LB06698T//AM Andersson, Sven-Olof. "Mor och far krigar å kulorna går genom mej". Rapport från en konferens om barnmisshandel och omsorgssvikt 1992 (13(6)) pp 262-264 Barnen hamnar i välfärdssamhällets sprickor. Där kan vi finna dem om vi söker och har förmågan att lyssna. Nomad-barnen, de som flyttar mellan föräldrar och familjer, ofta byter adress, skolor och barnomsorg, de säger: "Så fort jag fått en kompis så flytt Key words: Konferensrapport, barnmisshandel, omsorg, sexuella övergrepp, prevention. LB05663T//AM Beling, Matts. Husläkarutredningen 1979 ((2)) pp 7-8 SFAM-nytt Rubriker: Remissärenden Psykisk hälsovård 1 Socialt innehåll i sjukvården - en vägledning - ett förslag till underlag till vårdprogram. Samhällsmedicinska moment i läkarutbildningen. Mödra- och barnhälsovård, förslag till principprogram. Angående gemensamma regler inom Norden för användning av Akupunktur. Regionssjukvårdsbetänkandet SOU 1978:70. Key words: husläkarutredning. LB00826T//AM Gunnarsson, Christer. Utbildningsfrågor 1979 ((2)) pp 1-3 SFAM-nytt Rubriker: Material till SFAM:s verksamhetsberättelse 1979 Grundutbildningen Institutioner och professurer i allmänmedicin Vidareutbildningen Samtliga ovan beskrivna undervisningsproblem är ytterligare kommenterade i första numret av SFAM-Nytt. Utbildningsideologi Utbildningsaktiviteter. Key words: utbildningsfrågor. LB05665T//AM Sjönell, Göran. Världskongress i allmän medicin i New Orleans 4 - 9.10.1980 1979 ((2)) pp 11-11 SFAM-nytt Världsorganisationen i allmän medicin och den amerikanska allmänläkarorganisationen har parallellt kongresser i New Orleans 1980. SFAM är svensk representant i världsorganisationen WONCA. Kongressen har ett mycket rikt utbyte av olika vetenskapliga aktiviteter; större och mindre seminarier, kontinuerliga efterutbildningsprogram, fria föredrag, gruppdiskussioner kommer att hållas. Översättning - simultantolkning - sker till spanska, franska, engelska och tyska. Key words: världskongress, allmänmedicin. LB05662T//AM Smedby, Björn. "Forskningsmetoder inom primärvården" 1979 ((2)) pp 4-6 SFAM-nytt Här finns tre väsentliga problemområden Befolkningens hälsotillstånd Den klassiska undersökningstypen inom primärvården är s k praxisbeskrivningar, d v s sammanställning av läkarkontakt och diagnoser. Key words: primärvård, forskningsmetoder. LB00830T//AM Edfelt, Anders. Låt den blivande allmänläkaren delta i efterutbildningen! 1979 ((2)) pp 3-3 SFAM-nytt Key words: allmänläkare, efterutbildning. LB00829T//AM Tibblin, Gösta. Sjönell, Göran. SFAM-nytt kommer här med sitt andra nummer 1979 ((2)) pp 3-3 SFAM-nytt Key words: SFAM-nytt. LB05664T//AM Söderhielm, Lennart. Primärvård i Glesbygd - Förr, nu och i framtiden 1979 ((2)) pp 9-10 SFAM-nytt Key words: primärvård, glesbygd. LB02619B//AM "SFAM" Författningsanvisningar allmän medicin 1980 ((1)) pp 1-5 SFAM-nytt [No comment] LB05670T//AM Haglund, Bo J A. Forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården 1980 (1(2-3)) pp 16-17 SFAM-nytt Forsknings och utvecklingsarbete inom primärvården har hitintills i Sverige varit knuten till enskilda personers intresseområden. För att kunna utveckla primärvården föreligger ett behov av att systematisera olika forskningsområden för att få en större helhet som möjliggör planering och vidareutveckling. Artikeln utgör en ansats till en systematisering med en beskrivning av olika forskningsområden. Författarna diskuterar mot denna bakgrund arbetsuppgifterna för Svensk förening för allmänmedicin som de anser vara att samla erfarenheter från olika forskningsområden samt att sprida kunskaperna till berörda parter för att utveckla en bättre primärvård. SFAM-nytt kan i detta perspektiv vara ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte. SFAM bör enligt författarna vidare verka för regionala seminarier och symposier omkring olika forskningsområde i samarbete med andra intressenter. I en följande artikel kommer forskningsmetoder att diskuteras. (Forsknings- och utvecklingsarbete i primärvården, del II). Key words: forskning, utvecklingsarbete, primärvården. LB05674T//AM Haglund, Bo J A. Lokala befolkningsstudier - instrument vid offensivt hälsoarbete 1980 (1(2-3)) pp 21-23 SFAM-nytt I artikeln diskuteras hälsoarbete såsom det bedrivs i Skaraborgs län utifrån Hälsovårdsenheten. Utgångspunkten för ett offensivt hälsoarbete är kommundiagnosen. Innehållet i kommundiagnosen med en samhällsprofil och en hälsoprofil redovisas. Artikeln avslutas med ett exempel på en kommundiagnos och en modell för åtgärdsprogram gentemot hälsoproblem i vårdcentralens ansvarsområde. Lokala befolkningsstudier som instrument vid offensivt hälsoarbete. Några erfarenheter från Hälsoprofil Skaraborg, 1977. Key words: befolkningsstudier, instrument vid offensivt hälsoarbete. LB05676T//AM Haglund, Gustav. Att ansvara för ett område 1980 (1(2-3)) pp 27-27 SFAM-nytt Att ansvara för ett område. Small is beautiful, - Schumacher. Stora ambitioner avseende primärvårdens utbyggnad kan ibland leda till "alltför stora" vårdcentraler. Distriktsläkare Gustav Haglund, primärvårdschef i Olofström, pekar på vissa nackdelar med dessa flerläkarstationer. Utifrån bl a det tidigare provinsialläkarsystemet visar han på möjligheter till utveckling och förbättring av dagens primärvård, hur vi bättre ska kunna svara mot allmänhetens krav på närhet, kontinuitet. Key words: ansvar, område. LB05666T//AM Sjönell, Göran. Omskolning av Allmänläkarna? 1980 (1(1)) pp 3-3 SFAM-nytt . Propositioner förslag till husläkare är ett hån mot de svaga och de gamla i det svenska samhället. Förslaget gynnar de unga, framfusiga, välutbildade i samhället. Det gynnar också de specialister som i stora mängder utbildats de sista åren och som har kvarstannat på sjukhusen i de stora städerna och inte velat flytta ut till sjukvården på landet. Varför är förslaget ett hån mot gamla och svaga?. Key words: omskolning av allmänläkarna?. LB00819T//AM Eriksson, Magnus. Utmaningen! 1980 (1(1)) pp 2-2 SFAM-nytt Allmänmedicin och allmänläkare har sällan eller aldrig befunnit sig i en tidsperiod när så många viktiga frågor för allmänmedicinens utveckling väntar på beslut. Vi tänker i första hand på "Husläkarutredningen- kontinuitetsutredningen" och på den framtida allmänläkarutbildningens utformning. Key words: allmänmedicin, allmänläkare. LB05673T//AM Nicolausson, Ulf. Primärvårdsideologi 1980 (1(2-3)) pp 20-21 SFAM-nytt Primärvården är för närvarande under stark utbyggnad. Författaren tar i artikeln upp vissa delar som han anser som viktiga för utvecklingen av Primärvården. Han påpekar också vikten av att det förs en ideologisk diskussion bland de som arbetar och de som ansvarar för utvecklingsarbetet inom primärvården. Risken är annars att ideerna bakom Primärvårdens mål och uppgifter förvandlas till tomma ord. Författaren Ulf Nicolausson är Medicinalråd vid Socialstyrelsen. Key words: primärvårdsideologi. LB00770T//AM Gunnarsson, Christer. Allmänläkarnas vidareutbildning - AGA 1980 (1(2-3)) pp 30-30 SFAM-nytt Key words: allmänläkarutbildning, AGA. LB00774T//AM "Osignerad" Styrelsen svarar 1980 (1(2-3)) pp 31-31 SFAM-nytt Genom insändare i Läkartidningen och i SFAM-nytt har uppenbarats, dels oklarheter om SFAM´s formella möjligheter att påverka AGA-arbetet, dels att åsiktsskillnader finns inom SFAM´s styrelse i denna fråga. Vi anser det därför viktigt att få redovisa följande fakta. Key words: SFAM´s styrelse svarar. LB00821T//AM Johansson, Bengt. "Och beprövad erfarenhet" 1980 (1(1)) pp 9-9 SFAM-nytt Den medicinska vetenskapen har under senare decennier gjort svindlande framsteg. Vi kan bättre förstå och beskriva skeenden i människokroppen så att läkarens diagnostik och terapi kan ske på ett mer rationellt sätt. Key words: diagnostik, terapi. LB00815T//AM Tibell, Björn. Holm, Elisabet. Läs propositionen! 1980 (1(2-3)) pp 32-32 SFAM-nytt Replik till artikel i SFAM-nytt Nr 1 1980 betitlad: Omskolning av allmänläkarna? Angående sjukvårdsminister Elisabet Holms proposition om husläkare. Key words: husläkare, proposition. LB00771T//AM Schneider, August. Bakall, Alexander. Strand-Jonsson, Margareta. Edlund, Åke. Oenighet i allmänläkarkåren? 1980 (1(2-3)) pp 31-31 SFAM-nytt Key words: oenighet, allmänläkarkåren. LB00814T//AM "Osignerad" Husläkarpropositionen 1980 (1(2-3)) pp 32-32 SFAM-nytt Key words: husläkarpropositionen. LB00820T//AM Gunnarsson, Christer. SFAM-NYTT söker nya vägar 1980 (1(1)) pp 2-2 SFAM-nytt Key words: SFAM-NYTT, nya vägar. LB00816T//AM Sjönell, Göran. Se verkligheten! 1980 (1(2-3)) pp 33-33 SFAM-nytt Kommentar till Överläkare Björn Tibell, sakkunnig hos hälsovårdsministern Elisabet Holm. Ang sjukvårdsminister Elisabet Holms proposition till husläkare. Key words: husläkare. LB00822T//AM "Osignerad" Kirurgi - en nödvändighet i allmänläkarutbildningen? 1980 (1(1)) pp 6-6 SFAM-nytt Key words: kirurgi, allmänläkarutbildning. LB00825T//AM Gunnarsson, Christer. Allmänmedicin sen sist 1980 (1(1)) pp 11-11 SFAM-nytt Förra numret av SFAM-Nytt skrevs i september 1979. Även utanför själva styrelsearbetet är aktiviteten livlig. Några axplock. Key words: allmänmedicin. LB05678T//AM Isaksson, Sven-Olof. Svanström, Leif. Primärvårdens framtida utveckling. Översyn av grundutbildningen av läkare 1980 (1(2-3)) pp 34-34 SFAM-nytt Primärvårdens uppgift är att förebygga, lindra, trösta och bota vid sjukdom och olycksfall så nära den enskilde som möjligt, såväl geografiskt som tidsmässigt. Helhetssynen på individen och miljön skall vara primärvårdensläkarens signum till skillnad från sjukhusspecialisten. Key words: primärvård, framtida utveckling, debatt. LB00817T//AM Svanström, Leif. Grundutbildningen av läkare 1980 (1(2-3)) pp 34-35 SFAM-nytt Key words: grundutbildning, läkare. LB05668T//AM Eckerman, Ingrid. Debatt hur skall allmänläkarutbildningen se ut 1980 (1(1)) pp 6-7 SFAM-nytt Rubriker: Kirurgi - en nödvändighet i allmänläkarutbildningen? Synpunkter på allmänläkarutbildningen. Vad skall utbildningen innehålla? Utbildningen i allmänmedicin. Var skall undervisningen ske - och vem skall förmedla den? Key words: allmänläkarutbildning, debatt. LB05669T//AM Svanström, Leif. Synpunkter på primärvården 1980 (1(1)) pp 7-8 SFAM-nytt Min bakgrund är socialmedicinarens, och det är naturligt att jag efter erfarenheter av primärvården i Skaraborgs län och nu Malmöhus län (Sjöbo) i första hand här vill diskutera de delar av allmänmedicinen och primärvårdens framtida utveckling som har anknytning till socialmedicinska områden. Key words: primärvården, socialmedicin. LB05681T//AM Johansson, Bengt. Diskbråck - en neurokirurgisk åkomma? 1980 (1(2-3)) pp 39-39 SFAM-nytt På 1930-talet introducerades den kirurgiska behandlingen av lumbala diskbråck. Framgången i behandlingen var ofta anmärkningsvärt god och ledde till stort intresse hos kirurger. Operationstekniken utvecklades inom ortopedin med kompletterande ortopediska ingrepp som exempelvis fursionsoperationer. Key words: diskbråck, behandling. LB05671T//AM "Osignerad" Forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården, initiativ lokalt och centralt (Ledare) 1980 (1(2-3)) pp 14-14 SFAM-nytt Forsknings och utvecklingsarbete förhöjer för den enskilde allmänläkaren erfarenhetsmässigt kvaliteten på det dagliga rutinarbetet. Det skärper kritiken av egna funktioner och beslut. Key words: forskning, utvecklingsarbete, primärvård, lokalt, centralt. LB05672T//AM Hellevig, Kjell. Utvecklingsarbete och försöksverksamheten inom primärvården - en stor uppgift för SPRI 1980 (1(2-3)) pp 18-19 SFAM-nytt Spris utvecklingsarbete har sedan 1976 till stora delar varit inriktat på att ta fram underlag för sjukvårdshuvudmännens utbyggnad av primärvården. Key words: utvecklingsarbete, försöksverksamheter inom primärvården. LB00695T//AM Blume, Nils-Riber. "Se verkligheten" 1980 (1(4)) pp 54-54 SFAM-nytt Med utgångspunkt från debatten om "Husläkarpropositionen" mellan Björn Tibell och Göran Sjönell i SFAM-nytt 2/3 har vi följande inlägg. Dr Nils-Riber Blume ger några korta exempel på hur allmänläkare organiserat sin verksamhet i andra länder. Vidare vill han slå vakt om den intermedicinska utbildningen för blivande allmänläkare. Key words: husläkarpropositionen, allmänläkare, andra länder, organisering. LB05675T//AM Krakau, Ingvar. Tibblin, Gösta. Läkarbesök - en vårdbeskrivning 1980 (1(2-3)) pp 24-26 SFAM-nytt En väsentlig uppgift för den allmänmedicinska forskningen är att beskriva primärvårdens innehåll. Studier från bl a Örnsköldsvik, Tierp och Vilhelmina har visat att vad som sker vid läkarbesök kan registreras med hjälp av ett frågeformulär som fylles i av läkarna. Key words: läkarbesök, en vårdbeskrivning, enkät. LB05679T//AM Krakau, Ingvar. Rapport från SIMG-seminariet 1980 (1(2-3)) pp 36-36 SFAM-nytt Europeiska erfarenheter av efterutbildningen för allmänläkare. Intryck från SIMG-seminariet "Methods of continuing education" Leeuwenhorts Congress Centre Noordwijkerhout, Holland, 17-18 april 1980. Key words: erfarenhet, efterutbildning, allmänläkare. LB05667T//AM Eriksson, Magnus. Pressklipp från 11/3-80 om nya förslaget till "Husläkarreform" 1980 (1(1)) pp 4-5 SFAM-nytt Pressklipps rubrik: "Husläkare" på sjukhus? Key words: pressklipp, husläkare. LB00689T//AM Widäng, Kenneth. Medicinsk korrespondens 1980 (1(4)) pp 55-55 SFAM-nytt Under denna rubrik kommer vi fortsättningsvis att presentera artiklar och brev, som belyser eller tar upp medicinska fakta eller frågeställningar av intresse för allmänläkare. Key words: medicinsk korrespondens. LB05677T//AM "Osignerad" AGA, SFAM och allmänläkarutbildningen! 1980 (1(2-3)) pp 31-31 SFAM-nytt Key words: allmänläkarutbildning, AGA, SFAM. Debatt. LB00734T//AM Gunnarsson, Christer. Hjälp oss med vårdprogrammen 1980 (1(4)) pp 54-54 SFAM-nytt Key words: vårdprogrammen. LB05680T//AM Rosen, Måns. Rapport från Kuopio 1980 (1(2-3)) pp 37-37 SFAM-nytt Key words: kurs i primärvårdsforskning. LB00694T//AM Andren, Anders. Recension 1980 (1(4)) pp 55-55 SFAM-nytt Friskvård och hälsoupplysning på arbetsplatser, i socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning. Reportage Anders Lugn, Liber förlag, sidor, 1980 ISBN 91-38-05735-2 Key words: recension, friskvård, arbetsplatser, hälsoupplysning. LB05682T//AM Westman, Göran. Dialog med befolkningen - ett arbetssätt i primärvården 1980 (2(4)) pp 44-45 SFAM-nytt Rubriker: Problem Modell Dialog vårdgivare - vårdsökande Kontaktmöjligheter. Erfarenheter från Vännäs vårdcentral Probleminventering Kommentar % av inkommande kommentar Tillgänglighet Informationskällor Öppet hus Översikt Key words: arbetssätt i primärvården. LB05683T//AM Westman, Göran. Förändringsarbete på vårdcentral 1980 (2(4)) pp 46-47 SFAM-nytt Om betydelsen av samverkan inom personalgruppen för kunskapsinhämtning och problemlösning. Key words: förändringsarbete på vårdcentral, samverkan. LB05684T//AM Hansson, Bertil S. Hey, Mogens. Allmänmedicin i Köpenhamn 1980 (2(4)) pp 48-49 SFAM-nytt Bakgrunden till artikeln är ett studiebesök som en grupp distriktsläkare och socialmedicinare från Lund- Malmöområdet gjorde på Institut for Almen Medicin i Köpenhamn i september 1980. Key words: allmänmedicin, Köpenhamn, distriktsläkare. LB05685T//AM Haglund, Gustav. Min syn på primärvården. Framtida utveckling 1980 (2(4)) pp 50-51 SFAM-nytt Primärvårdens framtid är ingalunda problemfri. Det gäller såväl primärvården som organisatorisk bas i sjukvården men också den gamla frågan om roll och identitet hos läkarna i primärvårdens organisation. Key words: framtida utveckling. LB05686T//AM Krakau, Ingvar. Allmänmedicin - en begreppsanalys 1980 (2(4)) pp 52--52 SFAM-nytt Troligen kommer bortåt en tredjedel av alla läkare i Sverige att i framtiden vara verksamma som allmänläkare. Allmänmedicinens innehåll och utformning, dess plats i grundutbildning och specialistutbildning av läkare, allmänmedicinen som forskningsområde, har därigenom alltmer kommit att diskuteras och även ifrågasättas. Key words: allmänmedicin, begreppsanalys, grundutbildning, specialistutbildning, läkare. LB05687T//AM Haglund, Bo J A. Grävanvisningar i litteraturen 1980 (2(4)) pp 53-53 SFAM-nytt Key words: litteratur, grävanvisningar, Bo Haglund. LB05688T//AM "Skaraborgs läns landsting" Primärvården i Skaraborg 1980 (2(4)) pp 56-56 SFAM-nytt Key words: primärvård, Skaraborg, beställningsblankett. LB00649T//AM Haglund, Bo J A. Svenska bidrag vid 2:a Nordiska kongressen i Allmänmedicin 1981 (2(4)) pp 119-119 SFAM-nytt Inom ramen för detta forum vill vi lyfta fram allt utvecklingsarbete som f n pågår inom olika primärvårdsdistrikt i Sverige. Vi hoppas att intresserade successivt sänder in uppslag, så skall vi samla ihop det hela för kontinuerlig publicering under ovan rubrik. Syftet är att erfarenhetsutbyte under opretentiösa former skall kunna ske. Den intresserade skall genom detta forum kunna få reda på var liknande utvecklingsprojekt "som mitt" pågår. Det behövs inte någon längre beskrivning utan det räcker med titel på projektet som kontaktperson och kontaktadress. Olika utvecklingsarbeten kan sedan ges utförligare beskrivning i form av artiklar och diskussionsinlägg. Exempel på detta är den diskussion som förs om problemorienterade journaler. Som en första redovisning presenteras rubrikerna på de svenska bidragen vid den andra Nordiska kongressen i Allmänmedicin. Key words: Svenska bidrag. Nordiska kongressen i Allmänmedicin. LB05697T//AM Haglund, Bo J A. Allmänmedicin - begreppsanalys modell AGA. Utdrag från AGA-rapporten 1981 (2(2)) pp 23-25 SFAM-nytt Inom nämnden för Läkares Vidareutbildning (NLV) pågår f n en allmän översyn av den fortsatta vidareutbildningens (FV) struktur och innehåll. En särskild arbetsgrupp (AGA) har speciellt utrett frågan om FV i allmänmedicin med utgångspunkt i primärvårdens planerade utveckling. Resultaten från arbetet presenterades under slutet av hösten 1980 i en rapport benämnd !"specialutbildning i allmänmedicin". Den begreppsanalys som presenterades vad gäller innehållet i allmänmedicin i AGA-rapporten har stora likheter med den som tidigare presenterades i SFAM-Nytt (nr 4/80) och som arbetats fram av styrelsen för SFAM. Inom Svensk Förening för Allmänmedicin tolkar vid det som en styrka för allmänmedicinen att man från olika utgångspunkter givit så likartade ämnesbeskrivningar. För att SFAM-Nytts läsare själva skall kunna göra jämförelsen presenteras AGA:s skrivning. Key words: utdrag från AGA-rapporten, läkares vidareutbildning. LB00668T//AM Gunnarsson, Christer. SFAM:s förste hedersledamot Gustav Haglund 1981 (2(2)) pp 21-21 SFAM-nytt Key words: SFAM, förste hedersledamot Gustav Haglund. LB05691T//AM Qvarnström, Ulla. Psykologiska aspekter på vård av döende i hemmiljö 1981 (2(1)) pp 6-8 SFAM-nytt Dr John Hilton (1967) skriver i sin bok "Dying" att "Dying persons gain so much by being cared for by an affecitonate family; the are better able to maintain themselves as individuals. Remining at home, not swallowed up in the possible anonymity of the dying hospital patience, the need not doubt they are still apart of the family. While among the family they do not consider themselves as hulks awaiting the end as long as they can participate, even in a limited role." Vilka omvårdnadsmässiga implikationer för detta med sig - att den döende blir i stånd att i det längsta bevara sin identitet och delta i sin familjs angelägenheter så länge krafterna medger?. Key words: psykologiska aspekter på vård av döende i hemmiljö. LB05693T//AM Killander, Elisabeth. Smärt och symtombehandling vid vård av svårt sjuka och döende 1981 (2(1)) pp 11-13 SFAM-nytt Författarinnan har utbildning och mångårig erfarenhet i neurokirurgi-, anestesi-, och onokologisk vård. 1978 och 1979 deltog hon vid "International Conference och Cancer Nursing". I samband med dessa studerade hon alternativ vård i England bl a den s k "hospicevården" vid "Christophers Hospital m fl". I den följande artikeln ger hon en kortfattad presentation av principerna för behandling av smärtor och vanliga symptom inom terminalvården. Mer detaljerade anvisningar avseende denna behandling finns att få bl a i det av författarinnan utgivna häftet "Lindring av smärta och obehag hos döende", - se litt.ref.. Key words: smärt- och symptombehandling, Enbland, hospicevården. LB05694T//AM Ljunkvist, Borghild. Hjälpmedel vid urin- och tarminkontinens 1981 (2(1)) pp 14-14 SFAM-nytt Vid symposiet om Terminalvård framfördes följande konkreta och mycket uppskattade föredrag över möjligheterna att hjälpa patienter med urin- och tarminkontinens. Ett riktigt utnyttjande av dessa hjälpmedel minskar avsevärt de subjektiva besvären för patienter med dessa symtom. Det fordras dock att man har viss kännedom om tillgängliga hjälpmedel, samt även besitter viss kunskap om hur de fungerar. Känner man sig osäker kan man som artikelförfattaren påpekar få information på apotek eller hos distriktssköterskor. Artikelförfattaren Borghild Ljungkvist tjänstgör som apotekstekniker på Apoteket Svanen, Malmö. Key words: hjälpmedel vid urin- och tarminkontinens. LB05698T//AM Svanström, Leif. Allmänmedicinska moment i grundutbildningen av läkare 1981 (2(2)) pp 26-28 SFAM-nytt UHÄ har nyligen tillsatt en utredning för att se över grundutbildningen av läkare. Vid denna översyn trycker man speciellt på att utbildningen bör ha en starkare samhällsmedicinsk inriktning. Författaren, som ingår i översynsutredningen som representant för ämnesområdet allmänmedicin, beskriver i artikeln ett förslag som är ett aktuellt diskussionsunderlag under utredningsarbetets gång. Grundprincipen för förslaget är att den blivande läkaren genom hela sin grundutbildning skall komma i kontakt med allmänläkarens verksamhetsområde och sätta sig in i hans kunskapsområde. Key words: allmänmedicinska moment i grundutbildningen av läkare. LB05723T//AM Svanström, Leif. Olsson, Bengt. Sjöbos väg mot vårdlagen 1981 (2(3)) pp 80-82 SFAM-nytt Primärvården i Sjöbo har genomgått en utveckling, som säkert påminner om de flestas. Vårdcentralen har inte varit en av landets utvecklingscentraler och inget flaggskepp där myterna har kunnat frodas. Vardagsbekymren att organisera såväl den egna vården som samarbetsformer med exempelvis socialvården har stärkt hopplöshetskänslan i takt med de lovande och entusiastiska rapporterna från olika experimentvårdcentraler. I ett försök till historisk beskrivning av en av vårdcentralerna "i skymundan" beskrivs vägen mot vårdlagsarbete. Kanske den kan hjälpa andra primärvårdsorganisationer att hitta en fungerande arbetsform. Key words: vårdlag, primärvård. LB00652T//AM Hey, Mogens. Primärvårdskonferens i Smygehuk ett led i Malmöhus läns landstings genomförande av sin primärvårdssatsning 1981 (2(4)) pp 122-123 SFAM-nytt Primärvårdssatsningen i landet kräver en omfattande utbildningsinsats för att inympa primärvårdsideologin. Konferensrapporten ger ett exempel utifrån Malmöhus läns landsting på hur en sådan satsning kan se ut. I konferensen deltog representanter från olika primärvårdsområden samt administratörer och politiker. Dessutom fanns resurspersoner med under konferensdagarna. Resultatet från konferensen kommer att presenteras i form av en mer omfattande rapport. Key words: utbildning, primärvård. LB05689T//AM Eriksson, Magnus. Misstroende för allmänläkarvården? 1981 (2(1)) pp 3-3 SFAM-nytt I ett par artiklar i pressen de senaste månaderna har sjukvårdsminister Elisabeth Holm citerats på uttalanden, där hon framför en direkt misstro mot allmänläkarvårdens kompetens och förmåga. Key words: allmänläkarvården, misstro. LB05690T//AM Samuelsson, Sven. Vård av döende i hemmiljö 1981 (2(1)) pp 4-5 SFAM-nytt Vård av döende har av olika skäl fått en ökande aktualitet senare år. Man har börjat diskutera vårdens innehåll och funnit att denna vård på sjukhus ofta har en alltför uttalad medicinsk prägel och att man dåligt tillgodoser de döendes speciella behov av omvårdnad och psykologiskt omhändertagande. Key words: vård av döende i hemmiljö. LB05692T//AM Elmér, Wiveka. Allmänläkarens roll vid vård av döende 1981 (2(1)) pp 9-10 SFAM-nytt Hemsjukvård kan organiseras och bedrivas på olika sätt. Den kan vara lasarettsanknuten eller primärvårdsansluten och integrationen till socialvården kan ha nått olika långt. I Lund började verksamheten i februari 1978 först som en utskrivningsenhet på lasarettet för att de tunga klinikerna, medicin, neurologi och ortopedi tryggt skulle kunna skriva ut patienter till hemmet i vetskapen om att någon följde upp patienten i hemmiljö. Sedan 1 mars 1979 har utskrivningsenheten efter rekommendation från socialstyrelsen, Landstingsförbundet och SPRI blivit primärvårdsansluten och bytt namn till Hemsjukvårdsenheten i Lund. Key words: allmänläkarens roll vid vård av döende. LB05702T//AM Nordén, Åke. Forskning i primärvård, basen för planering och utbildning. Vår erfarenhet i Dalby sedan 1968 1981 (2(2)) pp 36-37 SFAM-nytt Författaren redovisar i artikeln att grunden för all utbildning är forskning. Genom en historisk exposé av erfarenheter från Dalby forskningsstation säger författaren att genom att arbeta med totalbefolkningen tycks vi fått fram en ny form av epidemiologi - referensbefolkningens epidemiologi. Kunskapen som fås genom detta arbetssätt ger utgångspunkter både till planering och utbildning. Key words: forskning i primärvård, erfarenhet i Dalby. LB05722T//AM Hey, Mogens. Svanström, Leif. Vårdlag - en nödvändighet för genomförande av primärvården? 