Resultatet av arbetet hittills bšrjar nu kunna avlŠsas. Redan har 21 lokala SFAM bildats eller Šr under bildande. Key words: fortutbildning, HJUL.,%LB07566T//AMER - #1230 (am7900s.ref)  1995 Sjšgreen JVPWONCA - ett allmŠnmedicinskt forum fšr internationellt samarbete och solidaritet AllmŠnMedicin165 234 Key words: WONCA.l,%LB07904T//AMER - #1239 (am7900s.ref)s 1996 Sjšgreen JXRContinuing medical education and quality development in general practice in Sweden AllmŠnMedicinr17suppl 18 11-12evoThe Swedish Association of General Practice is, at the moment, deeply engaged in a project concerning CME and quality improvement in general practice. Our ambition is to inspire every general practitioner in Sweden to participate in this new program and to get as many of them as possible to take part in the process of developing the educational design. In order to achieve this the, project had defined several aims: 1. To formulate and describe the content of good CME according to modern educational theory. 2. To establish a natural connection between CME and other activities related to quality development. That means, for example, that we try to intergrate CME with quality assurance in the every day practice. 3. To create a strategy for implementing the CME/quality development programme. Key words: education, quality, development, general practice, Sweden.n,%LB08629T//AMER - #1272 (am7900s.ref)e 1996 GenŽ Badia JRKGeneral practice/family medicine in the new Europe - changes and challengesc AllmŠnMedicinp17suppl 18 23-25,Joan GenŽ Badia, 41 years old, married, with two daughters. Specialist in Family and Community Medicine, practising as a GP in Castelldefels (Barcelona). Secretary of the journal " Atenci—n Primaria" and director of the journal "Cuadernos de Gesti—n. Former president of the Catalan Society of Family Doctors and former member of the Group of Eight. Currently involved in under-graduate and post-graduate training and in the TACIS and PHARE programmes. Key words: general practice, family medicine, changes, challenges, Europe. ,%LB08633T//AMER - #1292 (am7900s.ref)r Ðì’îànÛÀ 1988 Hey MtZSPŒ vŠg mot ST - hur fungerar FV? SydvŠstskŒnsk enkŠt- och intervjuundersškning 1987u AllmŠnMedicine9i5?191-194tòìEn viktig utgŒngspunkt fšr planeringen av 90-talets specialisttjŠnstgšring (ST) inom allmŠnmedicin Šr kunskaper om nulŠget. Hur fungerar dagens vidareutbildning (FV)? Ett ambitišst tjŠnstgšringsprogram (PM 12/82) togs fram av socialstyrelsen i bšrjan av 80-talet. Har intentionerna kunnat uppfyllas? I en sydvŠstskŒnsk enkŠtundersškning till FV-lŠkare och distriktsšverlŠkare samt en intervju med klinikfšretrŠdare visas pŒ stora brister inom samtliga omrŒden som beršr utbildningen, handledningen inte minst. Mot bakgrund av resultatet diskuteras lŠmpliga ŒtgŠrder. Socialstyrelsens tjŠnstgšringsprogram Šr fortfarande ett bra mŒldokument fšr planeringen. Key words: medicinsk utbildning, allmŠnmedicin, intervju/enkŠtundersškningar, Malmšhus lŠn.*$LB06340T//AMER - #474 (am7900s.ref) 1988,%Olsson M Carlsson B Edhag O Hansagi Ho~xAngelŠgen sška akutmottagningen - missnšjd med vŒrden. En studie av patienter som avvisat fšrslag om alternativ vŒrdform AllmŠnMedicinf9t5e183-186r\UEtt fšrsšk med patientmottagare vid Huddinge sjukhus akutmottagning visade att en stor andel "icke akutsjuka" kunde erbjudas tid inom primŠrvŒrden. De patienter som inte accepterade patientmottagarens fšrslag till alternativ vŒrdform jŠmfšrs i artikeln med en grupp patienter som accepterade sŒdan hŠnvisning. Faktorer med betydelse fšr om patienten kunde acceptera hŠnvisning eller ej redovisas liksom attityder till och erfarenheter av akutmottagning respektive primŠrvŒrd hos de aktuella patienterna. Key words: akutvŒrd, intervju/enkŠtundersškningar, attityder, Huddinge, operational research.Ì*$LB06334T//AMER - #479 (am7900s.ref) 1988Troein M Hamberg K("Relevant rygganamnes - vad Šr det? AllmŠnMedicinn9s4  122gb[Relevant anamnes vid ryggbesvŠr ansŒgs vara: "yrkesanamnes i form av omplaceringar, tid yrket och arbetsbeskrivning, anslutning till fšretagshŠlsovŒrd, alkoholproblem samt om ryggbesvŠren upptrŠder fšr fšrsta gŒngen eller om det var recidiv". Urvalet var 65 patienter, kon och Œlder redovisas ej. Key words: rygganamnes, kommentar, alkoholproblem.y*$LB06314T//AMER - #493 (am7900s.ref) 1988 Ribacke M,.(BŠttre ŠldrevŒrd genom utvecklingsarbete AllmŠnMedicint9å6a 205rðéMan hšr i mŒnga sammanhang pŒstŒendet att ŠldrevŒrden Šr den stora utmaningen fšr primŠrvŒrden - klarar vi inte den sŒ fšrlorar vi fšrtroendet bland politiker och andra beslutsfattare. Key words: ŠldrevŒrd, utvecklingsarbete, ledare.0*$LB06343T//AMER - #527 (am7900s.ref) 1988AndrŽ Mm Recension) AllmŠnMedicin95 189jdThe Consultation, an Approach to Learning and Teaching. David Pendleton et al. Key words: recension.*$LB06337T//AMER - #531 (am7900s.ref) 1988AndrŽ Mm Recensioner8 AllmŠnMedicin9o5 198LFProblemlšsning i allmŠnpraxis. Steinar Westin. Key words: recensioner.*$LB06342T//AMER - #532 (am7900s.ref) 1988 Ribacke M,>8"Kompetensutveckling efter lŠkarexamen" (SOU 1987:53-54) AllmŠnMedicin96. 207sXRKey words: kompetensutveckling, lŠkarexamen, Remissvar till Sveriges LŠkarfšrbund.*$LB08812T//AMER - #534 (am7900s.ref)£Þ‹þl–]x\YÐC45x 1989 HŒkansson Ai60NŒgra tankar om den allmŠnmedicinska forskningen AllmŠnMedicina102d52ÎÇSammanfattningsvis sŒledes: DistriktslŠkare - studera Din vardag - och presentera Dina fynd i lŠmpligt forum - kanske i fšrsta hand i Din tidning - AllmŠnmedicin! Key words: allmŠnmedicin, forskning..*$LB06371T//AMER - #564 (am7900s.ref) 1989 Jeppsson A@:Rapport frŒn trettonde vŠrldskongressen om hŠlsoupplysning AllmŠnMedicin.105o182-183d|vInternational Union for Health Education arrangerade i mŒnadsskiftet augusti-september 1988 sin trettonde vŠrldskongress i Houston, Texas. UngefŠr 1400 deltagare frŒn nŒgot šver 100 lŠnder hade samlats. Kongressens tema var "Participation for All in Health". President Reagan hŠlsade deltagarna vŠlkomna via inspelad videofilm. Key words: hŠlsoupplysning, kongressrapporter.*$LB06417T//AMER - #578 (am7900s.ref) 1989 Lindman An€yMšte med landets FoU-enheter. Referat frŒn Œrligt mšte med landets enheter fšr forskning och utveckling inom primŠrvŒrdeni AllmŠnMedicink103e 130aÜÕRubriker: FoU i primŠrvŒrden inte bara en angelŠgenhet fšr doktorerna Etik Dataproblem AllmŠnmedicin och hŠlsouniversitet Tidskrifter och publikationer Kommande mšten Key words: FoU-enheter, forskning, utveckling. *$LB06397T//AMER - #600 (am7900s.ref) 1989HŒkansson A Tivell E Recensioner AllmŠnMedicin9103g 134PrlKey words: recensioner, MŠnniskan i arbete. Lundgren N, Luthman G. Elgstrand K. Nordstedts Fšrlag AB, 1987.*$LB06400T//AMER - #603 (am7900s.ref) 1989 HŒkansson Ae\UEpidemiology of pregnancy an infancy. Population-based studies in primary health carem AllmŠnMedicin,104t150-151r¢›Anders HŒkansson, disputerade den 31 maj vid Institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby pŒ en avhandling om gravida kvinnor och spŠda barn. Opponent var professor Leiv S Baketeig vid Statens Institutt for Folkehelse i Oslo. Ordfšrande vid disputationen (och tillika handledare) var professor Bengt ScherstŽn. Key words: graviditet, spŠdbarn, hŠlsoproblem, riskfaktorer, epidemiologi, doktorsavhandlingar.m*$LB06408T//AMER - #604 (am7900s.ref) 1989 Lindman AS4-Finns det nŒgra rškfria restauranger i LuleŒ?  AllmŠnMedicin)105  207åîçDet var en frŒga som vi pŒ SamhŠllsmedicinska enheten stŠllde oss nŠr vi i vŒras skickade ut en enkŠt till samtliga restauranger och offentliga lokaler i LuleŒ. Vi fick svar frŒn alla hundra. Key words: rškfria restauranger, LuleŒ.e*$LB06428T//AMER - #619 (am7900s.ref) 1990 HŒkansson A0 Recensioner AllmŠnMedicinr114n 172lvoKey words: recensioner, Lundborg, G. Handkirurgi - en introduktion. Studentlitteratur 1988 ISBN 91-44-27351-7Ì*$LB06502T//AMER - #650 (am7900s.ref) 1990…verby A2,Sjunker kobalaminnivŒn hos Šldre astmatiker? AllmŠnMedicin 111. 17-18k81En undersškning frŒn VŠst-VŠrmland tyder pŒ att en del personer med astma fŒr lŠgre s-kobalamin Šn personer utan astma. Alternativ fšrklaringar diskuteras ocksŒ sŒsom andra samtidiga sjukdomar, kaliumterapi eller markfšrsurning. Key words: astma, forskning, vitaminbrist, kobalamin, vitamin B12, VŠrmland.f*$LB06452T//AMER - #674 (am7900s.ref)tL¶BÎ.¼ 1989VPBerggren I Falk M Granlund P Hansson A Janlert U SchŠufele U Stenvall T Wikman LF?Lokala hŠlsoprogram - ett hjŠlpmedel i det fšrebyggande arbeteti AllmŠnMedicino102s 77-79aº´Lokala hŠlsoprogram Šr en av de metoder som landstinget i Norrbotten lanserar fšr att utveckla det fšrebyggande arbetet. En arbetsgrupp har under ett par Œr arbetat med att ta fram principer fšr hur ett sŒdant programarbete kan gŒ till och ocksŒ pršvat arbetsmetoden i praktiken. HŠr redovisar gruppen sina erfarenheter. Key words: hŠlsoprogram, prevention, primŠrvŒrd, samarbete mellan myndigheter, kommuner, Norrbotten, lokalsamhŠlle.*$LB06381T//AMER - #557 (am7900s.ref) 1989 Hervius Ie60TerminalvŒrd i hemmet - myt bland primŠrvŒrdare? AllmŠnMedicin.105t 184 $Undertecknad diskuterade i en artikel i AllmŠnMedicin nr 5 1985, huruvida en utbyggd hemsjukvŒrd skulle innebŠra att fler patienter valde att stanna hemma i livets slutskede, istŠllet fšr att Œka till sjukhuset fšr terminalvŒrd. Artikeln beskrev antalet dšdsfall i hemmet Œren 1982-1983 i VŠsterviks kommun, samt redovisade andelen hemsjukvŒrdspatienter. En uppfšljning har nu gjorts efter 5 Œr sedan hemsjukvŒrden byggts ut med bl a škat antal hemtjŠnsttimmar, kvŠllspatruller och nattpatruller i kommunen. Key words: terminalvŒrd i hemmet.a*$LB06418T//AMER - #577 (am7900s.ref) 1989 Hermansson I.'FšrŠndringsarbetare eller maktens lakejj AllmŠnMedicin 103l 107h PrimŠrhŠlsovŒrdaren skall vara en fšrŠndringsarbetare och inte maktens lakej, skrev den beršmde fšrfattaren till "Where there is no doctor" David Werner. Fšr lŠkare i tredje vŠrlden kan detta leda till ett svŒrt val. World Medical Associations regel att vŒrd under vŠpnade konflikter skall ges utan hŠnsyn till kšn, ras, nationalitet eller politisk tillhšrighet kan, nŠr den fšljs, ocksŒ leda till trakasserier fšr lŠkaren, eller t o m till att han/hon mšrdas i lŠnder i politisk kris. Key words: lŠkare, fšrŠndringsarbete.t*$LB06388T//AMER - #587 (am7900s.ref) 1990 Hermansson IZTDoktor Anton Tjechov och allmŠnmedicinen Skšnlitteratur som vŠg till mŠnniskokunskap AllmŠnMedicinb113o123-126/ šFšr att lŠkare, sŠrskilt allmŠnmedicinare, skall kunna gšra ett bra arbete bland medmŠnniskorna mŒste han/hon ha en bŒde bred och djup mŠnniskokunskap. Livets egna erfarenheter kan ge oss en del av detta, men ocksŒ skšnlitteraturen kan vara en vŠg, som leder mot samma mŒl. SkšnlitterŠra studier och led i utveckling till medmŠnsklighet, kunde gŠrna organiseras genom samarbete mellan allmŠnmedicinska och litteraturvetenskapliga institutioner. Jag ger i artikeln nedan exempel pŒ ett sŠtt att lŠsa fšrfattaren och lŠkaren Anton Tjechov, som ger oss intressanta aspekter pŒ allmŠnmedicinen. Key words: allmŠnlŠkare, humanism, debatt, skšnlitteratur, mŠnniskokunskap.*$LB06486T//AMER - #640 (am7900s.ref)zŒlÊ6ÖI.ärá2Ý  1993 Peterson OPo>7Svensk hŠlso- och sjukvŒrd i internationellt perspektive AllmŠnMedicin141  29-349êäP Owe Petersson var under 1980-talet direktšr vid VŠrldshŠlsoorganisationens Europakontor i Kšpenhamn, dŠr han ansvarade fšr den hŠlsopolitiska avdelningen. Artikeln belyser hŠlsopolitiska strukturer och utvecklingstendenser i Europa under 1980-talet. Utvecklingen i Sverige belyses kortfattat i ett internationellt perspektiv, samtidigt som betydelsen av den fortsatta diskussionen poŠngteras mot bakgrund av "VŠgval 1991". Key words: hŠlso- och sjukvŒrd, internationellt perspektiv.*$LB05546T//AMER - #988 (am7900s.ref) 1993 Petersson OPha€ta bšr man ... om matens betydelse fšr hŠlsa och sjukdom LŠkardagarna i …rebro, 19-20 april 1993e AllmŠnMedicinp1439123-124nPJ€ta bšr man om matens betydelse fšr hŠlsa och sjukdom LŠkardagarna i …rebro, 19-20 april 1993. Detta var temat fšr Œrets lŠkardagar i …rebro som, fšr 13:e gŒngen, anordnades gemensamt av Svenska lŠkaresŠllskapet i samverkan med …rebro LŠkarsŠllskap och Regionsjukhuset i …rebro. Key words: hŠlsa, mat, sjukdom, lŠkardagar, …rebro.*$LB05569T//AMER - #992 (am7900s.ref) 1993 Petersson OP,&FolkhŠlsoarbetets utveckling i Sverige AllmŠnMedicinh146a 260cÎÇUnder de senaste 20 Œren har folkhŠlsoarbetet alltmer kommit i fokus bŒde i den nationella och internationella hŠlso- och sjukvŒrdspolitiska debatten. Key words: folkhŠlsoarbete, utveckling, Sverige.t,&LB05607TB//AMER - #1046 (am7900s.ref) 1994 Petersson OPF@HuslŠkarens roll i barnhŠlsovŒrden ur internationellt perspektiv AllmŠnMedicina153141-1425"BarnhŠlsovŒrd och barnsjukvŒrd har tradition sŠrskilt under 1900-talets senare del haft en stark fšrankring i europeiska hŠlso- och sjukvŒrdssystem. Redan tidigt insŒg man att kvinnor i fertil Œlder blivande mšdrar spŠdbarn och barn Šr sŠrskilt sŒrbara och krŠver speciella former av hŠlsovŒrd vilket švriga familjemedlemmar inte behšver i samma utstrŠckning. €ven om barnhŠlsovŒrd och mšdrahŠlsovŒrd fšljt olika utvecklingslinjer finns det nu i alla europeiska lŠnder fšretrŠdare fšr mšdra- och barnhŠlsovŒrd pŒ central nivŒ i hŠlsoministerierna. Basprogram har som regel utarbetats men verkstŠlligheten och tillsynen varierar. Key words: Family practice; Physicians, family; Child health services; Child welfare; Physician«s role; Comparative study; Europe; United states; Sweden; Human; Child.,%LB05657T//AMER - #1069 (am7900s.ref) 1996 Hellstršm OW0*Andra mŒl Šn diagnos i mšten med patienter AllmŠnMedicinr176t317-321hrlI artikeln diskuteras ett fšrhŒllningssŠtt som kan hjŠlpa oss lŠkare att fšrstŒ vŒra patienters symtom. Naturvetenskapligt baserade modeller rŠcker inte alltid. Ofta Šr de missvisande. Det vi tolkar som symtom Šr ibland framgŒngsrikare att se som personliga uttryck. Tibblin (1) inser vikten av att allmŠnlŠkare lŠr sig att skilja mellan de intryck som hšr till den biologiska kroppen och de som hŠnvisar till den upplevda kroppen. Rudebeck (2) lŠr oss hur den sjuke upplever kroppen och de uttryck kŠnslan av sjukdom kan ta sig. Andra fšrfattare - McWhinney (3), Pendleton et al (4) Tate (5) och, inte minst, Balint (6) - har pŒ olika sŠtt behandlat frŒgan hur lŠkare ska fšrhŒlla sig till symtom. Key words: diagnos, patienter. SEARCH WORDS: Kommunikation; Holistisk medicin; LŠkare-patientrelationer; AllmŠnlŠkare; Psykosomatik; Remiss och konsultation; Litteraturšversikt.,%LB09136T//AMER - #1352 (am7900s.ref)8 1989 Andersson …0HBHalsinfektioner och antibiotika - en utmaning fšr distriktslŠkaren AllmŠnMedicins105ö209-212Att bedšma och behandla patienter som sšker vŒrdcentralen med halsont Šr fortfarande en utmaning fšr distriktslŠkaren bŒde frŒn kvantitativ och kvalitativ utgŒngspunkt, fastŠn problemet kan tyckas "banalt". Risk fšreligger fšr i fšrsta hand šverbehandling med antibiotika, men Šven underbehandling i vissa fall. Vid bedšmningen bšr vi fšrlita oss pŒ anamnes och undersškningsfynd, samt vŒr kŠnnedom om den lokalepidemiologiska situationen och kritiskt vŠrdera svalgprov. Agglutinationstest med snabbavlŠsning fšr fšrekomst av HSGA (hŠmolytiska streptokocker grupp A) har praktiska fšrdelar jŠmfšrt med svalgodling och kan anvŠndas selektivt i en mellangrupp med svŒrbedšmd klinik. Detta fšrslag baseras pŒ litteraturgenomgŒng, samt egen studie pŒ vŒrdcentral, dŠr symtom och undersškningsfynd utvŠrderas i fšrhŒllande till svalgodling, liksom behandling med penicillin. Den stšrsta gruppen bŒde vad gŠller fšrekomst av HSGA och ordinerad penicillinbehandling Šr kvinnor mellan 20-40 Œr, vilket kan ha en epidemiologisk fšrklaring. I undersškningen ingŒr relativt fŒ barn, vilket delvis har praktiska fšrklaringar men Šven kan vara uttryck fšr en fšrŠndring av immunitetslŠget inom olika Œldersgrupper. Key words: streptokockinfektioner, diagnos, antibiotika, klinisk forskning, halsinfektioner.*$LB06429T//AMER - #565 (am7900s.ref) 1981 Baeckstršm P*$DistriktslŠkaren och tobaksrškningen SFAM-nytt(2.4e 139b.'I distriktslŠkarrollen fšrenas alla de egenskaper som gšr oss mest lŠmpliga att informera om tobakens hŠlsoeffekter och stšdja mŠnniskor i beslutet att komma ifrŒn detta pŒ sikt nedbrytande missbruk. Har vi rŒd att inte anta den utmaningen? Key words: HŠlsoupplysning, primŠrvŒrd, tobak, debatt.e*$LB05740T//AMER - #107 (am7900s.ref) 1982Nyberg PRLVariation i sjukvŒrds- och socialvŒrdsefterfrŒgan mellan olika boendemiljšer SFAM-nyttl3L1b 28-31kÈÁOlika studier visar pŒ betydande variation i utnyttjandet av sjukvŒrdens och socialvŒrdens utbud, Šven efter standardisering fšr Œlder och kšn. I artikeln beskrivs ett projekt dŠr fšrklaringar till denna variation sšks i dels lokala tidsbudgetar, dels i egenskaper och funktioner hos lokala social nŠtverk. Projektet bedrivs i samarbete med lokalt verksamma tvŠrfackliga arbetslag, s k omrŒdesgrupper. Key words: vŒrdutnyttjande, boendemiljš, Dalby.a,%LB05752TB//AMER - #121 (am7900s.ref)nA>x28/j%‚þ¼û~ùÎô˜ÀÈ 1989Mattsson B Lynše NTMRapport frŒn forskarutbildningskurs - hypertoni ur tvŠrvetenskaplig belysning( AllmŠnMedicinl101p 21-26 °©En forskarutbildningskurs vid AllmŠnmedicinska institutionen i UmeŒ har haft som tema hypertonins etiologi ur tvŠrvetenskaplig belysning. Bengt Mattsson och Niels Lynše rapporterar hŠr om de bidrag till kursen som kom frŒn nŒgra icke-medicinska fšretrŠdare. SynsŠtt och tankar bortom de medicinska betraktelsesŠtten kan berika och ška vŒra kunskaper om sjukdomar och deras orsaker. Key words: hypertoni, etiologi, utbildning.n*$LB06362T//AMER - #548 (am7900s.ref) 1989 Gran BpiHjŠrt-kŠrlprevention i skolhŠlsovŒrden - resultat frŒn hŠlsokontroller i nionde klass pŒ en skola i LuleŒ( AllmŠnMedicinn105l189-191m†Betydelsen av att fšrebyggande insatser mot hjŠrtkŠrlsjukdom sŠtts in tidigt ger skolhŠlsovŒrden ett speciellt ansvar inom detta omrŒde. I fšrlŠngningen av ett fšrebyggande program, "HjŠrt-liga LuleŒ", riktat mot vuxna, har en undersškning av nŒgra riskindikatorer fšr kardiovaskulŠr sjukdom genomfšrts pŒ 125 elever i niondeklasserna pŒ en skola i LuleŒ. Resultatet visade ett medelvŠrde fšr s-kolesterol pŒ 3,9 mmol/l fšr pojkarna och 4,4 mmol/l fšr flickorna. 13 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna hade diastoliskt blodtryck mellan 80-90 mm Hg, och ingen hade šver 90 mm Hg. Daglig tobaksrškning uppgavs av 11 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna. Gruppen frŒn landsbygden (3 klasser) hade lŠgre blodtryck, lŠgre s-kolesterol, fler šverviktiga och fŠrre rškare Šn gruppen frŒn tŠtorten (2 klasser). Key words: HŠlsokontroller, skolbarn, prevention, hjŠrt-kŠrlsjukdomar. *$LB06422T//AMER - #558 (am7900s.ref) 1989 Malmodin BLEAttityder och attitydfšrŠndringar, meningsfullt och mšjligt att mŠta?  AllmŠnMedicin.102M 75-76(voAttityder till olika vŒrdformer Šr ofta positiva (1). I samband med šppnandet av en vŒrdcentral och efter ett Œrs verksamhet gjordes en attitydundersškning. Deltagarna var samma patienter vid bŒda tillfŠllena. NŒgra entydiga attityder eller attitydfšrŠndringar gick ej att pŒvisa (2,3). Key words: primŠrvŒrd, attityder, intervju/enkŠtundersškningar, forsning, Falun.*$LB06380T//AMER - #561 (am7900s.ref) 1989 Persson B >8HemsjukvŒrd i primŠrvŒrd: SmŠrtpatienter i hemsjukvŒrden AllmŠnMedicini102o 92-93/ľAtt acceptera en šnskan att fŒ vara ifred, tillbringa den sista levnadstiden efter egna šnskningar, kanske t o m avstŒ smŠrtlindering, detta kan vara mycket svŒrt fšr vŒrdpersonal, alla kategorier. Men med vilken rŠtt sŠtter vi oss šver en sjuk mŠnniskas uttalade šnskan? Genom en fullstŠndig Šrlighet i information till patient, anhšriga och vŒrdpersonal under hela sjukdomstiden gŒr det i de flesta fall att finna en vŒrdform, som blir den rŠtta. Erfarenhet av mŒnga Œrs arbete i hemsjukvŒrden har visat att alla varianter av vŒrd, hur udda de Šn kan verka fšr personalen, kan kŠnnas som helt rŠtt om det Šr patientens intensiva šnskan. Key words: hemsjukvŒrd, smŠrta, vŒrd-patientrelationer, holism.*$LB08809T//AMER - #573 (am7900s.ref) 1989 Malmberg BJCEn klassifikation fšr ŒtgŠrder. Dags fšr inventering och synpunkters AllmŠnMedicinö102 93\UNu Šr det dags fšr nŠsta klassifikation fšr ŒtgŠrder, som vidtages i hela primŠrvŒrden, sŒvŠl i fšrebyggande verksamhet som i behandlande och fšr bŒde enskilda patienter och fšr grupper. €ven skolhŠlsovŒrden och fšretagshŠlsovŒrden kommer troligen att komma med i denna nya klassifikation. Key words: klassifikation, inventering, synpunkter.s*$LB06384T//AMER - #576 (am7900s.ref)ÞäˈȆCÎ(´ 1982 Malmberg B Recensioner SFAM-nytt22F386:3Key words: recensioner, Forskning i allmŠnmedicin.$0222ER - #2087 (am7900s.ref)o 1982Malker B Recensioner AllmŠnMedicin6293RKKey words: recensioner, Cancer i Sverige Gšteborg "ofarligaste" storstaden.$0249ER - #2114 (am7900s.ref)Ì 1983 Andersson Bs,&Aktiv/passiv hŠlsovŒrd - en reflektion AllmŠnMedicin04.1  10-11eâÛVissa delar av GŠvleborgs lŠns hŠlsoplan krŠver inget stšrre engagemang frŒn den enskilde. Att kallas till en hŠlsokontroll, anteckna tid i sin almanacka och infinna sig fšr provtagning gŒr lŠtt fšr de flesta. Denna del av hŠlsoplanen som Šr "passiv" fšr den enskilde har dŠrfšr lŠttast kunnat genomfšras. Att Šndra sina levnadsvanor krŠver betydligt mer av den enskilde, t ex att sluta rška. HŠlsoplanens "aktiva" del Šr fšljaktligen svŒrare att genomfšra och resultaten lŒter vŠnta pŒ sig. Planen beskriver fšretagshŠlsovŒrden som en angelŠgenhet fšr primŠrvŒrden. €ven fšretagshŠlsovŒrden kan indelas i en aktiv och passiv del. Om fšretagsledning, fack och anstŠllda passivt šverlŒter initiativet Œt fšretagshŠlsovŒrdens personal fŒr arbetet sannolikt liten effekt. Engagerar man sig dŠremot aktivt i arbetsmiljšfrŒgor och medverkar till att lšsa dem i samarbete med fšretagshŠlsovŒrden, som resurs, blir den sŠkerligen bŠttre. Key words: hŠlsopolitik, hŠlsoplan, hŠlsovŒrd GŠvleborg.*$LB05828T//AMER - #199 (am7900s.ref) 1983$Mikaelsson B Bergman-Larsson KKurser och konferenser AllmŠnMedicin 4(1. 8-9)äÝSvensk Socialmedicins Fšrenings vŒrmšte i Linkšping 10-11 mars 1983. VIII internationella konferensen om Social Science and Medicine Bildcollage frŒn SFAM-mštet i Hudiksvall 30/9-1/10 1982. Key words: kurser, konferenser.b*$LB05827T//AMER - #202 (am7900s.ref) 1983 Hemborg Bk<5Nyttan av ortopedisk medicin inom fšretagshŠlsovŒrden  AllmŠnMedicinö4g2d6260En mycket stor del av fšretagshŠlsovŒrdens arbete utgšrs av utredningar kring besvŠr frŒn ršrelseorganen med mer eller mindre relation till belastningar i arbetet. I detta arbete har man stor nytta av ortopedisk medicin och dess undersškningsteknik. Funktionsdiagnos av patienten ger, tillsammans med motsvarande analys av arbetsplatsen, mšjlighet till adekvat behandling men Šven till sekundŠr prevention och ev. rehabiliterande ŒtgŠrder. Ortopedisk medicin och ergonomi Šr halvsyskon. Key words: Ortopedisk medicin, fšretagshŠlsovŒrd, behandling, prevention.*$LB05846T//AMER - #221 (am7900s.ref) olika toxiners roll i patogenesen. Stora svŠngningar i symtomen, sŒ kallad on-off, kan bero pŒ interaktion mellan levodopa och samtidigt fšdointag. Dessutom diskuteras argumenten fšr och mot terapipauser med levodopa liksom om behandlingen bšr ske tidigt eller sent i sjukdomsfšrloppet. Dopaminagonisternas roll i terapin behandlas. Fšrfattaren redovisar slutligen egna terapiprinciper. Key words: Parkinson, levodopa, bromocriptin, toxiner, Œldrande, tobak, dopamin.,%LB06077T//AMER - #1612 (am7900s.ref)sÎøàõXï¼íF 1988 Sommansson G@9Att utbilda allmŠnlŠkare i tillgŠnglighet och kontinuitet  AllmŠnMedicinå9r6221-222iŒ†LŠttillgŠnglighet och kontinuitet Šr tvŒ centrala begrepp fšr primŠrvŒrden. I FV-utbildningen av allmŠnlŠkare bšr dessa begrepp fŒ en framskjuten roll. I denna artikel diskuteras ett fšrslag fšr att fšrbŠttra utbildningen i lŠttillgŠnglighet och kontinuitet, dŠr handledningen i allmŠnmedicin kan fŒ en mer definierad struktur. Key words: primŠrvŒrd, vŒrdkontinuitet, medicinsk utbildning.*$LB06348T//AMER - #492 (am7900s.ref) 1988 Hyllienmark GrB;Erfarenheter av tobaksintervention - en litteraturgenomgŒnga AllmŠnMedicina9b41135-1374þøArtikeln ger en šversikt av resultat frŒn intervention mot tobaksrškning vid olika typer av medicinska mottagningar. Effekten av olika behandlingsinslag diskuteras och lŠmpliga behandlingsstrategier fšreslŒs. Key words: rškavvŠnjning, intervention.*$LB06317T//AMER - #494 (am7900s.ref) 1988 Wahlstršm G Diderichsen Fu<6Kost- och levnadsvanor hos diabetiker i Stockholms lŠn AllmŠnMedicin96ö227-228i”Fšr att kartlŠgga diabetikernas kostvanor och livsfšring studerades en befintlig enkŠtundersškning i Stockholms lŠn, varvid diabetiker och icke diabetiker jŠmfšrdes. Resultaten visade att diabetikerna oftare var šverviktiga Šn icke diabetikerna, trots att de med fŒ undantag Œt nŠringsriktigare kost. Vidare motionerade de mindre och hade oftare stillasittande arbete. FŠrre diabetiker rškte och ingen diabetiker var storrškare. Undersškningen visade att det finns mycket kvar att gšra fšr att fŒ diabetiker att gŒ ned i vikt, Šndra sin kost och ška sin motion. Key words: diabetes mellitus, kostvanor, livsstil, intervju/enkŠtundersškningar, forskning.s*$LB06349T//AMER - #500 (am7900s.ref) 1988 Hyllienmark G Fagerstršm J:3Rškslutarstšd i primŠrvŒrden: Vad anser deltagarna? AllmŠnMedicinn9l6t241-244DNŠr man infšr nya arbetsuppgifter Šr det sŠrskilt viktigt att veta hur det nya arbetet fungerar. Fšr att fŒ kunskap om hur rškslutarhjŠlpen inom primŠrvŒrden bšr inriktas gjordes inom BollnŠs sjukvŒrdsdistrikt en uppfšljande enkŠt bland deltagarna. De som slutat rška ansŒg att den viktigaste hjŠlpen man fŒtt var uppmuntran och chans att prata om sina svŒrigheter. De som slutat rška Šndrade oftare andra vanor Šn de som fortfarande rškte. Key words: rškavvŠnjning, intervju/enkŠtundersškningar,attityder, livsstil, prevention, terapi.*$LB06353T//AMER - #503 (am7900s.ref) 1988 Karlsson G RecensionG AllmŠnMedicinr9r5b 189.JDSymtom diagnos. Gunnar Birke. Key words: Recension, symtom, diagnos.*$LB06336T//AMER - #530 (am7900s.ref) 1989 Haglund Gr.'Vad menar vi med kvalitet i sjukvŒrden?/ AllmŠnMedicin0101V4rvoDet har blivit allt vanligare att tala om kvalitet och kvalitetssŠkring. Men vad Šr det vi skall sŠkra, eller kanske bŠttre fšrsŠkra oss om? Har nŒgot hŠnt som oroar oss med en kŠnsla att det inte alltid Šr sŒ vŠl stŠllt med kvaliteten? Har konturlšsa fšrestŠllningar om vad sjukdom Šr, medfšrt okontrollerbara och orationella krav pŒ sjukvŒrd? Sedan de stora medicinska landvinningarna efter kriget numera infšrlivats med den kliniska verksamhetens vardag har vŒra kunskapers begrŠnsning kanske bšrjat fšrmšrka sikten. HIV stŠller oss lika hjŠlplšsa som gamla tiders tbc och syfilis. Key words: kvalitet, sjukvŒrd, ledare.u*$LB06355T//AMER - #536 (am7900s.ref)ùø÷¾n\¼,H+ô 1996 StŒlhammar JhaDoktorsavhandlingar frŒn primŠrvŒrden - Mats Foldevi Att skapa en grund fšr ett livslŒngt lŠrander AllmŠnMedicinm173132-134 Vid en genomlŠsning av Mats Foldevis avhandling fŒr man intrycket av att den utbildning han beskriver skapar en osedvanligt god grund hos studenterna att utveckla den kreativitet och nyfikenhet som stimulerar ett sŒdant fšrhŒllningssŠtt. Key words: general practice.,%LB08677T//AMER - #1322 (am7900s.ref)Ì 19960*Fornander J Cars H Petersson C HŒkansson A@:Utbildningsdagar fšr distriktslŠkare - 16 Œrs erfarenheter AllmŠnMedicine173n 135/rlIdag Šr allmŠnmedicinarnas fortbildning ett bŒde viktigt och aktuellt diskussionsŠmne; individuell planering och gruppbaserad metodik fšrordas. Det bšr dŒ vara av allmŠnt intresse att ta del av kronobergarnas snart tvŒ decennier lŒnga fortbildningshistoria; den baserar sig pŒ kollektiv planering och katedral metodik. Key words: utbildningsdagar, distriktslŠkare.,%LB08678T//AMER - #1323 (am7900s.ref)Ì 1996 Kristinsson JS`ZSigurdsson EL. Coronary heart disease among Icelandic men. An epidemiological cohort study AllmŠnMedicinf176v293-296ÞØDen 25 mars 1996 fšrsvarade Emil L Sigurdsson sin doktorsavhandling vid Avdelningen fšr allmŠnmedicin, SamhŠllsmedicinska institutionen, Gšteborgs universitet. Key words: allmŠnmedicin, doktorsavhandling, primŠrvŒrd.,%LB09129T//AMER - #1371 (am7900s.ref)Ì 1997 Kristinsson JvTelemedicin i primŠrvŒrd AllmŠnMedicinr18suppl 2111ÒÌAllmŠnMedicin 4/1997. Bakgrund Telemedicin genomgŒr en snabb utveckling inom flera medicinska fŠlt. I Tromsš i Norge har alltsedan 1988 pŒgŒtt telemedicinskt samarbete med primŠrvŒrden i Alta dŠr man har utfšrt telemedicinska …NH-undersškningar med hjŠlp av endoskop. Bildkvalitet har varit helt acceptabel. I Skaraborgs lŠn har antalet remisser till šronkliniken pŒ KŠrnsjukhuset i Skšvde škat vŠsentligt och remissfšrfarandet tar Šven mycket administrativ tid i ansprŒk. VŠntetiderna fšr undersškning har blivit oacceptabelt lŒnga. Fšr att pršva nya samarbetsformer genomfšrdes ett telemedicinskt projekt mellan …NH-kliniken pŒ KŠrnsjukhuset och VŒrdcentralen Norrmalm i Skšvde. Key words: telemedicin, primŠrvŒrd.,%LB10078T//AMER - #1469 (am7900s.ref)i 1997 Mattson Ji"Diabetesprojekt i HŠrnšsandö AllmŠnMedicinv18suppl 219ä€yAllmŠnMedicin 4/1997. Syfte Att inventera journaldokumentation och det kliniska tillstŒndet fšr typ 2-diabetiker vid BlŒsippans VŒrdcentral i HŠrnšsand, liksom att skapa ett vŒrdprogram med inslag av medicinska riktlinjer, organisationsfšrŠndringar och utnyttjande av datajournalen som instrument fšr fortsatt uppfšljning och utvŠrdering. Key words: diabetesprojekt, HŠrnšsand. ,%LB10076T//AMER - #1526 (am7900s.ref)B 1997 Persson J 0*Symtomfšrekomst hos 250 barn med mediaotit AllmŠnMedicin 18suppl 2115NHAllmŠnMedicin 4/1997. Syfte Att undersška vilka symtom barn med OMA (otitis media acuta) sšker fšr. FrŒgestŠllning Finns det samband mellan kliniska symptom och diagnos? Finns det nŒgra symtom som kan anses vara predikterande? Hur ser symtombilden ut och hur varierar den med Œldern? Key words: mediaotit, symtomfšrekomst, barn.,%LB10082T//AMER - #1528 (am7900s.ref)BX s³¶qª-;=3YH>p_m}™¢¬´¿ÊÏ‚Ûãñóü  IBSjw†Ž–£™!&,:BN)3,EZ(¸Wcfky{„‰¡¥¼ÃÅÔ•Øáçîõúu-;Gam•º#(0G[4gŸqEM]j¢²ˆ©»ÆÞíø2F}‘œ›Œ)ÄD9bs‘«ÍÜè°…! 1@LH'ƒnhpw€l“Ÿµ×ò |8`Tl‡”'Px~<¨²Éêö:h‹8CeZd£®½Öyz­Ñäì÷5k‚¥ SK…˜¹Òë_xi˜CR"PegtŠ’ §±ÁÀÕßåô‡?[ƒ’û"+>OIcXYioŒ–¦¯ºÂÎàr 1]RO—¶K4‹dÝVavX¾Ìïù&“Q/Óé%‰*6Q`fµ^†¤2Ùð *o0·æ„Jnг $ÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌåvdrne sraebstisuttaoi nco helndni gak nöfbrtärtsag nemok alarerm låofmrlureni gco htuevkcal devkrashmtepsalenirgn .öF rta trpkaitks trpvö aedtt aegonfmröedS rp ico hjSbö orpmiräåvdrosrmdå ete tegemsnma ttuevkcilgnasbrte enimor manef röd tes åaklldaŽèˆjuP @Ô'èíJ 1986Ternov S"Infšrande av vŒrdlag" AllmŠnMedicind7n3d 109º³I artikeln beskrivs erfarenheter frŒn Malmberget av sjŠlva fšrŠndringsprocessen fram till vŒrdlagsarbete pŒ vŒrdcentraler. Key words: vŒrdlag, primŠrvŒrd, organisationsfšrŠndring.d,%LB06139T//AMER - #1772 (am7900s.ref)r 1986 HŒkansson S0.(AVG - ett nytt sŠtt att mŠta primŠrvŒrd? AllmŠnMedicins7s5e210-215tZSRubriker: UtvŠrdering ett mŒste AVG - Ambulatory Visit Groups Tabell I Procentuell andel av hŠlso- och sjukvŒrdens totala kostnader Tabell II Produktivitetsanalys - AVG Klassificering av lŠkarbesšk Faktorer som anvŠnds vid AVG-konstruktion Exempel pŒ produktivitetsanalys med hjŠlp av AVG AVG nŒgot fšr Sverige? Key words: primŠrvŒrd, AVG.e,%LB06176T//AMER - #1817 (am7900s.ref)e 1986$Larsson S Sjšnell G Jonsson Jm@:FV-lŠkarnas handledning under utbildningen i allmŠnmedicin AllmŠnMedicink7i5o226-228BFšr att fŒ en uppfattning om hur handledningen fšr blivande allmŠnlŠkare fungerar under FV i allmŠnmedicin, har en enkŠtundersškning genomfšrts vid tre olika NLV-kurser i allmŠnmedicin vid Matteus vŒrdcentral. FV-lŠkarna Šr positiva till att ha en personlig handledare men ŠndŒ delvis skeptiska mot allmŠnlŠkarutbildningen. Betydelsen av dessa fynd diskuteras. Det finns starka skŠl fšr distriktslŠkare att i škad utstrŠckning ta ansvar fšr FV-lŠkarnas utbildning. Key words: Utbildning, vidareutbildning, utvŠrdering, handledning.l,%LB06180T//AMER - #1830 (am7900s.ref)n 1986"Knox S Malmberg B Theorell TD=Stressundervisning i behandlingen av hypertoni i primŠrvŒrdeni AllmŠnMedicin6282 RiksstŠmman hšsten 1984. Fil Dr Sarah Knox, Statens Miljšmedicinska Laboratorium, Brittgerd Malmberg vŒrdcentralen Kronan, Sundbyberg och Tšre Theorell, Statens Institut fšr Psykosocial Miljšmedicin. Key words: stressundervisning, primŠrvŒrd, behandling av hypertoni.0$0501ER - #2367 (am7900s.ref)Ì 1987Wikner STMSalivens halt av lactobaciller verifierar effekten av kostrŒdgivning i skolane AllmŠnMedicine8 2B 53-57RˆEtt fšrenklat salivtest fšr bestŠmning av lactobacill-halten gšr det mšjligt att utfšra screening i klassrummet. Metoden visualiserar fšr barnen den abstrakta orala bakterievŠrlden vilket tillsammans med information om kŠnda samband mellan lactobaciller, sockerkonsumtion och karies motiverar mŒnga barn att minska konsumtionen. En kraftig kariesminskning under 1-3 Œr efter information verifierar konsumtionsminskningen. Metoden tillŒter under vissa fšrutsŠttningar bedšmning av sockerkonsumtion och dess fšrŠndringar šver tiden i stora befolkningsgrupper. Key words: skolan, kost, prevention, lactobaciller, saccaros, saliv, tandhŠlsovŒrd.*$LB06234T//AMER - #372 (am7900s.ref) 1987Andersson S Ferry S4,&Fšrsta allmŠnlŠkardisputationen i UmeŒ AllmŠnMedicinn8n3s109-110n¼¶Den 18 december 1986 disputerade Gšran Westman, VŠnnŠs, pŒ sin avhandling "Planning Primary Health Care Provision. Assessment of Development Work at a Health Centre" (1). Disputationen blev en gemytlig tillstŠllning dŠr opponenten, professor Calle Bengtsson, Gšteborg, utšver den rent vetenskapligt granskande rollen ocksŒ Œtog sig att vara andre och tredje opponent. SamhŠllsvetarhusets stora hšrsal var vŠlfylld av medarbetare frŒn VŠnnŠs, kommunalrŒdet och chefen fšr fšrsŠkringskassan, kolleger frŒn andra vŒrdcentraler och Regionsjukhuset i UmeŒ samt en och annan administratšr. Key words: vŒrdplanering, fšrŠndringsarbete, vŒrdkvalitet, kontinuitet, tillgŠnglighet, diabetes, utvŠrdering.*$LB06249T//AMER - #391 (am7900s.ref) 1987 Andersson Sn0*NŒgra reflektioner om min syn pŒ mŠnniskan AllmŠnMedicine8)3m111-112p>7NŠr man skall beskriva sin syn pŒ mŠnniskan mšter man flera svŒrigheter. En svŒrighet handlar om den egna begrŠnsningen. Kan jag se min egen mŠnniskosyn? Jag tror det Šr svŒrt. Det Šr kanske lŠttare fšr personer i min omgivning att se hur min mŠnniskosyn kommer till uttryck i beteende, i handlingar och attityder mot mina medmŠnniskor. Viktiga delar i min syn pŒ mŠnniskan Šr okŠnda fšr mig. Detta Šr en stimulerande tanke, men samtidigt lite skrŠmmande. Den reser frŒgan om vem man Šr och upplevelser av den egna identiteten. Key words: syn pŒ mŠnniskan, insŠndare.l*$LB06250T//AMER - #397 (am7900s.ref)NÜINHÀE. 1989Olsson B Lindman A("Guide MŽdecine - ett kvalitetsmŒtt AllmŠnMedicino105l192-195a†€I hŠlso- och sjukvŒrdslagen stŠlls krav pŒ hur vŒrden skall utformas, och fšrutom att ge god vŒrd pŒ lika villkor fšr hela befolkningen betonas ocksŒ kvaliteten. Men protesterna Šr mŒnga mot de traditionella kvantitativa mŒtten och mer och mer har behovet att ta fram alternativa mŒtt vuxit fram. Alla Šr eniga om att det behšvs mŒtt som talar om vad i arbetet som Šr bra eller dŒligt, var det brister fšr att ge en mšjlighet till fšrbŠttring. NŒgot heltŠckande mŒtt pŒ kvalitetsnivŒn finns inte, utan varje kvalitetsaspekt krŠver sina metoder. I denna artikel presenteras ett fšrslag pŒ mŠtmetod. Key words: primŠrvŒrd, kvalitetsvŠrdering.*$LB06423T//AMER - #580 (am7900s.ref) 1989,&Fridlund B Landin A Olofsson M Thors C\VNorra Halland projektet: HjŠrtinfarktrehabilitering - ett tvŠrvetenskapligt vŒrdansvar AllmŠnMedicin104163-165 ÐÉHjŠrtinfarktrehabilitering krŠver en biopsykosocial intervention fšr att stšdja en patient att komma tillrŠtta med livssituationen efter en hjŠrtinfarkt. Ett tvŠrvetenskapligt vŒrdansvar borde vara grundstrategin i en hŠlso- och sjukvŒrdsorganisation fšr att nŒ uppsatta mŒl. I norra Halland pršvas sedan september 1985 en sŒdan verksamhet i ett forskningsprojekt. Det sker genom en liten men samorganiserad stšdgruppsverksamhet baserad pŒ en rehabiliteringssjukskšterska, sjukgymnast och distriktslŠkare. Den vŠnder sig genom ett randomiserat urvalsfšrfarande till patienter under 65 Œr som drabbats av akut hjŠrtinfarkt. Key words: HjŠrt-kŠrlsjukdomar, infarkt, rehabilitering, forskning, intervention, Halland.p*$LB06412T//AMER - #583 (am7900s.ref) 1989Herner B(!En dubbelverkande avmagringsmetodg AllmŠnMedicin11044160-162)°©…vernŠring och onšdig fetma Šr ett stort problem i vŠlfŠrdslŠnderna (1,2). Ur folkhŠlsosynpunkt Šr kamp mot korpulens lika angelŠgen som antirškkampanj och nykterhetspropaganda och gehšr har knappast varit lŠttare att vinna. Alla fšrsšk med meningsfulla, oskadliga avmagringsmetoder Šr sŒlunda vŠlkomna inom detta ofta otacksamma, men viktiga behandlingsomrŒde, dŠr insikten oftast finns, men den goda viljan Šr tvekluven. Frivillig mŒlmedveten avmagring krŠver nŠmligen fšrsakelse, men ger i utbyte stora fšrdelar pŒ lŒng sikt. Uppoffringens kval Šr kortvarigt fast Œterkommande, medan vinsten ger bestŒende tillfredsstŠllelse. Key words: viktminskning, kostvanor, vŠrmereduktion.s*$LB06411T//AMER - #584 (am7900s.ref) 1989ScherstŽn B …stman J(!PŒgŒende incidensstudie i Sveriged AllmŠnMedicins103e 125t60Sedan 1 januari 1983 och alltjŠmt pŒgŒr en landsomfattande undersškning avseende incidens av diabetes mellitus i Œldersgruppen 15-35 Œr. Den innebŠr att pŒ speciella registreringsblanketter rapporteras samtliga nyupptŠckta diabetiker. PŒ blanketten anges vid sidan av personnummer, datum fšr diagnos, typ av diabetes mellitus, hšgsta blodglukosvŠrdet under fšrsta 14-dagarsperioden, lŠngd och vikt m m. Inrapportering sker till sansvariga fšr var och en av de sex hŠlso- och sjukvŒrdsregionerna i Sverige och deras namn och adress framgŒr av registreringsblanketten. PŒ landets medicinkliniker (96), endokrinologkliniker (3), kvinnokliniker (3), kvinnokliniker (73), barnmedicinska kliniker (45) och vŒrdcentraler (cirka 750) finns speciella kontaktmŠn utsedda. Key words: incidensstudie, Sverige, diabetes mellitus.*$LB06395T//AMER - #589 (am7900s.ref)ó@ò&ëÚé´Î\ 1988Rombo L Persson A :3Medicinskt flyktingmottagande i en landsbygdskommunr AllmŠnMedicin95 173r¦ Kommentar: Vi har erbjudits tillfŠlle att ge en kort kommentar till artikeln "Medicinskt flyktingmottagande i en landsbygdskommun". I denna artikel presenterar fšrfattarna diagnoser man sjŠlva har stŠllt vid kontroll av flyktingar i primŠrvŒrdens regi. Eftersom man inte har pŒvisat nŒgon stor andel flyktingar med infektionssjukdomar och anser att de tarmparasiter man funnit lŠtt kan behandlas sŒ dras slutsatsen att ocksŒ framtida flyktingkontroller bšr ske inom primŠrvŒrdens ram. Med samma argumenteringsprincip borde man kanske hŠvda att psykiater och eller tandlŠkare istŠllet skulle skšta kontrollerna eftersom "de stšrsta problemen bland flyktingar var av psykiatrisk och odontologisk natur". Replik: De viktiga problemen kommer ofta fram fšrst efter upprepade kontakter. Det gŠller sŠrskilt problem av psykiatrisk natur, inte minst om sŒdana problem Šr tabubelagda i den kultur flyktingen kommer ifrŒn. Vi anser att primŠrvŒrden Šr bŠst skickad att skšta detta. Det finns heller inget i sjukdomspanoramat som talar fšr nŒgon annan organisation. Intresse och noggrannhet fšrutsŠtter vi i allt patientarbete. Key words: flyktingmottagande, landsbygdskommun, kommentar, replik.*$LB06330T//AMER - #461 (am7900s.ref) 1988Persson L Lindstršm K RLHK 33-42. PrimŠrprevention via hŠlsokontroll av yngre medelŒlders mŠn i Habo AllmŠnMedicinr9o2r 51-53nàÙSedan januari 1985 pŒgŒr i Habo, Skaraborgs lŠn, ett projekt med primŠrpreventiv mŒlsŠttning. MŠn fšdda 1943-1952 undersšks med avseende pŒ riskfaktorer frŠmst vad gŠller hjŠrt-kŠrlsjukdomar. Hittills har 506 stycken primŠrundersškts. ArbetssŠttet redovisas liksom en del preliminŠra delresultat som bl a tyder pŒ att riskfaktorbelastningen kan minskas. Analys av bortfallsgruppen presenteras. Key words: prevention, hŠlsokontroller, mŠn, riskfaktorer, hjŠrt-kŠrlsjukdomar.d*$LB06285T//AMER - #488 (am7900s.ref) 1988SvidŽn LTMKritik som stŠmmer till eftertanke - funderingar runt sjukhuskollegas artikeln AllmŠnMedicin 9a4B 119M AllmŠnmedicin 1/88. Den kritik som framfšrs mot vŒr interna debatt Šr viktig och lŒgmŠld, nŒgot som Šr sŠllsynt i dessa tider med sŒ mŒnga pŒhopp av sjukhusspecialister, som bŒde saknar kunskap och vilja till samverkan. Key words: kunskap, samverkan, debatt, kommentar. *$LB06312T//AMER - #490 (am7900s.ref) 1988Persson L Lindstršm Ke81Riskprofil - ett hjŠlpmedel vid preventivt arbetel AllmŠnMedicin9u25 54-57lfDen enskilda livsstilen har ett stort inflytande pŒ risken fšr sjuklighet och dšdlighet. Ett hjŠlpmedel som ŒskŒdliggšr detta fšr den enskilde har utarbetats i Habo. €rftlighet, kronisk sjukdom och riskfaktorer med anknytning till levnadsvanor poŠngsŠtts och visas grafiskt i en individuell riskprofil. Teorin bakom metoden tas upp liksom en del tŠnkbara anvŠndningsomrŒden. Riskprofilen har utformats speciellt fšr yngre och medelŒlder mŠn. Mšjlighet finns fšr lokal modifiering och anpassning till andra grupper, exempelvis kvinnor. Key words: riskfaktor, livsstil, prevention, intervju/enkŠtundersškningar, mŠn.*$LB06286T//AMER - #497 (am7900s.ref) 1988Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinr9t3l 93-94mª£Sobril. Oxazepam. Nitrazepam (Mogadon) Diazepam. Apoteken informerar: Hur man lever med sin sjukdom. Key words: lŠkemedel, Oxazepam, Nitrazepam (Mogadon) Diazepam.n*$LB06303T//AMER - #498 (am7900s.ref) ØœÏ,kèèBæjÝ Ð¿|[²œVÄŠ‹ 1996 Edvardsson I Recensioners AllmŠnMedicin174p222-224xqKey words: recensioner, Sjukskšterskans journalfšring - en praktisk handbok. Catrin Bjšrvell. ISBN 91 44 48281 70,%LB00941T//AMER - #1418 (am7900s.ref)7 1997 Eckerman I.(MiljšfrŒgor - angŒr de allmŠnmedicinare? AllmŠnMedicinn181  14-17säÞVid WONCA-konferensen i Vancouver 1992 drabbades jag av en insikt: Jorden gŒr oundvikligen mot stora fšrŠndringar, som kommer att bli hšgst mŠrkbara inom min livstid. Mina barnbarn kommer att leva under helt andra fšrhŒllanden Šn jag. Sedan dess har jag aktivt engagerat mig i miljšršrelser, bland annat i Svenska LŠkare fšr Miljšn. Bland mina kollegor har jag motts av ett i och fšr sig vŠlvilligt, men som regel ganska ljumt intresse. Key words: miljšfrŒgor, allmŠnmedicinare.,%LB09398T//AMER - #1475 (am7900s.ref)g 1998Krakau IngBridging the gap between guidelines and clinical practice - an educational intervention in primary care AllmŠnMedicini192e 56-57drkDUPLICATE ???? Rolf Wahlstršm, distriktslŠkare vid vŒrdcentralen i sšrmlŠndska Gnesta, disputerade 5 juni 1997 pŒ avhandlingen "Bridging the gap between guidelines and clinical practice - an educational intervention in primary care". Handledare var professor Gšran Sterky och universitetslektor Ingvar Krakau. Professor Urban Rosenqvist, socialmedicinska institutionen i Uppsala, var fakultetsopponent, Avhandlingsarbetet har genomfšrts vid avdelningen fšr internationell hŠlso- och sjukvŒrdsforskning (IHCAR) vid Karolinska Institutet. Key words: guidelines, clinical practice, enducational intervention, primary care. ,%LB10296T//AMER - #1691 (am7900s.ref)  1999Andersson I HŒkansson A LFAstma eller KOL? SvŒr men viktig differentialdiagnostik i primŠrvŒrden AllmŠnMedicinf206A188-1898æßDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Astma, KOL);188 Sammanfattning Astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Šr vanliga sjukdomar i primŠrvŒrden. Med tanke pŒ olikheter i etiologi, fšrlopp, prognos och effekt av lŠkemedelsbehandling Šr det viktigt att skilja dem Œt. En studie har gjorts vid Alvesta vŒrdcentral fšr att jŠmfšra diagnostiken av dessa sjukdomar. I studien ingick 156 patienter som tidigare fŒtt diagnos tydande pŒ obstruktiv lungsjukdom. Detta patienter undersšktes med lungfunktionstest, fšrdjupad anamnes och genomgŒng av journalhandlingar. Den erhŒllna diagnosen har dŠrefter jŠmfšrts med den gamla diagnosen. Antalet patienter med KOL-diagnos škade frŒn 12 till 34. Detta innebar en nŠstan tredubbling av antalet, medan antalet astmatiker blev vŠsentligen ofšrŠndrat. Av KOL-patienterna var 47 procent fortfarande aktiva rškare trots allvarlig sjukdom, och de anvŠnde stšrre mŠngd lŠkemedel Šn astmatikerna. Key words: astma, KOL.a$0091ER - #1882 (am7900s.ref)n 1999Olsson I Recensionera AllmŠnMedicins205  174nþ÷De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Kvalitet);174 Key words: recensioner, VŒrdkedjan Patientfokusering, en vŠg till škad kvalitet och effektivitet. Bengt hgren. Studentlitteratur, Lund 1997 ISBN 91 44 00620 9k$0084ER - #1982 (am7900s.ref)7 2000 Lšnquist I.(Fšrebilder: Regionala kurser visar vŠgen AllmŠnMedicina211ä11voDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Regionala kurser);11 Rubriker: Fortbildningskurser VŠstra Gštaland Ingemar Lšnquist berŠttar om hur arbetet med allmŠnmedicinska kurser bedrivs i VŠstra Gštaland. Kursutvecklargrupper Administrativa resurser Kursproduktionen Kurskatalogen Kursdeltagande Key words: regionala kurser, fšrebilder.i$0108ER - #1999 (am7900s.ref)n 2000 Hansson Ii0*Om uppsikt, omsorg - och en blŒ liten hŠst AllmŠnMedicine211s 49-50 jcDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Omsorg, uppsikt);49 Vi, som valt att arbeta med sjuka mŠnniskor har en vilja, att gšra ett bra arbete till patientens fromma. Vi har skaffat oss en gedigen kunskap, men ŠndŒ blir det fel ibland. NŒgon har kallat det "nŠr det inte blev som det var tŠnkt". Key words: omsorg, uppsikt.Ì$0121ER - #2012 (am7900s.ref)s 2000 Carlsson ITips till FQ-grupper!l AllmŠnMedicine214a 120RàÚRubriker: GrundlŠggande tema FšrutsŠttning Exempel pŒ gruppaktiviteter Kvalitetsutveckling genom journal granskning (KUJ) Medsittning (MES) Kvalitetsutveckling inom avgrŠnsade omrŒden (KAO) Key words: tips, FQ-grupper.$0411ER - #2277 (am7900s.ref)Ì 2000 Hermansson I<5Det vida synfŠltet - allmŠnmedicinens karakteristikumä AllmŠnMediciny214  122–Replik till Bjšrn Ollsons artikel "frŒn allmŠnmedicin till familjemedicin" i AllmŠnMedicin nr 3/2000. Key words: allmŠnmedicin, karakteristikum.$0413ER - #2279 (am7900s.ref)r 1989 Nilsson IL2+Handledning av underlŠkare - exemplet PiteŒk AllmŠnMedicinl105n205-206o>7PiteŒ sjukvŒrdsdistrikt omfattar ett tio mil brett bŠlte av Sverige och strŠcker sig 40 mil in till norska grŠnsen. Inom detta omrŒde finns ca 25 distriktslŠkare som ansvarar fšr primŠrvŒrden fšr de 65 000 invŒnarna. Alla vŒra lŠkare har av tradition handlett underlŠkare och sedan 1983 finns en tydlig organisation fšr hur handledningen ska skštas. Jag ska hŠr fšrsška ge en bild av idŽerna bakom denna handledning, hur den har tett sig, samt hur vi tŠnker fšrbŠttra den ytterligare under kommande Œr. Key words: medicinsk utbildning, handledning, primŠrvŒrd, PiteŒ.r*$LB06427T//AMER - #618 (am7900s.ref) 1990 Nilsson IL0*PiteŒ - blivande distriktslŠkares Klondike AllmŠnMedicin112a74Š„Rubriker: En oas i Norrbotten? Vi spar pŒ dom vi har Studierektorat pŒ riktigt Konkret handledning Kamp mot inavel Key words: PiteŒ.*$LB06473T//AMER - #718 (am7900s.ref) 1983 Hamberg J9VOKan tšjning av ileopsoasmuskeln med en ny metod pŒverka lumbala smŠrttillstŒnd?i AllmŠnMedicinF4 2  65-70nÐÉGenomgŒng av gŠngse lŠrobšcker i anatomi och kinesiologi visar att det rŒder delade meningar om ileopsoasmuskelns (ip) funktion. Janda har visat att ip kan bli kortad och han har lanserat ett test som allmŠnt accepterats. Testet har anvŠnts pŒ ett stort antal toppidrottsmŠn, "hurtbullar" och "soffliggare". Resultatet visar att aktiviteten styr ip:s muskelmšnster. Felaktig trŠning ger fšrkortningar av ip. En jŠmfšrelse gšrs mellan Jandas test och en ny metod att testa ip. resultaten redovisas. En pilotstudie har ocksŒ pŒbšrjats fšr att utršna om tšjningen av ip enligt en ny metod kan pŒverka lumbala smŠrttillstŒnd. De preliminŠra resultaten av pilotstudien visar en klar skillnad i ip:s muskelmšnster hos ryggfriska och hos patienter med diagnosen lumbago chron. NŒgra typfall redovisas. AllmŠnlŠkaren bšr kunna testa och behandla en fšrkortad ip enligt de nya metoderna. Key words: ortopedisk medicin, forskning, lŠndryggbesvŠr, diagnostik, behandling, tšjning. *$LB05847T//AMER - #215 (am7900s.ref)o„b8aÈ`ÔRPÆ 1989Lundqvist G Ribacke MvAllmŠnlŠkare och BVC AllmŠnMedicina104e 146,&Ett inslag i TV-rapport den 11 januari handlade om barnmisshandel. Man visade ganska ruskiga bilder pŒ misshandlade barn. Man konstaterade att antalet anmŠlda barnmisshandelsfall har škat. Med anledning av detta hade man en intervju med barnombudsmannen i RŠdda Barnen. Hon berŠttade dŒ att detta inte var sŒ konstigt eftersom man ju har Šndrat BVC-organisationen. Tidigare skšttes BVC av pediater och barnskšterska men numera i mŒnga fall av en allmŠnlŠkare med endast tre mŒnaders pediatrik. Key words: allmŠnlŠkare, BVC, barnmisshandel, kommentar.*$LB06406T//AMER - #591 (am7900s.ref) 1989 Tibblin G9>8Utbildning av kallhjŠrnade och varmhjŠrtade allmŠnlŠkare AllmŠnMedicinv103k 101rÞØFšr att nŒ mŒlet goda allmŠnlŠkare krŠvs att de bŠsta av vŒra medicinare vŠljer vŒr specialitet. Fšr att det skall ske mŒste vi locka med spŠnnande arbete med hšga krav men ocksŒ frihet att gšra bestŒende insatser i team dŠr man bryr sig om sina medarbetare. Det Šr en generšs miljš dŠr det Šr hšgt i tak de goda allmŠnlŠkarna trivs. Fšr švrigt anser jag att allt mŒste gšras fšr att jaga spšket kommunal primŠrvŒrd pŒ flykten. Key words: allmŠnlŠkare, ledare, primŠrvŒrd.*$LB06386T//AMER - #593 (am7900s.ref) 1989Sjšnell G Ribacke M 2+En hyllning till Bo J A Haglund. Tack Bosse AllmŠnMedicin104136-138o Key words: Bo J A Haglund.*$LB06401T//AMER - #607 (am7900s.ref) 1989 Sjšnell Gn$AllmŠnmedicinen vid vŠgskŠletr AllmŠnMedicin61046140-141e,&PŒ vŠg hem frŒn den 12:e vŠrldskongressen i allmŠnmedicin, Wonca-konferensen i Jerusalem, Šr det med stor tillfredsstŠllelse och glŠdje jag konstaterar att den internationella allmŠnmedicinen, "general practice/family medicine", utvecklats mycket snabbt och dynamiskt. Key words: allmŠnmedicin.*$LB06403T//AMER - #608 (am7900s.ref) 1989 Lundqvist G0B;Om allmŠnlŠkare i allmŠnhet och distriktslŠkare i synnerhetu AllmŠnMedicin104147-149|vBarnhŠlsovŒrd, barnmisshandel, allmŠnlŠkare, debatt. Key words: allmŠnlŠkare, distriktslŠkare, barnmisshandel, škning.*$LB06407T//AMER - #609 (am7900s.ref) 1989 Lehtipalo GeAllmŠnmedicinen fšr migt AllmŠnMedicinm106ö227-228RìæAllmŠnmedicinens kŠrna Šr fšr mig konsultationen. Med detta vill jag ha sagt att det Šr i mottagningsarbetet jag ser bristerna men Šven mšjligheterna. MVC, BVC och diverse annat Šr fšr mig inga nšdvŠndiga ingredienser. TvŠrtom. Jag vill fŒ koncentrera mig pŒ och begrŠnsa mig till mottagningsarbetet inklusive hembesšk samt att fŒ fšrsška utveckla detta. Min otillrŠcklighetskŠnsla Šr tillrŠcklig annat fšrutan. Fšr švrigt har jag ett liv Šven utanfšr arbetet. Key words: allmŠnmedicin.*$LB06436T//AMER - #622 (am7900s.ref)îä®ß2Ûú»‚ 1993 Hovelius BB7Intervention vid tidiga alkoholproblem - en pilotstudie6 AllmŠnMedicin)112g 81-84lDe sista Œren har uppmuntrande resultat rapporterats vid intervention vid lŠtta eller "tidiga alkoholproblem". FrŒn primŠrvŒrd finns dock hittills fŒ interventionsstudier pŒ denna mŒlgrupp dŠr man med objektiva metoder fšrsškt se pŒ effekten pŒ alkoholkonsumtion. HŠr redovisas en pilotstudie dŠr avsikten var att utveckla en interventionsmodell anpassad till primŠrvŒrd och studera behandlingseffekterna. Gynnsamma resultat erhšlls mŠtt i fšrŠndring av S-GT-vŠrden. Key words: alkoholism, intervention, primŠrvŒrd, forskning.*$LB06476T//AMER - #646 (am7900s.ref) 1990 Westman GuhaAtt fšrhindra sjukdom eller att befrŠmja hŠlsa - tvŒ olika utgŒngspunkter fšr fšrebyggande arbete) AllmŠnMedicin.114l169-171ý€mnet allmŠnmedicin introducerades relativt sent i Sverige jŠmfšrt med de andra nodiska lŠnderna. Fšrst under 1980-talet blev Šmnet sjŠlvstŠndigt vid de medicinska fakulteterna. Under samma tid fick Sverige ocksŒ en ny hŠlso- och sjukvŒrdslag som antogs av riksdagen 1983. BŒde lagen och det nya Šmnet omfattas av tankar kring medicinskt fšrebyggande arbete. Praktiska erfarenheter av fšrebyggande arbete finns hos fšretrŠdare verksamma inom svensk allmŠnmedicin. Teoriutvecklingen har emellertid bara bšrjat. I artikeln presenteras en modell fšr undervisning i Šmnet allmŠnmedicin som inte bara tar upp prevention som fšrhindrande av sjukdom (disease prevention) utan ocksŒ befrŠmjande av hŠlsa (health promotion). Key words: allmŠnmedicin, utbildning, prevention.i*$LB06501T//AMER - #648 (am7900s.ref) 1990FahlŽn G Hammarstršm LD=Hur pŒverkas vŒra levnadsvanor tre Œr efter Tjernobylolyckan?9 AllmŠnMedicinn111n 34-35fÊÃMŒnga har fortfarande fšrŠndrat sin mat- och levnadsvanor i Kramfors och SollefteŒ kommuner tre Œr efter Tjernobylolyckan. Det visar en undersškning som genomfšrdes under vŒren 1989. 7 av 10 hade i nŒgot eller nŒgra avseenden Šndrat sina matvanor. 4 av 10 visste inte om de skulle kunna lita pŒ informationen om Šnnu en kŠrnkraftsolycka skulle intrŠffa i Sveriges nŠrhet. Key words: kostvanor, livsstil, intervju/enkŠtundersškningar, Tjernobylolyckan. *$LB06457T//AMER - #658 (am7900s.ref) 1990 Brydolf GpPratbubblan som sprack AllmŠnMedicinl112  57-58k¾¸Fšr cirka 20 Œr sedan lades ansvaret fšr primŠrvŒrden och psykiatrin šver pŒ landstingen. Ett av skŠlen till ett gemensamt huvudmannaskap med den somatiska sjukvŒrden bl a att fšrbŠttra lŠkarrekryteringen. Man ville dessutom garantera alla medborgare, Šven i smŒ kommuner, likvŠrdig vŒrd och vŠrna samverkan, utveckling och utbildning inom den samlade sjuk- och hŠlsovŒrden i vŒrt land. Key words: primŠrvŒrd, psykiatri, landsting, debatt.*$LB06464T//AMER - #660 (am7900s.ref) 1990 Westman Gu>7Fšrebyggandets skšna konst inom allmŠnmedicinen. Ledarem AllmŠnMedicin,112  48-49Med detta nummer av tidskriften AllmŠnMedicin fšljer ett supplement 13. Det Šr en sammanfattning av ett symposium om fšrebyggande arbete i allmŠnlŠkarvŒrd arrangerad av Institutionen fšr allmŠnmedicin UmeŒ universitet. Key words: fšrebyggande, allmŠnmedicin, vŒrd.*$LB06460T//AMER - #663 (am7900s.ref)p hZ_^ W¨ 1989Mattsson B Asp R@9NŒgot om alexitymi-begreppet ur ett allmŠnlŠkarperspektivn AllmŠnMedicint103127-129nêäPŒ allmŠnlŠkarmottagningar sšker ofta patienter med kroppsliga besvŠr utan sk organisk orsak. TŠmligen grovt och oprecist blir etiketteringen ofta "psykosomatiskt". Alexitymibegreppet har givit nytt ljus Œt fšrstŒelsen och betraktelsesŠttet av dessa patienter. Artikeln ger en bakgrund till vad alexitymitermen innebŠr och hur neurosbegreppet relaterar till detta. Aspekter pŒ behandling och bemštande tas ocksŒ upp. Key words: psykosomatiska sjukdomar, mentala stšrningar, alexitymi.*$LB06396T//AMER - #598 (am7900s.ref) 1989Olsson BEtt lŠrorikt fallB AllmŠnMedicin5105. 196l–UtifrŒn en fallbeskrivning av en kvinnlig patient med lŒng och mŒngskiftande symtombild diskuteras om en sŒdan bild kan dšlja en underliggande Œngest till fšljd av exempelvis sexuella švergrepp i barndomen. Fšrfattaren stŠller frŒgan vart incestoffren tar vŠgen i vuxen Œlder om de dyker upp som polysymtomatiska patienter pŒ vŒrdcentralerna. Key words: incest, psykosomatiska sjukdomar, fallstudier.*$LB06424T//AMER - #605 (am7900s.ref) 1989 Gran B:4Teorier och metoder fšr samhŠllsbaserad intervention AllmŠnMedicina104n152-154ud]Fšljande text Šr ett sammandrag och en bearbetning till svenska av ett avsnitt ur: "Take Heart - a Consultative Document on the Development of Community-based Heart Health Initiatives within Wales", from the Directorate of the Welsh heart programme, Heart beat Wales, september 1985. Key words: public health, intervention, prevention, hŠlsoprogram.Ì*$LB06409T//AMER - #606 (am7900s.ref) 1989Sjšlin-Israelsson B.("Hšftfrakturer - litteraturšversikt AllmŠnMedicinl105m197-198w°©En litteraturgenomgŒng visar att hšftfrakturer tillhšr de mest betydelsefulla skadorna bland de Šldre. Frakturen medfšr i stor utstrŠckning kvarstŒende gŒngsvŒrigheter och škat hjŠlpbehov. Orsaken till frakturen Šr oftast en fallolycka. Yrsel eller nedsatt muskeltonus bidrar. Kvinnor, de allra Šldsta, ensamstŒende, rškare och alkoholister finns šverrepresenterade bland de drabbade liksom ventrikelresecerade och patienter med thyreotoxicos samt institutionsboende. Preventiva ŒtgŠrder mŒste i fšrsta hand riktas mot olika livsstilsfaktorer. Fšrebyggande av olycksfall pŒ vŒrdinstitutioner Šr ocksŒ angelŠget. Key words: frakturer, riskfaktorer, prevention, Šldre, hšftfrakturer.T*$LB06425T//AMER - #615 (am7900s.ref) 1989Bjerre B Block PhaDiagnostik och behandling av maxillarsinuiter i primŠrvŒrd - Ultraljuds- och klinisk undersškningU AllmŠnMedicing106n252-257n:3Ultraljudsundersškning Šr en enkel och ofarlig metod vid diagnostik av maxillarsinuiter. Utan sŠrskild trŠning lŠrde vi oss snabbt att anvŠnda metoden och uppnŒdde en god sŠkerhet vid bedšmning av "frisk" eller "sjuk" kŠkhŒla. I 1/3 av fallen avvek ultraljudsundersškningen frŒn den kliniska bedšmningen. I vŒr strŠvan att minska antibiotikabruket var ultraljudsdiagnostik ett bra hjŠlpmedel. Andelen antibiotikabehandlade maxillarsinuiter halverades utan att utlŠkningsresultatet fšrsŠmrades. Key words: nŠsa och bihŒlor, infektioner, diagnos, sinuit, ultraljud.N*$LB06440T//AMER - #623 (am7900s.ref)G<)F$öN 1989BjŠrŒs G†€Olycksfallsregistrering i den svenska akutvŒrden i avsikt att fšrebygga olycksfall. Epidemiologisk studie av jordbruksolycksfall AllmŠnMedicin101r 43-44fTNJordbruk och privat skogsbruk svarar endast fšr nŒgra fŒ procent av det totala antalet arbetstimmar i Sverige, trots detta svarar jordbruket fšr ca 20% av alla arbetsolycksfall. Skador inom jordbruket Šr kraftigt underrepresenterade i officiell arbetsolycksfallsstatistik. Detta redovisas i en avhandling som lagts fram av socionom Bjarne Jansson vid Karolinska Institutet i Stockholm. Studien Šr en del av en stšrre olycksfallsregistrering inom Skaraborgs lŠn. Den utgšrs dels av epidemiologiska studier av lokala olycksfallsdata inom jordbruket, dels en beskrivning av olycksfallsmšnstret baserat pŒ dessa data. Insamlat datamaterial har dŠrefter ocksŒ anvŠnts i utveckling av ett utbildningsprogram fšr skogsarbetande jordbrukare. Key words: olycksfall, epidemiologi, jordbruk, hŠlsoinformation, arbetsmedicin, register, socialmedicin, skador.*$LB06369T//AMER - #539 (am7900s.ref) 1989 Dahl G6/Hšgt blodtryck och alkohol - litteraturšversikta AllmŠnMedicin 101e 12-14iNGAlkohol Šr en vanlig orsak till blodtrycksfšrhšjning. €ven en mŒttligt hšg konsumtion tycks dŠrvid kunna ha betydelse. UtifrŒn epidemiologiska och kliniska studier kan uppskattas att cirka 10-30% av manliga patienter med hypertoni kan ha alkohol som enda eller bidragande orsak. Stor uppmŠrksamhet pŒ detta samband Šr angelŠget i hypertonins utredning och behandling. Studier talar ocksŒ fšr att blodtrycket framgŒngsrikt kan anvŠndas som feed-back fšr att motivera storkonsumenter till lŒngsiktig reduktion av alkoholvanor. Key words: hypertoni, alkoholism, epidemiologi, forskning.a*$LB06359T//AMER - #547 (am7900s.ref) 1989 Westman GkF@Behšver tidskriften AllmŠnMedicin en sektion fšr originalarbeten AllmŠnMedicinr101f7rŽˆ€ven om mycket sŒledes Šr bra finns det ŠndŒ anledning att fundera šver fšrŠndringar av tidskriften i en framtid. Allt fler allmŠnlŠkare behšver ett forum fšr originalarbeten med referentbedšmningar i en nationell tidskrift. Denna mšjlighet Šr i dag mycket begrŠnsad och jag vill dŠrfšr komma med ett fšrslag till en ny sektion i tidskriften. Key words: originalarbeten, debatt, allmŠnlŠkare.*$LB06356T//AMER - #552 (am7900s.ref) 1989Alm G Mšlstad CM@:VŒrdtyngd pŒ sjukhem och servicehus - en jŠmfšrande studie AllmŠnMedicin11042166-167)~wEn jŠmfšrelse av vŒrdtyngd mellan ett servicehus och ett sjukhem gjordes med hjŠlp av Katz« ADL-index, Kahns demenstest och en intervju av vŒrdpersonal. En god objektiv parameter tycks vara Katz« ADL-index, som visar att sjukhemspatienterna har betydligt hšgre vŒrdtyngd Šn servicehusets pensionŠrer. Dock Šr 254 procent av de senare vid undersškningstillfŠllet enligt Katz lika vŒrdtunga som sjukhemspatienterna. En fortlšpande mŠtning skulle kunna gšras av personal pŒ servicehus och kunna utgšra bakgrund till periodisk personalfšrstŠrkning beroende pŒ hšg vŒrdtyngd. Key words: arbetsbelastning, servicehus, forskning, sjukhem.T*$LB06413T//AMER - #582 (am7900s.ref)̪ÈÆ(Ä~°¬¤ôïdêÜÐÝàÐ 1990 Thurfjell M 4-Handledning av FV-läkare - lägesrapport Luleå AllmänMedicinm112 74-75rkRubriker 1999 Furhoff Ao,%JŠttekul! sa Monica nŠr hon fick prisa AllmŠnMedicinG2041 1170ZTDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Frithiof Lennmalms pris 1999);117 Svenska LŠkaresŠllskapet har tilldelat Monica Lšfvander, Rinkeby vŒrdcentral och Peter Andersen, neurologkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Frithiof Lennmalms pris 1999 pŒ 50 000 kronor. Key words: Frithiof Lennmalms pris 1999.$0058ER - #1955 (am7900s.ref)ö 1999…verby AB;Multimorbiditeten mer Šn fšrdubblad under tio Œrs Œterbesškr AllmŠnMedicinö205å162-164úóDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Multimorbiditet);162 MŒnga av allmŠnlŠkarens patienter har flera sjukdomar samtidigt. I en studie frŒn Koppom har sŒdana patienter fšljts under tio Œr. Den Œldrande individens škande sjuklighet fŒr konsekvenser bŒde fšr patienten och fšr sjukvŒrdsorganisationen. Flera intressanta undersškningar om multimorbiditet har genomfšrts i Holland. Det har varit svŒrt att fŒ fram liknande svenska studier. Key words: Multimorbiditet.s$0081ER - #1967 (am7900s.ref)d 1999 Beckman Ao Recensionerf AllmŠnMedicin1206p 212åþ÷De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Vetenskapligt fšrhŒllningssŠtt.);212 Key words: recensioner, Vetenskapligt fšrhŒllningssŠtt. Peter StŒlfors Anders G. Olsson. Studentlitteratur, Lund 1988 ISBN 91-44-00951-8Ì$0101ER - #1987 (am7900s.ref)Ì 1999Hamilton A BovŽ So2,Hur stŠrka lokal-SFAM? Rapport frŒn Gšteborg AllmŠnMedicinb206K 193€zDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Sfam);193 Key words: SFAM, rapport frŒn Gšteborg.$0092ER - #1989 (am7900s.ref)0 2000 Lindgren API€ldres liv och hŠlsa AllmŠnmedicinsk avhandling med epidemiologisk ansatsb AllmŠnMedicina211e 16-17o@9De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(€ldre, hŠlsa);16 Torsdagen den 6 maj 1999 fšrsvarade jag min avhandling "Health and well-being in the elderly - a prospective population-based study". Disputationen Šgde rum vid Uppsala universitet och fakultetsopponent var docent Anders HŒkansson frŒn SamhŠllsmedicinska institutionen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmš. Disputationsordfšrande var Kurt SvŠrdsudd, professor i allmŠnmedicin och prefekt vid Institutionen fšr folkhŠlso- och vŒrdvetenskap, som Šven var min handledare under avhandlingsarbetet. BetygsnŠmndens ledamšter var professor Mats Thorslund, Stockholm, docent Jerzy Leppert, Uppsala/VŠsterŒs, docent Mari-Ann Wallander, Gšteborg, professor Lars Borgqvist, Linkšping och docent Ingvar Krakau, Stockholm. Key words: Šldre, hŠlsa.Ì$0109ER - #1991 (am7900s.ref)Ì 2000 HŒkansson Ai>7Skandinavisk allmŠnmedicin - speglad i dess tidskrifterl AllmŠnMedicin 211r 4-5tüõDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(AllmŠnmedicin, tidskrifter);4 Rubriker: Redaktionella olikheter Fortfarande ungdomar InnehŒllsliga olikheter Framtidens AllmŠnMedicin Key words: allmŠnmedicin, tidskrifter.r$0102ER - #1995 (am7900s.ref)cqrjTr Œ &n¢ 1988Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinA9 4A131-134k Becotide Nasal (beclometason). Ansopal. Kinin. Atarax. Receptkunder fŒr numera information om sin medicin pŒ apoteket. Britta Lisper. AllmŠnlŠkarens del av psykofarmakafšrskrivning. Ingegerd AgenŠs. Key words: lŠkemedel, Becotide Nasal, Ansopal, Kinin, Atarax.*$LB08816T//AMER - #512 (am7900s.ref) 1988JerdŽn LSFAM:s hšstmšte i UmeŒ AllmŠnMedicinl9K2d 67-68aÞ×Rubriker: Fšrebyggande hŠlsovŒrd Klinisk diagnostik Familjemedicin PrimŠrvŒrd i I- och U-land Korrekt bemštande hotar tonsillit Daghemsbarn Šr friskare som skolbarn Ett vŠlarrangerat mšte. Key words: UmeŒ, hšstmšte.g*$LB06291T//AMER - #519 (am7900s.ref) 1988 Berg LBI1994NI1994jI1994I1995ŸI1995¤I1995·I1995ÇI1995íI1995ñI1996÷I1996üI1996I19964I1996<I1996_I1996`I1996‹I1996ÄI1997 I1997œI1998[I1999¿I1999ÐI2000ÔI2000ÝI2000æI2000èI2000k IL1989ÌÏ IL1990Ìf IL1999ÌØJ1983ÛJ1983êJ1983öJ1983J1983J1983•J1984ÒJ1984ØJ1984J1984 (J1984¤J1985ÙJ1985GJ1985}J1985FJ1985MJ1985 AJ1985ÃJ1986 J1986 J1986'J1986nJ1987šJ1987¿J1988ÁJ1988øJ1988J1988NJ1989SJ1989vJ1989ŽJ1990°J1990ˆJ1990J1991.J19913J1991EJ1991RJ1992fJ1992 J1992¡J1992ÔJ1993ÔJ1993ãJ1993èJ1993êJ1993J1993J1993 J1993"J1994)J19945J1994HJ1994UJ1994\J1994^J1994bJ1994jJ1994lJ1994oJ1994xJ1994zJ1994ÕJ1994|J1995ˆJ1995ŠJ1995¯J1995µJ1995ÀJ1995ÏJ1995ØJ1995õJ1996ùJ1996 J1996J1996+J1996,J1996\J1996wJ1996¾J1997ÃJ1997÷J1997ùJ1997J1997J1997$J1997&J1997rJ1997¨J1998»J1998åJ1998J1998 J1998ZJ1999ZJ1999bJ1999kJ1999mJ1999nJ1999’J1999ŸJ1999ÏJ2000ÔJ2000çJ2000ãJ2000 EJ2000Ï JLG1993c JLG1996ã JO1988Ì K1980%K1980ZK1981dK1981fK1981oK1981ŒK1982K1982œK1982ËK1983èK1983îK1983ýK1983ýK1983ýK1983K1983K1983 K1983(K19835K1983)K1983ÚK1984àK1984áK19843K1984<K1985wK1985K1985DK1985 K1985RK1985UK1985 <K1985 =K1985¸K1986>K1986K1986ÃK1986 K1986 K1986rK1987‚K1987ŒK1987šK1987›K1987žK1987¥K1987»K1988ÊK1988ÜK1988ÜK1988ÜK1988ÞK1988éK1988îK1988òK1988ùK1988K1988ùK1988úK1988ûK1988üK1988ýK1988þK1988ÿK1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 K1988 DK1988#K1989-K1989;K1989@K1989KK1989cK1989ƒK1990ŸK1990¡K1990¤K1990§K1990ªK1990·K1990¸K1990¹K1990¼K1990¿K1990ÕK1990èK1991ðK1991óK1991üK1991#K1991JK1991JK1991LK1991K1991ŸK1991SK1992WK1992 K1992ªK1992¿K1992çK1993ëK1993öK1993úK1993üK1993K1993ÇK1993ÊK1993[K1994cK1994fK1994tK1994K1994ƒK1995—K1995æK1995÷K1996ûK1996ûK1996 K1996K1996K19967K1996EK1996PK1996eK1996eK1996mK1996íK1997K1997K1997LK1997WK1997[K1997‚K1997„K1997–K1998°K1998¹K1998½K1998ÏK1998ûK1998K1998 K19983K1998@K1998AK1998EK1998KK1999MK1999WK1999YK1999]K1999^K1999dK1999yK1999„K1999…K1999†K1999‡K1999¥K1999­K1999µK1999¸K1999ÂK1999ÃK1999ÇK2000ÎK2000ÔK2000×K2000áK2000äK2000êK2000äK2000 HK2000 RK2000± KE1992ÌH KM1984ÌL1979L1980L1980L19807L19818L1981>L1981?L1981CL1981HL1981IL1981[L1981fL1981mL1981mL1981oL1981pL1982{L1982ƒL1982‡L1982ˆL1982ˆL1982L1982L1982‘L1982’L1982•L1982ÂL1982ÇL1983ÏL1983ÚL1983áL1983ãL1983ãL1983ôL1983ýL1983 L1983 L1983L1983L1983L1983!L1983&L1983)L1983+L19832L1983AL1984OL1984OL1984WL1984WL1984gL1984gL1984pL1984sL1984uL1984µL1984¸L1984ÉL1984ÑL1984ØL1984ïL1984L1984\L1984 /L1984 1L1984£L1985¨L1985°L1985²L1985ÛL1985L1985L1985:L1985;L1985;L1985JL1985PL1985gL1985tL1985›L1985ÇL1985 <L1985 <L1985 =L1985 AL1985[L1986 L1986L1986¼L1986ÓL1986ØL1986èL1986 L1986$L19860L1986?L1986 #L1986qL1987ƒL1987„L1987…L1987‡L1987‰L1987™L1987šL1987µL1987»L1988¼L1988ÄL1988ÅL1988ÉL1988ÎL1988×L1988ÞL1988éL1988ëL1988òL1988óL1988L1988L1988L1988L1988 L1988L1988L1988.L1989TL1989jL1989qL1989uL1989eK1996eK1996mK1996± KE1992ÌH KM1984ÌL1979L1980L1980L19807L19818L1981>L1981?L1981CL1981HL1981IL1981[L1981fL1981mL1981mL1981oL1981pL1982{L1982ƒL1982‡L1982ˆL1982ˆL1982L1982L1982‘L1982’L1982•L1982ÂL1982ÇL1983ÏL1983ÚL1983áL1983ãL1983ãL1983ôL1983ýL1983 L1983 L1983L1983L1983L1983!L1983&L1983)L1983+L19832L1983AL1984OL1984OL1984WL1984WL1984gL1984gL1984pL1984sL1984uL1984µL1984£L1985¨L1985°L1985²L1985[L1986 L1986qL1987ƒL1987„L1987…L1987‡L1987‰L1987™L1987šL1987µL1987»L1988¼L1988ÄL1988ÅL1988ÉL1988ÎL1988×L1988ÞL1988éL1988ëL1988òL1988óL1988L1988L1988L1988L1988 L1988L1988L1988.L1989TL1989jL1989qL1989uL1989â®ÞÓ¸Èþږ¼Ò«º 1990 Furhoff Ai.'Vad ska vi gšra med amalgampatienterna?/ AllmŠnMedicin0113v 92-93uDebatten kring kvicksilver i amalgam Šr snŒrig och svŒr att fŒ grepp om. De teoretiska resonemangen har varit omfattande medan den praktiskt kliniskt kliniska kunskapen fšrefallit brŠcklig. Att sedan fšrklaringsmodellen skiftat tid efter annan har bidragit till osŠkerheten: oral galvanism avlšstes av lŒgdosfšrgiftning som tŠnkbar orsak, och har nu i sin tur fŒtt ge vika fšr diskussioner om immunologiska mekanismer och hereditŠrt betingade individuella skillnader i tolerans. Key words: amalgampatienter, ledare, kvicksilver.*$LB06479T//AMER - #682 (am7900s.ref) 1990Lindman A WidŠng K(!Arbetsformer - dags fšr nya grepph AllmŠnMedicind114p 140d.(Vid SFAMs vŒrmšte i …stersund hŠlls ett minisymposium med Christian Berg som moderator. I panelen satt Anders Lindman, Gšran Sjšnell och Kenneth WidŠng. Medverkan frŒn auditoriet var livlig. Denna artikel fšrsšker lyfta fram nŒgra av de synpunkter som framfšrdes. Key words: arbetsformer, debatt.*$LB06492T//AMER - #699 (am7900s.ref) 1990…verby A Adevik Gr("Coxartros och gonartros i glesbygd AllmŠnMedicino115y208-210 îçI en studie frŒn VŠstvŠrmland har frekvensen av artros i knŠ och hšft kartlagts. Kopplingen till švervikt har undersškts liksom hur patienterna mŒr. Key words: knŠ, hšfter, forskning, fetma, lŠkemedel, artros, coxartros, gonartros.a*$LB06515T//AMER - #705 (am7900s.ref) 1990 HŒkansson A0LEForskning i europeisk allmŠnmedicin. Rapport frŒn EGPRW-mšte i Ungernn AllmŠnMedicin115204-205ÔÍSom nybliven nationell representant, rapporterar jag hŠr frŒn mitt fšrsta mšte med EGPRW, en sammanslutning av forskande europeiska allmŠnlŠkare. Key words: allmŠnmedicin, kongressrapporter, EGPRW, Ungern.n*$LB06513T//AMER - #706 (am7900s.ref) 1990 HŒkansson Ae Recensioner. AllmŠnMedicin112 61-612tnKey words: recensioner, Friska barn och sjuka. Hšjer B, Hšjeberg P. Esselte Studium, 1989. ISBN 91-24-35355-8.*$LB06478T//AMER - #711 (am7900s.ref) 1990Gamstedt A Nilsson M^WKombination av insulin och sulfonureid vid behandlingssvikt med perorala diabetetsmedeln AllmŠnMedicing116246-249ØÒMŒnga patienter med typ II-diabetes sviktar pŒ behandling med perorala diabetesmedel och en švergŒng till insulinbehandling blir nšdvŠndig. Vi redogšr hŠr fšr hur vi i šppen vŒrd behandlat dessa patienter med en kombination av insulin givet med insulinpenna i flerdos och sulfonureid. VŒra resultat avseende effekten pŒ den metabola kontrollen och patienternas egna erfarenheter presenteras. Key words: diabetes mellitus, lŠkemedelsterapi, klinisk forskning, …rebro.*$LB06526T//AMER - #722 (am7900s.ref) 1990 HŒkansson A0 Recensioner. AllmŠnMedicine116m 254SxrKey words: recensioner, Kšhler L (Red). Barn och barnfamiljer i Norden. Studentlitteratur 1990 ISBN 91-44-31621-6*$LB06529T//AMER - #733 (am7900s.ref) 1990 Larsson A9Sen diagnos av Lues AllmŠnMedicinn116p 234t Key words: diagnos, Lues.*$LB06524T//AMER - #737 (am7900s.ref)ŽvVS¼Á` 1988 Herlofson Ji,%DSM-III-diagnostik i svensk psykiatri/ AllmŠnMedicin09.1I 14-17s¼¶1980 gav Amerikanska Psykiatriska Fšreningen ut DSM-III-manualen, som representerar ett ambitišst upplagt fšrsšk att skapa fšrutsŠttningar fšr en tillfšrlitligare psykiatrisk diagnostik. Systemet bygger pŒ anvŠndandet av specifika kriterier fšr faststŠllande av diagnos, en teknik som radikalt škar samstŠmmigheten mellan olika bedšmare. Vidare har man infšrt diagnostik lŠngs fem olika axlar i syfte att sammanstŠlla relevant material sŒ att ett helhetsperspektiv vid bedšmningen frŠmjas. I artikeln presenteras en bakgrund till systemets tillkomst och dess uppbyggnad illustreras med exempel. Dessutom kommenteras systemets plats i svensk psykiatri. Key words: psykiatri, diagnostik, DSM-III.*$LB06275T//AMER - #448 (am7900s.ref) 1989 StŒlhammar J>7Storkonsumenter av lŠkemedel - vilka Šr det och varfšr?9 AllmŠnMedicinä103T111-112sþSedan bšrjan av 1970-talet pŒgŒr i Tierp en kontinuerlig insamling av uppgifter om befolkningens sjukvŒrdskonsumtion i primŠrvŒrden och lŠkemedelskonsumtion. Materialet ger goda mšjligheter till populationsbaserade epidemiologiska studier. Ett exempel Šr Dag Isacsons avhandling "Heavy use of prescription drugs" (1987), som utgŒr frŒn enheten fšr forskning inom primŠrvŒrd och socialtjŠnst och Socialmedicinska institutionen, Uppsala universitet. Key words: PrimŠrvŒrd, forskning, lŠkemedelsanvŠndning, Tierp.*$LB06390T//AMER - #594 (am7900s.ref) 1989 Lšfgren Jr"FV-klubben i Norra €lvsborg0 AllmŠnMedicinv106n 258iÀ¹FV-klubben Šr ett uppskattat forum fšr blivande allmŠnlŠkare i Norra €lvsborgs landstingsomrŒde. Vi trŠffas tvŒ gŒnger per Œr sedan 1986. Syftet Šr dels att ška sammanhŒllningen och stŠrka vi-kŠnslan, dels att utbyta information mellan FV-lŠkarna och lokal primŠrvŒrd. TrŠffarna ger ocksŒ ett medicinskt kunskapsmŠssigt utbyte i Šmnen som kŠnns matnyttiga och som vi sjŠlva vŠljer ut. Key words: allmŠnlŠkare, medicinsk utbildning, €lvsborg.R*$LB06441T//AMER - #629 (am7900s.ref) 1990 Wennberg Jž—Diabetes Type 2 - results from a population study of women and from four primary health care centres with special reference to riskfactors for diabetes AllmŠnMedicind112v 63-64lòëHans Lundgren disputerade den 23 september 1989 vid AllmŠnmedicinska institutionen i Gšteborg pŒ en avhandling om diabetes mellitus typ 2 med tonvikt pŒ riskfaktorer fšr att utveckla sjukdomen. Opponent vid disputationen var Erik Trell, professor i allmŠnmedicin i Linkšping. Som ordfšrande fungerade professor Calle Bengtsson, tillika respondentens handledare. Key words: diabetes mellitus, kvinnor, riskfaktorer, prevalens, longitudinella studier, forskning, Gšteborg, doktorsavhandlingar.t*$LB06468T//AMER - #653 (am7900s.ref)K¸@ò;f-šÜÜ" 19886/Widell K Bergman K Lundberg V NŠsman B Sjšman Kn>7Erfarenheter frŒn utbrott av Hepatit A i Upplands VŠsbyl AllmŠnMedicint9v5t166-168 F?I Upplands VŠsby intrŠffade hšsten 1987 tre fall av hepatit A i skol- och daghemsmiljš och ett fall i anknytning till dessa i en nŠrliggande kommun. Det epidemiologiska arbetet kring dessa fall gav en hel del erfarenheter, som hŠr presenteras. Key words: hepatit A, behandling, prevention, epidemiologi, Upplands VŠsby.e*$LB06326T//AMER - #475 (am7900s.ref) 1988 Bengtsson Kg Recensiong AllmŠnMedicini9u5n189-190RKPatientbehandling. Einar Kringlen. Key words: recension, patientbehandling.*$LB06338T//AMER - #528 (am7900s.ref) 1989WidŠng K&Handelsresande i allmŠnmedicin?e AllmŠnMedicin7101589ýDetta skall inte ses som ett inlŠgg i diskussionen om privat eller offentlig, utan enbart som ett konstaterande av att verksamheten i en avgrŠnsad befolkning Šr ett livsvillkor fšr att verksamheten skall kallas allmŠnmedicinsk. Key words: allmŠnmedicin.ö*$LB07187T//AMER - #556 (am7900s.ref) 1989 Hultsten KSjukvŒrd pŒ lŠgere AllmŠnMedicin 105a213-215mÔÍVarje Œr samlas tusentals ungdomar pŒ lŠger av olika slag runt om i landet. Aktivitetsgraden Šr i regel hšg och olycksfall och sjukdomar Šr inte ovanliga. PŒ stšrre lŠger Šr behovet av sjukvŒrdspersonal sŒ stort att det bšr finnas sjukskšterska och gŠrna lŠkare som ansvarar fšr sjukvŒrden. HŠr redovisas erfarenheterna frŒn ett scoutlŠger med ca 1 500 deltagare varav ca 1 200 barn i Œldern 10-13 Œr. BŒde lŠkare och sjukskšterskor fanns pŒ plats. Det fanns en speciell "sjukstuga" med plats fšr švernattning inomhus. I artikeln redovisas hur sjukvŒrdsresurserna utnyttjades samt ges fšrslag till medicinfšrrŒd och sjukvŒrdsutrustning fšr lŠger av denna storleksordning. Key words: akutvŒrd, barn, rekreation, lŠger.d,%LB06430TB//AMER - #570 (am7900s.ref)f 1989WidŠng K>8Nordiskt allmŠnlŠkarseminarium 1 - 3/9 1988 i Tavastehus AllmŠnMedicina102 94D=Vid allmŠnlŠkarseminariet gjordes ett gemensamt uttalande med fšljande innehŒll: - Att alla medicinska fakulteter i de Nordiska lŠnderna bšr ha allmŠnmedicin som examensŠmne under grundutbildningen - Att arbete inom primŠrvŒrden skall ingŒ i allmŠntjŠnstgšringen. - Att efterutbildningsbehovet fšr allmŠnlŠkare Šr minst tvŒ veckor per Œr. - Att lšnepolitiska och taxepolitiska ŒtgŠrder avsevŠrt kan ška lŠkartillgŒngen i primŠrvŒrden. - Att allmŠnlŠkaren skall fungera som ledare fšr sitt arbetsteam. Key words: allmŠnlŠkarseminarium, examensŠmne, grundutbildning.e*$LB06372T//AMER - #575 (am7900s.ref) 1989Norrby K:4AllmŠnmedicin och primŠrvŒrd, den individnŠra vŒrden AllmŠnMedicine103n106-107iI debatten om den offentliga vŒrden bekymrar man sig ofta om den patient- och individnŠra vŒrden, primŠrvŒrden. Den har tagit fšr mycket pengar frŒn slutenvŒrden. Vid tillvŠxten av sjukvŒrdsbudgeten har primŠrvŒrden mšjligen fŒtt en del av škningarna, men de pengarna har aldrig slutenvŒrden haft. PrimŠrvŒrden sŠgs inte heller ha lšst sina uppgifter. Eftersom den bedšms som ineffektiv fšreslŒs privatisering som en lšsning - lšsning pŒ vilken problem - vems problem? Key words: allmŠnmedicin, primŠrvŒrd, debatt.*$LB06387T//AMER - #586 (am7900s.ref)'æüúÒö´çîãX 1988@:Wimo A Hegner I Karjel G Lundin U Stridsberg D HŠgglund JO60Orsaker till sjukhemsvŒrd och mšjliga alternativ AllmŠnMedicins9e6n211-213 ztOrsaker till permanent sjukhemsvŒrd och tŠnkbara alternativ har undersškts i en tvŠrsnittsstudie pŒ Sundsvalls Sjukhem. Fšr cirka 15% av patienterna bedšmdes vŒrdorsaken vara icke-medicinsk och fšr cirka 25% bedšmdes att andra alternativ Šn sjukhem var mšjliga, frŠmst dŒ Œlderdomshem. Resultaten antyder att befolkningsprognoser, vŒrdtyngdsmŠtningar etc mŒste kompletteras med en bedšmning av icke medicinska vŒrdbehovsfaktorer vid planeringen av den framtida Šldreomsorgen, samt att den omvŒrdnadsnivŒ som de "gamla" Œlderdomshemmen stod fšr behšvs. Key words: primŠrvŒrd, Šldreomsorg, resurser, sjukhem, Sundsvall, vŒrdtyngd.*$LB06345T//AMER - #482 (am7900s.ref) 1988 HŒkansson AeB7Rapport frŒn europeisk utbildningskonferens i Antwerpend AllmŠnMedicinm421  6-7/ÔÎLeeuwenhortsgruppen, som sedan 1974 arbetat fšr att frŠmja utbildningen i allmŠnmedicin i Europa, arrangerade i bšrjan av september 1982 en konferens i Antwerpen i Belgien. €ven om fšrutsŠttningarna Šr olika har allmŠnlŠkarna frŒn de europeiska lŠnderna mŒnga gemensamma erfarenheter. I ett internationellt tankeutbyte blir allmŠnmedicinens grunddrag lŠttare att identifiera, vilket Šr betydelsefullt fšr utbildningen och teoriutveckling. Vid konferensen bildades ocksŒ "den nya Leeuwenhortstgruppen". Rapportšren menar, att det Šr viktigt att Sverige deltar i ett europeiskt samarbete av detta slag. Key words: Leeuwenhortsgruppen, efterutbildning, vidareutbildning, grundutbildning, kvalitetskontroll, allmŠnmedicin.*$LB05826T//AMER - #200 (am7900s.ref) åô‡ø…èÜúÛöÚº©¤¦žŸN 1990$Andersson B Hesslid I Westin KjdUpplevelse av symtom pŒ utbrŠndhet - en jŠmfšrelse mellan sjukskšterskor i privat och offentlig vŒrd AllmŠnMedicin111 25-27aZTSyftet med denna undersškning har varit, dels att fšrsška definiera och beskriva fenomenet utbrŠndhet, dels att pŒvisa eventuella skillnader i symtomupplevande mellan sjukskšterskor verksamma inom privat och offentlig vŒrd. Sjukskšterskor verksamma inom fšretagshŠlsovŒrd, primŠrvŒrd och slutenvŒrd tillfrŒgades (n=60). Av resultatet framgŒr, att sjukskšterskorna inom den offentliga vŒrden uttrycker flest tecken pŒ utbrŠndhet. Kan detta vara en signal till beršrda arbetsgivare att pŒ ett offensivt sŠtt ta itu med problemen? Key words: sjukskšterskor, intervju/enkŠtundersškningar, utbrŠndhet.*$LB06454T//AMER - #670 (am7900s.ref) 1990 Henricson BdDatabasen Spriline AllmŠnMedicint111o10 Databasen Spriline Šr en vŠl etablerad informationskŠlla nŠr det gŠller bšcker, tidskriftsartiklar samt utrednings- och forskningsdokumentation inom hŠlso- och sjukvŒrdsomrŒdet. Spriline produceras av SPRI«s bibliotek och utredningsbank. Key words: spriline, databas.l*$LB06445T//AMER - #677 (am7900s.ref) 1990Bergstad B Ribacke M:3Utbildning i AllmŠnmedicin - internat fšr FV-lŠkarer AllmŠnMedicink1151 186ìåI oktober 1989 samlades FV-lŠkare i allmŠnmedicin i GŠvle sjukvŒrdsdistrikt till internat under ett dygn. InnehŒllet handlade om allmŠnlŠkarrollen och ej om fšrmedling av medicinska kunskaper. Key words: allmŠnlŠkare, utbildning.i*$LB06507T//AMER - #680 (am7900s.ref) 1990 Larsson B $Den brinnande distriktslŠkaren AllmŠnMedicinl113n 113r"Key words: DistriktslŠkare.*$LB08793T//AMER - #729 (am7900s.ref) 1990Olsson B0)Examinandernas syn pŒ deltagande i examen, AllmŠnMedicinR1160235-238.PIAtt belysa examinandernas upplevelser, av och syn pŒ examinationen, det praktiska genomfšrandet, vad som var positivt respektive negativt, har intervjuer genomfšrts med de elva blivande eller nyblivna allmŠnlŠkare som deltagit i examen cirka tre veckor efter examenstillfŠllet. FrŒn att ha varit tveksamma till examen kom man under processens gŒng att kŠnna det vŠrdefullt att delta, att man fick bekrŠftat att man lŠrt sig en hel del under utbildningen och att deltagande i examen medfšrt att man fŒtt bŠttre insikter i sina egna fšrutsŠttningar. Key words: Examination, allmŠnlŠkare.h*$LB08784T//AMER - #730 (am7900s.ref) 1990Werner BAllmŠnlŠkare och BVC AllmŠnMedicin111 13-14RleApropŒ inlŠgg av Gunnar Lundqvist och kommentar av Mats Ribacke i 4/89. Key words: allmŠnlŠkare, BVC.Ì*$LB06448T//AMER - #731 (am7900s.ref) 1990 Mattsson B Recensioner AllmŠnMedicin115a 220rhbKey words: recensioner, Cullberg, J. Dynamisk psykiatri. Natur och Kultur 1988 ISBN 91 27 01983 7$0314ER - #2180 (am7900s.ref)f 1990 Nordling B Recensioner AllmŠnMedicin116i 2561xqKey words: recensioner, Alho A. Benum P. Langeland N. Skadekirurgi. Universitetsforlaget, 1990 ISBN 82-00-43092-8i$0316ER - #2182 (am7900s.ref)8 1991 Carlsson B0)Kurs i forskningsmetodik fšr allmŠnlŠkareM AllmŠnMedicin.121n 13-15tNGUnder tre terminer har 20 allmŠnlŠkare frŒn sšdra sjukvŒrdsregionen fŒtt en grundlŠggande forskarutbildning. De preliminŠra erfarenheterna av kursen redovisas hŠr. Hšsten 1990 pŒbšrjade ytterligare 20 allmŠnlŠkare sin utbildning. Key words: DistriktslŠkare, forskning, utbildning, forskarutbildning, metoder, forskningsmetoder.e*$LB06535T//AMER - #740 (am7900s.ref)Šr man med objektiva metoder fšrsškt se pŒ effekten pŒ alkoholkonsumtion. HŠr redovisas en pilotstudie dŠr avsikten var att utveckla en interventionsmodell anpassad till primŠrvŒrd och studera behandlingseffekterna. Gynnsamma resultat erhšlls mŠtt i fšrŠndring av S-GT-vŠrden. Key words: alkoholism, intervention, primŠrvŒrd, forskning.*$LB06476T//AMER - #646 (am7900s.ref) 1990 Westman GuhaAtt fšrhindra sjukdom eller att befrŠmja hŠlsa - tvŒ olika utgŒngspunkter fšr fšrebyggande arbete) AllmŠnMedicin.114l169-171ý€mnet allmŠnmedicin introducerades relativt sent i Sverige jŠmfšrt med de andra nodiska lŠnderna. Fšrst under 1980-talet blev Šmnet sjŠlvstŠndigt vid de medicinska fakulteterna. Under samma tid fick Sverige ocksŒ en ny hŠlso- och sjukvŒrdslag som antogs av riksdagen 1983. BŒde lagen och det nya Šmnet omfattas av tankar kring medicinskt fšrebyggande arbete. Praktiska erfarenheter av fšrebyggande arbete finns hos fšretrŠdare verksamma inom svensk allmŠnmedicin. Teoriutvecklingen har emellertid bara bšrjat. I artikeln presenteras en modell fšr undervisning i Šmnet allmŠnmedicin som inte bara tar upp prevention som fšrhindrande av sjukdom (disease prevention) utan ocksŒ befrŠmjande av hŠlsa (health promotion). Key words: allmŠnmedicin, utbildning, prevention.i*$LB06501T//AMER - #648 (am7900s.ref) 1990FahlŽn G Hammarstršm LD=Hur pŒverkas vŒra levnadsvanor tre Œr efter Tjernobylolyckan?9 AllmŠnMedicinn111n 34-35fÊÃMŒnga har fortfarande fšrŠndrat sin mat- och levnadsvanor i Kramfors och SollefteŒ kommuner tre Œr efter Tjernobylolyckan. Det visar en undersškning som genomfšrdes under vŒren 1989. 7 av 10 hade i nŒgot eller nŒgra avseenden Šndrat sina matvanor. 4 av 10 visste inte om de skulle kunna lita pŒ informationen om Šnnu en kŠrnkraftsolycka skulle intrŠffa i Sveriges nŠrhet. Key words: kostvanor, livsstil, intervju/enkŠtundersškningar, Tjernobylolyckan. *$LB06457T//AMER - #658 (am7900s.ref) 1990 Brydolf GpPratbubblan som sprack AllmŠnMedicinl112  57-58k¾¸Fšr cirka 20 Œr sedan lades ansvaret fšr primŠrvŒrden och psykiatrin šver pŒ landstingen. Ett av skŠlen till ett gemensamt huvudmannaskap med den somatiska sjukvŒrden bl a att fšrbŠttra lŠkarrekryteringen. Man ville dessutom garantera alla medborgare, Šven i smŒ kommuner, likvŠrdig vŒrd och vŠrna samverkan, utveckling och utbildning inom den samlade sjuk- och hŠlsovŒrden i vŒrt land. Key words: primŠrvŒrd, psykiatri, landsting, debatt.*$LB06464T//AMER - #660 (am7900s.ref) 1990 Westman Gu>7Fšrebyggandets skšna konst inom allmŠnmedicinen. Ledarem AllmŠnMedicin,112  48-49Med detta nummer av tidskriften AllmŠnMedicin fšljer ett supplement 13. Det Šr en sammanfattning av ett symposium om fšrebyggande arbete i allmŠnlŠkarvŒrd arrangerad av Institutionen fšr allmŠnmedicin UmeŒ universitet. Key words: fšrebyggande, allmŠnmedicin, vŒrd.*$LB06460T//AMER - #663 (am7900s.ref)nú ¤üxÒ† 1988 Baeckstršm Pb[KontinuitetsmŠtning i en vŒrdlagsmodell - rapport frŒn BrickegŒrdens vŒrdcentral, Karlskogal AllmŠnMedicina9.5181-182ª£Patientstršmmarna vid nŠrmare 10 000 konsekutiva besšk vid en vŒrdcentral med en typ av vŒrdlagsarbete, redovisas ur tvŒ perspektiv: 1) LŠkarperspektivet: FrŒn vilka omrŒden kommer vŒrdlagslŠkarens patienter? 2) Befolkningsperspektivet: Hos vilken lŠkare hamnar befolkningen inom ett vŒrdlagsomrŒde vid besšk pŒ vŒrdcentralen? I 66% av besšken hamnar patienten (oavsett besšksorsak) hos "sin egen" doktor och i 75% av besšken hos denne eller "tvillingdoktorn". Skillnaden mellan de olika vŒrdlagen Šr relativt liten och undersškningen ger ett mŒtt pŒ den totala kontinuitet som uppnŒs i en vŒrdlagsmodell. Key words: vŒrdlag, vŒrdkontinuitet, operational research, Karlskoga. *$LB06333T//AMER - #465 (am7900s.ref) 1988 Keiding Pn@9SORTO - ett hjŠlpmedel i glšmska? Manuell databearbetningM AllmŠnMedicin.9e1l13ÆÀUnder hšsten 1985 gjorde jag en journalgenomgŒng av ett patientmaterial som led i ett FoU-projekt vid AllmŠnmedicinska institutionen i Gšteborg (1). Key words: SORTO, databearbetning, manuell.*$LB06274T//AMER - #507 (am7900s.ref) 1988 Baeckstršm P& Efterutbildning i Dubrovnik 1987 AllmŠnMedicink92T69 Under tiden 5-9 maj genomfšrdes den fjŠrde Œrliga allmŠnlŠkarkonferensen vid Interuniversity Center of post-graduate studies i Dubrovnik, Jugoslavien, En redovisning av innehŒllet i kursen ges i artikeln. Key words: utbildning, allmŠnmedicin, efterutbildning.a*$LB06292T//AMER - #511 (am7900s.ref) 1989 …stergren P0NHSociala nŠtverk, socialt stšd - viktiga resurser fšr hŠlsa hos Šldre mŠn AllmŠnMedicin,101o 41-42 F@Under senare tid har individers sociala resurser och deras samspel med dessa, visat sig vara viktiga faktorer fšr hŠlsan. I sin undersškning om hŠlsoeffekterna av det sociala nŠtverket och det sociala stšd som detta nŠtverk ger, bland mŠn fšdda 1914 i Malmš, kunde Bertil S Hanson konstatera: Att den relativa risken att dš under en uppfšljningsperiod av fem Œr var upp till 2-2,5 gŒnger stšrre bland mŠn med svaga sociala nŠtverk och otillfredsstŠllande tillgŒng till kŠnslomŠssigt socialt stšd. Att sŒvŠl systoliskt som diastoliskt blodtryck var lŠgre hos personer med god s k social fšrankring (ett av flera mŒtt pŒ socialt nŠtverk). Att de mŠn som rapporterade nervšsa problem och/eller sšmnbesvŠr, oftare uppvisade svaga sociala nŠtverk och dŒligt upplevt socialt stšd Šn švriga mŠn i undersškningen. Att sannolikheten att uppvisa ett gott kŠnslomŠssigt socialt stšd var šver tre gŒnger hšgre bland mŠn som slutat rška, gentemot mŠn som var rškare. Slutsatsen blev att den sociala omgivningen hŠnger samman med hŠlsotillstŒndet pŒ flera olika sŠtt. Detta avspeglas sŒvŠl i mer direkta mŒtt pŒ ohŠlsa som dšd och utveckling av medicinska riskfaktorer, som upplevd psykisk hŠlsa och s k livsstilsfaktorer. Key words: socialt nŠtverk, sociala relationer, mŠn, Šldre, hŠlsotillstŒnd, dšdlighet, forskning, sociala/psykosociala faktorer, Malmš.*$LB06368T//AMER - #538 (am7900s.ref) 1989Olsson P Recensionerh AllmŠnMedicinU105i 222svpAlmene helbredsproblemer - en laerebog i almen medicin. Red. Hollnagel, H. Nšrrelund, N. Schroll, H. Rubriker: UtgŒr frŒn praktiken Arbetsmetoder Kontaktorsaker Vanliga patienter Vanliga teman Prevention Samarbete o visioner Bedšmning Key words: recensioner, arbetsmetoder, kontaktorsaker, vanliga patienter, vanliga teman, prevention, samarbete o visioner, bedšmning.*$LB06433T//AMER - #621 (am7900s.ref)àzy.x@wVuB 1989Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 106d239-242iª£Flagyl (metronidazol) Loperamid. Antabus (Dispan). Ginsengpreparat. Sou tsian-te. SjukvŒrdens lŠkemedelsanvŠndning under 1988 och fšrsta halvŒret 1989. J Lars G Nilsson. …kning mŠtt i DDD. Kostnadsutveckling. Enskilda preparat och preparatgrupper. Fšrst halvŒret 1989 - astmamedel škar mest. SvŒrt att gšra meningsfulla analyser. Key words: lŠkemedel, Flagyl, Antabus (Dispan), Ginsengpreparat, Sou tsian-te, Leperamid.c*$LB08803T//AMER - #628 (am7900s.ref) 1989Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 102r 71-74VÀ¹Cimetidin. Vaccinera sig mot den aktuella influensan. Apekumarol (dikumarol). Tryptofan. Information om fšrskrivning - ett nšdvŠndigt hjŠlpmedel fšr att uppnŒ rationell lŠkemedelsanvŠndning. Bassortiment av extempore-beredda dermatologiska medel. Lars Landersjš, Apotekens centrallaboratorium Apoteksbolaget. Bassortimentlistor. NŒgra kommentarer till enskilda beredningar. Key words: lŠkemedel, Cimetidin, Apekumarol (dikumarol), Tryptofan.R*$LB08807T//AMER - #630 (am7900s.ref) 1989Recht Le–A New, Simple Hand Test for Assessment of Normal Grip Function and for Detection of Early Inflammatory Hand. Dysfunction in Primary Health Careo AllmŠnMedicino106m243-244d4-Leopold Recht, disputerade den 2 juni vid institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby pŒ en avhandling om en ny handtest. Opponent var professor Gšsta Tibblin, Uppsala. Ordfšrande vid disputationen var professor Bengt ScherstŽn. Key words: handtest, screening, populationsstudier, handhandikapp.s*$LB06437T//AMER - #631 (am7900s.ref) 1989Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 104a155-158ä–NSAID-preparat. Calciopentabletter. Iliadin och Nezeril. Gingival hyperplasi Šr en vŠlkŠnd biverkan av fenytoinbehandling. Tymelyt. Cortisolproduktion. Spironolakton. Lobac. EgenvŒrdslŠkemedel. Anders Wessling. Kundernas behov styr apotekens information om egenvŒrd. Monica Ribohn, Apoteksbolaget. Key words: lŠkemedel, NSAID-preparat, Calciopentabletter, Iliadin och Nezeril, Tymelyt, Spironolakton.*$LB08805T//AMER - #632 (am7900s.ref) 1989Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinr103r117-120njdMorfin. Renitec. Farmakogenetik. Gunnar Alv‡n. LŠkemedelsmetaboliska polymorfismer. Acetylering. Oxidativ metabolism. Avvikande plasmakolinesteras. Malign hypertermi. Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist. Akut intermittent porfyri. LŠkemedelsbiverkningar. AllmŠnna synpunkter pŒ individuell variation inom farmakoterapin. Key words: lŠkemedel, Morfin, Renitec.*$LB08806T//AMER - #633 (am7900s.ref) 1990Recht Lm Recensionera AllmŠnMedicin11132^WKey words: recensioner, Reumatology. Mšrk Hansen T. Munksgaard, 1989. ISBN 87-16-06809*$LB06459T//AMER - #652 (am7900s.ref)›z‚ä€L~ʶR¥¶™ÊrØfZ[ª 1990Bergstad B bom Bm.