1981 (2(3)) pp 77-79 SFAM-nytt De numera välkända principerna för primärvårdens innehåll: helhetssyn - primärt ansvar - kontinuitet kommer under de närmaste decennierna att ställa stora krav på utbildnings- och planeringsansvariga. Konkreta lösningar på arbetsformerna i framtidens primärvård måste utformas. Vårdlagsmodellen belyses i artikeln i historiskt och internationellt perspektiv. En för svenska förhållanden anpassad variant definieras och beskrivs. Vårdlaget bör på ett obyråkratiskt sätt kunna bli den centrala bäraren av primärvårdens principer och därmed förverkligandet av framtidens primärvård. Key words: vårdlag, primärvård, utbildnings- och planeringsansvariga. LB05703T//AM Dahn, Inge. Hanson, Bertil S. Hey, Mogen. Svanström, Leif. Samhällsmedicinska fältarbeten under läkares grundutbildning 1981 (2(2)) pp 38-39 SFAM-nytt Erfarenheterna från epidemiologiska-samhällsmedicinska fältarbeten i primärvården under kursen "Medicinsk psykologi och samhällsmedicin" på fjärde terminen i läkarutbildningen vid Lunds universitet har varit goda. Den framtida utformningen av undervisningen i samhällsmedicin diskuteras och författarna betonar behovet av att studenterna tidigt kommer i kontakt med primärvården och att allmänmedicinsk-samhällsmedicinsk undervisning går som en strimma genom hela läkarutbildningen. Key words: samhällsmedicinska fältarbeten, läkares grundutbildning. LB05695T//AM Bakall, Aleksander. Edlund, Åke. Schneider, August. Strand-Jonsson, Margareta. Carlsson, Göran. Diskussionen som kom bort? 1981 (2(1)) pp 15-15 SFAM-nytt I SFAM-nytt 2/3 -80 togs det upp en diskussion av några av föreningens medlemmar med anledning av SFAM's styrelses' agerande i fråga om den framtida allmänläkarutbildningen. Key words: allmänläkarutbildning, framtid. LB05696T//AM Haglund, Bo J A. Att lära allmänmedicin 1981 (2(2)) pp 20-20 SFAM-nytt De senaste årens debatt om allmänmedicinens innehåll har kännetecknats av en ökande polarisering mellan företrädarna för de två synsätten som illustreras i tabellen. En konstruktiv syntes har ofta saknats. Utgångspunkten för synteser är verkligheten själv. Key words: allmänmedicin, innehåll, kunskapsutveckling, grundvetenskaper, tabell. LB05705T//AM Hydle, Ida. Sosialmedisin i almenpraksis 1981 (2(2)) pp 42-43 SFAM-nytt Institutt for sosialmedisin i Oslo har i 2 1/2 år brukt allmennpraktikere som ressurs i undervisningen av medisinske studenter. Dette har vaeert i form av et 4 timers seminar med 4 allmennpraktikere, én pasient, ca 36 studenter og noen av instituttets laerere. Det teoretiske utgangspunktet for seminaret er "Forskjeller mellom tradisjonell medisinsk tenkning og sosialmedisinsk tenking og praksis, og hvordan denne forskjell kan forklare at sosialmedisinske problemer ikke alltid blir godt ivaretatt i allmennpraksis". I seminaret inngår en innledning, gruppediskusjon og oppsummering i plenum. Her diskuteres praktiske sosialmedisinske gjöremål i den allmennmedisinske hvardag. En utformell evaluering av seminaret viser til praktisk nyttig og gjensidig inspirerende dialog mellom studenter, allmennpraktikere og instituttlaerere. Key words: socialmedisin i almenpraksis, allmänmedicin, socialmedicin. LB05707T//AM Råstam, Lennart. Handledarkursen i Hjo 1981 (2(2)) pp 44-45 SFAM-nytt Det förslag till förlängning av vårdcentralstjänstgöringen inom allmänläkarutbildningen som framläggs i AgA-rapporten innebär ökade krav på handledningsinsatser från de ordinarie distriktsläkarna. En handledarkurs för allmänläkare anordnades i provinsialläkarfondens regi under hösten 1980. Kursen var inriktad på problemorienterad deltagarstyrd undervisning. Resultatet förväntas bli en decentraliserad verksamhet med handledarkurser på lokal nivå. Key words: handledarkursen i Hjo. LB05699T//AM Lindman, Anders. Westman, Göran. Allmänmedicin i Umeå. Uppbyggnad av allmänmedicin i Umeå 1981 (2(2)) pp 29-30 SFAM-nytt I några artiklar tecknas här något om bakgrunden till och den hittillsvarande erfarenheten av planering och genomförande av undervisning i allmänmedicin i Umeå. Vidare ingår en rent pedagogisk artikel som innehåller väsentliga bakomliggande principer och tankar för ett undervisningsarbete av detta slag. Key words: Allmänmedicin i Umeå. LB05700T//AM Freijd, Hans. Inlärning och undervisning 1981 (2(2)) pp 31-32 SFAM-nytt Författaren redovisar kortfattat olika inlärningsmetoder och utvecklar något begreppet problemorienterad undervisning. Hur dessa principer styrde förberedelsearbetet inför allmänmedicinundervisningen beskrivs översiktligt. Key words: Allmänmedicin i Umeå. LB05701T//AM Mattsson, Bengt. Westman, Göran. Om undervisningen i allmänmedicin i Umeå 1981 (2(2)) pp 32-35 SFAM-nytt Föreliggande artikel beskriver mer detaljerat hur veckokursen i allmänmedicin under 11:e terminen planerats och genomförts. Undervisningsvårdcentraler har framför allt utvalts på basis av undervisningsintresse hos den enskilde distriktsläkaren och ett försök till nära kontakt mellan sektionen i Umeå och de perifera vårdcentralerna har eftersträvats. Handledningsdagar har varit ett väsentligt inslag i denna nära kontakt. Key words: Allmänmedicin Umeå, undervisningsvårdcentraler. LB05704T//AM Hey, Mogens. Primärvårdsundervisning under läkarnas grundutbildning i Lund-Malmö-regionen 1981 (2(2)) pp 40-41 SFAM-nytt Sedan 1976 har primärvården i Malmöhus läns landstingområde i allt större omfattning deltagit i undervisningsinsatser inom ramen för läkarnas grundutbildning. Genom samarbetet med regionens socialmedicinska institutioner har ett allt större tidsmässigt utrymme avdelats åt undervisningsmoment med anknytning till allmänmedicin/primärvård. Två stora projekt har därvid genomförts nämligen undervisning i primärvård under 6:e terminen samt epidemiologiska fältarbeten under 4:e terminen. Vidare har distriktsläkare anlitats som resurspersoner/föreläsare vid medicinska- och kirurgiska temadagar under 7:e och 8:e terminerna samt som föreläsare under huvudkursen i socialmedicin. Problem kring genomförandet av projekten samt samarbetet primärvård - universitet beskrivs. Key words: primärvårdsundervisning under läkarnas grundutbildning, Lund-Malmö-regionen. LB00651//AM Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. 6:e Nordiska kongressen i socialmedicin, Voss, Norge, 14-17 juni 1981 1981 (2(4)) pp 120-121 SFAM-nytt Den 6:e Nordiska kongressen i socialmedicin i Voss, som för övrigt hölls i direkt anslutning till den andra Nordiska kongressen i allmänmedicin i Bergen, kom i mångt och mycket att bli en uppsummering av socialmedicinens hittillsvarande utveckling i de nordiska länderna och ansatserna inför en mer hälsopolitiskt präglad sjuk- och hälsovårdsorganisation i framtiden. Key words: Nordiska kongressen i socialmedicin, Voss, Norge. LB05712T//AM Bodén, Staffan. Svanström, Leif. Utbildning som förändringsinstrument av allmänläkarens läkemedelsförskrivning 1981 (2(2)) pp 49-50 SFAM-nytt Den helt övervägande delen av läkemedelsförskrivningen i svensk sjukvård sker inom primärvården. Insikten om att läkemedelsinformation till läkare och övrig vårdpersonal måste meddelas fristående från producentintressen har under de senaste åren vuxit sig allt starkare. Mot denna bakgrund har under en 2-årsperiod genomförts en problemorienterad information om läkemedel inom primärvården i Sjöbo. Resultaten har kunnat utvärderas bl a med hjälp av Apoteksbolagets försäljningsstatistik. Några exempel på radikala förändringar i förskrivningsmönstret redovisas. Slutligen diskuteras kraven på framtida utbildning och information om läkemedel. Key words: förändringsinstrument av allmänläkarens läkemedelsförskrivning. LB05713T//AM Haglund, Bo J A. Samhällsmedicin i Norden. Något om Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg. En tvärfacklig högskola för folkhälsovetenskap 1981 (2(2)) pp 51-53 SFAM-nytt Artikeln ger en beskrivning av kursutbudet vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg. Ur allmänmedicinsk synvinkel pågår även några intressanta forskningsprogram vid skolan som belyses. Ett av dessa har rubriken "Hälso- och sjukvårdsplaneringen i Norden". Huvudsyftet med detta forskningsprogram är att försöka besvara frågan vilken roll som primärvården avses spela i de nordiska länderna och vilka förutsättningar som finns härför. En ur vetenskalig synpunkt tvärgående analys av primärvårdens utvecklingsmöjligheter är slutmålet för detta forskningsprogram. Key words: samhällsmedicin i Norden. LB05706T//AM Furhoff, Anna-Karin. Utbildningserfarenheter från allmänmedicinenheten vid Sollentuna vårdcentral 1981 (2(2)) pp 43-43 SFAM-nytt Författaren ger en personligt färgad redovisning av utbildningsaktiviteter för AT- och FV-läkare samt distriktsläkare med utgångspunkt från allmänmedicinenheten vid Sollentuna vårdcentral. Key words: utbildningserfarenheter, allmänmedicin, Sollentuna. LB05714T//AM Haglund, Bo J A. Värk i befolkningen 1981 (2(3)) pp 60-60 SFAM-nytt Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i befolkningen. "Värk i rörelseorganen" som är den enskilde individens upplevelse av dessa sjukdomar utgör en av de tre vanligaste orsakerna till besök på vårdcentraler. Omkring 12 procent av samtliga läkarbesök förorsakas av "värk", enligt olika primärvårdsstudier. "Värk " har stor samhällsekonomisk betydelse då den förorsakar ett stort produktionsbortfall p g a sjukskrivningar, förtidspensioneringar och sjukvård. Key words: värk, befolkning, rörelseorgan. LB05708T//AM Linder, Bengt. Allmänmedicin som obligatorisk NLV-kurs 1981 (2(2)) pp 45-45 SFAM-nytt NLV:s expertgrupp i allmänläkarvård har i flera år diskuterat möjligheterna att göra en av de sex NLV-kurserna som krävs för behörighet i ämnet Allmänläkarvård obligatorisk (namnändring föreslagen till Allmänmedicin). Key words: NLV-kurs, allmänläkarvård. LB05709T//AM Haglund, Gustav. Kurs i allmänmedicin för kursgivare 1981 (2(2)) pp 46-46 SFAM-nytt Key words: Kurs i allmänmedicin för kursgivare. LB05710T//AM Kullman, Sven. Mälardalens distriktsläkarklubb - en presentation 1981 (2(2)) pp 46-46 SFAM-nytt Sven Kullman ger i presentationen uppslag till efterutbildning av distriktsläkare av ett något okonventionellt slag. Key words: Mälardalens distriktsläkarklubb, efterutbildning, distriktsläkare. LB05711T//AM Järhult, Bengt. Läkemedelsindustrins roll i utbildningen. Hur samverka? 1981 (2(2)) pp 47-48 SFAM-nytt . Distriktsläkare Bengt Järhult diskuterar i artikeln samverkansformer med läkemedelsindustrin i utbildningen inom primärvården. Alternativ till läkemedelskonsulentbesök redovisas och diskuteras utifrån erfarenheter i Olofström. Key words: läkemedelsindustrins roll i utbildningen, samverkansformer. LB00656T//AM Haglund, Bo J A. Recensioner 1981 (2(2)) pp 54-54 SFAM-nytt Internationella tidskrifter i allmänmedicin. The role of the hospital in teaching general practice in Holland. Key words: recencioner, allmänmedicin. LB05716T//AM Dahlin, Bengt. Ljungqvist, Gert. Problemorienterad medicinsk registrering enligt en variant från Gråbo vårdcentral 1981 (2(3)) pp 66-67 SFAM-nytt Journalen är ett viktigt instrument i sjukvårdsarbetet. Av tradition har detta instrument utvecklats och förfinats inom länssjukvården. Diskussionen kring primärvårdens speciella behov i sammanhanget behöver intensifieras. Inte minst upplevde vi detta vid 1980 års riksstämmesymposium "Journalen - ett viktigt instrument i sjukvården". I samarbete med Gert Ljungkvist - SYSTEMA - har personalen vid Gråbo vårdcentral efter diskussioner och studiebesök i riket under 1980 utformat och prövat en variant av problemorienterad journal, som här beskrivs. Vi presenterar också vår dokumentordning i journalmappen. I arbetsgruppen har bl a ingått: Lizzie Bergström är läkarsekreterare. Bengt Dahlin, Lennart Hallerbäck och Olof Wik, distriktsläkare, Gert Ljungkvist, organisationskonsult. Bengt Dahlin och Gert Ljungkvist är samordnare av projektet. Key words: problemorienterade journaler, primärvård. LB05717T//AM Gunnarsson, Christer. Varning - förstör ej den problemorienterade journalen! 1981 (2(3)) pp 68-69 SFAM-nytt Problemorienterad journalföring (POMR) kan höja kvaliteten i primärvården. Metodiken har många fördelar, men har även skapat några praktiska svårigheter. I artikeln varnas för att överbetona svårigheterna och presentera lösningar, som helt förfuskar idén med den problemorienterade journalföringen. Key words: problemorienterade journaler, primärvård. LB05715T//AM "SFAM" Pressklipp om SFAM-nytt 1981 (2(3)) pp 64-65 SFAM-nytt SFAM-nytt har uppmärksammats i pressen. Är det så här vi vill ha läkemedelsinformationen på vårdcentraler?. Key words: pressklipp, läkemedelsinformation, vårdcentraler. LB05718T//AM Dahlin, Bengt. Malmberg, Britt-Gerd. En genomgång av utländsk litteratur med kommentarer och funderingar 1981 (2(3)) pp 70-71 SFAM-nytt En utveckling av klassificeringen har länge känts angelägen inom primärvården. Vid distriktsläkarföreningens årsmöte i Stockholm våren 1980 framkom bland motionerna önskemål om att se över frågan. Denna hänsköts till SFAM som vid årsskiftet 1980/1981 tillsatte en arbetsgrupp. Bengt Dahlin, distriktsläkare i Lerum och Britt-Gerd Malmberg, distriktsläkare i Tumba, representanter för arbetsgruppen, presenterar i tre avsnitt några av de problemställningar som arbetsgruppen brottas med. Arbetsgruppen hoppas därigenom att från SFAM-Nytts läsekrets få synpunkter som kan leda fram till ett enhetligt klassifikationssystem i primärvården. Kontaktperson i referensgruppen är distriktsläkare Britt-Gerd Malmberg, Tumba Vårdcentral, Samaritvägen 2-6 147 00 Tumba. Key words: basdata i primärvård, symptomregistrering, diagnosregistrering, kontaktregistrering. LB00648T//AM Hanson, Bertil S. 2:a nordiska kongressen i allmänmedicin 1981 (2(4)) pp 114-117 SFAM-nytt Rubriker: Organisering av den primära hälsotjänsten Vårdlag Evaluering av primärläkarens arbete Minisymposier Fria föredrag Prevention - egenvård Läkemedelskunskap Farmakologisk överbehandling Sjukhemsbehandling av akut hjärtinfarkt Olycksfallsprevention Kommundiagnosen Key words: allmänmedicin, nordiska kongressen. LB05724T//AM Gunnarsson, Christer. 70-talet - ett decennium fullt av allmänmedicinsk utbildningsaktivitet 1981 (2(3)) pp 83-83 SFAM-nytt Författaren ger en historisk återblick på utvecklingen av utbildningsverksamhet i allmänmedicin under 1970-talet. Key words: utbildning, allmänmedicin, historia. LB05719T//AM Dahlin, Bengt. Malmberg, Britt-Gerd. Litteraturfördjupning angående symtom och kontaktanledning 1981 (2(3)) pp 71-71 SFAM-nytt Aagaard et al Axelsson et al Juul, Ovesen. Key words: basdata, primärvård. LB05720T//AM Dahlin, Bengt. Malmberg, Britt-Gerd. Klassificering av kontakt/besöksorsaker - en översikt med kommentarer 1981 (2(3)) pp 72-74 SFAM-nytt Rubriker: ICD Socialstyrelsens öppnavårdsklassifikation ICHPPC Nomesco NAMCS Oxmis problem Codes Knud Jacobsen, Patientkodning i almen praksis Ugeskr Laeg 1974 136 (38) 2168-2173 Morell. Gage. Robinsson. Symptoms in General Practice J. Roy. Coll. Gen Practit 1971, 32-40 RFVCS Egilstadir-projektet ICD/C80.21 Bain S.T., Spaudling W.B. RFC Lamberts, Osnes, Meads, Wood. Key words: basdata, primärvård. LB05721T//AM Agnhage, Kjell. Vårdprogram i Sverige. En översikt 1981 (2(3)) pp 75-76 SFAM-nytt Handlingslinjer för hur patienter med specifika sjukdomar skall omhändertas har funnits under lång tid och formulerats på olika sätt i råd och anvisningar till olika personalkategorier. Utarbetandet av handlingslinjer kan inte sägas ha bedrivits särskilt systematiskt eller strukturerat utan snarare blivit resultatet av sporadiska ansträngningar från en eller annan specialintresserad läkare. Dessutom har dessa handlingslinjer aldrig strävat efter att täcka flera aspekter på diagnostik och behandling utan oftast inriktat sig på någon eller några särskilt viktiga delar av det medicinska handlandet. Det värdefulla i tillgången till sådana handlingslinjer både i det dagliga arbetet på avdelningarna och i utbildningen förnekas knappast av någon. Skulle handlingslinjerna dessutom kunna kompletteras med hur insatserna i hela vårdförloppet bör fördelas mellan olika personalkategorier, vårdnivåer etc skulle man säkert nå en bit på vägen mot en effektivare vårdorganisation och en bättre hushållning med sjukvårdens begränsade resurser. Denna tanke kom till uttryck i en gemensam programförklaring från socialstyrelsen och Spri redan 1975. Däri menade man att ett systematiskt vårdprogramarbete - inriktat på särskilt frekventa eller resurskrävande sjukdomar - skulle kunna "tjäna som stöd för sjukvårdspersonalen i det löpande arbetet och utgöra ett hjälpmedel för den fortlöpande utbildningen och metodutvecklingen. Intentionerna med tillämpningen av vårdprogram är att bl a att åstadkomma ökad medicinsk säkerhet samt undvika dubbelarbete genom att programmen kan förenkla kommunikationerna och leda till en rationellare arbetsfördelning mellan t ex öppen och sluten vård". Key words: vårdprogram, omhändertagande. LB05735T//AM Holmqvist, Lennart. RP-blankett - ett informationssystem för primärvård 1981 (2(4)) pp 128-131 SFAM-nytt Primärvården har behov av ett effektivt informationssystem. För detta ändamål har en RP-blankett utarbetats. Den användes för att samla en mängd olika uppgifter i samband med patientens kontakt med vårdcentralen. RP-blanketten fyller flera funktioner, bl a utgör den underlag för vårdplanering, dokumentation och forskning. Här nedan presenteras en variant av RP-blankett som användes vid Haga vårdcentral i Örebro. RP-blankettens utformning och användning beskrives. Key words: registrering, planering, R/P-blankett, primärvård, kontaktregistrering, diagnosregistrering, basdata i primärvård. Rättelse i SFAM-nytt 2/82 sid 71 (tabellen kompletterad!) LB05730T//AM Lyngstam, Olle. Distriktsläkaren som radiodoktor 1981 (2(3)) pp 101-101 SFAM-nytt Det började som ett samarbete för att hålla hög beredskap inför epidemier av de vanligaste barnsjukdomarna. Det blev en serie på ett 40-tal radioprogram om våra vanligaste sjukdomar, inklusive påssjuka, mässling, kikhosta men också med rubriker som acne, gikt, magsår och lårbensbrott. I praktiskt taget samtliga program har distriktsläkare Olle Lyngstam samtalat med lokalradiochefen i Skaraborg Thomas Körling. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag vid Läkarsällskapets riksstämma, sektionen för allmänmedicin, hösten 1980. Key words: primärvård, massmedia, kommunikation, hälsoupplysning. LB05737TB//AM Sönbö Kristiansen, Ivar. Skoglund, Anton. Samhällsmedicin i Norden 1981 (2(4)) pp 134-135 SFAM-nytt Artikkelen gir et tilbakeblikk over utviklingen av de offentlige distriktslegevesen i Norge. Kombinasjonen av individ- og grupperettet legearbeid blir beskrevet. Det ökende behov for en administrativ utdannelse av distriktsleger og andre leger omtales. Faget samfunnsmedisin defineres. Artikkelen omtaler en norsk utredning om utdannelse og spesialitet i samfunnsmedisin samt kvalifikasjonskrav til samfunnsmedisinske stillinger. Key words: samhällsmedicin, utbildning, Norge, översikt. LB05725T//AM Mägi, Margus. Bjelle, Anders. Epidemiologiska synpunkter på reumatiska sjukdomar - en översikt 1981 (2(3)) pp 84-89 SFAM-nytt I artikeln ges en översiktlig presentation av data om sjukdomsförekomsten i befolkningen, så som den definieras av läkare och upplevs av de drabbade. Förhållandena i befolkningen jämförs med fördelningen av sjukdomar inom sjukvårdssystemet med särskild tonvikt lagd på primärvårdsnivån, samt samspelet mellan primärvården och specialistvården. Key words: led- och muskelsjukdomar, reumatiska sjukdomar, epidemiologi, vårdutnyttjande. LB05726T//AM Mägi, Margus. Allander, Erik. Bjelle, Anders. Reumatiska besvär i befolkningen 1981 (2(3)) pp 90-92 SFAM-nytt Upplevda reumatiska besvär i befolkningen och deras funktionella och sociala följder har studerats med hjälp av data från en intervjuundersökning av ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen. Resultaten visar att reumatiska besvär är långvariga, att de kan orsaka avsevärt lidande och att de kan medföra betydande funktionsnedsättning. Artikeln bygga på ett föredrag hållet vid Läkaresällskapets Riksstämma 1977 inför sektionen för reumatologi. studien har stötts av Medicinska forskningsrådet, Riksförbundet mot reumatism och Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Key words: led- och muskelsjukdomar, reumatiska sjukdomar, epidemiologi, prevalens, sociala och ekonomiska konsekvenser. LB05727T//AM Andersson, Sven-Olof. Ferry, Sven. Mägi, Margus. Westman, Göran. Vårdprocessen och "värken" hos Vännäsbor 1981 (2) pp 93-96 SFAM-nytt Olika stadier i vårdprocessen från befolkning till vårdcentral och specialistklinik har studerats med utgångspunkt från besvär i rörelseorganen. Resultaten visar att dessa tillstånd är vanliga i befolkningen, och att de utgör en viktig grupp bland de primära kontakterna och bland läkarbesöken. Patientmottagarfunktionens centrala roll i vårdprocessen bör uppmärksammas mera. Key words: led- och muskelsjukdomar, primärvård, vårdprocessen, patientmottagare. LB05728T//AM Vigborg, Agneta. Det muskuloskelettala sjukdomspanoramat - en specialstudie av allmänläkarbesök i Hallunda vårdcentral 1981 (2(3)) pp 97-98 SFAM-nytt Ur en vårdkonsumtionsanalys på Hallunda vårdcentral har en specialstudie på patienter med muskeloskelettala diagnoser gjorts samt jämförelse med totalmaterialet. Det konstaterades att 1/4 av alla allmänläkarbesök utgjordes av patienter med led- och muskelsjukdomar. Knappt hälften i denna grupp svarade för c:a 1/5 av mottagningens besök. Merparten av dessa patienter hade ryggproblem. I de fall då patienten sökt vårdcentralen 3 gånger eller fler på grund av muskeloskelettala besvär uppvisade 80% av patienterna dessutom psykiska problem samt mer än dubbelt så ofta alkoholproblematik jämfört med totalmaterialet (6%). Key words: led- och muskelsjukdomar, primärvård, patientregistrering, vårdutnyttjande. LB05729T//AM Hansagi, Helen. Malmberg, Britt-Gerd. Vårdsökandes inställning till sjuksköterskors telefonrådgivning 1981 (2(3)) pp 99-100 SFAM-nytt I en enkätundersökning har attityderna till sjuksköterskeledd telefonrådgivning kartlagts hos dem, som sökte Tumba vårdcentral och akutmottagningarna vid Huddinge och Södertälje sjukhus. Faktorer som påverkar attityderna är bl a upplevelse av kontakten med sjuksköterskan, framkomligheten i telefon och hur länge patienten haft sina symtom. De som sökte akutmottagningarna var genomgående nästan lika positiva till denna form av medicinsk service som de som redan använde sig av den. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag vid läkarsällskapets riksstämma, sektionen för Allmänmedicin, 1980. Key words: telefonrådgivning, patientmottagare, attityder, attitydundersökning. LB05741T//AM Jaenson, Elisabeth. Att arbeta som distriktsläkare i Malmö - problemen och glädjeämnen 1981 (2(4)) pp 140-140 SFAM-nytt Primärvården i Malmö är fortfarande mycket outvecklad - 1980 gjordes endast 6% av besöken i öppen vård hos distriktsläkare. Bakgrunden till detta är det stora antalet privatpraktiserande läkare (1980 fanns 145 privatmottagningar, en stor del naturligtvis fritidspraktiker, men proportionellt nog högst i Sverige?). Dessutom den omfattande öppenvårdsverksamheten vid Allmänna sjukhuset - p g a de korta avstånden lättillgänglig. Key words: primärvård, storstad, debatt. LB05731T//AM Hultsten, Kjell. Recensioner 1981 (2(3)) pp 102-102 SFAM-nytt Töjning av muskler, varför och hur. Olav Evjenth, Jern Hamberg. Del 1 och del 2 (Kjell Hultsten.) Key words: recensioner, töjning av muskler. LB05732T//AM Haglund, Bo J A. Hur skall SFAM-nytt leva vidare? 