(AllmŠnlŠkaren som praktiker och forskare AllmŠnMedicin 114,137-138ÖDen 9 november 1989 bildades SFAM i GŠvleborg. I samband med bildande hšlls hšgtidsfšrelŠsning av professor Per Fugelli, Bergen, under rubrikerna "AllmŠnlŠkaren som praktiker" och "AllmŠnlŠkaren som forskare". FšrelŠsningarna Šr inspelade pŒ video av Christer Blondell, AllmŠnmedicinska institutionen, Uppsala och anvŠndbara i olika utbildningssammanhang. Fšreningen Šr en lokalavdelning till riksorganisationen Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin. Till medlem kan antas lŠkare, blivande lŠkare och annan medicinsk yrkesutšvare eller fšretrŠdare fšr allmŠnmedicinen nŠrstŒende verksamhet. Fšreningens ŠndamŒl Šr att frŠmja forskning, utvecklingsarbete och efterutbildning inom allmŠnmedicinen i GŠvleborgs lŠn. Detta sker genom att fšreningen initierar och arrangerar aktiviteter som frŠmjar fšreningens ŠndamŒl. Samtidigt grundades stiftelsen GŠvleborgs AllmŠnlŠkarfond som har samma syfte som fšreningen. Stiftelsen kommer att lŠmna bidrag till projekt genom att dela ut stipendier. Key words: SFAM, GŠvleborg, allmŠnlŠkare, forskare, praktiker.u*$LB06490T//AMER - #637 (am7900s.ref) 1990Olsson B4-Hur upplevs deltagande i riskfaktorscreening?d AllmŠnMedicin 114e144-147e¢œScreeningundersškningar har anvŠnts sedan bšrjan av 1900-talet, men till att bšrja med anvŠndes de frŠmst fšr att sŒlla bort sjuka mŠnniskor dŒ man anstŠllde personal. Fšrst pŒ 50-talet kom screeningsmetoder till anvŠndning fšr att tidigt hitta personer med risk att insjukna i vissa sjukdomar (1). En del nackdelar med screeningundersškningar har uppmŠrksammats under senare Œr, t ex de problem som uppstŒr nŠr ett tillstŒnd med risk fšr senare sjukdom pŒvisas. Man diskuterar vad "stŠmplings"-effekten kan innebŠra (2) och i en nyligen publicerad artikel beskrivs vissa negativa psykiska effekter hos deltagare i riskfaktorscreening (3). Vid en intervjuundersškning bland 100 personer som deltagit i riskfaktorscreening vid vŒrdcentral framkom att deltagande stimulerat till fšrŠndringar vad gŠller levnadsvanor, men Šven att deltagande vŠckt viss oro och fšrvirring (4). Key words: riskfaktorscreening, screeningsmetoder.*$LB06494T//AMER - #639 (am7900s.ref) 1990Werner B4-Grupp-BVC - ett arbetssŠtt med mŒnga fšrdelarl AllmŠnMedicin 113e127-129k:3Det sedvanliga BVC-arbetet med hŠlsokontroll och vaccinationer kan kombineras med gruppverksamhet dŠr fšrŠldrar och barn ingŒr. Detta arbetssŠtt, som fšrenar hŠlsokontrollernas hšga anslutning med gruppernas mšjligheter att utnyttja fšrŠldrarnas egna erfarenheter, har i vŒrt arbete visat sig ha mŒnga fšrdelar. HŠr redovisas erfarenheter av grupp-BVC samt en enkŠtundersškning bland fšrŠldrarna under tre Œrs verksamhet vid tvŒ barnavŒrdscentraler i …rebro. Key words: barnhŠlsovŒrd, intervju/enkŠtundersškningar, utvŠrdering, fšrŠldrar, fšrŠldragrupper, …rebro.:*$LB06487T//AMER - #641 (am7900s.ref) 1990Sjšlin-Israelsson B.TMFinns fšrutsŠttningar idag att klara ST-utbildning enligt LSU i primŠrvŒrden? AllmŠnMedicin11261ª¤Rapport frŒn enkŠt till landets samtliga DLF-kretsar angŒende fšrekomsten av personliga handledare och studierektorer. Key words: ST-utbildning, LSU i primŠrvŒrden.*$LB06466T//AMER - #666 (am7900s.ref)ÌÂËZ½ ±ä£èŸ´‘D 1992 WŠndell Pa,%Auskultation pŒ ett StockholmssjukhusD AllmŠnMedicino135t233-234  šSedan hšsten 1990 har distriktslŠkare auskulterat pŒ olika kliniker pŒ Danderyds sjukhus. Formerna kring detta beskrives, som en modell att praktiskt iscensŠtta auskultation pŒ sjukhuskliniker. Erfarenheterna har varit mycket positiva, det stšrsta vŠrdet tycks vara kontakten med sjukhuskollegor och att se de olika klinikernas arbetssŠtt. Key words: Auskultation pŒ sjukhusklinik, distriktslŠkare, primŠrvŒrd.*$LB06688T//AMER - #912 (am7900s.ref) 1992 WŠndell Ps(!Ršntgenremisser pŒ en vŒrdcentral) AllmŠnMedicin 134,179-182e Under sex veckor februari-mars 1991 samlades alla inkomna ršntgenremissvar (165 st) pŒ distriktslŠkarmottagningen pŒ kersberga sjukhus. De vanligaste undersškningarna var lung- (22 procent) respektive lŠndryggsršntgen (10 procent). I 10 procent noterades positiva fynd som ledde till nŒgon aktiv ŒtgŠrd. FrŒgestŠllningen pŒ remisserna kunde i vissa fall vara mer genomtŠnkta och preciserade (ii 13 procent var frŒgan "patologiskt?"). Key words: DistriktslŠkare, kšnsfšrdelning, primŠrvŒrd, ršntgenremisser, Œldersfšrdelning.t*$LB06670T//AMER - #926 (am7900s.ref) 1992Olsson P Recensioner AllmŠnMedicin131i38lfKey words: recensioner, Nordbring F. Antibiotika och kemoterapi. Almqvist & Wiksell ISBN 91 20 09040 4$0344ER - #2210 (am7900s.ref)3 1992Olsson P Recensionerr AllmŠnMedicin133 148:f`Key words: recensioner, Jacobsen E T. Nansengadekvarteret under lup. Dansk Sygehus Institut 1989$0358ER - #2224 (am7900s.ref)B 1993Olsson P|vKvalitativ metod - pŒ vŠg in i allmŠnmedicinska akademien? Rapport frŒn Nordisk forskarseminarium, Ringkšbing, Danmark AllmŠnMedicinf144183-185 Fšr snart tvŒ Œr sedan rapporterade jag om ett seminarium kring "kvalitativa metoder" i Norge. NŒgra fšredrar beteckningen humanistisk forskning, det vill sŠga forskning som inte bara intresserar sig fšr det mŠtbara och statistiskt bearbetningsbara. Jag har aldrig tidigare fŒtt sŒ mycket positiva reaktioner pŒ nŒgonting jag skrivit. I avslutningen varnade jag fšr en anpassning till akademins krav. Nu var det dags fšr det andra mštet, denna gŒng i Ringkšbing i Danmark. Key words: allmŠnmedicin, Ringkšbing, forskarseminarium. *$LB08742T//AMER - #956 (am7900s.ref) 1993 Nilsson P9RKAllmŠnlŠkaren och prevention - ett teoretiskt, praktiskt och etiskt probleme AllmŠnMedicinn141i 22-24s’ŒAtt bedriva preventionsarbete i primŠrvŒrd Šr viktigt, men ofta fšrenat med praktiska svŒrigheter. Prioriteringar blir nšdvŠndiga att gšra Šven pŒ detta omrŒde. DŒ mŒste preventionens etiska fšrutsŠttningar beaktas, eftersom man ofta vŠnder sig till symtomfria individer. Detta och preventionens eventuella problem i huslŠkarsystem diskuteras i denna artikel. Key words: allmŠnlŠkare, prevention.*$LB05543T//AMER - #970 (am7900s.ref) 1993 WŠndell PM2+Antikoagulatiabehandling vid en vŒrdcentral  AllmŠnMedicinv142n 77-78aUnder tre mŒnader studerades de 115 patienter, som stod pŒ antikoagulatiabehandling vid kersberga vŒrdcentral. Sjuttio procent av PK-vŠrdena lŒg inom angiven terapinivŒ. Sextiosex procent av patienterna var 65 Œr eller Šldre. Key words: antikoagulatiabehandling, vŒrdcentral.*$LB05558T//AMER - #971 (am7900s.ref) ¿*¹È4†ˆï6(nÄÍ|‚ 1998 af Klercker TavoFallbaserat diagnostiskt beslutsstšd via Internet, exemplifierat med šron-, nŠsa-, halssjukdomar i primŠrvŒrdent AllmŠnMedicinf195226-227iŽ‡Jag har specialistkompetens inom barnaŒlderns sjukdomar, allmŠnmedicin och barnallergologi. Jag har arbetat cirka 10 Œr som distriktslŠkare bland annat som vŒrdcentralschef i Mjšlby. IdŽn till forskningen, som lett till avhandlingen, fšddes under primŠrvŒrdstiden. Mitt stora intresse fšr datorer och metoder fšr beslutsfattande riktade intresset mot det aktuella omrŒdet. Att det blev šronsjukdomar var delvis en tillfŠllighet, men det relativt ringa antalet diagnoser gjorde att det var lŠttare att fokusera pŒ metoden och inte pŒ det medicinska innehŒllet. Key words: diagnostiskt beslutsstšd, Internet, šron-, nŠsa-, halssjukdomar, primŠrvŒrd. ,%LB10482T//AMER - #1676 (am7900s.ref)a 1998Svanberg T Olsson Sg.'Fortbildningsmodell frŒn Norra €lvsborgr AllmŠnMedicin.192I 79-80DÌÅUnder 1996-97 har ett projekt drivits i Norra €lvsborg fšr att fŒ en bŠttre struktur och finansiering av vŒr fortbildning. Projektet har inneburit att varje fast anstŠlld distriktslŠkare har fŒtt gšra en personlig utbildningsplan. Varje distriktslŠkare har sedan fŒtt 15 000 kr i en individuell pott att anvŠnda till fortbildning enligt planen. Projektet har fallit vŠl ut och kommer att permanentas 1998. Key words: fortbildningsmodell, Norra €lvsborg.Ì,%LB10305T//AMER - #1740 (am7900s.ref)Ì 19994-Fritz T Carlgren G WŠndell P Tovi J Nilsson PrLFTyp-2 diabetes - en allmŠnmedicinsk angelŠgenhet som vŠxer i betydelse AllmŠnMedicinr205p156-157tâÛDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Typ-2 diabetes);156 VŒrt vetande om typ-2 diabetes utvecklas stŠndigt och i takt med detta ocksŒ synen pŒ hur sjukdomen bšr behandlas. Cirka 85 procent av all diabetes utgšrs av typ-2, eller undergrupper av detta tillstŒnd, och flertalet patienter tas om hand i primŠrvŒrden. Det Šr dŠrfšr angelŠget att vi allmŠnmedicinare tar mer aktiv del i utformandet av diabetesvŒrden, tar stŠllning till nya forskningsršn och analyserar dessa mot bakgrund av vŒr kliniska vardagsverklighet (1). Vi vill i denna artikel peka pŒ nŒgra aktuella frŒgor som Šr centrala fšr allmŠnmedicinens roll inom diabetesvŒrden. Key words: Typ-2 diabetes, allmŠnmedicinsk angelŠgenhet.k$0079ER - #1901 (am7900s.ref)t 1999 Tidholm Ta81"Handledning i att skriva poesi fšr allmŠnlŠkare" AllmŠnMedicins201a 30-31a€yDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(AllmŠnlŠkare, poesi);30 Key words: allmŠnlŠkare.o$0011ER - #1935 (am7900s.ref)2 2000.'Ulvatne T …rtengren H Boeck Gravgaard AaEAC och Cancerfonden AllmŠnMedicine214v144-145rŒ†Som representanter fšr Sverige i "The European Network of Teaching Cancer Care in General Practice", bildat pŒ initiativ frŒn EU kommissionen, har vi tillsammans med en grupp svenska allmŠnlŠkare genomfšrt ett tvŒŒrigt utbildningsprojekt. MŒlet var att ge handledare, fortbildningsansvariga och studierektorer tillfŠlle att reflektera šver de egna utbildningsbehoven i palliativ medicin. Hur skulle de utbildningsansvariga distriktslŠkarna kunna ordna sŒ att framtida allmŠnlŠkare fŒr kunskaper, fŠrdigheter och fšrhŒllningssŠtt i palliativ medicin? Vi har inspirerats av kollegor i Europa, som vi fŒtt god hjŠlp av. Key words: EAC, Cancerfonden.$0420ER - #2286 (am7900s.ref)w 1980 Nicolausson UePrimŠrvŒrdsideologia SFAM-nytta1m 2-3f 20-21nöðPrimŠrvŒrden Šr fšr nŠrvarande under stark utbyggnad. Fšrfattaren tar i artikeln upp vissa delar som han anser som viktiga fšr utvecklingen av PrimŠrvŒrden. Han pŒpekar ocksŒ vikten av att det fšrs en ideologisk diskussion bland de som arbetar och de som ansvarar fšr utvecklingsarbetet inom primŠrvŒrden. Risken Šr annars att ideerna bakom PrimŠrvŒrdens mŒl och uppgifter fšrvandlas till tomma ord. Fšrfattaren Ulf Nicolausson Šr MedicinalrŒd vid Socialstyrelsen. Key words: primŠrvŒrdsideologi.*#LB05673T//AMER - #14 (am7900s.ref)  1981 Qvarnstršm U82Psykologiska aspekter pŒ vŒrd av dšende i hemmiljš SFAM-nyttr2ö1h 6-8mÜÖDr John Hilton (1967) skriver i sin bok "Dying" att "Dying persons gain so much by being cared for by an affecitonate family; the are better able to maintain themselves as individuals. Remining at home, not swallowed up in the possible anonymity of the dying hospital patience, the need not doubt they are still apart of the family. While among the family they do not consider themselves as hulks awaiting the end as long as they can participate, even in a limited role." Vilka omvŒrdnadsmŠssiga implikationer fšr detta med sig - att den dšende blir i stŒnd att i det lŠngsta bevara sin identitet och delta i sin familjs angelŠgenheter sŒ lŠnge krafterna medger?. Key words: psykologiska aspekter pŒ vŒrd av dšende i hemmiljš.*#LB05691T//AMER - #51 (am7900s.ref) 1982 MŒve UHANŒgra frŒgor kring primŠrvŒrdens stamkunder - en šnskan om debatt  SFAM-nyttn3t6o 215lFlera av hšgkonsumenternas sjukdomar Šr sŒdana som med fšrdel tas om hand av sjukskšterskor vid specialmottagningar. Detta gšr ocksŒ att lŠkarnas ordinarie mottagningar avlastas en stor del av dessa tunga sjukdomsfall som ofta Šr av kronisk natur. Key words: stamkunder.*$LB05821T//AMER - #184 (am7900s.ref) 1982 MŒve U0*Intellektualisera allmŠnlŠkarutbildningen! SFAM-nytt3s6 213ŽˆUtbildning i allmŠnmedicin - vidareutbildning. Key words: debatt, allmŠnmedicin, utbildning, vidareutbildning, F o U-arbete, FoU-arbete.*$LB05818T//AMER - #190 (am7900s.ref)sn8h´ 1994,%…sterberg E Arborelius E HŠgerstršm M ZTHur kan kuratorinsatser inom primŠrvŒrden underlŠtta rehabilitering av ryggpatienter AllmŠnMedicinl155a243-247pĽFlera studier tyder pŒ att mŒnga sjukskrivna med symtom frŒn ršrelseorganen har bakomliggande psykiska och sociala problem. syftet med fšreliggande undersškning var att kartlŠgga omfattningen av psykosociala faktorer av betydelse fšr den nedsatta arbetsfšrmŒgan samt att utvŠrdera eftereffekterna av psykosocialt utrednings- och behandlingsarbete. Femtiosex patienter ingick i undersškningen och intervjuades initialt av en kurator. resultaten visade pŒ en stor andel šppet arbetslšsa och en stor andel invandrare. NŠr det gŠller traumatiserande livshŠndelser fann man att sŒdana fšrekommit under de senaste Œren hos 27 procent av de sjukskrivna. HŠlften av patienterna fick insatser utšver de nŠmnda intervjun. Av dessa var hŠlften ett halvŒr senare fortfarande sjukskrivna ungefŠr lika mŒnga upplevde att deras psykiska hŠlsa fšrbŠttras. Det Šr svŒrt att dra entydiga slutsatser utifrŒn undersškningen men resultaten tyder pŒ att det finns behov av kuratorsinsatser fšr lŒngtidssjukskrivna inom primŠrvŒrden. Key words: Back pain; Musculoskelettal diseases; Social work; Primary health care; Sick leave; Unemployment; Socioeconomic factors; Questionnaires; Evaluation studies; Case report; Human; Female; Adult.,%LB07329T//AMER - #1127 (am7900s.ref) 1994 Magnusson Er.'Plštslig spŠdbarnsdšd ser ut att minskae AllmŠnMedicinr155l5r”Sedan allt fler fšrŠldrar bšrjat lŠgga sina spŠdbarn pŒ rygg och slutat rška under graviditet och amning har fŠrre barn dštt. Alla spŠdbarnsfšrŠldrar kan minska risken fšr att deras barn ska dš genom att fšlja nŒgra enkla rŒd sŠger docent Gšran Wennergren vi …stra sjukhuset i Gšteborg en av landets ledande forskare kring plštslig spŠdbarnsdšd. Key words: Sudden infant death; Scandinavia; Human.T,%LB07327T//AMER - #1133 (am7900s.ref)l 1994 Magnusson Eh.(FšrŠldrafšreningen Plštslig SpŠdbarnsdšd AllmŠnMedicin155n240-242^XKey words: Sudden infant death; Parents; Social support; Organization, nonprofit; Human.,%LB07328T//AMER - #1138 (am7900s.ref) Ë<»h¨Xžvš|–’ 1990 Lšfvander Mg^XSjuk- och hŠlsovŒrd fšr invandrare FrŒn Rinkeby till London - rapport frŒn en studieresa AllmŠnMedicing111  38-41iHBHŠlsoproblemen fšr invandrarna i London Šr stora. Detta sammanhŠnger till stšrsta delen med dŒliga socio-ekonomiska levnadsvillkor som hšg arbetslšshet, undermŒliga bostŠder, storrškning, missbruk och social isolering. PrimŠrvŒrden i London har p g a dŒliga ekonomiska villkor och delvis bristande intresse inte tillrŠckligt organiserat sitt arbete efter invandrarnas behov. Uppmuntrande undantag finns dock och kampanjer pŒgŒr fšr att ška fšrstŒelsen fšr invandrarnas hŠlsoproblem och allmŠnna situation i England. Key words: invandrare, primŠrvŒrd, šversiktsartiklar, England.*$LB06458T//AMER - #657 (am7900s.ref) 1990Troein M KŠllkvist A$Den nya specialistutbildningen AllmŠnMedicin 112a48ztSpecialistutbildning i allmŠnmedicin fšrutsŠtter handledning. Det framgŒr redan av Socialstyrelsens tjŠnstgšringsprogram frŒn 1982, "Specialistutbildning i allmŠnmedicin" (1), i vilket det betonas att FV-lŠkare skall ha personlig handledare, som skall hŒlla kontakt med FV-lŠkaren under hela specialistutbildningen. Key words: specialistutbildning, FV-lŠkare, handledning.*$LB06461T//AMER - #661 (am7900s.ref) 1990 Hey Mk$AllmŠnlŠkarnas efterutbildning AllmŠnMedicine112g 59-60MæàRubriker: Syfte Ny kunskap MŒlstyrning Kursutbud Klinisk allmŠnmedicin Lokal efterutbildning UtbytestjŠnstgšring Studieresa Individuell efterutbildning Finansiering Planering Key words: allmŠnlŠkare, efterutbildning, debatt.*$LB06465T//AMER - #665 (am7900s.ref) 1990 Ribacke Mo""Ansvaret fšr Šldreomsorgen" AllmŠnMedicinh111e 5-7öàÙ- Renodla kompetensprincipen inom Šldreomsorgen. Ge primŠrkommunerna ansvar fšr boende och sociala insatser. - BehŒll nuvarande medicinska šppenvŒrdsresurser - primŠrvŒrden - intakt. - Bygg framtidens Šldreomsorg pŒ befintlig kunskap, men stimulera kraftfullt till gemensamt utvecklingsarbete fšr huvudmŠnnen tillsammans. - I den mŒn lŒngsiktiga huvudmannaskapsfrŒgor skall aktualiseras - gšr det med ett samlat grepp och under lugna former. Key words: ansvar, Šldreomsorg.d*$LB06444T//AMER - #669 (am7900s.ref) 1990 Sšderstršm MZTRespiratory tract infections Aspects of etiology, incidence and recurrent infections AllmŠnMedicink115n187-191l„}Margareta Sšderstršms disputerade den 20 april vid institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby, pŒ luftvŠgsinfektioner hos barn. Opponent var barnlŠkare docent Ulf Jodal, …stra sjukhuset i Gšteborg. Ordfšrande vid disputationen var Bengt ScherstŽn. Key words: andningsorganen, infektioner, fšrskolebarn, skolbarn, intervju/enkŠtundersškningar, forskning, luftvŠgsinfektioner.a*$LB06508T//AMER - #679 (am7900s.ref) 1990 Ribacke Mr@9SFAMs rŒdgivande organ fšr lŠkemedelsstudier i primŠrvŒrd9 AllmŠnMedicind116t 227 ´­I škad utstrŠckning sker studier av lŠkemedelseffekter pŒ patienter utanfšr sjukhus, frŠmst bland allmŠnlŠkarpatienter. Utbildning fšr intresserade allmŠnlŠkare, som avser delta i sŒdana studier, har genomfšrts av bland andra Apotekarsociteten, och de kurserna Œterkommer. MŒnga allmŠnlŠkare som deltar i lŠkemedelspršvningar saknar dock sŠrskild utbildning fšr detta. Key words: lŠkemedelstudier, primŠrvŒrd, lŠkemedelseffekter.e*$LB06521T//AMER - #698 (am7900s.ref) 1990AndrŽ M :3Referat frŒn konferens om kvinnliga lŠkares villkorR AllmŠnMedicinl112l 78-80Ž‡Rubriker: Utbildning Kvinnors sprŒk SjukhussamhŠllet Kvinnliga lŠkare och ledare Vad kan vi gšra? Key words: kvinnliga lŠkare, villkor. *$LB06475T//AMER - #714 (am7900s.ref)ÑÆÌZɘ°­À 1990 Karlberg L AllmŠnmedicin i Stockholme AllmŠnMedicin;111  71-73a*#1981 bildades fem sŒ kallade FV-rŒd i Stockholm; ett FV-rŒd fšr varje dŒvarande sjukvŒrdsomrŒde. Varje FV-rŒd bestod av fyra utbildningsintresserade distriktslŠkare. MŒlet var att ge FV-lŠkarna en sŒ gedigen utbildning som mšjligt. Key words: allmŠnmedicin, Stockholm, utbildning, FV-lŠkare.t*$LB06472T//AMER - #684 (am7900s.ref) 1990Johansson L Lindqvist Jm("Tre Œrs uppfšljning av viktgrupper AllmŠnMedicin1115 206-2076lfArtikeln beskriver tre Œrs uppfšljning av 37 patienter som deltagit i viktreduceringsgrupper. Av deltagarna minskade 18 patienter sin vikt, 8 patienter hade ofšrŠndrad vikt och 11 patienter škade sin vikt. En slutsats Šr att behandlingsomgŒngen bšr avslutas efter tre terminer. Viktgruppen švergŒr dŒ frŒn att vara en arbetande grupp till en trivselgrupp och fšrlorar dŠrmed sin funktion. Vid behandling av šverviktiga personer Šr det inte enbart antalet minskade kilon som Šr vŠsentligt. FšrŠndringen av kostvanor en fšrnyad livsstil Šr ocksŒ vŠrdefull. Key words: Viktminskning, gruppterapi, uppfšljningsstudier.*$LB06514T//AMER - #687 (am7900s.ref) 1990Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins111v 21-24aüLexinor. Prednisolon. Isoptin (verapamil) Lanacrist (digoxin). Vibramycin (doxycyklin) DistriktslŠkarnas andel av recepten. Ingegerd AgenŠs. Fšljsamhet till medicineringen. Britta Lisper. Key words: lŠkemedel, Lexinor, Prednisolon, Isoptin, Vibramycin.*$LB08799T//AMER - #712 (am7900s.ref) 1990Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 112  65-68lľOrstanorm. Dyhydroergotamin och ergotamin. Minidab. Vibramycin. PACT- frŒn NHS till GP. Ingegerd AgenŠs. Key words: lŠkemedel, Orstanorm, Dyhydroergotamin och ergotamin, Minidab, Vibramycin.*$LB08795T//AMER - #715 (am7900s.ref) 1990Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin3114r153-156l.(Cimetidin. Nezeril. Oxymetazolin. Otrivin. Nikotintuggummi. Naprosyn. RŠttelse till artikeln om muntorrhet i AllmŠnMedicin nr 3 1990. Muntorrhet - orsaker och konsekvenser, Lars Kroon. 1 €ldre Patienter 2 Deprimerade patienter 3 Diabetiker Behandling av muntorrhet Salivstimulerande medel Sugtabletter och tuggummin. Dentirol tuggummi Dentirol sugtablett Dentirol emser Mucidan Profylin Saliva Orthana sugtablett Salivin sugtablett SST sugtablett V6 tuggummi Nikotinamid Slemlšsande preparat SaliversŠttningsmedel Saliva Orthana SaliversŠttningsmedel Apoteksbolaget Kariesprofylax 1 Fluorbehandling 2 KostrŒd 3 Munhygien Kund/patientinformation. Key words: muntorrhet, Cimetidin. Nezeril. Oxymetazolin. Otrivin. Nikotintuggummi. Naprosyn. RŠttelse till artikeln om muntorrhet i AllmŠnMedicin nr 3 1990. Muntorrhet - orsaker och konsekvenser, Lars Kroon. 1 €ldre Patienter 2 Deprimerade patienter 3 Diabetiker Behandling av muntorrhet Salivstimulerande medel Sugtabletter och tuggummin. Dentirol tuggummi Dentirol sugtablett Dentirol emser Mucidan Profylin Saliva Orthana sugtablett Salivin sugtablett SST sugtablett V6 tuggummi Nikotinamid Slemlšsande preparat SaliversŠttningsmedel Saliva Orthana SaliversŠttningsmedel Apoteksbolaget Kariesprofylax 1 Fluorbehandling 2 KostrŒd 3 Munhygien Kund/patientinformation.*$LB08788T//AMER - #720 (am7900s.ref)Š´|ÆeäX M–<8 1989$Cars H HŒkansson A Petersson C0*Hšgkonsumenten av primŠrvŒrd - vem Šr det? AllmŠnMedicinr102s 84-87j~wPŒ vŒrdcentralen Teleborg i VŠxjš studerades retrospektivt alla patienter, som under en treŒrsperiod avlagt 10 besšk eller fler hos distriktslŠkare. Dessa hšgkonsumenter utgjorde 8,6% av patienterna och stod fšr 27,9% av besšken och 33,7% av diagnoserna. De dominerande diagnoserna var bland barnen mediaotit och otosalpingit, och bland pensionŠrerna hypertoni, hjŠrtsjukdomar och diabetes. I de arbetsfšra Œldrarna fann vi ett mera varierat diagnospanorama med fšrutom infektioner och muskuloskelettala sjukdomar en hel del nervšsa och psykosomatiska Œkommor. Key words: vŒrdkonsumtion, diagnos, registerstudier, forskning, VŠxjš.*$LB06383T//AMER - #571 (am7900s.ref) 1989Thšrn Hö2+Vi mŒste ta ansvar fšr vŒra smŠrtpatienter!t AllmŠnMedicins103 109-110oîèKronisk vŠrk och smŠrta bšr i stšrre utstrŠckning behandlas i primŠrvŒrden genom att vi samarbetar bŠttre och utvecklar nya behandlings- och samarbetsformer fšr dessa patienter. Utbildning i akupunktur Šr ett sŠtt att sprida kunskap som en behandlingsform som ocksŒ har effekt pŒ patienternas besvŠr. Kronisk smŠrta och vŠrk Šr ett stort problem i sjukvŒrden, pŒ alla vŒrdnivŒer och Šven i samhŠllet i stort. PŒ mŒnga hŒll runtom i landet har man bildat smŠrtgrupper fšr att ge smŠrtpatienter en hšgspecialiserad vŒrd. Fenomenet kronisk smŠrta bedšms som ett multidiciplinŠrt problem dŠr mŒnga experter mŒste slŒ sina kloka huvuden ihop fšr att komma fram till en gemensam bedšmning och lšsning. Key words: akupunktur, kronisk vŠrk, utbildning.*$LB06389T//AMER - #588 (am7900s.ref) 1989Thšrn HlSe upp med GP nostalgi!  AllmŠnMedicinl105M184-185mvpVi mŒste lŠra oss att lita pŒ vŒr kliniska fšrmŒga och inte utreda i onšdan, fšr sŠkerhets skull! Vi mŒste lŠra oss att som John Fry utveckla innehŒllet i verksamheten utifrŒn dess lokala fšrutsŠttningar. En bra organisation mŒste fšrsvaras mot attacker frŒn trendiga lŠkare och administratšrer. Key words: GP nostalgi, trendiga lŠkare, lokala fšrutsŠttningar, debatt.*$LB06419T//AMER - #599 (am7900s.ref) 1989 Ask H JCAllmŠnlŠkaren vid den stora floden - en sann berŠttelse frŒn JŠrvsše AllmŠnMedicink105185-188& Key words: allmŠnlŠkare, JŠrvsš.*$LB06420T//AMER - #612 (am7900s.ref) 1989 Hallberg H.'6:e Nordiska Kongressen i AllmŠnmedicins AllmŠnMedicin106e229-233l Key words: allmŠnmedicin.n*$LB08800T//AMER - #635 (am7900s.ref) 1990Thšrn HlB7Konsultations-laboratoriet - traening i klinisk samtalec AllmŠnMedicin8201s24@9De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(Konsultation-laboratoriet, traening i klinisk samtale);24 Samtalen er laegens viktigste redskab. Siden 1992 har ca 500 praktiserende laeger deltaget pŒ kurser i konsultationsprocssen I og video-supervision pŒ Kalymnos, Graekenland. Den 36 deltagerne pŒ hvert kursus opdeles i seks grupper. Hver gruppe arbejder i en slags konsultations-laboratorium, hvor patient-laege rollespil optages og superviseres efter et saerligt skema. I dette laboratorium er konsultationsprocessens ni faser (F«er) blevet yderligere udviklet, et skema for gruppe-supervision af video forbedret og typiske vanskeligheder for laegerne i deres patient samtaler blevet afdaekket. De deltagende laeger har frit kunnet eksperimentere med deres stil og har bagefter kunnet undersšge patientens oplevelse heraf. De har laert hvor forskelligt patienten oplever konsultation, og de har kunnet udveksle erfaringer. Kurserne har endvidere vaeret netverksskabende, idet flere grupper ha mšdtes siden, og en stor del af laegerne er gŒet ind i studenterundervisning. PŒ denne mŒde har kurserne medvirket till at skabe stšrre arbejdseffektivitet og -glaede, udvikling af faget og til en laengere varende kvalitetsudvikling i almen praksis. Key words: konsultation, kliniskt samtal, laboratori - trŠning.$0009ER - #1881 (am7900s.ref) 1999JŠttne J KvalPrak Metodbeskrivningu AllmŠnMedicint20suppl 26 27-29 Š„Rubriker: Modell Vilket syfte har granskningen? PŒ vems initiativ genomfšrs denna? Vilka Šr granskarna? Hur gŒr granskningen till? €r modellen speciellt anpassad fšr primŠrvŒrden? Hur mycket tid ŒtgŒr fšr den granskade vŒrdcentralen? Engageras ledningen vid granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker Œterkoppling av resultaten till personalen? IngŒr jŠmfšrelser med andra vŒrdcentraler? Vem Šger granskningsresultatet? Beskriv fšrdelar och nackdelar med granskningsmetoden? NŠr i tiden passar granskningsmodellen bŠst in? €r granskningsmodellen utvŠrderad eller planeras detta? Sammanfattning. Key words: metodbeskrivning.$0163ER - #1889 (am7900s.ref) óÀ¢ÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌÌ 1995 MŒwe U^XSFAMs styrelse och medhjŠlpare. Remissvar: Fšrslag till Program fšr lŠkares fortbildning AllmŠnMedicin/161a 7-8f0*Den nya fortbildningen Šr fortfarande i hšg grad individens ansvar, faktiskt mer Šn tidigare. Men nu Šr det lŠkaren-i-sin-veksamhet som stŒr i centrum, och som med utgŒngspunkt frŒn en analys av sin egen situation formar sin utbildning. Key words: SFAMs styrelse, medhjŠlpare, lŠkares fortbildning.,%LB08718T//AMER - #1185 (am7900s.ref)e 1996Westelius U Bjšrkelund CD=Skolfšrberedande hŠlsoundersškning pŒ 51/2-Œriga barn vid BVC0 AllmŠnMedicinn173r154-158 ôíSedan nŒgra Œt tillbaka genomfšrs en omstrukturering av hŠlsokontrollerna pŒ landets barnavŒrdscentraler (BVC). Den traditionella hŠlsoundersškningen vid fyra Œrs Œlder, fyraŒrskontrollen, har minskats ned i omfŒng. En mer omfattande bedšmning gšrs i stŠllet vid 51/2 Œrs Œlder. Fšr att utveckla en vŠlfungerande organisation infšr barnets skolstart, dŠr barn med speciella behov pŒ bŠsta sŠtt kunde fšrberedas fšr skolan och fšr att kunna utvŠrdera organisationens effektivitet i screeningen och omhŠndertagandet av dessa barn, genomfšrdes en studie i samband med att 51/2-Œrsundersškningen infšrdes. Sammanfattningsvis visar studien, att 51/2-Œrskontrollen fungerar som en av bŒde fšrŠldrar och BVC-personal uppskattad avslutande undersškning infšr skolstarten. Det var emellertid svŒr att utarbeta ett fungerande samarbete med fšrskola och skola. Skolans organisation fšr att fšrbereda skolstarten fšr barn med speciella behov har Šnnu ej fŒtt sin slutgiltiga utformning. Tid och resurser mŒste avsŠttas i skolan fšr att kunna motivera att en sŒ pass omfattande screening genomfšrs. Key words: skolfšrberedande hŠlsoundersškningar, 51/2-Œriga barn, BVC. SEARCH WORDS: BarnhŠlsovŒrd; Fšrskolebarn; HŠlsoindikatorer; HŠlsoundersškning; Fysikalisk undersškning.,%LB08683T//AMER - #1266 (am7900s.ref)þ7T[«ÃÞåþ.6=Ú_þT[agnv Ž–ž¦ELÂ-þ®ÒSþùêòêò$,4<K¶½þ_f… s{þ“›\­´»ÂÉÐØßæîõýl")/7?O GþR þÿÿEb3ö.´xˆ 1990 Jokumsen J Recensioneri AllmŠnMedicini116e 256rž—Key words: recensioner, Ihse U. Sjšdahl R. Bodemar G. Gastrointestinal diagnostik - en symtombaserad lŠrobok. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 30801 92$0317ER - #2183 (am7900s.ref)f 1991 Wennberg J–The Stršmstad Survey. A model for prevention of cerebrovascular and cardiovascular disease in women within the primary health care organization AllmŠnMedicin4122e 58-60tleCecilia Bjšrkelund disputerade luciadagen 1990 vid AllmŠnmedicinska institutionen i Gšteborg. Avhandlingen bestod av en screening- och interventionsstudie, dŠr man gick igenom kvinnor i Œldern 45-64 Œr med avseende pŒ riskfaktorer fšr cerebrovaskulŠr och kardiovaskulŠr sjukdom. Professor Even Laerum frŒn Institutt for Allmenmedisin i Oslo var opponent. Calle Bengtsson, professor i allmŠnmedicin i Gšteborg, tillika respondentens handledare, fungerade som ordfšrande. Key words: Prevention, riskfaktorer, cerebrovaskulŠra sjukdomar, hjŠrt- kŠrlsjukdomar, screening, intervention, doktorsavhandlingar, Stršmstad.i*$LB06551T//AMER - #771 (am7900s.ref) 19910)WersŠll J Krakau I HellŽnius M Karlberg Lr„~Hur uppfattar vŒrdcentralsbesškare screening av riskfaktorer fšr hjŠrt-kŠrlsjukdom? - En studie frŒn primŠrvŒrden i Sollentuna AllmŠnMedicinö126e265-266a˜‘Fšr att preventiva program i primŠrvŒrden, inkluderande aktiv riskfaktorscreening, skall kunna bli framgŒngsrika, mŒste en rad olika fšrutsŠttningar vara uppfyllda. Det behšvs (ett minimun av) tid och resurser fšr att kunna integrera sŒdana aktiviteter i den vanliga vŒrden. Patienterna mŒste kunna erbjudas adekvat uppfšljning och behandling, Šven i ett lŠngre tidsperspektiv. Vidare mŒste det preventiva arbetet vara vŠl fšrankrat bland beršrd vŒrdpersonal. Men Šven en aldrig sŒ resursstark satsning sjŠlvdšd snart i avsaknad av aktivt stšd frŒn patienterna. (Inte minst med tanke pŒ de senaste Œrens livliga debatt om vŠrdet av olika ŒtgŠrder fšr att fšrebygga insjuknande i hjŠrt- kŠrlsjukdomar (och dŠrmed fšrknippade etiska frŒgor) Šr det viktigt att studera patienternas attityder till ŒtgŠrder som syftar till att fšrebygga hjŠrt- kŠrlsjukdomar. Tidigare undersškningar har inte varit konklusiva. SŒvŠl negativa psykiska effekter hos de undersška (1), som švervŠgande positiva attityder och vilja till fšrŠndring av levnadsvanor har rapporterats (2). Key words: Screening, Riskfaktorer, HjŠrt-kŠrlsjukdomar, Attityder, Intervju/enkŠtundersškningar, Sollentuna.*$LB06611T//AMER - #813 (am7900s.ref) 1991 Lšfgren JdtnEn jŠmfšrande multicenterstudie av Cefadroxil och Pivmecillinam vid okomplicerad urinvŠgsinfektion hos kvinnor AllmŠnMedicinI126257-260  Den terapeutiska effekten och sŠkerheten fšr cefadroxil givet i dosen 1 g x1 i 7 dagar jŠmfšrdes med pivmecillinam i sedvanlig dos 200 mg x3 i 7 dagar i en šppen, randomiserad multicenterstudie av pršvare arbetande i primŠrvŒrden. studien inkluderade kvinnor med okomplicerad, symtomgivande, nedre urinvŠgsinfektion. Till studien randomiserades 511 patienter, varav 490 var utvŠrderingsbara med avseende pŒ biverkningar och 297 vad gŠllde effekt. Vid kontroll efter 12 dagar (range 7-24) var utlŠkningsfrekvensen 82 respektive 90 procent. Studien visade inga statistiskt signifikanta skillnader vad gŠllde mikrobiologiskt eller kliniskt resultat, ej heller fšr biverkningar. Key words: UrinvŠgsinfektioner, Kvinnor, LŠkemedelsterapi, Cefadroxil, Pivmecillinam, Forskning..*$LB06609T//AMER - #818 (am7900s.ref) 1991 Jokumsen J Recensioner. AllmŠnMedicink124e 182tÜÕKey words: recensioner, Yrkesdermatologi. Sigfrid Fregert. Gert Bjšrkner. Magnus Bruze. Inger Dahlquist. Birgitta Gruvberger. Karin Persson. Lena Trulsson. Erik Zimerson. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 25151 3w*$LB06584T//AMER - #836 (am7900s.ref)LHJ#ð´¿ ¹Ê¸D 1990 Hultsten K("Rehabilitering - ŒtergŒng i arbete AllmŠnMedicin 115r 182B¨¢Gunilla Risberg frŒn Tegs vŒrdcentral i UmeŒ berŠttar i AllmŠnMedicin 3-90, om hur man pŒ den vŒrdcentralen lagt upp sitt rehabiliteringsarbete. Hon svarar dock aldrig pŒ frŒgan i rubriken "rehabilitering - till nytta fšr vem?" Jag tycker hon i stort missar den viktiga, kanske viktigaste delen i rehabiliteringsarbetet, nŠmligen arbetet med att ŒterfŒ patienten i arbete. Key words: rehabilitering, ŒtergŒng i arbete.*$LB06504T//AMER - #695 (am7900s.ref) 1990 SvŠrdsudd Ke$Epidemiologi och allmŠnmedicin AllmŠnMedicine116a225-226a,%"Epidemiologi is not perhaps a word which warms the heart of the average general Practitioner". Citatet Šr hŠmtat frŒn David Morrels bok "Epidemiology in general practice". Att denna situation inte bara gŠller Fšrenade Kungadšmet kan illustreras med fšljande episod. Jag har nyligen, vid en kurs fšr allmŠnlŠkare, en ung svenska allmŠnlŠkare som bordsgranne. efter att ha fšrhšrt sig vad jag sysslar med, undrade hon om jag inte hade hamnat fel och istŠllet borde arbeta vid en socialmedicinsk klinik. Key words: epidemiologi, allmŠnmedicin, ledare.l*$LB06520T//AMER - #696 (am7900s.ref) 1990 Lenhoff K9 Recensioner1 AllmŠnMedicin 115 219o„~Key words: recensioner, Sjšlenius B. HŠlso- och sjukvŒrdsrŠtt - del 1 och 2. Del 1 ISBN 91-44-27831-4 Del 2 ISBN 91-44-29381-X*$LB06519T//AMER - #702 (am7900s.ref) 1991 Lindstršm Ka$Kvartersakuten - bra fšr vem?j AllmŠnMedicint123r 96-97B…ver landet sprids ryktet om den nya revolutionerande organisationsformen "kvartersakuten" dŠr alla patienter varje dag kan fŒ ringa till sin egen doktor eller bara kan komma till mottagningen fšr att trŠffa honom. Vill man fŒr man fšrstŒs hembesšk. Key words: kvartersakut.*$LB06563T//AMER - #751 (am7900s.ref) 1991 Lindstršm K,& Skall distriktslŠkare fšrebygga? AllmŠnMedicin124 146of_Key words: tidsbrist, kunskapsbrist. respektera patienternas integritet, skapa oro, metodbrist.k*$LB08767T//AMER - #802 (am7900s.ref) 1991Lenhoff K Petersson Ke Recensioner1 AllmŠnMedicinn126ä 276voHandbok i delegeringsregler och lŠkemedelshantering. Bengt Sjšlenius. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 32911 3d*$LB06615T//AMER - #841 (am7900s.ref) 1991 Lindstršm Kt4.Kvartersakuten - utveckling eller nedrustning? AllmŠnMedicinb125190-192š”Rubriker: DistriktslŠkarens arbetsvillkor PrimŠrvŒrdens innehŒll Key words: utveckling, nedrustning, kvartersakuten, distriktslŠkare, arbetsvillkor.*$LB06588T//AMER - #843 (am7900s.ref)qpe[úTGb, Bög-Hansen E, BörjesonÌÌE, De Fine LichtÌ E, EdströmÌÌÌ E, ElkanÌ E, EngströmÌÌ E, ForsbergÌÌ E, GraabekÌÌÌE, GyllenhammarÌÌ E, Hermansson E, HolmÌÌ E, HydénÌ E, JaensonÌÌÌ E, JohanssonÌ E, KillanderÌ E, LarssonÌÌÌ E, LindbladhÌ E, MagnussonÌ E, Meland E, NordgaardÌ E, Olsson E, Olszon E, ÖsterbergÌ E, ParfaÌ E, TegmarkÌÌÌ E, ThorénE, Thorén-TodoulosÌÌÌ E, Tivell E, TrellÌE, Wåhlin-BollÌÌÌ E, WennströmÌF, Ch 1996Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin172  81-837ÊÃKey words: lŠkemedel, Minipiller och antibiotika (ELINOR) Paracetamol och anafylaxi (LIV) MarzinŽ - Modern dokumentation saknas (KAROLINE) ACE-HŠmmare och NSAID (LIV) Risk fšr Urtikaria? (LIV),,%LB08449T//AMER - #1350 (am7900s.ref)  1996Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 175.255-2581|vKey words: lŠkemedel, Klorokin, malariaprofylax. Neuropati. B12, Cyankobolamin. ASA och thyreoideaprover (LIV). Viroser; antibiotika och utslag (ELINOR). NŠsdroppar och krampbenŠgenhet (ELINOR). TvŒ nya hjŠlpmedel vid smŠrta. Birgitta Olsson. HjŠlp patienten att ta kontrollen šver sin smŠrta. Lars-Olof Hensjš. Utdrag ur ifylld behandlingsplan Utdrag ur ifylld smŠrtdagbok.,%LB08836T//AMER - #1363 (am7900s.ref)Ì 1996Englund L Sšderstršm MD=En allmŠn och aktiv fšrsŠkring vid sjukdom och rehabilitering7 AllmŠnMedicint1761289-292n0)Sjuk- och arbetskadekommittŽn presenterar hŠr sitt fšrslag till upplŠggning och innehŒll av en allmŠn aktiv fšrsŠkring vid sjukdom och rehabilitering. BetŠnkandet ligger som grund fšr en framtida lagstiftning som skall skisseras. I betŠnkandet konstaterar man att sjukfrŒnvaron škade under - 80-talet, liksom fšrtidspension/sjukbidrag och sjukfall lŠngre Šn ett Œr, vilket resulterat i en kraftig kostnadsškning. Svensk Fšrenings fšr AllmŠnmedicin remissvar, SOU 1996:113 (Socialdepartementet S96/4492/F). Key words: fšrsŠkring, sjukdom, rehabilitering.a,%LB09128T//AMER - #1370 (am7900s.ref)a 1996LFBerg L Brorsson A Hegle T Henningsson S Malmberg B Nordgren K WidŠng KSFAM.dok recenserar igen AllmŠnMedicin 176i326-330lF@Blev det nya bŠttre? SFAM.dok har besškt tvŒ vŒrdcentraler fšr att se ett par av de moderna datorjournalerna med grafiskt grŠnssnitt i drift under verkliga vŒrdcentralsfšrhŒllanden fjŠrran frŒn leverantšrernas glŠttiga broschyrer om blŠndande funktionalitet och nŠstan fŠrdiga nyttigheter. TillvŠgagŒngssŠttet vid besšken beskrevs i vŒr fšrsta recentionsartikel (AllmŠnMedicin nr 3, 1996). Denna gŒng ger vi uttryck fšr vŒrt samlade tyckande mer tydligt, inte minst eftersom situationen fortfarande Šr sŒdan att funktionaliteten hos dagens nya system lŠmnar mycket i švrigt att šnska. Vi har fšr avsikt att Œterkomma ytterligare en gŒng med fortsatta recensioner och ett fšrsšk till avstŠmning mot SPRIs anvŠndarkrav. I bšrjan av 1996 besškte vi by vŒrdcentral i …stergštland, utrustad med BMS sedan september 1993, och Stureby vŒrdcentral i sšdra Stockholm, som anvŠnt Biosis sedan bšrjan av 1994. Vi blev gŠstfritt och vŠl mottagna och fick fritt ta del av bŒde positiva och negativa upplevelser kring den egen datorjournalen. SEARCH WORDS: VŒrdcentraler; Datorjournalsystem; Mjukvara.0)LB09138T//AM//LBER - #1380 (am7900s.ref) 1996Recht Lr`YT.f. provinsiallŠkare i MšrbylŒnga - en berŠttelse om svensk sjukvŒrd pŒ landsbygden 1959, AllmŠnMedicinR1710 37-38fš”NŠr jag nu har slutat min ordinarie tjŠnst som distriktslŠkare i Skurup, erinrar jag mig tiden som provinsiallŠkare i MšrbylŒnga pŒ …land, som faktiskt fick mig att vŠlja allmŠnlŠkarbanan. Arbete som provinsiallŠkare pŒ landsbygden 1959 var mycket olikt det som mšter dagens distriktslŠkare. Mina intryck frŒn MšrbylŒnga vill jag gŠrna fšrmedla till AllmŠnMedicins lŠsare. Key words: sjukvŒrd, landsbygd.,%LB08067T//AMER - #1392 (am7900s.ref)pŠhî%îd studien har varit et 1985Lynöe N Mattsson B4-Att mäta primärvård - problem och möjligheterl AllmänMediciny6t2w 60-61FÔÍAllmänläkarnas effektivitet har ifrågasatts och gängse pro 1997Eliasson G Johansson E^XRemisser frŒn sjukhus till primŠrvŒrd Kunskaperna finns men informationen kan bli bŠttre AllmŠnMedicint183a143-148r I Falkenberg registrerade och kvalitetsbedšmde allmŠnlŠkarna under vŒren 1996 utremisser och epikriser, i vilka det framgick att remitterande sjukhusklinik šnskade uppfšljning. Resultaten visade att det finns kunskapsmŠssiga fšrutsŠttningar hos allmŠnlŠkarna fšr att kunna omhŠnderta de utremitterade patienterna och vi tror att primŠrvŒrden har en kunskapspotential som Šnnu inte Šr fullt utnyttjad. Vi fann ocksŒ, som vŠntat, att nuvarande utskrivningsinformation i mŒnga fall inte Šr anpassad fšr primŠrvŒrden, att den ofta ankommer sent och att den inte sŒ sŠllan behšver kompletteras. De flesta patienter fšljdes upp av sin fasta lŠkare som dock endast i en femtedel av fallen sjŠlv hade remitterat in patienten till sjukhus. Key words: remisser, sjukhus, primŠrvŒrd.,%LB09843T//AMER - #1557 (am7900s.ref) 1997HŒkansson G Orava OiPJDebatt kommentar Svar pŒ "…ppet brev till ProvinsiallŠkarfondens styrelse" AllmŠnMedicin183e114-116eD=Med anledning av det šppna brev som Kronobergs lŠns distriktslŠkarfšrening och styrelsen fšr SFAM Kronoberg tillstŠllt styrelsen fšr provinsiallŠkarfonden i februari 1997 vill efter diskussion i fondens styrelse 97-04-09 ge fšljande svar. Key words: Kronobergs lŠn, distriktslŠkarfšrening, Asa Ossiansson, Gunnel Alm.k,%LB09835T//AMER - #1572 (am7900s.ref)o 1997 Tibblin G7 Recensioner AllmŠnMedicin182 107f_Key words: recensioner, Doktor Uggla pŒ Skogsakuten och andra medicinska historier. Mats Falk.Ì,%LB01056T//AMER - #1639 (am7900s.ref)Ì 1998 Eriksson GPIMotiverade samtal - ett bra verktyg fšr allmŠnlŠkaren vid alkoholriskbrukn AllmŠnMedicin195d258-259rJCMŒnga lŠkare har svŒrt att ta upp alkoholfrŒgor med sina patienter trots att de Šr medvetna om att alkohol ofta spelar en stor roll fšr mŒnga av de symtom man sšker fšr pŒ en distriktslŠkarmottagning (till exempel dyspepsi/gastrit, besvŠr frŒn ršrelseapparaten, hypertoni samt Œngest). LŠkarna uppger att de framfšr allt Šr integritetshŠnsyn och tidsbrist som hindrar dem att ta upp dessa frŒgor med sina patienter (1,2). Hur kan vi medvetandegšra samband mellan symtom och alkoholšverkonsumtion fšr vŒra patienter samtidigt som vi gšr det lŠttare fšr lŠkaren att ta upp frŒgan? Trots att allt fler forskningsrapporter och kliniska erfarenheter talar fšr vŠrdet av tidiga och korta insatser i primŠrvŒrd har ŠndŒ infšrandet i det praktiska arbetet gŒtt lŒngsamt (3,4,5). Key words: allmŠnlŠkare, alkoholriskbruk, motiverande samtal.1,%LB10493T//AMER - #1673 (am7900s.ref)7ôçRxØÍ"¯n” 1990…rstig INGVistelse pŒ TallmogŒrden - ett fšrsšk att utvŠrdera behandlingseffektenö AllmŠnMedicinp111M 28-30(ÒÌMajoriteten av patienterna, som fick bidrag frŒn VŠstmanlands lŠns landsting fšr TallmogŒrdenvistelse Œren 1983-85 var šverviktiga. ViktnedgŒngen fšr patientmaterialet i sin helhet var blygsam. Vid remisskrivning bšr man troligen fšrsŠkra sig om motivation hos patienten samt uppfšljningsmšjligheterna efter hemkomsten. Patienterna med diagnosen inflammatorisk ledsjukdom har i studien lyckats bŠst med viktnedgŒng, har angivit minskad medicinfšrbrukning, mindre vŠrk och stšrre ršrlighet efter TallmogŒrdenvistelsen. Denna patientgrupp Šr dock relativt liten. De flesta patienterna angav en markant och bestŒende hšjning av livskvaliten. Key words: hŠlsohem, intervju/enkŠtundersškningar, utvŠrdering, TallmogŒrden.*$LB06455T//AMER - #655 (am7900s.ref) 1990*$Axelsson I M:son-Dahlberg L …jlert SHA€r kontroll efter okomplicerad nedre urinvŠgsinfektion nšdvŠndig? AllmŠnMedicin112 85-86–Behovet av kontroll efter okomplicerad nedre urinvŠgsinfektion ifrŒgasattes vid en vŒrdcentral. Vi beslšt dŠrfšr gšra en studie med denna frŒgestŠllning. Av resultatet framgick att vid kontroll efter okomplicerad nedre urinvŠgsinfektion hade fŒ patienter bakterieuri utan symptom. Endast 31 procent kom till kontrollbesšk utan pŒminnelse. Key words: urinsystemet, infektioner, klinisk forskning, UVI.*$LB06477T//AMER - #686 (am7900s.ref) 1990Ivarsson I Thimansson H d]FrŒgade distriktslŠkaren sin blivande hjŠrtinfarkt- eller lungcancerpatient om han/hon rškte?t AllmŠnMedicin116250-25281Fšr hjŠrtinfarkt och lungcancer finns ett otvetydigt samband med rškning. Vi fann att endast hŠlften av dem som insjuknat i hjŠrtinfarkt, under 65 Œrs Œlder, hade sškt sin distriktslŠkare inom tvŒ Œr fšre insjuknandet och 35 procent hade tillfrŒgats om de rškte. Yngre tillfrŒgades nŒgot oftare, medan besšksorsak inte spelade nŒgon roll. I artikeln diskuteras hur lŠkare kan nŒ personer med riskbeteendet rškning och hur ett offensivt preventivt arbete ska kunna ske. Key words: epidemiologi, riskfaktorer, rškning, hjŠrtinfarkt, cancer, registerstudier, Hššr.n*$LB06527T//AMER - #716 (am7900s.ref) 1990 Hermansson I"En kŠrna eller hela frukten? AllmŠnMedicin 11113pjApropŒ inlŠgg av Gunnar Lundqvist och kommentar av Mats Ribacke i 4/89. Key words: AllmŠnmedicinens kŠrna.*$LB06447T//AMER - #727 (am7900s.ref) 1990 Andersson I0 Recensioner AllmŠnMedicin 113n 131ä–Key words: recensioner, Smerter og smertebehandling. Andersen HB. Erikson J. Hauberg Johansen S. Munksgaard, Kšpenhamn 1989 ISBN 87-16-06671-5$0301ER - #2167 (am7900s.ref) 1991NorŽn I/Den ljusnande framtid. AllmŠnMedicin7121ö42Æ¿Ingenting blir mer som det varit. Men hur blir det istŠllet? FrŒgorna surra i luften och fšrŠndringens vindar ršr om bland gamla vŠrderingar och vŒrdrutiner. Key words: fšrŠndringar, framtid.i*$LB06530T//AMER - #742 (am7900s.ref) 1991 Hermansson I2,PrimŠrvŒrdsutvecklare eller besparingslakej? AllmŠnMedicinW12117ngKommentar till Gšran Sjšnells ledare i AllmŠnMedicin nr 4/90. Key words: primŠrvŒrdsutvecklare, debatt.u*$LB06537T//AMER - #755 (am7900s.ref)=ð;n5P0Ð! ° 1991 Liljestrand AiJDBVC-studie i Blekinge - I BVC-barnen - hur mŒr de? Hur mŒr mšdrarna? AllmŠnMedicinr124i177-179MêäSedan Sveriges BVC-verksamhet startade fšr cirka 50 Œr sedan har mycket stora sociala och ekonomiska fšrŠndringar skett. Barnens fysiska hŠlsa Šr mycket bŠttre - det vet vi. Det fšrebyggande arbetet pŒ BVC nŒr alla barn. vi upptŠcker och botar det mesta av det som kan botas och flera barnsjukdomar Šr "bortvaccinerade". Barns sjukvŒrdskonsumtion Šr dock inte mindre nu Šn fšrr. BŠttre sjukvŒrdsutbud kan vara en fšrklaring. Allergier hos barn och psykosomatiska besvŠr kan vara en annan. En tredje fšrklaring kan vara att barn som vistas pŒ dagis har flera luftvŠgsinfektioner, men ocksŒ har stšrre krav pŒ sig att vara helt friska och pigga fšr att kunna lŠmnas dŠr. Key words: HŠlsotillstŒnd, intervju/enkŠtundersškningar, BVC, Blekinge.*$LB06582T//AMER - #799 (am7900s.ref) 1991 Liljestrand A-2,BVC-studie i Blekinge - II Hur fungerar BVC? AllmŠnMedicin0124.180-181r`YI fšregŒende artikel beskrevs en enkŠt till BVC-barns mšdrar i tvŒ BVC-distrikt i Blekinge. HŠr redovisades mšdrarnas uppfattning om barnens hŠlsotillstŒnd och dŠr beskrevs ocksŒ barnens sjukvŒrdskonsumtion. I denna andra del presenteras mšdrarnas uppfattning om BVC. Key words: FšrŠldrar, attityder, intervju/enkŠtundersškningar, BVC, Blekinge.n*$LB06583T//AMER - #800 (am7900s.ref) 1991 KŠllkvist A&AllmŠnlŠkarutbildning pŒ Irlandr AllmŠnMedicint124s153-1540)Key words: allmŠnlŠkarutbildning, Irland.s*$LB08770T//AMER - #815 (am7900s.ref) 1991 Hellgren AF?Diabetes i Vilhelmina kommun. Fšrekomst - komplikationer - vŒrdö AllmŠnMedicine125d213-217ö’ŒI denna studie redovisas uppgifter om fšrekomst av, komplikationer och remisser fšr diabetiker i Vilhelmina kommun under 1989. En hšg fšrekomst av diabetes i kommunen kan konstateras, liksom en hšg andel med insulinbehandling. Hypertoni och hjŠrtsjukdomar Šr vanliga bland diabetikerna. Diabetesskšterskan har initierat mŒnga kontakter i form av remisser till andra vŒrdgivare, frŠmst dietist, fotvŒrdsspecialist och šgonlŠkare. Vikten av kontinuitet i vŒrden fšr de kroniskt sjuka patienterna betonas. Speciellt gŠller detta fšr diabetikerna med det stora och fortlšpande informationsbehov som de har. Key words: Diabetes, prevalens, vŒrd, Vilhelmina.*$LB06595T//AMER - #820 (am7900s.ref) 1991…verby A82Polymyalgia reumatica vid en allmŠnlŠkarmottagning AllmŠnMedicinh126e251-252rÀ¹Polymyalgia reumatica (PMR) Šr en besvŠrlig sjukdom dŠr allmŠnlŠkaren snabbt pŒ egen hand kan fŒ patienten besvŠrsfri. HŠr presenteras ett material pŒ 15 patienter med PMR. Det visar sig bland annat att sjukdomen kan fšrekomma utan att sŠnkan Šr fšrhšjd. En normal temporalartŠrbiopsi kan finnas trots arteritsymtom. Key words: Polymyalgia reumatica, TemporalartŠrarterit, jŠttecellsarterit, HuvudvŠrk, Feber, Diagnos, Behandling, Forskning.i*$LB06608T//AMER - #826 (am7900s.ref) 1991 HŒkansson Af$Rapport frŒn EGPRW- vŒren 1991 AllmŠnMedicin 124 155-1566RKSom svensk EGPRW-representant rapporterar jag hŠr om en Delphi-studie om den framtida allmŠnmedicinska forskningen i Europa samt frŒn det nyligen avhŒllna EGPTW-mštet i Portugal. Fšr den som till Šventyrs har glšmt det, sŒ stŒr EGPRW fšr "European General Practice Research Workshop". Key words: allmŠnmedicinsk forskning Europa..*$LB06576T//AMER - #828 (am7900s.ref)„ö~êubt>nØc Nj 1991Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinJ126.253-256 ÒËSeloken ZOK. Adalat. Cavitos. Medvetet val av lŠkemedel kan sŠnka kostnaderna. J Lars G Nilsson. Hur gick det med det receptfria cimetidinet i Danmark? Key words: lŠkemedel, Seloken ZOK, Adalat, Cavitos.Ì*$LB08764T//AMER - #845 (am7900s.ref) 1992Ivarsson L Hansen BU`YMedicinsk revision av provtagning avseende antinucleŠra antikroppar (ANA) vid vŒrdcentrala AllmŠnMedicinr132 62-63,&Medicinsk revision anvŠndes pŒ en stšrre vŒrdcentral fšr att kartlŠgga och eventuellt reducera provtagningen avseende antinucleŠra antikroppar (ANA). Undersškningen visade att provtagningen kunde reduceras med 82 procent utan negativa konsekvenser, vilket medfšrde en icke obetydlig ekonomis besparing. Provtagningen bšr begrŠnsas till situationer dŠr resultatet fŒr diagnostiska och dŠrmed terapeutiska konsekvenser, exempelvis hos patienter som uppvisar autoimmuna manifestationer. Key words: Medicinsk revision, antinucleŠra antikroppar, ekonomi.*$LB06638T//AMER - #866 (am7900s.ref) 1992Berg L berg AHAEnkŠten om registrering/datorjournal - nŒgra preliminŠra resultat% AllmŠnMedicinM131(5.Registrering sker idag vid 43% av vŒrdcentralerna, beslut om registrering finns hos 5% och planer hos 26%. Fullfšljs planerna kommer 84% av vŒrdcentralerna att registrera inom nŒgra Œr (75% adm data; 48% ŒtgŠrder; 58% diagnoser). Datorjournal - 9% har datorjournal - 20% har beslut om att skaffa datorjournal, - 35% planerar (flertalet inom nŒgot/nŒgra Œr), - 17% vill ha datajournal, - 17% har inga planer/šnskemŒl om datorjournal, - 1% frŒgan ej besvarad. Key words: enkŠt om registrering/datorjournal, preliminŠra resultat..(LB06617T//AM//LBER - #877 (am7900s.ref) 1992Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin?132  65-689¨¢Key words: lŠkemedel, Penicillinallergi och borreliainfektion. Psykisk pŒverkan av terfenadin. Ammande mšdrar och analgetika. Interagerar Novalucol med Antabus? Ondansetron vid graviditetsillamŒende? Hearing om bensodiazepiner. IngegŠrd AgenŠs. Astmapatienters kunskap om sin sjukdom. Eva Olbo. Fšrsšksverksamhet med distribution av bra hjŠlpmedel via Apotek. Elisbeth Bolin. Eric Sydmo. Ann Berglund. Helena Lšfberg.*$LB07092T//AMER - #883 (am7900s.ref) 1992Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin131  21-249ÌÅKey words: lŠkemedel, Naproxenpreparat, ledinflammation. Iscador. Levaxin. Sšmnmedel. Lugnande medel. Neuroleptika. Antidepressiva. MŒttenhet. Hur gick det med det receptfria cimetidinet i Danmark?t*$LB08763T//AMER - #884 (am7900s.ref) 1992 Persson L &Kvalitetsarbete i allmŠnmedicine AllmŠnMedicinr132e 69-72BNGMedicinsk kvalitetsarbete har i Sverige en kortare historia Šn i mŒnga andra lŠnder. I artikeln tecknas bakgrund, klargšrs definitioner, beskrivs aktuell utveckling frŒn kvalitetskontroll till švergripande kvalitetsledning samt ges motiv till intensifierat arbete med kvalitetsfrŒgor. Key words: KvalitetssŠkring, definitioner.m*$LB06640T//AMER - #893 (am7900s.ref) 1992Persson L Ribacke M.&Kvalitetsarbete i allmŠnmedicine AllmŠnMedicin132 69-71PIKey words: kvalitetsarbete, allmŠnmedicin, kvalitetssŠkring. [No comment]1*$LB03600P//AMER - #899 (am7900s.ref)÷ÆŒã&àÎÖf 1990Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin-113n109-112rÎÈLexinor. ASTAT/ALAT Citrec eller Leucovorin. Heracillin, Abboticin. Muntorrhet - orsaker och konsekvenser. Lars Kroon. Aldomet, Dopamet, Catapresan och Entulic Šr exempel pŒ lŠkemedel som sŠnker aktiviteten i sympatiska nervsystemet. Hur vanlig Šr muntorrhet som biverkan till lŠkemedel? Faktorer att beakta vid lŠkemedelsbehandling. Komplikationer vid muntorrhet. Key words: muntorrhet, Lexinor, ASTAT/ALAT, Citrec eller Leucovorin, Heracillin, Abboticin.*$LB08792T//AMER - #725 (am7900s.ref) 1990Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicini115.197-200 6/Etanol i mag- och tarmslemhinnan. ASA, šverkŠnslighet. Cannabinoider. Tetrahydrocannabiol. Receptkunder vill ha bŒde muntlig och skriftlig information. Britta Lisper. Vilken information anser man viktigast? Apoteken satsar pŒ de Šldre. Britta Lisper. Ju fler desto svŒrare. Det finns inga dumma frŒgor. Samarbete apotek-vŒrdcentral. 1991 DiabetesŒret pŒ apoteken. Lisbeth Bolin Anna Hšglund. Varfšr ett diabetesŒr? Statistik pŒ lŠkemedel och hjŠlpmedel. MŒl fšr aktiviteten. Kundundersškning. Pilotfšrsšk PDS.undersškningar. Key words: lŠkemedel, Etanol i mag- och tarmslemhinnan. ASA, šverkŠnslighet. Cannabinoider. Tetrahydrocannabiol. Receptkunder vill ha bŒde muntlig och skriftlig information. Britta Lisper. Vilken information anser man viktigast? Apoteken satsar pŒ de Šldre. Britta Lisper. Ju fler desto svŒrare. Det finns inga dumma frŒgor. Samarbete apotek-vŒrdcentral. 1991 DiabetesŒret pŒ apoteken. Lisbeth Bolin Anna Hšglund. Varfšr ett diabetesŒr? Statistik pŒ lŠkemedel och hjŠlpmedel. MŒl fšr aktiviteten. Kundundersškning. Pilotfšrsšk PDS.undersškningar.t*$LB08786T//AMER - #735 (am7900s.ref) 1990Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicino116 239-242lŽ‡Lepheton (etylmorfin och efedrin). Kodein. Sinemet. V-penicillin. LŠkemedelsfšrsŠljningen vid hypertoni - jŠmfšrelse mellan 1984 och 1988. Ann Nilsson. Ingrid Nordenstam Mats Wennberg. Key words: lŠkemedel, Lepheton (etylmorfin och efedrin). Kodein. Sinemet. V-penicillin. LŠkemedelsfšrsŠljningen vid hypertoni - jŠmfšrelse mellan 1984 och 1988. Ann Nilsson. Ingrid Nordenstam Mats Wennberg.n*$LB08785T//AMER - #738 (am7900s.ref) 1990 Englund Le Recensionerc AllmŠnMedicinb116p 260nŠKey words: recensioner, Lewit K. Manipulationsbehandling vid rehabilitering av ršrelseapparaten. Studentlitteratur 1990 ISBN 91-44-24641-2$0321ER - #2187 (am7900s.ref)  1991Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinA121r 19-22ä0)Nicorette. Waran, NSAID-preparat. Prednisolon. Anafranil. MagsŒr - dyrare lŠkemedel, bŠttre behandling, Inger Nilsson, Ingrid Nordenstam, Mats Wennberg. FšrsŠljnings- och fšrskrivningsdata. Nya lŠkemedel - vidgade indikationer. TotalfšrsŠljning - mŒngdubblat vŠrde men ofšrŠndrad volym. FšrŠndrad fšrskrivning gav fšrŠndrad fšrsŠljning. BegrŠnsad slutenvŒrdsanvŠndning. EgenvŒrd=antacidabehandling. Behandling med histamin-H2-receptorblockerare gav samhŠllsekonomisk vinst. Key words: lŠkemedel, Nicorette. Waran, NSAID-preparat. Prednisolon. Anafranil.9*$LB08780T//AMER - #758 (am7900s.ref) t, D¢ŽWÖP¼Aú &CÔÊÒr 1985Linder BD>Reserapport: European General Practitioners Reserarch Workshop AllmŠnMedicinr6o6r312-314¶¯I oktober 1971 mšttes en informell samling av representanter frŒn olika vetenskapliga allmŠnlŠkarsamfund (Academies and Colleges of General Practice)- frŒn lŠnderna grŠnsande intill Nordsjšn. Detta mšte hšlls fšrsta gŒngen i NederlŠnderna. Vid detta mšte bestŠmdes att man skulle gšra ett fšrsšk att utveckla nŒgon form av europeisk allmŠnmedicinskt vetenskapligt samarbete. Ur den ursprungliga idŽn uppkom tvŒ organisationer, dŠr den ena bildade den sŒ kallade Leeuwenhortsgruppen som sysslar med allmŠnmedicinsk ideologi och fortlšpande dynamisk Šmnesdefinition samt den andra utvecklades till en Research Workshop (EGPRW). Key words: forskning, allmŠnmedicin, primŠrvŒrd, reserapport.d,%LB06103T//AMER - #1745 (am7900s.ref)T 1985 Malmgren B Recensionerr AllmŠnMedicin66 319BExagium Vermlandicum Novum "Disputabulum" - Opponenti Collegii AllmŠnMedicin122 57-58r|uTredjeopposition i samband med Christina Nerbrands disputationsfest. Key words: Christina Nerbrands disputationsfest.e*$LB06550T//AMER - #797 (am7900s.ref) 1991 Palmborg MVP... och doktorn kom - Del 2 En kvinnlig provinsiallŠkare blŠddrar i minnenas bok AllmŠnMedicin122 61-62’‹Rubriker: Mjuklandning pŒ nytt distrikt En vŠlskapad pojke En jourledig julhelg FrŒn vaggan till graven Key words:dagbok, provinsiallŠkare.j*$LB06552T//AMER - #801 (am7900s.ref) 1991 Andersson MgTNMissbruksvŒrd i glesbygd - erfarenheter frŒn šppenvŒrd i tvŒ glesbygdskommuner AllmŠnMedicinr125211-212üFšrsšken att bygga upp en fungerande vŒrdkedja inom missbruksvŒrden pŒgŒr i mŒnga kommuner runt om i Sverige. I Stršmsunds kommun i JŠmtlands lŠn, finns sedan 1984 "ByrŒn fšr individ- och familjerŒdgivning i alkoholfrŒgor" och i Vilhelmina, VŠsterbottens lŠn, finns "Dagcentralen Positivet" sedan 1986. Verksamheterna inriktar sig till mŠnniskor med missbruksproblem. UtvŠrderingen visar att de bŒda verksamheterna kompletterar varandra; det mŒste finnas plats fšr bŒde professionella och amatšrer, bŒde social gemenskap och behandling i en vŒrdkedja. I de klientuppfšljningar som utfšrts framkommer att den enskilde kan minska sitt missbruk via ett kontinuerligt och lŒngvarigt stšd. Key words: Alkoholism, šppenvŒrd, utvŠrdering, glesbygd, Stršmsund, Vilhelmina.*$LB06594T//AMER - #817 (am7900s.ref)"ÙLÔHÄ` 1990 Olofsson C4.Framtida ADB-verksamhet fšr socialfšrsŠkringen AllmŠnMedicin)116t245-246.´®FAS 90, framtida ADB-verksamhet fšr socialfšrsŠkringen pŒ 1990-talet och dŠrefter, Šr RiksfšrsŠkringsverkets projekt fšr utveckling av lokala sjukfallsregister med registrering av yrke, arbetsplats och diagnos. Projektets bakgrund, utveckling och framtida mšjligheter diskuteras. Sekretessproblematiken och datainspektionens synpunkter pŒ projektet uppmŠrksammas. Key words: sjukfšrsŠkring, FAS 90, basdata, ADB-system, statistik.*$LB06525T//AMER - #707 (am7900s.ref) 1990 Bjšrkelund C@9Rapport frŒn skollŠkarmšte i Sundsvall 18-19 januari 19900 AllmŠnMedicin.113r 104i’‹Under tvŒ dagar samlades fšr fšrsta gŒngen alla kategorier som arbetar som skollŠkare till skollŠkarkonferens. Den vanligaste skollŠkaren Šr distriktslŠkare, och tillsammans med skollŠkarkolleger frŒn barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri diskuterade man bland annat allergiproblem, tillvŠxt hos barn och vad som karaktŠriserar en bra skollŠkare. Key words: skola, skollŠkarmšte, Sundsvall.n*$LB08790T//AMER - #723 (am7900s.ref) 1990 Bengtsson CS†Felodipine som tillŠgg till metoprolol vid behandling av hypertoni - en multicenterstudie genomfšrd pŒ 23 svenska vŒrdcentraler AllmŠnMedicin113c 114gPJEn multicenterstudie har benomfšrts i samarbete med en svensk lŠkemedelsindustri med deltagande frŒn tre allmŠnmedicinska institutioner och 23 vŒrdcentraler i Sverige. DistriktslŠkarna vid dessa vŒrdcentraler genomfšrde studien snabbt och pŒ ett mycket fšrtjŠnstfullt sŠtt. De deltagande distriktslŠkarna utsŒg en arbetsgrupp som samlats fšr att redovisa resultaten, som nu har presenterats i en medicinsk tidskrift. Arbetsprocessen nŠr det gŠller genomfšrandet av studien och presentationen av resultaten beskrivs. Key words: hypertoni, lŠkemedelsterapi, forskning, multicenterstudier.*$LB08794T//AMER - #728 (am7900s.ref) 1991 Nerbrand Cb[Cardiovascular Diseases in Seven Counties of Sweden - Regional Differences and Risk Factors AllmŠnMedicin122 56-57JCChristina Nerbrand disputerade den 26 oktober 1990 vid Institutionen fšr allmŠnmedicin i Uppsala. Opponent var professor Bengt ScherstŽn frŒn Dalby. Handledare hade varit professorerna Gšsta Tibblin och Kurt SvŠrdsudd. Key words: HjŠrt-kŠrlsjukdomar, riskfaktorer, registerstudier, geografisk fšrdelning, forskning, vatten.Ì*$LB06549T//AMER - #781 (am7900s.ref)$æ,DdîV 1991Mattsson B Andersson SJDHandledarutbildning i Norrland - erfarenheter av en fšrdjupningskurs AllmŠnMedicin.123d106-108gˆI Norrbotten, VŠsterbotten och JŠmtland genomfšrdes 1989 en fšrdjupningskurs i handledningsmetodik fšr distriktslŠkare som handleder AT/FV-lŠkare. Det centrala och mest uppskattade momentet var "handledning pŒ handledning". Kursansvariga var fšrfattarna, som hŠr redovisar bakgrund, genomfšrande och utvŠrdering av kursen. Key words: Medicinsk utbildning, distriktslŠkare, handledning.o*$LB06567T//AMER - #749 (am7900s.ref) 1991 Ossiansson B€yVem fŒr farmakologisk behandling av hyperlipidemi i Alvesta primŠrvŒrdsomrŒde. - En journalstudie omfattande 30 patienteri AllmŠnMedicin123n132-135rjdEn journalstudie avseende farmakologisk behandling av hšga blodfetter genomfšrdes i Alvesta kommun. Trettio patienter med blodfettsŠnkande lŠkemedel var kŠnda av primŠrvŒrden i februari 1990. En tredjedel var kvinnor och medianŒlder var 57.5 Œr. Riskfaktorprofilen var bristfŠlligt journalfšrd och den utredning som gjorts innan farmakologisk behandling sattes in var ofta ofullstŠndig. Den icke-farmakologiska behandlingen gav inte nŒgon kolesterolsŠnkning i den selekterade studiegruppen. Den farmakologiska behandlingen, hos de 20 patienter dŠr den kunde bedšmas, gav en genomsnittlig reduktion av kolesterol med 30 procent. Det av socialstyrelsen rekommenderade tredjehandsmedlet, simvastatin, har valts som fšrstahandsmedel i Œtta fall. Antalet patienter med lŠkemedel mot hyperlipidemi škar snabbt i Alvesta primŠrvŒrdsomrŒde och i samma takt som i landet i švrigt. Studien visar att den farmakologiska behandlingen av hyperlipidemi kan komma att fŒ stor omfattning och att socialstyrelsen rekommendationer ger utrymme fšr detta. Key words: Hyperlipidemi, lŠkemedelsterapi, registerstudier, klinisk forskning, Alvesta.*$LB06571T//AMER - #775 (am7900s.ref) 1991 Hovelius BKvinnor och forskningk AllmŠnMedicin122i 44-45²¬Rubriker: Varfšr skall kvinnor forska? Fšrdelar Nackdelar Vad kŠnnetecknar kvinnliga forskare inom det medicinska fŠltet? GrŒt inte - forska! Key words: kvinnor, forskning.*$LB06543T//AMER - #785 (am7900s.ref) 1991Olsson B81Stor kringpersonal avlastar inte distriktslŠkarna  AllmŠnMedicin.124m147-150.~xKjell Lindstršms artikel i AllmŠnMedicin nr 3 1991 Šr egentligen utmŠrkt. PŒ ett ganska raljant sŠtt kritiserar han kvartersakuten i Stockholm och visar oavsiktligt (?) pŒ det systemfel som hittills prŠglat tŠnkandet vad gŠller organiserandet av allmŠnmedicinen i Sverige (i varje fall den landstingsdrivna delen). Key words: kringpersonal, distriktslŠkare, debatt, kommentar.*$LB06575T//AMER - #794 (am7900s.ref) 1991 Nilsson B9HAKvartersakuten - en fungerande modell - bra fšr svensk primŠrvŒrd AllmŠnMedicino124  150k*$Key words: kvartersakut, primŠrvŒrd.*$LB08768T//AMER - #803 (am7900s.ref)1H*x†ø„ 1991 Gustavsson I"LŠkarmšte om tortyr i Tromsš AllmŠnMedicinn1218 23-24 êäI ett bedšvande vackert, midnattssolsbelyst Tromsš i Nordnorge, hšlls ett internationellt mšte i juni 1990 om tortyr, lŠkares inblandning i verksamhet som strider mot mŠnskliga rŠttigheter och vad man kan gšra Œt det: "An international symposium on torture and the medical profession - the ethical and legal responsibility of the medical profession in relation to torture and the implications of any form of doctor involvement in torture". Key words: kongressrapporter, tortyr Tromsš.*$LB08781T//AMER - #759 (am7900s.ref) 1991MorŽn-Hybbinette IRLKvinnoanamnes - en mšjlighet att synliggšra kvinnors totala arbetssituation? AllmŠnMedicinv122d 84-86d¶¯Artikeln beskriver utvecklandet av en metodik fšr att bŠttre kunna beskriva kvinnors egentliga arbetssituation. Kvinnors totala arbetsbelastning motsvaras mycket sŠllan av enbart hennes yrkesarbete. Kompletterande anamnestiska uppgifter om livssituationen behšvs, fšr att fŒ en uppfattning om den reella arbetssituationen. Key words: Kvinnor, anamnes, metoder, arbetsbelastning, social/psykosociala faktorer, intervjuer, forskning.k*$LB06557T//AMER - #774 (am7900s.ref) 1991& Jacobsson I HŒkansson A AndrŽn P>7DistriktslŠkaren fšrskriver mŒnga och billiga lŠkemedel AllmŠnMedicinr124a171-173r¬¥Under mars mŒnad 1990 fšrskrev 26 756 recipen av lŠkare verksamma i Kronobergs lŠn till patienter boende i VŠxjš kommun. I de nio olika vŒrdcentralsomrŒdena varierade distriktslŠkarnas andel av totalantalet recipen frŒn 35 till 77 procent. Medelkostnaden per recipen varierade frŒn 122 kronor fšr distriktslŠkarna till 158 fšr privatlŠkarna. Key words: DistriktslŠkare, lŠkemedelsfšrskrivning, utvŠrderingsstudier, VŠxjš.i*$LB06580T//AMER - #786 (am7900s.ref) 1991 Hermansson I"GlesbygdslŠkare i Vilhelmina AllmŠnMedicinr125n195-196BleFšrfattaren ger en personlig beskrivning av arbetet som distriktslŠkare i Vilhelmina under Œren 1963-1991. Sjukdomarna blir efterhand inte bara intressanta i sig, utan sjukdom hos en kŠnd patient/medmŠnniska med sociala och samhŠlleliga fšljdverkningar. MŒngsidigt arbete i glesbygd beskrivs som ett tjusande alternativ fšr den engagerade allmŠnmedicinaren. Vilhelmina har en sjukstuga med 76 platser, varav fortfarande fyra BB-platser, och fem lŠkartjŠnster. I Vilhelmina finns ocksŒ en forskningsenhet, som delvis skall arbeta med primŠrvŒrd. Key words: DistriktslŠkare, glesbygd, arbetsfšrhŒllanden Vilhelmina.E*$LB06590T//AMER - #809 (am7900s.ref) 1991 Hermansson I>7Utslagningshotad i glesbygd - en studie frŒn Vilhelminah AllmŠnMedicina125k202-206RŠDet Šr viktigt att lŠkare, sŠrskilt inom primŠrvŒrden, tidigt observerar yrkesmŠssiga rehabiliteringsbehov hos patienterna. Relativt odifferentierad arbetsmarknad och hšg arbetslšshet i glesbygderna škar risken fšr utslagning, inte minst till fšljd av belastningsorsakade sjukdomar. Detta Šr sŠrskilt vanligt bland kvinnorna. En stor grupp utslagningshotade Šr i medelŒldern, ej sŠllan med otillrŠcklig skolbakgrund. Fšretagen i glesbygd Šr smŒ, arbetsgivarnas mšjlighet att skapa anpassade arbeten Šr begrŠnsad. Rehabiliteringslagstiftningen mŒste ta hŠnsyn till de annorlunda fšrhŒllandena i glesbygd. LŠkarna mŒste ha intimt samarbete med Arbetsfšrmedling och FšrsŠkringskassa fšr att ej fšrdršja ŒtergŒng till arbete. Denna undersškning frŒn 1989-1990 jŠmfšrs pŒ vissa punkter med vŒra resultat frŒn 1966 och 1980. Key words: HŠlsoproblem, arbetslšshet, rehabilitering, forskning, glesbygd, Vilhelmina.*$LB06593T//AMER - #816 (am7900s.ref)ˆÎia à-ü¦ 1991 WŠndell PlAlkoholpatienter i TŠbym AllmŠnMedicine124k174-176 Under en mŒnad 1988 registrerades vid TŠbys fyra vŒrdcentraler alla lŠkarbesšk, dŠr symtom eller diagnos kunde bindas till alkohol som underliggande orsak. Alkoholsambandet bedšmdes av varje enskild lŠkare. Syftet var att fŒ en grov uppfattning om problemets storlek. SŠkert samband med alkohol fanns vid 33 av 2 725 besšk (1.2 procent). Det fšrekom stora variationer mellan de enskilda lŠkarna och i viss mŒn Šven mellan vŒrdcentralerna. Key words: Alkohol, distriktslŠkare, kšnsfšrdelning, primŠrvŒrd, Œldersfšrdelning.n*$LB06581T//AMER - #791 (am7900s.ref) 1991 WŠndell Pu60LŠkares kontra patienters kšn - litteraturstudie AllmŠnMedicin.126l266-269lNGMed utgŒngspunkt frŒn en studie i det egna upptagningsomrŒdet gjordes en litteraturstudie som visar, att kvinnor sšker lŠkare oftare Šn mŠn och fšredrar kvinnlig lŠkare. NŒgra teorier kring varfšr sŒ Šr fallet diskuteras. Key words: LŠkare-patientrelationer, Kšn, attityder, Intervju/enkŠtundersškningar, Forskning, Kšnsroller.Ì*$LB06612T//AMER - #812 (am7900s.ref) 1991Olsson P Recensioner1 AllmŠnMedicin12136d^Key words: recensioner, Catrine och rŠttvisan. Hanna Olsson. Carlson Bokfšrlag ISBN 91 7983513$0325ER - #2191 (am7900s.ref)  1992Olsson P Eriksson Um<6FolkhŠlsorapport i ŒtervŠndsgrŠnd. Finns det en utvŠg? AllmŠnMedicin133130-131NHSom distriktslŠkare Šr vi intresserade av vŒrt eget omrŒdes speciella hŠlsoproblem, hur vi ska analysera dessa och hur vŒr verksamhet ska planeras fšr att mšta behoven av hŠlso- och sjukvŒrd. Ett stort antal rapporter med mŒlsŠttning att beskriva och analysera folkhŠlsan utarbetades under andra hŠlften av 1980-talet. Flertalet sammanstŠlldes av de nystartade samhŠllsmedicinska enheterna vid landstingen. Man stšdde sig pŒ bland annat hŠlso- och sjukvŒrdslagen, WHOs hŠlsodeklaration om "HŠlsa fšr alla" och HS90. Key words: AllmŠnmedicin, folkhŠlsorapporter, kommundiagnos, debatt.*$LB06655T//AMER - #864 (am7900s.ref) 1992 Nordling P Recensioner1 AllmŠnMedicin133A 145sŠƒKey words: Lštvall J. Ršssner S. InvŠrtesmedicinsk handbok. Jan Lštvall. Stephan Ršssner. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 25661 2Ì*$LB06660T//AMER - #872 (am7900s.ref) 1992Baeckstršm P Milton Ar& Ledaren, AllmŠnMedicin nr 1 1992 AllmŠnMedicin 133B 98-99R&I ledaren diskuterar Dan Andersson (DA) resursfšrdelningen mellan primŠrvŒrd och "sekundŠrvŒrd" i ljuset av den snabba fšrŠndring som nu sker i den svenska sjukvŒrden dŠr nya spelregler snabbt infšrs i mŒnga landsting. Key words: AllmŠnmedicin i PIFF-tappning, felaktig resursfšrdelning.m*$LB06647T//AMER - #903 (am7900s.ref) 1992Olsson P*$Kvalitativa metoder - pŒ frammarsch! AllmŠnMedicin 133n127-129 ðéFlera avhandlingar som huvudsakligen anvŠnder kvalitativa metoder har presenterats i de nordiska lŠnderna. PŒ svenska har vi fŒtt en introducerande lŠrobok. vi samlades femton personer i det sagolikt vackra landskapet pŒ Norges sydvŠstkust. Geografin med fjordar, šar, dalar och berg med slingrande vattendrag pŒminner om de samtal vi kom att fšra. Rapporten frŒn tre intensiva dygn blir med nšdvŠndighet personlig. Key words: AllmŠnmedicin, forskning, kvalitativa metoder, Norge, rapport.i*$LB06654T//AMER - #911 (am7900s.ref)“nnBc’5fÐàºh 1995Andersson DKG Furhoff AfHALandstingens ansvar fšr klinisk forsknings- och utvecklingsarbete AllmŠnMedicin162 66-67š“DelbetŠnkande av KommittŽ om hŠlso- och sjukvŒrdens finansiering och organisation. HSU 2000 (SOU 1994:132) Key words: forskning, utvecklingsarbete.t,%LB07551T//AMER - #1209 (am7900s.ref)e 1995 Andersson DKGeb\SFAMs remissvar pŒ "PM, LŠkemedelskommittŽer idag och i framtiden - ett diskussionsunderlag" AllmŠnMedicin 163n113-115iúUtredningen diskuterar lŠkemedelskommittŽernas (LK) roll idag och i framtiden. Kortfattat fšresprŒkar utredning att LK skall vara formellt reglerade organ, ges formella befogenheter och fšrses med nšdvŠndiga resurser. Key words: lŠkemedelskommittŽer.,%LB07567T//AMER - #1231 (am7900s.ref)f 1981 Killander EnD=SmŠrt och symtombehandling vid vŒrd av svŒrt sjuka och dšendeB SFAM-nytt 271f 11-13a®§Fšrfattarinnan har utbildning och mŒngŒrig erfarenhet i neurokirurgi-, anestesi-, och onokologisk vŒrd. 1978 och 1979 deltog hon vid "International Conference och Cancer Nursing". I samband med dessa studerade hon alternativ vŒrd i England bl a den s k "hospicevŒrden" vid "Christophers Hospital m fl". I den fšljande artikeln ger hon en kortfattad presentation av principerna fšr behandling av smŠrtor och vanliga symptom inom terminalvŒrden. Mer detaljerade anvisningar avseende denna behandling finns att fŒ bl a i det av fšrfattarinnan utgivna hŠftet "Lindring av smŠrta och obehag hos dšende", - se litt.ref.. Key words: smŠrt- och symptombehandling, Enbland, hospicevŒrden.*#LB05693T//AMER - #52 (am7900s.ref) 1981 Jaenson EtHBAtt arbeta som distriktslŠkare i Malmš - problemen och glŠdjeŠmnen SFAM-nytt52M49 140sÚÔPrimŠrvŒrden i Malmš Šr fortfarande mycket outvecklad - 1980 gjordes endast 6% av besšken i šppen vŒrd hos distriktslŠkare. Bakgrunden till detta Šr det stora antalet privatpraktiserande lŠkare (1980 fanns 145 privatmottagningar, en stor del naturligtvis fritidspraktiker, men proportionellt nog hšgst i Sverige?). Dessutom den omfattande šppenvŒrdsverksamheten vid AllmŠnna sjukhuset - p g a de korta avstŒnden lŠttillgŠnglig. Key words: primŠrvŒrd, storstad, debatt.*#LB05741T//AMER - #98 (am7900s.ref)p 1981 Hermansson ERKFortsatt vidareutbildning vid vŒrdcentral - erfarenheter frŒn Tibro 1980-81 SFAM-nytt24 143~xRubriker: Syfte MŒnad 1 MŒnad 2 MŒnad 3 MŒnad 4 MŒnad 5 MŒnad 6. Key words: utbildning. vidareutbildning, allmŠnmedicin.*$LB05743T//AMER - #109 (am7900s.ref) 1982HydŽn Em@9PrimŠrvŒrdens utbyggnad och organisation i Stockholms lŠnm SFAM-nytt)3s 4-5S139-144lº´FrŒn och med den 1 januari 1983 trŠder en ny organisation fšr hŠlso- och sjukvŒrden i Stockholms lŠn i kraft. Den nya organisationen innebŠr en kraftig decentralisering av ansvar och beslut till de fem sjukvŒrdsomrŒdena. PrimŠrvŒrdsomrŒdena utgšr tillsammans med klinikerna grundstenarna i den nya organisationen. Deras inflytande šver planering, utveckling och samordning av vŒrdverksamheten stŠrks. Ett omfattande utvecklingsarbete pŒgŒr inom landstinget fšr att utveckla innehŒllet i primŠrvŒrden och skapa organisatoriska fšrutsŠttningar att bedriva en vŠl fungerande primŠrvŒrd. En ny ledningsorganisation fšr primŠrvŒrden har nyligen genomfšrts, vilket medfšrt bŠttre fšrutsŠttningar fšr primŠrvŒrden att ta ett škat ansvar fšr planering och uppfšljning av den egna verksamheten. AlltjŠmt ŒterstŒr flera viktiga frŒgor att lšsa men man har trots allt kommit en bit pŒ vŠg. Key words: primŠrvŒrdsorganisation, primŠrvŒrd i storstad, Stockholm.*$LB05793T//AMER - #146 (am7900s.ref)è|˜Ú ґ쉇>w* 1996$Hedberg C RŒstam L Sjšgreen JlNGVar med att utveckla allmŠnmedicinen inom omrŒdet "Riskbruk av alkohol"0 AllmŠnMedicini172v65TNInom SFAM har en lŒngsiktig strategi inom alkoholomrŒdet med utgŒngspunkt frŒn den allmŠnmedicinska professionen bšrjat ta form. Vid riksstŠmman 1994 och vid den Nordiska kongressen i allmŠnmedicin arrangerades symposier om "Riskbruk av alkohol" med SFAM som initiativtagare. I syfte att stimulera till debatt, ge nya idŽer och visa pŒ positiva behandlingsresultat har sedan en serie artiklar med samma tema publicerats i AllmŠnMedicin. Avsikten Šr nu att gŒ šver till konkreta planer fšr att utveckla och omsŠtta idŽer i praktiskt arbete med vŒra patienter. Key words: riskbruk av alkohol.,%LB08444T//AMER - #1398 (am7900s.ref) 1996 Bjšrkelund CRemissvar pŒ Kvinnofridi AllmŠnMedicinU172  64-654¦ŸSvensk Fšrenings fšr AllmŠnmedicin remissvar pŒ Kvinnofrid, huvudbetŠnkande av kvinnovŒldskommissionen (Socialdepartementet, SOU 199:60) Key words: kvinnofrid.t,%LB08443T//AMER - #1414 (am7900s.ref)t 1996 Petersson C0 Recensionerc AllmŠnMedicinn174p224-226i‚{Key words: recensioner, Medisinsk mikrobiologi. Miklos DegrŽ. Berit Hovig. Geir Bukholm. Halvor Rollag. ISBN 82 00 41192 3.e,%LB00947T//AMER - #1416 (am7900s.ref)6 1996 Petersson C0 Recensioneri AllmŠnMedicin176341-344r^XDUPLICATE ???? Key words: recensioner, Gottfries I. Persson BEB. Humaniora och medicin.,%LB09141T//AMER - #1424 (am7900s.ref)Ì 1996 Bengtsson Ce.(Pedagogiskt pris till Cecilia Bjšrkelund AllmŠnMedicin171S1260Key words: pedagogiskt pris, Cecilia Bjšrkelund.$0214ER - #2079 (am7900s.ref)r 1997 Petersson C <6"Allt verkligt liv Šr mšte" - om konsultationens poesi AllmŠnMedicinx181o 36-40i$I den hŠr artikeln uppehŒller jag mig vid det mŠnskliga mštet och i nŒgon mŒn vid den medicinska konsultationen, utan att beršra psykologiska eller kommunikationstekniska detaljer. Den judiske filosofen Martin Buber Šr viktig i sammanhanget. Med Bubers ord skulle jag kunna sŠga att ja frŠmst intresserar mig fšr "mštets urenkla faktum", men ocksŒ fšr vad poesi och humaniora kan tillfšra konsultationen. SjŠlvklart intresserar jag mig ocksŒ fšr den verklighetens poesi, som kan vŠxa fram ur den goda konsultationen. Key words: konsultation.,%LB09406T//AMER - #1431 (am7900s.ref)v 1997 Bjšrkelund C>7Att mŠta mštet - om kvalitativa metoder i allmŠnmedicint AllmŠnMedicinm182p56ÈÁInom allmŠnlŠkarnas arbetsomrŒde finns oerhšrt varierande verkligheter. VŒrt arbete ršr sig inom sŒvŠl vetenskap som bepršvad erfarenhet, dŠr bepršvad erfarenhet sannolikt egentligen utgšr vŒrt stšrsta referensomrŒde. Vi har hšga krav pŒ vetenskaplig dokumentation inom de omrŒden, dŠr vi med vŒr naturvetenskapliga skolning fšrstŒr hur vetenskaplig pršvning skall gŒ till, men inom vissa omrŒden har vi mycket lŒga krav pŒ vetenskaplig dokumentation. Detta gŠller inom exempelvis konsultationsmetodik, mštet mellan patient och lŠkare, informationsmetodik, icke-farmakologiska behandlingsmetoder, makt- och kšnsaspekter i vŒrden, prevention och vŒrdkvalitet. Key words: kvalitativa metoder, allmŠnmedicin.f,%LB09726T//AMER - #1511 (am7900s.ref).hŒllet i primŠrvŒrden och skapa organisatoriska fšrutsŠttningar att bedriva en vŠl fungerande primŠrvŒrd. En ny ledningsorganisation fšr primŠrvŒrden har nyligen genomfšrts, vilket medfšrt bŠttre fšrutsŠttningar fšr primŠrvŒrden att ta ett škat ansvar fšr planering och uppfšljning av den egna verksamheten. AlltjŠmt ŒterstŒr flera viktiga frŒgor att lšsa men man har trots allt kommit en bit pŒ vŠg. Key words: primŠrvŒrdsorganisation, primŠrvŒrd i storstad, Stockholm.*$LB05793T//AMER - #146 (am7900s.ref)ID4Ú(. Vf 1991Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicint123o111-114.ÎÇSolu-Cortef, Betapred. Dipridamol (Persantin). NSAID. Dosexpedition Lars Arrhenius, Ingrid Isaksson, Per Johansson, MŒlgrupp. Utveckling - maskinell dosexpedition. Dataprogram. Vad Šr Naturmedel? Birgitta Baltzar. Nya godtagbara anvŠndningsomrŒden. Apoteksbolagets naturmedelssortiment. Apoteksbolagets krav pŒ naturmedel. Apotekens naturmedel. Framtiden fšr naturlŠkemedel. Key words: naturlŠkemedel, Solu-Cortef, Betapred. Dipridamol (Persantin). NSAID.t*$LB08773T//AMER - #768 (am7900s.ref) 1991Karlberg L Ribacke MŒ†Utbildningens betydelse fšr rekrytering av nya distriktslŠkare infšr mŒlet 1 distriktslŠkare/2000 invŒnare i Stockholms lŠns landsting AllmŠnMedicinÌ124Ì143-146ÌHBAlltfler FV-lŠkare hoppar av sina block i allmŠnmedicin och specialistkompetenta distriktslŠkare byter specialitet. Politikernas ambition att nŒ mŒlet 1 distriktslŠkare/2000 invŒnare tar sig uttryck i inrŠttandet av fler FV-block. Till vilken nytta? Key words: Medicinsk utbildning, allmŠnmedicin, distriktslŠkare, debatt.*$LB06574T//AMER - #776 (am7900s.ref) 1991Hensjš LNGVar hittar jag artikeln. en šversikt av medicinsk informationshantering( AllmŠnMedicina122  63-66tlfHur pŒverkar jod sŒrlŠkning (svŒrlŠkta sŒr)? Nagelsvamp, griseofulvin. Primperan (metoklopramid), dystoni. Flagyl (metronidazol), vaginos. AnvŠndning av astmamedel škar snabbt i Sverige. Annika Larsson. Mats Wennberg. SŒ hŠr ser svensken pŒ lŠkemedel och lŠkemedelsinformation. Britta Lisper. Inger Nilsson. Key words: lŠkemedel, nagelsvamp, Flagyl, vaginos.*$LB07148T//AMER - #782 (am7900s.ref) 1991Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinm125S207-210i~xPMS. Hiprex. Estraderm. Kronisk glaukom med šppen kammarvinkel - sŒ fšrŠndrades lŠkemedelsterapin under 1980-talet. …rjan kerrŽn. Kommentar Albert Alm, professor …gonkliniken UmeŒ. LŠkemedelsfortbildning fšr distriktslŠkare Angina pectoris. AllmŠnhetens attityder till biverkningar och information om biverkningar. Britta Lisper. Key words: lŠkemedel, PMS. Hiprex. Estraderm.*$LB08765T//AMER - #807 (am7900s.ref) 1991Stršm Le,%Regional forskningsenhet i Vilhelminat AllmŠnMedicini125o199-201o81Forskningsenheten i Vilhelmina Šr en enhet vid UmeŒ universitet med ett regionalt ansvar inom Norra Hšgskoleregionen. Forskningsenhetens verksamhet leds av en sŠrskild styrelse med representanter fšr medicinska fakulteten , samhŠllsvetenskapliga fakulteten, UmeŒ universitet, Hšgskolan i …stersund, Landstingen i VŠsterbotten och JŠmtland, Vilhelmina kommun samt Forskningsenheten. Verksamheten i Vilhelmina skall i direkt kontakt med primŠrvŒrd och socialtjŠnst utveckla tvŠrvetenskaplig forskning, initiera och prioritera projekt inom verksamhetsomrŒdet samt medverka till spridning och tillŠmpning av forskningsresultat. Enheten skall ocksŒ medverka i utbildningen av personalgrupper inom primŠrvŒrdens och socialtjŠnstens verksamhetsomrŒden. Key words: PrimŠrvŒrd, socialtjŠnst, utbildning, forskning, Vilhelmina.l*$LB06592T//AMER - #819 (am7900s.ref) 1991Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin)124d159-162¬¥Syntocinon. (amning). LŠkemedelsboken 1991/92 J Lars G Nilsson. LŠkemedelsanvŠndningen 1990 Kostnaden škade med 1 miljard. Key words: lŠkemedel, Syntocinon (amning).n*$LB07128T//AMER - #840 (am7900s.ref)ZÌXpU° 1992*#Christiansson M Furhoff A Larsson Sn>8Handledning i allmŠnmedicin under specialistutbildningen AllmŠnMedicina133g124-126öàÚEn kartlŠggning presenteras hŠr av den handledning i allmŠnmedicin som fšrekommit under specialistutbildningen bland dem som fŒtt sina kompetensbevis utfŠrdade av Socialstyrelsen under kalenderŒret 1990. Undersškningen genomfšrdes som en postenkŠt under januari och februari 1991. Ett skŠl till att undersškningen gjorts och presenteras nu Šr specialistutbildningens omorganisation. Den nya utbildningen Šr mŒlrelaterad och varje underlŠkare garanteras en personlig handledare med ansvar fšr att mŒlen uppnŒs (1,2). ett annat skŠl till att gšra denna undersškning har varit ett allmŠnt intresse fšr utbildningsfrŒgor som egna erfarenheter av specialistutbildningen. Perspektivet Šr stockholmskt, erfarenheterna blandade men inte unika och vissa farhŒgor infšr den 1 januari 1992 delades av mŒnga (3). EnkŠten har ocksŒ blivit ett FoU-arbete, som Šnnu bara "bšr" ingŒ i specialistutbildningen. Key words: Handledning, specialistutbildning, allmŠnmedicin, forskning och utvecklingsarbete.*$LB06653T//AMER - #852 (am7900s.ref) 1992 Hey Mk€yRudebeck CE. General practice and the dialogue of clinical practice. On symptoms, symptom presentation and bodily empathyo AllmŠnMedicinp134,163-165 |vCarl Edvard Rudebeck disputerade den 24 januari 1992 vid AllmŠnmedicinska institutionen i UmeŒ. Avhandlingen fšreligger som supplement 1/1992 till Scandinavian Journal of Primary Health Care. €mnet fšr avhandlingen Šr hŠmtat frŒn allmŠnlŠkarens praxis. Syftet har varit att finna kunskapsomrŒden specifika fšr allmŠnmedicin. Avhandlingen innehŒller en granskning av olika auktoritativa beskrivningar och definitioner kring allmŠnmedicin som medicinsk specialitet. InnehŒllet bestŒr av fyra delar, tre filosofiska analytiska texter och en empirisk studie. Konsultationen Šr central i klinisk praxis och Šr dŠrmed studieobjektet. Konklusionen blir att lŠkarens fšrstŒelse och tolkning fšrmedlad genom kroppsempati Šr de moment i det kliniska arbetet som gšr allmŠnmedicinen till en specifik disciplin. Opponent vid disputationen var professor Gšsta Tibblin, Uppsala och ordfšrande var prefekten, docent Gšran Westman, UmeŒ. Handledare har varit distriktslŠkare och docent Bengt Mattsson, UmeŒ. Key words: AllmŠnmedicin, klinisk praktik, klinisk kompetens, medicinsk fenomenologi, diagnostisk process, symtompresentation, kroppskŠnnedom, empati.*$LB06667T//AMER - #855 (am7900s.ref) 1992 Lšfvander MnjdHŠlso- och sjukvŒrd fšr invandrare och flyktingar i Sverige - Psykologiska och psykiatriska aspekter AllmŠnMedicin135r217-219tèâIdag finns enligt FNs berŠkningar mellan 15-20 miljoner mŠnniskor pŒ flykt frŒn sina hemlŠnder. Ytterligare 15-25 miljoner finns pŒ flykt i sitt eget land. Endast cirka 5 procent tas om hand av vŠstvŠrlden. Resten finns i 3:e vŠrldens fattiga lŠnder. MŒnga av de hundratusentals flyktingar som kommit till Sverige sedan andra vŠrldskriget har varit utsatta fšr svŒr tortyr, misshandel eller annan organiserad vŒldshandling. Vid ankomsten till Sverige har flyktingen inte bara bakom sig traumatiska upplevelser, svŒrigheter under flykten och kanske fšrflyttningar frŒn land till land utan har ocksŒ framfšr sig en i regel lŒng vŠntan pŒ uppehŒllstillstŒnd, ovisshet om framtiden och en pŒfrestande integrationsprocess. Medan mycket stora ekonomiska resurser har satsats pŒ somatiska hŠlsoundersškningar med oftast sparsamt utbyte, hotas den lilla och nšdvŠndiga psykologiska stšdverksamheten stŠndigt av nedskŠrningar. Key words: Invandrare, migrationsprocess, flyktingar, psykologiska aspekter.*$LB06681T//AMER - #857 (am7900s.ref) ¾‰Ú‡v† ÛòÙÖ wÔTØLä 1994 Beckman Ae Recensioner AllmŠnMedicin152a 112ö\VKey words: recensioner, KatastrofsjukvŒrd. A AndrŽn-Sandberg, K Tšrnebrandt, T berg.,%LB05645T//AMER - #1099 (am7900s.ref)t 1994 Hšglund A76/LŠttšppnade fšrpackningar - fšr mŒnga ett mŒstes AllmŠnMedicinu153n 138,&Key words: lŠttšppnade, fšrpackningar.,%LB08721T//AMER - #1107 (am7900s.ref)R 1994 Wimo A Recensionerf AllmŠnMedicin155 257PJKey words: recensioner, Hallberg, H. €ldres villkor- myter och verklighet.,%LB07332T//AMER - #1142 (am7900s.ref)1 1994VPHŒkansson A Lindholm L Andersson D Hagander B Nerbrand C SvŠrdsudd K Tšrnqvist M*$Kurser fšr omskolning till huslŠkare AllmŠnMedicin 152730)Key words: kurser, omskolning, huslŠkare.Ì$0205ER - #2070 (am7900s.ref)s 1994 Wimo A Recensioners AllmŠnMedicin154e 211sZTKey words: recensioner, Ohlsson R. BroomŽ O. Nilstun T. Operation SjukvŒrd. SNS 1993$0398ER - #2264 (am7900s.ref)1 1994 Wimo A Recensioner AllmŠnMedicin154 212nvoKey words: recensioner, Cohen DR. Henderson JB. Health, Prevention, and Economics. Oxford University Press 1991B$0400ER - #2266 (am7900s.ref)6 1995 HŒkansson A TMSvensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin - fšr allmŠnmedicinen och allmŠnmedicinarnai AllmŠnMedicing161g 4-5sÔÎRubriker: En kritisk ledare Fšrankring av fortbildningen Intressanta enkŠtresultat Fšrankring eller fšrdršjning Utveckling mot reell demokrati Allt viktigare lokalt arbete Avskaffad ledare. Key words: SFAM.,%LB07452T//AMER - #1157 (am7900s.ref)a 1995 Furhoff Ad(!Det Šr roligt med paradigmskifte!d AllmŠnMediciny161a6äÚÔEtt fortbildningssystem som grundas pŒ kunskap om verkliga behov vŠcker respekt, bŒde fšr systemet och fšr dem som begagnar sig av det. Modenycker av typen "Nu ska alla i primŠrvŒrden lŠra sig brachymaniteknik!" fŒr fšrhoppningsvis mindre utrymme. I stŠllet kan vi fŒ underlag fšr att utveckla lŒngsiktiga utbildningsprogram av hšg kvalitet. Inflytande. Trygghet. Respekt. Det Šr en bra fšrutsŠttning fšr utveckling. Key words: fortbildningssystem, utbildningsprogram.,%LB07453T//AMER - #1158 (am7900s.ref)n 1995 Lindman AnZTSvenska LŠkaresŠllskapets Medicinska KvalitetsrŒdets handbok fšr kvalitetsutveckling AllmŠnMedicin162n 62-65sUtvecklingen pŒ kvalitetsomrŒdet inom hŠlso- och sjukvŒrden har varit tršg i mŒnga Œr. Den bšrjar nu att accelerera. Det bšrjar bli efterfrŒgan pŒ rŒd och praktiska handbšcker. Inom Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin har vi i flera Œr arbetat med kvalitetsutveckling inom en speciell arbetsgrupp. Rubriker: Intern kvalitetsutveckling kontra extern kontroll Internationellt arbete, ledarskap Person kontra organisation PatientenkŠter Utvecklingssteg Revision och register Slutsatser. Key words: kvalitetsutveckling.i,%LB07550T//AMER - #1160 (am7900s.ref)5 1995 HŒkansson Ae.(I kristallkulan: generalistens renŠssans AllmŠnMedicins162a56Vid sidan av dšrren till sin expedition har en del av distriktslŠkarna inom mitt landsting satt upp en skyld med varubeteckningen "Specialist i allmŠnmedicin". tanken Šr naturligtvis, att vi distiktslŠkare skall framstŒ som minst lika kunniga och mŠrkvŠrdiga som vŒra kollegor pŒ det privata alternativet med det, i tiden, vŠl funna Šmnet "SpecialistlŠkargruppen". Rubriker: Statsminister eller talgoxe God och mindre goda framtidstrender Historieskrivning och framtidsfundering terblick och framtidsvy Key words: distriktslŠkare. ,%LB07549T//AMER - #1164 (am7900s.ref)/ŠÚ^úY®S¤á`¶ª 1983 Höglund De<5Lokalisering av hälsoproblem med mortalitetsstat 1995HunskŒr S Meland E*$Myten om den ufeilbarlige helsevesen AllmŠnMedicinl164s186-188iþ÷Rubriker: Diagnose som sannsynlighet Balansegang ROC-kurven Allmenmedisinsk diagnostikk Verstefalls-tenkningen …kende sykdomsfrykt svekker diagnostikken SEARCH WORDS: Health services; Diagnostic errors; Referral and consultation; ROC curve; Human.f,%LB07890T//AMER - #1205 (am7900s.ref)p 1995 Danielsson S,%Den praktiska socialmedicinen Šr dšd!/ AllmŠnMedicin0166t262-264¸±Den praktiska socialmedicinen Šr dšd. Den dog med sin utšvare, den svenska distriktsskšterskan. Jag skriver fšr att beklaga sorgen. Key words: socialmedicin, distriktsskšterska.m,%LB07914T//AMER - #1248 (am7900s.ref)  1996*$Andersson S Sšderstršm M HellŽnius MjcHar allmŠnmedicinen ogynnsamma forskningsvillkor? Rapport om en enkŠt till disputerade allmŠnlŠkare AllmŠnMedicin175g249-252a¦ AllmŠnmedicin Šr ett ungt Šmne i den nuvarande akademiska traditionen. Den fšrsta professuren i Šmnet inrŠttades i Uppsala 1982 och idag finns sex professurer i allmŠnmedicin. Ett Šmnes utveckling Šr beroende av forskningsaktiviteten och forskningsinriktningen. De som disputerat och Šr verksamma inom Šmnet utgšr en kŠrngrupp vars arbete och forskning bland annat speglar Šmnets utveckling. DŠrfšr Šr det av intresse att fŒ en bild av disputerade allmŠnlŠkare och deras forskningsinriktning och arbetsvillkor. Key words: allmŠnmedicin, forskningsvillkor. SEARCH WORDS: Avhandlingar; akademiska; AllmŠnmedicin; MedelŒlders; AllmŠnlŠkare; EnkŠt; Register; Forskningsanslag.,%LB08835T//AMER - #1362 (am7900s.ref)s 1996 Bengmark S:3Skjut inte mygg med kanoner - respektera muntorrhet6 AllmŠnMedicinf175l277-282húóMuntorrhet tas ofta allt fšr lŠtt, bŒde av lŠkare och sjukskšterskor. TandlŠkare, som direkt kan iakttaga vad som sker vid muntorrhet, ser allvarligare pŒ symtomet - munnen "rasar" och sjukdomar som karies och slemhinneinflammation ses ofta. Muntorrhet - speciellt om lŠkemedelsinducerad - Šr inte en isolerad fšreteelse, utan snarare ett symtom pŒ en generell torrhet i hud, šgon, nŠsa, vagina, leder och allvarligast, i hela mag-tarmkanalen. Key words: muntorrhet. SEARCH WORDS: Saliv; Muntorrhet.i,%LB08841T//AMER - #1368 (am7900s.ref)1 1996 Lindeberg Sa.(Folk vill veta hur de hŒller sig friska! AllmŠnMedicint176d298-301 PIDet Šr glŠdjande att allt fler allmŠnlŠkare med kraft vŠrnar om "evidence based medicine". Det Šr hšg tid att stŒ upp fšr behandling som har dokumenterat bŠttre effekt Šn ingen behandling alls. SŒ att vi slipper flacka med blicken nŠr patienterna undrar varfšr vi ger dem kalciumblockerare eller ACE-hŠmmare mot deras hypertoni utan att veta om de kommer att leva lŠngre eller Œtminstone hŒlla sig friskare de sista Œren. Eller nŠr damerna berŠttar att de hšrt pŒ radio att dras bisfosfonat enbart har visat ška benmassan utan att sŠkert fšrhindra frakturer. Eller om typ-2-diabetikerna en vacker dag fŒr fšr sig att vilja veta om dras mediciner inte bara sŠnker blodsockret utan ocksŒ minskar risken fšr diabeteskomplikationer, vilket ju inte Šr visat. Key words: friskvŒrd SEARCH WORDS: Matvanor; HŠlsobeteende; HŠlsoupplysning; Livsstil.h,%LB09131T//AMER - #1373 (am7900s.ref)E 1996 Fredenberg S Recensioners AllmŠnMedicin171p 46-482NHKey words: recensioner, Lagerroth E. VŠrlden och vetandet sjunger pŒ nyt,%LB08070T//AMER - #1417 (am7900s.ref)07|–þ" 1991 Tšrn H Familjemedicin i Munkedale AllmŠnMedicinh123M119-120mŽ‡Fšr att allmŠnmedicinen ska utvecklas innehŒllsmŠssigt och fungera i primŠrvŒrdens vardag krŠvs att vi infšr ett familjeinriktat synsŠtt och arbetssŠtt. Det var min bestŠmda švertygelse nŠr vi vintern 1990 startade utveckling mot ett familjeinriktat arbetssŠtt i Munkedal (1). Det Šr en švertygelse som stŠrkts ju mer vi kommit in i detta arbete. Vi mŒste lŠra oss tŠnka i termer av social system och se sambanden mellan vŒra egna beteenden och vŒra patienters. Vi mŒste arbeta sŒ att vŒra patienter gšrs begripliga fšr oss och fšr sig sjŠlva. Samspelsmšnster mŒste tydliggšras. Key words: familjehŠlsa, familjeterapi, socialt nŠtverk, utbildning.d*$LB08776T//AMER - #765 (am7900s.ref) 199160K:son Blomquist H Sehlin P Holmberg G LandgŒrd U4.Hšrselscreening vid 4-Œrsundersškningen pŒ BVC AllmŠnMedicinr123å115-1161ĽVid infšrandet av den allmŠnna 4-Œrsundersškningen i Sverige i slutet av 1960-talet, ansŒgs bland annat en hšrselscreening vara vŠl motiverad (1). Metoden har sedermera vŠrderats bland annat i Lund av Kšhler (2) och i Uppsala av Sundelin och Vuille (3). Kankkunen pŒpekade i sin avhandling (4) att drygt en fjŠrdedel av barnen med verifierad hšrselnedsŠttning i GšteborgsomrŒdet under Œren 1970-79 hade remitterats frŒn barnavŒrdscentralerna, flertalet i anslutning till 4-Œrsundersškningen. I Uppsalastudien "FrŒn fyra till tio" ifrŒgasatte emellertid Melbin och medarbetare (5) vŠrdet av hšrselscreening som en metod att fšrebygga hšrselnedsŠttning i senare skede och i en undersškning frŒn …rebro, bedšmde Augustsson, Nilsson och Engstrand (6) enbart screening vid enstaka tillfŠllen inte vara nŒgon optimal metod fšr identifiering av behandlingskrŠvande seršs otit. I en medicinsk kommentar ansŒg dock Borg, Hirsch och €nggŒrd (7) att screeningen var vŠl motiverad. I en aktuell remiss frŒn Socialstyrelsen (8) ifrŒgasŠtts emellertid Œnyo vŠrdet av generell hšrselscreening vid fyra Œrs Œlder. I en nyligen genomfšrd undersškning frŒn VŠsterbotten noteras en incidens av hšrselnedsŠttning i Œldrarna upp till 20 Œr pŒ 2.5 per 1000 personer (9). Mot ovanstŒende bakgrund redovisas erfarenheter frŒn en Œrskull barn som genomgŒtt hšrselscreening pŒ BVC vid fyra Œrs Œlder i UmeŒ sjukvŒrdsdistrikt. Key words: hšrselnedsŠttning, screening, children, prevention, UmeŒ.3*$LB08774T//AMER - #767 (am7900s.ref) 1991 von Post H\UReagera, reflektera, red ut och rapportera - utveckling i primŠrvŒrdens vardagsarbete  AllmŠnMedicini125k218-219k¨¢PrimŠrvŒrdens verksamhetsomrŒden utškas och fšrŠndras. Allt fler patienter vŒrdas i hemmen. Verksamheter inom olika vŒrd- och omsorgsinrŠttningar mŒste samordnas. Prioriteringsbeslut mŒste tas. Detta stŠller krav pŒ dokument som beskriver verksamheten. Vid Vilhelmina sjukstuga har man, med hjŠlp och handledning frŒn Forskningsenheten i Vilhelmina vid UmeŒ universitet, bedrivit ett trettiotal projektarbeten sedan 1984 - en metod att utveckla primŠrvŒrden. Utvecklingsprojekten genomfšrs av primŠrvŒrdspersonalen. Projektformen ger klara problemavgrŠnsningar och en struktur som mšjliggšr prioriteringar i verksamhetsbeslut. Erfarenheterna visar att utvecklingsarbete i form av projekt drivna av den egna vŒrdpersonalen kan ge goda resultat. Vi kommer att fortsŠtta reagera, reflektera, reda ut och rapportera i vardagsarbetet fšr att utveckla primŠrvŒrden! sŠger man i Vilhelmina. Key words: PrimŠrvŒrd, utveckling, Vilhelmina.