1981 (2(4)) pp 108-108 SFAM-nytt Key words: SFAM:s framtid. LB05733T//AM Dahlin, Kerstin. Dahlin, Lars. Att vara allmänläkare i Zimbabwe 1981 (2(4)) pp 125-125 SFAM-nytt Kerstin och Lars Dahlin befinner sig sedan ett halvt år tillbaka i Zimbabwe. Erfarenheterna är saxade från ett brev daterat 19 september 1981. Key words: allmänläkare, Zimbabwe. LB05734T//AM Kjellström, Dick. Manuell registrering och bearbetning av basala data på en distriktsläkarmottagning 1981 (2(4)) pp 126-127 SFAM-nytt Artikeln avser att beskriva en metod att samla enkla data på en vårdcentral för att öka kunskaperna om primärvårdens innehåll så att de kan användas i utbildningen av AT/FV-läkare och även till distriktsläkarens egen efterutbildning. Key words: basdata i primärvård, manuell registrering. LB00653T//AM Dahlin, Bengt. Ljungkvist, Gert. Genmäle till Christer Gunnarsson - SFAM-NYTT 3/1981 "Varning - förstör ej den problemorienterade journalen" 1981 (2(4)) pp 136-136 SFAM-nytt Key words: problemorienterad journal, primärvård. LB05736T//AM Ribacke, Mats. Roslund, Gunhild. Diabetesvård på vårdcentral - en organisationsform med vårdprogram 1981 (2(4)) pp 132-133 SFAM-nytt I artikeln presenteras erfarenheter från ett lokalt vårdprogram för omhändertagande av diabetiker. Utvärderingen av verksamheten tyder på att en kvalitativ förbättring skett vad gäller omhändertagandet. Ett viktigt resultat som framkommit vid utvärderingen är att det bättre omhändertagande medfört att fler patienter kunnat föras över från tablett- till kostbehandling. Key words: vårdprogram, diabetes, primärvård. LB05738T//AM Eriksson, Magnus. Nej till obligatorisk kurs för FV-allmän-läkare 1981 (2(4)) pp 137-137 SFAM-nytt I nr 2/81 av SFAM-nytt togs i två artiklar upp tanken på en obligatorisk kurs i allmänmedicin för blivande allmänläkare. Som FV-läkare i allmänmedicin ställer jag mig mycket kritisk till ett sådant förslag, mot bakgrund av motiveringar som angavs i artiklarna och utifrån de erfarenheter jag fått under min utbildning till allmänläkare. Key words: utbildning, allmän medicin, debatt. LB05739T//AM Andersson, Stig. Psykiatri för allmänläkare 1981 (2(4)) pp 138-138 SFAM-nytt Intresset för psykiatri hos allmänläkare är mindre än vad man kunnat förvänta sig med hänsyn till hur ofta psykiska symptom och besvär förekommer bland allmänläkarens patienter. Dl. Stig Andersson anser att en orsak kan vara att den efterutbildning som erbjuds ofta saknar relevans för allmänläkare. Han presenterar ett förslag till efterutbildning i psykiatri, som utgår från allmänläkarens egen arbetssituation. Key words. utbildning, allmän medicin, psykiatri, debatt. LB05740T//AM Baeckström, Peter. Distriktsläkaren och tobaksrökningen 1981 (2(4)) pp 139-139 SFAM-nytt I distriktsläkarrollen förenas alla de egenskaper som gör oss mest lämpliga att informera om tobakens hälsoeffekter och stödja människor i beslutet att komma ifrån detta på sikt nedbrytande missbruk. Har vi råd att inte anta den utmaningen? Key words: Hälsoupplysning, primärvård, tobak, debatt. LB05744T//AM//LB Berg, Lars. Lundstedt, Lars. Primärvårdsnämnd och kansli - erfarenheter från Skaraborg 1981 (2(4)) pp 144-145 SFAM-nytt Rubriker: Bakgrund Primärvårdsnämnder Primärvårdskanslier Organisationsgenomförande Tankar bakom beslutet Tibro Erfarenheter Key words: primärvårdsorganisation, Skaraborg. LB05743T//AM Hermansson, Elsa. Fortsatt vidareutbildning vid vårdcentral - erfarenheter från Tibro 1980-81 1981 (2(4)) pp 143-143 SFAM-nytt Rubriker: Syfte Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Månad 6. Key words: utbildning. vidareutbildning, allmänmedicin. LB05742T//AM Hultsten, Kjell. Persson, Leif. Recensioner 1981 (2(4)) pp 141-141 SFAM-nytt Den goda döden. (Kjell Hultsten). The Journal of Family practice. (Leif Persson). Key words: recensioner. LB02625B//AM Boström, Gunnel. Haglund, Bo. Svanström, Leif. "" 1982 S: Forskning och utvecklingsarbete i primärvård inom Stockholms län- redovisning av en enkätundersökning. (Särtryck). SFAM-nytt (Stockholm) [No comment] LB05745T//AM Scherstén, Bengt. Bitzén, Per-Olof. Diabetes i primärvården - forsknings- och utredningsarbete vid vårdcentralen i Dalby 1982 (3(1)) pp 6-10 SFAM-nytt Diabetes mellitus tillhör de stora sjukdomarna för vilka primärvården har ett såväl preventivt som kurativt ansvar. I takt med primärvårdens utbyggnad har under senare år också allt fler arbetsuppgifter inom diabetesvården kommit att föras över till primärvården. Därmed har också vårdresurserna blivit mer lättillgängliga för patienterna. Omvårdnaden och den personliga kontakten ökar samtidigt patienternas möjlighet och motivation att aktivt delta i skötseln av sin sjukdom och därmed bidraga till ett bättre vårdresultat. Detta synsätt har allt sedan starten 1968 varit ledande för utvecklingen av principerna för diabetsvården vid vårdcentralen i Dalby. En förutsättning för att i primärvården kunna driva en policy i enlighet med ovan nämnda principer och finna en vårdform, som för diabetikern fungerar bättre än vad lasarettets öppna vårdmottagningar hittills gjort, är att en betydande och djupgående egen diabetesforskning bedrivs inom primärvården för att utveckla bättre principer och behandlingsmetoder. Key words: diabetes, prevention, behandling, primärvård, Dalby. LB00240T//AM "Osignerad" Forskning- och utvecklingsarbete i primärvården 1982 (3(3)) pp 94-95 SFAM-nytt Sammanfattning av rapport till Landstingsförbundets 28:e kongress, juni 1982. Spridningen av kunskaper om forskning och utvecklingsarbete betonas på flera ställen i rapporten. Det är mot den bakgrunden styrelsen för Svensk förening för allmänmedicin sänt sitt brev till Landstingsförbundets kongress. Vi ber där Landstingsförbundet uppmana sina medlemmar att varje vårdcentral och sjukhusbibliotek inom respektive landstingsområde prenumererar på den nya forskningstidskriften i primärvård "Scandinavien Journal of Primary Health Care". Att varje vårdcentral i Sverige dessutom borde prenumerera på SFAM-nytt är också mot ovan en självklarhet. Key words: forskning o utvecklingsarbete, primärvård. LB05746T//AM Hovelius, Birgitta. Infektionsstudier vid vårdcentralen i Dalby 1982 (3(1)) pp 11-13 SFAM-nytt Handläggning av akuta infektionssjukdomar upptar en stor del av akut- och jourverksamheten vid en vårdcentral. I denna artikel presenteras undersökningar rörande luftvägs- och urinvägsinfektioner utförda vid vårdcentralen i Dalby. Särskilt har bakteriella luftvägsinfektioner hos patienter vid vårdcentralen och hos barn på daghem studerats. Vidare har diagnostik, klinik och behandling av urinvägsinfektioner med Staphylococcus saprophyticus kartlagt. Key words: luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, primärvård, Dalby. LB05750T//AM Abdulla, Mohammed. Bender, Ingrid. Jägerstad, Margareta. Nordén, Åke. Åkesson, Björn. Kemisk analys av kostens sammansättning, sambandet med konsumentens hälsa under uppföljning 1982 (3(1)) pp 20-23 SFAM-nytt Dubbelportionstekniken utvecklas främst för att få ett så exakt mått som möjligt i första hand på hur mycket kolesterol man åt, i andra hand mängden fett och proportionen mättat-omättat fett. Skälet var hypotesen att kolesterol och fett spelade roll för utvecklingen av arterioskleros. Vi fann att kolesterolnivån i blodet ej hade samband med kolesterol i kosten. I dag är fett i kosten - arterioskleros hypotesen, i stort övergiven. När tekniken för insamling av kemisk analys utvecklats föll det sig naturligt att undersöka protein, kolhydrat, fiber, metaller-spårämnen, vitaminer, DDT etc. Analyserna i olika åldersgrupper tydde på att kosten var adekvat ur hälsosynpunkt. Undersökning av sambandet salt-blodtryck visade att den studerade befolkningens saltintag ej kunde spela roll för att förhöjda blodtryck. Vegetarisk kost (vegan och laktovegetarisk kost) är för närvarande populärt. Data för vad sådan kost representerar har saknats. Vi har funnits att vegankosten är fettfattig, har lågt men adekvat proteininnehåll, hög fiberhalt, högt innehåll av kalium, magnesium, järn, zink och koppar samt folsyra och lågt B12. Endast de låga B 12 är en hälsorisk, betydelsen av hög kopparhalt kan ej bedömas än. Pågående och planerade studier gäller kosten vid graviditet, diabetes samt barns kostvanor samt icke önskvärda kostkomponenter t ex sådana som blir en följd av industriell livsmedelsproduktion. Key words: dubbelportionsundersökning, kost, kostvanor, Dalby. LB05748T//AM Melander, Arne. Wåhlin-Boll, Elisabeth. Optimering av farmakoterapi i primärvård 1982 (3(1)) pp 15-16 SFAM-nytt Ett av primärvårdens främsta behandlingsinstrument är farmakoterapi. För att distriktsläkaren skall kunna få adekvat information på de för primärvården viktiga läkemedelsområdena måste forskning kring läkemedel bedrivas inom själva primärvården. Artikeln redogör för några av de läkemedelsprojekt som bearbetas i Dalby. Bland dessa är inverkan av födointag på läkemedels upptag i kroppen, val och dosering av perorala antidiabetika, val och dosering av antiinflammatoriska analgetika vid artros och artrit, samt medikamentell profylax av tromboemboliska sjukdomar i primärvården. Key words: farmakoterapi, primärvård, Dalby. LB05749T//AM Pero, Ronald W. Nordén, Åke. Utveckling och tillämpning av miljömedicinsk diagnosteknik inom primärvården 1982 (3(1)) pp 17-19 SFAM-nytt Årligen tillkommer tusentals nya kemikalier. Deras hälsovådlighet testas endast i begränsad omfattning. När testningen av ett ämnes mutagenicitet sker med bakterier (Amés test) vet man inte om det som är mutagent för bakterier är mutagent d v s potentiellt carcinogent för människa. I detta läge behövs en teknik som anger att den enskilde är utsatt för miljöpåverkan av hälsoriskkaraktär. Den teknik som beskrivs kräver ett enkelt blodprov ur vilket lymfocyterna isoleras. Med ett carcionogen åstadkommer man DNA-skada på lymfocyterna in vitro som kan mätas. Två mönster har framkommit: 1. Ökad DNA-känslighet som reparationsenzymer reagerar på vid stigande ålder, infektionsbenägenhet, högt blodtryck och styren exposition. 2. Hämmad DNA-reparation på grund av defekt funktion hos reparationsenzymen: xeroderma pigmentosum, cancer coli, familjär colon polypos och etylenoxid och propylenoxid exposition. Tekniken öppnar en ny möjlighet för gränsvärdebestämning. Key words: miljömedicin, hälsorisker, diagnostik, Dalby. LB05751TB//AM Ejlertsson, Göran. Lithman, Thor. Scherstén, Bengt. Sundström, Arne. Trender i sjukvårdskonsumtion i primärvården 1982 (3(1)) pp 24-27 SFAM-nytt Vid vårdcentralen i Dalby har alla besök dataregistrerats sedan 1968. registreringen har gett möjlighet att studera vårdkonsumtionens utveckling inom primärvården under hela 1970-talet. Tillsammans med uppgifter från Malmöhus läns landstings patientregistreringssystem har befolkningens totala vårdkonsumtion kunnat studeras. Key words: primärvård, vårdutnyttjande, epidemiologi, ADB-system, patient/doktor kontinuitet, Dalby. LB05820T//AM Ejlertsson, Göran. Registrering bör innefatta alla diagnoser 1982 (3(6)) pp 214-214 SFAM-nytt För att på bästa sätt kunna spegla redden i distriktsläkarnas patientkontakter har vi i Dalby sedan 1977 ett diagnosregistreringssystem, som tillåter ett obegränsat antal diagnoser, I vår journalmanual finns angivet att alla diagnoser som vid besöket kräver behandling eller ställningstagande skall dikteras (och därmed registreras). Det är mot denna bakgrund beskrivningen av högkonsumenterna i SFAM-nytt nr 3/1982 skall ses. Uppgiften om sättet att registrera diagnoser har fallit bort i artikeln, vilket jag beklagar. Key words: registrering, diagnoser. LB05823T//AM "Läkarförbundets etiska råd" Rätten till författarskap av vetenskapliga arbeten - orsak till interkollegiala konflikter? 1982 (3(6)) pp 216-216 SFAM-nytt Att skriva och publicera vetenskapliga artiklar. 4. Rätten till författarskap är praktiskt svårt att definiera. Läkarförbundets etiska råd, har givit ett förslag till riktlinjer för vilka insatser som bör kvalificera till författarskap, omnämnas i "acknowledgements" eller fotnot, eller inte omnämnas överhuvudtaget. Förslaget presenteras i artikeln som, är den fjärde i serien att skriva och publicera vetenskapliga artiklar (1-3). Key words: forskningspresentation. LB05752TB//AM Nyberg, Per. Variation i sjukvårds- och socialvårdsefterfrågan mellan olika boendemiljöer 1982 (3(1)) pp 28-31 SFAM-nytt Olika studier visar på betydande variation i utnyttjandet av sjukvårdens och socialvårdens utbud, även efter standardisering för ålder och kön. I artikeln beskrivs ett projekt där förklaringar till denna variation söks i dels lokala tidsbudgetar, dels i egenskaper och funktioner hos lokala social nätverk. Projektet bedrivs i samarbete med lokalt verksamma tvärfackliga arbetslag, s k områdesgrupper. Key words: vårdutnyttjande, boendemiljö, Dalby. LB05816T//AM Cernerud, Lars. Distriktsläkaren som skolläkare - några sommarreflektioner 1982 (3(6)) pp 211-212 SFAM-nytt . Eftersom jag är skolläkare och specialist i pediatrik är det naturligt att bl a skolbarn överrepresenteras på min mottagningslista. Visst kan det vara en fördel att jag som distriktsläkare är väl insatt i företeelser såsom särskild undervisning, anpassad studiegång, stadieövergångar, fria aktiviteter och tillvalsämnen. Ändå vill jag hävda att medicinska frågor med direkt anknytning till skolan bör lösas på platsen, d v s i skolan på skolläkarmottagningen, Jag tror därför att en distriktsläkare kan tillföra skolan en hel del. Key words: Skolhälsovård, skolläkare. LB05815T//AM Bolin, Håkan. Granvik, Mats. Att utreda och förebygga sjukdomar och skador - erfarenheter från Kopparberg 1982 (3(6)) pp 206-210 SFAM-nytt Den kommande hälso- och sjukvårdslagen (regeringens proposition 1981/82:97) ställer landstingsorganisationen inför nya uppgifter. Ambitionen höjs när det gäller att uppspåra och förebygga sjukdomar och skador. Lagens hälsopolitiska profil, att främja hälsa, är starkt framträdande. Men några garanterat säkra vägar att främja hälsan i en befolkning anvisas inte. Kunskapen om vilka hälsoinriktade insatser som är effektiva torde i själva verket vara mycket britsfällig och det lär i hög grad bli varje landstings uppgift att ta ett grepp om denna problematik. Vi vill genom att summariskt redovisa arbetet med en fallstudie av självmord bland män i Älvdalens kommun (1) peka på några av de möjligheter och begränsningar vi ser från Kopparbergs horisont. Antagligen har den nya hälso- och sjukvårdslagens "offensiva" framtoning väckt förväntningar hos många politiker och planerare om snabba förbättringar i folkhälsan. Sådana förväntningar torde vara orealistiska. På kort sikt lär hälso- och sjukvården i stort få nöja sig med att bättre registrera och identifiera (hotande) ohälsa och söka samla bättre kunskaper om ohälsans upphovsmekanismer och om möjligheter till påverkan. Hälso- och sjukvårdens uppgift måste bli att registrera miljöförhållanden som leder fram till olika hälsorisker och påtala detta till ansvariga instanser, eftersom andra samhällsorgan har det primära ansvaret för människors miljö eller levnadsförhållanden. Key words: kommundiagnos, samhällsdiagnos, epidemiologi, dödlighet, självmord, Kopparberg. LB05814T//AM Falkenberg, Melcher. Riis, Ulla. Diabetesundervisning - Kisa-modellen 1982 (3(6)) pp 200-205 SFAM-nytt Att informera diabetespatienter kan vara svårt, då vi inom sjukvården som kunskapsförmedlare ofta saknar pedagogisk kompetens, tid och bra undervisningstmateriel. Vid läkarstationen i Kisa har ett planschsystem och ett tredimensionellt läromedel utvecklats. Detta underlättar för oss att i undervisningssituationen konkretisera abstrakta fenomen såsom kostfördelning, postalimentär B-glukosstegring och insulinverkan med samtidig möjlighet till individualisering. Key words: diabetes, information, primärvård. LB05813T//AM Ekh, Britt-Marie. Vigborg, Agneta. Tillförlitlig och billig snabbdiagnostik av svampsjukdomar lämplig för öppenvård 1982 (3(6)) pp 198-199 SFAM-nytt Våren 1981 började vi på Hallund vårdcentral med ORICULT mikrokultur, för snabbt påvisande av svamp. Metod. Odlingar har tagits dels på kliniskt misstänkta svampfall, dels från förändringar där man velat utesluts mykos. Positiva oricultsvar har kontrollerats vid mykologiskt speciallaboratorium. Resultat. Redogörelse av ett stort antal odlingssvar visar bl a att patienter, där man isolerat dermatofyt, påfallande ofta har sällskapsdjur. Dermatofyt har påvisats även vid hudförändringar där man initialt ej misstänkt svamp. Intressant epidemiologiskt är en trångbodd invandrarfamilj med likartade hårbottenförändringar, där metoden har använts för att mycket snabbt få svampdiagnostiken verifierad i avsikt att förhindra fortsatt spridning av svampen. Key words: svampsjukdomar, diagnostik, primärvård, Stockholm. LB05754T//AM Bengtsson, Mary-Ann. Nordén, Åke. Samuelsson, Gillis. Prospektiv undersökning av pensionärer födda 1902 och 1903 1982 (3(1)) pp 35-39 SFAM-nytt Longitudinella studier är primärvårdsforskningens specialitet. Genom att ha ansvaret för befolkningen samlar primärvården in uppgifter som återspeglar levnadsförloppet ur hälsosynpunkt och ur socialsynpunkt. Pensionärsundersökningen är ett typiskt exempel. Den visar hur en del av befolkningen decimeras genom åren, hur sjukdomar dyker upp med växlande och växande hot mot hälsan och ökande risk för invaliditet och invaliditetens följder - ensamhet, isolering, avtagande stimulans från omgivningen. Dalbypensionärerna har vi följt hittills från 67 år till 78 år. De erfarenheter vi samlat har vi använt för en argumentering för att se till, så långt möjligt, att den åldrande får vara kvar i sin egen hemvanda miljö. När sluten vård är nödvändig skall i första hand små lokala sjukhem, så nära gamla anhöriga och vänner som möjligt komma ifråga. Man måste mer än hittills respektera önskemålet att få sluta sina dagar där man levat. Key words: äldreomsorg, gerontologi, primärvård, Dalby. LB05755T//AM Isacsson, Åke. Ingvarsson, Nilsåke. Nordén, Åke. Primärvården och institutionsvårdade alkoholmissbrukare 1982 (3(1)) pp 40-42 SFAM-nytt Vid utveckling av vårdprogram för alkoholmissbrukare vid vårdcentralen har det varit tämligen enkelt att genom fördjupad samverkan med socialvård, försäkringskassa och arbetsvård komma i kontakt med det traditionella alkoholmissbrukarklientelet som redan är eller är på väg att bli utslaget. Dessa grupper har genom vårdprogrammet kunnat erbjudas en kontinuerlig personlighetsförstärkande kontakt med primärvården. När man nu över landet bygger ut primärvården bör man i varje kommun ta tillfället i akt att i samverkan med socialtjänsten utveckla program för tidig upptäckt av och prevention av alkoholmissbrukare. Då primärvården inte har någon barlast av formell social kontroll bör man utnyttja möjligheten att i tidiga skeden erbjuda en regelbunden kontakt och demonstrera att hälsoparametrar kan förbättras om missbruket upphör. Key words: alkoholmissbruk, primärvård, Dalby. LB05757T//AM Isacsson, Åke. Forsknings- och utvecklingsarbete inom socialvårdsfältet 1982 (3(1)) pp 46-47 SFAM-nytt Att studera hur den integrerade vårdcentralens resurser tranformeras till välfärdskomponenter för befolkningen i betjäningsområdet rymmer betydande metodologiska svårigheter. Forsknings- och utvecklingsarbetet vid vårdcentralen i Dalby omfattar dock på längre sikt en sådan inriktning men omfattar nu forskning kring vårdpolitiskt intressanta grupper såsom alkoholmissbrukare, äldre, handikappade samt barn och ungdom. Gemensam nämnare för dessa grupper är att de har svag förankring i eller står utanför produktionslivet och är mottagare av individuella sociala stödinsatser. Ett huvudsyfte med denna forskning har varit att med fördjupad kunskap såsom grund medverka till förbättring av individuella hjälpåtgärder, men även att tydliggöra strukturella hinder. Forskning kring strukturella faktorers betydelse för resurs- och problembilden i lokala samhällen och dessa faktorers betydelse för gruppers och individers levnadsnivå bestämt efter levnadsnivåkomponenter såsom hälsa eller delaktighet kommer att få ökad betydelse. Inte minst såsom underlag för planering av den framtida hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Key words: samverkan, socialvård-sjukvård. LB05809T//AM Furhoff, Anna-Karin. FV i storstad - hur kan det gå? 1982 (3(4-5)) pp 182-183 SFAM-nytt I artikeln presenteras hur den nya FV-utbildningen i allmänmedicin för närvarande byggs upp i Stockholm. Inom varje förvaltningsområde har lokala så kallade FV-råd ansvar för vidareutbildningen. Representanter från varje FV-råd bildar tillsammans med representanter från centrala personalavdelningen och två distriktsläkare "Hälso- och Sjukvårdsnämndens referensgrupp för FV i Allmänmedicin" med uppgiften att samordna erfarenheter i första hand från handledarkurserna. Regelbundna utbildningsträffar äger rum för FV-läkarna en förmiddag varannan vecka i två förvaltningsområden. Sedan ett år finns även efterutbildningsseminarier för distriktsläkare vid Socialmedicinska Institutionen, Vårdcentralen Kronan i Sundbyberg. Förståelse finns också både bland primärvårdens personal, administratörer och politiker för att man i primärvården saknar de flesta av de undervisningssituationer som på klinikerna är inbyggda i det dagliga arbetet (ronderna!) och att dessa måste ersättas med utbildningsaktiviteter på särskilt avsatt tid. Key words: allmänmedicin, utbildning, vidareutbildning, efterutbildning, Stockholm. LB05758T//AM Recht, Leopold. Lithman, Thor. Scherstén, Bengt. Reumatikervård - en angelägenhet för primärvården 1982 (3(1)) pp 48-50 SFAM-nytt I Skurups kommun bedrivs reumatikervård som skiljer sig på flera sätt från det traditionella omhändertagandet i primärvården. Man arbetar i team i samarbete med specialist och socialvård och bedriver uppsökande verksamhet och gör planerade hembesök. Avsikten med denna studie är att undersöka om verksamheten i Skurup har haft någon central effekt. Kan primärvården avlasta länssjukvård och regionsjukvård genom en bättre planering? För att göra denna bedömning har man jämfört vårdkonsumtionen på länsnivå och regionsnivå för patienter med kronisk artrit från Skurup och Sjöbo kommuner under 1979. Man jämför alltså patienter med reumatoid artrit som behandlas enligt Skurupsmodellen med en annan grupp patienter där man bedriver traditionell reumatikervård inom primärvården. Key words: led- och muskelsjukdomar, reumatiska sjukdomar, vårdutnyttjande, vårdprogram, primärvård. LB05805T//AM de Loës, Marianne. Hälsoupplysning med vårdlag som bas 1982 (3(4-5)) pp 171-174 SFAM-nytt I länskommitténs för hälsoupplysning handlingsprogram 1982-1986 anges bl a i några projekt riktlinjer för utvecklingsarbete av hälsoupplysning med primärvården som bas. Där diskuteras också behov av utveckling av vårdlagets roll i hälsoupplysningen. Då vårdlagsorganisationen inom primärvården är av mycket sent datum och i Stockholms läns landsting hittills finns företrädd bara på några få ställen, saknas erfarenhet av vårdlagets möjlighet att utveckla hälsoupplysningsarbetet. Länshälsokommittén har därför uppdragit åt Hälsovårdsenheten att i samarbete med Sollentuna primärvårdsområde, som har längst erfarenhet av vårdlagsarbete i Stockholm, i ett projekteringsarbete systematiskt studera hinder och svårigheter som kan föreligga vid vidareutveckling av hälsoupplysning. Projekteringsarbetet, ur vilket vi här publicerar de viktigaste avsnitten, är ämnat att utgöra en bas för fortsatt utvecklingsarbete och projekt inom området. Key words: vårdlag, hälsoupplysning, hälsovård, primärvård i storstad, Stockholm. LB05760T//AM Brandtvig, Steen. Vårdprogram i primärvården - är det bra? 1982 (3(1)) pp 52-52 SFAM-nytt Centrala vårdprogram innebär en stor risk för utplåning av primärvårdens egen identitet. Specialisttänkande sprider sig på bekostnad av idén om helhetssyn och allmänläkarens förmåga till självständig kritisk ställningstagande ifrågasättes. En rik fortbildningsverksamhet, lokala vårdprogram och självevaluering på distriktsnivå, tillgodoser mycket bättre primärvårdens behov. Den centrala styrning, som vårdprogrammen är exponent för, kan vara ett första steg på vägen till ett kontrollsystem enligt amerikans modell. Det framgick av diskussionerna på Bergen-kongressen att en sådan utveckling var föga önskvärd. Istället bör utvecklingen ledas mot metodutveckling och kvalitetskontroll på primärvårdens egna premisser, eventuellt i form av lokala Medical Audit. Key words: vårdprogram, primärvård, debatt. LB05807T//AM Lindqvist, Rune. Rökavvänjning i praktiken 1982 (3(4-5)) pp 177-179 SFAM-nytt Vårdcentralen utgör en bra basenhet för rökavvänjningsarbete där samarbetet sjuksköterska - läkare, gärna med någon med erfarenhet av rökavvänjning i bakgrunden att rådfråga, utgör den naturliga stommen. Vi kan med detta nå ut till en stor grupp människor och uppgiften kan tillföra sjuksköterskor (eller andra personalkategorier) stimulerande ny sysselsättning. Rökavvänjning kan bedrivas enskilt eller i grupp. I artikeln framförs en del praktiska synpunkter på bådadera. Medicinsk information, stöd till den som slutar röka och hjälp med abstinensbesvär är hörnpelare i rökavvänjningsarbetet. Det är personligen mycket tillfredsställande att lyckas hjälpa en patient med rökningsrelaterade symtom att sluta röka och därmed hjälpa patienten till ett friskare liv. Key words: rökavvänjning, prevention, gruppundervisning. LB05769T//AM Blomberg, Iris. Riis, Ulla. Råstam, Lennart. Provinsialläkarfondens kursverksamhet 1982 (3(2)) pp 72-75 SFAM-nytt Artikeln grundar sig på en rapport, omfattande 414 enkätsvar från distriktsläkare i hela landet, avseende provinsialläkarfondens efterutbildningskurser (1). När distriktsläkarna får uttrycka sina egna önskemål i de öppna frågorna uppger de sig vilja ha en öppenvårdsanpassad, kvalificerad, praktisk och verklighetsnära efterutbildning. Som aktuella områden för framtida utvecklad kursverksamhet föreslås kurser inom såväl rent medicinska specialområden som inom utbildning och forskning och utveckling (FoU). Key words: efterutbildning, attitydundersökning, utvärdering, forskning och utveckling, provinsialläkarfonden. LB05803T//AM Linnergren, Laila. Svanström, Leif. Tillgren, Per. Ny hälsovårdsorganisation - skall möta 80-talets behov 1982 (3(4-5)) pp 167-168 SFAM-nytt Inom Stockholms läns landsting har den framtida inriktningen av det förebyggande arbetet fastställts i hälso- och sjukvårdsplanen från november 1981. Primärvårdens huvudansvar fastslås där, men på andra nivåer har organisatoriska förändringar vidtagits. Bland annat har inrättats en lokal hälsovårdsenhet, ett medicinskt sakkunnigt råd - HÄLSAK - samt en hälsoavdelning inom central förvaltning! Arbetsuppgifterna för denna organisation, såväl som för den politiska ledningsorganisationen - länskommittén för hälsoupplysning - beskrivs. Key words: samhällsmedicin, hälsovård, hälsovårdsenhet, Stockholm. LB05802TB//AM Kriisa, Mall. Pilotstudie av distriktssköterskors verksamhet i Tyresö primärvårdsområde 1982 (3(4-5)) pp 166-167 SFAM-nytt För att konkretisera problemen med dålig kommunikation mellan sjukhus och primärvård, har en serie studier gjorts för att analysera patientflödet mellan vårdformerna samt den slutna vårdens kunskaper om primärvård. I den aktuella studien har distriktssköterskornas telefon- och polikliniska verksamhet registrerats. Det framkommer att distriktssköterskorna i mycket hög utsträckning själva slutför varje patientkontakt. Vid den polikliniska verksamheten har mer än var tredje vårdsökande remitterats från läkare på sjukhus eller i primärvård, medan endast var tjugonde remitterades av distriktssköterskan till läkare. Key words: distriktssköterska, verksamhetsbeskrivning, Stockholm. LB05806T//AM Blomqvist, Margareta. Malmberg, Britt-Gerd. Distriktssköterskeledd kost- och motionskurs - en utvärdering 1982 (3(4-5)) pp 175-176 SFAM-nytt I två års tid har kost- och motionsgrupper varit i gång på Tumba vårdcentral. En enkätundersökning till kursdeltagarna efter knappt ett år visar att deltagarna upplevt ett förbättrat hälsoläge och att de förändrat sina kost- och motionsvanor. F d deltagare, d v s de som avbrutit gruppaktiviteterna, skiljer sig i flera avseenden från de övriga deltagarna. Gruppaktiviteter, typ kost- och motionskurs, bör lämpligen starta med distriktssköterskan som central resursperson för att efter t ex ett halvår bli deltagarledda. Primärvården besitter i dag på de flesta håll resurser för att ta detta initiativ. Key words: prevention i primärvården, hälsoupplysning, kost- och motions-grupp, distriktssköterska, utvärdering, Stockholm, storstad. LB05768T//AM Romelsjö, Anders. Primärvården och alkoholproblem 1982 (3(2)) pp 66-71 SFAM-nytt Alkoholmissbruk är ett av våra största sociala problem och medför markant ökad sjuklighet och dödlighet. Artikeln påtalar att sjukvårdshuvudmän och politiker väntar sig stora insatser av primärvården inom olika delar av alkoholproblemens område. Under hänvisning till bl a egna undersökningar hävdas att personer med alkoholrelaterade problem utgör en stor grupp på många vårdcentraler även om detta ofta är obekant för läkaren. Den stora betydelsen av primärpreventiva insatser betonas och exempel ges på vad primärvården kan bidra med och hur alkoholproblem kan kartläggas i primärvårdsområdet. I korthet berörs sekundär prevention och behandling av kroniska alkoholister. Key words: primärvård, alkoholmissbruk, prevention, epidemiologi, mödrahälsovård. LB05799T//AM Wikell, Karin. Hansagi, Helen. Malmberg, Britt-Gerd. Olsson, Eva. Informera om vårdcentralen 1982 (3(4-5)) pp 160-161 SFAM-nytt Personalen i primärvårdsområdena Tumba och Storvreten har genom en informationsbroschyr kort presenterat primärvårdens hälso- och sjukvård inom respektive område. Efter att broschyrerna sänts till samtliga hushåll gjordes en enkätundersökning på akutmottagningen, Södertälje sjukhus, för att få synpunkter på broschyren. Det visade sig att hälften av de tillfrågade på akutmottagningen hade läst broschyren. Av de som läst broschyren visste dubbelt så många att vårdcentralen har möjlighet att ta emot akuta sjuka, jämfört med dem som inte läst broschyren. Key words: information, Utvärdering, enkätundersökning, primärvård, storstad, Stockholm. LB05790T//AM Boström, Gunnel. Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Forsknings- och utvecklingsarbete i primärvård i Stockholms län - redovisning av en enkätundersökning 1982 (3(4-5)) pp 127-131 SFAM-nytt I artikeln redovisas en inventering av avslutade, pågående samt planerade forsknings- och utvecklingsarbeten i primärvård i Stockholms län. Redovisningen bygger på en enkät genomförd våren 1982. Den har utförts vid Institutionen för socialmedicin, Karolinska institutet, vårdcentralen Kronan, Sundbyberg. Inventeringen visar att det pågår en mångfald av projekt i Stockholms-regionen men att huvuddelen finns samlade vid landstingets utvecklingsvårdcentraler. Den visar också att den övervägande delen av projekten har tyngdpunkten i samhällsmedicinska mer än i kliniska frågeställningar. Erfarenheten från inventeringen understryker behovet av utvecklingsvårdcentraler med särskilda resurser, liksom behovet av länsövergripande samhällsmedicinska enheter, t ex hälsovårdsenheter. Key words: forskning och utvecklingsarbete, översikt, primärvård, storstad, enkätundersökning, Stockholm. LB05791T//AM Ahlbom, Anders. Malmberg, Britt-Gerd. Epidemiologiska undersökningar i ett primärvårdsområde 1982 (3(4-5)) pp 132-135 SFAM-nytt Primärvården kommer i framtiden att ha ansvar ej enbart för de patienter som söker vård, utan för hela betjäningsområdets hälsa. För att kunna axla detta ansvar erfordras kunskap om hälsotillståndet i området. Ett sätt att erhålla sådan kunskap är att utnyttja de register, som utvecklats utifrån den långa skandinaviska traditionen inom folkbokföringsområdet. Denna rapport beskriver ett försök till detta baserat på dödsorsaks-, missbildnings- och cancer-registret där Tumba vårdcentrals betjäningsområde studerades. För cancersjuklighet och dödlighet uppvisade betjäningsområdet siffror som överensstämde väl med referenspopulationerna. För missbildningar fanns en tendens till översjuklighet. Den troliga förklaringen till detta är dock slumpmässig variation. Missbildningsfrekvensen i befolkningen kommer dock att följas noggrant i framtiden. Key words: epidemiologi, primärvård, storstad, kommundiagnos, register, Stockholm. LB05771T//AM Persson, Leif. Frederiksen, Per. Knuthsen, Kjeld. Löfgren, Thomas. Nilsson, Örjan. von Schéele, Christian. Thors, Carl-Eric. Erfarenhet av Balint-grupp i Sollefteå 1982 (3(2)) pp 79-80 SFAM-nytt Hösten 1978 inleddes en seminarieverksamhet bland flera allmänläkare samt några invärtesmedicinare och AT-TV-läkare i Sollefteå. Utgångspunkten för verksamheten var de idéer, som den ungerska sedemera engelska, psykoanalytikern Michael Balint introducerade i slutet av 40-talet och början av 50-talet. Han ansåg att allmänläkarens uppgifter inte inskränkte sig till att samla uppgifter och ställa diagnos; utan förmågan att lyssna och utan strävan efter utvidgad förståelse av den enskild patienten, är även den mest välutbildade kliniker ej sällan rådlös. Långvarig kännedom om patienten och dennes miljö var andra faktorer som gjorde allmänläkaren speciellt lämpad för Balints arbetsmetoder. I artikeln redovisas de nu treåriga erfarenheterna av en svensk Balint-grupp i Sollefteå. Key words: Balint-grupper, efterutbildning. LB05772T//AM Haglund, Bo J A. Landstingets samhällsmedicinska enheter, hälsovårdsenheter 1982 (3(2)) pp 81-83 SFAM-nytt Artikeln utgör en bearbetning av ett inledningsanförande vid symposiet Samhällsmedicinska funktioner i utbildning och vård vid Svenska Läkaresällskapets riksstämma 1981. I artikeln redovisas i ett historiskt perspektiv framväxten av en samhällsmedicinsk funktion i Skaraborgs län. Utgångspunkten för arbetet var ett politiskt beslut i form av en hälsoplan tagen vid landstingsmötet 1971. Verksamhetens förändringar till innehåll och personal redovisas efter olika omorganisationer under 1970-tallet. Det praktiska arbetet har under tidsperioden knutits an fastare till primärvårdsorganisationerna i länet. Erfarenheterna visar att en central motor på landstingsnivå är nödvändig som partner till primärvårdsorganisationerna för att utveckla en offensiv hälso- och sjukvård. Key words: samhällsmedicin, hälsovård, Skaraborg, historia, hälsovårdsenhet, prevention. LB05779T//AM Dahlkvist, Agneta. Kärnebro, Lise-Lotte. Mägi, Margus. Varför vårdutnyttjandestudier? En värdering av studier i öppenvård 1982 (3(3)) pp 98-101 SFAM-nytt Vi har gjort en kritisk granskning av svenska vårdutnyttjandestudier publicerade under de senaste 10 åren. Vår bedömning är att den tidigare forskningsinriktningen endast delvis berört frågorna om vilka faktorer som påverkar vårdutnyttjandet och nästan inte alls effekten av erhållen vård. För att göra våra beskrivningar av vårdutnyttjandet mera orsaksinriktade måste vi registrera data som berör exempelvis arbetsförhållanden, familjestruktur och levnadsvanor. Besöksdata bör kombineras med befolkningsbaserade uppgifter. Vi måste utveckla metoder för mätning av vårdeffekt. Både vårdgivarens och vårdtagarens perspektiv bör tas med. Beskrivningar av verksamheten inom sjukvården bör omfatta alla i vårdlaget. Key words: vårdutnyttjande, forskning, utvärdering. LB05792T//AM Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Mot en behovsorienterad planering i hälso- och sjukvården 1982 (3(4-5)) pp 136-138 SFAM-nytt En intensifierad hälsopolitisk diskussion har under slutet av 70-talet förts om att förändra planeringsprocessen för hälso- och sjukvården från en resursorienterad till en mål- och behovsorienterad planering. Vid en sådan målformulering för hälso- och sjukvården krävs att planering och uppföljning av verksamheten baseras på uppgifter om dels befolkningens hälsotillstånd, dels vårdens tillgänglighet och kvalitet. För att få fram underlag för en sådan förändrad syn i planeringsprocessen både i primärvård och på landstingsnivå kommer två projekt att genomföras i Stockholms län. Det första "Hälso- och samhällsprofil i AB län" avser att försöka utvärdera användbarheten av registeruppgifter om hälsodata på landstingsnivå och primärvårdsområdesnivå i planeringsprocessen. I det andra projektet "Befolkningens hälsa i Stockholms län" är avsikten att fördjupa kunskapsunderlaget med hjälp av enkäter, intervjuer och hälsokontroller. De tre vägarna till kunskap om befolkningens hälsotillstånd; registerundersökningar, enkät/intervju-undersökningar och screening/hälsokontrollundersökningar måste alla användas parallellt för att erhålla ett fullödigt planeringsunderlag. Key words: kommundiagnos, planering, epidemiologi, befolkningsansvar, primärvård, hälsovård, storstad, Stockholm. LB05793T//AM Hydén, Elisabeth. Primärvårdens utbyggnad och organisation i Stockholms län 1982 (3(4-5)) pp 139-144 SFAM-nytt Från och med den 1 januari 1983 träder en ny organisation för hälso- och sjukvården i Stockholms län i kraft. Den nya organisationen innebär en kraftig decentralisering av ansvar och beslut till de fem sjukvårdsområdena. Primärvårdsområdena utgör tillsammans med klinikerna grundstenarna i den nya organisationen. Deras inflytande över planering, utveckling och samordning av vårdverksamheten stärks. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom landstinget för att utveckla innehållet i primärvården och skapa organisatoriska förutsättningar att bedriva en väl fungerande primärvård. En ny ledningsorganisation för primärvården har nyligen genomförts, vilket medfört bättre förutsättningar för primärvården att ta ett ökat ansvar för planering och uppföljning av den egna verksamheten. Alltjämt återstår flera viktiga frågor att lösa men man har trots allt kommit en bit på väg. Key words: primärvårdsorganisation, primärvård i storstad, Stockholm. LB05797T//AM Larsson, Sten. Sjönell, Göran. Kommunikation mellan sjukhusläkare och distriktsläkare i Stockholm 1982 (3(4-5)) pp 153-156 SFAM-nytt Matteus vårdcentral, som öppnades med full kapacitet i februari 1980, ligger i centrala Stockholm och betjänar med åtta allmänläkare 21 967 invånare i Matteus församling. Upptagningsområdet är indelat i 15 distrikt för lika många distriktssköterskor. Varje distriktsläkare tar befolkningsansvar för cirka 3 000 invånare i två distrikt, tillsammans med de två distriktssköterskorna. Ett sådant vårdlag tillhandahåller barnhälsovård samt befolkningens primära behov av sjukvård. För Stockholmsförhållanden är de till primärvården givna resurserna mycket goda vid Matteus vårdcentral. Effekterna av en på detta sätt väl utbyggd primärvård studeras vid vårdcentralen i form av ett projektarbete i Stockholms läns landstings regi. Bland annat har samarbetet med den slutna vården studerats. Key words: samverkan, (primärvårdsjukhus), storstad, Stockholm. LB05782T//AM//LB Berg, Lars. Haglund, Bo J A. Distriktsläkarens arbetsuppgifter - ett bidrag till en modell för rationell vårdplanering 1982 (3(3)) pp 106-109 SFAM-nytt Det råder i dag en stor okunnighet hos allmänhet, politiker, administratörer och specialistläkare om distriktsläkarens vardagsarbete. Samtidigt ställs från många håll krav på förändrade arbetsrutiner, om ett förverkligande av de nya primärvårdsmålen. Utifrån den fortlöpande vårdplaneringen vid vårdcentralen i Tibro har en översiktlig modell för distriktsläkarens arbetsuppgifter utarbetats. Denna modell kan vara till hjälp vid prioriteringsdiskussioner om avvägningen mellan förebyggande och kurativa arbetsuppgifter. Den visar även på att antalet invånare per distriktsläkare är ett otillfredsställande mått. Key words: vårdplanering, distriktsläkarens arbetsuppgifter, primärvård, Tibro. LB05775T//AM Haglund, Bo J A. Forsknings- och utvecklingsarbete i primärvård 1982 (3(3)) pp 92-92 SFAM-nytt Forskning och utvecklingsarbete i primärvård är huvudtema för landstingsförbundets 28:e kongress, juni 1982. Utgående från den nya hälso- och sjukvårdslagen som beräknas träda i kraft den 1 januari 1983 anges att primärvården är basen för hälso- och sjukvården. Den måste få ökat stöd på grund av sin strategiska betydelse för att få igång ett förebyggande och hälsoinriktat arbete och för att kunna erbjuda vård på lika villkor. Primärvården har också förutsättningar att i lagens anda ge patienterna vård och omsorg i former som så lite som möjligt ingriper i människornas normala liv. Key words: forskning- och utvecklingsarbete, primärvård. LB05773T//AM Haglund, Bo J A. Vad är en vetenskaplig artikel? 1982 (3(2)) pp 84-85 SFAM-nytt Det kan ibland kännas som att det är enklare att genomföra en stor undersökning än att skriva en liten artikel där resultaten presenteras, så att så många som möjligt förstår vad som menas. Presentationen av resultatet från forskning och utvecklingsarbete i allmänmedicin utgör grunden för ämnets utveckling. Syftet med denna artikel är att diskutera riktlinjer för författare av vetenskapliga artiklar. Först definieras vad en vetenskaplig artikel är, därefter ges en översiktlig redovisning av uppbyggnaden. Utgångspunkten för artikeln är Robert A. Days bok: How to Write and Publish a Scientific Paper. Key words: forskningspresentation. LB05777T//AM Thorell, Birger. Försök till hypertoniscreening med knappa resurser 1982 (3(3)) pp 96-96 SFAM-nytt Författaren redovisar i artikeln ett försök där man inom ramen för ordinarie verksamhet kan genomföra en screeningundersökning i sitt primärvårdsdistrikt. Genom omläggning av ordinarie arbetsrutiner har drygt 70% av alla män 40-60 år gamla kontrollerats avseende högt blodtryck. Författaren framhäver att för att träna sig i primärvårdsforskning krävs varken stora tekniska, personella, ekonomiska eller epidemiologiska resurser. Varje litet försök ger dock ovärderliga erfarenheter och kanske ett inte helt obetydligt medicinskt resultat. Key words: hypertoni, hälsokontroll, epidemiologi, primärvård. LB05753T//AM Kornfält, Ragnhild. Hälsoproblem och sjukvårdskonsumtion i skolåldern 1982 (3(1)) pp 32-34 SFAM-nytt Fysisk hälsa, beteende och anpassning hos en population skolbarn i Dalby primärvårdsdistrikt studerades med hjälp av kliniska undersökningar på skolhälsovårdsmottagningen samt intervjuer med föräldrar och lärare. Barnens totala konsumtion av hälso- och sjukvård på skolhälsovårdsmottagningen, vårdcentralen och lasarettet följdes under ett år. Skolbarnen hade en hög frekvens av smärre fysiska hälsoproblem och visade symptom på stress och vantrivsel i skolan. Deras vårdkonsumtion - även utanför skolhälsovårdsmottagningen - var hög. Key words: skolhälsovård, skolbarn, vårdutnyttjande, Dalby. LB05795T//AM Sjönell, Göran. Arbetsmiljö på en vårdcentral, sjukfrånvaro ett tecken på trivsel? 1982 (3(4-5)) pp 148-149 SFAM-nytt Kan arbetsmiljön vid en vårdcentral dokumenteras och analyseras? En metod kan vara att sammanställa sjukfrånvaron under en längre tid. Skillnaden mellan olika yrkeskategorier kan utgöra grund för analysen. Vid Matteus vårdcentral visade en sådan genomgång 1980 att läkarsekreterare och distriktssköterskor hade en lägre sjukfrånvaro än väntat. Organisatoriska förhållanden för dessa grupper kan antas vara en bidragande orsak till de låga frånvarosiffrorna. Key words: primärvård, distriktssköterska, arbetsmiljö, sjukfrånvaro, storstad, Stockholm. LB05796T//AM Jonsson, Göran. Sjönell, Göran. Svårt med samarbete i storstadsdjungeln, studie av remisser från en vårdcentral 1982 (3(4-5)) pp 150-152 SFAM-nytt Samarbete slutenvård - primärvård är av stor betydelse för patienten både ur medicinsk och juridisk synvinkel. Remitterande läkare skall vid gott samarbete alltid få svar på remissen. Studien visar att 25% av remisserna från Matteus vårdcentral under ett år till kliniker i Stockholm ej besvaras. Analys av remisser från en vårdcentral är en bra metod för att påvisa brister och stimulera till bättre samarbete. Key words: remissflöde, primärvård, storstad, samverkan (primärvård - sjukhus) Stockholm. LB05804T//AM Norrby-Johansson, Siv. Persson-Nyjordet, Kerstin. Tillgren, Per. Friskvård inom en kommun med primärvården som bas 1982 (3(4-5)) pp 169-170 SFAM-nytt Distriktssköterskorna i Vaxholms kommun uppsökte under ett år 314 personer i ett slumpmässigt urval om 500 för ett samtal om sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Deltagarna var ofta motiverade för att motionera mera, gå ner i vikt, minska stressen, äta sundare och minska rökningen. Distriktssköterskorna har startat viktreducerings- och rökslutarkurser. Sjukgymnasterna erbjuder ryggskola. Aktionen fortsätter i kommunen. Key words: hälsoupplysning, hälsovård, distriktssköterska, Stockholm. LB05783T//AM Marklund, Bertil. Utarbetande av symtom - råd - åtgärd - en medicinsk vägledning för patientmottagare 1982 (3(3)) pp 110-111 SFAM-nytt Patientmottagaren, d v s den person som först möter vårdsökanden, har en nyckelroll inom sjukvården. För att kunna lösa de medicinska problemen och hänvisa rätt inom sjukvårdsapparaten krävs en utbildning utöver den traditionella. I denna artikel beskrivs ett nytt hjälpmedel för patientmottagare "Symptom - råd - åtgärd", ett kompendium som kan ligga till grund för utbildning av patientmottagare samt vara stöd för patientmottagare i den dagliga uppgiften att möta vårdsökanden. Key words: patientmottagare, vårdsökande. LB05770T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Vet jag, vad jag behöver veta? Synpunkter på distriktsläkarens efterutbildning 1982 (3(2)) pp 76-78 SFAM-nytt Allmänläkarens efterutbildning är till stora delar ytlig och splittrad i förhållande till de kunskapskrav arbetet ställer. Den medicinska kunskapen måste förenas med kunskap om de sammanhang den verkar i och efterutbildningens grundläggande roll bör därför vara att göra allmänläkarens konkreta arbete synligt. Först då kan kunskapsbehoven identifieras och grunden läggas till utvecklingen av ett genuint, allmänmedicinskt kunskapsområde. Key words: efterutbildning, allmänmedicin, Balint-grupper debatt. LB05780T//AM Mägi, Margus. Person - kontakt - problem: Vård-forskningens ABC? 1982 (3(3)) pp 102-103 SFAM-nytt Författaren diskuterar i artikeln vikten av att konkretisera våra syften vid studiet av vårdutnyttjandet på vårdcentralen. Grundenheterna person, kontakt och problem svarar till tre principiellt olika frågeställningar som belyser; Vem är/blir vårdtagare? Hur mycket och vad för slags vård utnyttjas? och Vad söker man för?. Key words: vårdutnyttjandet, forskning. LB05781T//AM Ejlertsson, Göran. Studier av hög sjukvårdskonsumtion vid vårdcentral. Metoder och tillämpning 1982 (3(3)) pp 104-105 SFAM-nytt Vad är det karakteristiska för patienter med hög primärvårdskonsumtion? En studie från Dalby läkardistrikt belyser denna fråga. Den använda metoden för att definiera högkonsumenter skiljer sig från metoder, som använts i tidigare studier inom området. Metoden har möjliggjorts genom det flexibla systemet för dataregistrering och -bearbetning av besöksinformation Från vårdcentralen i Dalby. Key words: primärvård, vårdutnyttjande, Dalby. LB05785T//AM Falkenberg, Melker. Joursystem - Kisamodellen 1982 (3(3)) pp 112-113 SFAM-nytt Är vårdcentralens joursystem anpassat till efterfrågan när det gäller vårdcentralens öppettider och kompetens hos primärjouren? Genom att analysera efterfrågan på akut sjukvård och därför anpassa jourverksamheten och ha ordinarie distriktsläkare och erfarna t f distriktsläkare som primärjour har sedan 1978 vid läkarstationen i Kisa en modell utvecklats, som visat sig ha flera positiva effekter, varför modellen presenteras. Key words: primärvård, joursystem. LB05800T//AM Qvist, Bodil. Malmberg, Britt-Gerd. Hansagi, Helen. Pettersson, Britta. Att använda hälsodagbok - något för primärvården? 1982 (3(4-5)) pp 162-163 SFAM-nytt Hälsodagböcker, en speciell form av enkätmetod, beskrivs i samband med en nack- och ryggstudie som genomförts vid Tumba vårdcentral inom Tumba-projektets ram. Metoden, som den utformats i denna studie, är förhållandevis enkel och användbar inom primärvården, när man avser att studera t ex symtom och hälsotillstånd och deras förändringar över tiden. Key words: primärvård, utvärdering, hälsodagbok, longitudinella studier, metodik, nack- och ryggpatienter, Stockholm, storstad. LB05784TB//AM Thörn, Hans. R/P-blanketten - ett epidemiologiskt hjälpmedel 1982 (3(3)) pp 111-111ö SFAM-nytt Författaren redovisar i artikeln R/P-blanketten som ett epidemiologisk hjälpmedel till belysning av en av våra stora patientgrupper, diabetikerna. Key words: basdata i primärvård, R/P-blankett, diabetes. RP-blankett. LB05787T//AM Haglund, Bo J A. En vetenskaplig artikels innehåll 1982 (3(3)) pp 115-116 SFAM-nytt I en tidigare artikel har jag dels diskuterat definitionen av en vetenskaplig artikel och dels översiktligt redovisat innehållet. Detta bör besvara frågorna: Vad var problemet? Hur studerade Du problemet? Vad fann Du? och Vad betyder fynden? I den här artikeln diskuteras lite utförligare hur svaren på de första två problemställningarna, introduktionen och material och metoder skall presenteras. Key words: forskningspresentation. LB05774T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Lundberg, Margareta. Recension. 1982 (3(2)) pp 85-86 SFAM-nytt Key words: recension, Praktik och teori. LB05788T//AM Haglund, Bo J A. Tidskriften som kom bort redan innan den kom ut 1982 (3(3)) pp 116-117 SFAM-nytt Som framkom av SFAM-nytt nummer 4/1981 tycktes det vara klart att en engelskspråkig vetenskaplig tidskrift som speglar primärvård och allmänmedicin i Norden kunde startas upp under våren 1982. Den allmänna målsättningen med den här tidskriften är att skapa ett forum för utbyte av forskningserfarenheter mellan de nordiska länderna, men den skall också vara en spegel av primärvårdsutveckling och primärvårdsforskning i Norden internationellt. Key words: allmänmedicin, Norden, tidskrift. LB05789T//AM Haglund, Bo J A. Primärvård och hälsovård inför 90-talet i Stockholmsområdet 1982 (3(4-5)) pp 124-124 SFAM-nytt Genom den nya hälso- och sjukvårdslagen som träder i kraft den 1 januari 1983 kommer vi för första gången att ha en hälso- och sjukvårdspolitisk målsättning formulerad i lag. I den andra paragrafen fastslås att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. För att nå dessa mål krävs en förändring av hälso- och sjukvårdens inriktning mot en kraftig förstärkning av områden som hälsovård och primärvård. Key words: primärvård, hälsovård. LB05794TB//AM Sjönell, Göran. Verksamhetsredovisning från Matteus vårdcentral, Stockholm 1982 (3(4-5)) pp 145-147 SFAM-nytt Registrering och dokumentation av arbetet vid vårdcentralen är av stort värde för planering och utvärdering. Genom att följa ett stickprov ur befolkningens kontakter med vårdcentralen kan en samlad information om upptagningsområdets sjuklighet och sjukvårdsutnyttjande fås. Registrering av åtgärder, diagnoser etc vid läkarbesök på en vårdcentral blir snabbt en rutin som ej är särskilt svår eller tidskrävande. Key words: primärvård, diagnosregistrering, verksamhetsbeskrivning, storstad, Stockholm. LB05776T//AM Bowallius, Margareta. Primärvården behöver information 1982 (3(3)) pp 95-95 SFAM-nytt Rubriker: Så här sprider Spri primärvårdsinformation idag ... och snart blir det så här. Spri-information för primärvården - i dag och i morgon. Key words: dokumentation, information, primärvård, SPRI I. LB05798T//AM Sjönell, Göran. Information om en nyöppnad vårdcentral, informationsteknik - utvärdering 1982 (3(4-5)) pp 157-159 SFAM-nytt Information från vårdcentral till befolkning är mycket viktig. Informationens utformning är av stor vikt. Broschyrer, affischer och dyl ska vara begripliga och lättillgängliga, ej för tätt-skrivna eller mångordiga. Erfarenheter från öppnandet av Matteus vårdcentral i Stockholm visar att god kontakt kan nås med befolkningen med traditionella informationsmedel, affischer och broschyrer. Key words: information, utvärdering, enkätundersökning, primärvård, storstad, Stockholm. LB05762T//AM Haglund, Bo J A. Efterutbildning och utbyte av forskningserfarenheter 1982 (3(2)) pp 59-59 SFAM-nytt Vårens andra nummer av SFAM-nytt är ett blandnummer. Några artiklar tar emellertid upp efterutbildning för allmänläkare. Blomberg o.a. ger en beskrivning och utvärdering av provinsialläkarfondens kursverksamhet. En förändrad inriktning synes nödvändig om kursdeltagarnas synpunkter skall tas på allvar. Fler allmänläkare behövs i kursledning. Om primärvården skall kunna utvecklas är det också viktigt att kurser i forskning och utvecklingsmetodik påbörjas. Key words: efterutbildning, utbyte, forskningserfarenheter. LB05756T//AM Ingvarsson, Nilsåke. Isacsson, Åke. Nordén, Åke. Omhändertagande av alkoholmissbrukare i primärvården 1982 (3(1)) pp 43-45 SFAM-nytt Alkoholistvården är en uppgift för vårdcentralen på samma sätt som andra kroniska sjukdomar. De sociala komplikationerna är mera framträdande än vid diabetes och reumatoid artrit men det är samma andas barn ur vårdideologisk synpunkt. Liksom diabetes och reumatoid artrit är alkoholism ett försummat och lågprioriterat område. Det är vår uppgift att tillse att det blir en bättre sakernas ordning. Key words: alkoholmissbruk, vårdprogram, primärvård, Dalby. LB05765T//AM Haglund, Bo J A. Primärvårdsforskning - medel för korrigering av den dagliga praktiken 1982 (3(2)) pp 63-63 SFAM-nytt En rapport från Socialmedicinskt vårmöte i Örebro den 25-26 mars 1982. Rubriker: Vetenskapligt program Forsknings- och utvecklingsarbete i Örebro län Socialmedicinsk teori och metod Socialmedicinsk teori Socialmedicinska hjälpvetenskaper Metodologiska problem inom socialmedicinsk forskning. Key words: primärvårdsforskning, medel för korrigering, daglig praktik. LB05766T//AM Haglund, Bo J A. Enkät om vårdlagsutvecklingen i primärvården 1982 (3(2)) pp 64-64 SFAM-nytt Innebörden av vårdlagsbegreppet varierar säkert också. I vårt sammanträde i styrelsen i SFAM i mars 1982 beslöts att i samarbete med Socialmedicinska institutionen, vårdcentralen Kronan, Sundbyberg, genomföra en inventering av området. Därför har i dagarna en enkät sänts ut till samtliga vårdcentraler i Sverige. Key words: enkät, vårdlagsutvecklingen, primärvården. LB05759T//AM Lagersson, Bengt. Wallheden, Börje. Temadag i friskvård vid Asklanda-skolan i Fristad 1982 (3(1)) pp 51-51 SFAM-nytt Rubriker: Tandvård under tandläkares ledning Vad händer i kroppen när man tränar Praktisk ergonomi Hygien och sömn samt praktiska problem i gymnastiken och intimhygien Betydelsen av riktig kost. ANT. Småblessyrer I:a hjälpen Organkännedom. Key words: hälsoupplysning, hälsovård, skolhälsovård, primärvård. LB05764T//AM "Osignerad" Rättelse 1982 (3(2)) pp 71-71 SFAM-nytt I SFAM-nytt 4 1981 (sid 130) presenterades den RP-blankett som användes på Haga vårdcentral i Örebro (Holmquist L: R/P-blankett - ett informationssystem för primärvård. SFAM-nytt 1981;2:128-131). Tyvärr blev en av tabellerna helt obegriplig, varför den kompletteras i detta nummer. Key words: rättelse R/P-blankett. LB05817T//AM Ovhed, Ingvar. Rökavvänjningsbehandling. En mässa för troende eller ett vardagsjobb för alla? 1982 (3(6)) pp 212-213 SFAM-nytt I artikeln hävdar författaren att speciella rökavvänjningsmottagningar spelar en underordnad roll jämfört med en aktiv diskussion med varje rökande patient för att förändra rökvanemönstret. Key words: rökavvänjning, primärvård, debatt. LB05767T//AM Bruusgaard, Dag. Svenske tilstander - ett obsolet begrep? 1982 (3(2)) pp 65-65 SFAM-nytt Författaren ger i artikeln en kort historisk exposé av allmänmedicinens utveckling i Sverige. Han framhåller att primärvården här förändrats från ett för övriga Norden avskräckande exempel till ett föredöme. Key words: allmänmedicin, historia, debatt. LB05822T//AM Ejlertsson, Göran. Specialmottagningar bra i vissa fall 1982 (3(6)) pp 215-215 SFAM-nytt Den form, i vilken specialister förekommit vid vårdcentralen i Dalby, är som konsulter. Härigenom har specialisterna behållit sin förankring vid sjukhuset och den ständiga kontakten med kollegerna inom specialiteten, medan allmänläkaren har fått en ständig vidareutbildning. För patienten har det inneburit en bättre möjlighet till hyfsad patient/läkarkontinuitet. Key words: specialmottagningar, vårdcentraler. LB05761T//AM Haglund, Bo J A. Recensioner 1982 (3(1)) pp 55-55 SFAM-nytt Hur får jag tag i internationella artiklar och böcker i allmänmedicin. Key words: recensioner. LB05808TB//AM Beling, Matts. Var tredje öppenvårdsbesök hos praktiker 1982 (3(4-5)) pp 180-181 SFAM-nytt De praktiserande läkarna i Stockholms län tar emot cirka 1 miljon besök, varav 600 000 på läkarhus. Praktikerna har sedan 1975 byggt ut sin efterutbildning och strävar nu efter att även få igång forsknings- och utvecklingsarbete. Man är även intresserad av att samarbeta med den offentliga sjukvården vad gäller den framtida utbyggnaden av sjukvården. Key words: privatpraktiker, primärvård i storstad, Stockholm. LB05810T//AM Haglund, Bo J A. Hur skall resultat och diskussion presenteras? 1982 (3(4-5)) pp 184-185 SFAM-nytt I två tidigare artiklar har jag givit dels en översiktlig beskrivning av vad en vetenskaplig artikel innehåller och dels diskuterat hur man skriver introduktion samt material och metodavsnitt. I den här artikeln fördjupas diskussionen av resultat och diskussionsavsnitten. Key words: forskningspresentation, vetenskaplig artikel. LB05763T//AM "Vakant" Tenth Wonca World Conference on Family Medicine 1982 (3(2)) pp 61-62 SFAM-nytt Key words: Wonca World Conference, Family medicine. LB05819T//AM Löfstedt, Sigmund J. Högkonsumenter av sjukvård 1982 (3(6)) pp 214-214 SFAM-nytt I SFAM-nytt nr 3/1982 sid 104-10+6 redovisas från Dalby "studier av hög sjukvårdskonsumtion vid vårdcentral". Icke helt oväntat framkom att ett mindre antal patienter stod för en stor andel av besöken vid vårdcentralen. Närhet till vårdcentral höjer också besöksfrekvensen. Key words: högkonsumenter, sjukvård. LB05821T//AM Måve, Ulf. Några frågor kring primärvårdens stamkunder - en önskan om debatt 1982 (3(6)) pp 215-215 SFAM-nytt Flera av högkonsumenternas sjukdomar är sådana som med fördel tas om hand av sjuksköterskor vid specialmottagningar. Detta gör också att läkarnas ordinarie mottagningar avlastas en stor del av dessa tunga sjukdomsfall som ofta är av kronisk natur. Key words: stamkunder. LB05778T//AM Bäärnhielm, Erik. Forsberg, Elsie. Rudfjäll, Ulla. Samby-Larsson, Agneta. Hemsjukvård i Frövi 1982 (3(3)) pp 97-97 SFAM-nytt Rubriker: Ronder i hemmet Åtgärder Arbetsterapeut och sjukgymnast Tacksamma patienter Nästa steg i utvecklingen? Hemsjukvård i primärvård. Key words: hemsjukvård, Örebro län. LB05747T//AM Bengtsson, Bo. Primär oftalmiatrik 1982 (3(1)) pp 14-15 SFAM-nytt Några av primärvårdens bidrag till lösningar av de i slutet av 60-talet mest besvärande problemen inom ögonsjukvården beskrivs med tonvikt på lokala synpunkter. Key words: primärvård, ögonsjukdomar, synnedsättningar, Dalby. LB05801T//AM Asp, Anna-Karin. Att jobba i vårdlag - det enda vettiga 1982 (3(4-5)) pp 164-165 SFAM-nytt Rubriker: Lilla Alby vårdlagsområde Hembesök spar tid Två vårdlag samarbetar Barnen saknas Vårdlag i primärvården. Key words: vårdlag, storstad, Stockholm. LB05786T//AM Beling, Mats. Inför 80-talets allmänpsykiatri 1982 (3(3)) pp 114-114 SFAM-nytt Psykiatri i primärvård. Key words: primärvård, psykiatri, debatt. LB05812T//AM Bowallius, Margareta. Primärvården behöver information II 1982 (3(6)) pp 195-197 SFAM-nytt Information om primärvård. Rubriker: Bakgrund Primärvårdsdokumentationen Onlinesökningar i bibliografiska databaser Spriline Tesaurus med svens indexeringstermer Välkommen till Spri. Key words: primärvård, onlinesökningar, bibliografiska databaser. LB05818T//AM Måve, Ulf. Intellektualisera allmänläkarutbildningen! 1982 (3(6)) pp 213-213 SFAM-nytt Utbildning i allmänmedicin - vidareutbildning. Key words: debatt, allmänmedicin, utbildning, vidareutbildning, F o U-arbete, FoU-arbete. LB05811T//AM Haglund, Bo J A. Från SFAM-nytt till AllmänMedicin 1982 (3(6)) pp 192-192 SFAM-nytt Key words: SFAM-nytt, AllmänMedicin. LB00571T//AM Olszon, Elisabeth. Lever du som du lär? 1982 (3(6)) pp 193-193 SFAM-nytt Allmänläkarna är de doktorer som ofta i skrift, tal och kanske också i handling mest pläderar för förebyggande arbete för att hålla befolkningen frisk. Key words: förebyggande arbete. LB00580T//AM Linder, Bengt. Lindholm, Lars. Genmäle till Magnus Eriksson 1982 (3(1)) pp 53-53 SFAM-nytt Key words: utbildning, allmänmedicin, obligatorisk kurs, debatt. LB05824T//AM Rudebeck, Carl-Edvard. Recensioner 1982 (3(6)) pp 217-218 SFAM-nytt Offensivt hälsoarbete. Kommundiagnostik - erfarenheter från Hälsoprofil i Skaraborg 1977. Spri-rapport 84. Key words: kommundiagnos, epidemiologi, Skaraborg, recension. LB00576T//AM Brydolf, Gösta. Befolkningsansvar bygger på befolkningens förtroende 1982 (3(1)) pp 53-53 SFAM-nytt Key words: befolkningsansvar, primärvård, debatt. LB00636T//AM Haglund, Bo J A. Ledare 1982 (3(1)) pp 4-4 SFAM-nytt Key words: allmänmedicin, kunskap, vetenskap. LB00614T//AM Scherstén, Bengt. Dalby 1982 (3(1)) pp 5-5 SFAM-nytt Utvecklingsarbete och utbildning i Dalby. Key words: utvecklingsarbete, Dalby, utbildning. LB05825T//AM Boström, Gunnel. Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Forsknings- och utvecklingsarbete vid vårdcentraler i Sverige 1983 (4(1)) pp 5-6 AllmänMedicin Under hösten 1982 har en inventering av avslutade, pågående och planerade forsknings- och utvecklingsarbeten i primärvård i Sverige genomförts. Projektet är ett samarbete mellan Svensk förening för allmänmedicin och Institutionen för socialmedicin, Karolinska institutet, vårdcentralen Kronan, Sundbyberg. I artikeln redovisas svarsfrekvensen och andelen vårdcentraler med forsknings- och utvecklingsaktiviteter i olika landstingsområden. Den 19 november hade svar inkommit från 62 procent av landets 631 vårdcentraler utanför Stockholms-området. Vid 27 procent av de som svarat pågår FoU-arbete. Resultaten bekräftar att en sjudande aktivitet inom FoU-området pågår runt om i Sverige. Även om vi fått in fler svar efter den 19 november är det många vårdcentraler som inte svarat. Svar även ifrån eftersläntare är välkomna. Key words: forsknings- och utvecklingsarbete, primärvård, enkätundersökning. LB05828T//AM Andersson, Birgit. Aktiv/passiv hälsovård - en reflektion 1983 (4(1)) pp 10-11 AllmänMedicin Vissa delar av Gävleborgs läns hälsoplan kräver inget större engagemang från den enskilde. Att kallas till en hälsokontroll, anteckna tid i sin almanacka och infinna sig för provtagning går lätt för de flesta. Denna del av hälsoplanen som är "passiv" för den enskilde har därför lättast kunnat genomföras. Att ändra sina levnadsvanor kräver betydligt mer av den enskilde, t ex att sluta röka. Hälsoplanens "aktiva" del är följaktligen svårare att genomföra och resultaten låter vänta på sig. Planen beskriver företagshälsovården som en angelägenhet för primärvården. Även företagshälsovården kan indelas i en aktiv och passiv del. Om företagsledning, fack och anställda passivt överlåter initiativet åt företagshälsovårdens personal får arbetet sannolikt liten effekt. Engagerar man sig däremot aktivt i arbetsmiljöfrågor och medverkar till att lösa dem i samarbete med företagshälsovården, som resurs, blir den säkerligen bättre. Key words: hälsopolitik, hälsoplan, hälsovård Gävleborg. LB05826T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Rapport från europeisk utbildningskonferens i Antwerpen 1983 (4(1)) pp 6-7 AllmänMedicin Leeuwenhortsgruppen, som sedan 1974 arbetat för att främja utbildningen i allmänmedicin i Europa, arrangerade i början av september 1982 en konferens i Antwerpen i Belgien. Även om förutsättningarna är olika har allmänläkarna från de europeiska länderna många gemensamma erfarenheter. I ett internationellt tankeutbyte blir allmänmedicinens grunddrag lättare att identifiera, vilket är betydelsefullt för utbildningen och teoriutveckling. Vid konferensen bildades också "den nya Leeuwenhortstgruppen". Rapportören menar, att det är viktigt att Sverige deltar i ett europeiskt samarbete av detta slag. Key words: Leeuwenhortsgruppen, efterutbildning, vidareutbildning, grundutbildning, kvalitetskontroll, allmänmedicin. LB05829T//AM Klippmark, Sune. Debatt och engagemang - ett resultat av Gävleborgs hälsoplan 1983 (4(1)) pp 11-12 AllmänMedicin Nyckelord i Gävleborgs hälsoplan är samverkan, samarbete och engagemang. Artikeln redovisar vad landstinget slog fast i sin hälsoplan för sex år sedan och vilka effekter man hittills kan notera. En hälsoplan för sex år sedan och vilka effekter man hittills kan notera. En central hälsoenhet planerar och samordnar en rad preventiva insatser. Lokalt baseras hälsoarbetet i första hand på primärvården, skolorna och organisationerna. Key words: hälsovård, hälsovårdsenhet, organisation, Gävleborg, hälsopolitik. LB05827T//AM Mikaelsson, Bo. Bergman-Larsson, Kerstin. Kurser och konferenser 1983 (4(1)) pp 8-9 AllmänMedicin Svensk Socialmedicins Förenings vårmöte i Linköping 10-11 mars 1983. VIII internationella konferensen om Social Science and Medicine Bildcollage från SFAM-mötet i Hudiksvall 30/9-1/10 1982. Key words: kurser, konferenser. LB05830T//AM Ribacke, Mats. Forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvården i Gävleborgs län 1983 (4(1)) pp 12-13 AllmänMedicin En inventering av avslutat och pågående forsknings- och utvecklingsarbete inom primärvård i Gävleborgs län redovisas. Inventeringen utfördes hösten 1982 och bygger på en enkät till samtliga distriktsöverläkare samt vissa enskilda distriktsläkare och några personliga kontakter. Uppgifterna redovisas per sjukvårdsdistrikt, aktuell vårdcentral, projektarbete samt kontaktpersoner. Key words: forskning och utvecklingsarbete, översikt, primärvård, enkätundersökning, Gävleborg. LB05831T//AM Ribacke, Mats. Hypertoni-sjukvård i Gävleborg 1983 (4(1)) pp 14-15 AllmänMedicin Under 1970-talet skedde en snabb utveckling då det gällde möjligheter till behandling av hypertoni. Detta resulterade i ett stegrat intresse för hypertonisjukvård i hela landet. Insikten att omhändertagandebehovet omfattade stora delar (10-15 procent) av den vuxna befolkningen ställde de organisatoriska problemen i centrum. I Gävleborgs län har ett konsekvent utvecklingsarbete kring dessa problem bedrivits. Olika modeller för uppspårande av patienter med högt blodtryck har prövats och de vunna erfarenheterna har omsatts i praktisk verksamhet i länet. Så nära koppling som möjligt mellan uppspårande och behandlande verksamhet har visat sig ändamålsenligt. Utvecklingsarbetet fortsätter och kommer bl a att omfatta försök till utvärdering av vårdprogramsanvändning, registrering och uppföljning av möjliga behandlingsvinster samt studium av skillnader i medicinanvändning mellan olika delar av länet. Key words: hypertoni, primärvård, vårdprogram, Gävleborg. LB05836T//AM Rosén, Måns. Frågeschema vid lokal dödsorsaksanalys - ett hjälpmedel för primärvården 1983 (4(1)) pp 29-32 AllmänMedicin Det finns en hel del metodproblem när det gäller att tolka sjuklighetsdata på små geografiska områden. Distriktsläkare med intresse för att analysera hälsotillståndet i sitt upptagningsområde behöver därför stöd och praktisk vägledning för att analysera sådana data. I denna artikel redogör Måns Rosén, Spri, både för problemen vid regionala analyser och för möjligheterna att hantera problemen. Det senare sker med hjälp av ett frågeschema, som kan uppfattas som en systematisk checklista. Frågeschemat illustreras med ett praktiskt exempel från Gävle kommun. Key words: frågeschema vid lokal dödsorsaksanalys, ett hjälpmedel för primärvården. LB05837T//AM Jacobsson, Sören. Sundman, Lars. Misstänkt dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom - validering av dödsbevis 1983 (4(1)) pp 33-34 AllmänMedicin Ingående studier av den svenska dödsorsaksstatistiken visar att den rapporterade dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom, IHD, bland män i Gävleborgs län är högre än förväntat. Inom länet har den högsta standardiserade dödlighetskvoten, SMR, registrerats i Hofors kommun. För att belysa tillförlitligheten i dessa observationer har validiteten hos de dödsbevis som ligger till grund för IHD-statistiken från Hofors kommun studerats. Dödsbevisets uppgifter har jämförts med information från journaler från öppen och sluten vård samt med rapporter från obduktion. Man fann att det 98-procentiga konfidensintervallet för andelen tillförlitliga dödsbevis var 87-100 procent. Resultatet är förenligt med antagandet att för män i Hofors beror den registrerade överdödligheten i IHD inte på felaktiga uppgifter i dödsbevisen. Key words: misstänkt överdödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, validering av dödsbevis. LB05835T//AM Haglund, Bo J A. Dödligheten i ett historiskt och nationellt perspektiv, en inledning 1983 (4(1)) pp 26-28 AllmänMedicin Artikeln utgör en bearbetning av inledningsanförandet till symposiet om dödlighetsregister vid Svensk förening för allmänmedicins höstmöte i Hudiksvall den 1 oktober 1982. Dödlighetens förändringar redovisas i ett historiskt, ett nationellt och ett socioekonomiskt perspektiv. Den sjunkande medellivslängden för både medelålders män och kvinnor ifrån 1960-talet utgör incitament för nya ansatser både vad gäller sökandet efter orsaker och förebyggande aktiviteter. Primärvården kommer att ha betydelsefulla uppgifter i detta arbete. Key words: mortalitet, historiska förändringar, nationella skillnader, socioekonomiska förändringar, översikt. LB05840TB//AM Lorentzon, Sture. Utvecklingsarbete i allmänmedicin 1983 (4(1)) pp 44-45 AllmänMedicin I artikeln diskuteras förutsättning och möjligheter till utvecklingsarbete i allmänmedicin. Författaren menar att en personlig vilja att utvecklas är grundförutsättningen för förändringsarbete. Vårdcentralens utvecklingsmöjligheter utgör summan av medlemmarnas olika potentialer. Fungerande informationskanaler mellan olika personalgrupper på vårdcentralen är en annan viktig förutsättning för utvecklingsarbete. Slutligen poängteras att det kommer att bli nödvändigt för varje landstingsområde att ta fram en primärvårdsplan. Inom ramen för denna skall primärvårdsutvecklingen preciseras vad avser mål och medel. Key words: forskning och utvecklingsarbete, primärvård. debatt, primärvårdsplan. LB05833T//AM Unnegård, Håkan. Friskvård i Hudiksvalls kommun 1983 (4(1)) pp 20-22 AllmänMedicin Artikeln belyser utvecklingsarbetet från en officiell hälsoplan i ett län till konkret verksamhet på kommunnivå. I artikeln presenteras de tankar som styr utvecklingen från en passiv friskvårdsmottagning till en mer utåtriktad aktiv mottagning. I beskrivningen ingår även en presentation av olika personalkategorier, något om besöksstrukturen på en hälsocentral samt något om kostnadsläget. Till slut skissas en önskemodell till hur friskvården bör vara integrerad med kommunen, länssjukvården och primärvården. Key words: hälsovård, friskvårdsmottagning, Gävleborg. LB05842T//AM Tomson, Ylva. Tomson, Göran. Kongressrapport - psykosomatisk forskning 1983 (4(2)) pp 54-55 AllmänMedicin . Psykosomatiska besvär utgör en stor andel av det dagliga arbetet inom både primär och sekundär vård, vilket är väl bekant för alla. Mindre bekant kanske är att det vartannat år redovisas forskningsresultat inom området via "European Conference on Psychosomatic Research". Dessa möten initierades i England - det första hölls under mitten av femtiotalet och England tillsammans med Holland har varit de aktiva länderna, särskilt i inledningsskedet. Den senaste sammankomsten ägde rum i början av september 1982 i Leeuwenhorst utanför Amsterdam och var nummer fjorton i ordningen. Gången dessförinnan träffades man i Istanbul (referat i Psykolognytt 12(81). Samtliga kontinenter utom Afrika var representerade. Sverige bidrog med fem personer mot Norges tjugofem. Key words: forskning, psykosomatiska besvär. LB05843T//AM Brodin, Harald. Den ortopediska medicinens historia 1983 (4(2)) pp 56-58 AllmänMedicin Ortopedisk medicin sysslar med sådana funktionsproblem från rörelseorganen där varken ortopedisk-kirurgiska eller reumatologiska behandlingar är indicerade. Huvudsakligen används manuella undersöknings- och behandlingsmetoder. Manuella tekniker har använts sedan årtusenden. De har blivit allt intressantare för läkare de sista 25 åren. Diagnostiken handhas av läkare, och väsentlig behandling utförs av sjukgymnaster. Den svenska föreningen för ortopedisk medicin har 430 medlemmar, bedriver en stor kursverksamhet, är medlem av den Internationella Federationen för Manuell Medicin samt uppehåller även i övrigt internationella vetenskapliga kontakter. Key words: ortopedisk medicin, historik, översikt. LB05832T//AM Adler, Anders. Hälsoupplysning och friskvård i Gävleborgs län 1983 (4(1)) pp 16-19 AllmänMedicin Under senare år har såväl kunskapen som medvetenheten om levnadsvanornas betydelse för hälsan ökat. Olika rapporter visar på att t ex tobaks- och alkoholkonsumtionen medför omfattande sjuklighet och för tidig död. I flertalet landsting har man därför påbörjat en satsning på hälsoupplysning och friskvård för att sprida kunskap om hälsoriskerna samt påverka attityder och vanor. I artikeln sker en redovisning av hur Gävleborgs läns landsting satsat på hälsoupplysning och friskvård. Key words: hälsovård, hälsoupplysning i Gävleborg. LB05845T//AM Berglund, Renée. Distriktssjukgymnasternas arbete i vårdlaget 1983 (4(2)) pp 60-61 AllmänMedicin Vårdlaget ger bra möjligheter för personalen att lära av varandras yrkeskunskaper. Läkaren och sjukgymnasten kan till exempel göra gemensamma undersökningar av patienter med svårdiagnosticerade ryggbesvär. Det faller alltmer på primärvårdens lott att sköta nack- och ryggpatienterna. Ortopedisk medicin är ett spännande men kunskapskrävande område. Primärvården måste ägna tid och resurser åt att bygga upp kompetensen för att ge nack- och ryggpatienterna adekvat behandling, Ett nära samarbete mellan sjukgymnast och läkare, kursverksamhet (R1, R2), internutbildning och samordnade vårdprogram är Renée Berglunds förslag till en förbättring av primärvårdens kompetens inom ortopedisk medicin. Key words: ortopedisk medicin, primärvård, vårdlag, nack- ryggpatienter, sjukgymnaster, Sollentuna. LB05834T//AM Hyllienmark, Gunnar. Tobaksarbetet inom Gävleborgs läns landsting 1983 (4(1)) pp 23-25 AllmänMedicin Tobakskommittén har i sitt betänkande satt upp klara mål för arbetet med tobak. Den har också argumenterat för att ett sådant arbete måste ske på flera fält samtidigt för att bli effektivt. I Gävleborgs läns landsting försöker man genomföra ett mångsidigt arbete mot tobaken. Man vill förebygga tobaksdebut, förändra tobaksvanorna och börja skapa ett samhälle där tobaken har föga utrymme. Key words: rökning, prevention, Gävleborg. LB05847T//AM Hamberg, Jern. Kan töjning av ileopsoasmuskeln med en ny metod påverka lumbala smärttillstånd? 1983 (4(2)) pp 65-70 AllmänMedicin Genomgång av gängse läroböcker i anatomi och kinesiologi visar att det råder delade meningar om ileopsoasmuskelns (ip) funktion. Janda har visat att ip kan bli kortad och han har lanserat ett test som allmänt accepterats. Testet har använts på ett stort antal toppidrottsmän, "hurtbullar" och "soffliggare". Resultatet visar att aktiviteten styr ip:s muskelmönster. Felaktig träning ger förkortningar av ip. En jämförelse görs mellan Jandas test och en ny metod att testa ip. resultaten redovisas. En pilotstudie har också påbörjats för att utröna om töjningen av ip enligt en ny metod kan påverka lumbala smärttillstånd. De preliminära resultaten av pilotstudien visar en klar skillnad i ip:s muskelmönster hos ryggfriska och hos patienter med diagnosen lumbago chron. Några typfall redovisas. Allmänläkaren bör kunna testa och behandla en förkortad ip enligt de nya metoderna. Key words: ortopedisk medicin, forskning, ländryggbesvär, diagnostik, behandling, töjning. LB05838T//AM Höglund, Dag. Lokalisering av hälsoproblem med mortalitetsstatistik 1983 (4(1)) pp 35-38 AllmänMedicin Föreliggande arbete visar att det med hjälp av mortalitetsstatistiken varit möjligt att lokalisera hälsoproblem på kommunal nivå. Exemplen visar att det inom Älvsborgs län finns en hög dödlighet främst i två typer av kommuner: dels i glesbygdskommuner och dels i länets största tätort. Det har också varit möjligt att evaluera gjorda insatser inom hälso- och sjukvården. En konsekvent satsning på omhändertagande av hypertoniker har således troligen lett till minskad dödlighet före 65 års ålder i ischemisk hjärtsjukdom och cerebrovaskulära sjukdomar. Key words: lokalisering av hälsoproblem med mortalitetsstatistik. LB05839T//AM Haglund, Bo J A. Smajkic, Arif. Svanström, Leif. Samhällsmedicin i Jugoslavien 1983 (4(1)) pp 40-43 AllmänMedicin Ett framgångsrikt förebyggande arbete kräver aktivt deltagande av befolkningen i lokalsamhället. Självförvaltningsprincipen som genomsyrar det jugoslaviska samhället ger speciella möjligheter för befolkningen i lokalsamhället att deltaga i planeringen av hälso- och sjukvården. Ett byutvecklingsprojekt redovisas som belyser detta. Vi har mycket att lära av Jugoslavien i det fortsatta arbetet med att utveckla svensk primärvård. Key words: samhällsmedicin i Jugoslavien, exemplet Podvelez. LB05850T//AM Hamberg, Jern. Utbildning i ortopedisk medicin för allmänläkare 1983 (4(2)) pp 74-76 AllmänMedicin Rörelseapparatens åkommor kostar över 11 miljarder kronor per år för vårt land. Cirka 30 procent av patienterna som söker distriktsläkare har besvär från rörelseapparaten. Allmänläkaren har ingen utbildning i ortopedisk medicin. Kompetenta handledare finns endast i några landstingsområden och saknas därför vid nästan alla vårdcentraler, som den 1 januari 1983 skall ta emot allmänläkaren för specialistutbildning. En "katastrofplan" för "akututbildning" av handledare inom ämnesområdet ortopedisk medicin presenteras. Undervisningens innehåll och utvärderingen av tidigare kurser redovisas. Key words: ortopedisk medicin, handledare, utbildning. LB05844T//AM Adolfsson, Lars Erik. Degenerativa axelledssjukdomar i primärvården 1983 (4(2)) pp 59-59 AllmänMedicin Bakom begreppet degenerativ axelledssjukdom döljer sig ett flertal olika tillstånd. Diagnosmönster, behandlingsrutiner samt den kortsiktiga prognosen har studerats vid en allmänläkarmottagning i Jönköping. Erfarenheterna jämförs med likartade studier på specialistmottagningar. Key words: led- och muskelsjukdomar, primärvård, axlar, diagnostik, behandling. LB05852TB//AM Överby, Anders. Prevention av hjärt-kärlsjukdomar svårbedömt - motsägelsefullt 1983 (4(2)) pp 81-83 AllmänMedicin I artikeln redogörs för olika svenska och utländska studier avseende hjärt- kärlsjukdomar. En del terapiformer ökar riskfaktorerna. Några studier visar motsägelsefulla resultat. Påverkan av terapin vid hjärt-kärlsjukdom av behandling av andra samtidiga sjukdomar berörs. Författaren anger vilka krav allmänläkaren bör ställa på specialisten när man beslutar om olika terapiformer. Key words: prevention, hjärt-kärl-sjukdomar, debatt. LB05846T//AM Hemborg, Bertil. Nyttan av ortopedisk medicin inom företagshälsovården 1983 (4(2)) pp 62-62 AllmänMedicin En mycket stor del av företagshälsovårdens arbete utgörs av utredningar kring besvär från rörelseorganen med mer eller mindre relation till belastningar i arbetet. I detta arbete har man stor nytta av ortopedisk medicin och dess undersökningsteknik. Funktionsdiagnos av patienten ger, tillsammans med motsvarande analys av arbetsplatsen, möjlighet till adekvat behandling men även till sekundär prevention och ev. rehabiliterande åtgärder. Ortopedisk medicin och ergonomi är halvsyskon. Key words: Ortopedisk medicin, företagshälsovård, behandling, prevention. LB05841T//AM Haglund, Bo J A. Ortopedisk medicin i primärvården 1983 (4(2)) pp 52-52 AllmänMedicin Vi vet att led- och muskelsjukdomar är ett kvantitativt stort problem inom primärvården. Det krävs dock mycket forskning och utvecklingsarbete för att få kunskap om vilka patientgrupper som har störst nytta av de kunskaper som tillförs från ortopedisk medicin. Key words: ortopedisk medicin, primärvård. LB05855T//AM Haglund, Bo J A. Preventionens förutsättningar 1983 (4(3)) pp 92-92 AllmänMedicin Erfarenheterna av förebyggande arbete i Skaraborgs län visar att sådant lönar sig. Falköpings-projektet, som inriktar sig mot olycksfallsprevention, är det mest slående exemplet. Efter en systematisk registrering av alla olycksfall under några år påbörjades en intervention 1980. I Falköping inträffade 113 olycksfall per 1 000 invånare och år. Om motsvarande frekvens gäller för hela Skaraborgs län skulle cirka 27 000 olycksfall inträffa och föranleda akutbesök under ett år. Varje olycksfall betingar en samhällskostnad mellan 10 000-200 000 kr. Vid utvärderingen av den förebyggande verksamheten i Falköpings-projektet har påvisats att olycksfallsfrekvensen reducerats med omkring 20 procent. Samhällsvinsterna är således redan på landstingsnivå många miljoner. Key words: prevention, förutsättning, erfarenhet, förebyggande arbete, Skaraborgs län, Falköpings-projektet. LB05856T//AM Boström, Gunnel. Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Forsknings- och utvecklingsarbete vid vårdcentraler i Sverige 1983 (4(3)) pp 93-94 AllmänMedicin Under hösten 1982 har en inventering avslutade, pågående och planerade forsknings- och utvecklingsarbeten i primärvård i Sverige genomförts. Projektet är ett samarbete mellan Svensk förening för allmänmedicin och Karolinska institutet, Institutionen för Socialmedicin, Vårdcentralen Kronan, Sundbyberg. Delresultat från inventeringen har redovisats i nummer 1 av Allmänmedicin. I denna artikel redovisas svarsfrekvensen, andelen vårdcentraler med forsknings- och utvecklingsaktiviteter och antal projekt i olika landstingsområden. Svar har inkommit från 87 procent av landets 624 vårdcentraler utanför Stockholmsområdet. Vid 30 procent av de vårdcentraler som svarat på enkäten pågår FOU-arbete. Malmöhus län toppar listan då det gäller andel vårdcentraler med projekt, här har hela 52 procent av de som svarat på enkäten pågående FOU-arbete. I Gotlands län, Malmö kommun samt Hallands län pågår inget FOU-arbete enligt denna inventering. Key words: forsknings- och utvecklingsarbete, primärvård, enkätundersökning. LB05851T//AM Haglund, Bo J A. Alfta kurhem - ett föredöme för efterutbildning i ortopedisk medicin 1983 (4(2)) pp 78-79 AllmänMedicin Artikeln innehåller en redovisning av verksamheten vid Alfta kurhem. Dess tjugoåriga historia och aktuella läge som efterutbildningscentrum för ortopedisk medicin beskrivs. Key words: ortopedisk medicin, historik, efterutbildning. LB05858T//AM Haglund, Bo. Linnergren, Laila. Svanström, Leif. Primärvård och folkhälsoarbete i Finland 1983 (4(3)) pp 98-103 AllmänMedicin I ett internationellt perspektiv har Finland liksom övriga nordiska länder en jämförelsevis god folkhälsa. Det finns dock en överdödlighet hos män i arbetsför ålder i Finland. Detta är en av anledningarna till ett mycket målmedvetet folkhälsoarbete som nu bedrivs för att komma till rätta med flera av de problem som kan ligga bakom överdödligheten. Den finska hälso- och sjukvårdens organisation skiljer sig i många avseenden från den svenska. Primärkommunerna har ansvaret för hälso- och sjukvården. En målmedveten och kraftig omstrukturering av hälso- och sjukvården har ägt rum under 70-talet, från ett starkt sjukhusorienterat system till en primärvårdsorienterad hälso- och sjukvård. Tyngdpunkten i målsättningen för den finska hälso- och sjukvården ligger för närvarande på preventiv vård med avsikt att förbättra befolkningens hälsotillstånd. Hälsoupplysningen liksom företagshälsovård i Finland är väl inarbetad i det dagliga arbetet vid vårdcentralerna. Den är också en lagstadgad skyldighet och förekommer därför vid alla centraler. Genom denna konstruktion har cirka 90 procent av yrkesverksamma i dag företagshälsovård. I och med att vi i Sverige har fått en ny hälso- och sjukvårdslag liknar situationen mycket den som förelåg i Finland 1972. Genom den ekonomiska styrningen under 1970-talet av medel till primärvård och förebyggande arbete har man i Finland lagt grunden till en rättvis geografisk fördelning av hälso-och sjukvård. Samtidigt har man genom uppbyggnaden av ett nät av vårdcentraler skapat en ur läkarsynpunkt god miljö som medfört hög besättning av tjänster och därvid också gett möjligheter till förebyggande arbete. Erfarenheterna från Finland visar på praktiska vägar till förverkligandet av vår nya hälso- och sjukvårdslag. Key words: primärvård, prevention, Finland, översikt. LB05849T//AM Jäverfalk, Tommy. Erfarenheter från fortbildningskurser i ortopedisk medicin för allmänläkare 1983 (4(2)) pp 72-73 AllmänMedicin Författaren redovisar personliga erfarenheter av två kurser i ortopedisk medicin för allmänläkare som han genomgick vid Borlänge sjukhus under hösten 1981. Key words: efterutbildning, ortopedisk medicin. LB05848T//AM Nordgren, Bengt. Ortopedisk medicin i läkarnas grundutbildning 1983 (4(2)) pp 71-71 AllmänMedicin I artikeln redovisas behovet av ortopedisk medicin i grundutbildningen och ett önskvärt innehåll på denna nivå. Key words: grundutbildning, ortopedisk medicin. LB05861T//AM Jansson, Ann-Kristin. Distriktssköterskans synpunkter 1983 (4(3)) pp 107-107 AllmänMedicin Utifrån mina erfarenheter som distriktssköterska i Södra Sandby skall jag ge några synpunkter på övre luftvägsinfektioner. I distriktet finns 3 600 invånare, därav 550 barn mellan 0 och 7 år. Rubriker: Spädbarn Förskole- och skolbarn Vuxna Key words: handläggning av övre luftvägsinfektioner i primärvården, Dalby, Södra Sandby. LB05862T//AM Svenstam, Ingrid. Sjuksköterskans arbete på vårdcentral 1983 (4(3)) pp 108-109 AllmänMedicin Rubriker: Sjuksköterskans handläggning av luftvägsinfektioner Vilka patienter kan tas om hand av sjuksköterska i ökad omfattning? Key words: handläggning av övre luftvägsinfektioner i primärvården, Dalby. LB05863T//AM Prellner, Karin. Akut purulent mediaotit-synpunkter på diagnostik och antibiotikabehandling 1983 (4(3)) pp 109-109 AllmänMedicin För diagnos akut purulent mediaotit bör klassisk anamnes med förkylning, feber, öronvärk, lockkänsla och eventuell flytning föreligga, samt otoskopi visa fynd av röd, oftast buktande, trumhinna med dålig rörlighet och/eller pus i hörselgången. Key words: handläggning av övre luftvägsinfektioner i primärvården, Dalby. LB05864T//AM Nordbring, Folke. Infektionsläkarens synpunkter 1983 (4(3)) pp 110-110 AllmänMedicin De övre luftvägsinfektionerna utgör en mycket tung del av allmänläkarens infektionsarbete. Registret är stort från urakut influensa med en "knockad" patient och från ful tonsillit till mera vanlig förkylning som ofta kallas banal men som inte uppfattas så av patienten eller patientens familj. Key words: handläggning av övre luftvägsinfektioner i primärvården, Dalby. LB05865T//AM Lönnkvist, Unda. Hallqvist, Johan. Förebyggande arbete i sjukvården 1983 (4(3)) pp 111-115 AllmänMedicin Det socialmedicinska ämnesområdet har expanderat och utvecklats mycket snabbt sista tiden och svensk socialmedicinsk förening har under 1982 inlett ett program för att aktivera diskussionen om dess teoretiska innehåll och metodik. ett vårmöte hölls i Örebro med 2 dagars vetenskapligt program kring dessa frågor. Det blev en stor framgång med många deltagare. Även på höstmötet den 2 september var uppslutningen god med ett hundratal deltagare. Mötet var organiserat av Institutionen för Socialmedicin vid Karolinska Institutet och förlagt till Kronans vårdcentral i Sundbyberg. Huvudtemat var prevention, som utgör en av hörnstenarna i socialmedicin men även i primärvårdens arbete. Avsikten var att diskutera preventionens historiska innebörd, dess vetenskapsteoretiska innehåll och den nuvarande inriktningen med samhällets engagemang i den förebyggande processen. Dagen bjöd på många intressanta föredrag och seminarier med opponentinlägg och efterföljande livliga diskussioner. Dessa finns i sin helhet återgivna i Socialmedicinsk tidskrift nr 1 1983 och här nedan följer ett kortare referat. Key words: prevention, primärvård, historik, hälsopolitik, hälsovård, olycksfall, organiska lösningsmedel, ryggsjukdomar, alkohol, samhällsarbete. LB05866T//AM Kallioinen, Markus. Olsson, Per. Sjukhusens öppenvård minskar när primärvården byggs ut 1983 (4(3)) pp 116-117 AllmänMedicin I samband med öppnandet av en ny vårdcentral i Sundsvalls centrum har gjorts en studie av vårdkonsumtionsförändringarna för befolkningen i upptagningsområdet. Studien omfattar akuta och planerade läkarbesök på Sundsvalls sjukhus, vårdcentralen och hos privatläkare månaderna februari och mars åren 1980-1982. Det första årets siffror speglar situationen före öppnandet av vårdcentralen, som skedde 4 februari 1981. Resultatet visar en tydlig nedgång i antalet läkarbesök vid både akutmottagning och övriga mottagningar vid Sundsvalls sjukhus åren 1981 och 1982, samtidigt som besöken inom primärvården ökat markant. Den totala vårdkonsumtionen har legat i huvudsak oförändrad under de tre åren, varför en verklig avlastning av sjukhusmottagningarna synes ha skett. Key words: sjukvårdsutnyttjande, samverkan primärvård-sjukhusvård, debatt. LB05867T//AM Diderichsen, Finn. Ett försök att ta HSL på allvar 1983 (4(3)) pp 118-119 AllmänMedicin Norrbottens läns landsting har utarbetat en hälso- och sjukvårdspolitisk principplan inför 90-talet (HSBD 90). Det är första gången som ett landsting i en principplan försöker konkretisera vilka konsekvenser som den nya hälso- och sjukvårdslagens krav om god hälsa, vård på lika villkor och behovsbaserad planering får i form av prioritering, mål och resursfördelning. Key words: hälsopolitik, planering, Norrbotten. LB05868T//AM Överby, Anders. Hjärt- och kärlsjukdomar i allmänläkarvård 1983 (4(3)) pp 120-121 AllmänMedicin I ett tidigare nummer av AllmänMedicin fanns en artikel om prevention av hjärt- och kärlsjukdomar. I detta nummer diskuteras mer ingående bl a blodfettrubbningar, hjärtglykosider, salt och psykogena mekanismer för utveckling av högt blodtryck samt vilka krav och åtgärder en allmänläkare kan ställa vid profylax - behandling av cirkulationsorganens sjukdomar. Key words: hjärt- och kärlsjukdomar, debatt. LB05869T//AM Dammström, Bo-Göran. Johansson, Gudrun. Rundgren, Karl-Gunnar. Widgren, Ruth. Rökavvänjning vid vårdcentral 1983 (4(3)) pp 122-123 AllmänMedicin Allt fler vårdcentraler har börjat med rökavvänjningsbehandling. Resultaten har varit varierande. I artikeln redovisas resultat, samt diskuteras erfarenheter från rökavvänjningsarbete i grupp vid Jakobsbergs vårdcentral. Rökavvänjningsarbete måste ingå som ett naturligt inslag i all personals arbetsuppgifter inom primärvården. För detta krävs kunskap och erfarenhet. Att arbeta med rökavvänjning i grupp är ett stimulerande sätt att inhämta denna erfarenhet. Key words: rökavvänjning, primärvård, debatt. LB05870T//AM Linder, Bengt. Allmänmedicinens framtid 1983 (4(4)) pp 133-133 AllmänMedicin Svensk allmänmedicin kännetecknas idag av en stark kvantitativ expansion när det gäller utbyggnad av verksamheten, nyanställning av personal inom olika kategorier samt ökande mängd specialister i allmänmedicin som snabbt fyller upp de vakanser som fortfarande finns. Det står allt mera klart att dagens allmänmedicinska vardag inte bara är det traditionellt kliniska arbetet utan även kännetecknas av ett ökande innehåll av mer samhällsmedicinsk karaktär. Denna bredare syn på modern allmänmedicin är också nödvändig med hänsyn till vår nya hälso- och sjukvårdslag. Key words: allmänmedicin, framtid, expansion, utbyggnad, verksamhet. LB05871T//AM Sjönell, Göran. Förslag till handlingsprogram för svensk förening för allmän medicin 1983 (4(4)) pp 135-136 AllmänMedicin Svensk förening för AllmänMedicin antog ett handlingsprogram 1978. Inom styrelsen har detta handlingsprogram överarbetats. Förslaget till nytt handlingsprogram presenteras. Vår förhoppning är att programmet kan diskuteras under hösten och därefter antas vid årsmötet i december 1983. Key words: SFAM, handlingsprogram. LB05872T//AM Haglund, Bo J A. Ett försök med strukturerad hypertonivård i Skaraborgs län 1983 (4(4)) pp 137-137 AllmänMedicin Akademisk avhandling av Lennart Råstam (SPRI-rapport 138). Den 11 juni 1983 försvarade distriktsläkare Lennart Råstam sin doktorsavhandling om strukturerad hypertonivård i Skaraborgs län vid Göteborgs Universitet. Key words: vårdprogram för högt blodtryck, doktorsavhandling. LB05873T//AM Haglund, Bo J A. EGPRW-möte i Stockholm april 1983 1983 (4(4)) pp 138-139 AllmänMedicin Stockholms läns landsting och Institutionen för Socialmedicin (Vårdcentralen Kronan) stod som värd för EGPRW:s vårmöte 1983. Temat för mötet var "basdata i primärvård som utgångspunkt för prevention". Aktuellt utvecklingsarbete presenterades från bl a England, Jugoslavien, Norge, Finland och Sverige. Key words: EGPRW, basdata i primärvård, prevention, allmänmedicin, forskning. LB05874TB//AM Gunnarsson, Christer. Basdatarapporten äntligen i tryck 1983 (4(4)) pp 140-141 AllmänMedicin Basdatagruppen och SFAM presenterar som bilaga till detta nummer av AllmänMedicin Spri rapport 142, 83. Denna rapport är ett resultat av mångåriga diskussioner såväl inom SFAM som distriktsläkareföreningen, där man bekymrat sig för de svårigheter som funnits att jämföra olika primärvårdsstudier. SFAM: s styrelse beslöt 1980 att försöka finna några normer för dokumentation av primärvårdsarbete. En arbetsgrupp tillsattes, bestående av intresserade allmänläkare och representanter för såväl socialstyrelsen som Spri. Arbetsgruppen började sitt arbete i januari 1981 och kan efter många olika överväganden i dag presentera sitt resultat. Det är arbetsgruppens förhoppning att vår rapport skall bli ett hjälpmedel både vid det praktiska vardagsarbetet på vårdcentralen eller mottagningen och vid utvecklings- eller forskningsarbete i primärvården. Denna artikel ger dels en kort sammanfattning av rapportens struktur, dels startar vi en diskussion med tidskriftens läsare om det fortsatta arbetet med "basdata". Key words: basdata, primärvårdSFAM som distriktsläkareförening. LB05875TB//AM Almér, Inger. Falck, Göran. Holmquist, Lennart. Lidén, Ingvar. Mägi, Margus. Lokal tillämpning i Örebro län 1983 (4(4)) pp 142-143 AllmänMedicin Äntligen ett konkret förslag att ta ställning till! Basdatagruppens rapport har varit efterlängtad inom vår lokala basdatagrupp i Örebro län. Vi arbetar med att ge förslag på hur informationssystemet i primärvården skall utformas lokalt i länet. Att definiera basdata utgör ett mycket viktigt led i vårt arbete. Rapportens grundidé med uppdelning i mini- och tilläggsdata tycker vi är fruktbar, även om uppdelning ur ett tillämpningsperspektiv ibland känns konstlad. Vår främsta kritik riktar sig mot rapportens förslag på R/P-blankett (registrerings- och planeringsblankett). Steget från centrala förslag till lokal tillämpning är lång, utvecklande av lokala informationssystem inom primärvården är en tids- och resurskrävande process. Vi som arbetar lokalt bör därför samarbeta med varandra. Key words: basdata. LB05876TB//AM Diderichsen, Finn. Är det metoderna eller behoven som skall definiera basdata? 1983 (4(4)) pp 144-145 AllmänMedicin Mätinstrument bestämmer vad vi ser. Det vi inte ser kan vi inte förändra. Om den etablerade praktiken får bestämma mätinstrumenten kan vi därför inte förändra praktiken. Därtill krävs teori om vad primärvården kan och bör göra. Men teoretisk analys saknas i förslaget till basdata för primärvården. Key words: basdata, primärvård, planering. LB05877TB//AM Trell, Erik. Dahlberg, Nils. Krantz, Jan-Olof. Larsson, Claes. Lazer, Alexander. Pettersson, Bo-Göran. Åxholt, Pierre. Ett förebyggande medicinskt ADB-system i Malmö 1983 (4(4)) pp 146-149 AllmänMedicin I ett pågående preventiv-medicinskt populationsprogram vid avdelningen för Förebyggande Medicin i Malmö har ett interaktivt datasystem utvecklats för att ombesörja: 1. utväljande och inbjudning av screeningpopulation, 2. on-line registrering och representation av demografiska data, testvärden och frågeformulär; 3. generering av fallprotokoll och andra listningar; 4. system för diagnostiska och statistiska beräkningar och representationer. 25.000 screeningundersökningar har nu registrerats via detta system som kortfattat beskrives i föreliggande rapport. Key words: ADB-system, screening, prevention, Malmö. LB05878T//AM Isacsson, Åke. Attityder till vård av alkoholmissbrukare 1983 (4(4)) pp 150-152 AllmänMedicin Normativa anvisningar angående förhållanden som de flesta människor har personlig erfarenhet av recipieras inte omedelbart, utan blir ytterligare en miljöfaktor som påverkar befolkningens attityder. En undersökning av befolkningens attityder till vård av alkoholmissbrukare visar att trots omfattande opinionsbildning och ny lagstiftning traditionella attityder till alkoholmissbruk och vård av missbrukare är förhärskande. Key words: alkoholism, attityder, enkätundersökning. LB05879T//AM Romelsjö, Anders. Vårdbehovets omfattning vid alkoholism 1983 (4(4)) pp 153-156 AllmänMedicin Det vårdbehov och vårdutnyttjande som är relaterat till alkoholmissbruk är mycket omfattande, men inte så lätt att klarlägga bland annat på grund av de dolda missbrukets omfattning. Artikeln presenterar undersökningar från olika delar av sjukvården och på olika populationer. Trots markant ökade resurser och ökad vård av alkoholmissbrukare har alkoholproblemen ökat under 60- och 70-talet. En ökad satsning på sekundär och framför allt primär prevention förespråkas. Key words: vårdbehov, vårdutnyttjande, vårdkonsumtion, alkoholism, alkoholmissbruk, prevention. LB05880T//AM Hovelius, Birgitta. Alkoholmissbruk och infektioner 1983 (4(4)) pp 157-158 AllmänMedicin Alkoholmissbrukare drabbas av mer långdragna och svårare infektioner än andra. Sambandet mellan alkoholmissbruk och pneumoni är dokumenterat. Likaså förekommer tuberkulos i ökad frekvens hos alkoholister. Faktorer som kan vara av betydelse för denna infektionsbenägenhet diskuteras. Key words: alkoholism, infektioner. LB05881T//AM Borg, Stefan. Varför super alkoholisten? 1983 (4(4)) pp 158-162 AllmänMedicin . I föreliggande översikt redovisas några exempel på resultat från senare tids försök att få förklaringar till vad som ligger bakom alkoholmissbruk. Intresset för biologiska förhållanden vid alkoholism har ökat kraftigt under de senaste åren. Orsakerna till detta är nog flera. En orsak kan vara att ensidiga psykologiska sociala förklaringsmodeller och dito behandlingstänkande som varit på modet några år knappast har givit någon förbättring när det gäller behandlingsresultaten i praktiskt vårdarbete. En annan orsak är nog att missbruksproblemen har ökat i samhället och krupit närmare inpå oss. Psykiatriska och somatiska konsekvenser har blivit allt vanligare och börjat dyka upp även hos människor som, innan sin alkoholöverkonsumtion, inte visat upp allvarligare vare sig psykologiska eller sociala problem. Key words: alkoholism, ärftlighet, etiologi. LB05882T//AM Börjesson, Ulf. Hegle, Tore. Hellström, Olle. Otitbehandling utan antibiotika 1983 (4(4)) pp 163-164 AllmänMedicin Flera studier på senare tid har visat att antibiotika används i överdriven utsträckning vid okomplicerade akuta media-otiter. För att se om det föreligger någon skillnad i utläkning mellan antibiotikabehandlade otiter samt icke antibiotikabehandlade otiter har vi under vintern 1981-1982 gjort en undersökning vid distriktsläkarmottagningen i Gagnef. Vi ville även utforma nya rutiner vid behandling av akut otit utan antibiotika så att vi kan vara säkra på att eventuella komplikationer snabbt upptäcks och kan behandlas. Under en tidsperiod har alla barn mellan 2 till 12 år med diagnosen akut media-otit behandlats utan antibiotika men med näsdroppar samt analgetica. vi har även gjort en jämförande studie med barn som fått diagnosen akut otit våren 1979 och som alla behandlats med antibiotika, näsdroppar samt analgetica. På detta sätt har 30 och 33 barn med akut otit och som inte behandlats med antibiotika helt läkt ut utan anmärkning. Två barn fick antibiotika efter tre respektive fem dagar. De har läkt ut utan anmärkning. Ett barn fick otosalpingit i efterförloppet. I gruppen från 1979 har 35 barn med akut otit behandlats med antibiotika. Tre barn fick i efterförloppet otosalpingit. Ett barn fick antibiotikabehandling i två omgångar innan fullständig utläkning kunnat konstateras. Av detta drar vi konklusionen att behandling av okomplicerad akut media otit med näsdroppar och analgetica åtminstone inte ger sämre resultat vad beträffar utläkningen än behandling med antibiotika, näsdroppar och analgetica. Är tiden inne att ändra på behandlingsrutinerna vid akut media otit?. Key words: infektioner, otiter, behandling, primärvård. LB05883T//AM Järhult, Bengt. Carlsson, Stig. Romelsjö, Anders. Avlastar en utbyggd primärvård sjukhusens akutmottagningar? 1983 (4(4)) pp 164-167 AllmänMedicin I den tidigare problemorten Olofströms kommun har en reorganisation av och en satsning på primärvården skett. Undersökningen, som grundas på en sk förvaltningsrevision, avser att belysa vilka åtföljande förändringar som inträffat i besöksfrekvens på olika vårdnivåer. Vid det närbelägna sjukhusets medicinakut registrerades under dagtid 1978-1981 en halvering av antalet besök av Olofströmsbor och även under de tider vårdcentralen hade stängt skedde en väsentlig avlastning. Samtidigt minskade också i anspråkstagandet av distriktsläkarjouren. Avlastningen av den specialiserade akutsjukvården skedde inte till priset av ett ökat antal remisser eller överföring av akuta sjukdomsfall till företagsläkare/privatläkare men totalt minskade antalet läkarbesök inom kommunen. Sammantaget med data från en utbyggd primärvårdsbaserad hemsjukvård i Olofström dras slutsatsen att den slutna vården och lasarettsanknuten öppenvård i betydande grad kan avlastas om primärvården byggs ut. På sikt är det dock väsentligt att utvärdera primärvårdens insatser - inte bra utifrån vårdkonsumtion - men på basen av hälsodata i befolkningen. Key words: sjukvårdsutnyttjande, samverkan primärvård/sjukvård, Olofström. LB05884T//AM Gustavsson, Monica. Henriksson, Inger. Johansson, Ulla. Kyhlberg, Lisbeth. Larsson, Marita. Lindström, Kjell. Martinsson, Gerd. Strandsäter, Kristina. Simfors, Monica. Sundling, Kerstin. Hur mår våra äldsta? 1983 (4(4)) pp 168-169 AllmänMedicin Under 1981 och 1982 gjorde distriktssköterskorna i Habo kommun ett hembesök hos alla personer över 75 år som bodde i eget hem. Vid hembesöket togs en omfattande anamnes, utförlig information gavs och en enkel hälsokontroll utfördes. Fynd och åtgärder registrerades. Undersökningens viktigaste resultat och erfarenheter presenteras kortfattat i denna artikel. Key words: hembesök, prevention, äldre, primärvård. LB05853T//AM Johansson, Annika. Läkare dygnet runt i Habo 1983 (4(2)) pp 84-84 AllmänMedicin Från första oktober har Habo-borna tillgång till läkare i sin egen kommun även på nätterna. Primärvården i Habo har nämligen startat ett försök med läkare i beredskap dygnet runt och alla dagar i veckan. Det innebär att vardagar efter kl 17.00, veckoslut och helgdagar kommer någon av Habos fem distriktsläkare att ha beredskap i hemmet. Key words: joursystem, primärvård, Skaraborg. LB05860T//AM Hovelius, Birgitta. Allmänmedicinska aspekter 1983 (4(3)) pp 105-106 AllmänMedicin Under Dalbydagarna i oktober 1982 hölls ett symposium om luftvägsinfektioner i vilket representanter från primärvården och specialister medverkade. Deltagarna i panelen sammanfattar här sina synpunkter. Key words: övre luftvägsinfektioner, diagnostik, behandling, allmänläkare, distriktssköterska, akut otit, Dalby. LB05857T//AM "AllmänMedicin" Svenska bidrag till Tammerforskongressen 1983 (4(3)) pp 97-97 AllmänMedicin Markerade rubriker: Telefonrådgivning på vårdcentral Patient/läkarkontinuitet Sjukvårdskonsumtion i storstad Boende på servicehus. Vårdtyngd och resursanvändning Åldersdemenssymtom i en avgränsad population Att undvika institutionsvård hos äldre patienter. Key words: hälso- sjukvård. LB05854T//AM Hultsten, Kjell. Recensioner 1983 (4(2)) pp 85-85 AllmänMedicin Key words: recensioner, Harald Brodin. Rörelseorganens funktionsstörningar. LB05859T//AM Haglund, Bo J A. Allmänläkarutbildning i Finland 1983 (4(3)) pp 104-104 AllmänMedicin I artikeln ges en översiktlig beskrivning av allmänmedicinutbildningen i Finland. Key words: allmänmedicinutbildning i Finland. LB05885T//AM Boman, Kurt. Hallgren, Carl Gunnar. Ögren, Jan-Erik. Läkemedelsförbrukning i öppenvård 1977-1980 i Skellefteå sjukvårdsdistrikt 1983 (4(4)) pp 171-172 AllmänMedicin I riksrevisionsverkets rapport (april 1981) "Läkemedelskostnaderna", pekades på stora länsvisa skillnader i läkemedelskonsumtion och i läkemedelskostnader. Stockholms län hade 1980 en försäljning av hjärt- och kärlmedel på 172,8 definierade dygnsdoser (DDD) per invånare och dag, medan försäljningen i Värmlands län uppgick till 251,3 DDD. Med hjälp av läkemedelsstatistik har vi försökt öka erfarenhetsutbytet och kunnandet om en bättre läkemedelsanvändning i våra läkardistrikt i Skellefteå. Försäljningen har följts under flera år och resultaten har presenterats på staff-meetings, klinikmöten och distriktsläkarmöten. Diskussionerna har tagit upp indikationer, dosering, behandlingstidens längd, annan terapi än läkemedel m m. Vi har efter några år fått en mindre skillnad i förbrukning mellan högsta och lägsta användardistrikt i åtta av tio farmakologiska grupper. Nyregistrerade läkemedel är mer verksamma än tidigare använda och risken för biverkningar har även ökat, varför riktigt användande är mer nödvändigt numera än för 10-år sedan. Key words: läkemedelsanvändning, erfarenhetsutbyte. LB00542T//AM Hemborg, Bertil. Buktryck vid lyft 1983 (4(2)) pp 63-64 AllmänMedicin Isometrisk bukmuskelträning har länge ansetts vara den viktigaste förebyggande åtgärden mot längdryggsbesvär, men denna träning har inte utvärderats vad avser effekten på bukmuskelaktivitet eller buktryck och ej heller recidivfrekvens. 