*$LB06596T//AMER - #822 (am7900s.ref)ºØ¸ ¬*“ 1992 Lundmark S0)Att fšrebygga lŒrbensbrott - en utmaning?d AllmŠnMedicinp133 136-138 rlAntalet benskšrhetsfrakturer škar i Sverige. €r det en fšljd av en fšrŠndrad livsstil? Hur ska primŠrvŒrden och Šldreomsorgen arbeta med olycksfallsprevention under nittiotalet? Artikeln ger en faktasammanstŠllning och dessutom redovisas erfarenheter frŒn ett pŒgŒende projekt i TrollhŠttan. Key words: Hšftfrakturer, benskšrhet, osteoporos, olycksfallsprevention.*$LB06657T//AMER - #914 (am7900s.ref) 1992 Lorentzson S Recensioneri AllmŠnMedicin133 145¨¡Key words: recensioner, Diagnostik af lungesygdomme i almen praksis. AllmŠnpraktik Danmark, PrimŠrvŒrd Sverige, Spirometri, PEF, Cost-Benefit. DSI-Rapport 90.10.2$0353ER - #2219 (am7900s.ref)1 1993Kalin S Ossiansson „}Beror erytromycinresistens hos streptokocker pŒ šverfšrbrukning av erytromycin? - En retrospektiv studie av en daghemsepidemi AllmŠnMedicin141s 35-40oEtt utbrott med erytromycinresistenta grupp A streptokocker (ERGAS), med 112 odlingspositiva fall, intrŠffade 1987-88 i Vislanda, en mindre ort i Kronobergs lŠn. Samtidigt var fšrekomsten av erytromycinkŠnsliga streptokocker hšg. Utbrottet hade ett tvŒpuckligt fšrlopp. I det fšrsta skedet var stšrre delen av fallen lokaliserade till ett daghem och tvŒ barngrupper i deltidsfšrskola, medan den senare anhopningen av fall fšrekom i spridda Œlders- och barngrupper. Flertalet fall hade lindriga svalginfektioner. ErytromycinanvŠndningen i Vislanda var lŠgre Šn i Alvesta, kommunens centralort, dŠr ett fŒtal fall av ERGAS noterades. Detta stšder uppfattningen att en virulent erytromycinresistent stam, T-typ 4, MIC 16 mg/l spridits pŒ daghemmet. ERGAS-stammen var resistent endast mot erytromycin. Persistens av streptokocker efter penicillin V behandling fšrekom i sex av 108 odlingskontrollerade fall, medan en annan typ av streptokocker pŒvisades hos tio personer. Key words: erytromycinresistens, streptockocker, erytromycin, daghemsepidemi.*$LB05547T//AMER - #951 (am7900s.ref) 1993 Larsson S9JCSŒ hŠr behandlas ansškningar om specialistkompetens i allmŠnmedicine AllmŠnMedicinn142r 60-61dUnder senaste Œret har undersškningarna om specialistkompetens i allmŠnmedicin škat klart. en del specialister i andra Šmnen och kollegor med lite udda erfarenhetsbakgrund har sškt specialistkompetens. I socialstyrelsen bedšms ansškningshandlingarna i fšrsta hand av tvŒ tjŠnstemŠn, Karin Furuseth och Harriet Ritterwall Jonsson. BŒda har arbeta lŠnge med dessa Šrenden. Harriet och Karin drar Šrendena fšr sina chefer och dŠrefter fattar socialstyrelsen beslut. I vissa fall tar tjŠnstemŠnnen rŒd och fšr en diskussion med lŠkare med erfarenhet av specialiteten. Fram till 1 juli 1992 tillfrŒgades ofta Šmnesexpertgruppen. I de fall ansškan avslŒs bifogas en besvŠrshŠnvisning till beslutet. Om sškanden besvŠrar sig, gŒr Šrendet vidare till kammarrŠtten. Nytt fšr i Œr Šr att det kostar 1300 kronor att fŒ sin sak pršvad. BestŠmmelserna som reglerar vem som skall fŒ specialistkompetensen Šr bŒde mŒnga och ibland lite snŒriga. Jag vill dŠrfšr beršra vad som gŠller. Key words: specialistkompetens, allmŠnmedicin, ansškningar, behandling.*$LB05553T//AMER - #953 (am7900s.ref)T=Ê6þ1Š  G8 1984 Rudebeck CE-4-BarnhŠlsovŒrden och de psykosociala problemen AllmŠnMedicin51 4-5ŽˆRubriker: BVC-traditionen FšrŠldrautbildningen Den allmŠnmedicinska modellen Slutsatser. Key words: barnhŠlsovŒrd, psykosociala problem.*$LB07595T//AMER - #326 (am7900s.ref) 1985 RudebŠck CEr& AllmŠnmedicin i mšdrahŠlsovŒrden AllmŠnMedicin 6e1e 4-5lfSom en omedelbar fšljd av hšstens opinionsstorm mot att allmŠnlŠkarna deltar i kvinnosjukvŒrden har distriktslŠkarfšreningens ordfšrande Kerstin Ermebrandt krŠvt att grŠnsdragningsdiskussionen mellan allmŠnlŠkare och gynekologer skall Œterupptas. Rubriker: Profileringen Familjen €r allmŠnmedicin en facklig frŒga? Key words: allmŠnmedicin, mšdrahŠlsovŒrden.,%LB06003T//AMER - #1439 (am7900s.ref)r 1985 Rudebeck CEa81Funktionella magbesvŠr, en redaktionell kommentar  AllmŠnMedicin 6n3g 109äÚÔIngemar Sjšdin och Jan Svedlund presenterar i detta nummer av AllmŠnMedicin pŒ redaktionens uppmaning sin forskning kring funktionella mag-tarmbesvŠr och psykoterapi. Key words: funktionella magbesvŠr, kommentar.,%LB06040T//AMER - #1584 (am7900s.ref)n 1985 Rudebeck CE 60Hearing om vŒrdlag: Konfrontation blev fšrsoning AllmŠnMedicint6 2 88-89NHRubriker: EnkŠt om vŒrdlag Nackdelar dŒ? SPRI:s roll Key words: vŒrdlag.,%LB06029T//AMER - #1589 (am7900s.ref)Ì 1985 Rudebeck CE Recensioner AllmŠnMedicinS6136JDKey words: recensioner, Ny internationell allmŠnmedicinsk tidskrift.$0243ER - #2108 (am7900s.ref)Ì 1986 Rudebeck CEb0)Effektivitet och kvalitet i AllmŠnmedicinr AllmŠnMedicinl7i5l 204i¬¦Rubriker: AllmŠnmedicinens realiteter Det mŠtbara och det individuella AllmŠnlŠkaren som kvalitetsšvervakare Key words: allmŠnmedicin, effektivitet, kvalitet, ledare.,%LB06172T//AMER - #1813 (am7900s.ref)lqBÞA1995ìA1995ðA1995ñA1996òA1996ôA1996õA1996÷A1996ûA1996A1996A1996A1996A1996A1996A1996A1996!A1996(A1996,A1996EA1996HA1996MA1996RA1996UA1996VA1996_A1996_A1996`A1996eA1996jA1996kA1996mA1996mA1996vA1996xA1996|A1996‚A1996›A1997ÀA1997ÁA1997ÜA1997æA1997ëA1997íA1997îA1997A1997A1997A1997A1997A1997A1997A1997!A1997$A1997&A1997,A1997BA1997WA1997]A1997dA1997dA1997jA1997lA1997‚A1997‚A1997ˆA1998ŽA1998’A1998–A1998™A1998®A1998¸A1998áA1998äA1998õA1998ýA1998&A1998)A1998*A1998,A19981A19984A1998EA1998JA1999NA1999OA1999SA1999VA1999XA1999[A1999cA1999eA1999iA1999oA1999qA1999yA1999|A1999~A1999€A1999A1999—A1999œA1999A1999 A1999¡A1999¢A1999¤A1999°A1999ÄA1999ÆA1999ÈA2000ÌA2000ÖA2000ÜA2000ßA2000ßA2000åA2000æA2000èA2000êA2000ëA2000ïA2000óA2000øA2000 OA2000 SA2000Ô AK1993ÌÍAllmŠnmedicin"1993Ì1980=1981@1981t1982v19821982€1982€19821982¬1982¬1982÷1983:1983 21984ø1986‚1987„199019901991•1991¶1993¸1993û1997O1997^1999g1999î2000B1979öB1979þB1979B1980B1980B1980üB19806B19818B1981FB1981MB1981PB1981RB1981UB1981UB1981XB1981XB1981YB1981YB1981bB1981hB1981B1981pB1982qB1982sB1982tB1982wB1982~B1982ƒB1982ŠB1982ŒB1982ŽB1982˜B1982B1982¢B1982¢B1982¢B1982¥B1982¯B1982¯B1982»B1982ÂB1982ÆB1982(B1982CB1982ÈB1983ËB1983ÞB1983ãB1983åB1983îB1983ïB1983öB1983ùB1983üB1983ÿB1983B1983 B1983B1983$B1983/B19835B19836B1983:B1983?B1983.B1983/B1983B1984AB1984KB1984LB1984OB1984hB1984uB1984uB1984žB1984¸B1984ºB1984¿B1984ÏB1984ßB1984âB1984ïB1984ýB1984B1984B1984\B19844B1984 B1984 &B1984 &B1984 'B1984 (B1984 )B1984—B1985¥B1985¨B1985±B1985³B1985ÕB1985B1985-B19852B19852B19857B1985>B1985AB1985AB1985RB1985XB1985gB1985tB1985vB1985xB1985«B1985²B1985·B1985ÇB1985ÉB1985ÒB1985ÔB1985CB1985DB1985 B1985AB1985PB1985WB1985 <B1985 =B1985 BB1985 BB1985^B1986¢B1986 B1986 B1986rB1986rB1986tB1986£B1986¯B1986ËB1986ðB1986 B1986 B1986B1986$B1986$B1986 @B1986mB1987oB1987pB1987B1987”B1987ŸB1987¬B1987²B1987¾B1988ÃB1988ÈB1988ÈB1988ÌB1988ÐB1988ÖB1988×B1988ØB1988ÜB1988ÝB1988ÝB1988ÝB1988ÞB1988àB1988âB1988ìB1988ñB1988ÿB1988B1988B1988B1988B1988B1988ùB1988úB1988ûB1988üB1988ýB1988þB1988ÿB1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 B1988 DB1988B1989!B1989%B1989/B19892B1989>B1989A1998*A1998,A19981A19984A1998EA1998JA1999NA1999OA1999SA1999VA1999XA1999[A1999cA1999eA1999iA1999oA1999qA1999yA1999|A1999~A1999€A1999A1999—A1999œA1999Ô AK1993ÌÍAllmänmedicin"1993ÌÅ1980=Å1981@Å1981tÅ1982vÅ1982Å1982€Å1982€Å1982Å1982¬Å1982¬Å1982÷Å1983:Å1983øÅ1986‚Å1987„Å1990Å1990Å1991¶Å1993¸Å1993ûÅ1997OÅ1997^Å1999gÅ1999B1979B1980B1980B19806B19818B1981FB1981MB1981PB1981RB1981UB1981UB1981XB1981XB1981YB1981YB1981bB1981hB1981pB1982qB1982sB1982tB1982wB1982~B1982ƒB1982ŠB1982ŒB1982ŽB1982˜B1982B1982¢B1982¢B1982¢B1982¥B1982¯B1982¯B1982»B1982ÂB1982ÆB1982ÈB1983ËB1983ÞB1983ãB1983åB1983îB1983ïB1983öB1983ùB1983üB1983ÿB1983B1983 B1983B1983$B1983/B19835B19836B1983:B1983?B1983B1984AB1984KB1984LB1984OB1984hB1984uB1984uB1984žB1984¸B1984ºB1984¿B1984ÏB1984ßB1984âB1984ïB1984ýB1984B1984B1984\B1984—B1985¥B1985¨B1985±B1985³B1985ÕB1985B1985-B19852B19852B19857B1985>B1985AB1985AB1985RB1985XB1985gB1985tB1985vB1985xB1985«B1985²B1985·B1985ÇB1985ÉB1985ÒB1985ÔB1985CB1985DB1985^B1986¢B1986 B1986 B1986rB1986rB1986tB1986£B1986¯B1986ËB1986ðB1986 B1986 B1986B1986$B1986$B1986mB1987oB1987pB1987B1987”B1987ŸB1987¬B1987²B1987¾B1988ÃB1988ÈB1988ÈB1988ÌB1988ÐB1988ÖB1988×B1988ØB1988ÜB1988ÝB1988ÝB1988ÝB1988ÞB1988àB1988âB1988ìB1988ñB1988ÿB1988B1988B1988B1988B1988B1988B1989!B1989%B1989/B19892B1989>B1989JH òíV×ʾú½Ü·æ 1992 Cars H Recensioner  AllmŠnMedicin135235-236f`Key words: recensioner, Liten handbok fšr kliniska pršvare. Carola Lemne. Studentlitteratur 1991$0364ER - #2230 (am7900s.ref)r 1992 Cars H Recensioner9 AllmŠnMedicin136275-276e\VKey words: recensioner, Bjšrgell A. Bjšrgell P. JourlŠkarboken. Studentlitteratur 1991$0370ER - #2236 (am7900s.ref)1 1993 Stenberg Hd]Praktik, vetenskap och lŠkekonst - om salutogenes och patogenes i konsultation och preventionb AllmŠnMedicine144k186-188tArtikeln behandlar behovet av att byta perspektiv. Texten vill belysa det traditionellt patogenetiska perspektivet inom den naturvetenskapliga referensramen. Det salutogenetiska perspektivet Šr nyare och medfšr en annan praktik och forskningsaktion. I artikeln beršrs lŠkaren/forskaren som subjekt. Att beakta forskaren som subjekt krŠver nya vetenskapliga metoder. Att upplysa om hŠlsa som nŒgot annat Šn frŒnvaro av sjukdom krŠver ett nytt perspektiv. Jag vill skriva om det salutogena perspektivet, dels fšr att belysa att perspektiven till stor del avgšr vad som gŒr att gšra forskningsbart, dels fšr att uttrycket salutogenes Šr nytt och intressant fšr mŒnga av oss inom den medicinska vŠrlden. Key words: praktik, vetenskap, lŠkekonst, salutogenes, patogenes, konsultation, prevention.w*$LB08743T//AMER - #957 (am7900s.ref) 1993Beijer H$Lokalt SFAM-Œrsmšte i JŠmtland AllmŠnMedicinB146 256-258.0)Inspirerade och relativt vŠlsituerade efter SFAMs vŒrmšte i …stersund 1990, bildade vi en lokal SFAM-fšrening. Mats Ribacke deltog i vŒrt fšrsta och konstituerande mšte och delgav oss sina erfarenheter av nationellt och lokalt SFAM-arbete. Med en femhšvdad styrelse och en arbetsgrupp fšr fortbildningsfrŒgor kom sedan verksamheten igŒng sŒ sakteliga. Ett 40-tal distriktslŠkare (av totalt cirka 60 i lŠnet) samt nŒgra FV/ST-lŠkare i allmŠnmedicin, betalar i Œr den blygsamma Œrsavgiften pŒ 50 kronor fšr lokala SFAM. Key words: SFAM, JŠmtland, Œrsmšte.m*$LB08733T//AMER - #982 (am7900s.ref) 1993$Cars H Petersson C HŒkansson A$Daghemsmiljš och sjukfrŒnvaroe AllmŠnMedicine145a208-211v¤I denna artikel presenteras resultaten av en studie av tolv daghemsavdelningar under en niomŒnadersperiod. Barnens infektionsfrŒnvaro var mycket mŒttlig (median tre dagar und hšstterminen och fyra dagar under vŒrterminen) och varken barnens fšrŠldrar eller avdelningarnas personal upplevde infektionssjukligheten som nŒgot stšrre problem. Rškning fšrekom i var fjŠrde familj. Fšr de olika avdelningarna varierade koldioxidhalten i inomhusluft mellan 392 och 1092 ppm och koldioxidhalten var hšgre i lŠgenhetsdaghemmen Šn i de vanliga daghemmen. NŒgot samband mellan olika miljšfaktorer och barnens sjukfrŒnvaro kunde inte pŒvisas. Key words: daghemsmiljš, sjukfrŒnvaro.R,%LB05591T//AMER - #1004 (am7900s.ref)5 1993 UnnegŒrd H,&Datorisering kan vara bra - och dŒlig! AllmŠnMedicin7144l 166ePII november 1987 fick vi i Hudiksvalls Norra distrikt ett datasystem som heter EIRA. Det inkšptes i ett lŠge dŒ datorisering var ovanligt pŒ vŒra vŒrd- och hŠlsocentraler. Vi var alla noviser, men fick gŒ pŒ en grundkurs som avhandlade vad en dator Šr och vad den kan gšra. Key words: datorisering, EIRA, vŒrd- och hŠlsocentraler.,%LB05584T//AMER - #1036 (am7900s.ref)f 1994 Lundgren HAktuella projekt AllmŠnMedicins153e 117弶SFAMs styrelse har erhŒllit 2,5 miljoner i statsbidra fšr att initiera ett allmŠnmedicinskt kontaktnŠt fšr efterutbildning och kvalitetsutveckling. Key words: SFAM, aktuella projekt.,%LB05648T//AMER - #1097 (am7900s.ref)4 wÖPîÒ<¸nœCB§øÇØ»F¨äœ 1983 JŠverfalk TiRKErfarenheter frŒn fortbildningskurser i ortopedisk medicin fšr allmŠnlŠkare  AllmŠnMedicin4d2 72-73ÒËFšrfattaren redovisar personliga erfarenheter av tvŒ kurser i ortopedisk medicin fšr allmŠnlŠkare som han genomgick vid BorlŠnge sjukhus under hšsten 1981. Key words: efterutbildning, ortopedisk medicin.k*$LB05849T//AMER - #227 (am7900s.ref) 1984rman T LFKan fler specialister pŒ vŒrdcentralen ge snabbare utbyggd primŠrvŒrd? AllmŠnMedicinr5m1e 42-43fèâEn ensidig utbyggnad av primŠrvŒrden kring en lŠkarkategori - allmŠnlŠkaren - kan ge fšr smal kompetens i šppenvŒrden fšr en reell avlastning av sjukhusen och dess olika kliniker. En šppnare syn pŒ vŠrdet av ett nŒgot stšrre antal specialister vid vŒrdcentralerna Šr nu nšdvŠndig. Att fšlja vad som hŠnder med kompetensen inom barnhŠlsovŒrden pŒ sŒvŠl lŠkar- som sjukskšterskesidan Šr ocksŒ av yttersta vikt. Key words: debatt, barnhŠlsovŒrd, samverkan, distriktslŠkare, barnlŠkare.*$LB05936T//AMER - #325 (am7900s.ref) 1984 Lithman Tc82LŠkararbetstid i primŠrvŒrd och besšk i šppen vŒrd AllmŠnMedicinr5 6y271-272eNGSamverkan och samarbete mellan primŠrvŒrd och lasarettsvŒrd kan bŠst utvecklas om man šppet redovisar och analyserar alla de data som kan belysa fšrŠndringar i vŒrdkonsumtion och sŒ smŒningom, kanske ocksŒ i befolkningens hŠlsolŠge. HŠr gšrs dŠrfšr ett fšrsšk att nŒgot utveckla metoder fšr att mŠta vŒrdkonsumtion i relation till fšrŠndringar i insatt lŠkararbetstid. Eftersom fšrŠndringar i befolkningsstrukturen ocksŒ pŒverkar vŒrdkonsumtionen visas ocksŒ pŒ en metod att hŒlla dessa under kontroll. Key words: samverkan, primŠrvŒrd, - slutenvŒrd, vŒrdutnyttjande, lŠkararbetstid.å,%LB06000T//AMER - #1466 (am7900s.ref)d 1984 Lindblad Td]Rapport frŒn en patientregistrering vid vŒrdcentralen Granen, nordšstra primŠrvŒrdsdistriktets AllmŠnMedicin 5g5211-214úôArtikeln Šr en redovisning av en patientregistrering under 10 dagar vid en vŒrdcentral i Malmš. Undersškningen Šr den fšrsta studien av primŠrvŒrdens verksamhet i Malmš. Artikeln redovisar dels vissa resultat frŒn registreringen, bland annat exempel pŒ en anvŠndbar socioekonomisk klassificering. I artikeln exemplifieras Šven en kartlŠggning av i vilken utstrŠckning primŠrvŒrden tŠcker befolkningens behov av šppen sjukvŒrd och patienternas kontakter med andra vŒrdgivare. KaraktŠren av korttidsregistrering innebŠr att resultaten fŒr tas med reservation med tanke pŒ sŠsongsvariationer och dylikt. Key words: primŠrvŒrd, patientregistrering, socio-ekonomisk indelning, psyko-social problematik, ŒtgŠrdsregistrering, sjukvŒrdskonsumtion, storstad, Malmš.,%LB05984T//AMER - #1478 (am7900s.ref)d 1985 Svensson Tb[Vem svarar fšr remisser/konsultationer inom lŠnssjukvŒrden? - En studie frŒn Kronobergs lŠn  AllmŠnMedicin 6o1  18-22gFšr att kartlŠgga vem som svarar fšr remisser till olika lŠnsjukvŒrdskliniker registrerades under en period vŒren 1984 samtliga remisser till ett antal kliniker pŒ lasaretten i VŠxjš och Ljungby. Studien visar att distriktslŠkarna svarar fšr fŠrre remisser Šn vŠntat, cirka 50 procent, vid flertalet kliniker. LŠnssjukvŒrdens egen andel vid de olika klinikerna varierar mellan 19-56%. FšretagslŠkare och privatlŠkare svarar fšr en relativt hšg andel pŒ ortoped- och hudklinikerna. Key words: samverkan, primŠrvŒrd, slutenvŒrd, remisser.,&LB06008TB//AMER - #1446 (am7900s.ref) 1985 Lithman Tl& Miljšmedicinska funktionen i MLL AllmŠnMedicin0603s 114s¦ŸRubriker: Projekt inom miljšmedicinska funktionen Projekt i primŠrvŒrden eller av miljšmedicinsk karaktŠr Key words: samhŠllsmedicin, primŠrvŒrd, Malmšhus lŠn.o,%LB06043T//AMER - #1602 (am7900s.ref)f 1985Lithman T Andersson Er,%Barn i bil. BarnavŒrdscentralens rolll AllmŠnMedicin.6r3e120-121öêäDUPLICATE ???? I denna studie redovisas hur barnhŠlsovŒrden kan arbeta aktivt i det trafikolycksfallspreventiva arbetet. Man har gjort en enkŠt till fšrŠldrar šver hur de skyddar sina barn i bilar och samtidigt sškt informera om vikten av att anvŠnda bilbarnstol och bilbŠlte. Studien visar att 1982 anvŠndes bilbŠlte av mindre Šn hŠlften av barnen i 4-Œrs Œlder. Andelen škade under Œret, troligen pŒ grund av škad information. Key words: prevention, olycksfall, barn, barnhŠlsovŒrd.,%LB06047T//AMER - #1645 (am7900s.ref)k 1985 Stenberg T Recensioner AllmŠnMedicin6135:4Key words: recensioner, Invandrarnas lŠkarkontakter.$0242ER - #2107 (am7900s.ref)s 1986 lander T70*EnkŠtundersškning pŒ apoteken i Tierp 1985 AllmŠnMedicint7 3r 118d,&Inom ramen fšr FV-utbildning i allmŠnmedicin har fšrfattaren genomfšrt en studie av vilka som utnyttjar receptfria lŠkemedel i befolkningen, 77 procent av inkšpen grundar sig pŒ fšrkylningssjukdomar och vŠrk av olika orsaker. Key words: lŠkemedelsfšrskrivning, receptfria lŠkemedel, primŠrvŒrd.,%LB06142T//AMER - #1773 (am7900s.ref)a 1986 Brydolf T1<6Kurs i sšmn och sšmnstšrningar samt Parkinsons sjukdom AllmŠnMedicin74 198ž—Den 14 och 15 november 1985 pŒ Hooks HerrgŒrd i svenska distriktslŠkarfšreningens och lŠkemedelsfšretaget Roches regi. Key words: sšmn, sšmnstšrningar.r,%LB06171T//AMER - #1812 (am7900s.ref), 1987Hegle T Bšrjesson U VPFŠstingbett i vintermšrkret TvŒ knepiga fall av Borreliainfektion i primŠrvŒrden AllmŠnMedicing8r 5-6193-194üõAtt vara allmŠnlŠkare kan vara nog sŒ knepigt ibland, dŒ Œkommorna Šr legio och ibland dšljer sig i en mŒngfald av svŒrtolkade symtom. Tidsbristen Šr vŒr stora fiende och rŠtt diagnos hade lŠtt kunnat missas i ett av de tvŒ fall av fŠstingburen spiroketsjukdom som beskrivs i denna artikel. Det hade varit lŠtt att slŒ sig till ro med diagnosen ischias. Tack vare att vi efter diagnostiserandet av fšrsta fallet hade mycket diskussioner om sjukdomen och Šven gjorde en del litteraturstudier, var det naturligare att tŠnka pŒ mšjligheten av fŠstingburen spiroketsjukdom nŠr den kvinnliga patienten inlades pŒ sjukhemmet. Tidigare har vi inte trott att fŠstingšverfšrd spirokretsjukdom var sŠrskilt vanlig i vŒrt lŠn. PŒ kort tid diagnostiserar vi emellertid tvŒ fall i en kommun med 10.000 invŒnare. Vi har efter detta frŒgat oss om det genom Œren inte har varit en och annan patient som har fšrblivit odiagnostiserad. Key words: borreliainfektion, diagnostik, erythema chronicum migrans, senil demens, neuropathi.*$LB06214T//AMER - #374 (am7900s.ref)Ü’ÔH©ì¥0’ þM 1991 Westman GuHBKonsultationen - ett angelŠget medicinskt mšte mellan tvŒ experter AllmŠnMedicint123r93JDKey words: familjemedicin, prevention, konsultation, SFAMs hšstmšte.*$LB06560T//AMER - #844 (am7900s.ref) 1992 Tibblin GaBudskap frŒn kroppen AllmŠnMedicinl136b 240hpjDet tar en stund fšr oss naturvetenskapligt skolade lŠkare att inse vilken himmelsvid skillnad det Šr mellan kroppen som biologi och kroppen som upplevelse. Kroppen som biologi Šr muskler, ligament, blodkroppar, lever, pankreas och alla cellens smŒdelar. Kroppen som upplevelse dŠremot skildrar vad vi upplever i vŒr kroppsliga bostad. Key words: budskap, kropp.*$LB06690T//AMER - #910 (am7900s.ref) 1992Sartor GLEBehandling med insulin efter sekundŠrsvikt med perorala antideabetikal AllmŠnMedicino133p113-116T^XSekundŠrsvikt vid tablettbehandlad diabetes Šr ej ovanligt, švergŒng till insulinbehandling Šr dŒ vanligen regel. HŠr redovisas en retrospektiv uppfšljning av de effekter insulin haft pŒ metabol kontroll och viktutveckling, sŠrskilt mot bakgrund av utgŒngsvikten. Key words: Typ II diabetes, sekundŠrsvikt, insulinbehandling, klinisk forskning.*$LB06652T//AMER - #913 (am7900s.ref) 1992 Tibblin G2JDAllmŠnmedicinska institutionen i Uppsala fyller 10 Œr - en kommentar AllmŠnMedicini135199-200nhDen AllmŠnmedicinska institutionen i Uppsala fyller 10 Œr i sept. 1992. Key words: allmŠnmedicin, 10 Œr.*$LB06677T//AMER - #932 (am7900s.ref) 1992 Wahlberg G Recensioner AllmŠnMedicin132a 87-88ijcKey words: recensioner, Lipidhandbok - Tumregler fšr att behandla blodfetter. Modena Offset AB 1991f$0350ER - #2216 (am7900s.ref) 1993D>Bridell G Millner J Tyllstršm J …sterberg E Aaro C Karlsson AK:4Att fšlja baslistan - Šr distriktslŠkare pŒverkbara? AllmŠnMedicin142R 95-96md]MŒnga lŠkemedelskommittŽer har av besparingsskŠl infšrt ett antal generika pŒ baslistorna. LŠkarna har dock fri fšrskrivningsrŠtt och Šr ej tvingade att fšlja kommittŽns rekommendationer. Det krŠvs en dialog mellan den lokala lŠkemedelskommittŽn och lŠkarna fšr att motivera dem att fšrskriva de rekommenderade preparaten, I Sollentuna har vi studerat om fšrstŠrkt information i samband med en lokal fšrskrivningsstudie kan pŒskynda švergŒngen till de av lŠkemedelskommittŽn rekommenderade preparaten. Projektet Šr ett samarbete mellan apotek och primŠrvŒrd. Key words: distriktslŠkare, fšrskrivningsrŠtt.i*$LB05561T//AMER - #979 (am7900s.ref) 1993 Tibblin Gp&ke Schwan disputerar i Uppsalah AllmŠnMedicin"142b 70-72Böðke Schwan vid allmŠnmedicinska institutionen i Uppsala disputerade den 11 december 1992 pŒ en avhandling med titeln "Non-invasive ambulatory blood pressure - methodological and epidemiologica aspects". Key words: ke Schwan, disputation.*$LB05556T//AMER - #987 (am7900s.ref) 1993 Westman Ga Att lŠra ut fšr inlŠrning7 AllmŠnMedicina146a273-276€yAvsikten med denna presentation Šr att ge en bild av hur Šmnet allmŠnmedicin fšrmedlas pŒ lŠkarutbildningen i UmeŒ pŒ termin 10. Det Šr Šmnets huvudkurs och jag utelŠmnar de allmŠnmedicinska kursavsnitt som finns pŒ termin 1-2 och termin 6 som mer Šgnar sig Œt patienters upplevelse av vŒrd, vŒrdens organisation samt patient-lŠkarrelationen. Key words: lŠra ut, fšr inlŠrning.,%LB05613T//AMER - #1029 (am7900s.ref)m…x‚â{<y²kÒg0 1992 Lšfvander M0|uHŠlso- och sjukvŒrd fšr invandrare och flyktingar i Sverige (del 1) Organisationsformer och somatiskt hŠlsoperspektiv AllmŠnMedicin134176-178k:3Den snabba omvandlingen av Sverige frŒn ett etniskt tŠmligen homogent samhŠlle till ett mŒngkulturellt, innebŠr att allt fler distriktslŠkare i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med invandrare, flyktingar och asylsškande. Det Šr dŠrfšr viktigt med viss kunskap om organisationen av hŠlso- och sjukvŒrden fšr denna grupp samt medicinska hŠlsoproblem av framfšr allt psykisk art i samband med migrationen och likaledes seneffekter av tortyr. I tvŒ artiklar kommer dessa aspekter att tas upp. Key words: Invandrare, migrationsprocess, flyktingar, hŠlsoproblem.o*$LB06669T//AMER - #870 (am7900s.ref) 1992AndrŽ M 2,Jakten pŒ kvalitet - drevet gŒr i Dalaskogar AllmŠnMedicin!136 243-2470*#Ta aldrig en NPH-odling! VŒga stŠnga mottagningen! Fšrbjud remiss fšr yrselutredning! Gšr som en riktig distriktslŠkare - behandla efter vilken veckodag det Šr! NŠr distriktslŠkare i Dalarna trŠffas fšr efterutbildning i egen regi, kommer kunskaper frŒn skolbšcker och sjukhus pŒ skam. Fram trŠder distriktslŠkarens kunskap grundad pŒ mŒngŒrig praxis. Det Šr fšrst nu nŠr distriktslŠkare trŠffas alldeles sjŠlva med utrymme fšr šmsesidigt tankeutbyte, som denna erfarenhetskunskap blir tydlig. Key words: Efterutbildning, distriktslŠkare, Dalarna. *$LB06692T//AMER - #874 (am7900s.ref) 1992 Engvall M 82Konsultationsgrupp med videoinspelade patientmšten AllmŠnMedicine131o 32-34.ýInspirerade av engelska fšrebilder har en allmŠnlŠkargrupp i Boden fšrdjupat sina kunskaper om konsultationen med hjŠlp av videoteknik. Gruppens verksamhet beskrivs kortfattat i den hŠr artikeln. Key words: Konsultation, lŠkare-patientrelationer, video.t*$LB06630T//AMER - #888 (am7900s.ref) 1992 Ribacke MpD=AllmŠnmedicinens kvalitetssŠkring en uppgift fšr professionen. AllmŠnMedicino132t48†Under 1988 presenterades kvalitetssŠkring i allmŠnmedicin vid tvŒ speciella tillfŠllen; i symposieform vid fšreningens hšstmšte i GŠvle och programskriften "AllmŠnmedicinen infšr Œr 2000" (1). Begreppet och dess terminologi hade dŒ nŒtt relativt fŒ personer och grupper, trots att Spri i sin publikation 230/1987 bjudit en lŠttsmŠlt introduktion. Key words: kvalitetssŠkring, ledare.t*$LB06632T//AMER - #890 (am7900s.ref) 1992Ribacke M Tibblin Gi2+SFAMs sektion fšr forskning. SFAM GŠvleborg AllmŠnMedicin131v 7-8 2,GŠstfšrelŠsare. Stipendier. Key words: SFAM.*$LB08762T//AMER - #897 (am7900s.ref) 1992 Falkenberg MD>Behandlingskontroll av diabetesvŒrden i primŠrvŒrden med HbA1C AllmŠnMedicina132, 78-80¼µKraven pŒ kvalitetskontroll pŒ olika delar av sjukvŒrden fšrs fram med allt stšrre tyngd. Ett omrŒde dŠr detta kan realiseras Šr diabetesvŒrden inom primŠrvŒrden (1). Glykerat hemoglobin (HbA1C) Šr ett utmŠrkt hjŠlpmedel att fŒ en uppfattning om den metabola kontrollen. Resultaten kan vidare jŠmfšras med behandlingsmŒl som fšreslagits av inhemska (2,3) internationella organ (4). Key words: Diabetes mellitus, HbA1C, vŒrdprogram, Kisa.t*$LB06642T//AMER - #900 (am7900s.ref) ¹ª¾¼¸.³þ²ä¢«>©§Ä¢@¡ªšX 1992 HŒkansson A0AllmŠnmedicinsk geografi AllmŠnMedicini134 152-153oÀºGuide Landsting DistriktslŠkartŠthet TvŒ fšreningar - eller en En gemensam tidskrift Ljuset kommer frŒn norr - och frŒn sydost Internationell utblick Key words: allmŠnmedicinsk geografi.*$LB06661T//AMER - #921 (am7900s.ref) 1992HŒkansson A Gervas JPJEuropeisk allmŠnmedicin i tabellform. Rapport frŒn EGPRW-mšte i Nottingham AllmŠnMedicinå134 166ÜÕRubriker: EGPRW-mšte i Nottingham Tillsammans med RCGP Europeisk allmŠnmedicin I tabellform Bli medlem i EGPRW Det kostar 130 kronor per Œr Key words: EGPRW-mšte i Nottingham, europeisk allmŠnmedicin i tabellform.n*$LB06668T//AMER - #928 (am7900s.ref) 1992 HŒkansson Aa RecensionerT AllmŠnMedicinn1346 189R¸²Key words: recensioner, Svangerskapsomsorg i allmennpraksis. Per Bergsjš. Reidun Fšrde. Sonja Irene Sjšli. Jo Telje. Janecke Thesen. Universitetsforlaget 1991 ISBN 82 00 40404 8*$LB06674T//AMER - #929 (am7900s.ref) 1992 Carlsten A4.FšrsŠljning av receptfria analgetika 1986-1991 AllmŠnMedicin135 215Key words: analgetika.*$LB08758T//AMER - #934 (am7900s.ref) 1992*$Brorsson A Henningsson S HŒkansson A,%PrimŠrvŒrdsdiagnoser fšr datorjournalv AllmŠnMedicini136a266-267eD=Under vintern 1991-92 har vi utarbetat ett fšrslag till sškordsregister/nomenklatur avseende primŠrvŒrdsdiagnoser fšr datorjournal. Syftet med sškordsregistret Šr att anpassa primŠrvŒrdsversionen av ICD-9 till sškordsbaserad datorjournal i allmŠnmedicinsk verksamhet. Key words: PrimŠrvŒrdsdiagnoser fšr datorjournal.Ì*$LB06700T//AMER - #936 (am7900s.ref) 1992Schwan AB8SamhŠllsorienterad praktik (det preventiva perspektivet) AllmŠnMedicin9m Programskrift8gJDKey words: samhŠllsorienterad praktik (det preventiva perspektivet).$0436ER - #2302 (am7900s.ref). 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng Kt Utbildning AllmŠnMedicin9  Programskrifta9bKey words: Utbildning.$0437ER - #2303 (am7900s.ref)s 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng KtGrundutbildning AllmŠnMedicin9 Programskrift 9-10"Key words: grundutbildning. $0438ER - #2304 (am7900s.ref)e 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng KtAllmŠntjŠnstgšring AllmŠnMedicin9 Programskriftb 10-11$Key words: allmŠntjŠnstgšring.$0439ER - #2305 (am7900s.ref)r 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng Ka Specialistutbildning (FV) AllmŠnMedicin9 Programskrift0 10-11e,%Key words: specialistutbildning (FV). $0440ER - #2306 (am7900s.ref)e 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng KJEfterutbildning AllmŠnMedicinn9e Programskrift 11-12"Key words: efterutbildning.l$0441ER - #2307 (am7900s.ref)  1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng KJDoktorandutbildning AllmŠnMedicin9 Programskriftc12&Key words: doktorandutbildning.$0442ER - #2308 (am7900s.ref)0 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng KJ"Forskning Vad Šr forskning? AllmŠnMedicin9r Programskrift213Key words: forskning.g$0443ER - #2309 (am7900s.ref)f 1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng KJ60AllmŠnmedicinsk forskning inom svensk primŠrvŒrd AllmŠnMedicin92 Programskrifto14>8Key words: allmŠnmedicinsk forskning, svensk primŠrvŒrd.$0444ER - #2310 (am7900s.ref)  1988f_Bengtsson C Furhoff A Haglund BJA Hegardt G Nerbrand C Ribacke M ScherstŽn B Sjšnell G WidŠng K0*Den forskningspolitiska propositionen 1987 AllmŠnMedicin9  Programskrifts146/Key words: forskningspolitisk proposition 1987.n$0445ER - #2311 (am7900s.ref) ÑfЦ²¬ª2¦˜ˆŒÊ‡D G, Ljungqvist G, LundqvistÌ G, Martinsson G, NorbergÌÌÌ G, RentropÌÌÌ G, RisbergÌÌÌ G, RoslundÌÌÌ G, Samuelsson G, Sartor G, SjönellÌÌÌ G, Sommansson G, TibblinÌÌÌ G, Tomson G 1992 Lindholm LxrMetabolic Disturbances in Primary Hypertension. Special Focus on Non-pharmacological Treatment of Hyperinsulinemia AllmŠnMedicin133 102aXRPeter Nilsson disputerade den 1 november 1991 vid Institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby. Opponent var docent Christian Berne, Institutionen fšr medicin vid Uppsala universitet. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby. Key words: Hypertoni, lŠkemedelsbehandling, risk-faktorer, insulin, blodfetter, socialgrupp.*$LB06649T//AMER - #902 (am7900s.ref) 1992 Lindholm LpiCold as a Risk Factor for Coronary Mortality. A study of Aggregated Data from Different Regions in Sweden  AllmŠnMedicin 133103-104âÜStaffan Gyllerup disputerade den 17 januari 1992 vid Institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby. Opponent var professor Kurt SvŠrdsudd, Institutionen fšr allmŠnmedicin vid Uppsala universitet. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby och bitrŠdande handledare professor Jan Lanke, Institutionen fšr statistik vid Lunds universitet. Key words: Kyla, hjŠrtinfarkt, riskfaktor, registerstudier, socialgrupp, socio-ekonomiska faktorer, blodfetter, hypertoni.*$LB06650T//AMER - #907 (am7900s.ref) 1992Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicind133a117-122öðêKey words: Karbamazepin och fšrhšjda levervŠrden, Fibrer och blodfetter Mediciner - Bot eller Hot? Bilder ur kroniskt sjuka mŠnniskors tankevŠrld, biverkningar, kvalitativ analys, lŠkemedelsinformation, mediciner, patientkommnikation.*$LB07080T//AMER - #919 (am7900s.ref) 1992Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicine135 213-214†€Key words: sol, tiazider. Tiazider och sol. Solskyddsfaktorer - hur verkar de? Ranitidin och interaktion. Val av NSAID-preparat.*$LB08757T//AMER - #933 (am7900s.ref) 1992Grundstršm L Pedersen K (!Tala Šr silver och skriva Šr guld AllmŠnMedicin135 226 ˆ‚Att dšma av reaktionerna vi fick pŒ Guldbrevsdagen i Globen, skulle mŒnga uppskatta brev frŒn sin doktor. Key words: lŠkare, brev.*$LB06684T//AMER - #937 (am7900s.ref) 1992Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinn136t 255tnKey words: lŠkemedel, antabus. Gentianaviolett och barn Kan B12 fšrbŠttra minnet? Antabus kan ge hudbiverkan.*$LB06695T//AMER - #939 (am7900s.ref) 1992 Edstršm LaF@Rapport frŒn ett journalarkiv - "vŒrdtyngdsmŠtning" i primŠrvŒrd AllmŠnMedicin.1360 271 HBFšr att nŠrmare undersška vad som tycks bereda allmŠnlŠkaren stšrst och flest medicinska problem har en journalstudie genomfšrts. Journalmaterial har hŠmtats frŒn en vŒrdcentral i ett upptagningsomrŒde om cirka 12.000 invŒnare och med en stor "vŒrdcentralstrogenhet". Key words: Problempatienter, vŒrdtyngd, allmŠnmedicin.*$LB06702T//AMER - #945 (am7900s.ref) 1993Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinC141r 25-26t Key words: lŠkemedel, Moduretic och lŒgt S-Na ACE-hŠmmare och graviditet Patienter med epilepsi och karbamazepin bšr helst undvika dextropropoxifen Ledbiverkningar av influensavaccin Antiflogistika till profyripatient Trimetoprim och hudreaktioner Amning och Imigran*$LB05544T//AMER - #975 (am7900s.ref) 1993Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin142  79-809ÐÉKey words: lŠkemedel, LŠkemedel med antikolinerg effekt av glaukom. Interaktion dextropropoxifen-karbamazepin har klinisk betydelse. Extemporeberedningar vid extern otit. LŒgdosbehandling med warfarin.l*$LB08749T//AMER - #976 (am7900s.ref)Œ4„2PØúÖþÔøy  1994Pirak B Olsson P Recensionerk AllmŠnMedicing155u 258 |uKey words: recensioner, Mjell J, Natvig B, Thorsen O, Winge O. Risiko og motivasjon - den fšrebyggende helsesamtalen.Ì,%LB07333T//AMER - #1144 (am7900s.ref)  1994 Carlsson B Recensioneri AllmŠnMedicin153e 164rxrKey words: recensioner, Dahlberg, K. Kvalitativa metoder fšr vŒrdvetare. Studentlitteratur 1993 ISBN 91 44 33621 7$0393ER - #2259 (am7900s.ref)o 1994 Carlsson B Recensioner AllmŠnMedicinu154 207n~wKey words: recensioner, Ejlertsson G. …vningsbok i statistik - med lšsningar. Studentlitteratur 1994 ISBN 91 44 46251 4i$0395ER - #2261 (am7900s.ref) 1994 Ossiansson B Recensioner AllmŠnMedicin 154n 208fxqKey words: recensioner, Rundgren. . Dehlin. O. Geriatrik o šppen vŒrd. Studentlitteratur 1994 ISBN 91 44 37121 71$0397ER - #2263 (am7900s.ref)  1995Hagstršm B Odlander Ck& Recepten som apoteket aldrig sŒg AllmŠnMedicin,161B29ª¤LŠkarvetenskapen bygger pŒ vetenskap och bepršvad erfarenhet. En patient bedšms ha en Œkomma som Šr behandlingsbar med farmaka. Ett recept skrivs, uppfšljningsbesšk planeras. Ibland svarar dock inte patientens tillstŒnd pŒ ordinerad behandling. RŠtt diagnos? rŠtt behandling? En stor frŒga Šr Šven efterfšljsamheten hos patienten, det vill sŠga compliance. Enligt olika studier ligger den farmakologiska fšljsamheten pŒ 20-80 procent beroende pŒ hur studien Šr upplagd. Grovt rŠknat tar inte mer Šn var fjŠrde patient sina lŠkemedel pŒ det vis som lŠkaren ordinerat. Givetvis spelar detta stor roll fšr uppfšljningen av behandlingen. De compliancestudier som finns Šr gjorda pŒ uttagna lŠkemedel frŒn apoteket och hur dessa anvŠnds. UrinkoncentrationsbestŠmning, behandlingseffekt, blodkoncentrationsbestŠmning, hembesšk med pillerrŠkning Šr nŒgra av de metoder som anvŠnts., VŒr studie inriktade sig pŒ steget fšre apoteket - hur mŒnga hŠmtar šver huvud taget ut sina recept? Resultatet blev kanske lite nedslŒende, men inte helt ovŠntat - en fjŠrdedel av patienterna hŠmtade šver huvud taget aldrig ut sina recept! SEARCH WORDS: Prescriptions, drug; Pharmacy; Patient compliance; Human.,%LB07461T//AMER - #1152 (am7900s.ref) 1995Hoxell B4.Skillnaden mellan att vara adipšs och šdematšs AllmŠnMedicin 161r 45-46 ˆFrustrationen som uppstŒr hos bŒda parter, dŒ doktorn inte anser det rimligt att tillmštesgŒ patientens šnskemŒl om en viss behandling mot en viss krŠmpa, till hšr allas vŒr vardag. €r man dessutom oense om huruvida sjukdomstecknet šverhuvudtaget existerar, Šr fšrtroendeklyftan ett faktum. Artikeln redovisar ett patientfall dŠr en behandling insattes pŒ tveksam indikation och hur dŠrefter en lŒng rad kollegor inom olika specialiteter med stšd av anamnes och felaktiga journaluppgifter itererade misstaget. SEARCH WORDS: Diagnosis, differential; …dema; Obesity, morbid; Case report; Human; Female; Middle age. Key words: Adipšs, šdematšs.m,%LB07467T//AMER - #1155 (am7900s.ref)  1995 Mattsson B*#Att fšrsška beskriva konsultationenö AllmŠnMedicina161d 14-15e’ŒI AllmŠnMedicin 4/94 skriver Fredenberg och Westlund pŒ ett intressant sŠtt om kartlŠggning av konsultationsprocessen med hjŠlp av Pendelton«s schema (1). De pekar bland annat pŒ svŒrigheterna att med hjŠlp av schemat fŒ belyst konsultations mŒngfald och komplexitet. Kategoriseringarna Šr "platta" och det medicinska innehŒllet hŒlls utanfšr. SEARCH WORDS: Communication; Family practice; Human.,%LB07456T//AMER - #1163 (am7900s.ref). F‚<L+$Ò Öù8„êßîÆŽÀ~ 1990 Sjšnell GpRLFrŒn vŒrdcentral till kvartersakut - en studie i produktivitet och kostnader AllmŠnMedicin 116e230-233l´®Inom ett primŠrvŒrdsomrŒde har kostnader och produktivitet studerats. Den gamla organisationen med traditionell vŒrdcentral, dŠr arbetet skett enligt vŒrdlagsprincipen, har jŠmfšrts med det nya sŠttet gruppraktik (i Stockholms lŠns landsting benŠmnt Kvartersakuten). Med ofšrŠndrat upptagningsomrŒde men med utškad service, har antalet anstŠllda minskats frŒn 26 till 18. Kostnaderna har minskat med en miljon kronor per Œr, samtidigt som produktiviteten škat med 18 procent. Inga vŠntetider till lŠkarbesšk och inga klinikfŠrdiga patienter finns lŠngre i distriktet. Key words: primŠrvŒrd, kostnader, effektivitet, arbetsorganisation, gruppraktik, utvŠrdering, kvartersakut, Stockholm.*$LB06523T//AMER - #703 (am7900s.ref) 1990 Risberg G9*$Rehabilitering - till nytta fšr vem? AllmŠnMedicin 113p 96-97aîçRubriker: Rehabilitering pŒ vŒrdcentral - en modell Konsultmedverkan Lokala rehabgruppen blir minitrŠff FšrutsŠttningar fšr gott rehabiliteringsarbete Finns strukturella hinder fšr rehabilitering? Key words: rehabilitering, debatt.,*$LB06480T//AMER - #709 (am7900s.ref) 1990 Risberg Gl("Rehabilitering - ŒtergŒng i arbete AllmŠnMedicinn115182-183NGKey words: kommentar Kjell Hultsten, rehabilitering, ŒtergŒng i arbete. *$LB06505T//AMER - #734 (am7900s.ref) 1990 Dahl G Recensioner AllmŠnMedicin115i 220dnhKey words: recensioner, NordŽn, . Alkohol som sjukdomsorsak. Almqvist & Wiksell 1988 ISBN 91 20 06688 0$0313ER - #2179 (am7900s.ref)a 1991Falck Gn,&Ska undervisning vara scoutverksamhet? AllmŠnMedicin121s18œ–I …rebro lŠn pŒgŒr, sedan nŒgra Œr, fšrsšksverksamhet med NŠrvŒrdsnŠmnder som har eget budgetansvar. Key words: budgetansvar, nŠrvŒrdsnŠmnder, debatt.*$LB06539T//AMER - #760 (am7900s.ref) 1991 Sjšnell G.2,PrimŠrvŒrdsutvecklare eller besparingslakej? AllmŠnMedicin121172,Key words: primŠrvŒrdsutvecklare, kommentar.*$LB06538T//AMER - #778 (am7900s.ref) 1991 Sjšnell G9("FrŒn vŒrdcentral till kvartersakut AllmŠnMedicind122m 53-55O4-Key words: kvartersakut, vŒrdcentral, replik.h*$LB06548T//AMER - #795 (am7900s.ref) 1991Westman G Hermansson INHAllmŠnmedicin i samverkan - erfarenheter frŒn fyra NLV-kurser i glesbygd AllmŠnMedicinl125d196-198aRKSpecialistutbildning i Šmnet allmŠnmedicin Šr under fšrŠndring. FrŒn och med 1992 finns inget faststŠllt tjŠnstgšringsprogram fšr att fŒ allmŠnlŠkarkompetens. I stŠllet kommer en specialisttjŠnstgšring (ST) pŒ cirka fem Œr, som faststŠlls i en individuellt utformad studieplan frŒn enskilda ST-lŠkare. VŠgledande Šr en švergripande central mŒlbeskrivning och lokalt fšrankrade utbildningsplaner utvecklade fšr speciella omrŒden eller verksamheter. Exempel pŒ det senare Šr en glesbygdslŠkarutbildning som presenterats i LŠkartidningen (1). Key words: AllmŠnmedicin, utbildning, glesbygd.9*$LB06591T//AMER - #810 (am7900s.ref) 1991 Sjšnell GePosteducatio necesse est AllmŠnMedicin126236-237¶°Rubriker: Etiskt imperativ UtlŠndska erfarenheter Obligatorium eller ej Intern efterutbildning Institutet fšr efterutbildning. Key words: allmŠnmedicin, intern efterutbildning.*$LB06601T//AMER - #827 (am7900s.ref) 1991 Westman GiLEAllmŠnmedicin i glesbygd - en tillgŒng fšr forskning och undervisninge AllmŠnMedicin.125. 188¼Rubriker: GlesbygdssamhŠllet som undervisningsmodell AllmŠnlŠkarrollens naturliga avgrŠnsning Utveckling av medicinsk kompetens Key words: allmŠnmedicin, glesbygd, forskning, undervisning.*$LB06585T//AMER - #837 (am7900s.ref)ÊbÈ@Æ ÂÂÀÞ¿Ø 1993 Hšglund A DiabetesŒret 1991o AllmŠnMedicin 144  175nLEDiabetesŒret 1991 var den fšrsta decentraliserade kampanjen pŒ apoteken om en sjukdom under ett helt Œr i samarbete med sjukvŒrden och en patientfšrening. Varfšr diabetes? Personer med diabetes Šr den stšrsta kundgruppen pŒ apotek och svarar fšr 10% av Apoteksbolagets totala omsŠttning. MŒlet fšr DiabetesŒret var dels att i samarbete med sjukvŒrden fšrbŠttra servicen till och kunskapen om sjukdomen hos den som har diabetes, dela att fšrbŠttra kunskapen om diabetes och dess fšrebyggande hos allmŠnheten. Key words: diabetes, patientfšrening, apotek, decentraliseringskampanjen.r*$LB08738T//AMER - #958 (am7900s.ref) 1993 HŒkansson A0 Recensioner AllmŠnMedicin141l48XQKey words: recensionner, HallŽn O, Anniko M (red). …ron-, nŠs- och halssjukdomar.*$LB08756T//AMER - #959 (am7900s.ref) 1993 HŒkansson A0("NŒgra rŒd till blivande fšrfattare AllmŠnMedicin141w4f&Key words: blivande fšrfattare.s*$LB08754T//AMER - #961 (am7900s.ref) 1993 HŒkansson Ai\UForskning angŒende allmŠnmedicinarutbildningen EGPRW-mšte i Leuven 16-18 oktober 1992m AllmŠnMedicin 142f 67-69rÌÅI oktober 1992 var EGPRW-mštet fšrlagt till den lilla lŠrdomsstaden Leuven ett par mil šster om Bryssel. Mštets tema var "Research in under- and postgraduate education in General Practice" och gott och vŠl hŠlften av fšredragen behandlade utbildningsfrŒgor. I mitt referat presenterar jag framfšr allt arbetet med att ta fram ett nytt curriculum fšr specialistutbildningen i familjemedicin i Israel. Key words: allmŠnmedicinarutbildning, Leuven, Israel. *$LB08748T//AMER - #965 (am7900s.ref) 1993 Brorsson A*#Att eršvra allmŠnmedicinens framtidi AllmŠnMedicinn142  73-76r ™Rubriker: Vem definierar allmŠnmedicinspecialiteten? Form och innehŒll "Klinisk allmŠnmedicin" Verksamheten pŒverkar mšjligheterna till kunskapsutveckling Generalism AvgrŠnsning pŒ djupet AvgrŠnsning pŒ bredden - hur hantera medikaliseringen? Kontaktytan mot mŠnniskorna - fšrstalinjesfunktionen Den dolda primŠrvŒrden Den medicinska inflationen Professionell utveckling Prioritering och lagarbete De oselekterade fallens epidemiologi - Bayes« teorem Kontinuitet ger kunskap Den tysta kunskapen PersonkŠnnedomen och tiden i diagnosprocessen Kontinuiteten - kvantitet och kvalitet Ryktet om vŒr odšdlighet Šr šverdrivet VŒr framtid Key words: allmŠnmedicin, framtid.a*$LB05557T//AMER - #967 (am7900s.ref) 1993HŒkansson A Lundquist Be$Lokalt sjukskrivningspanoramas AllmŠnMedicinV142B 92-94Rº³Under mars mŒnad 1992 studerades amtliga de 816 lŠkarintyg avseende sjukpenning, som inkom till fšrsŠkringskassans lokalkontor i VŠxjš. LŠnssjukvŒrdens lŠkare stod fšr knappt hŠlften av sjukskrivningarna. Inom fšretagshŠlsovŒrden och primŠrvŒrden var man jŠmfšrelsevis bra pŒ att fylla rutorna angŒende arbetsgivare och arbetsuppgifter. SjukskrivningsnivŒerna 1/4 och 3/4 anvŠndes i liten omfattning. Key words: sjukskrivningspanorama. *$LB08751T//AMER - #969 (am7900s.ref)÷ô ó  1993Gunnarsson B Weiner HsLFReferenspriser och lŠkemedelsfšrmŒn - fšrŠndring under viss fšrvirring AllmŠnMedicinr146e271-272sNHDen 1 januari i Œr Šndrades reglerna fšr lŠkemedelfšrmŒnen och prissŠttningen av lŠkemedel i Sverige. Fabrikanten av ett lŠkemedel fick sjŠlv bestŠmma om hans lŠkemedel skulle omfattas av lŠkemedelsfšrmŒnen eller ej. Om lŠkemedlet skall omfattas av fšrmŒnen mŒste fabrikanten fŒ priset faststŠllt av RiksfšrsŠkringsverket, om inte kan fabrikanten sjŠlv sŠtta priset. Den 1 januari infšrdes ocksŒ referensprissystemet. LŠkemedel som av LŠkemedelsverket anses utbytbara med varandra bildar en grupp fšr vilken RiksfšrsŠkringsverket sŠtter en hšgsta rabattgrŠns, ett referenspris. Kunden fŒr betala skillnaden frŒn referenspriset upp till lŠkemedlets verkliga pris. Referenspriset fšr en grupp sattes ursprungligen till priset fšr billigaste preparat plus 10%. Det finns sŒledes alltid minst ett preparat i varje grupp dŠr kunden inte behšver betala nŒgon merkostnad. I bšrjan av Œret uppstod en viss oordning dŒ flera plštsliga fšrŠndringar i sortimentet intrŠffade och informationen till fšrskrivare och kunder var svŒr att hŒlla aktuell. Key words: referenspriser, lŠkemedelsfšrmŒn, fšrŠndring.,%LB05612T//AMER - #1010 (am7900s.ref) 1993Dahlin B2,…ppenvŒrdsregistrering - gšrs den effektivt? AllmŠnMedicin 1440169-170eöðSjukhusen och vŒrdcentralerna krŠvs pŒ allt mer omfattande registrering och rapportering av verksamhetsdata. Fšr kvalitetssŠkring av vŒrden behšvs goda datorstšdda system. Vi upplever just nu att kliniker och vŒrdcentraler skaffar olika datorsystem fšr administrativ, ekonomisk och medicinsk registrering. Man kan ha tre olika terminaler pŒ lŠkarsekreterarexpeditionen fšr att skšta den datorstšdda registreringen, personalen Šr frustrerad. Dessa resurser behšvs bŠttre i sjukvŒrden,. PrimŠrvŒrden Šr pŒ grund av huslŠkartrenden i fŠrd med att helt infšra datorjournal, men dessa uppfyller inte kraven pŒ interaktiv registrering. Den vŠlstrukturerade, begreppsbaserade och anvŠndarvanliga datorjournalen Šr en effektiv lšsning pŒ problematiken. Den efterfrŒgas tyvŠrr ej. Fšrfattaren hŠvdade detta vid en stor konferens som Spri i samarbete med Socialstyrelsen och Landstingsfšrbundet anordnade under hšsten 1992 pŒ Svenska LŠkaresŠllskapet i Stockholm (1). Key words: šppenvŒrdsregistrering, effektivitet.,&LB05586TB//AMER - #1011 (am7900s.ref) 1993 Mattsson BTMGynekologisk undersškning pŒ vŒrdcentral - kvinnors erfarenheter och šnskemŒl AllmŠnMedicin1145f215-219l4.Artikeln redovisar en enkŠtundersškning av kvinnor som sškt vid vŒrdcentral och deras erfarenheter av och synpunkter pŒ gynekologisk undersškning. Kvinnorna uttryckte framfšr allt ett stort behov av respektfullt bemštande och šnskan om mer information i direkt anslutning till undersškningen. Undersškningen tycktes vara lŠttare att gšra pŒ mšdrahŠlsovŒrden Šn pŒ lŠkarmottagningen. Enstaka betydelsefulla hŠndelser i samband med tidigare undersškningar spelade stšrre roll fšr instŠllningen till gynekologisk undersškning Šn omfattningen av tidigare gynekologisk/obstetrisk erfarenhet. Kvinnorna kommenterade ocksŒ hur de praktiska arrangemangen borde vara ordnade och hur de upplevde en manlig respektive kvinnlig undersškare. Key words: gynekologisk undersškning, vŒrdcentral, kvinnors erfarenheter, šnskemŒl.,%LB05593T//AMER - #1014 (am7900s.ref) ýšLñ P, BolanderÌÌP, ChristensenÌÌÌ P, EngfeldtÌÌP, FrederiksenÌÌÌ P, FugelliÌÌÌ P, GranlundÌÌ P, HerrstršmÌ P, HolmÌÌ P, KeidingÌÌÌ P, KlinkertÌÌ P, KonopikÌÌÌP, LichtensteinÌÌ P, LindqvistÌ P, LindvallÌÌ P, MattssonÌÌ P, MostršmÌÌÌ P, NilssonÌÌÌ P, NordlingÌÌ P, Nyberg P, OdebŠckÌÌÌ P, OlesgaardÌ P, OlinÌÌ P, Olsson P, …stergrenÌ P, PŽturssonÌ P, PihlbladÌÌP, RantakallioÌÌÌ P, RosenbergÌ P, RydbeckÌÌÌ P, Rymark P, SchantzÌÌÌ P, SehlinP, SennerfeldtÌÌÌ P, SkoogÌ P, SwartlingÌ P, TellanderÌ P, TillgrenÌÌ P, WallŽn P, WŠndellÌÌÌ P, WestlundÌÌ P, WirupÌ PE, WŠndellÌÌ PG, Swartling PH, HansenÌÌÌ PO, HolmÌ PO, KaiserÌÌÌ PO, Kjellsson PO, Petersson R, AnderssonÌ R, AspÌÌÌ R, AsplundÌÌÌ R, BergÌÌ R, BerglundÌÌ R, EggertsenÌ R, Hedman R, KarlssonÌÌ R, KornfŠltÌÌ R, LindquistÌ R, LindqvistÌ R, Linnarsson R, LšfmarkÌÌÌ R, Ludwig R, NetzellÌÌÌ R, NordemarÌÌ R, SkoglundÌÌ R, SvartholmÌ R, SvenssonÌÌ R, Tšrner R, Viberg R, WahlstršmÌ R, WidgrenÌÌÌ rŒd", "LŠkarfšrbundets etiskaRedÌÌ RG, JšnssonÌÌ RW, PeroÌ S, AnderssonÌ S, AugustiniÌ S, AvanderÌÌÌ S, grenÌ S, BengmarkÌÌ S, BergÌÌ S, BergqvistÌ S, BergstršmÌ S, BernesjšÌÌ S, BodŽnÌ S, BogentoftÌ S, BorgÌÌ S, BovŽÌÌ S, BrandtvigÌ S, BrembergÌÌ S, Broman S, CarlssonÌÌ S, Conradsson S, DahlŽn S, Danielsson S, EkedahlÌÌÌ S, EloÌÌÌ S, EngstršmÌÌ S, FerryÌ S, ForsbergÌÌ S, Fredenberg S, Gustavsson S, GyllropÌÌÌ S, HartmanÌÌÌ S, HŒkanssonÌ S, HedstršmÌÌS, HellerstedtÌÌÌS, HenningssonÌÌÌ S, HolmgrenÌÌ S, HunskŒrÌÌÌ S, IsacssonÌÌ S, IsakssonÌÌ S, JacobssonÌ S, JanssonÌÌÌ S, JohanssonÌ S, JšrngŒrden S, KalinÌ S, KlippmarkÌ S, KnoxÌÌ S, KraftÌ S, KullmanÌÌÌ S, KuoljokÌÌÌ S, LahtiÌ S, LarssonÌÌÌ S, LindebergÌ S, LorentzonÌ S, Lorentzson S, LšfstedtÌÌ S, LundmarkÌÌ S, MagnœssonÌ S, Mjšnes S, ModinÌ S, MotinÌ S, MšgedalÌÌÌ S, MšlstadÌÌÌ S, MŸtsellÌÌÌ S, NilssonÌÌÌS, Norrby-JohanssonÌÌ S, Olsson S, …jlert S, PerssonÌÌÌ S, Pettersson S, QuistÌ S, RosendahlÌ S, RšssnerÌÌÌ S, Samuelsson S, SkobeÌ S, TamreusÌÌÌ S, Ternov S, Ternow S, WallÌÌ S, Wallin S, Wikner SJ, LšfstedtÌ SK, ToombsÌÌÌSV, GudjonssonÌÌÌT, af KlerckerÌÌÌ T, landerÌÌÌ T, rmanÌ T, BrydolfÌÌÌ T, FaresjšÌÌÌ T, FritzÌT, Green-Petersen T, HavlandÌÌÌ T, HegleÌ T, JŠverfalkÌ T, JohanssonÌ T, Jonson T, JonssonÌÌÌ T, Kanter T, LindbladÌÌ T, LindbladhÌ T, Lindeqvist T, LithmanÌÌÌ T, LšfgrenÌÌÌ T, LundbergÌÌ T, MalmbergÌÌ T, NordbergÌÌ T, SjšblomÌÌÌ T, StenbergÌÌ T, StenvallÌÌ T, SvanbergÌÌ T, SvenssonÌÌ T, TheorellÌÌ T, Thulin T, TidholmÌÌÌ T, Timpka T, UlvatneÌÌÌ T, VuorimaaÌÌ T, WessmanÌÌÌ U, "SFAMÌ U, BšrjessonÌ U, BrunellÌÌÌ U, EllemarkÌÌ U, ErikssonÌÌ U, Forshammar U, GšranssonÌ U, Hallum U, HŠgglundÌÌ U, HellstenÌÌ U, JanlertÌÌÌ U, JohanssonÌ U, LandgŒrdÌÌ U, LantzÌ U, LarssonÌÌÌ U, LindbladÌÌ U, LindskogÌÌ U, LšnnkvistÌ U, Lundin U, MarklundÌÌ U, MŒveÌÌ U, MŒweÌÌU, NicolaussonÌÌÌ U, NordlundÌÌ U, NorŽnÌ U, NšrbyÌ U, PalmÌÌ U, Qvarnstršm U, RiisÌÌ U, Rosenqvist U, RudfjŠllÌÌ U, SchŠufeleÌ U, Sšderstršm U, StattinÌÌÌ U, Waller U, WesteliusÌ U, WrejeÌ UL, ErikssonÌ V, Gunnarsson V, LundbergÌÌ V, NielsenÌÌÌ V, Stefansson W, ElmŽrÌ W, GoldsackÌÌ W, KarlssonÌÌ Y, GršndahlÌÌ Y, HofvanderÌ Y, JohanssonÌ Y, LarssonÌÌÌ Y, RothÌÌ Y, Tomsonam7900s.ref) 1992 Rudebeck CE0XQLeeuwenhortsgruppen bildar "The European Academy of Teachers in General Practice" AllmŠnMedicin135197-198„~Rubriker: Skrift om efterutbildningen Europeisk allmŠnlŠkarkonferens i Gleneagles Key words: The European Academy of Teachers.