20 ryggpatienter och 20 friska kontroller har undersökts före och efter fem veckors intensiv isometrisk bukmuskelträning. Man finner att bukmuskelstyrkan ökar, men däremot inte bukmuskelaktiviteten vid lyft och inte buktryck vid lyft. De två grupperna hade samma buktryck vid lyft, trots att bukmuskelstyrkan var olika. Undersökningar pågår för att försöka utröna de faktorer som påverkar buktrycket vid lyft för att senare söka finna träningsmetoder som ger oss möjligheter att optimalt utnyttja bålmuskulaturens och buktryckets stabiliserande och avlastande effekter. Resultaten kommer att presenteras i ett avhandlingsarbete senare i år. Key words: buktryck, bukmuskler, ryggpatienter, prevention. LB05892T//AM Romelsjö, Anders. Recensioner 1983 (4(4)) pp 180-1820 AllmänMedicin Key words: recensioner, Primärvårdens informationssystem, Olofström. LB05890T//AM Haglund, Gustav. Om ansvar och hälsa 1983 (4(4)) pp 177-178 AllmänMedicin Några funderingar om innebörden av uttrycket "ansvar för hälsotillståndet" och dess innebörd för allmänläkare. Key words: allmänläkare, ansvar, debatt. LB05894T//AM Vigborg, Agneta. Fortbildningsresa i Kina 1983 (4(5)) pp 192-195 AllmänMedicin Efter den 10:e världskongressen i allmänmedicin i Singapore fortsatte en skara deltagare på en mycket intressant men jobbig fortbildningsresa i Kina. Där fick vi vid olika seminarier och besök på varierande vårdinstanser en inblick i hälso- och sjukvårdens organisation i Kina, deras prioritering av förebyggande åtgärder, västerländsk kontra traditionell medicin samt deras humana daghem och inbyggd sjukvård. Under sen eftermiddag respektive tidig förmiddag hann vi även beskåda en del sevärdheter i detta fascinerande land. Key words: hälso- och sjukvård i Kina. LB05895T//AM Håkansson, Anders. "Distriktsläkarrapport" från vårdcentralen i Ingelstad 1983 (4(5)) pp 196-198 AllmänMedicin Följande artikel utgör ett förslag till årlig verksamhetsberättelse för en vårdcentral. Sådana verksamhetsberättelser, som får sägas ha sin motsvarighet i de tidigare provinsialläkarapporterna, har på senare tid börjat diskuteras allt mer. I artikeln ges förslag till olika mått på sjukvårdskonsumtion och sjukvårdsproduktion. Vidare redovisas resultaten av en 10 månader lång manuell registrering av diagnoser och remisser. Key words: verksamhetsberättelse, primärvård, manuell diagnosregistrering, diagnosregistrering, remissregistrering. LB05891T//AM Haglund, Bo J A. Allmän medicin i AllmänMedicin 1983 (4(4)) pp 178-178 AllmänMedicin Några kommentarer till Löfstedt, Vlastós och Fabian. Key words: allmänmedicin, kommentar, debatt. LB05893T//AM Haglund, Bo J A. Prestationsmått i primärvården 1983 (4(5)) pp 188-188 AllmänMedicin Den nya hälso- och sjukvårdslagen lägger nya arbetsuppgifter på primärvården. Det gäller både inom förebyggande, botande och omsorgsverksamhet. Modeller för att beskriva och utvärdera vad vi gör inom primärvården är viktigt framför allt för att kunna utveckla arbetsformerna. Exempel på sådan verksamhetsredovisning - distriktsläkarrapporter ges i numret. Key words: prestationsmått, primärvård. LB05898T//AM Furhoff, Anna-Karin. Nord, Lena. Nordemar, Rolf. Konsult i ortopedisk medicin - en försöksverksamhet 1983 (4(5)) pp 207-208 AllmänMedicin En stor och ofta krävande grupp patienter som distriktsläkaren och distriktssjukgymnasten möter är de långvariga symptom från rörelseapparaten. Genesen är ofta oklar, även om man ganska tidigt anar att såväl biomekaniska som psykologiska mekaniska är av betydelse. Dessa patienter remitteras i regel till ortopedkliniker för bedömning men kommer oftast i retur till allmänläkaren i oförändrat skick. Tyvärr har grundutbildningen inte rustat oss särskilt väl för att ta hand om dessa patienter. Åtminstone äldre läkare (över 30 år) drillades i att urskilja de mest subtila diastoliska hjärtblåsljud, men fick aldrig någon undervisning i hur man systematiskt undersöker rörelseapparaten. Säkert är detta missförhållande nu borta. Tillströmningen till de kurser i ortopedisk medicin som bl a ges av NLV och provinsialläkarfonden talar dock sitt tydliga språk om de efterbehov som finns. I Sollentuna primärvårdsområde (45.000 invånare, tio ordinarie distriktsläkare och sex distriktssjukgymnaster) finns det sedan hösten 1981 en försöksverksamhet med konsult från avdelningen för fysikalisk medicin och rehabilitering vid Karolinska sjukhuset. Verksamheten har främst varit inriktad på de problempatienter som har långvariga smärttillstånd från rörelseorganen av icke-kirurgisk natur, dvs det område som allt oftare kommit att sammanfattas under rubriken ortopedisk medicin. Vi rapporterar här de första årets erfarenheter. Verksamheten har omfattat dels patient-konsultationer, dels utbildning, och ägt rum på Sollentuna vårdcentral var tredje till var fjärde fredagseftermiddag (sammanlagt tio tillfällen hösten 1981- våren 1982). Konsult har hela tiden varit biträdande överläkare Rolf Nordemar. Från primärvården har deltagit distriktssjukgymnaster och ordinarie distriktsläkare från Rotebro vårdcentral, Sollentuna vårdcentral samt sjukgymnastmottagningen och läkarstationen i Edsberg. Key words; ortopedisk medicin, primärvård, konsultverksamhet. LB05896T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Wikell, Karin. FoU på vårdcentralen - reflexioner i samband med avrapportering av Tumbaprojektet 1983 (4(5)) pp 199-200 AllmänMedicin Vid Tumba vårdcentral har under drygt 3 års tid olika undersökningar bedrivits med utgångspunkt från vårdcentralens verksamhet. De olika studierna har i olika stor utsträckning engagerat distriktssköterskorna och distriktsläkarna av vilka knappast några har haft tidigare erfarenheter av FoU. Artikeln tar upp några av de glädjeämnen och svårigheter som vi mött samt diskuterar med utgångspunkt ifrån en uppsats från institutionen för vetenskapsteori, Göteborgs universitet, "polariseringen" forskarkunskap-praktiker-kunskap. Key words: forskning, primärvård. LB05899T//AM Tillander, Lotta. Wohrm, Atle. Information om egenvård - behövs det? 1983 (4(5)) pp 210-212 AllmänMedicin Artikeln grundar sig på enkätstudier, genomförda dels bland vuxna och dels bland tonåringar från två olika sociala miljöer. Avsikten var att med stöd från studierna antyda eventuella brister och skillnader i kunskaper både avseende enklare och svårare egenvårdsproblem, samt att bemöta rubriken "Information om egenvård - behövs det?" Key words: enkätstudier, egenvårdskunskaper, information. LB05900T//AM Ternow, Sven. Telefonframkomlighet vid vårdcentral 1983 (4(5)) pp 213-214 AllmänMedicin Telefonframkomligheten är av central betydelse för telefonrådgivning vid vårdcentral och även för övrig verksamhet. Tekniska och organisatoriska faktorer är ofta avgörande och i det finns därvid stora lokala variationer. I följande artikel visar författaren hur man analyserat dessa problem vid en vårdcentral med resultatredovisning och förslag till åtgärder. Key words: telefonrådgivning, vårdcentral. LB05897T//AM Mägi, Margus. Svenman, Inger. Forskare och praktiker - några personliga reflektioner kring dubbelrollen 1983 (4(5)) pp 201-206 AllmänMedicin Vår artikel är ett debattinlägg angående forskningens villkor inom och utanför de akademiska institutionerna. I samtalsform tar vi upp viktiga frågeställningar kring forskningsdebuten, vad som sker under forskningsprocessen och hur man skall handskas med forskningsresultaten. Key words: forskning, primärvård. LB05901T//AM Överby, Anders. Hypertoni: Mätproblem och terapieffekter 1983 (4(5)) pp 215-216 AllmänMedicin I Tyskland och England har man undersökt vilka krav som bör ställas på apparater för blodtrycksmätning. Engelsmännen har också studerat med vilket intervall blodtrycksvärdena bör registreras innan diagnosen hypertoni ställes. De har också testat hemblodtrycksmätning och placeboeffekter på blodtrycket. Amerikanska rekommendationer om blodtrycksmätning har visat sig vara felaktiga. I denna artikel diskuteras också påverkan på blodtrycket genom kostens fiber- och fetthalter liksom muskelrelaxation m m. Key words: hjärt-kärlsjukdomar, hypertoni, diagnostik, terapi, debatt. LB05902T//AM Pétursson, Pétur. Synpunkter på allmänmedicinsk vidareutbildning 1983 (4(5)) pp 217-218 AllmänMedicin Som bekant har de senaste åren pågått en intensiv debatt här i landet om allmänläkarrollen, allmänläkarnas utbildning, gränsdragning mellan specialiteter och nu senast om allmänmedicinen som specialitet. Resultatet av denna diskussion är bl a AgÁs rapport om specialistutbildning i allmänmedicin och regeringens beslut att ändra på allmänläkarnas utbildningsgång och ersätta begreppet allmänläkarvård med allmänmedicin, som kommer att erkännas som specialitet. Key words: allmänmedicin, vidareutbildning. LB05903T//AM Larsson, Georg. Boström, Gunnel. Svanström, Leif. Är vårdlag självklart bra? Svar till är vårdlag självklart bra 1983 (4(5)) pp 219-219 AllmänMedicin Inventeringen som vi gjort visar på att det behövs. Primärvårdens företrädare omvittnar ständigt behovet. Vårdlagsarbetets snabba etablering kan peka på en organisatorisk lösning som kan underlätta för personalen att fullfölja primärvården intentioner. Key words: vårdlag, primärvård. LB05904T//AM Larsson, Georg. Hur skall otit behandlas? 1983 (4(5)) pp 220-220 AllmänMedicin Otitbehandling har blivit en kontroversiell fråga. I denna artikel granskas en del undersökningar i ämnet och författarens konklusion är att man inte generellt bör sluta att primärt penicillinbehandla akuta mediaotiter. Antibiotikaförskrivningen bör istället minskas genom skärpt diagnostik och kortare behandlingstid. Key words: infektioner, otit, behandling, primärvård, debatt. LB05907T//AM Söderfeldt, Björn. Forskning och forskningsorganisation i Örebro läns landsting 1983 (4(6)) pp 234-235 AllmänMedicin Från att forskning tidigare enbart har varit en statlig angelägenhet har man på senare år alltmer sökt vägar att stödja angelägen forskning inom landsting och kommuner. För hälso- och sjukvårdens del blir detta särskilt angeläget i landsting som saknar medicinsk högskola. I artikeln presenteras den utveckling som forskningssatsningen har fått inom Örebro läns landsting. Key words: primärvård, organisation, forskning, Örebro län. LB05908T//AM Holmquist, Lennart. Larsson, Sven. Forsknings- och utvecklingsarbete i primärvården i Örebro län. Må tusen blommor blomma 1983 (4(6)) pp 235-238 AllmänMedicin I artikeln redovisas en inventering av genomförda och pågående forsknings- och utvecklingsarbeten inom Örebro läns landsting. Inventeringen kombineras med ett försök att avgränsa forskningsfältet samt en diskussion av möjligheter och problem i primärvårdsforskningen. Key words: forsknings- och utvecklingsarbete, översikt. Örebro län. LB05909T//AM Falck, Göran. Kjellander, Jan. Är resistensbestämning vid urinvägsinfektioner nödvändig inom primärvården? 1983 (4(6)) pp 239-241 AllmänMedicin Stora material av UVI-stammar av den typ som presenteras i den så kallade riksundersökningen från 1976 har ett mycket begränsat informationsvärde och kan inte användas för att dra slutsatser om etiologi eller behandlingspolicy vid UVI inom en enskild specialitet. Genom att analysera inemot 11.000 UVI-stammar, åldersfördela materialet och bryta ned det på olika kategorier av insändare visar författarna att informationsvärdet ökar. Det visar sig då att en hög andel av UVI-stammar isolerade från primärvården är känslig för de vanliga urinvägsmedlen. Hos patienter <45 år med akut, okomplicerad UVI är t ex 94 procent av stammarna känsliga för nitrofurantoin. Författarna frågar sig mot denna bakgrund om resistensbestämning är nödvändig inom primärvården för denna patientkategori. Key words: urinvägsinfektioner, resistensbestämning, behandling, rekommendationer, Örebro län. LB05910T//AM Hugmark, Lena. Linde, Göran. Trimetoprim 160 mgx2 - Jämförelse mellan 3- och 7-dagars behandling vid nedre urinvägsinfektion 1983 (4(6)) pp 242-243 AllmänMedicin För att utröna om man kan få samma utläkning av nedre urinvägsinfektion med 3- och 7-dagars behandling har vid Skebäcks vårdcentral Örebro samt infektionskliniken regionsjukhuset Örebro gjorts en dubbel blindundersökning med Trimetoprim i (TMP) 3- och 7-dagars behandling, I studien ingår 49 patienter varav 28 har behandlats med TMP i 3 dagar, 21 har fått 7-dagars behandling. Resultaten har varit kliniskt gott i bägge grupperna. Samtliga patienter har varit utläkta vid kontroll en vecka efter avslutad behandling, 2 patienter med 3-dagars behandling fick bakteriurirecidiv efter en månad. Resultaten får anses som lovande och uppmuntrar till att fortsätta försök med korttidsbehandling. Key words: primärvård, urinvägsinfektioner, behandling, Örebro län. LB05911T//AM Avander, Sigvard. Christensen, Flemming. Mägi, Margus. Vårdprogramarbete i primärvården. Ryggprogrammet i Karlskoga 1983 (4(6)) pp 248-251 AllmänMedicin I artikeln presenterar vi erfarenheter från utvecklingsarbete med lokalt vårdprogram för ländryggsbesvär. Vårdprogrammet syftar till ett snabbt och adekvat omhändertagande av ryggpatienter, där befintliga resurser med primärvården och företagshälsovården som bas samordnas på ett effektivt sätt. Våra erfarenheter är övervägande positiva och lokalt utvecklingsarbete av vårdprogram på andra håll uppmuntras. Key words: vårdprogram, ryggsjukdom, primärvård, ryggskola, utvärdering, Örebro län. LB05966T//AM Hovelius, Birgitta. Riskerna vid hypertoni - avhandling i Allmänmedicin. 1984 (5(4)) pp 137-138 AllmänMedicin Birgitta Hovelius ger i artikeln en sammanfattning av Lars Lindholms avhandling om högt blodtryck och dess riskfaktorer. Key words: hypertoni, riskfaktorer, Dalby. LB05965T//AM Isacsson, Sven-Olof. Primärvård i u-land. 1984 (5(4)) pp 136-136 AllmänMedicin Under senare år har vi fått en starkt inriktad hälsopolitisk diskussion i vårt land liksom i många andra västländer. Intresset för att utveckla hälso- och sjukvården utgående från invånarnas faktiska behov har ökat och klart markerats i vår nya hälso- och sjukvårdslag. Den här utvecklingen är av stort intresse för alla institutioner och verksamheter som arbetar inom det samhällsmedicinska fältet, särskilt då allmänmedicin, socialmedicin, barnhälsovård och mödrahälsovård. Key words: primärvård, u-land, lärdom, Sverige. LB05964T//AM Haglund, Gustav. Bolin, Håkan. Granvik, Mats. Recensioner. 1984 (5(3)) pp 130-130 AllmänMedicin Svenska provinsialläkarföreningen 1880-1972. Key words: recensioner. LB05912T//AM Berg, Anders. Malmqvist, Nils. Arbetsskadorna kommer först till primärvården - Bättre samverkan med företagshälsovården behövs 1983 (4(6)) pp 252-253 AllmänMedicin En pilotundersökning som under tre höstmånader 1982 utfördes i Lindesberg pekar på att majoriteten av de arbetsskadade först kommer till primärvården. Samverkan med företagshälsovården behöver utvecklas och hindren i kommunikationen mellan vårdformerna undanröjas. För de icke företagshälsovårdsanslutna finns inga resurser för arbetsskadeutredning och rehabilitering på arbetsplatserna. Key words: arbetsskador, olycksfall, företagshälsovård, samverkan, Örebro län. LB05913T//AM Pihl, Anders. Effekter av den nya vårdcentralen 1983 (4(6)) pp 254-258 AllmänMedicin Hösten 1978 öppnades i Örebro tätort den första vårdcentralen med ett geografiskt avgränsat upptagningsområde. I samband med detta gjordes en enkätstudie om befolkningens kunskaper om attityder till hälso- och sjukvården och hur den nya resursen påverkade vårdvanor och vårdströmmar. I denna artikel presenteras några av undersökningsfynden. Key words: primärvård, attitydundersökning, enkätundersökning, Örebro län. LB05914T//AM Eriksson, Carl-Gunnar. Fahlström, Gunilla. Karlsson, Willy. Larsson, Sven. Hagaprojektet - Ett forskningsprogram kring samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård 1983 (4(6)) pp 258-261 AllmänMedicin I Örebro pågår sedan 1980 ett större forskningsprogram med huvudsyfte att studera samverkan mellan primärvård och socialtjänst på en vårdcentral, det s k Hagaprojektet. I denna artikel redogöres för forskningsprogrammet. Resultatet av en delstudie, Socialt arbete inom primärvården, presenteras i en följande artikel. Projektet stöds av anslag från Delegationen för social forskning. Key words: primärvård, forskningsprogram, samverkan, socialtjänst, Örebro län. LB05915T//AM Eriksson, Carl-Gunnar. Bånghagen, Görel. Fahlström, Gunilla. Stoor, Alf. Socialt arbete inom primärvården - Bilder från vårdcentraler med skilda organisationsformer 1983 (4(6)) pp 262-264 AllmänMedicin Ett förverkligande av helhetssynen i vårdarbetet inom primärvården innebär att människors somatiska, psykiska och sociala förtretligheter skall kunna mötas av den personal som är verksam där. Inom Örebro läns landsting finns vid några vårdcentraler en samlokalisation med den primärkommunala socialtjänsten och således primärkommunalt anställda socialsekreterare. Vid andra vårdcentraler har man socialarbetare i form av landstingsantälld kurator. I en studie inom Hagaprojektet gör vi en jämförelse av det sociala arbetet på vårdcentraler med skilda organisationsformer. Kuratorn och socialsekreteraren har uppenbarligen olika funktioner och bilderna från verksamheten är enbart delvis överlappade. Hagaprojektet stödes av Delegationen för social forskning. Key words: primärvård, socialtjänst, samverkan, socialmedicin, social omsorg, utvärdering, Örebro län. LB05916T//AM Klinkert, Peter. Vårdlagen på Brickegården - En primör i länet 1983 (4(6)) pp 265-266 AllmänMedicin I artikeln beskrivs förändringsarbetet på Brickegårdens vårdcentral från konventionell distriktsläkarmottagning till arbete i vårdlag. Key words: vårdlag, primärvård, Örebro län. LB05917T//AM Almer-Larsson, Inger. Falck, Göran. Holmquist, Lennart. Lidén, Ingvar. Mägi, Margus. Informationshantering inom primärvården 1983 (4(6)) pp 266-269 AllmänMedicin Den lokala basdatagruppen i Örebro län föreslår att en enhetlig R/P-blankett införs i länet. Den skall fungera både som ett praktiskt arbetsinstrument i det dagliga sjukvårdsarbetet och som underlag för registrering av basdata. En "diagnoskriteriekommitté" bör tillsättas. Försöksverksamhet med minidatorer utlokaliserade till vårdcentraler bör påbörjas. Utvecklingsarbetet måste gå hand i hand med en ständig diskussion om vad primärvården kan och bör göra. Key words: basdata, primärvård. LB05905T//AM Tomson, Göran. Recensioner 1983 (4(5)) pp 221-221 AllmänMedicin Key words: recensioner, Psykosomatiska medicin. LB05906T//AM Avander, Sigvard. Organisations - resurser - utveckling 1983 (4(6)) pp 232-233 AllmänMedicin I artikeln ges en presentation av Örebro län och dess sjukvårdsresurser, särskilt med avseende på primärvården. Key words: primärvård, organisation, Örebro län. LB05920T//AM Mattsson, Bengt. Rollspel som undervisningsform i allmänläkarutbildningen - en praktisk pedagogisk modell 1983 (4(6)) pp 274-275 AllmänMedicin Rollspel är en undervisningsform som blivit använd mycket på senare år och som skiljer sig från mer traditionell undervisning. Artikeln ger ett exempel på hur man som ledare kan lägga upp ett rollspel och vad man bör tänka på i spelets olika skeden. Det är nödvändigt med viss gruppledarvana, att man har klart formulerade mål och att etiska aspekter hålls levande. Särskilt av betydelse är den uppföljande diskussionen där syntesen och konklusionen görs. Key words: rollspel, pedagogik, allmänläkarutbildning. LB06859T//AM Andersson, Stig. Ivermark, Mats. Börjeson, Elisabeth. Unga förtidspensionärer i Säffle kommun. En redogörelse för orsakerna till deras pensionering och kontakter med primärvården och övrig sjukvård 1983 (4(6)) pp 276-277 AllmänMedicin I samband med uppbyggnaden av hemsjukvård i Säffle kommun framkom att primärvården inte kände till hur många som behövde vård och stöd. Framför allt gällde detta yngre människor med psykiskt handikapp eller sjukdom. I denna undersökning redovisas alla förtidspensionärer upp till 50 års ålder med huvuddiagnos samt deras kontakter med sjukvården efter pensioneringen. Det visar sig att mental retardation är den vanligaste orsaken till förtidspension i denna åldersgrupp samt att psykos och neurotiska tillstånd inberäknad alkoholism är de näst vanligaste huvuddiagnoserna. Sammanlagt svarar grupperna mentala rubbningar och neurologiska sjukdomar för över 80 procent av pensionsdiagnoserna. Hypotesen att en stor del av de yngre pensionärerna med psykisk sjukdom är okända för både primärvården och annan sjukvård, stärks av undersökningen. Detta är otillfredsställande och primärvården bör aktivt söka avhjälpa denna brist. Key words: förtidspensionärer, samhällsdiagnos, kartläggning, primärvård. LB05922T//AM//LB Berg, Lars. Lindblad, Ulf. R/P-blankett modell Tibro/Skultorp - ett alternativ till basdatagruppens blankett 1983 (4(6)) pp 280-280 AllmänMedicin I debatten kring "basdata i primärvården" har basdatagruppens R/P-blankett ifrågasatts. Denna blankett är speciellt avpassad för registrering av minidata. Vid behov av tilläggsregistrering saknas i regel särskilda utrymmen för detta. Basdatagruppens R/P-blankett kan därför bli ett hinder i en utveckling som stimulerar till registrering även av tilläggsdata. En omarbetad version av Tibro/Skultorps R/P-blankett presenteras därför som ett alternativ till basdatagruppens blankett. Key words: registrering, R/P-blankett, basdata i primärvård. LB05923T//AM Haglund, Bo J A. Recensioner. 1983 (4(6)) pp 281-281 AllmänMedicin Key words: recensioner, Handbok i forsknings- och utvecklingsarbete i primärvård. Allmen praktiker biblioteket Oslo 1983. 187 sidor. LB00469T//AM Widäng, Kenneth. Rätt men ändå fel 1983 (4(4)) pp 176-176 AllmänMedicin I nr 3 av Allmän Medicin fanns ett Dalbysymposium om handläggning av övre luftvägsinfektioner i primärvården. Detta sätt att ta upp det medicinska innehållet i allmänmedicinen känns angeläget och bra. Key words: luftvägsinfektioner, primärvården. LB00570T//AM Sundman, Lars. SFAM:s höstmöte i Hudiksvall 1982 1983 (4(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Programmet för SFAM:s höstmöte i Hudiksvall 1982 har vi i viss mån låtit avspegla den utveckling som hälsovård och förebyggande insatser beskrivit i Gävleborgs län. Key words: SFAM, höstmöte, Hudiksvall. LB00532T//AM Sjönell, Göran. Styrelsens förslag till SFAM:s tolkning av överenskommelsen pediatrik i primärvården 1983 (4(4)) pp 136-136 AllmänMedicin Bakgrunden till SFAM:s beslut att stödja överenskommelsen "Pediatrik i primärvården" har ifrågasatts. Styrelsen har funnit det angeläget att klargöra motiven och tolkningarna som utgjorde grunden för beslutet. Följande uttalande är ingen tolkning i efterhand. Styrelsen vill härmed presentera sin uppfattning vilken även kommer att föreläggas årsmötet. Key words: SFAM, pediatrik, primärvården. LB06794T//AM Halfvarson, Lennart. Hegardt, Gunilla. Engstrand, Ingemar. Var söker öronpatienten? 1983 (4(6)) pp 244-246 AllmänMedicin Utbyggnad av primärvården har aktualiserat frågan om samarbete och arbetsfördelning mellan primärvård och specialistvård. För att kunna föra en diskussion i dessa frågor är kunskap om nuvarande förhållande en nödvändighet. I en studie från Örebro har vi försökt få en uppfattning om var patienten med öron-näs-halsproblem får sin sjukvård tillgodosedd. Key words: primärvård, slutenvård, samarbete, öron-näsa-halssjukdom, remisser, Örebro län. LB05921T//AM Brydolf, Gösta. Läkarbesöken i öppen vård i Medelpad 1976-1982 1983 (4(6)) pp 278-279 AllmänMedicin Förskjutning av öppenvårdsbesök mellan primärvård, sjukhusmottagningar och privatpraktiker i Medelpad beskrivs över en åttaårig tidsperiod. Under tidsperioden har primärvården successivt byggts upp. Studierna visar att totala antalet öppenvårdsbesök är relativt oförändrat. En omfördelning har skett så att primärvården tar allt flera öppenvårdsbesök, medan besök vid öppenvårdsmottagningar på sjukhus minskar. Tendenser föreligger också till minskat antal besök hos privatpraktiker, jourläkarcentral och akutmottagning. Key words: vårdutnyttjande, primärvård, sluten vård, debatt. LB00552T//AM "Nederlands Huisartsen Genootschap Commissie Wetenskappelijk Onderzoek" Hur skall man kritiskt läsa artiklar? 