*$LB06676T//AMER - #931 (am7900s.ref) 1993 Rudebeck CE Recensioner AllmŠnMedicinr142104-1047lfKey words: recencioner, Fugelli P. HuslŠkare pŒ nytt - mšjligheter och visioner. Heidruns fšrlag 1992*$LB08752T//AMER - #980 (am7900s.ref) 1994 Rudebeck CEcB;AllmŠnmedicinen som klinisk vardag och som forskningsomrŒdet AllmŠnMedicint151519("Den 1 maj 1993 mottog Carl Edvard Rudebeck i Odense ett nordiskt allmŠnmedicinskt forskarpris i samband med mottagandet hšll han ett anfšrande om allmŠnmedicinen som vardagsarbete och forskningsomrŒde. Anfšrandet publiceras efter en mindre bearbetning. Key words: Family practice; Research.,%LB05624T//AMER - #1056 (am7900s.ref)a 1991 Mšlstad CMNGUltraljudsundersškning av sinus - ett exempel frŒn en liten vŒrdcentrale AllmŠnMedicinn123 109-110oleDiagnostik av …LI/sinuit fšre och efter infšrandet av ultraljudsundersškning av sinus pŒ vŒrdcentral studerades genom en journalundersškning. Antalet diagnostiserade fall liksom antalet ršntgenundersškningar av sinus minskade. Kostnadsanalys visade inga pŒtagliga prisskillnader med eller utan Sinuson. Key words: ultraljudsundersškning, sinus, vŒrdcentral.r*$LB08772T//AMER - #769 (am7900s.ref) 1981 Kjellstršm DXRManuell registrering och bearbetning av basala data pŒ en distriktslŠkarmottagning SFAM-nytth24126-127& Artikeln avser att beskriva en metod att samla enkla data pŒ en vŒrdcentral fšr att ška kunskaperna om primŠrvŒrdens innehŒll sŒ att de kan anvŠndas i utbildningen av AT/FV-lŠkare och Šven till distriktslŠkarens egen efterutbildning. Key words: basdata i primŠrvŒrd, manuell registrering.*$LB05734T//AMER - #102 (am7900s.ref) 1982 Bruusgaard D.(Svenske tilstander - ett obsolet begrep? SFAM-nytte3r2r65ûFšrfattaren ger i artikeln en kort historisk exposŽ av allmŠnmedicinens utveckling i Sverige. Han framhŒller att primŠrvŒrden hŠr fšrŠndrats frŒn ett fšr švriga Norden avskrŠckande exempel till ett fšredšme. Key words: allmŠnmedicin, historia, debatt.i*$LB05767T//AMER - #177 (am7900s.ref)øÄå¾âÂÖþÎZ 1993 HŒkansson AR*#Festmenu: AllmŠnmedicinsk forsknings AllmŠnMedicina141  14-16 ¸²NŠr den allmŠnmedicinska institutionen i Uppsala firade sitt tio-Œrsjubileum bjšds det pŒ fest i dagarna tvŒ. Under det gemensamma temat, "AllmŠnmedicin - framtidens medicin", diskuterades sjukvŒrd, utbildning och forskning. HŠr refererar jag frŒn onsdagseftermiddagens diskussioner angŒenden den allmŠnmedicinska forskningen och dess framtid samt ger ett smakprov frŒn tisdagskvŠllens festmiddag. Key words: allmŠnmedicin, forskning.*$LB05541T//AMER - #973 (am7900s.ref) 1993 KŠllkvist An& Hey i Hššr - nestor och regissšr AllmŠnMedicinr144c177-1794^Wrets gemensamma vŒrmšte fšr Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin (SFAM) och Svenska DistriktslŠkarfšreningen (DLF) gick av stapeln i Hššr i bšrjan av maj, just nŠr bokskogen slog ut i skiraste gršnt. Mštesgeneral var Mogens Hey. Vem Šr denne man? Och hur arrangerar man en kongress? NŒgra av svaren ges hŠr. Key words: SFAM, arrangera kongress.Ì*$LB08740T//AMER - #981 (am7900s.ref) 1993 Furhoff A9I Stockholm gick det!o AllmŠnMedicinä141e424.Key words: ersŠttning, handledning, studenter.*$LB05549T//AMER - #993 (am7900s.ref) 1993 KŠllkvist Ai2+Vad kan provinsiallŠkarfonden gšra fšr dig?g AllmŠnMedicina143e118-121B LŠkares grundutbildning, allmŠntjŠnstgšring (AT) och specialiseringstjŠnstgšring (ST) har under senare Œr varit fšremŒl fšr varierande grad av nyorientering. Den specialistkompetente allmŠnlŠkarens fortsatta och genom yrkeslivet kontinuerliga efterutbildning har fram till nu ršnt mindre uppmŠrksamhet. I synnerhet fšr allmŠnlŠkare Šr detta omrŒde av uppenbara skŠl av vitalt intresse sŒvŠl fšr den enskilde lŠkarens professionella kvalitetssŠkring som fšr specialitetens fortbestŒnd och vidareutveckling. Infšr perspektivet av en huslŠkarreform har behovet av en vŠl organiserad efterutbildning kommit att bli hšgaktuellt. Artikeln tecknar ProvinsiallŠkarfondens bakgrund och dagslŠge samt inviterar till samarbete kring dess framtid. Key words: provinsiallŠkarfonden, AT, ST.Ì*$LB05567T//AMER - #996 (am7900s.ref) 1993 Furhoff AaSkjut inte pŒ pianisten! AllmŠnMedicinj145j212-228,%AllmŠnlŠkarkŒrens omdšmen har inte varit nŒdiga nŠr det gŠller Socialstyrelsens riktlinjer fšr dispensgivning fšr huslŠkare. Riktlinjerna har utformats i samrŒd med representanter fšr LŠkarfšrbundet, Landstingsfšrbundet och SFAM. Det var jag som var SFAMs representant, sŒ jag kan berŠtta hur det gick till, ty jag var med. UtgŒngspunkterna fšr arbetet, som Šgde rum under sommaren, var huslŠkarpropositionen och socialutskottets betŠnkande. I augusti kom ocksŒ regeringens fšrordning i Šmnet. Key words: huslŠkare, dispensgivning, riktlinjer, SFAM.i,%LB05592T//AMER - #1015 (am7900s.ref)s 1993…verby A>7HypertonivŒrd under 5 Œr - rapport frŒn en allmŠnlŠkaree AllmŠnMedicinb145v225-228s`ZI en undersškning frŒn Koppom, VŠrmland, visas att medelŒlders och Šldre personer med hšgt blodtryck ofta Šven har andra sjukdomar. Detta gšr, att behovet av laboratorieundersškningar, allmŠnlŠkarkontakter och specialistremisser blir rŠtt stort. Patienterna har ocksŒ ett stort behov av lŠkemedel. Key words: hypertonivŒrd, allmŠnlŠkare, rapport.,%LB05597T//AMER - #1025 (am7900s.ref) õlÄ Á` 1993 Jaenson E9(!DSAMs Œrsmšte den 6 november 1992i AllmŠnMedicinn14120ÆÀNytt inom efterutbildningen. Kvalitetsutveckling och forskning. FramgŒng i specialistfrŒgan. Styrelsen. Fred Olesen. Key words: efterutbildning specialistfrŒgan kvalitetsutveckling, forskning.*$LB08755T//AMER - #960 (am7900s.ref) 1993& Arborelius E Krakau I Bremberg SF@Nyckelfaktorer i preventiv rŒdgivning i konsultationssituationen AllmŠnMedicinm142b 83-87NGFšr att fŒ underlag fšr att utforma effektiv utbildning i beteendepŒverkan intervjuades samtliga distriktslŠkare och distriktsskšterskor - totalt 30 stycken - pŒ tvŒ vŒrdcentraler med avseende pŒ tillvŠgagŒngssŠtt och upplevda hinder i fšrebyggande rŒdgivning. Resultaten visade, att flertalet ansŒg att hŠlsorŒdgivning Šr en viktig del i sjukvŒrden. De ansŒg sig ocksŒ ha tid och utrymme fšr denna verksamhet. De flesta var emellertid tveksamma och/eller besvikna, nŠr det gŠllde den egna fšrmŒgan att pŒverka mŠnniskors levnadsvanor. En del av fšrklaringen kan vara, att personalen saknar kunskaper om effektiv metodik, nŠr det gŠller att diskutera levnadsvanor med patienter. En annan fšrklaring kan vara, att mŒnga hade ett icke-patientcentrerat fšrhŒllningssŠtt, vilket man frŒn tidigare studier vet Šr mindre framgŒngsrikt, nŠr det gŠller att pŒverka mŠnniskor beteenden. Detta kom bland annat till uttryck i uppfattningen, att sjukskšterskan/lŠkaren bšr vara en fšrebild fšr patienten nŠr det gŠller de egna levnadsvanorna. Det kom ocksŒ till uttryck i fšrestŠllningar om att orsakerna till att patienter inte klarar av att Šndra sina beteenden till stor del Šr psykologiska, dŠremot inte att de kan handla om olika vŠrderingar. Resultaten tyder pŒ behov av utbildning i patiencentrerad pedagogik. Key words: preventiv rŒdgivning, konsultation.*$LB05559T//AMER - #963 (am7900s.ref) 1993 Jaenson ErPJTvŒ idŽ-seminarier om allmŠnmedicinsk efterutbildning sommaren/hšsten 1993 AllmŠnMedicinm146t 278 ¦ Ulf MŒwe samlade ett stort antal av svenska allmŠnlŠkare med intresse och erfarenhet av efterutbildning fšr att fŒ idŽer till sitt uppdrag frŒn SFAMs Œrsmšte. Det fšrsta mštet innebar en massiv "brain storming" pŒ ett oorganiserat och fšr mig ganska kaotiskt sŠtt. Det som diskuterades mest var smŒgruppsbaserad efterutbildning och mentorskap. Att vŒr efterutbildning skall utgŒ frŒn praktiken, med patientmštet som den viktigaste lŠrosituationen var sjŠlvklart. Att efterutbildning Šr lika med kvalitetssŠkring var ocksŒ sjŠlvklart och nŒgonting vi stŠndigt borde fšrmedla till vŒr arbetsgivare/uppdragsgivare. Key words: idŽ-seminarier, allmŠnmedicin, efterutbildning.,%LB05615T//AMER - #1012 (am7900s.ref)m³Æ­dÆbâ`Ò_à^ä]ô\[ÂXî.àòÂñê¯àgÒ 1986 "Osignerad"d Recensioner AllmŠnMedicin7e3i 150kJCAllmŠnna rŒd om gynekologisk hŠlsokontroll. Key words: recensioner. *$LB07199T//AMER - #358 (am7900s.ref) 1986 "Osignerad"0>8FrŒgestŠllningar och metoder i allmŠnmedicinsk forskning AllmŠnMedicin75l 242,%Key words: Nordisk Forskarkurs, UmeŒ.*$LB06186T//AMER - #430 (am7900s.ref) 1986 "Osignerad"0 Recensioner AllmŠnMedicin7r2n 87-889^XKey words: recensioner, LŒt primŠrvŒrden skšta den kliniska talvŒrden! Socialstyrelsen.,%LB06134T//AMER - #1776 (am7900s.ref)Ì 1986 "Osignerad"R Recensioner  AllmŠnMedicin7r2n88:4Key words: recensioner, Olycksfall - en folksjukdom.,%LB06135T//AMER - #1777 (am7900s.ref) 1986 "Osignerad"0 Recensionerl AllmŠnMedicin74 195RVPKey words: recentioner, Apoteken bšrjar sŠlja unikt program fšr rškavvŠnjning.,%LB06167T//AMER - #1809 (am7900s.ref)Ì 1986 "Osignerad"0 Recensionere AllmŠnMedicinr7 1r46‰DUPLICATE ???? Key words: recensioner, Utveckling mot eget boende bland Šldre škar kraven pŒ sŠker lŠkemedelshantering. Socialstyrelsen.1,%LB06119T//AMER - #1837 (am7900s.ref)7 1986 "Osignerad"s Recensioner AllmŠnMedicinu7r2n88nhKey words: recensioner, MŒnga hšrselskadade utvecklingsstšrda lever Šn idag i en total social isolering.$0270ER - #2135 (am7900s.ref)Ì 1986 "Osignerad" Recensioner AllmŠnMedicin7e2 90-94>7Key words: Obetydlig minskning av alkoholfšrsŠljningen.$0273ER - #2138 (am7900s.ref)Ì 1986 "Osignerad"1 Recensioner AllmŠnMedicinl7r2g94‚|Key words: recensioner, MŒltidsordning pŒ sjukhus mŒste utgŒ frŒn patientens behov. AllmŠnna rŒd frŒn socialstyrelsen 185:11$0274ER - #2139 (am7900s.ref)Ì 1986 "Osignerad" Recensioner AllmŠnMedicinl7r2g94tmKey words: recensioner, Astma vanligaste lungsjukdomen bland barn... men de flesta blir symtomfria som vuxna.t$0275ER - #2140 (am7900s.ref)  1986 "Osignerad"s Recensioner AllmŠnMedicin7n2l94d^Key words: recensioner, Nytt gymnasiematerial kring droger hjŠlper eleverna att vŒga sŠga nej.$0276ER - #2141 (am7900s.ref)4 1986 "Osignerad"s Recensioner AllmŠnMedicin7n6l 283^XKey words: recensioner, BŠttre tŠnder hos barn ger plats Œt fler vuxna i folktandvŒrden.$0277ER - #2142 (am7900s.ref)r 1986 "Osignerad" Recensioner AllmŠnMedicin76284-285LEKey words: recensioner, Malignt melanom den cancerform som škar mest.$0278ER - #2143 (am7900s.ref)  1986 "Osignerad"s Recensioner AllmŠnMedicin786l285-286i\UKey words: recensioner, Unik undersškning av Šldre och handikappade pŒ institutioner.$0280ER - #2145 (am7900s.ref)f 1986 "Osignerad" Recensioner AllmŠnMedicin76 286D>Key words: recensioner, Nytt vŒrdprogram frŒn socialstyrelsen.$0282ER - #2147 (am7900s.ref)2 1987 "Osignerad"mRKCourse in Health Promotion in the Local Community for general practitioners  AllmŠnMedicinö8e129XQKey words: course, Health Promotion, Local Community, Arjeplog, Sweden, Lappland.r*$LB06226T//AMER - #428 (am7900s.ref) 1987 "Osignerad"0&Northern light - en reserapport AllmŠnMedicin8i3o 1307*$Key words: reserapport, SFAM, LuleŒ.*$LB08822T//AMER - #434 (am7900s.ref)f) 1987 "Osignerad"e Recensioner AllmŠnMedicin82 102sNGKey words: recensioner, Fosterdiagnostik - ny bok frŒn socialstyrelsen.n$0284ER - #2149 (am7900s.ref)2 1987 "Osignerad"s Recensioner AllmŠnMedicin82 102f`Key words: recensioner, Nytt utskick av Haschboken till 110.000 tonŒrsfamiljer. Socialstyrelsen.$0286ER - #2151 (am7900s.ref)s 1988 "Osignerad"00)Artiklar publicerade i AllmŠnMedicin 1987r AllmŠnMedicina9v1, 29-30*#Key words: fšrfattarregister, 1987.o*$LB06279T//AMER - #520 (am7900s.ref) 1988 "Osignerad"s Recensioner AllmŠnMedicin9268JCKey words: recensioner, Ska forskning vara nyttig? Socialstyrelsen.e$0287ER - #2152 (am7900s.ref) 1990 "Osignerad"sB7MŒlbeskrivning fšr specialistutbildning i allmŠnmedicinn AllmŠnMedicin 122. 47-48,NGRubriker: AvgrŠnsning och allmŠn mŒlsŠttning Diagnostik och behandling i sjukvŒrdande verksamhet Fšrebyggande verksamhet SŠrskilda fšrhŒllningssŠtt Samverkan inom och utom hŠlso- och sjukvŒrdssystemet Sidoutbildning Handledning Teoretisk utbildning Kvalitetskontroll Key words: specialutbildning, allmŠnmedicin, mŒlbeskrivning.Ì*$LB06545T//AMER - #788 (am7900s.ref) 1992 "Osignerad"082Specialistexamen Calle Bengtsson - ny hedersmedlem AllmŠnMedicing131 28"Key words: Calle Bengtsson.o*$LB06627T//AMER - #886 (am7900s.ref) 1992 "Osignerad"sBþ 1991 Andersson I Recensioner AllmänMedicina125c 228pvpKey words: recensioner, Fysioterapi till tortyroffer. Inge Bloch. Lis Hohne. Muncksgaard 1989 ISBN 1983 "Osignerad"i>8Svensk Fšrening fšr Ortopedisk Medicin - en presentation AllmŠnMedicin42n64F@Key words: Svensk Fšrening fšr Ortopedisk Medicin, presentation.*$LB00541T//AMER - #314 (am7900s.ref) 1983 "Osignerad"k("Nej till GT-prov i hŠlsokontroller AllmŠnMedicin 4a6r 286. En systematisk bedriven tidig diagnostik av alkoholskador skulle ge betydande vinster fšr bŒde individen och samhŠllet. Det omdiskuterade GT-poroven motsvarar dock inte de fšrvŠntningar man pŒ olika hŒll haft varfšr denna metod inte kan rekommenderas som hŠlsokontroll bland befolkningen - t ex inom mšdrahŠlsovŒrd, skolhŠlsovŒrd och fšretagshŠlsovŒrd - fšr att skilja ut individer med hšg alkoholkonsumtion. IstŠllet bšr forskning och utvŠrderingen av andra metoder fšr uppspŒrade och behandling av hšg konsumtion fortsŠtta. Det sŠger socialstyrelsen i slutrapporten frŒn den utredning om GT-provets vŠrde som genomfšrts pŒ uppdrag av regeringen. Information: ByrŒchef Ulf Nicolausson, byrŒn fšr primŠrvŒrd, tel 08/23 560 60 eller 14 06 00. Key words: GT-prov, hŠlsokontroller.$0483ER - #2349 (am7900s.ref)Ì 1983 "Osignerad"i:4LŠkardagarna i …rebro 1984 Etik Ansvar Kommunikation AllmŠnMedicin,4,6i 238t´®LŠkardagarna i …rebro Šr en efterutbildning som arrangerats sedan 1981 gemensamt av Svenska LŠkarestŠllskapet och …rebro LŠkaresŠllskap. 1981 var Šmnet: Fšrebyggande och tidig upptŠckt av cancer, 1982: ldrandet - problem och strategi, 1983: Allergi och annan šverkŠnslighet. LŠkardagarna 1984 Šger rum 9-11 april och har som tema: Etik - ansvar - kommunikation. Key words: lŠkardagarna i …rebro 1984, etik, ansvar, kommunikation.$0488ER - #2354 (am7900s.ref)ä 1984 "Osignerad"0Prevention - Nya lagar AllmŠnMedicinn5ö277€zSocialstyrelsen fšreslŒr annonsfšrbud och kraftig skŠrpning av tobaksskatt. Key words: prevention, nya lager, tobaksskatt.*$LB07533T//AMER - #337 (am7900s.ref) 1984 "Osignerad"- Recensioner  AllmŠnMedicin 5i5 226-227t†€Starka samband mellan fysisk aktivitet och hŠlsa. Ju mer vŒrdresurser desto mer psykvŒrd. Fysisk passivitet leder till nedsatt funktion i flera organ. Regelbunden aktivitet och motion fšrbŠttrar dŠremot hŠlsa och vŠlbefinnande. Fšr en tid sedan arrangerade socialstyrelsen i samarbete med fšrsŠkringsbolaget Trygg-Hansa ett symposium med temat: Vad vet vi om motion och hŠlsa? Vid symposiet beskrevs en hel rad positiva effekter av fysisk aktivitet och motion. Den kunskap som kom fram vid symposiet presenteras nu i socialstyrelsens rapport "Vad vet vi om motion och hŠlsa?" (h-rapport 21). Key words: fysisk aktivitet, hŠlsa, recensioner.,%LB05991T//AMER - #1506 (am7900s.ref)d 1984 "Osignerad"sRK"KlockaregŒrden i Lšt" DagvŒrd som ger de Šldre mšjlighet att bo kvar hemmav AllmŠnMedicinm5b5i 227°ªAtt flytta till institution Šr fšr mŒnga en pŒfrestning som kan fšrsŠmra deras fšrmŒga att klara det dagliga livet. Stšd och hjŠlp med att bo kvar i den egna bostaden Šr dŠrfšr ett mŒste fšr att undvika onšdiga flyttningar. Ett sŠrskilt dagvŒrd i kombination med hemhjŠlp och annat stšd kan i mŒnga fall gšra det mšjligt fšr Šldre att bo kvar hemma. I bšrjan av 1983 publicerade socialstyrelsen en rapport som beskrev ett projekt med dagvŒrd fšr Šldre pŒ Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm "Att bo kvar hemma - en rŠttighet" (Socialstyrelsen redovisar 1983:1). Rapporten visade att dagvŒrd fšr Œldersdementa kan ge bra resultat i en stortad. Key words: dagvŒrd, Šldre, bo kvar hemma.$0464ER - #2330 (am7900s.ref)eèãf2RØ 1992Chotai JD=Tanke, kŠnsla och handling - en bakgrund till kognitiv terapii AllmŠnMedicinn132r 73-77a En av de vŠsentliga uppgifterna fšr samhŠllsmedicinaren Šr fšrebyggande av sjukdomar i samhŠllet. Fšr individen innebŠr fšrebyggande verksamhet ofta att behšva ge upp en del av gamla och inrutade vanor (som rškning, matvanor, levnadsvanor etc) eller att behšva ta upp nya vanor (fysisk aktivitet, nya matvanor, lŒngtidsbehandling etc). Detta Šr oftast inte lŠtt. MŒnga gŒnger behšver man i mer eller mindre grad fšrŠndra individens personlighet eller nŒgot specifikt beteendemšnster, exempelvis typ-A beteende. I samhŠllsmedicinen har man fšr detta ŠndamŒl hittills tagit vara pŒ behandlingsmetoder och teorier frŒn beteendeterapin med framgŒng. I denna artikel vill jag infšra nŒgra elementŠra teoretiska begrepp som ligger till grund fšr "kognitiv terapi", eftersom jag tror att utvecklingen inom detta omrŒde kommer i framtiden att vara mycket vŠrdefull fšr samhŠllsmedicinsk verksamhet. Kognitiv terapi tar vara pŒ psykodynamiska teorier sŒvŠl som teorier i beteendeterapi. Kognitiv terapi genomgŒr en snabb utveckling framfšr allt inom psykiatrisk verksamhet - fšr behandling av depressioner, ŒngestillstŒnd, schizofreni, anorexi, alkoholism, personlighetsstšrningar m m (1,2). Men man har Šven bšrjat tillŠmpa den andra medicinska problemstŠllningar med goda resultat (1). Key words: Kognitiv terapi.*$LB06641T//AMER - #849 (am7900s.ref) 1992 HŒkansson JeJDCancerdiagnostik vid Krokoms hŠlsocentral - en kvalitetsundersškning AllmŠnMedicinM1369252-254)nhAv 55 nyupptŠckta cancerfall i Krokoms primŠrvŒrdsomrŒde under 1989 och 1990 sškte 46 fšrst den lokala hŠlsocentralen. I 40 av dessa 46 fall inleddes utredning omedelbart och i 37 av fallen ledde den fšrsta initierade utredningen fram till diagnos. Av de 46 fallen hade 33 diagnostiserats inom tre mŒnader och mediantiden fšr "doctors delay" var 38 dygn. De fall dŠr utredningen ej inleddes vid fšrsta konsultationen (6 fall), dŠr den fšrsta utredningen ej ledde till diagnos (9 fall) och dŠr utredningstiden var mer Šn tre mŒnader (12 fall) analyseras sŠrskilt. Key words: Cancerdiagnostik, distriktslŠkare, Krokom.*$LB06694T//AMER - #869 (am7900s.ref) 1993 StŒlhammar J<6Examen i allmŠnmedicin - att mŠta eller att recensera? AllmŠnMedicin 143i 117r^WSpecialistexamen i allmŠnmedicin 1992 genomfšrdes i …stersund den 20 november. I samband med SFAMs hšstmšte fick dŒ 33 allmŠnlŠkare fick sina diplom. DŠrmed lade de slutstenen i det bygge som specialistutbildningen i allmŠnmedicin utgšr och vars avslutande fas varit en nio mŒnaders examensperiod. Key words: specialistexamen, allmŠnmedicin.,*$LB05566T//AMER - #994 (am7900s.ref) 1993 Sjšgreen J& SŠtt anvŠndarvŠnligheten frŠmst! AllmŠnMedicin 143t 139zsDatoriseringen inom allmŠnmedicin har inneburit klara fšrbŠttringar vad gŠller arbetsmiljšn, service till patienterna och effektiviteten i vardagsarbetet. Det Šr inte sannolikt att utvecklingen av programmen kommer att leda till ytterligare stora vinster. TvŠrtom finns det risker fšr att otillbšrliga krav pŒ kontrollfunktioner, orealistiska fšrestŠllningar om pedagogiska finesser och en fšrfelad syn pŒ mšjligheter till forskning leder till en fšrsŠmring. Det viktigaste fšr utvecklingen Šr nu att slŒ vakt om anvŠndarnas intressen och att skydda patienternas integritet. Key words: datorisering, allmŠnmedicin, arbetsmiljš.v*$LB05575T//AMER - #999 (am7900s.ref)²<©¤Ž×k® 1994$Cars H Lundqvist B HŒkansson AB;Lšnar sig samverkan mellan primŠrvŒrd och fšrsŠkringskassa?  AllmŠnMedicin156n284-286EÞØPatienter i Œldrarna 16-54 Œr, som under 1991 sškte pŒ vŒrdcentralen Teleborg i VŠxjš, och som sjukskrevs mer Šn tre veckor pŒ grund av besvŠr frŒn ršrelseorganen, inkluderas i det hŠr aktuella samarbetsprojektet mellan vŒrdcentral och fšrsŠkringskassan. Under det fšljande Œret hade de 59 patienterna i interventionsgruppen 885 fŠrre effektiva sjukskrivningsdagar jŠmfšrt med patienterna i kontrollgruppen, en skillnad som dock inte var statistiskt signifikant. SŒledes kan vi inte sŠkert sŠga att samarbetet lšnat sig ekonomiskt, men arbetssŠttet upplevdes av alla inblandade som smidigt och obyrŒkratiskt, och det har dŠrfšr fortsatt i vŠsentligen samma former under de fšljande Œren. Key words: primŠrvŒrd, fšrsŠkringskassa.,%LB07427T//AMER - #1130 (am7900s.ref)Ì 1994 Cars H Recensioner3 AllmŠnMedicin154i 208n”ŽKey words: recensioner, Rollof J. BlŠckberg J. Bakterier, virus, parasiter - en klinisk handledning. Studentlitteratur 1994 ISBN 91 44 39761 5$0396ER - #2262 (am7900s.ref)a 1995…rtengren H Lšnquist I"Studierektorsmšte etablerade AllmŠnMedicinL161n15ìæTvŒ gŒnger Œrligen utbyter nu landets studierektorer i allmŠnmedicin information och kunskap om det viktiga arbetsfŠltet UTBILDNING. Knistadskonferenser stŒr modell fšr vidareutvecklingen. Key words: utbildning, studierektorsmšte.,%LB08719T//AMER - #1187 (am7900s.ref)  1995Thšrn HtHALšsningsfokuserad korttidsterapi - en bra metod fšr allmŠnlŠkarena AllmŠnMedicinH163r145-1467^XI januari 1995 hade jag nšjet att Œka pŒ tre dagars kurs i att arbeta med lšsningsfokuserade samtal. Kursen hšlls av Harry Korman, barnpsykiater och Jocelyne Korman, socionom, bŠgge psykoterapeuter frŒn Malmš. Det var en spŠnnande upplevelse, som stŠllde mŒnga invanda begrepp pŒ huvudet och som jag tror allt mer kommer att pŒverka mitt arbete i framtiden. Rubriker: Vad Šr lšsningsfokuserad korttidsterapi (LFK) Ett annorlunda sŠtt att stŠlla frŒgor Samtalets struktur Diskussion SEARCH WORDS: Psychoterapy, brief; Family practice; Physician-patient relations; Problem solving; Time factors; Human.,%LB07579T//AMER - #1192 (am7900s.ref)r 1995Cars H HŒkansson A\VMedicinska kvalitetsindikatorer - en studie vid 18 vŒrdcentraler i Kronobergs lŠn 1994 AllmŠnMedicin164175-176^XKvalitetskontroll och kvalitetssŠkring Šr begrepp som allt oftare diskuteras inom olika samhŠllssektorer, inte minst inom vŒrden. Fortlšpande kvalitetssŠkring fšrutsŠtts ske pŒ olika vŒrdenheter. HŠrigenom škar kravet pŒ mŠtbara data om struktur, process och resultat. PŒ initiativ av primŠrvŒrdens kvalitetsrŒd inom Landstinget Kronoberg genomfšrdes under 1994 ett insamlande av sŒdana data vid flertalet av lŠnets vŒrdcentraler. Vi valde att studera de bŒda stora folksjukdomarna astma och diabetes. Syftet var att Œterfšra resultaten till de deltagande vŒrdcentralerna, fšr att pŒ sŒ sŠtt fšrbŠttra deras mšjligheter till fortsatt intern kvalitetsutveckling. SEARCH WORDS: Medical audit; Quality assurance, health care; Quality of health care; Ambulatory care facilities; Asthma; diabetes mellitus; Questionnaires; Human; Adolescence; Adult; Middle age.,%LB07886T//AMER - #1201 (am7900s.ref)05574T//AMER - #1030 (am7900s.ref)r 1994Lynše Na>7Vetenskap och bepršvad erfarenhet i vetenskapshistorieny AllmŠnMedicini154e172-175J¸²Jag har med intresse lŠst "Utredning om allmŠnlŠkares efterutbildning" som den presenterades fšr medlemmarna i Svensk Fšrening fšr allmŠnmedicin i december 1993. Med speciellt intresse Stig Anderssons vetenskapshistoriska/teoretiska uppsats. Jag tolkar uppsatsen som ett uttryck fšr att inkludera idŽ/vetenskapshistoriska vetenskapsteoretiska och etiska moment i efterutbildningen bŒde vad gŠller utvecklingen av den kliniska kompetensen (praktikerkunskapen) och ett kritiskt fšrhŒllningssŠtt till begreppet vetenskap och bepršvad erfarenhet. Jag kan bara instŠmma och sympatisera med ambitionen i Stig Anderssons artikel. Key words: vetenskap, bepršvad erfarenhet, Stig Anderssons artikel.,%LB07287T//AMER - #1109 (am7900s.ref)n 1986Hyllienmark NG6/De Šldres kontakter med primŠrvŒrden i Forshaga0 AllmŠnMedicin)7c6a 264dÀºOlika Œsikter om vŠrdet av uppsškande verksamhet fšr Šldre har fšrts fram. Innan man planerar sŒdan verksamhet bšr man veta lokalt hur kontaktnŠtet ser ut fšr den avsedda mŒlgruppen. I upptagningsomrŒdet fšr Forshaga vŒrdcentral visar det sig att kontakten Šr mycket god fšr gruppen 80 Œr och Šldre vilket tillskrives en sedan lŠnge etablerad primŠrvŒrd, successivt utbyggt, vŠl organiserad och adekvat bemannad. Key words: Šldre, primŠrvŒrd.*$LB06196T//AMER - #350 (am7900s.ref)S@Šè*Ë€ 1988 Wessman Te<5Att fšrebygga trafikolyckor - nŒgot fšr primŠrvŒrden?g AllmŠnMedicin962M 65-66(ÎÈSom FV-projektarbete gjorde fšrfattaren en inventering av trafikolyckorna i Vellinge kommun under perioden 1982-84. KŠnsliga punkter i trafikmiljšn uppspŒrades. Ett ŒtgŠrdsfšrslag fšr att fšrebygga olycksfall sammanstŠlldes och presenterades fšr kommunen, som sedan tog vissa beslut utifrŒn detta. I projektet deltog personal frŒn Vellinge vŒrdcentral. Handledare var Christer Dahlqvist, distr šl Vellinge. Key words: Vellinge, inventering, trafikolyckor.*$LB06290T//AMER - #458 (am7900s.ref) 1991Faresjš T Davidson K4.FoU-projekt inom primŠrvŒrden - en inventering AllmŠnMedicin 121o 29-31vpDet fšrekommer ett brett spektrum av forsknings- och utvecklingsprojekt inom primŠrvŒrden, frŒn lŒngsiktiga och renodlade forskningsprojekt till mer avgrŠnsade utvecklingsprojekt och verksamhetsuppfšljningar. Det visar en inventering av projekt inom centrala sjukvŒrdsdistriktet vid Landstinget i …stergštland, som PrimŠrvŒrdens FoU-enhet i Linkšping genomfšrt. MŒnga olika personalgrupper Šr ocksŒ inblandade i projekten, inte minst distriktsskšterskor och sjukgymnaster, men distriktslŠkargruppen har hŠr fortfarande en tydlig och dominerande roll. Key words: PrimŠrvŒrd, forskning, utveckling, FoU, projekt, …stergštland.*$LB06540T//AMER - #743 (am7900s.ref) 1991Kanter T.'Diagnosregistrering som "medical audit" AllmŠnMedicinM1269260-264)æßI samband med en diagnosregistrering pŒ en av LuleŒs vŒrdcentraler registrerades respektive lŠkares patientflšde. Studien visade stora inbšrdes skillnader betrŠffande sjukskrivning, receptutfŠrdande och remitteringsmšnster, vilka inte enbart kan fšrklaras av olikheter i patientsammansŠttning fšr de olika lŠkarna. Dylika studier kan vara ett komplement till kvalitetssŠkring i primŠrvŒrden. Key words: Diagnosregister, Medical audit, VŒrdkvalitet, Patientflšde, Registerstudier.6*$LB06610T//AMER - #831 (am7900s.ref) 1992$Faresjš T Arenius M Davidson KngPsykisk ohŠlsa i primŠrvŒrden - patientbeskrivning frŒn en fšrsšksverksamhet med psykoterapeutiskt team AllmŠnMedicin131r 16-18lEn viktig frŒgestŠllning fšr hŠlso- och sjukvŒrden och sŠrskilt fšr primŠrvŒrden Šr hur man ska mšta de vŠxande vŒrdbehoven hos befolkningen nŠr det gŠller psykisk ohŠlsa. FrŒgan Šr om detta vŒrdbehov skall hanteras av allmŠnlŠkare och annan ordinarie primŠrvŒrdspersonal eller om sŠrskild kompetens som kuratorer, psykologer, psykoterapeuter etc skall tillfšras vŒrdcentralerna? Fšreliggande studie Šr en uppfšljning av en fšrsšksverksamhet med ett psykoterapeutiskt team verksamt inom primŠrvŒrden i tre mindre kommuner i sšdra …stergštland. HŠr beskrivs patientstruktur, ohŠlsopanorama och behandlingsinsatser fšr de patienter som besškte de psykoterapeutiska teamet vid de aktuella vŒrdcentralerna under verksamhetsŒret 1989. Key words: PrimŠrvŒrd, psykologiska problem, psykoterapi.g*$LB06624T//AMER - #850 (am7900s.ref)PÆDÜB:,,'ä 1994Pirak B Olsson P*$FrŒn riskfaktor till samtal om hŠlsa AllmŠnMedicina152n100-106i:3Dagens debatt om prevention Šr polariserad. ena sidan finns driftiga entusiaster som driver stora lŠnsšvergripande hŠlsoprojekt. andra sidan finns mŒnga skeptiker och kritiker. Hur ska vi verksamma i praktisk sjukvŒrd fšrhŒlla oss. €r preventionen mšjlig etisk och ekonomiskt fšrsvarbar. Vi vill beskriva hur vŒrd arbete med hŠlsokurvor har utvecklats i Jokkmokk. VŒr metod utgŒr frŒn ett sjŠlvkritiskt perspektiv. Vi har fšrsškt švervŠga och vŠrdera alla tŠnkbara invŠndningar mot arbetssŠttet. Material Šr dels vŒra egna erfarenheter dels upprepade och fšrfinade enkŠter till dem som deltagit i hŠlsokurvorna. Vi har ocksŒ fšrsškt ta del av aktuell debatt med kritik av hŠlsoupplysningen frŒn filosofer allmŠnmedicinska kollegor sociologer antropologer. FrŒn att ha fokuserat pŒ analys av riskfaktorer riktar vi in oss pŒ samtal om hŠlsa. Vi fšrsšker integrera resultatet i vŒrt framtida arbete i en kontinuerlig process. Key words: Health promotion; Preventive medicin; Health policy; Health education; Life style; Risk factors; Human; Male; Female, riskfaktor, hŠlsa.,%LB05643T//AMER - #1062 (am7900s.ref) 1994 ScherstŽn B0RLMigration and health. Epidemiological studies in Swedish primary health care AllmŠnMedicin153 126-13081Den 4 mars 1994 fšrsvarade distriktslŠkaren Jan Sundquist vid Norra FŠladens vŒrdcentral i Lund sin avhandling om etniska faktorers inverkan pŒ hŠlsa och vŒrdutnyttjande. Det var den fšrsta av vŒrens tre disputationer i allmŠnmedicin vid Institutionen fšr klinisk samhŠllsmedicin i Dalby/Lund. Avhandlingen bygger pŒ en besšksstudie strukturerade intervjuer och en kvalitativ analys av migrationsprocessen. Fakultetsopponent var docent Finn Diderichsen Institutionen fšr socialmedicin Karolinska institutet Stockholm. Huvudhandledare var professor Bengt ScherstŽn som ocksŒ Šr rapportšr. Key words: Primary health care; Health status; Emigration and immigration; Refugees; Ethnic groups; Referral and consultation; Residential facilities; Socioeconomic factors; Questionnaires; Dissertations, academic; Sweden; Human.,%LB05653T//AMER - #1067 (am7900s.ref) 1994 Kšnberg Bh60HuslŠkarreformen stŠrker fšrsta linjens sjukvŒrd AllmŠnMedicins153a123-125a|uSammanfattningsvis innebŠr huslŠkarreformen ett skifte i svensk sjukvŒrd. Det Šr fšrsta gŒngen i dess historia som det gšrs en rejŠl satsning pŒ fšrsta linjens sjukvŒrd. Att den dessutom kan kombineras med valfrihet fšr medborgarna samt etablerings- och konkurrensneutralitet fšr huslŠkaren gšr ju inte saken sŠmre fšr en socialliberal som jag. Key words: huslŠkarreformen..,%LB05652T//AMER - #1081 (am7900s.ref)m 1994 Ossiansson B\VTvŒng eller lust? - NŒgra synpunkter pŒ utredningen om allmŠnlŠkarnas vidareutbildning AllmŠnMedicin15264HAKey words: allmŠnlŠkare, vidareutbildning, synpunkter, utredning.d,%LB05633T//AMER - #1089 (am7900s.ref)  1994Olsson B4.Om huslŠkarreformen - kommentar till en ledare AllmŠnMedicin 151146/Key words: Family practice; Health care reform.,%LB05622T//AMER - #1091 (am7900s.ref)i 1994 Holgersson B(!Hur ser framtidens primŠrvŒrd ut? AllmŠnMedicin153d 122m&Key words: framtid, primŠrvŒrd.l,%LB05651T//AMER - #1103 (am7900s.ref)r_Œ+ý´ 1993Arborelius E Bringland MxqKan man fšrŠndra distriktslŠkares och distriktsskšterskors arbetssŠtt nŠr det gŠller individuell hŠlsorŒdgivning? AllmŠnMedicin145d244-247d´®MŒnga distriktslŠkare/distriktsskšterskor kŠnner sig tveksamma till sin fšrmŒga att pŒverka mŠnniskors levnadsvanor och upplever ofta besvikelse šver denna fšrmŒga. en viktig orsak Šr bristen pŒ pedagogisk utbildning i individuell hŠlsovŠgledning. Under vŒren 1992 anordnades dŠrfšr serier pŒ fyra seminarier avseende patientcentrerad pedagogik i individuell hŠlsorŒdgivning fšr distriktslŠkare och distriktsskšterskor inom Sollentuna primŠrvŒrdsomrŒde. Den pedagogik som tillŠmpades var diskussioner, rollspel, anvŠndande av arbetsblad och genomgŒng av teoriavsnitt. Seminarierna leddes av en beteendevetare. UtvŠrdering utifrŒn intervjuer av deltagarna visade pŒ, att hŠlften pŒtagligt fšrŠndrade sitt arbetssŠtt sŒ tillvida att de arbetade mer patientcentrerat och hade mŒlsŠttningen att fŒ patienten att ta stŠllning till sina levnadsvanor och att de ocksŒ tillŠmpade speciella tekniker fšr att uppnŒ detta: Arbetsblad, motiverade frŒgor, diskutera nackdelar. Som ett resultat av seminarierna har en handbok och ett videoband utarbetats fšr att kunna sprida denna alternativa pedagogik inom primŠrvŒrden. Key words: distriktslŠkare, distriktsskšterskor, arbetssŠtt, individuell hŠlsorŒdgivning.,%LB05601T//AMER - #1020 (am7900s.ref) 1994ThorŽn-Todoulos Ep60Hur mŒr antikoagulantiapatienten i primŠrvŒrden? AllmŠnMedicine152r 95-98nXRAntikoagulantia Šr potenta lŠkemedel och behandling med dessa krŠver god KŠnnedom om preparaten hos bŒde lŠkare och patient. Fšr mŒnga patienter Šr behandlingen dessutom livslŒng vilket gšr att fšrutsŠttningarna fšrŠndras efter hand. Det har diskuterats var dessa patienter i fšrsta hand hšr hemma - pŒ sjukhusens antikoagulatiamottagning med mŒnga patienter och stor erfarenhet av preparatet eller hos distriktslŠkaren med mindre erfarenhet av antikoagulantia men med bŠttre kŠnnedom om den enskilda patienten. Mot bakgrund av denna diskussion gjordes en studie vid Rotebro vŒrdcentral fšr att fŒ en uppfattning om hur de antikoagulatiabehandlade patienterna tas om hand idag samt hur de ser pŒ sin behandling. Key words: Anticogulants; Prothrombin time; Ambulatory care facilities; Primary health care; Human; Male; Female; Adult; Meddle age; Aged.,%LB05641T//AMER - #1066 (am7900s.ref) 1994Bjaring Molin El:4AllmŠnlŠkares efterutbildning ur ett chefsperspektiv AllmŠnMedicinv154 171tÖÏUtredningen om allmŠnlŠkares efterutbildning (1993) Šr ett mycket gediget arbete som SFAM genomfšrt. Jag har som resultatansvarig i en nybildad primŠrvŒrdsdivision (intraprenad) haft anledning att sŠtta mig in i utredningen och den debatt, som fšrsiggŒr i denna tidskrift och i LŠkartidningen. Kanske det kan uppfattas fšrmŠtet av en icke medicinsk kompetent person att ha synpunkter. Men jag tar risken. Key words: efterutbildning, allmŠnlŠkare, chefsperspektiv.u,%LB07286T//AMER - #1118 (am7900s.ref)k9Ð1Èùîéú 1993 Linnarsson RXRDatorjournalen som instrument fšr kvalitetssŠkring - mšjligheter och begrŠnsningar AllmŠnMedicinf143a125-127m&Den snabba datoriseringen av primŠrvŒrden har skapat stora fšrvŠntningar pŒ datorjournalen som instrument fšr kvalitetssŠkring och medicinsk revision. En datoriserad journal kan fšrbŠttra kvaliteten i vŒrden genom att klinisk uppfšljning underlŠttas, speciellt fšr patienter med multipla och kroniska sjukdomar. Dessutom kan datorjournalen anvŠndas som hjŠlpmedel fšr kvalitetssŠkring, klinisk forskning och utbildning. Inbyggda beslutsstšdfunktioner kan ocksŒ ha positiva effekter pŒ vŒrdkvaliteten. De krav som dessa tillŠmpningar stŠller pŒ datorjournalens utformning diskuteras i denna artikel utifrŒn ett fšrslag till nivŒindelning relaterad till de olika typer av kvalitetssŠkring som kan vara aktuella i primŠrvŒrden. Key words: datorjournalen, kvalitetssŠkring, mšjligheter, begrŠnsningar.Ì,%LB05570T//AMER - #1000 (am7900s.ref)Ì 1993 Linnarsson R.(SFAM.dok, data- och klassifikationsgrupp AllmŠnMedicinl146r 255hHBSFAMs datagrupp har ombildats till en data- och klassifikationsgrupp, SFAM.dok. Gruppen bestŒr av en kŠrntrupp pŒ sex personer med bred erfarenhet av datorjournaler, informationssystem och klassifikationsfrŒgor. Fšljande ingŒr i gruppen: Lars Berg, Tibro, Per Bjšrgell, RŒŒ, Tore Hegle, MockfjŠrd, Rolf Linnarsson, Sundbyberg, Britt-Gerd Malmberg, Sundbyberg och Kenneth WidŠng, Boden. Vi avser att koncentrera oss pŒ ett fŒtal centrala uppgifter och knyta resurspersoner till oss i arbetsgrupper. Den tidigare datagruppens medlemmar inbjuds att engagera sig i arbetet. Mest angelŠget fšr nŠrvarande har vi bedšmt vara frŒgan om en ny diagnosklassifikation fšr primŠrvŒrden och frŒgan om en kvalitetsgranskning av primŠrvŒrdens datorjournalsystem. Key words: SFAM, data- och klassifikationsgrupp, datorjournaler, informationssystem.,&LB05605TB//AMER - #1016 (am7900s.ref) 1994 Eggertsen RåB;AllmŠnmedicinskt forskarkollegium i Dalby, 7-8 oktober 1993a AllmŠnMedicin 151n 20-21  Den Œrliga traditionen att frŒn Institutionen fšr Klinisk SamhŠllsmedicin i Dalby, samla alla Sveriges disputerande allmŠnlŠkare, genomfšrdes i Œr fšr tredje gŒngen med ett 40-tal deltagare. Fjorton avhandlingar relaterades av respektive fšrfattare och ŠmnesomrŒdena tŠckte vida fŠlt: frŒn grundforskning och stšrre multicenterstudier till basala problem, vilket visar att vi verkligen Šr generalister i en allt mer specialiserad fšr att inte sŠga subspecialiserad medicinsk vŠrld. Key words: Dalby, forskarkollegium.i,%LB08728T//AMER - #1072 (am7900s.ref)  1994 Skoglund RJCAtt arbeta med tortyrskadade - ett sjukgymnastiskt fšrhŒllningssŠtt3 AllmŠnMedicina152f 85-86.Mor och dotter frŒn ett utomeuropeiskt land. Inre och yttre trauma i familjen. Key words: Torture; Wounds and injuries; Stress disorders, posttraumatic; Physical therapy; Attitude of health personnel; Family; Incest; Case report; Human; Female; Adult; Middle age.c,%LB05638T//AMER - #1080 (am7900s.ref)3jüRöVëÌ¿úW6Ÿ® 1991Norrby KVi har bildat SFAM-Z AllmŠnMedicind124t 142 ("Key words: JŠmtland, SFAM, SFAM-Z.$0200ER - #2065 (am7900s.ref) 1991 Petersson Ks Recensioner AllmŠnMedicin126k 276†Key words: recensioner, GrundlŠggande forskningsmetodik fšr medicin och beteendevetenskap. Bertil Carlsson. Almqvist & Wiksell.o$0340ER - #2206 (am7900s.ref) 1992 SvŠrdsudd Ke60Adverse Event Monitoring in Clinical Drug Trials AllmŠnMedicine134d160-162 †€Mari-Ann Wallander disputerade i Uppsala den 5 december 1991 pŒ en avhandling med titeln "Adverse Event Monitoring in Clinical Drug Trials". Fakultetsopponent var docent Bengt-Erik Wiholm vid LŠkemedelsverket och institutionen fšr klinisk farmakologi i Huddinge. Examinator var professor Gšsta Tibblin och huvudhandledare professor Kurt SvŠrdsudd. I betygsnŠmnden ingick professor Hans berg, institutionen fšr allmŠnmedicin, Huddinge; docent Bengt Nilsson, Astra LŠkemedel och tidigare farmakologiska institutionen, Karolinska institutet; professor Anders Rane, institutionen fšr klinisk farmakologi, Uppsala; docent Torgny Groth, enheten fšr biomedicinsk systemanalys, Uppsala och professor Gšsta Tibblin, institutionen fšr allmŠnmedicin, Uppsala. Disputationen samlade drygt 100 Œhšrare, varav cirka en tredjedel kom frŒn Gšteborg. Key words: LŠkemedelspršvning, metodologi, doktorsavhandling.*$LB06666T//AMER - #854 (am7900s.ref) 1992 Lenhoff K Recensioner AllmŠnMedicine136i 276rztKey words: recensioner, Persson S. Kardiologi - hjŠrtsjukdomar hos vuxna. Studentlitteratur 1991 ISBN 91 44 17233 8$0372ER - #2238 (am7900s.ref)7 1993 Persson Kn>7Information frŒn LŠkemedelsverkets konsensuskonferenserb AllmŠnMedicint143  131oBland kommande workshops inom de nŠrmaste 1-2 Œren kan nŠmnas. . behandling av ulcus och esofagusreflux . antikonception . šstrogener och osteoporos . behandling av vaskulŠr huvudvŠrk . behandling av psykiatriska problem vid demens Key words: information, lŠkemedelsverket.a,%LB08746T//AMER - #1002 (am7900s.ref)n 1993 SvŠrdsudd Kd4.VŒrdcentralen som bas fšr preventiv verksamhet AllmŠnMedicins144e163-165k¦ŸFredagen den 5 februari 1993 disputerade Birger Thorell, distriktslŠkare i Kungsšr, VŠstmanland, pŒ en doktorsavhandling med titeln "Screening, case-finding and intervention on ischaemic heart disease risk factors with special reference to feasibility in primary health care". Fakultetsopponent var docent Lennart Welin. …stra sjukhuset, Gšteborg. BetygsnŠmnden utgjordes av professor Christer Edling, yrkesmedicin, Uppsala; docenterna Anders HŒkansson, VŠxjš och Ingvar Krakau, Sollentuna; professorerna Bengt Vessby, KungsgŠrdets sjukhus, Uppsala och Gšsta Tibblin, allmŠnmedicin, Uppsala. Huvudhandledare var undertecknad. Key words: vŒrdcentral, preventiv verksamhet.d,%LB05583T//AMER - #1013 (am7900s.ref)  1993Hamberg K Johansson ErRLFrŒga och lyssna - teori, metod och analys i allmŠnmedicinsk kvinnoforskning AllmŠnMedicin0145238-243aztI den hŠr artikeln vill vi fšrmedla erfarenheter vi gjort som kvinnliga distriktslŠkare i en allmŠnmedicins vardag. Inledningsvis presenteras problemomrŒdet "kvinnor med vŠrk", som vi mšter det i kliniken, i dokumenterad statistik och tidigare forskning kring kvinnors sjuklighet. Men artikelns huvudsakliga syfte Šr att utifrŒn en orientering i aktuell forskning motivera och diskutera vŒrt metodval. Vi har arbetat med tematiskt strukturerade djupintervjuer och en kvalitativ analys av dessa. Vad finns det fšr vinster och problem med den kvalitativa ansatsen? Key words: metod, analys, teori, allmŠnmedicinsk kvinnoforskning.,%LB05600T//AMER - #1019 (am7900s.ref)n 1993 Lindstršm K0,%SFAMs kvalitetssŠkringsgrupp utvidgad AllmŠnMedicin146 260ÆÀRubriker: VerktygslŒdan fšr kvalitetsarbete Šr klar! NŠtverk fšr kvalitetsintresserade bildas! KvalitetssŠkringskonferens succŽ! Kvalitetsutbildningar har startat! Key words: kvalitetssŠkring.,%LB05608T//AMER - #1043 (am7900s.ref)r5’)b"î œèê 1993 StŒlhammar JTNJakten pŒ De Vises Sten eller hur man vŠljer det perfekta datorjournalsystemet AllmŠnMedicin0143s 128a60NŠr man ska kšpa ett datorjournalsystem mšts under beslutsprocessen det rationella och det genuint irrationella. SŠllan Šr den gamla fšrsŠljardevisen - att det inte i fšrsta hand gŠller att sŠlja en vara, utan en fšrhoppning - sŒ adekvat som hŠr. En fšrhoppning som šverskŒdlighet, genomlysbarhet, enkelhet, ekonomisk lšnsamhet, rationalitet, škad kunskap, smidighet, professionalitet etcetera. HŠr presenteras nŒgra av de irrationella moment man fŒr ta stŠllning till under jakten efter De Vises Sten - Det Perfekta Systemet. Key words: datorjournalsystem.,%LB05571T//AMER - #1001 (am7900s.ref)  1993 Sjšgreen J4.VŒra viktigaste uppgifter de nŠrmaste tvŒ Œren AllmŠnMedicinn146B 253>7Key words: huslŠkarreformen, allmŠnmedicin, primŠrvŒrd.d,%LB05603T//AMER - #1040 (am7900s.ref)Ì 1993 Tovi JVarning fšr appen! AllmŠnMedicint1465281-284 ‚{Under de senaste tvŒ Œren har sex distriktslŠkare blivit anmŠlda till HŠlso- och sjukvŒrdens ansvarsnŠmnd (HSAN) fšr att ha fšrbisett diagnosen blindtarmsinflammation. Samtliga anmŠlningar har lett till pŒfšljd fšr lŠkaren. Med noggrann bukpalpation och rektalundersškning hade lŠkaren troligen kommit fram till rŠtt diagnos. Key words: sjukvŒrdens ansvarsnŠmnd, distriktslŠkare. ,%LB05616T//AMER - #1045 (am7900s.ref)Ì 1993 Lšfgren Ji Handledartipsm AllmŠnMedicinf143e 122rHandledarrecension MŒlbeskrivning fšr ST-AllmŠnmedicin Šr ett kraftfullt dokument med stora krav men Šven stora mšjligheter fšr vŒra underlŠkare och framtidens allmŠnmedicin Genomfšrandet har som en positiv bieffekt och morot att Šven handledare blir en bŠttre doktor. Emellertid mŒste man mycket mŒlmedvetet ta vara pŒ den trots allt begrŠnsade tid som skapas fšr kontakter mellan ST-lŠkaren och den personlige handledaren (tutorn). Som ett led i handledningens ideologiska fostran har jag lŒtit Karin Rš, den ST-lŠkare jag varit handledare fšr under sitt fšrsta ST-Œr fŒ lŠsa och recensera en av allmŠnmedicinens klassiker" A Textbook of Family Medicine" av Ian R McWhinney. Boken kan med stor behŒllning lŠsas sŒvŠl av ST-lŠkare som fŠrdiga allmŠnmedicinare. Key words: handledartips.t$0468ER - #2334 (am7900s.ref)m 1994 Sjšgreen J@:SFAM Šr till fšr allmŠnmedicinen och alla allmŠnmedicinare AllmŠnMedicin151r13:3. Key words: SFAM, allmŠnmedicin, allmŠnmedicinare.Ì,%LB05621T//AMER - #1057 (am7900s.ref)Ì 1994Sjšgreen J Andersson DPIAllmŠnmedicinsk efterutbildning fšr alla allmŠnlŠkare fšrutsŠtter enighet  AllmŠnMedicina152a 56-57dŽˆSFAMs styrelse har i enlighet med Œrsmštets beslut arbetat vidare met utformningen av efterutbildningen fšr allmŠnlŠkare. En projektgrupp med representanter fŒn SFAM, DLF och de allmŠnmedicinska institutionerna har tillsatts. MŒlet Šr att skapa en efterutbildning som alla allmŠnlŠkare vill och kan delta i. En fšrutsŠttning fšr detta Šr att vi inom kŒren nŒr den stšrsta mšjliga enighet om den framtida utformningen av vŒr efterutbildning. Det innebŠr, att den viktigaste uppgiften fšr styrelsen och projektgruppen Šr att frŒgan fšrs ut, diskuteras och fšrankras bland allmŠnlŠkarna sjŠlva. Key words: efterutbildning, allmŠnmedicin, allmŠnlŠkare.,%LB05629T//AMER - #1064 (am7900s.ref)a 1994Tovi J Engfeldt PmNGKan behandlingen av icke-insulinberoende diabetes hos Šldre fšrbŠttras?  AllmŠnMedicins151n 44-49 ĽAvsikten med denna artikel Šr att fŠsta uppmŠrksamhet pŒ de Šldre personer šver 70 Œr med icke-insulinberoende diabetes (NIDDM) som har en dŒlig metabol kontroll och som man sannolikt kan hjŠlpa till ett bŠttre vŠlbefinnande med insulinbehandling, vi kommer Šven att fšrsška ge praktiska synpunkter pŒ hur insulininstŠllning i šppenvŒrd kan utfšras. Key words: Human; Aged; Diabetes mellitus, non-insulin-dependent; Insulin; Hypoglycemic agents.s,%LB05628T//AMER - #1076 (am7900s.ref)H¨Ø£˜ /ôØÐ 1984Kšhler L Martin Jt>8PrimŠrvŒrd i u-land - Nordiska HŠlsovŒrdshšgskolans roll AllmŠnMedicin54141-145 Nordiska hŠlsovŒrdshšgskolan Šr en samnordisk institution fšr hšgre utbildning inom hŠlso- och sjukvŒrd och Šr av naturliga skŠl mest inriktad pŒ nordiska fšrhŒllanden. Dock Šgnas ett škande intresse Œt problem utanfšr Norden och dŒ inte minst i utvecklingslŠnderna. Internationella aspekter pŒ hŠlso- och sjukvŒrd belyses i varje kurs men varje Œr genomfšrs ocksŒ speciella kurser och konferenser som riktar sig till utomnordisk publik ocksŒ. Viktigast Šr de Œrligen Œterkommande seminarierna, Methods and Experience in Planning for Health, som anordnas i samarbete med SIDA och WHO, och som sedan publiceras i form av bšcker i serien NHV-rapporter. I artikeln beskrivs nŠrmare innehŒllet och utformningen av dessa seminarier, som alla Šr inriktade pŒ Šmnen av sŠrskild betydelse fšr primŠrvŒrden. Fšr framtiden finns anledning att tro att NHV:s internationella engagemang kommer att ška ytterligare. Key words: primŠrvŒrd, public health, samhŠllsmedicin, hŠlsovŒrd, vidareutbildning, efterutbildning, nordisk, u-lŠnder, tvŠrfacklig.,%LB05967T//AMER - #1495 (am7900s.ref) 1984Recht L Lithman TvxqNy modell fšr screening av Reumatoid artrit i primŠrvŒrden skapade mšjlighet till tidig prevention och behandling AllmŠnMedicin56 244ÌÿI Sjšbo kommun gšrs en uppsškande verksamhet fšr rematoid artrit. Den bygger pŒ en handtest, sŒ enkel att den kan anvŠndas som egenvŒrdstest. Personer som ej klarar testen kallas till undersškning pŒ vŒrdcentralen. Key words: reumatoid artrit, primŠrvŒrd.d$0484ER - #2350 (am7900s.ref)  1985 Svanstršm LtVPLokalsamhŠllets medverkan i det primŠra hŠlsovŒrdsarbetet - ett exempel frŒn USA AllmŠnMedicina6D3r139-142nÆ¿Svensk hŠlso- och sjukvŒrd baseras pŒ ett offentligt Œtagande. Det rŒder en bred och nŠstan fullstŠndig partipolitisk enhet att det offentliga ska ta ansvaret fšr hŠlso- och sjukvŒrden i vŒrt land. Samtidigt har vŒr sjukvŒrd blivit starkt terapeutiskt orienterad och sŠkerligen ett av de mest sjukhusorienterade systemen i vŠrlden. WHO har i sin ideologi, bland annat i den sŒ kallade Alma-ata-deklarationen, tryckt pŒ behovet av utveckling av "Primary Health Care" (PHC). Med PHC avser man ett vŠsentligt vidare begrepp Šn den svenska primŠrvŒrden och inbegriper "Intersectoral coordination" det vill sŠga samarbete mellan en lŒng rad olika samhŠllsorganisationer pŒ sŒvŠl lokal som central nivŒ. SjŠlva kŠrnan i PHC-ideologin Šr emellertid "Community Participation" eller "Community Involvement" det vill sŠga lokalsamhŠllets och dess invŒnares medverkan i hŠlsovŒrdsarbetet. I de industrialiserade lŠnderna, icke minst i Sverige, har vi dock ytterligare fŒ om ens nŒgra vŠlorganiserade exempel pŒ en sŒdan "Community Participation" med sjukvŒrden som bas. I u-lŠnderna Šr sŒdana exempel dock vanligare. Sedan mitten av 1970-talet bedrivs emellertid frŒn Montefiore Hospital and Medical Center i Bronx, New York, USA en organiserad verksamhet dŠr av lokalbefolkningen utsedda hŠlsoarbetare utbildas och vidareutbildas vid sjukhuset och genomfšr ett omfattande hŠlsoutbildnings- och hŠlsovŒrdsarbete i de lokala bostadsomrŒdena. Modellen borde utan stšrre svŒrigheter direkt kunna appliceras pŒ svenskt primŠrhŠlsovŒrdsarbete - dŒ gŠrna med vŒrdcentralen som bas. Key words: Community Participation, Community Involvement, Primary Health Care, primŠrvŒrd, socialmedicin, hŠlsoupplysning, hŠlsovŒrdarbete, International Health.k,%LB06053T//AMER - #1442 (am7900s.ref)0 1985"Berg L Malmberg B Sjšnell GeSFAM och datorerna AllmŠnMedicini6,4o160-1610)LB kommentar. Key words: primŠrvŒrd, ADB.0*LB06057TB//AM//LBER - #1447 (am7900s.ref) 2000 - 15 procent lŠgre cancersjuklighet - har European School of Onchology bildats. DŠr har lŠrare och handledare inom det allmŠnmedicinska fŠltet frŒn alla EG-lŠnder utbildats i handledning i primŠr sekundŠr och tertiŠr prevention av cancer. Verksamheten har varit igŒng i flera Œr och nu kallades till utvŠrderingsmšte av kurserna. Sverige deltar via Socialdepartementet i "Europe against cancer" -programmet och har haft observatšrer pŒ flera av kurserna. en av observatšrerna deltog i utvŠrderingsmštet och rapporterar frŒn detta. Key words: Neoplasms; Education, medical, continuing; family practice; Preventive medicine; European Economic Community; Evaluation studies; Congresses; Italy; Human.e,%LB05636T//AMER - #1058 (am7900s.ref)l 1994,%Bjšrkman C Pirak B Olsson P Kuoljok Su.(AnvŠnd kvalitativ metod vid utvŠrdering! AllmŠnMedicinc153a142-145PII samband med diabetesŒret 1991 bestŠmde vi oss fšr att fšrsška lŠra ut sjŠlvtest av blodsocker till diabetiker i vŒrt vŒrdlag. I en studie vill vi kritiskt granska vŒrt eget arbete (1). Vi valde kvalitativ metod fšr att ocksŒ fŒ med patienternas synpunkter. DŒ intresset fšr kvalitativ metod har škat kraftigt under senare Œr men det finns fŒ konkreta exempel vill vi redogšra fšr vŒra erfarenheter och tankar. Key words: Blood glucose self-monitoring; Diabetes mellitus; Quality assurance, health care; Quality control; Models, theoretical; Evaluation studies; Questionnaires; Human.e,%LB05658T//AMER - #1070 (am7900s.ref)nu qReîXlW¨ 1994Mattsson B Mattsson MrD=Bild och modell - hjŠlp till fšrstŒelse av helhet och samband5 AllmŠnMedicin154a191-194 Þ×Sedan tvŒ Œr tillbaka finns en sammanslutning Svensk Fšrening fšr Psykosomatik som har som uppgift att frŠmja kontakter mellan forskare och kliniker frŒn olika discipliner inom medicin beteende- och samhŠllsvetenskaperna samt att sprida kunskap om psykosomatiska samband bakom uppkomst och utveckling av sjukdom och ohŠlsa. Fšreningen har nu šver 400 medlemmar och bland dessa finns ett Šnnu ganska litet antal allmŠnlŠkare. AllmŠnmedicinen har egentligen en sjŠlvklar central roll bland de Šmnen som kan ge impulser till erfarenhetsutbyte och forskning inom omrŒdet. I september 1993 hšlls det fšrsta stšrre fšreningsmštet i tre dagar i Ronneby och dŠr presenterades bŒde teorier och praktiskt arbete i ett omvŠxlande innehŒllsrikt och uppskattat program. en publicering av en del bidragen planeras. Denna artikel Šr en bearbetning av ett inlŠgg av Bengt Mattsson i en paneldebatt om teorimodeller. Key words: Svensk Fšrening fšr Psykosomatik, uppkomst, utveckling, sjukdom, ohŠlsa.,%LB07293T//AMER - #1110 (am7900s.ref) 1994 Mattsson BLFBarn till psykiskt sjuka fšrŠldrar - nŒgra allmŠnmedicinska synpunkter AllmŠnMedicinl154M195-196a¦ŸVid LŠkaresŠllskapets RiksstŠmma i december 1993 hšlls ett symposium med rubriken "Barn till psykiskt sjuka fšrŠldrar". Symposiet arrangerades av sektionen fšr psykiatri med medverkan av sektionerna fšr allmŠnmedicin barn- och ungdomspsykiatri och pediatrik och skolhygien. Det allmŠnmedicinska bidraget som hŠr presenteras i nŒgot redigerat skick har som utgŒngspunkt de familjer dŠr fšrŠldern inte Šr definierat psykiskt sjuk utan dŠr mer tillfŠlliga insufficienser och personlighetsmŠssiga drag dominerar bilden. Key words: Mental disorders; Referral and consultation; Child psychology; Ambulatory care facilities; Family practice; Mother; Human; Female; Adult; Child.g,%LB07294T//AMER - #1111 (am7900s.ref)d 1994 Gran BVOB12 i hšg dos vid neuropsykiatriska symtom hos misstŠnkt amalgamsjuka patienter  AllmŠnMediciny155m228-233k"Femton patienter med uttalade neuropsykiatriska symtom i samband med misstŠnkt kvicksilverpŒverkan frŒn dentalt amalgam behandlades med hšg dos vitamin B12. SŒvŠl neurologiska som mentala symtom reducerades markant och patienternas švervŠgande positiva upplevelser av behandlingen redovisas med omdšmen som "det bŠsta som hŠnt mig" och "som om himlen šppnade sig". Key words: Vitamin B12; Vitamin B12 deficiency; Dental amalgam; Nervous system diseases; Mental disorders; Questionnaires; Case report; Human; Female; Male; Adult; Middle age.,%LB07325T//AMER - #1124 (am7900s.ref)  1994 Ullenius B,&AllergiŒret 1995 - apotekens medverkan AllmŠnMedicin31563289-290¬¥Rubriker: Allergierna krŠver en nationell satsning Apotekens AllergiŒr Temaperioder Allergiansvariga farmaceuter Informationscentral MŒl Key words: allergiŒret 1995.å,%LB07428T//AMER - #1136 (am7900s.ref)a 1994 Andersson B0AllergiŒret 95 AllmŠnMedicins156l 291t DŒ FolkhŠlsoinstitutets Allergiprogram i bšrjan av 1993 formade strategier fšr allergifšrebyggande arbete i landet, kŠndes det angelŠget att fšrsška hšja kunskaps- och medvetenhetsnivŒn i samhŠllet i stort nŠr det gŠller allergiproblematiken. Key words: allergiŒret 95.a,%LB07429T//AMER - #1140 (am7900s.ref)TÌÂËZ½ Ÿ´‘D 1992 WŠndell Pa,%Auskultation pŒ ett StockholmssjukhusD AllmŠnMedicino135t233-234  šSedan hšsten 1990 har distriktslŠkare auskulterat pŒ olika kliniker pŒ Danderyds sjukhus. Formerna kring detta beskrives, som en modell att praktiskt iscensŠtta auskultation pŒ sjukhuskliniker. Erfarenheterna har varit mycket positiva, det stšrsta vŠrdet tycks vara kontakten med sjukhuskollegor och att se de olika klinikernas arbetssŠtt. Key words: Auskultation pŒ sjukhusklinik, distriktslŠkare, primŠrvŒrd.*$LB06688T//AMER - #912 (am7900s.ref) 1992 WŠndell Ps(!Ršntgenremisser pŒ en vŒrdcentral) AllmŠnMedicin 134,179-182e Under sex veckor februari-mars 1991 samlades alla inkomna ršntgenremissvar (165 st) pŒ distriktslŠkarmottagningen pŒ kersberga sjukhus. De vanligaste undersškningarna var lung- (22 procent) respektive lŠndryggsršntgen (10 procent). I 10 procent noterades positiva fynd som ledde till nŒgon aktiv ŒtgŠrd. FrŒgestŠllningen pŒ remisserna kunde i vissa fall vara mer genomtŠnkta och preciserade (ii 13 procent var frŒgan "patologiskt?"). Key words: DistriktslŠkare, kšnsfšrdelning, primŠrvŒrd, ršntgenremisser, Œldersfšrdelning.t*$LB06670T//AMER - #926 (am7900s.ref) 1993Olsson P|vKvalitativ metod - pŒ vŠg in i allmŠnmedicinska akademien? Rapport frŒn Nordisk forskarseminarium, Ringkšbing, Danmark AllmŠnMedicinf144183-185 Fšr snart tvŒ Œr sedan rapporterade jag om ett seminarium kring "kvalitativa metoder" i Norge. NŒgra fšredrar beteckningen humanistisk forskning, det vill sŠga forskning som inte bara intresserar sig fšr det mŠtbara och statistiskt bearbetningsbara. Jag har aldrig tidigare fŒtt sŒ mycket positiva reaktioner pŒ nŒgonting jag skrivit. I avslutningen varnade jag fšr en anpassning till akademins krav. Nu var det dags fšr det andra mštet, denna gŒng i Ringkšbing i Danmark. Key words: allmŠnmedicin, Ringkšbing, forskarseminarium. *$LB08742T//AMER - #956 (am7900s.ref) 1993 Nilsson P9RKAllmŠnlŠkaren och prevention - ett teoretiskt, praktiskt och etiskt probleme AllmŠnMedicinn141i 22-24s’ŒAtt bedriva preventionsarbete i primŠrvŒrd Šr viktigt, men ofta fšrenat med praktiska svŒrigheter. Prioriteringar blir nšdvŠndiga att gšra Šven pŒ detta omrŒde. DŒ mŒste preventionens etiska fšrutsŠttningar beaktas, eftersom man ofta vŠnder sig till symtomfria individer. Detta och preventionens eventuella problem i huslŠkarsystem diskuteras i denna artikel. Key words: allmŠnlŠkare, prevention.*$LB05543T//AMER - #970 (am7900s.ref) 1993 WŠndell PM2+Antikoagulatiabehandling vid en vŒrdcentral  AllmŠnMedicinv142n 77-78aUnder tre mŒnader studerades de 115 patienter, som stod pŒ antikoagulatiabehandling vid kersberga vŒrdcentral. Sjuttio procent av PK-vŠrdena lŒg inom angiven terapinivŒ. Sextiosex procent av patienterna var 65 Œr eller Šldre. Key words: antikoagulatiabehandling, vŒrdcentral.*$LB05558T//AMER - #971 (am7900s.ref)Y¸MàFž$ðÉ|ÇÊ 1993Henningsson S Brorsson A0)Datorjournal i allmŠnmedicinsk verksamhetl AllmŠnMedicin.142y 88-91/Datorjournalen ger allmŠnmedicinaren ett stŠndigt tillgŠngligt, sŠkert och šverskŒdligt informationsunderlag i patientarbetet. Den ger helt nya mšjligheter till uppfšljning, kvalitetssŠkring och kunskapsutveckling. Fšr att fullt utnyttja dessa mšjligheter krŠvs en strukturerad, begreppsbaserad journal. Marknaden uppvisar en mŒngfald snabbt utvecklade journalsystem med tonvikt pŒ kortsiktiga lšsningar av informationsbehoven. Politiker och administratšrer har intresse av rationaliseringsvinster och de mšjligheter som datorjournalen ger till prissŠttning av vŒrdarbetet. Informationshanteringen Šr en strategisk resurs - kanske den viktigaste och mest pŒverkbara resursfaktorn inom hŠlso- och sjukvŒrden under de nŠrmaste Œren. Key words: datorjournal, allmŠnmedicinsk verksamhet.n*$LB05560T//AMER - #966 (am7900s.ref) 1993 Mšlstad SM(!AllmŠnmedicinskt forskarkollegiumk AllmŠnMedicinr141g8kâÜRubriker: Nya avhandlingar Forskningens framtid och villkor …kat utbildningsansvar AllmŠnmedicinsk forskningsfond Ny professor och nytt nordiskt mšte Tack till vŠrd och sponsor Key words: allmŠnmedicin, forskarkollegium.*$LB05539T//AMER - #968 (am7900s.ref) 1994 Hellerstedt SnBBehandlingsanvisningar och bipacksedlar i patientinformationen AllmŠnMedicin15128vpRubriker: Informationsblad om din medicin Bipacksedlar Behandlingsanvisningar utgŒr Key words: informationsblad.,%LB08732T//AMER - #1088 (am7900s.ref)s 1994 HŒkansson AMd]Att skriva och fšrsvara en allmŠnmedicinsk avhandling. Om arbetets vedermšdor och beršmmelser AllmŠnMedicin153133-135k¸±Rubriker: Praktiska resultat Mest positiv kritik PŒgŒende studier Enig betygsnŠmnd Att forska inom allmŠnmedicin Key words: Disserations, academic; Primary health care; Writing.a,%LB05655T//AMER - #1094 (am7900s.ref)s 1994JDHŒkansson A Andersson D AndrŽ M Bjšrkelund C KŠllkvist A Petersson C>7Vad bšr finnas pŒ ledarplats - och vad har funnits dŠr? AllmŠnMedicin153 116rVORubriker: IfrŒgasatt ledare VŠgledning infšr hšstens val Key words: ledarplats.H,%LB05647T//AMER - #1096 (am7900s.ref)B xŠ]0>‚ÑâÍË â¸ Èÿð 1993Ribohn MHBVad gšr barnfamiljer som drabbas av fšrkylning? - En dagboksstudie AllmŠnMedicinp145o223-224N0*Att pŒ egen hand kunna behandla enklare Œkommor Šr betydelsefullt sŒvŠl fšr individ som samhŠlle. Att fšrmedla kunskap om vilka sjukdomar man kan behandla sjŠlv och hur detta skall gšras Šr en uppgift som sjukvŒrden, framfšr allt primŠrvŒrden, och apoteken i mŒnga fall tagit som en gemensam uppgift. Man har pŒ de flesta hŒll i landet gemensamt utarbetat hŠlften med rŒd om egenvŒrd. FrŒgan om vilken nytta allmŠnheten har av dessa egenvŒrdshŠften initierade den dagboksstudie som hŠr skall redovisas. Key words: fšrkylning, barnfamiljer, dagboksstudie.,%LB05596T//AMER - #1022 (am7900s.ref)  1993 Frykholm MDoktorn och datorn AllmŠnMedicin 146e 2590:4Jag har haft fšrmŒnen att arbeta ett Œr pŒ kvartersakuten efter 10 Œr i fšretagshŠlsovŒrd samt arbete i lŠnsjouren i Stockholm. Ovan vid datajournalen men van vid att se saker i ett arbetsmiljšperspektiv, kan jan inte lŒta bli att ventilera synpunkter som ej debatterats hittills. Key words: doktorn, datorn.,&LB05606TB//AMER - #1034 (am7900s.ref) 1993 Ribacke M7&Den ofŠrdige huslŠkaren - akt 2r AllmŠnMedicin144 157Key words: huslŠkare.,%LB05579T//AMER - #1042 (am7900s.ref) 1993 Eriksson M š…strogen, ett "nšdvŠndigt" substitut fšr kvinnor under och efter klimakteriet - Rapport frŒn 7:e internationella menopauskongressen i Stockholm, juni 1993 AllmŠnMedicinÌ146Ì 268ÌÌÅUnder nŒgra soliga sommardagar samlades internationell expertis pŒ €lvsjšmŠssan i Stockholm fšr at diskutera klimakteriet och det urogenitala Œldrandet. Key words: šstrogen, klimakteriet, menopaus. ,%LB05611T//AMER - #1044 (am7900s.ref)3 1993 Sandlund M Recensioner AllmŠnMedicini144B 193tŒ†Key words: recensioner, Palmblad E. Psykiatrin mot nŠrsamhŠllet - omgivningens mšte med det psykiskt avvikande. Studentlitteratur 1992$0384ER - #2250 (am7900s.ref)  1993 Sandlund M Recensionere AllmŠnMedicin144e 195r‰Key words: recensioner, Johansson K. Tšnne U. risk fšr tillvŠnjning fšreligger bemšta och behandla lŠkemedelsberoende. LIC Fšrlag AB 1992 $0386ER - #2252 (am7900s.ref)7 1993 Eriksson M Recensioners AllmŠnMedicin145 2483b\Key words: recensioner, Qvarnstršm, U. VŒr dšd. Almqvist & Wiksell 1993 ISBN 91 634 0086 3$0390ER - #2256 (am7900s.ref)l 1994NHFahlstršm M Gallon I Hedelin G Nordberg T Rothelius B Stadelmann A Wik O\URapport frŒn en vŒrdcentral - funderingar kring ošnskade effekter av huslŠkarreformen AllmŠnMedicinÌ151Ì 17-18ÌpiKey words: Family practice; Health care reform; Attitude of health personnel; Ambulatory care facilities.e,%LB05623T//AMER - #1085 (am7900s.ref)Ì 1994Ribacke M Swartling Pt&HuslŠkarens kvalitetsutvecklingr AllmŠnMedicin 154i 168aˆ‚Kvalitetsutveckling och forskning Šr tvŒ sidor av samma mynt, dŠr den ena sidan visar pŒ kravet pŒ relevans i en viss verklighet och kŠnnedomsbaserad analys och utveckling, och den andra visar pŒ kravet om generaliserbarhet. Det blir naturligt att knyta kvalitetssŠkring av vardagsarbete och forskning nŠrmare varandra, fšr arbetsmetoderna Šr gemensamma. Key words: kvalitetsutveckling.,%LB07284T//AMER - #1116 (am7900s.ref)  1994 Sšderstršm M Bjšrkander Jk& AllmŠnlŠkarna och allergiŒret 95 AllmŠnMedicing156m292-294lÚÓRubriker: SkrŠmmande škning av allergierna FolkhŠlsoinstitutets allergiprogram Landsomfattande mobilisering under 1995 DistriktslŠkare/huslŠkare/familjelŠkare nyckelgrupp Key words: allmŠnlŠkare, allergiŒret 95.w,%LB07431T//AMER - #1143 (am7900s.ref) 3-224N0*Att pŒ egen hand kunna behandla enklare Œkommor Šr betydelsefullt sŒvŠl fšr individ som samhŠlle. Att fšrmedla kunskap om vilka sjukdomar man kan behandla sjŠlv och hur detta skall gšras Šr en uppgift som sjukvŒrden, framfšr allt primŠrvŒrden, och apoteken i mŒnga fall tagit som en gemensam uppgift. Man har pŒ de flesta hŒll i landet gemensamt utarbetat hŠlften med rŒd om egenvŒrd. FrŒgan om vilken nytta allmŠnheten har av dessa egenvŒrdshŠften initierade den dagboksstudie som hŠr skall redovisas. Key words: fšrkylning, barnfamiljer, dagboksstudie.,%LB05596T//AMER - #1022 (am7900s.ref)  1993 Frykholm MDoktorn och datorn AllmŠnMedicin 146e 2590:4Jag har haft fšrmŒnen att arbeta ett Œr pŒ kvartersakuten efter 10 Œr i fšretagshŠlsovŒrd samt arbete i lŠnsjouren i Stockholm. Ovan vid datajournalen men van vid att se saker i ett arbetsmiljšperspektiv, kan jan inte lŒta bli att ventilera synpunkter som ej debatterats hittills. Key words: doktorn, datorn.,&LB05606TB//AMER - #1034 (am7900s.ref) 1993 Ribacke M7&Den ofŠrdige huslŠkaren - akt 2r AllmŠnMedicin144 157Key words: huslŠkare.,%LB05579T//AMER - #1042 (am7900s.ref) 1993 Eriksson M š…strogen, ett "nšdvŠndigt" substitut fšr kvinnor under och efter klimakteriet - Rapport frŒn 7:e internationella menopauskongressen i Stockholm, juni 1993 AllmŠnMedicinÌ146Ì 268ÌÌÅUnder nŒgra soliga sommardagar samlades internationell expertis pŒ €lvsjšmŠssan i Stockholm fšr at diskutera klimakteriet och det urogenitala Œldrandet. Key words: šstrogen, klimakteriet, menopaus. ,%LB05611T//AMER - #1044 (am7900s.ref)3 1994NHFahlstršm M Gallon I Hedelin G Nordberg T Rothelius B Stadelmann A Wik O\URapport frŒn en vŒrdcentral - funderingar kring ošnskade effekter av huslŠkarreformen AllmŠnMedicinÌ151Ì 17-18ÌpiKey words: Family practice; Health care reform; Attitude of health personnel; Ambulatory care facilities.e,%LB05623T//AMER - #1085 (am7900s.ref)Ì 1994Ribacke M Swartling Pt&HuslŠkarens kvalitetsutvecklingr AllmŠnMedicin 154i 168aˆ‚Kvalitetsutveckling och forskning Šr tvŒ sidor av samma mynt, dŠr den ena sidan visar pŒ kravet pŒ relevans i en viss verklighet och kŠnnedomsbaserad analys och utveckling, och den andra visar pŒ kravet om generaliserbarhet. Det blir naturligt att knyta kvalitetssŠkring av vardagsarbete och forskning nŠrmare varandra, fšr arbetsmetoderna Šr gemensamma. Key words: kvalitetsutveckling.,%LB07284T//AMER - #1116 (am7900s.ref)  1994 Sšderstršm M Bjšrkander Jk& AllmŠnlŠkarna och allergiŒret 95 AllmŠnMedicing156m292-294lÚÓRubriker: SkrŠmmande škning av allergierna FolkhŠlsoinstitutets allergiprogram Landsomfattande mobilisering under 1995 DistriktslŠkare/huslŠkare/familjelŠkare nyckelgrupp Key words: allmŠnlŠkare, allergiŒret 95.w,%LB07431T//AMER - #1143 (am7900s.ref) 46ÔÎI fyra tidigare artiklar i serien om att skriva och publicera vetenskapliga artiklar har utgŒngspunkten varit fšrfattarens (1-4) I den hŠr artikeln tar vi en motsatt utgŒngspunkt - lŠsarens. "The critical reading guide" Šr hŠmtad frŒn SFAMs systerorganisation i Holland (Nederlands Huisartsen Genootschap Commissie Wetenschappelijk Onderzoek) dŠr den anvŠndes i efterutbildningskurser i forskningsmetoder inom primŠrvŒrden (5). Key words: forskningspresentation.*$LB00552T//AMER - #300 (am7900s.ref)…¨Óêgªd’\ÞSðQ 1994Hensjš L Recensioner AllmŠnMedicin153 162n€yKey words: recensioner, Johannesson M, Jšnsson B. Ekonomisk utvŠrdering av lŠkemedel. SNS Fšrlag 1993 ISBN 91-7150-512-1s,%LB08723T//AMER - #1104 (am7900s.ref)9 1994Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins153l 1373ZTAspartam och koffein under graviditet (DRIC). Key words: Coca Cola, Coca Cola light.,%LB08720T//AMER - #1106 (am7900s.ref). 1994Edqvist L Bjšrkander JHASammanfattning av allergirapporter utgivna av FolkhŠlsoinstitutet AllmŠnMedicin1156f297-315o InnehŒll: Dramatisk škning av allergier. SamhŠllskostnad 5,5 miljarder FšdoŠmnesallergi. Skydda riskbarnen frŒn frŠmmande protein Fuktig inomhusluft škar allergenhalten Astma och allergibesvŠr fšrvŠrras av luftfšroreningar Hudallergi en vanlig yrkessjukdom. Fšrekomsten av allergier har škat dramatiskt under en fšljd av Œr. UppgŒngen ses framfšr allt bland barn och unga. enligt en fŠrsk berŠkning var samhŠllskostnaden fšr allergisjukdomar 1993 5,5 miljarder kronor. Key words: Hypersensitivity; Health care costs; Prevalence; Sweden; Human; Child; Adolescence; Adult; Middle age; Aged; Female; Male Food hypersensitivity; Breast feeding; Proteins; Risk factors; prognosis; Human; Infant, newborn; Infant; Child; Air pollution, indoor; Air microbiology: Allergens; Ventilation: Hypertensitivity; Astma; Respiratory tract diseases; Pollen; Microscopy, electron, scanning transmission; Risk factors; Dermatitis, contact; Occupational diseases; Patient education; Nickel; Skin: Patch test; Socioeconomic factors; Sweden; Male; Female.,%LB07433T//AMER - #1115 (am7900s.ref) 1994Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinv154V187-188løòKey words: lŠkemedel AnvŠnd inte Xylocain gurgelvatten till smŒbarn (ELIS) Ja till Nix under graviditet och amning (DRIC) Bedšvning, adrenalin och antidepressiva lŠkemedel (LIV) NSAID-intolerans (LIV) Inget svalkande vin i sommarbersŒn (ELIS),%LB07291T//AMER - #1123 (am7900s.ref)n 1994Hensjš LtmFrŒgor och svar om lŠkemedel. Dosexpedierade lŠkemedel - en vŠg till bŠttre kvalitet i lŠkemedelsbehandlingenm AllmŠnMedicin 155m235-238¾¸Key words: lŠkemedel, dosexpediering, Ginseng och šstrogener Neurologiska biverkningar av Lexinor Depression som biverkan Nikotintuggummin och barn H1 och H2 receptorantagonister vid kšldurtikaria Dosexpedierade lŠkemedel - en vŠg till bŠttre kvalitet i lŠkemedelsbehandlingen ldringar med mŒnga lŠkemedel Potentiella problem hos var tredje patient Inaktuella lŠkemedel Doser och doseringsintervall Interaktionsproblem Sortimentsanpassning,%LB07326T//AMER - #1126 (am7900s.ref)u 1994Hensjš L Recensionern AllmŠnMedicin153n 162KlfKey words: recensioner, Gerdtham U-G, Jšnsson B. LŠkemedelsfšrmŒnen. SNS Fšrlag 1993 ISBN 91-750-506-7$0392ER - #2258 (am7900s.ref)a 1995stršm L,&Frofdoc II - journalsystem med brister AllmŠnMedicinn162c 68-70 ÿProfdoc har genomgŒtt flera fšrŠndringar fram till version II. Man fŒr dock intrycket att mŒnga fšrŠndringar och tillŠgg gjorts utan att ha fšrankrats och testats av kliniskt verksamma anvŠndare. Det fšrŒldrade och fšrhŒllandevis anvŠndarovŠnlig grŠnssnittet finns kvar. Ordbehandlingsfunktionerna Šr undermŒliga. Att vissa uppenbara felaktigheter (som sjukskrivning och telefonrecept, se ovan) inte rŠttats, trots att versionen II funnits sedan 1993 Šr helt obegripligt. Har man inte haft nŒgon som helst feedback frŒn systemanvŠndare ute i landet? Ska Journal II fšras šver till Windows-miljš krŠvs fšrbŠttringar. Efterhand som datorkunskaperna škar pŒ vŒrdcentraler i landet kommer man inte att acceptera ofullstŠndiga produkter. Key words: journalsystem, brister.d,%LB07552T//AMER - #1156 (am7900s.ref)u¯ÄŠ€ˆú|¸Õ 1994 Sundquist Ji Recensioneri AllmŠnMedicin153  164cš”Key words: recensioner, Arnstberg K-O. Kultur, kultur och kultur - perspektiv pŒ kulturmšten i Sverige. Liber Utbildning och Utbildningsradion 1993.$0394ER - #2260 (am7900s.ref)3 1995 Dahl J81Diagnostiken av paniksyndrom bšr kunna fšrbŠttras  AllmŠnMedicinf166i275-280i I en retrospektiv journalstudie vid Tallhšjdens vŒrdcentral i SšdertŠlje undersšktes hur lŒng tid det dršjt innan 18 patienter som insjuknat i paniksyndrom fŒtt rŠtt diagnos. Tiden till diagnos analyserades bŒde med avseende pŒ den tid som patienterna har dršjt med att sška lŠkare och den tid som gŒtt frŒn fšrsta lŠkarbesšket till dess diagnosen sattes. Vidare studerades hur mŒnga lŠkarbesšk patienterna hade gjort innan de fick rŠtt diagnos, hos vilka lŠkare de hade sškt och vilken behandling de hade fŒtt. Mediantid frŒn symtomdebut till diagnos var 94 dagar. Huvuddelen av denna tid kunde hŠnfšras till perioden mellan de fšrsta lŠkarbesšket och det besšk dŒ diagnosen stŠlldes. Detta var sŠrskilt markant hos de patienter som hade sškt lŠkare redan under fšrsta veckorna efter symtomdebuten. I genomsnitt krŠvdes fyra lŠkarbesšk innan patienten fick rŠtt diagnos. SEARCH WORDS: Panic disorders; Syndrome; Diagnosis, differential; Referral and consultation; Time factors; Retrospective studies; Prevalence; Human; Adult.,%LB07918T//AMER - #1147 (am7900s.ref) 1995 Sjšgreen JF?Efter huslŠkarlagen - ny start eller nytt ras fšr primŠrvŒrden?a AllmŠnMedicink162n 71-73i<5Rubriker: StŠrk patientens stŠllning HemsjukvŒrd Patientens rŠtt att vŠlja lŠkare AllmŠnmedicinsk kompetens ger en kostnadseffektiv sjukvŒrd ("BŠsta mšjliga utbyte av skattepengarna") Positiv rekrytering av allmŠnlŠkare ST-tjŠnster i allmŠnmedicin Fortbildning Kvalitetsutveckling En stark primŠrvŒrd - en fšrutsŠttning fšr en demokratiskt styrd hŠlso- och sjukvŒrd Centrala politiska styrmedel Šr nšdvŠndiga Analysera och avgrŠnsa "folkhŠlsoarbetet" Fšrslag. Key words: huslŠkarlagen. SEARCH WORDS: Primary health care; Family practice; Health care reform; Sweden.ö,%LB07553T//AMER - #1159 (am7900s.ref)n 1995 Rose J82Kommer allmŠnmedicin att finnas i Sverige Œr 2000? AllmŠnMedicini161m 10-11iÔÍVarfšr Šr det sŒ att man pŒ kontinenten sedan mŒnga Œr haft ett system med att allmŠnlŠkare Šr fšrsta instans i patientens kontakt med sjukvŒrden och den som bedšmer och behandlar fšrst och sedan tar stŠllning till eventuella kontakter med specialister om sŒ behšvs? Jo, dŠrfšr att man har insett, att det Šr viktigt att patienten har en lŠkare som han kan gŒ till med alla problem och som bryr sig om patienten och dennes helhet. SEARCH WORDS: Family practice.7,%LB07454T//AMER - #1161 (am7900s.ref)a 1995 StŒlhammar JrlEn allmŠnmedicinsk tankesmedja - reflexioner i samband med 9:e nordiska kongressen i allmŠnmedicin i Uppsala AllmŠnMedicin 165r219-223eÖÐUppsala var under nŒgra dagar i juni platsen fšr den 9:e nordiska kongressen i allmŠnmedicin. Drygt 500 deltagare frŒn frŠmst de nordiska lŠnderna, men glŠdjande nog Šven frŒn Estland och Litauen, deltog i totalt tretton symposier och sju plenarfšrelŠsningar samt, fšr de morgonpigga, "uppe med tuppen" - frukostmšten pŒ fyra av stadens hotell. HŠr nŒgra reflexioner i samband med denna kongress. SEARCH WORDS: Family practice; Humanism; Congresses; Sweden; Human.,%LB07900T//AMER - #1198 (am7900s.ref);ss inom den medicinska vŠrlden. Key words: praktik, vetenskap, lŠkekonst, salutogenes, patogenes, konsultation, prevention.w*$LB08743T//AMER - #957 (am7900s.ref) 1993Beijer H$Lokalt SFAM-Œrsmšte i JŠmtland AllmŠnMedicinB146 256-258.0)Inspirerade och relativt vŠlsituerade efter SFAMs vŒrmšte i …stersund 1990, bildade vi en lokal SFAM-fšrening. Mats Ribacke deltog i vŒrt fšrsta och konstituerande mšte och delgav oss sina erfarenheter av nationellt och lokalt SFAM-arbete. Med en femhšvdad styrelse och en arbetsgrupp fšr fortbildningsfrŒgor kom sedan verksamheten igŒng sŒ sakteliga. Ett 40-tal distriktslŠkare (av totalt cirka 60 i lŠnet) samt nŒgra FV/ST-lŠkare i allmŠnmedicin, betalar i Œr den blygsamma Œrsavgiften pŒ 50 kronor fšr lokala SFAM. Key words: SFAM, JŠmtland, Œrsmšte.m*$LB08733T//AMER - #982 (am7900s.ref) 1993$Cars H Petersson C HŒkansson A$Daghemsmiljš och sjukfrŒnvaroe AllmŠnMedicine145a208-211v¤I denna artikel presenteras resultaten av en studie av tolv daghemsavdelningar under en niomŒnadersperiod. Barnens infektionsfrŒnvaro var mycket mŒttlig (median tre dagar und hšstterminen och fyra dagar under vŒrterminen) och varken barnens fšrŠldrar eller avdelningarnas personal upplevde infektionssjukligheten som nŒgot stšrre problem. Rškning fšrekom i var fjŠrde familj. Fšr de olika avdelningarna varierade koldioxidhalten i inomhusluft mellan 392 och 1092 ppm och koldioxidhalten var hšgre i lŠgenhetsdaghemmen Šn i de vanliga daghemmen. NŒgot samband mellan olika miljšfaktorer och barnens sjukfrŒnvaro kunde inte pŒvisas. Key words: daghemsmiljš, sjukfrŒnvaro.R,%LB05591T//AMER - #1004 (am7900s.ref)5 1993 UnnegŒrd H,&Datorisering kan vara bra - och dŒlig! AllmŠnMedicin7144l 166ePII november 1987 fick vi i Hudiksvalls Norra distrikt ett datasystem som heter EIRA. Det inkšptes i ett lŠge dŒ datorisering var ovanligt pŒ vŒra vŒrd- och hŠlsocentraler. Vi var alla noviser, men fick gŒ pŒ en grundkurs som avhandlade vad en dator Šr och vad den kan gšra. Key words: datorisering, EIRA, vŒrd- och hŠlsocentraler.,%LB05584T//AMER - #1036 (am7900s.ref)f 1994 Lundgren HAktuella projekt AllmŠnMedicins153e 117弶SFAMs styrelse har erhŒllit 2,5 miljoner i statsbidra fšr att initiera ett allmŠnmedicinskt kontaktnŠt fšr efterutbildning och kvalitetsutveckling. Key words: SFAM, aktuella projekt.,%LB05648T//AMER - #1097 (am7900s.ref)4z oÀl’bêUlHh 1994 Sundquist J0f_Engelsk primŠrvŒrd i fšrvandling - en samlad primŠrvŒrd lik 70-och 80-talets svenska primŠrvŒrd AllmŠnMedicin152107-111†€Primary health care; Family practice; Physicians, family; Models, organizational; England; Human. Key words: engelsk primŠrvŒrd.,%LB05644T//AMER - #1095 (am7900s.ref)i 1994 StŒlhammar JRLAllmŠnlŠkarexamen i Storbritannien - intryck frŒn RCGPs muntliga examen 1993 AllmŠnMedicinn154d184-186cž˜Den brittiska allmŠnlŠkarexamen har sedan 1965 utvecklats till ett viktigt instrument fšr att hšja den professionella kvaliteten hos brittisk allmŠnmedicin. Man examinerar fšr nŠrvarande cirka 2000 kandidater Œrligen. en genomgŒngen examen Šr ett krav fšr medlemskap i Royal College of General Practitioners, den brittiska motsvarigheten till SFAM. Ett medlemskap i RCGP Šr i det nŠrmaste en fšrutsŠttning fšr att kunna arbeta som general practitioner i Storbritannien. Examen bestŒr av flera olika moment. Fšrst mŒste man klara av tre olika skrivningar: critical reading question (CRQ), modified essay question (MEQ), multiple choice question MCQ) och dŠrefter en muntlig examen, innan man erhŒller medlemskapet. HŠr ska redovisas nŒgra intryck frŒn den muntliga examen december 1993 och samtal med en av de ansvariga, dr Peter Tate. Key words: Education measurement; Education, medical; Family practice; Great Britain.,%LB07290T//AMER - #1108 (am7900s.ref) 1994 Sjšgreen J4.Europeisk allmŠnlŠkarkongress i Stockholm 1996 AllmŠnMedicinö154B 183@:Key words: Europeisk allmŠnlŠkarkongress, Stockholm, 1996.,%LB07289T//AMER - #1121 (am7900s.ref)Ì 1994 Sjšgreen JHAEfterutbildning fšr allmŠnlŠkare - en skyldighet och en rŠttighetR AllmŠnMedicinv155a 216dÔÎRubriker: Utredning inte tillrŠckligt Frivillighet RŠttighet Uppdragsgivaren stŠller krav FrŒn ord till handling TrovŠrdighet fordrar enighet Key words: efterutbildning, allmŠnlŠkare, skyldighet, rŠttighet.,%LB07321T//AMER - #1131 (am7900s.ref)Ì 1994Sjšgreen J Hedberg CpjYttrande šver Alkoholpolitiska kommissionens betŠnkande: Svensk alkoholpolitik - en strategi fšr framtiden AllmŠnMedicin156268-271kÌÅRubriker: Om utredningens innehŒll AllmŠnna synpunkter AllmŠnlŠkaren och riskgruppsstrategin FšrutsŠttningar fšr riskgruppsstrategin Efterutbildning Begreppet riskbruk Forskning Key words: alkohol.Ì,%LB07424T//AMER - #1134 (am7900s.ref)Ì 1994 Jonsson JrVarfšr utbildning? AllmŠnMedicind156295-296zsRubriker: Utbildningsutskott Samarbetspartners Planerade utbildningsinsatser Key words: allergiŒret 95, utbildning.,%LB07432T//AMER - #1145 (am7900s.ref)5€šÚ^ÄOÊ<Ø;à 1994 Petersson CarkPreschool children - Day-care, Diseases, and Drugs Studies of risk factors for respiratory tract infections  AllmŠnMedicini153131-133lòëInfektionssjukdom i luftvŠgarna Šr den vanligaste orsaken till barns kontakter med sjukvŒrden. Det gŠller i synnerhet under de fšrsta infektionskŠnsliga levnadsŒren. Flertalet infektioner Šr milda, men de leder i stor utstrŠckning till antibiotikakonsumtion och fŒr Šven sociala och ekonomiska konsekvenser. Key words: Respiratory tract infections; Antibiotics; Child day care centers; Schools, Nursery; Environmental exposure; Dissertations, academic; Risk factors; Human; Child, preschool.a,%LB05654T//AMER - #1082 (am7900s.ref)7 1994,%Bjšrkman C Pirak B Olsson P Kuoljok Sl82Hur ligger det till? Testa blodsocker nŠr du vill! AllmŠnMedicinj153å146-156B Under ett Œr utbildades 18 patienter till att sjŠlva testa blodsocker i vŒrt vŒrdlag. En av grundtankarna var att sjŠlvtest mŒnga gŒnger Šr nyckeln till att fŒ patienterna intresserade och ta ansvar fšr sin sjukdom. I en undersškning ville vi sjŠlvkritiskt granska vŒrt eget pedagogiska arbete fšr diabetiker (1). Key words: Blood glucose self-monitoring; Diabetes mellitus; Patient education; Attitude to health; Models, theoretical; Evaluation studies; Questionnaires; Human; Male; Female; Adult; Middle age; Aged.,%LB05659T//AMER - #1083 (am7900s.ref)0 1994 Bjšrkelund C"PŒverka din efterutbildning  AllmŠnMedicin153r 1170)Key words: efterutbildning, allmŠnlŠkare.i,%LB05649T//AMER - #1102 (am7900s.ref)  1994Nerbrand C Sjšgreen J F?SFAMs kvalitetsbedšmning av industrifinansierad efterutbildningk AllmŠnMedicin154169-170øñFinansieringen av den framtida efterutbildningen Šr idag oklar, men det kommer Šven framledes att vara nšdvŠndigt att lita till externa finansiŠrer eftersom vi saknar egna ekonomiska resurser. Key words: efterutbildning, industrifinansierad.Ì,%LB07285T//AMER - #1117 (am7900s.ref)Ì 1994Ekdahl C Recensioner AllmŠnMedicini154n 212h„}Key words: recensioner, Holten O. Faugli HP (Red). Medicinsk treningsterapi. Universitetsforlaget AS 1993 ISBN 82 00 41073 03$0399ER - #2265 (am7900s.ref)  1995 Hedberg Cd2,Riskbruk och allmŠnmedicinens kliniska metod AllmŠnMedicinc166d290-292îèVad utmŠrker allmŠnmedicinens kliniska metod? Det enda man som allmŠnlŠkare vet nŠr man mšter sin patient Šr att problemet, som patienten sšker fšr kan handla om vad som helst. Grunden fšr en god konsultation Šr att finna det egentliga problemet, den egentliga besšksanledningen, som ibland kan vara endast halvt medveten av patienten. En god konsultation utmŠrks vidare av att lŠkare och patient tillsammans uppnŒtt en i huvudsak gemensam uppfattning om detta problems natur. Ett tydligt, ofta Œterkommande exempel Šr patienten som sšker pŒ grund av rŠdsla fšr cancer. Det Šr vŠsentligt fšr klargšrande, diagnos och prognos samt dessutom tidsbesparande, att detta framkommer. Fšrst dŒ kan patientens symtombeskrivning fšrstŒs och sŠttas i sitt sammanhang och lŠkaren kan dŠrefter ge den adekvata information som ocksŒ kan uppfattas adekvat av patienten. Att tala fšrbi varandra eller hamna i misskommunikation Šr annars lŠtt i mštet mellan lŠkare och patient, dŠr lŠkaren har en fšrestŠllning om hŠlsa och sjukdom och patienten har en annan, ofta med djupt personlig innebšrd (1-3). SEARCH WORDS: General practice; Referral and consultation; Physician«s practice patterns; Physician-patient relations; Communication; Alcohol drinking; Risk factors; Human.,%LB07922T//AMER - #1151 (am7900s.ref)ì4êé.àÆÛð؈ÔL 2000VOAndrŽ M Bergstad B Fridegren I Fršjdh K Modin S Risholm J Stattin U Thulesius HiD>AllmŠnlŠkare - stŠll krav fšr lŠkares medverkan i hemsjukvŒrd! AllmŠnMedicin 211  21-22aRKDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(AllmŠnlŠkare, hemsjukvŒrd);21 HemsjukvŒrdspatienter Šr skšra och multisjuka, de behšver lŠkarvŒrd, fšrutom medicinsk omvŒrdnad i hemmet. LŠkarvŒrd fšr patienter som fŒr hemsjukvŒrd innebŠr teamarbete och krŠver tid. Vi mŒste stŠlla krav pŒ att det finns tid fšr arbetet och rutiner fšr att upprŠtthŒlla god kvalitet. Det Šr ledningens, inte den enskilde distriktslŠkarens ansvar att ordna det. Dessa krav formulerades under ett seminarium om hemsjukvŒrd pŒ SFAM-mštet i LuleŒ. Key words: allmŠnlŠkare, hemsjukvŒrd.n$0111ER - #2003 (am7900s.ref)h 2000 Cajmatz Md4.BršstsmŠrtor i primŠrvŒrden - en journalstudie AllmŠnMedicine211  28-32oäÞDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(BršstsmŠrtor, journalstudie);28 Sammanfattning BršstsmŠrtor Šr ett vanligt symtom som ofta vŠcker oro hos dem som drabbas. MŒnga vŠnder sig direkt till akutmottagningen, medan andra sšker hjŠlp i primŠrvŒrden. I en retrospektiv journalstudie vid Skšnsmons vŒrdcentral i Sundsvall undersšktes patienter med bršstsmŠrtor men utan tidigare kŠnd ischemisk hjŠrtsjukdom. Key words: bršstsmŠrtor, journalstudie.$0113ER - #2007 (am7900s.ref)k 2000Lindh M 4.LŠkarutbildning i Sydafrika genom svenska šgon AllmŠnMedicin1212a 46-47sNHDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(LŠkarutbildning, Sydafrika);46 LŠkarutbildning i Sydafrika blev en av mina arbetsuppgifter nŠr jag i april 1994 bšrjade tjŠnstgšra vid AllmŠnmedicinska Institutionen vid MEDUNSA (Medical University of Southern Africa), ca 30 km nordvŠst om Pretoria. Under de gŒngna fem Œren har lŠkargrundutbildningen i allmŠnmedicin vid Medunsa fšrŠndrats, sŒ att de nu Šr nŠrmast helt distriktsbaserad. Fem Œr av utveckling, fšrŠndring, inspiration och lŠrande, inte minst fšr egen del. Key words: lŠkarutbildning, Sydafrika.$0120ER - #2010 (am7900s.ref)e 2000 Lšfvander M) Recensionerc AllmŠnMedicinl212h 67-68eBM1994IM1994WM1994]M1994hM1994jM1994xM1994M1994M1994{M1995”M1995”M1995›M1995ÁM1995ÑM1995êM1995îM1995M1995M1995ôM1996ýM1996þM1996M1996 M1996#M1996$M1996%M1996&M1996)M1996*M1996?M1996DM1996SM1996SM1996XM1996[M1996]M1996_M1996`M1996bM1996dM1996M1996¡M1997åM1997ìM1997íM1997òM1997M1997 M1997M1997)M1997,M1997.M19978M1997FM1997WM1997oM1997M1997‡M1998ŒM1998“M1998¤M1998§M1998°M1998°M1998°M1998±M1998¸M1998ºM1998ÊM1998ÊM1998ÏM1998M1998M1998EM1998RM1999kM1999lM1999mM1999tM1999ŠM1999ŒM1999”M1999–M1999¬M1999®M1999´M1999µM1999¼M1999ÊM2000ÓM2000ÔM2000ØM2000ÛM2000àM2000éM2000êM2000ìM2000äM2000åM2000òM2000 FM2000 MM2000kMedicin"1987Ì‚ ML1999Ì!N1980€N1982¬N1982öN1983N1983CN1984sN1984ÆN1984 2N1984-N1985NN1985vN1985N1985£N1986óN1986üN1986cN1986‚N1987¨N1987%N19898N1989ON1989 N1991`N1992N1993VN1994 N1997 N19972N1998BN1998 NC1984Ì_ NG1986Ì\O1981ûO1983:O1983AO1984:O1984 )O1984©O1985×O1985cO1985 >O1985vO1987‹O1987àO1988O19881O1989mO1989—O1990^O1992ŽO1992”O1992¹O1993>O1994šO1995ÜO1995÷O1996:O1996ŽO1996 ;O1996íO1997óO1997O1997O1997"O1997%O1997WO1997~O1997¥O1998³O1998EO1998ZO1999éO2000ôO2000- Onderzoek"1983ÌÝ OP1993Ìá OP1993ÌM1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988 M1988#M1989'M1989+M1989.M1989HM1989PM1989QM1989UM1989[M1989`M1989gM1989iM1989sM1989M1989‘M1990’M1990–M1990šM1990žM1990¨M1990©M1990ºM1990»M1990½M1990ËM1990ÐM1990ÓM1990ÕM1990ÝM1990M1990‚M1990êM1991ïM1991óM1991öM1991úM1991üM1991 M1991 M1991M1991M1991M1991M1991M1991M1991"M1991.M19912M1991‘M1991SM1992UM1992XM1992ZM1992bM1992gM1992kM1992yM1992{M1992‚M1992„M1992…M1992M1992”M1992”M1992•M1992›M1992M1992£M1992M1992M1992M1992¦M1992ªM1992«M1992»M1992¹M1993ÃM1993ÅM1993ÏM1993ÞM1993çM1993ïM1993ûM1993ýM1993ÿM1993 M1993M1993M1993ËM1993ÍM1993ÑM1993>M1994IM1994WM1994]M1994hM1994jM1994xM1994M1994M1994{M1995”M1995”M1995›M1995ÁM1995ÑM1995êM1995îM1995M1995M1995ôM1996ýM1996þM1996M1996 M1996#M1996$M1996%M1996&M1996)M1996*M1996?M1996DM1996SM1996SM1996XM1996[M1996]M1996_M1996`M1996bM1996dM1996M1996¡M1997åM1997ìM1997íM1997òM1997M1997 M1997M1997)M1997,M1997.M19978M1997FM1997WM1997oM1997M1997‡M1998ŒM1998“M1998¤M1998§M1998°M1998°M1998°M1998±M1998¸M1998ºM1998ÊM1998ÊM1998ÏM1998M1998M1998EM1998RM1999kM1999lM1999mM1999tM1999ŠM1999ŒM1999”M1999–M1999¬M1999®M1999´M1999µM1999¼M1999ÊM2000ÓM2000ÔM2000ØM2000ÛM2000àM2000éM2000êM2000ìM2000äM2000åM2000òM2000kMedicin"1987Ì‚ ML1999Ì!N1980€N1982¬N1982öN1983N1983CN1984sN1984ÆN1984-N1985NN1985vN1985N1985£N1986óN1986üN1986cN1986‚N1987¨N1987%N19898N1989ON1989 N1991`N1992N1993VN1994 N1997 N19972N1998BN1998 NC1984Ì_ NG1986Ì\O1981ûO1983:O1983AO1984:O1984) O1984©O1985×O1985cO1985vO1987‹O1987àO1988O19881O1989mO1989—O1990^O1992ŽO1992”O1992¹O1993>O1994šO1995ÜO1995÷O1996:O1996ŽO1996íO1997óO1997O1997O1997"O1997%O1997WO1997~O1997¥O1998³O1998EO1998ZO1999éO2000ôO2000- Onderzoek"1983ÌÝ OP1993Ìá OP1993ÌvÝ    & .âƒB/?¾ V| Kb:¨d,¸½Ö À–FNs# {&)<ªÝkRuUÜ‹ ï+ô@¨~Ž]lÏž¤ÎÕþíûÔ DìþÊS³  J}…"ryþ¯ ½•‘Ä¡§þ ã ä WÒØG ãêþþdN  ̯"+2:B f Q¶¼l, zø"‰ŒX*þ΂ D ¿Ç¤¬àèð  ›Öþ)0D¶Íþah˜  þw tþŽ¤¢©p‡ÈÐ×dAþ7T[«ÃÞåþ.6 2 Ú_þT[agnv Ž–ž§ ELÂ-þ®ÒSþùêòêò$,4<K¶½þ_f Ÿs{þ“›\­´»ÂÉÐØßæîõýl")/7?ŽQR þfZþz€sIžXOþ¥þ_ºòùþÑÙáèï ™…†þ% L 9AGñ÷ó ijþÿþk{>7þ ¦þ <=gþÔ … ™sàþG ÿ“þ vþ÷¥þ£¹ZþßþñþøªþÀþ w ~ †° ‘þþþ¸þ—þ ™þ Ü ®  ·þ ( þZþ:ð'®b( 1990Lindskog U Bremberg Sr&Elever med MBD - hur spŒras de?d AllmŠnMedicino114B160-162 ~xDet Šr av stor vikt att barn med koncentrationssvŒrigheter, motoriska problem och perceptionsrubbningar ges adekvat hjŠlp inom skolan. Fšr att kunna gšra detta mŒste problemen uppmŠrksammas, helst fšre skolstart. I avsikt att undersška i vilken utstrŠckning detta sker, studerades 595 elever i 31 klasser i Œrskurs 1 och 2 genom lŠrarintervjuer. Vid misstŠnkta problem genomfšrdes neurologisk undersškning och psykologisk testning. MBD-problematik (MBD=minimal brain dysfunction) konstaterades hos 2,2% av eleverna. I 85% av fallen hade detta inte uppmŠrksammats fšre skolstart. Som stšd i skolan hade i samtliga fall hjŠlp givits av speciallŠrare. Detta gjordes vanligen fšr att hjŠlpa barn med koncentrationsproblem att fšlja med i undervisningen, och specifika inlŠrningsproblem hade inte kartlagts. De aktuella metoderna fšr uppspŒrning av MBD-problem fungerade inte tillfredsstŠllande, vilket kan ha flera orsaker. Ett bra screeningsprogram inom barnhŠlsovŒrden Šr vŠsentligt, men lika viktigt Šr vŠl fungerande informationskanaler mellan barnhŠlsovŒrd, fšrskola och skola. Key words: skolbarn, perception, forskning, diagnos, terapi, MBD.*$LB06499T//AMER - #638 (am7900s.ref) 1990 MŒwe UExamen i allmŠnmedicin AllmŠnMedicini113j115-121tÒËSammanstŠllning av specialistutbildning. Margareta Troein. Levnadsbeskrivning, Christer NordenhŠll. Eget skriftligt arbete. Gšsta Tibblin. GenomgŒng av litteratur. Anna-Karin Furhoff. Skriftligt prov. Gšran Westman. Quo vadis? Robert Svartholm. Skriftlig dokumentation. Torgny Karlsson. Handledaryttrande. Birgit Breitholtz. I allmŠnlŠkares verkstad, att bedšma konsultation. Carl Edvard Rudebeck. Bjšrn Olsson. Key words: allmŠnmedicin, specialistutbildning.e*$LB06485T//AMER - #685 (am7900s.ref) 1991Wreje UlPIMin utveckling till ortopedmedicinare - frŒn NLV-kurs via hobby till yrke  AllmŠnMedicing122 82-83/D>AllmŠnmedicinare har ett stort behov av kunskap i ortopedisk medicin. Enligt mŒnga borde det integreras i specialistutbildningen. Hur ett intresse fšr Šmnet kan vŠckas och vidareutvecklas beskrivs hŠr av en allmŠnmedicinare. Key words: AllmŠnlŠkare, ortopedisk medicin, privatpraktik, arbetstillfredsstŠllelse, debatt.*$LB06556T//AMER - #806 (am7900s.ref) 1991 MŒwe UPINy fšrklaringsmodell fšr yrkesrelaterade muskelbesvŠr i skuldra och nackei AllmŠnMedicing126o 247e0*Vid ett symposium organiserat av Naprapathšgskolan i Stockholm och Svenska Naprapatfšrbundet den 26 maj 1991 i Stockholm, redogjorde Gšran HŠgg, civilingenjšr, Arbetsmiljšinstitutet i Solna, infšr ett auditorium pŒ cirka 200 personer, om sina forskningsršn. Key words: muskelvŠrk, skuldra, nacke.*$LB06606T//AMER - #825 (am7900s.ref)`ì%@ò@ÓÎ 1993Hegle Tn`ZAtt vara distriktslŠkare. En enkŠtundersškning bland distriktslŠkarna i Dalarna vŒren 1991 AllmŠnMedicinR1420 99-103úôVem har inte arbetat pŒ blŠnkande fina vŒrdcentraler med all mšjlig teknisk utrustning, fŒtt arbetsgivarens lšfte om fortbildning och utveckling efter šnskemŒl, men efter ett tag fŒtt konstatera, att det fanns ett stort hinder - hŠlften av distriktslŠkartjŠnsterna fšrblev vakanta. ren gick och det blev inte bŠttre, tvŠrt om sŒg vi avhopp bŒde frŒn utbildning till och tjŠnst som allmŠnlŠkare. Jag tror att vi fŒr sška orsaken i de arbetsfšrhŒllanden under vilka vi skall utšva specialiteten. DŠrfšr kan det vara intressant att se hur allmŠn-lŠkare upplever yrket, yrkesrollen och arbetssituationen. En sŒdan undersškning genomfšrdes i Dalarna vŒren 1991 och resultatet redovisas i denna artikel. Key words: distriktslŠkare, enkŠtundersškning, Dalarna.*$LB05563T//AMER - #978 (am7900s.ref) 1993 Lundberg TPJAllergibesvŠr hos barn i ett vŒrdcentralsomrŒde - en enkŠtstudie frŒn 1991 AllmŠnMedicink144r171-172yvpI denna enkŠtundersškning anges 117 (28 procent) av totalt 418 tillfrŒgade barn i NylandsomrŒdet ha allergiska besvŠr. Frekvensen i BVC-gruppen ligger totalt pŒ 28.3 procent och i skolgruppen pŒ 27.8 procent. eksemformer Šr de vanligaste yttringarna. RhinoconjunktivibesvŠr blir vanliga ju Šldre man blir. Allergiska besvŠr hos barnens fšrŠldrar Šr ocksŒ vanliga och škar risken fšr allergi hos barnet. Allergiska besvŠr škar ocksŒ risken fšr infektionsbenŠgenhet. I NylandsomrŒdet Šr fšrekomst av rškning och husdjur i hemmet betydande Šven i allergiska hem. Key words: allergibesvŠr, barn, vŒrdcentralsomrŒde, enkŠtstudie.,%LB05587T//AMER - #1009 (am7900s.ref)a 1994Kanter TZTFšrŠndringar i patientpanorama och lŠkarŒtgŠrder efter infšrande av šppen mottagning AllmŠnMedicinT152  92-94fpiUnder tvŒ mŒnader vardera 1991 och 1992 registrerade fšrfattaren samtliga egna patientbesšk pŒ en nyinrŠttad šppen mottagning pŒ Bjšrkskatans vŒrdcentral i LuleŒ. JŠmfšrelse gjordes med uppgifter frŒn en besšksstudie Œret innan infšrandet av šppen mottagning. Studien uppvisade fšrŠndringar av sjukskrivningsmšnstret och i patientpanoramat. Flera tecken tydde ocksŒ pŒ att denna mottagningsform nŠrmast stŠrker patienternas trygghet i lŠkarkonsultationerna. Key words: Ambulatory care facilities; Family practice; Referral and consultation; Models, organizational; Human, lŠkarŒtgŠrder, patientpanorama, fšrŠndringar.,,%LB05640T//AMER - #1060 (am7900s.ref)m 1994Jonson T Recensioner AllmŠnMedicin154 207of`Key words: recensioner, Tuft H. Den siste ydmykelsen. Aschehougs fšrlag 1992 ISBN 82 03 17191 5,%LB07296T//AMER - #1119 (am7900s.ref)ÌÉ~µ2pR©T:B\ð 1981 Lyngstam O& Distriktsläkaren som radiodoktor SFAM-nytte2  1984 Jonsson La Morgonmottagning i Edsbyn7 AllmŠnMedicinm5n3e121-122 ¸±Infšrande av kvŠllsmottagningar inom primŠrvŒrden har aktualiserats pŒ mŒnga hŒll. Det Šr dock sparsamt med kunskap om hur stort behovet av kvŠllsmottagningar egentligen Šr. Med syftet att undersška befolkningens šnskemŒl om distriktslŠkarmottagningens šppethŒllande genomfšrdes dŠrfšr vid Edsbyns HŠlsocentral under veckorna 28-39 Œr 1983 en enkŠtundersškning. De besškande vid hŠlsocentralen tillfrŒgades om vilken tid mellan klockan 07-21, som de helst ville besška lŠkarmottagningen. VŒrdkonsumenterna i Edsbyn visade sig dŒ snarare efterfrŒga en morgonmottagning Šn en kvŠllsmottagning. Som en direkt fšljd av enkŠten planeras nu att distriktslŠkarmottagningen i Edsbyn skall šppna redan klockan 07. Fšrst i andra hand planeras fšrlŠngning av šppethŒllandet till klockan 18. VŒrdkonsumenterna visade i EdsbyenkŠten ett ringa intresse fšr šppethŒllande senare pŒ kvŠllen. Key words: enkŠtundersškning, attityder, kvŠllsmottagning, GŠvleborg.,%LB05961T//AMER - #1391 (am7900s.ref) 1984Proos L Hofvander Ys@9Svenskt stšd till hŠlsovŒrd och primŠrhŠlsovŒrd i Vietnam AllmŠnMedicinn54149-151sngI vissa utvecklingslŠnder behšver hŠlsosystemet byggas om frŒn bšrjan med hjŠlp av personal frŒn i-lŠnder som beklŠder nyckeltjŠnster i systemet under lŠngre tid. I andra u-lŠnder Šr systemen bŠttre utvecklade och inhemska kvalificerade befattningshavare finns. Till dessa senare lŠnder hšr Vietnam. Key words: primŠrhŠlsovŒrd, projektarbete, u-land, Vietnam.s,%LB05969T//AMER - #1460 (am7900s.ref)l 1984 Smedman L782BarnhŠlsa och landsbygdsutveckling i Guinea Bissau AllmŠnMedicin 5e4b161-164eÌÅGuinea-Bissau, sšder om Senegal pŒ Afrikas vŠstkust, Šr ett av jordens fattigaste lŠnder - i materiella termer. I mŠnskliga termer dŠremot Šr landet rikt. DŠr finns levande traditioner och kulturarv, men samtidigt stort intresse fšr nya idŽer och modern utbildning. DŠr rŒder fred, stabilitet och sŠkerhet till liv och lem i ett mŒtt som tyvŠrr Šr ovanligt i dagens Afrika. DŠr saknas exploaterande sociala relationer men det finns en fungerande politisk organisation pŒ bynivŒ. Allt detta Šr saker som ger potential fšr ekonomisk och social utveckling, tycker man, men tvingas konstatera att Šnnu har inte mycket i den vŠgen synts till. HŠlsosituationen Šr ocksŒ den prekŠr, sŠrskilt bland barnen. Fšrfattaren, som Šr pediater, deltar i ett barnhŠlsoprojekt som ingŒr i landets satsning pŒ primŠrvŒrden. Projektet har utvecklat en metod fšr hŠlsošvervakning, som bygger pŒ regelbunden vŠgning av barnen under fem Œrs Œlder kombinerat med dšdlighetsregistrering. Enkla hŠlsobefrŠmjande ŒtgŠrder vidtas och utvŠrderas. En viktig mŒlsŠttning Šr att mobilisera bysamhŠllets egen fšrmŒga till problemlšsning i en dialog kring den hšga barnadšdlighetens orsaker. Key words: primŠrvŒrd, hŠlsošvervakning, barn, metodik, U-land.,%LB05972T//AMER - #1480 (am7900s.ref)ar). Lika stor andel, 70%, har tillbringat 30 minuter eller mer med tidningen (21% 60 minuter). FšrŠndringar man vill se i tidningens innehŒll Šr att 43% vill ha mer fallbeskrivningar, 35% mer debattartiklar och 26% mer originalartiklar. Huvudintrycket frŒn de bŒda undersškningarna Šr att lŠsekretsen Šr nšjd och att innehŒllet vŠl speglar de behov som finns hos primŠrvŒrdens medicinska specialitet allmŠnmedicin. Key words: enkŠtundersškningar, forskning, attityder. *$LB06296T//AMER - #446 (am7900s.ref)Rx0Ü L\íLíXÞàÑ°ºv·š³|Ÿt›†šÄ{Èx¾lJ 1999& Holmquist L AndrŽ M Danielsson B Diskussion AllmŠnMedicine20suppl 26 32-35s®§Rubriker: Vem tar initiativet? PŒ vilken nivŒ passar metoden? I vilken typ av verksamhet? I vilket skede av kvalitetsarbetet passar de olika metoderna? Vilka resurser krŠvs? Vilka engageras i arbetet? Hur Œterkopplas resultaten? IngŒr jŠmfšrelser med andra enheter? €r metoderna utvŠrderade och har de visat sig pŒverka den medicinska kvaliteten, patientens upplevda kvalitet eller effektiviteten? Sammanfattande diskussionu$0167ER - #1899 (am7900s.ref)i 1999Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins202n 52-53r.'De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(LŠkemedel);52 Key words: lŠkemedel, Rubriker: Neurologiska biverkningar av metronidazol (KaroLine) Antidepressiva under amning (DRIC) Kortison intranasalt under graviditet (DRIC) MagsŒrsbehandling vid trombocytopeni (DRIC)o$0023ER - #1911 (am7900s.ref)s 1999Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinu203  86-87e81De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(LŠkemedel);86 Key words: lŠkemedel, PŒverkar Xenical blodet? (DRIC) PŒverkar Xenical Waranbehandling? (DRIC) Diflucan under graviditet (DRIC) Erytem efter B12-injektioner (DRIC) Karbamazepin och graviditet - varfšr vitamin K? (DRIC)l$0042ER - #1914 (am7900s.ref)A 1999Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins201o 16-1714-De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(LŠkemedel);16 Key words: lŠkemedel, Arthrotec och fosterskador (DRIC) Endokrin pŒverkan av SSRI (KaroLine) Om Byte frŒn SSRI till tricykliskt preparat (DRIC) Risker fšr fosterpŒverkan av lymecyklin under tidig graviditet? (DRIC).$0006ER - #1945 (am7900s.ref)Ì 1999 Lindsjš L  Recensioneri AllmŠnMedicinr203ö 103De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(KŠrlsjukdomar);103 Key words: recensioner, KŠrlsjukdomar Utredning, bedšmning och kirurgiska ŒtgŠrder. David Bergqvist. Sadettin Karacail. Studentlitteratur, 1998. ISBN 91 44 00156 8$0050ER - #1946 (am7900s.ref)r 1999Rimsa L Ylander J 82LŠsvŠrdesundersškning av tidskriften AllmŠnMedicin AllmŠnMedicinr204. 110kÆÀDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(LŠsvŠrdesundersškning, AllmŠnMedicin);110 En nyligen genomfšrd lŠsvŠrdesundersškning fšr tidskriften AllmŠnMedicin visar att mŒnga distriktslŠkare lŠser varje nummer. Originalartiklar och debattartiklar Šr det man speciellt šnskar mer av. Mer Šn 85% av lŠsarna Šr tillfredsstŠllda eller mycket tillfredstŠllda med tidskriften. Key words: lŠsvŠrdesundersškning, AllmŠnMedicin.$0053ER - #1950 (am7900s.ref)j 1999Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins2041120-1217êãDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(LŠkemedel);120 Key words: lŠkemedel, Litium och amning (KaroLine) Bensodiazepiner under graviditet (KaroLine) Inhalationssteroider och glaukom (KaroLine)Ì$0061ER - #1970 (am7900s.ref)Ì 1999Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicina205158-1597De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(lŠkemedel);158 Key words: lŠkemedel, Hudreaktion av en ACE-hŠmmare - alternativ? (KaroLine) Rektalt NSAID efter hjŠrtinfarkt? (LIV) Perifer neuropati av statin - en klasseffekt? (LIV)r$0080ER - #1974 (am7900s.ref)7 1999Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinr206194-1957äÞDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(LŠkemedel);194 Key words: lŠkemedel, Nitroglycerinsalva vid analfissurer (LIV) HŒravfall av Efexor (LIV) Tas Entocort upp i systemkretsloppet? (LIV)$0093ER - #1977 (am7900s.ref) 2000Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicina211 18-202 De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(LŠkemedel);18 Key words: lŠkemedel, Risk fšr interaktion vid polyfarmaci? (DRIC) ProtonpumpshŠmmare och interaktionsrisk (KaroLine) …strogen och blodtrycket (KaroLine) Kalciumantagonister och psoriasis (LIV) $0110ER - #2000 (am7900s.ref)o 2000Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicina212 52-532PIDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(LŠkemedel);52 Key words: lŠkemedel, Trombosrisk och p-piller - En liknande frŒga med ett nŒgot annorlunda svar (DRIC) Antivitamin-K-behandling och hŒravfall (KaroLine) Avslutad warfarinbehandling, minipiller och DVT (KaroLine) BŠltros och smŠrta (KaroLine)e$0122ER - #2013 (am7900s.ref)p 2000Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 213r 86-87iÈÁKey words: lŠkemedel, Interaktion narkotika och antidepressiva (DRIC) B12 och fšrsŠmrad neuropati (KaroLine) Xenical under graviditet (KaroLine) IgE-medierad reaktion av erytromycin (KaroLine).Ì$0136ER - #2028 (am7900s.ref)Ì 2000Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinc214136-137 º´Key words: lŠkemedel, Omeprazol och huvudvŠrk (KaroLine), Synstšrning av amlodipin (DRIC), Venlafaxin under graviditet (KaroLine) H2-blockare och omeprazol under graviditet (DRIC).$0418ER - #2284 (am7900s.ref)o 2000Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin 215r184-185iÊÃKey words: lŠkemedel, utsŠttningssymtom efter paroxetin (DRIC), interaktion warfarin och rofecoxib? (DRIC), Kinoloner och interstitiell nefrit (DRIC), Reversibel smakfšrlust av terbinafin (DRIC).r$0513ER - #2379 (am7900s.ref)a 1980""Skaraborgs lŠns landsting"nPrimŠrvŒrden i Skaraborg SFAM-nytt2456>7Key words: primŠrvŒrd, Skaraborg, bestŠllningsblankett.*#LB05688T//AMER - #47 (am7900s.ref)Ì 19942,"Redaktionen fšr Svensk lŠkemedelsstatistik"LŠkemedelsŒret 1993 AllmŠnMedicin 153139-140»Medel vid hyperaciditet, ulcus mm mm. LipidsŠnkare. HjŠrt-kŠrlmedel. Hud. Antibakteriella medel. Psykofarmaka. Astmamedel. Svensk LŠkemedelsstatistik 1993. Key words: lŠkemedelsŒret 1993./,%LB08722T//AMER - #1105 (am7900s.ref)m ÙÓ~ËÊ ¹¸,±Ê˜^fÌÌÌ G, CarlssonÌÌ G, CernerudÌÌ G, DahlÌÌ 1995 BŠcklund L<6Klara mŒl fšr diabetesteam i internationellt samarbete AllmŠnMedicinr166m293-302h¨¡S:t Vincent-uttalandet antogs i oktober 1989 vid ett mšte i Saint Vincent i Italien i regi av VŠrldshŠlsoorganisationens Europakontor i Kšpenhamn och Internationella Diabetesfederationens sektion. I Aosta-dalens alpmiljš trŠffades diabetiker, lŠkare och andra medlemmar av diabetesteam, politiker, administratšrer och industrifšretrŠdare. MŒnga av dem talar Šnnu om de starka positiva krafter som frigjordes under S:t Vincentmštet, som antog kvalitativa och kvantitativa mŒl fšr diabetesvŒrden i Europa att uppnŒs under de nŠrmaste fem Œren. SEARCH WORDS: Patient care team; Diabetes mellitus; National health programs; International cooperation; Registries; Europe; Human.,%LB07923T//AMER - #1175 (am7900s.ref)u 1995 Lindkvist Ln Recensionerz AllmŠnMedicin162103-104<6Key words: recensioner, Hypertoni. Thulin R, Liedholm.,%LB00916T//AMER - #1200 (am7900s.ref)0 1995Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicin.164.177-180’‹Key words: Om kalktillfšrsel. Antabus vid leversjukdom. Betakaroten mot soleksem. Terapival avgšr lŠkemedelskostnaderna. Nilsson, J Lars G.Ì,%LB07887T//AMER - #1207 (am7900s.ref)a 1995Holmquist L Andersson Dfd]SŒ hŠr arbetar primŠrvŒrdens utvecklingsenhet i …rebro lŠns landsting med kvalitetsutvecklingc AllmŠnMedicin164201-202¤Vid flera landsting finns idag sŠrskilda sŒ kallade utvecklingsenheter dŠr forsknings-, utbildnings- och utredningskompetens har samlats. Vid nŒgra av dessa enheter har arbetet allt mera kommit att fokuseras kring kvalitetsutveckling. SŒ Šr fallet vid Utvecklingsenheten i …rebro. Vi vill hŠr beskriva vad ett sŒdant arbete kan innehŒlla. SEARCH WORDS: Quality assurance, health care; Primary health care; Sweden.e,%LB07893T//AMER - #1208 (am7900s.ref)n 1995 Persson Lr RecensionerR AllmŠnMedicin16149†€Key words: recensioner, Bahrs, O. Gerlach, F M. Szecsenyi, J.€rtzliche QualitŠtszirkel. Leitfaden fŸr den niedergelassenen Artz.,%LB07469T//AMER - #1217 (am7900s.ref), 1995Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins163 127 zsKey words: lŠkemedel, …kade …dem trots Diuretika ACE-hŠmmare under graviditet NSAID och inflammatorisk tarmsjukdomÌ,%LB07573T//AMER - #1225 (am7900s.ref)n 1995Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicins162 77-78d‚{Key words: lŠkemedel, Ge jŠrnet! Feber av doxycyklin LŒngvarig ergotaminbehandling RecidivhuvudvŠrk vid Imigran-behandling.7,%LB07556T//AMER - #1226 (am7900s.ref)e 1995 Sjšstrand LoFredmans elŠndej AllmŠnMedicinr165g241-242SìåRubriker: Att berusa sig Tid och rus Skuld och Œngest Det hŠmningslšsande ruset FortsŠttning pŒ serien "riskbruk Alkohol" som startade i AllmŠnMedicin 4/95. SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Literature, modern; Poetry; Human; Male.r,%LB07907T//AMER - #1234 (am7900s.ref)f 1995 Persson L Recentionera AllmŠnMedicino16149zsLawrence, Martin. Shoenfield, T. Medical Audit in Primary Health Care. Recentioner. Key words: Primary Health Care.3,%LB07470T//AMER - #1240 (am7900s.ref) nna att mŒnga problem skulle ha kunnat fšrutsŠgas och fšrebyggas. StrŠvan mot hšgre kvalitet innebŠr bŒde att gšra saker rŠtt och att strŠva efter att gšra det pŒ ett bŠttre sŠtt. Vi vill med andra ord undvika felen och samtidigt hitta enklare och bŠttre lšsningar. Information om vardagliga misstag och incidenter kan ge oss vŠrdefull kunskap om hur vi skall korrigera och fšrbŠttra vŒrt handlande i vŒrden. Att pŒ ett systematiskt sŠtt rapportera tillbud i vŒrdarbetet sker idag pŒ mŒnga olika nivŒer, alltifrŒn det nationellt švergripande och lagstadgade, ner till den lokala vŒrdcentralsnivŒn dŠr enskilda personers entusiasm ofšrtrutet inspirerar till fŠrre fel och bŠttre kvalitet. I vŒr artikel vill vi ge ett aktuellt perspektiv pŒ olika nivŒer av tillbudsrapportering. SEARCH WORDS: Olyckor, fšrebyggande; VŒrdcentraler; Databaser, fakta; Felbehandling; VŒrdkvalitet; Register.,%LB08068T//AMER - #1271 (am7900s.ref) 1996LFBerg L Brorsson A Hegle T Henningsson S Malmberg B Nordgren K WidŠng KF?Recension av datorjournaler i primŠrvŒrden. SFAM.dok recenserarr AllmŠnMedicin6173a141-146  I snabb takt har de flesta svenska allmŠnlŠkare begŒvats med datorer, som pŒ ett mer eller mindre vŠlfungerande sŠtt matas med medicinsk dokumentation. SFAMs arbetsgrupp fšr data- och klassifikationsfrŒgor - SFAM.dok - upplever dŠrfšr ett stort behov att frŒn den medicinska specialitetens utgŒngspunkt granska arbetsredskapet datorjournal. Efter att funderat pŒ hur en testning av en datorjournal skulle kunna genomfšras beslšt vi oss i SFAM.dok att utan krav pŒ nŒgon absolut objektivitet titta pŒ datorjournalsystem ur allmŠnlŠkarens synpunkt. Partiskhet och hemmablindhet har vi fšrsškt begrŠnsa genom att ingen varit med som recensent av det egna systemet. Key words: recension, datorjournaler, primŠrvŒrd. SEARCH WORDS: Dokumentation; Datorjournalsystem; PrimŠrvŒrd.0*LB08681TB//AM//LBER - #1274 (am7900s.ref) 1980""Skaraborgs lŠns landsting"nPrimŠrvŒrden i Skaraborg SFAM-nytt2456>7Key words: primŠrvŒrd, Skaraborg, bestŠllningsblankett.*#LB05688T//AMER - #47 (am7900s.ref)Ì 19942,"Redaktionen fšr Svensk lŠkemedelsstatistik"LŠkemedelsŒret 1993 AllmŠnMedicin 153139-140»Medel vid hyperaciditet, ulcus mm mm. LipidsŠnkare. HjŠrt-kŠrlmedel. Hud. Antibakteriella medel. Psykofarmaka. Astmamedel. Svensk LŠkemedelsstatistik 1993. Key words: lŠkemedelsŒret 1993./,%LB08722T//AMER - #1105 (am7900s.ref)m ² gô2‹æ2Ô˜*Ýج΅ˆ 1998 Rudebeck CEm2+Kan man mŠta allmŠnmedicinsk kompetens? III  AllmŠnMedicinf194 187-190nÚÓI tvŒ tidigare artiklar i AllmŠnMedicin nr 1 och 3/98 och har SFAMs specialistexamen granskats utifrŒn frŒgan om det Šr mšjligt att mŠta allmŠnmedicinsk kompetens. Fyra villkor mŒste vara uppfyllda: 1. AllmŠnmedicinsk kompetens kan definieras. 2. OmrŒden fšr bedšmning och jŠmfšrelse kan identifieras. 3. KravnivŒer kan gšras explicita. 4. Processen fšr granskning och bedšmning kan gšras tillfšrlitlig. I den fšrsta artikeln diskuterades det fšrsta villkoret. Den allmŠnmedicinska kompetensen beskrevs som en samverkan mellan tvŒ dimensioner; generalistkompetensen och individkompetensen, dŠr den senare ocksŒ kan utvecklas till att bli allmŠnlŠkarens expertkompetens. I den andra artikeln konstaterades att de olika examensmomenten har en naturlig betoning pŒ antingen generalist- eller expertkompetensen och att detta fšrhŒllande bšr utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av examen. I denna den tredje artikeln refereras engelska erfarenheter som visar att det gŒr mycket bra att gšra kravnivŒer i examen explicita. I artikeln granskades ocksŒ kvaliteten i examensprocessen och ett fšrslag till vidareutveckling, som gšr det mšjligt att verkligen bedšma allmŠnmedicinsk kompetens, presenteras. Key words: allmŠnmedicinsk kompetens.,%LB10469T//AMER - #1668 (am7900s.ref) 1998 Rudebeck CEm.'Kan man mŠta allmŠnmedicinsk kompetens?  AllmŠnMedicin1191i 32-36M& Kan man mŠta allmŠnmedicinsk kompetens? I allmŠnmedicinsk specialistexamen utgŒr examinatorerna naturligtvis frŒn att svaret pŒ frŒgan Šr ja, men hur vŠlgrundat Šr egentligen deras svar? Fšr att allmŠnmedicinsk kompetens ska kunna bedšmas och jŠmfšras mŒste fyra villkor vara uppfyllda: 1. AllmŠnmedicinsk kompetens kan definieras. 2. OmrŒden fšr bedšmning och jŠmfšrelser kan identifieras. 3. KravnivŒer kan gšras explicita. 4. Processen fšr granskning och bedšmning Šr tillfšrlitlig. I denna den fšrsta artikeln av tvŒ diskuteras den allmŠnmedicinska specialistkompetensen. I en kommande artikel kommer de ŒterstŒende tre villkoren att undersškas. Artiklarna utgŒr frŒn ett fšredrag i samband med allmŠnmedicinsk specialistexamen i Norrkšping hšsten 1996. Key words: allmŠnmedicin, kompetens. mŠta.,%LB10260T//AMER - #1707 (am7900s.ref)g 1998Rudebeck CE Sjšnell Gm$Till de kollegor som fŒtt noga AllmŠnMedicinm194ä 171r2,DUPLICATE ???? MŒnga allmŠnlŠkare upplever idag škade krav i arbetet samtidigt som inflytandet šver den egna arbetssituationen minskar. Risken Šr uppenbar att de stŠngs in i hšrnet, tšmda pŒ krafter och visioner. LŒngtidssjukskrivningarna Šr ingen vandringssŠgen. Key words: allmŠnlŠkare, škade krav.,%LB10460T//AMER - #1756 (am7900s.ref)a 1999Rudebeck CE Eliasson G"Nytt frŒn fortbildningsrŒdet AllmŠnMedicinp201a10ŠDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 1999;20(FortbildningsrŒdet);10 Rubriker: FQ-projektet avslutat FšrŠndringar pŒ Fortbildningssekretariatet FQ-gruppledarseminarium Handledare fšr FQ-gruppledare FQ-enkŠten Studiebreven FortbildningsrŒdet och KUR FQ-gruppledarmaterikel Carl Edvard Rudebeck avgŒr som nationell fortbildningssamordnare Key words: fortbildningsrŒdet.$0003ER - #1943 (am7900s.ref)r 1984 Hallgren CGs Recensioner AllmŠnMedicin5146TMKey words: recensioner, Nordisk lŠkemedelsstatistik 1979-1980 andra upplagan.t$0232ER - #2097 (am7900s.ref)  1990 Mšlstad CM Recensioner AllmŠnMedicin116 258ef_Key words: recensioner, Hulter-sberg K. ADL-trappan. Studentlitteratur 1989 ISBN 91-44-28641-4S$0320ER - #2186 (am7900s.ref)8 1991 Mšlstad CMNGUltraljudsundersškning av sinus - ett exempel frŒn en liten vŒrdcentrale AllmŠnMedicinn123 109-110oleDiagnostik av …LI/sinuit fšre och efter infšrandet av ultraljudsundersškning av sinus pŒ vŒrdcentral studerades genom en journalundersškning. Antalet diagnostiserade fall liksom antalet ršntgenundersškningar av sinus minskade. Kostnadsanalys visade inga pŒtagliga prisskillnader med eller utan Sinuson. Key words: ultraljudsundersškning, sinus, vŒrdcentral.r*$LB08772T//AMER - #769 (am7900s.ref) 1981 Kjellstršm DXRManuell registrering och bearbetning av basala data pŒ en distriktslŠkarmottagning SFAM-nytth24126-127& Artikeln avser att beskriva en metod att samla enkla data pŒ en vŒrdcentral fšr att ška kunskaperna om primŠrvŒrdens innehŒll sŒ att de kan anvŠndas i utbildningen av AT/FV-lŠkare och Šven till distriktslŠkarens egen efterutbildning. Key words: basdata i primŠrvŒrd, manuell registrering.*$LB05734T//AMER - #102 (am7900s.ref) 1982 Bruusgaard D.(Svenske tilstander - ett obsolet begrep? SFAM-nytte3r2r65ûFšrfattaren ger i artikeln en kort historisk exposŽ av allmŠnmedicinens utveckling i Sverige. Han framhŒller att primŠrvŒrden hŠr fšrŠndrats frŒn ett fšr švriga Norden avskrŠckande exempel till ett fšredšme. Key words: allmŠnmedicin, historia, debatt.i*$LB05767T//AMER - #177 (am7900s.ref)îÖê®Ñ¦ÁT›”Ö 1995Granvik M von Schultz MfNHEffekten av kostinformation fšr bŠttre kolesterolvŠrden minskade pŒ sikt AllmŠnMedicin161r 33-34küI artikeln behandlas ett preventivt "kostprojekt" som bedrivits vid Skogsbo vŒrdcentral i Avesta kommun i sšdra Dalarna. Huvudsyftet var att studera om riktade hŠlsokontroller med sŠrskilt inriktning pŒ kostrŒdgivning kan fšrbŠttra blodfettvŠrdena bland personer i Œldrarna runt 40. I artikeln redovisas utfallet efter tolv och 36 mŒnader. Undersškningen visar att totalkolesterolnivŒn inte varaktigt kunnat sŠnkas trots en lovande bšrjan. NŒgot av en ŒtergŒng till utgŒngslŠget kunde noteras efter det att de kontrollerande och informerande insatserna frŒn primŠrvŒrden sida upphšrt. Key words: KolesterolnivŒ. SEARCH WORDS: Health promotion; Patient education; Diet; Cholestrol; Diet, reducing; Life style; Health surveys; Follow-up studies; Human; Male; Female.,%LB07463T//AMER - #1171 (am7900s.ref)w 1995AndrŽ M Petersson C  AllmŠnmedicinens trŠdgŒrdi AllmŠnMedicin 163n 1087tmAllmŠnmedicinen i Sverige Šr en trŠdgŒrd som lŠnge vanvŒrdats. Det ha inte saknats Œsikter om anlŠggning, tillgŠnglighet, resurstilldelning med mera. MŒnga gŒnger har Œsikterna gŒtt isŠr och diskussionerna stŒtt heta. Projekteringar har genomfšrts, men trŠdgŒrdsskštseln har hela tiden varit eftersatt. DŠr det funnits stycken, som med hjŠlp av entusiastiska trŠdgŒrdsarbetare eller konstgšdsel av nŒgot slag prunkat i hŠpnadsvŠckande omfattning. NŒgra hšrn, gŠrna de som grŠnsat till skog och Šng, har varit vŠl ansade och šmt vŒrdade, men de har fšrsvunnit i det allmŠnna intrycket av vanvŒrd. Key words: allmŠnmedicin.a,%LB07564T//AMER - #1178 (am7900s.ref) 1995 Hey Mä& Specialistexamen i AllmŠnmedicin AllmŠnMedicinr162l 75-76 º³Specialistexamen i allmŠnmedicin Šr inne pŒ sjŠtte ŒrgŒng. HŠr redovisas examensprocessen och avslutningsdagen i Uppsala 1994. Key words: allmŠnmedicin, specialistexamen, Uppsala.D,%LB07555T//AMER - #1216 (am7900s.ref)e 1995 Sšderstršm M:4SFAM bildar nytt forum fšr disputerande allmŠnlŠkare AllmŠnMedicin.163e116-117eðéSedan specialiteten allmŠnmedicin blivit ett akademiskt Šmne har det fšr varje Œr tillkommit nydisputerade allmŠnlŠkare. Vad skall de gšra sedan, frŒgar sig mŒnga, bŒde arbetskamrater och chefer. Key words: disputerande allmŠnlŠkare.m,%LB07568T//AMER - #1232 (am7900s.ref)d 1995Andre Ma Recensioner AllmŠnMedicin163 148u(!Key words: recension, Glastaket.i,%LB07581T//AMER - #1257 (am7900s.ref)k 1995 Sšderstršm M RecensionR AllmŠnMedicin166307-3083JCKey words: recension, Barnmedicinsk undersškningsteknik. VideofilmB,%LB00837T//AMER - #1261 (am7900s.ref)Ì =–Í S@ O‚ø˜óäëLêÈè€åŽßÄÖ 2000Hallberg A Dahlberg G3XRKan samtalsgrupper med Šldre patienter i primŠrvŒrden minska deras vŒrdkonsumtion? AllmŠnMedicinn2120 33-34 :3De fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(€ldre, vŒrdkonsumtion);33 Rubriker: Bakgrund och genomfšrande Sorgenfrimottagningen VŒrdcentralen Fosietorp Metod EnkŠt JournalgenomgŒng Statistiska metoder Resultat EnkŠt JournalgenomgŒng Diskussion. Key words: Šldre, vŒrdkonsumtion.p$0114ER - #2005 (am7900s.ref)e 2000Beckman A HŒkansson Aa:3Effekter av utbyggd primŠrvŒrd En enkŠtundersškning. AllmŠnMedicinl212e 60-63aDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(PrimŠrvŒrd, effekter);60 RubrikePr: SjukvŒrd och lŠkarkontakt Kontakt OtillfredsstŠllt vŒrdbehov och alternativ medicin Fria kommentarer Diskussion Slutsats. Key words: primŠrvŒrd, effekter.ä$0125ER - #2014 (am7900s.ref)1 2000 Lundqvist Al& Att skapa en fortbildningskultur AllmŠnMedicin 213s 78-79uöïRubriker: Fortbildningens villkor Projekt FQ-gruppledare som "motorer" Fort-e - lŠnsšvergripande nŠtverk Kurser utifrŒn allmŠnlŠkares behov Individuella fortbildningskonton En fortbildningskultur vŠxer fram. Key words: fortbildningskultur.y$0132ER - #2020 (am7900s.ref)1 2000 Kimming A 60Ont i magen visade sig vara stramhet i mjukdelar AllmŠnMedicin0212n66ÞØDe fšljande 2 textraderna motsvarar 'kŠllan' fšr denna referens. 2000;21(Mage);66 Rubriker: Bakgrund Utdrag ur kirurglŠkarens anamnes Bedšmning Rekommendation Sjukgymnastisk bedšmning och behandling. Key words: mage.$0127ER - #2023 (am7900s.ref)Ì 2000 Hallberg A0)Hur personlig skall en allmŠnlŠkare vara?o AllmŠnMedicin214 1262*#Key words: allmŠnlŠkare, personlig.$0415ER - #2281 (am7900s.ref)Ì 2000 Hamilton AngSvenska allmŠnlŠkare fick fšrsta pris vid AAFP:S Œrliga vetenskapliga kongress i Orlando september 1999A AllmŠnMedicin 214d 128 piBesšk pŒ American Academy of Family Physicians vetenskapliga kongress i Orlando blev dramatisk pŒ flera sŠtt fšr en grupp allmŠnlŠkare frŒn VŠstsverige. Fšrst hotade en orkan genomfšrandet av hela kongressen och sedan vann vi fšrsta pris fšr internationell vetenskaplig presentation. Key words: allmŠnlŠkare, AAFP:s vetenskapliga kongress, Orlando, fšrsta pris. $0416ER - #2282 (am7900s.ref)  2000 Darnell An>7En betraktelse frŒn receptionen En dag pŒ vŒrdcentralenr AllmŠnMedicin 214 14981Key words: receptionen, betraktelse, vŒrdcentral.$0424ER - #2290 (am7900s.ref)Ì 2000 Nilsson At Recensioner  AllmŠnMedicinn214l 159tEn familjefar som vid 30 Œrs Œlder tvingades fly fšr sitt liv till ett annat land tillsammans med sin familj sa en dag sorgset till sin hustru efter mŒnga Œr i det nya landet: -"Min tid var dŒ" Han hade inte bara fšrlorat sitt hem och sitt land. Han hade ocksŒ fšrlorat sin sociala identitet och sitt sjŠlvklara sammanhang sedan generationer tillbaka, sin stŠllning och andra mŠnniskors respekt. Han hade fšrlorat sitt sprŒk och den sŠkerhet och vila tillvaron som det egna sprŒket och den invanda kunskapen om sociala koder ger. Hans liv var numera och skulle fortsŠtta att vara en osynlig men stŠndig kamp. Detta till skillnad frŒn den sjŠlvklara tillvaron han skulle ha haft om han stannat kvar i sitt forna hemland. Trots att han inte drabbades av nŒgon akut kris och trots att han hade en god framtid i det nya landet, var det inte hans framtid som fanns dŠr. Han sšrjde innerligt sina avklippta rštter och sin fšrlorade framtid. Key words: recensioner, Hur man mšter mŠnniskor i sorg. Gurli Fyhr Natur och Kultur 1999 ISBN 91-27-07333-5$0429ER - #2295 (am7900s.ref) 2000ForssŽn A Carlstedt G9HAMellan ansvar och makt - kvinnor arbete, hŠlsa och ohŠlsa i fokust AllmŠnMedicini215n194-196 ¼¶Ny avhandling. I mars 1999 disputerade tvŒ lŠkare, Gunilla Carlstedt och Annika ForssŽn vid LuleŒ Tekniska universitet, institutionen fšr arbetsvetenskap. De lade fram sitt gemensamma arbete "Mellan ansvar och makt - en diskussion om arbete, hŠlsa och ohŠlsa utifrŒn tjugo kvinnors livs-berŠttelser". Avhandlingen Šr en monografi pŒ svenska. HŠndelsen var unik, dels fšr att Gunilla och Annika valt att knyta sig till LuleŒ Tekniska Universitet, trots sin medicinska bakgrund, och dels fšr att de skrivit en gemensam avhandling. Gunilla startade sin lŠkarbana i LuleŒ bland annat inom primŠrvŒrden. Hon var Balint-handledare i den fšrsta Balintgruppen som startade i LuleŒ, och Šr dŠrmed en betydelsefull person fšr oss som var unga och oerfarna dŒ vi bšrjade i Gunillas grupp. Annika har utbildat sig till specialist i allmŠnmedicin i LuleŒ, men gjort ett avbrott i sin kliniska verksamhet under de Œr hon arbetat med avhandlingen. Nu har hon en fot i vŒrden och en i universitetet. En solig dag i mars 1999 var det sŒ dags. FšrelŠsningssalen var fylld till sista plats. MŒnga av de kvinnor som Gunilla och Annika intervjuat fanns pŒ plats. HŠr fšljer Annika egen sammanfattning av arbetet. /Meta Wiborgh.$0516ER - #2382 (am7900s.ref) 2000 Beckman Ai Recensioner  AllmŠnMedicin5215a 203fÀºKey words: recensioner, Att mena och mŠta samma sak - en begreppsorienterad metod fšr terminologiskt arbete. Anita Hedin m fl. Lund Studentlitteratur, 1999 147 sidor ISBN 91-44-01251-9.$0520ER - #2386 (am7900s.ref)f 199381"Styrelsen fšr Svensk Fšrening fšr AllmŠnmedicin"PINytt frŒn SFAM Styrelsen 1993, Protokoll - Œrsmšte i …stersund 1992-11-20i AllmŠnMedicin141 5-6Ì Key words: SFAM, Œrsmšte.Ì*$LB08753T//AMER - #972 (am7900s.ref) 1981NordŽn d]Forskning i primŠrvŒrd, basen fšr planering och utbildning. VŒr erfarenhet i Dalby sedan 1968R SFAM-nytts2r2  36-37l¼Fšrfattaren redovisar i artikeln att grunden fšr all utbildning Šr forskning. Genom en historisk exposŽ av erfarenheter frŒn Dalby forskningsstation sŠger fšrfattaren att genom att arbeta med totalbefolkningen tycks vi fŒtt fram en ny form av epidemiologi - referensbefolkningens epidemiologi. Kunskapen som fŒs genom detta arbetssŠtt ger utgŒngspunkter bŒde till planering och utbildning. Key words: forskning i primŠrvŒrd, erfarenhet i Dalby.*#LB05702T//AMER - #60 (am7900s.ref)d~m€jF?l‹üŠNm®/ 1991Domeij DLFNordiskt allmŠnlŠkarseminarium, 6-8 september 1990. Torshavn, FŠršarna AllmŠnMedicinn124151-152lTMKey words: FŠršarna, Seminarie, ekonomiska ansvaret, šppen sjukvŒrd. Danmark.Ì*$LB08769T//AMER - #814 (am7900s.ref) 1992 Andersson D0€yAllmŠnmedicin i PIFF-tappning - ett accepterande av nuvarande felaktiga resursfšrdelning mellan slutenvŒrd och šppenvŒrd? AllmŠnMedicin131s 4-5a¸²Vi bšr krŠva att de nya fšrslagen šppet redovisar om det sker šverfšring av ekonomisk resurser till primŠrvŒrd frŒn slutenvŒrd, hur stor denna šverfšring Šr och i vilken takt den skall ske. Fšrst dŒ kan allmŠnmedicinen fŒ den ekonomiska bas den behšver och fšrst dŒ kan egentligen en diskussion starta om hur mŒngfalden i allmŠnmedicinen kan utvecklas. Key words: allmŠnmedicin, PIFF-tappning, resursfšrdelning, slutenvŒrd, šppenvŒrd.*$LB06616T//AMER - #876 (am7900s.ref) 1992Andersson D Petersson C):4STOP fšr tveksamhet om hypertonibehandling av Šldre? AllmŠnMedicin133 92-93ŠRubriker: Studieresultat SŠkerstŠlld hypertoni bšr behandlas Vilka ska behandlas? Oklara faktorer Key words: Hypertonibehandling av Šldre.*$LB06646T//AMER - #905 (am7900s.ref) 1992 Andersson DrF?Replik till kommentarerna av Peter Baeckstršm och Anders Miltond AllmŠnMedicinn133r99B;Key words: replik, resursfšrdelning, slutenvŒrd, šppenvŒrd.n*$LB07079T//AMER - #906 (am7900s.ref) 1994Andersson D Furhoff Ae@:Remiss "LŠkemedel och kompetens" - delbetŠnkande av LFU 92 AllmŠnMedicin15261¬¥Svensk fšrening fšr allmŠnmedicin har erhŒllit rubricerade delbetŠnkande pŒ remiss frŒn Sveriges LŠkarfšrbund fšr yttrande. Key words: remiss, Sveriges LŠkarfšrbund.a,%LB05631T//AMER - #1086 (am7900s.ref)a 1994rlAndersson D Foldevik M KŠllkvist A Lindholm L MŒwe U NorŽn I Persson L Rudebeck CE Sjšgreen J Hammarstršm BW4-Vad tycker allmŠnlŠkarna om sin fortbildning? AllmŠnMedicinI156n272-276a60Rubriker: Bakgrund EnkŠt till alla allmŠnlŠkare Resultat Mycket god svarsfrekvens Vilka Šr det som har svarat? Hur ser fortbildningsmšjligheterna ut i landstingen? Key words: Family practice; Physicians, family; Attitude of health personnel; Education, medical, continuing; Questionnaries; Sweden; Human.,%LB07425T//AMER - #1129 (am7900s.ref)a 1994 Andersson Du("Den framtida efterfrŒgan pŒ lŠkare AllmŠnMedicinå155.217-219rÜÕI rapporten (Ds 1994:57) diskuteras tillgŒng och efterfrŒgan pŒ lŠkare fram till Œr 2015, samt frŒgor ršrande lŠkarutbildningens lŠngd, allmŠntjŠnstgšring och legitimation. Key words: efterfrŒgan, lŠkare, framtid.l,%LB07322T//AMER - #1132 (am7900s.ref). 1995 Andersson DrNHLŠkemedelsfšrsšrjningen i Sverige - offentlig eller privat angelŠgenhet? AllmŠnMedicin 161s 27-28e<6LŠkemedelsfšrsšrjningsutredningen (LFU 92s) slutbetŠnkande "Omsorg och konkurrens" (SOU 1994:110) kom att innehŒlla rŠtt sŒ radikala fšrslag till nyordningar fšr fšrsŠljning av lŠkemedel till allmŠnheten och till den slutna sjukvŒrden. De remissvar pŒ betŠnkandet som strax fšre Œrsskiftet inkom till Socialdepartementet visar ocksŒ att det rŒder mycket delade meningar om nyttan med konkurrens inom och privatisering av lŠkemedelsdistributionen. Man kan sammanfatta svaren šver LFU 92 som att var och en hŒller pŒ sitt. RiksfšrsŠkringsverket vill ška sitt inflytande, sjukvŒrdshuvudmŠnnen vill bestŠmma sjŠlva om var de kšper lŠkemedel., Konkurrensverket vill infšra konkurrens och Glesbygdsmyndigheten vill att lanthandlarna skall fŒ sŠlja flera lŠkemedel. Inga šverraskningar! Key words: lŠkemedelsfšrsšrjning, Sverige.,%LB07460T//AMER - #1149 (am7900s.ref) ŽlÖåöß×6ÒtÅP 1995W-Hammarstršm B Olsson B60PrimŠrvŒrdens lŠkare mŒste vara allmŠnmedicinare AllmŠnMedicine163E109-110’‹Den svenska modellen fšr uppbyggnad av primŠrvŒrden med vŒrdcentraler bemannade med distiktslŠkare och distriktsskšterskor har, dŠr tillgŒngen pŒ allmŠnmedicinare mšjliggjort en rimlig avgrŠnsning av arbetsmŠngden, visat sig fungera vŠl ur ett medicinskt kvalitetsperspektiv. Key words: lŠkare, primŠrvŒrd, allmŠnmedicinare. SEARCH WORDS: Primary health care; Family practice; Physicians; Human.R,%LB07565T//AMER - #1220 (am7900s.ref)  1995 JŠrhult Bv.'AllmŠnmedicin - praktik eller vetenskap/ AllmŠnMedicin0165e223-228aÌÅDetta var rubriken pŒ ett av symposierna vid 9:e Nordiska Kongressen i AllmŠnmedicin i Uppsala, juni 1995. Den allmŠnmedicinska specialiteten har en fast fšrankring i sin praktik, medan den fortfarande sšker sina former fšr vetenskaplig anknytning. Praktiken och forskningen har inte alltid kongruenta problemstŠllningar. Kan de ŠndŒ ha nytta av varandra? Bengt JŠrhult presenterar sitt inledningsanfšrande. Key words: allmŠnmedicin, praktik, vetenskap.a,%LB07901T//AMER - #1233 (am7900s.ref)9 1995 JŠrhult Bu:4AllmŠnmedicin - forum fšr panegyrik eller vetenskap? AllmŠnMedicinr165 233†€Rubriker: Kunskap om WONCA behšvs Kontroversiella projekt Famšs intervju Fšrslag Key words: allmŠnmedicin, vetenskap, panegyrik.,%LB07903T//AMER - #1238 (am7900s.ref)0 1995Olsson B>7Remissvar: FšrstŠrkt tillsyn šver hŠlso- och sjukvŒrden AllmŠnMedicin166n 261nTNSFAM:s svar pŒ remissen Ds 1995:35. Key words: tillsyn, hŠlso- och sjukvŒrden.,%LB07913T//AMER - #1246 (am7900s.ref)g 1995 Ossiansson B Recensioner AllmŠnMedicinl164s 204-leKey words: recension, Engstršm-Laurent A, Leden I, Nived O, Sturfelt G. Reumatologi. Birger Ossianssos,%LB00885T//AMER - #1252 (am7900s.ref)0 1995Olsson B Wiborgh M,%SFAMs arbetsgrupp fšr demokratifrŒgor AllmŠnMedicinl165 2384.Key words: SFAM, arbetsgrupp, demokratifrŒgor.$0212ER - #2077 (am7900s.ref)Ì 1996 Mattsson BNGLife-long learning - some personal experiences from different countriesa AllmŠnMedicin17suppl 18 13-14d šOnce a wise colleague characterised the ideal doctor in the words: "The good doctor is the perpetual student". The good doctor should be a person who is able to reconsider an to ask questions, a person who no ever acquires and attitude of self-sufficiency, but has condour, curiosity and interest in the unknown as a lodestar. Rubriker. Israel Estonia. Key words: life-long learning, personal, Israel, Estonia.,%LB08630T//AMER - #1283 (am7900s.ref) 1996 JŠrhult Bu$Implementering av vŒrdprogrami AllmŠnMedicine17suppl 17 31-327ìæSamtal med Hetty Wemekamp, allmŠnlŠkare och medlem i den grupp inom NHG som arbetar fram undervisningprogram. Som exempel pŒ implementering av vŒrdprogram fick vi pršva en del av ett utbildningsprogram om acne. Acneprogrammet Šr avsett fšr allmŠnlŠkare som i ett omrŒde samlas i grupp. Man har nŒgra preciserat gruppstorleken. Vissa šversikter vŠnde sig till 20 allmŠnlŠkare medan mer sjŠlvinstruerade avsnitt och grupparbeten skulle gšras i mindre grupper, ofta mellan 6-12 personer. Det fšr mig pŒfallande var programmets genomtŠnkta pedagogiska upplŠggning, med tydliga instruktioner till gruppledaren, med vŠl fšrberedda hjŠlpmedlen typ slides och bilder och att programmets genomfšrande i princip kunde bŠras av allmŠnlŠkargruppen sjŠlv. Det hindrade inte att man fšreslog samverkan och experthjŠlp frŒn t ex apotek i form av apotekare/receptarie eller specialist. Rubriker: Fšrena kvalitetssŠkring och fortbildning En fallbeskrivning Mina reflektioner Key words: implementering, vŒrdprogram.,%LB08473T//AMER - #1290 (am7900s.ref)"÷õ¢òò 1996 HŒkansson An Recensionerc AllmŠnMedicin164 226phaKey words: recension, VŒr fantastiske hjerne. Espen Dietrichs, Leif Gjerstad. ISBN 82 00 41456 6Ì,%LB00952T//AMER - #1265 (am7900s.ref)Ì 1996$Furhoff A Modin S StŒlhammar JPIAtt arbeta med fortbildning pŒ landstingets uppdrag - inget enkelt mandats AllmŠnMedicina173.136-138eľSFAMs fortbildningsprogram har nu sjšsatts efter flera Œrs noggranna fšrberedelser. Det bygger pŒ švertygelsen att kvalitetsutveckling och fortbildning mŒste utgŒ frŒn de behov som gšr sig gŠllande i det dagliga arbetet med patienter. Fortbildningen skall styras "inifrŒn" av allmŠnlŠkarna sjŠlva - i stŠllet fšr som hittills - "ovanifrŒn" av andra organ eller "utifrŒn" av lŠkemedelsindustrin. SFAMs koncept har ocksŒ anammats av flera huvudmŠn. Det uppfattas om vettig pedagogik, som anses kunna leda till en ur verksamhetens synpunkt ŠndamŒlsenlig kompetensutveckling. De som arbetar med fortbildning i sŒdana landsting kan dŒ Œ ena sidan fŒ glŠdja sig Œt en seger fšr fšrnuftet, Œ andra sidan fŒ brottas med de problem som Šr oundvikliga nŠr ett nerifrŒnperspektiv ska genomfšras uppifrŒn. MŒnga Šr - eller har varit - aktiva i SFAM i utbildningsfrŒgor, och kan ocksŒ fŒ problem med att hŒlla isŠr de olika rollerna. Key words: fortbildning, landstinget.,%LB08679T//AMER - #1268 (am7900s.ref)k 1996D=HŒkansson A Kvamme O Magnœsson S NorŽn I Olesgaard P Winell Ky6/Trends and traditions in Nordic family medicine7 AllmŠnMedicinf17suppl 18 4-8e2,The tasks and working conditions of the general practitioner (GP) in the Nordic countries have changed radically in recent decades, and development is continuing. Changes in society, chiefly the shrinking economy of the health service, will give the GP the main role on the future scene in Nordic health care. Increasing demands will be heard for well-functioning cooperation between the allrounders of family medicine and the specialists in hospitals. This was made clear at a symposium at the Ninth Nordic Congress of Family Medicine in Uppsala in June 1995. the symposium, which was entiled "Trends and Traditions in Nordic Family Medicine", was chaired by Anders HŒkansson of VŠxjš, Sweden, and the panel included a GP from each of the Nordic countries. Key words: trends, traditions, Nordic family medicine.,%LB08627T//AMER - #1270 (am7900s.ref)å 1996 Lindman Ak6/VŒrdprogramarbete i Holland - teori och praktik  AllmŠnMedicins17suppl 17 29-30 ngSamtal med Jaap Querido, sekreterare vid Standard Advisory Board, NHG. Arbetet med vŒrprogram bšrjade i Holland i mitten pŒ 50-talet. Man arbetade dŒ med lokala vŒrdprogram i perspektivet "nerifrŒn och upp". Det ledde sŒ smŒningom fram till ett mer eller mindre virrvarr av lokala vŒrdprogram med olika kriterier, standards etc. Ur detta uppstod kravet pŒ att ta fram och sŠtta nationella standards. Rubriker: TillvŠgagŒngssŠtt UppifrŒn och ner eller nerifrŒn och upp Viktiga faktorer Exempel pŒ vŒrdprogram Karakteristika Standards fšr febrila barn Avslutning Key words: vŒrdprogramarbete, Holland, teori, praktik.l,%LB08472T//AMER - #1295 (am7900s.ref)n¯ÄŠ€ˆú|¸ 1995 Dahl J81Diagnostiken av paniksyndrom bšr kunna fšrbŠttras  AllmŠnMedicinf166i275-280i I en retrospektiv journalstudie vid Tallhšjdens vŒrdcentral i SšdertŠlje undersšktes hur lŒng tid det dršjt innan 18 patienter som insjuknat i paniksyndrom fŒtt rŠtt diagnos. Tiden till diagnos analyserades bŒde med avseende pŒ den tid som patienterna har dršjt med att sška lŠkare och den tid som gŒtt frŒn fšrsta lŠkarbesšket till dess diagnosen sattes. Vidare studerades hur mŒnga lŠkarbesšk patienterna hade gjort innan de fick rŠtt diagnos, hos vilka lŠkare de hade sškt och vilken behandling de hade fŒtt. Mediantid frŒn symtomdebut till diagnos var 94 dagar. Huvuddelen av denna tid kunde hŠnfšras till perioden mellan de fšrsta lŠkarbesšket och det besšk dŒ diagnosen stŠlldes. Detta var sŠrskilt markant hos de patienter som hade sškt lŠkare redan under fšrsta veckorna efter symtomdebuten. I genomsnitt krŠvdes fyra lŠkarbesšk innan patienten fick rŠtt diagnos. SEARCH WORDS: Panic disorders; Syndrome; Diagnosis, differential; Referral and consultation; Time factors; Retrospective studies; Prevalence; Human; Adult.,%LB07918T//AMER - #1147 (am7900s.ref) 1995 Sjšgreen JF?Efter huslŠkarlagen - ny start eller nytt ras fšr primŠrvŒrden?a AllmŠnMedicink162n 71-73i<5Rubriker: StŠrk patientens stŠllning HemsjukvŒrd Patientens rŠtt att vŠlja lŠkare AllmŠnmedicinsk kompetens ger en kostnadseffektiv sjukvŒrd ("BŠsta mšjliga utbyte av skattepengarna") Positiv rekrytering av allmŠnlŠkare ST-tjŠnster i allmŠnmedicin Fortbildning Kvalitetsutveckling En stark primŠrvŒrd - en fšrutsŠttning fšr en demokratiskt styrd hŠlso- och sjukvŒrd Centrala politiska styrmedel Šr nšdvŠndiga Analysera och avgrŠnsa "folkhŠlsoarbetet" Fšrslag. Key words: huslŠkarlagen. SEARCH WORDS: Primary health care; Family practice; Health care reform; Sweden.ö,%LB07553T//AMER - #1159 (am7900s.ref)n 1995 Rose J82Kommer allmŠnmedicin att finnas i Sverige Œr 2000? AllmŠnMedicini161m 10-11iÔÍVarfšr Šr det sŒ att man pŒ kontinenten sedan mŒnga Œr haft ett system med att allmŠnlŠkare Šr fšrsta instans i patientens kontakt med sjukvŒrden och den som bedšmer och behandlar fšrst och sedan tar stŠllning till eventuella kontakter med specialister om sŒ behšvs? Jo, dŠrfšr att man har insett, att det Šr viktigt att patienten har en lŠkare som han kan gŒ till med alla problem och som bryr sig om patienten och dennes helhet. SEARCH WORDS: Family practice.7,%LB07454T//AMER - #1161 (am7900s.ref)a 1995 StŒlhammar JrlEn allmŠnmedicinsk tankesmedja - reflexioner i samband med 9:e nordiska kongressen i allmŠnmedicin i Uppsala AllmŠnMedicin 165r219-223eÖÐUppsala var under nŒgra dagar i juni platsen fšr den 9:e nordiska kongressen i allmŠnmedicin. Drygt 500 deltagare frŒn frŠmst de nordiska lŠnderna, men glŠdjande nog Šven frŒn Estland och Litauen, deltog i totalt tretton symposier och sju plenarfšrelŠsningar samt, fšr de morgonpigga, "uppe med tuppen" - frukostmšten pŒ fyra av stadens hotell. HŠr nŒgra reflexioner i samband med denna kongress. SEARCH WORDS: Family practice; Humanism; Congresses; Sweden; Human.,%LB07900T//AMER - #1198 (am7900s.ref);û ø¢èÖâ° 1995Hensjš L"FrŒgor och svar om lŠkemedel AllmŠnMedicinm166f281-282aKey words: lŠkemedel, LŒngtidseffekter av Somadril? (ELINOR) Citalopram och fenytoinbehandling (DRIC) Tardiva dyskinesier och neuroleptika (KAROLINE) Furosemid och risk fšr diabetes? (KAROLINE) Lokala steroider under graviditet (KAROLINE) Kopparspiral och graviditet (LIV),%LB07919T//AMER - #1249 (am7900s.ref) 1995 Lindkvist Le Recensioners AllmŠnMedicin163n 151mLFKey words: recension, Klinisk mikrobiologi. Danielsson, D. Kjellander,,%LB00893T//AMER - #1255 (am7900s.ref)  1996(!Holmquist L Andersson D Edqvist Göd^Tillbudsrapportering - en metod fšr att upptŠcka kvalitetsbrister och risksituationer i vŒrden AllmŠnMedicin171 41-43s®¨Hur noga vi Šn fšrsšker planera vŒr verksamhet uppstŒr ŠndŒ problem. Allt det vi vill gšra gŒr inte som berŠknat och ibland gšrs ocksŒ rena misstag. Det gŠller att fšrsška minimera dessa kvalitetsbrister. Om vi i ett tidigt stadium kunde identifiera problemen och analysera orsakerna till dem, skulle vi finna att mŒnga problem skulle ha kunnat fšrutsŠgas och fšrebyggas. StrŠvan mot hšgre kvalitet innebŠr bŒde att gšra saker rŠtt och att strŠva efter att gšra det pŒ ett bŠttre sŠtt. Vi vill med andra ord undvika felen och samtidigt hitta enklare och bŠttre lšsningar. Information om vardagliga misstag och incidenter kan ge oss vŠrdefull kunskap om hur vi skall korrigera och fšrbŠttra vŒrt handlande i vŒrden. Att pŒ ett systematiskt sŠtt rapportera tillbud i vŒrdarbetet sker idag pŒ mŒnga olika nivŒer, alltifrŒn det nationellt švergripande och lagstadgade, ner till den lokala vŒrdcentralsnivŒn dŠr enskilda personers entusiasm ofšrtrutet inspirerar till fŠrre fel och bŠttre kvalitet. I vŒr artikel vill vi ge ett aktuellt perspektiv pŒ olika nivŒer av tillbudsrapportering. SEARCH WORDS: Olyckor, fšrebyggande; VŒrdcentraler; Databaser, fakta; Felbehandling; VŒrdkvalitet; Register.,%LB08068T//AMER - #1271 (am7900s.ref) 1996LFBerg L Brorsson A Hegle T Henningsson S Malmberg B Nordgren K WidŠng KF?Recension av datorjournaler i primŠrvŒrden. SFAM.dok recenserarr AllmŠnMedicin6173a141-146  I snabb takt har de flesta svenska allmŠnlŠkare begŒvats med datorer, som pŒ ett mer eller mindre vŠlfungerande sŠtt matas med medicinsk dokumentation. SFAMs arbetsgrupp fšr data- och klassifikationsfrŒgor - SFAM.dok - upplever dŠrfšr ett stort behov att frŒn den medicinska specialitetens utgŒngspunkt granska arbetsredskapet datorjournal. Efter att funderat pŒ hur en testning av en datorjournal