1983 (4(1)) pp 46-46 AllmänMedicin I fyra tidigare artiklar i serien om att skriva och publicera vetenskapliga artiklar har utgångspunkten varit författarens (1-4) I den här artikeln tar vi en motsatt utgångspunkt - läsarens. "The critical reading guide" är hämtad från SFAMs systerorganisation i Holland (Nederlands Huisartsen Genootschap Commissie Wetenschappelijk Onderzoek) där den användes i efterutbildningskurser i forskningsmetoder inom primärvården (5). Key words: forskningspresentation. LB00533T//AM Måwe, Ulf. Problem och strategi inför 1990-talet 1983 (4(2)) pp 80-81 AllmänMedicin I artikeln redovisas en del av primärvårdsgruppens ståndpunkter inom Socialstyrelsens sektorsprogram för rörelseorganens sjukdomar. Ett huvudförslag är att varje landstingsområde inrättar en rörelseorganshälsovårdsgrupp med uppgift att ha ansvar för utbildning och utvecklingsarbete i primärvården avseende rörelseorganens sjukdomar. Vidare föreslås att en av de sex NLV-kurserna obligatoriskt skall omfatta ortopedisk medicin. Key words: utredning, Socialstyrelsen, ortopedisk medicin, rörelseorganens sjukdomar. LB00534T//AM Insulander, Björn. Något om SFOM:s kursverksamhet 1983 (4(2)) pp 77-77 AllmänMedicin SFOM arrangerar ett flertal kurser i ortopedisk medicin och närliggande ämnesområden. För närvarande har vi sex regelbundet återkommande kurser: 2 st diagnostikkurser, s k D-kurser, 2 st kurser för vardera funktionsrubbningar i extremitetsleder och ryggar, s k E- och R-kurser. Utöver dessa permanenta kurser förekommer tillfälliga eller mer sällan återkommande kurser. T ex kurs i muskelfunktionsdiagnostik, kurs i behandling enligt Muscle Energy Technic etc. Key words: ortopedisk medicin, efterutbildning. LB00531T//AM Ternow, Sven. "Den gamle patienten och gyn-stolen" 1983 (4(4)) pp 170-170 AllmänMedicin Från Malmbergets vårdcentral presenteras erfarenheterna av en kombinerad undersökningsbrits och "gyn-stol". Den har fördelar inte minst för äldre patienter. Key words: gyn-stolen, äldre. LB05886T//AM Ågren, Staffan. Primärvård i utveckling 1983 (4(4)) pp 174-174 AllmänMedicin I artikeln redovisas det utvecklingsarbete som bedrivits inom primärvård utifrån regeringens uppdrag 1979. Resultatet av arbetet kommer att publiceras i ett antal rapporter under hösten 1983. En översiktlig redogörelse för SPRI:s utvecklingsarbete lämnas i den sammanfattande skriften "Primärvård i utveckling". Key words: primärvård, utvecklingsarbete, SPRI. LB00536T//AM Måwe, Leif. NLV-kursen i Alfta 1983 (4(2)) pp 73-73 AllmänMedicin Författaren redovisar erfarenheter från en NLV-kurs i ortopedisk medicin i Alfta. Key words: ortopedisk medicin, vidareutbildning. LB09308T//AM Schantz, Peter. Effekten av olika metoder att träna rörlighet 1983 (4(5)) pp 209-209 AllmänMedicin Rörlighetsträning utgör en behandlingsform inom sjukvården och är en viktig del av den moderna idrottsträningen. Det finns flera olika metoder för att träna rörligheten. I artikeln beskrivs dessa metoder samt några studier som undersökt i vilken utsträckning de utgör effektiva träningsformer. Det är svårt att på basis av dessa studier entydigt slå fast att en viss träningsform är överlägsen någon annan. Key words: stretching, led- och muskelsjukdomar, behandling. LB05887TB//AM Haglund, Bo J A. European General Practice Research Workshop - EGPRW. En bakgrundsteckning 1983 (4(4)) pp 175-176 AllmänMedicin En beskrivning ges av EGPRW. Dess bakgrund och forskningsprogram. Key words: forskning, allmän medicin, internationellt. LB09311T//AM Gran, Birger. Måwe, Ulf. Troein, Margareta. Lindman, Anders. Widäng, Kenneth. Axplock från Svenska Distriktsläkarföreningens föreningsmöte 6-7 maj i Sollefteå 1983 (4(5)) pp 191-191 AllmänMedicin Rubriker: § 6: 1982 och 1983 års förhandlingar: Bemanningsplanering: § 10: Fortbildningsprogram för distriktsläkare i allmänmedicin: § 22: Motion nr 4: Key words: föreningsmöte, Sollefteå. LB05919TB//AM Tellander, Per-Olof. Holmquist, Bengt. Primärvården behöver biblioteken 1983 (4(6)) pp 272-273 AllmänMedicin Inom Kopparbergs läns landsting pågår en diskussion om hur primärvårdens biblioteksservice skall organiseras. Falu lasarettsbibliotek har som landstingets basbibliotek det övergripande ansvaret för att primärvården erhåller den biblioteksservice som är rimlig sett utifrån primärvårdens behov. Key words: primärvård, information, bibliotek. LB07616T//AM Andersson, Stig. Värmlandsstämman 1983 (4(6)) pp 230-230 AllmänMedicin Den första Värmlandsstämman visade de värmländska distriktsläkarnas engagemang i allmänmedicinens utveckling. Den återkommer säkert och är värd efterföljare i andra delar av landet. Key words: Värmlandsstämman. LB00559T//AM Haglund, Bo J A. Paneldiskussion vid symposiet Dödsorsaksregister 1983 (4(1)) pp 39-39 AllmänMedicin Key words: paneldiskussion, symposie, dödsorsaksregister. LB05888T//AM Löfstedt, Sigmund. Allmänmedicin, samhällsmedicin, socialmedicin, primärvård 1983 (4(4)) pp 176-176 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, samhällsmedicin, socialmedicin, primärvård, debatt. LB05918T//AM Dehlin, Ove. Rundgren, Åke. Samuelsson, Sven-Mårten. Wallgren, Brita. Att undvika institutionsvård hos äldre patienter 1983 (4(6)) pp 270-271 AllmänMedicin Fyra populationer har jämförts med avseende på vissa medicinska och sociala variabler. De servicehusboende personerna var äldst, de på sjukhem mest handikappade, patienterna i hemsjukvård var mindre ofta ensamstående och hade lägre vårdtyngd än sjukhemspatienterna. Trygghetstelefonen var av stor betydelse för att snabbt få hjälp och bland patienterna i den gruppen fanns flera svårt handikappade. Den sociala situationen och den psykiska funktionsförmågan är av avgörande betydelse för möjligheterna att vårda äldre sjuka personer i det egna hemmet. Key words: hemsjukvård, sjukhemsvård, servicehus, trygghetstelefon. LB00541T//AM "Osignerad" Svensk Förening för Ortopedisk Medicin - en presentation 1983 (4(2)) pp 64-64 AllmänMedicin Key words: Svensk Förening för Ortopedisk Medicin, presentation. LB05889T//AM Vlastós, Moa. Fabian, Christina. Några funderingar kring SFAM:s utveckling 1983 (4(4)) pp 177-177 AllmänMedicin Key words: SFAM, utveckling, funderingar. LB09312T//AM Thörn, Hans. Rapport från andra nordiska kursen i akupunktur Tampere 23-26 maj 1983 1983 (4(5)) pp 190-190 AllmänMedicin Akupunktur är en traditionell kinesisk behandlingsmetod med flera tusen års erfarenhet bakom sig. I Europa och i USA är intresset och erfarenheterna färskare. Key words: akupunktur, Tampere. LB08796T//AM Larsson, Sven. Primärvård i Örebro län 1983 (4(6)) pp 228-228 AllmänMedicin I detta nummer presenteras primärvården i Örebro län. Key words: primärvård, Örebro län. LB07698T//AM Scherstén, Bengt. Utmaningar i Ystad 1983 (4(6)) pp 229-229 AllmänMedicin SFAM:s vetenskapliga höstmöte ägde rum i Ystad den 29 sept- 1 okt. Key words: SFAM, Ystad. LB05931T//AM Johansson, Carl-Axel. Lithman, Thor. Attitydundersökning hos besökande vid en vårdcentral 1984 (5(1)) pp 23-27 AllmänMedicin Under vecka 15 och 16 1983 genomfördes en enkät vid Vellinge vårdcentral. Syftet med undersökningen var att försöka belysa hur patienter vid en vårdcentral uppfattar verksamheten där samt att visa möjligheten att kombinera så kallade registerundersökningar med enkät- eller intervjuundersökningar. Resultatet visade att hembesök efterfrågades av 18 procent av patienterna där barn med akuta infektionssjukdomar var överrepresenterade. Kvällsmottagningsverksamhet efterfrågades av 22 procent varav nästan samtliga önskade komma innan klockan 19.00. Ingen över 65 år var angelägen om kvällsmottagningsverksamheten. Småbarnsförälder och yngre personer var i högre grad än andra kritiska till väntetiden i väntrum och behandlingsrum samt läkarkontinuiteten. Då detta resultat speglar de besökandes åsikter kommer framöver en ny enkät att genomföras på ett statistiskt utvald del av befolkningen för att om möjligt kunna kartlägga deras uppfattning om vårdcentralens - primärvårdens funktion. Key words: enkätundersökning, attityder, registerstudier, kvällsmottagning, hembesök. LB05928T//AM Linder, Bengt. Lindholm, Lars. Lyngstam, Olle. Reserapport från en studieresa i Australien 1983-0503-05-20 1984 (5(1)) pp 11-14 AllmänMedicin Devis Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer ihåg. Jag gör och jag förstår. Under en studieresa till Australien studerade tre svenska distriktsläkare utbildningen i allmänmedicin under såväl grund-, vidareutbildning och fortbildning av läkare. Grundutbildning i allmänmedicin förekommer om än i varierande omfattning i samtliga sju delstater i Australien. Vidareutbildningen till allmänläkare är fyraårig och omfattar endast hälften av de blivande allmänläkarna. Fortbildningen organiseras av The Royal Australien College for General Practitioners och består av seminarier, kurser, konferenser, utbildning på videotape och speciell fallorienterad tidning, "Check". De australiensiska allmänläkarna tar sig an handledarrollen med stor entusiasm. De är dock egna företagare vilket sätter sin prägel på hela primärvårdsutvecklingen i Australien. Key words: allmänmedicin, grundutbildning, vidareutbildning, efterutbildning, Australien. LB05932T//AM Westman, Göran. Att mäta primärvård - problem och möjligheter 1984 (5(1)) pp 28-31 AllmänMedicin Förväntningarna på en utbyggd primärvård i Sverige är stora. Den skall bland annat tillföra den svenska hälso- och sjukvården kvaliteter som närhet, kontinuitet och rättvisa. Hälso- och sjukvården kan emellertid inte expandera obegränsat. Prioriteringar måste göras. Behov av att kunna beskriva, mäta och värdera vårdens effekter uppkommer då hos olika grupper av människor såsom patienter, planerare, politiker och personal verksam i vården. Artikeln avser att belysa de problem och möjligheter som finns i att värdera arbetet i primärvården utifrån vårdcentralens perspektiv. Erfarenheterna är hämtade från arbetet med Vännäs-projektet 1976-1980. Såväl val av problemområde som metoder för utvärdering är beroende av vetenskaplig referensram. Medvetenhet om undersökningars och undersökares vetenskapliga referensramar kan underlätta tolkningen av utvärderingars resultat och betydelse. Key words: primärvård, utvärdering, vårdplanering, prestationer, forskning. LB05934TB//AM Lynöe, Nils. Bidrag till diskussionen av det allmänmedicinska forskningsområdet - Rapport från en allmänmedicinsk forskningsartikel 1984 (5(1)) pp 36-39 AllmänMedicin Är allmänmedicinen forskningsmässigt mer än en ambition och ett påstående? Om så är fallet, har allmänmedicinen ett speciellt forskningsparadigm eller kan ämnet utan svårigheter låta den kliniska medicinen definiera problemen? Med andra ord, går det att överta den kliniska medicinens forskningsparadigm utan att samtidigt göra det omöjligt att tala om allmänmedicinen som ett unikt kunskapsområde? Dessa frågor tas upp i denna rapport som är en del av den diskussion som har förts i en forskningscirkel bland allmänläkare i Umeå. Key words: allmänmedicin, forskningsområde, vetenskapsteori. LB05930T//AM Bjarme, Håkan. Kvällsmottagning vid vårdcentral Principdiskussion 1984 (5(1)) pp 19-22 AllmänMedicin Följande diskussionsinlägg innehåller en principdiskussion gällande motiv för kvällsmottagning, organisation av kvällsmottagning med erfarenhet från Dalarna och redovisning av enkät rörande intresset för kvällsmottagning i Falun. Sammanfattningsvis konstateras att skäl för kvällsmottagning främst är av servicekaraktär, intresset enligt enkäten omkring en femtedel av vårdkonsumenterna, erfarenheter från andra håll visar tveksamhet och om kvällsmottagning prövas, bör det ske på den enskilda vårdcentralens villkor. Key words: kvällsmottagning, enkätundersökning, Dalarna. LB05929TB//AM Överby, Anders. Hjärt- och kärlsjukdomars epidemiologi och prevention 1984 (5(1)) pp 15-18 AllmänMedicin Under de senaste åren har flera svenska och utländska undersökningar publicerats vilka behandlar hjärt-kärlsjukdomarnas epidemiologi och prevention. Resultaten har i viss mån varit motsägande och föremål för olika tolkningar beroende på vilken expert som tagit del av studien. I denna artikel granskas 4 epidemiologiska och 4 preventiva undersökningar. Författaren efterlyser synpunkter från allmänläkare om hur prevention av hjärt-kärlsjukdomar bör utformas. Key words: epidemiologi, prevention, hjärt-kärlsjukdomar. LB05936T//AM Årman, Tryggve. Kan fler specialister på vårdcentralen ge snabbare utbyggd primärvård? 1984 (5(1)) pp 42-43 AllmänMedicin En ensidig utbyggnad av primärvården kring en läkarkategori - allmänläkaren - kan ge för smal kompetens i öppenvården för en reell avlastning av sjukhusen och dess olika kliniker. En öppnare syn på värdet av ett något större antal specialister vid vårdcentralerna är nu nödvändig. Att följa vad som händer med kompetensen inom barnhälsovården på såväl läkar- som sjuksköterskesidan är också av yttersta vikt. Key words: debatt, barnhälsovård, samverkan, distriktsläkare, barnläkare. LB07595T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Barnhälsovården och de psykosociala problemen 1984 (5(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Rubriker: BVC-traditionen Föräldrautbildningen Den allmänmedicinska modellen Slutsatser. Key words: barnhälsovård, psykosociala problem. LB05925T//AM Lundmark, Karl Martin. Sundelin, Claes. Tolkning och omtolkning av överenskommelsen "Pediatrik i primärvården" 1984 (5(1)) pp 6-7 AllmänMedicin I nr 4, 1983 av "Allmänmedicin" har Göran Sjönell för SFAM:s räkning gjort en tolkning av överenskommelsen "Pediatrik i primärvården", ett dokument som 1982 arbetades fram gemensamt av Svenska distriktsläkarföreningen, SFAM, Svenska Barnläkarföreningen (BLF) och Läkarförbundet. Key words: primärvård, pediatrik, överenskommelse. LB00239B//AM Sjönell, Göran. Verksamhetsredovisning - distriktsläkararbetet vid Matteus vårdcentral 1980-1982. 1984 (5(suppl 5)) AllmänMedicin [No comment] LB05938T//AM Haglund, Bo J A. Att planera efter den nya hälso- och sjukvårdslagen 1984 (5(2)) pp 52-52 AllmänMedicin Våra samhällsformer har fått en alltmer komplicerad struktur genom bl a naturvetenskapens, teknikens och industrins omskapande verksamhet. Kravet på en målmedveten förebyggande hälsovård har därför i högsta grad skärpts. Medvetenheten om det komplicerade samspelet mellan människan och hennes miljö är grunden för den nu nya hälso- och sjukvårdslagen. En huvudmålsättning är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs kunskaper om de villkor i närmiljö och samhällsstruktur som påverkar hälsan, positivt eller negativt. Kartläggningsarbete är nödvändigt för att få den kunskap som kan ligga till grund för planering av hälso- och sjukvård. Dessa frågor diskuteras i tre artiklar i detta nummer av AllmänMedicin. Key words: nya hälso- och sjukvårdslagen, planering. LB07512T//AM Järhult, Bengt. Finns indikationer för vitaminförskrivning i primärvården? 1984 (5(6)) pp 249-251 AllmänMedicin För distriktsläkaren finns några få avgränsade tillstånd i vardagsarbetet, där vitamintillskott/terapi är befogat. Merparten av receptförskrivningen sker emellertid på ej godkända indikationer skriver Bengt Järhult i en sammanfattning av ett föredrag vid Socialstyrelsens "workshop" om vitaminer (1). Nyckelord: Vitaminer, behandling, medicinering, primärvård. LB05937T//AM Malker, Birgitta. Hallgren, Carl-Gunnar. Recensioner 1984 (5(1)) pp 44-44 AllmänMedicin Solbad vållar allt fler fall av hudcancer 1980 anmäldes 34.686 nya fall av cancer - en ökning med 1,3 procent jämfört med året innan. Det framgår av statistiken "Cancer Incidence in Sweden 1980" från socialstyrelsens cancerregister som nu publiceras. Key words: recencioner, Cancer 1980. LB05924T//AM Haglund, Bo J A. Redaktionell kommentar 1984 (5(1)) pp 5-5 AllmänMedicin I årets första nummer presenteras i sex supplement Matteus-projektet från Stockholm. Detta visar vad en väl utbyggd primärvård i storstad kan innebära. Befolkningen i Matteus är positiv till sin vårdcentral och slutenvården avlastas när primärvården byggs ut. Key words: Matteus-projektet, Stockholm, kommentar. LB05926T//AM Swartling, Per G. Reseintryck från Singapore 1984 (5(1)) pp 7-9 AllmänMedicin Den allmänmedicinska världskongressen i Singapore 1983 gav en god bild av allmänmedicinens starka utveckling runt om i världen och de utmaningar och problem son finns. Svenska distriktsläkarföreningens ordförande Per G Swartling rapporterar. Key words: Singapore. LB05933T//AM Trell, Erik. Hälsobetyg - ett mått på hälsa 1984 (5(1)) pp 32-35 AllmänMedicin Inom temat mätproblem i primärvården diskuteras operativa definitioner och representationsmodeller för hälsa såsom normalområdet för sina ingående mätvärdeskomponenter. Key words: hälsomätningar. LB05935T//AM Bengtsson, Calle. Patienten och läkaren 1984 (5(1)) pp 40-41 AllmänMedicin Artikeln bygger på ett inledningsföredrag vid Socialstyrelsens "Kurs i allmän medicin. Efterutbildning för distriktsläkare", ledd av Gustav Haglund. Key words: Allmänmedicin. LB05927T//AM Sjönell, Göran. Rapport från WONCA:s Council Singapore den 18-19 maj 1983 1984 (5(1)) pp 10-11 AllmänMedicin Rubriker: Medlemsavgifter Standing Committees Key words: Wonca:s Council Singapore. LB07533T//AM "Osignerad" Prevention - Nya lagar 1984 (5(2)) pp 77-77 AllmänMedicin Socialstyrelsen föreslår annonsförbud och kraftig skärpning av tobaksskatt. Key words: prevention, nya lager, tobaksskatt. LB05939T//AM Furhoff, Anna-Karin. Handledarkurs i Jugoslavien 1984 (5(2)) pp 54-54 AllmänMedicin Key words: handledarkurs, Jugoslavien. LB00247B//AM Larsson, Sten. Sjönell, Göran. Akutbesök vid vårdcentral i Stockholms innerstad. 1984 (9(suppl 9)) pp 2-4 AllmänMedicin [No comment] LB07353T//AM Thörn, Hans. Akupunkturbehandling vid vårdcentral 1985 (6(2)) pp 72-73 AllmänMedicin Akupunkturbehandling är numera godkänd indikation vid kronisk smärta men utvärdering av behandlingsmetoden i allmänmedicinska sammanhang har lyst med sin frånvaro. Artikeln är ett led i en utvärdering av behandlingseffekten vid allmänmedicinen vanligen förekommande åkommor. Artikeln visar också på att det redan efter en relativt kort introduktionskurs är möjligt att genomföra effektiva behandlingar vid vissa tillstånd. Key words: akupunktur, behandling, primärvård. LB06957T//AM Eriksson, Magnus. Brännström, Margareta. Erfarenheter av "6-årskontroll" på barnavårdscentral 1985 (6(4)) pp 190-191 AllmänMedicin Under 1983 började man efter rekommendationer från barnhälsovårdsöverläkare att genomföra rutinmässig läkarkontroll på alla 6-åringar inskrivna vid barnavårdscentralen. Syftet med undersökningen var att uppspåra medicinska eller andra hälsoproblem före skolstarten för att ge tidig information till skolhälsovården och möjliggöra en bättre anpassning för dessa barn inför skolstarten. Nedanstående artikel redovisar det första årets erfarenheter av 6-årskontroller på en årskull. Man kan utifrån resultaten ännu inte dra några direkta slutsatser annat än att ytterligare utredningar och utvärderingar är önskvärda. Key words: BVC, läkarkontroller, 6-årskontroller. LB06947T//AM Unnegård, Håkan. Bedömning av sena höftledsluxationer hos barn 1985 (6(3)) pp 127-127 AllmänMedicin I samband med WONCA´s internationella allmänläkarkongress i Singapore 1983, fick undertecknad för första gången ta del av en ny metodik för bedömning av höftstatus på småbarn och nyfödda. En allmänläkare från Israel presenterade modellen som han själv hade upptäckt och den hade både ett enkelt utförande och en snabb avläsning av metoden. Key words: BVC, höftledsluxation, diagnostik. LB07502T//AM "Osignerad" Vetenskapligt vårmöte i Uppsala 24-25 maj, 1984 1985 (6(1)) pp 8-9 AllmänMedicin Under den här rubriken kommer vi i fortsättningen att presentera abstrakts från konferenser som SFAM´s vårmöten, höstmöten och från Riksstämman. Denna gång presenteras några abstrakts som presenterades vid vårmötet och höstmötet i Uppsala 1984. Key words: abstrakts, SFAM. LB07350T//AM Andersson, Stig. Kommentar till Berg/Dahlins artikel 1985 (6(2)) pp 47-47 AllmänMedicin Kommentar till Berg/Dahlins artikel. Key words: kommentar. LB07304T//AM Nordström, Maud. Rapport från norrländska allmänläkardagar i Sundsvall 2-3 sept 1985 1985 (6(6)) pp 276-276 AllmänMedicin Key words: allmänläkardagar, Sundsvall, rapport. LB07217T//AM Bäcklund, Lars. Fluor vaginalis. 1986 (7(3)) pp 135-136 AllmänMedicin Ett minisymposium om flytningar har lagts in före lunch på SFAM-mötets andra dag. Agneta Viborg, distriktsöverläkare vid Hallunda vårdcentral och ansvarig för primärvårdens utvecklingsenhet i sydvästra sjukvårdsområdet , var moderator. Ylva Tomson, distriktsläkare vid Vårby vårdcentral, är intresserad av psykosomatik och fick på sin lott att tala om bakgrunden till att kvinnor söker för flytningar, och riskerna med att i onödan sjukförklara och behandla. Lars Bäcklund, Skogås vårdcentral, drog en lans för värdet av mikroskopi av våtpreparat från vaginalsekret: att kunna ge en mer riktad behandling, och att med större tillförsikt kunna låta bli att behandla. Key words: fluor vaginalis. LB06202T//AM Forsberg, Christer. Flygare, Mats. Johansson, Inger. Tidig upptäckt av glukosintolerans samt diabetes mellitus med hjälp av blodglukosscreening och förenklad peroral glukosbelastning på vårdcentral 1986 (7(6)) pp 280-281 AllmänMedicin Genom blodglukosscreening har vi kunnat fånga upp ett antal personer med lätt förhöjd blodglukos och via peroral glukosbelastning konstaterat, att många av dessa hade glukosintolerans eller diabetes mellitus. Det är vår övertygelse att genom tidig upptäckt kan fördröja och mildra senkomplikationerna genom att ge precisa dietråd, uppmuntra till viktreduktion samt ökad motion i förekommande fall. Blodglukosscreening, samt vår förenklade modell av peroral glukosbelastning, kräver inga extra resurser på vårdcentralen. Key words: diabetes mellitus, primärvård, screening, metoder. LB07247T//AM Beijer, Hans. Jörngården, Sören. Nilsson, Solveig. Rapport från Balintmöte i Östersund 1986 (7(2)) pp 81-82 AllmänMedicin Key words: Balintgrupper. LB06201//AM Berg, Ruth. Hanson, Bengt. Rökavvänjning inom Värmlands primärvård 1986 (7(6)) pp 277-279 AllmänMedicin I Värmland sköts de övergripande rökavvänjningsaktiviteterna via primärvården. Rökavvänjningsmottagningen vid vårdcentralen Gripen i Karlstad är en länsresurs och arbetar för så kallad integrerad rökavvänjning inom Värmlands sjukvård - främst primärvård. Mottagningen fungerar som en kunskapsbank inom rökavvänjningen, initierar olika rökavvänjningsaktiviteter, utbildar resurspersoner och rökavvänjer patienter. Efter ett år är 38 procent av patienterna rökfria. Vi vill beskriva rökavvänjningsmottagningens arbetsmetoder. Key words: rökning, rökavvänjning, primärvård. LB06196T//AM Hyllienmark, Nils Gustaf. De äldres kontakter med primärvården i Forshaga 1986 (7(6)) pp 264-264 AllmänMedicin Olika åsikter om värdet av uppsökande verksamhet för äldre har förts fram. Innan man planerar sådan verksamhet bör man veta lokalt hur kontaktnätet ser ut för den avsedda målgruppen. I upptagningsområdet för Forshaga vårdcentral visar det sig att kontakten är mycket god för gruppen 80 år och äldre vilket tillskrives en sedan länge etablerad primärvård, successivt utbyggt, väl organiserad och adekvat bemannad. Key words: äldre, primärvård. LB06197T//AM Janson, Carin. Terminalvård i hemmet 1986 (7(6)) pp 269-271 AllmänMedicin Himlen är oförsonlig i sin ogenomtränglighet. Bara det som är oförklarligt har nu sitt intresse. Där döljs det som vi aldrig ska få veta och som är det enda som tvingar oss vidare. Kanske är det inget annat än gränsen mellan två tillstånd. Det korta ögonblicket då den överskreds. Agneta Pleijel. Key words: terminalvård, hemmet. LB06198T//AM Nerbrand, Christina. Skillnader i hjärtinfarktdödlighet för medelålders män i mellan-Sverige 1986 (7(6)) pp 269-271 AllmänMedicin Inom den mellansvenska regionen föreligger stora skillnader i dödlighet i hjärtinfarkt för medelålders män. Den högsta mortaliteten finner man i regionens västra delar och den lägsta i de östra. Skillnader i traditionella riskfaktorer kan knappast förklara mortalitetsskillnaderna. I denna studie framkommer intressanta samband mellan flera psykosociala variabler och vattnets hårdhet och mineralinnehåll. Key words: samhällsdiagnos, hälsoprofil, epidemiologi. LB06199T//AM Nerbrand, Christina. Nordenstam, Ingrid. Kommunvis redovisning av läkemedelsförsäljningen i Värmland 1986 (7(6)) pp 272-274 AllmänMedicin Inom Värmlands län föreligger en hög försäljning av läkemedel. En kartläggning av den kommunvisa försäljningen visar på stora lokala variationer inom flera läkemedelsgrupper. Key words: läkemedel, samhällsdiagnos, epidemiologi. LB06200T//AM Överby, Anders. B12-brist i Koppom: En pilotstudie 1986 (7(6)) pp 275-276 AllmänMedicin Under 2 år togs 115 prover på B12. I denna undersökning redovisas varför proverna togs och hur ofta värdena var sänkta. Sannolika orsaker till bristillstånden diskuteras liksom olika aspekter på symptomatologin och diagnostiken. En av slutsatserna är att brist på B12 är vanligare än man tror. Key words: B12, kobalamin, parestesier, myelopati, yrsel, malabsorption, celiaki, glossit. LB07201T//AM Nerbrand, Christina. SFAM:s fond för allmänmedicinsk forskning 1986 (7(3)) pp 105-105 AllmänMedicin Key words: SFAM:s fond, forskning. LB07202T//AM "Osignerad" Lärobok i allmänmedicin 1986 (7(3)) pp 105-105 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, lärobok. LB07200T//AM "Osignerad" Spriline - gratis för sjukvården 1986 (7(3)) pp 139-139 AllmänMedicin Key words: spriline. LB07199T//AM "Osignerad" Recensioner 1986 (7(3)) pp 150-150 AllmänMedicin Allmänna råd om gynekologisk hälsokontroll. Key words: recensioner. LB06205T//AM "" Recensioner. 1986 (7(6)) pp 283-283 AllmänMedicin Kost, munhygien och fluor tre viktiga faktorer mot tandlossning och karies. LB06203T//AM Bergström, Mats. Diabetes i öppenvård 1986 (7(6)) pp 281-281 AllmänMedicin Ett försök att värdera införandet av en speciell diabetesmottagning skött av distriktssköterskor. Har med all önskvärd tydlighet visat att diabetesvården förbättrats. Key words: diabetes mellitus, primärvård, kvalitet, metoder. LB06204T//AM Eriksson, Ingalill. Forskning och etik - reflektioner kring en konferens 1986 (7(6)) pp 282-283 AllmänMedicin Abstract saknas Rubriker: Vilhelminakonferens Trender Några inlägg Varför etik? Key words: etik. LB00766AT//AM "Allmän Medicin" Hälsofostran i skolan. Ett hälsoäventyr. 1987 (2) pp 33-104 AllmänMedicin Finns även inskriven som separata artiklar. LB 06227-06247. Key words: hälsofostran, skolan. LB06229T//AM Bjärås, Gunilla. Olycksfall bland barn och ungdom i ett svenskt lokalsamhälle 1987 (8(2)) pp 38-38 AllmänMedicin I västvärlden förorsakar olycksfall fler dödsfall än någon sjukdom bortsett från hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. I åldersgruppen 1-19 år är olycksfall den vanligaste enskilda orsaken till död bland både pojkar och flickor. Dessa fakta får stöd av de resultat som framkommit i den avhandling i ortopedisk kirurgi och socialmedicin som nyligen lagts fram av Skövdeortopeden Bo Jacobsson vid Karolinska Institutet i Stockholm. Studien som är en del av det stora Falköpingsprojektet utgör en epidemiologisk totalstudie under ett år och redovisar såväl öppen- som slutenvårdsbehandlade skador. Det har hittills varit brist på studier som redovisat skador både från den öppna vården och slutna vården. Bortfallet är mindre än 5 procent, vilket får betraktas som mycket lågt. Skadorna redovisas efter indelning skol-, hem-, sport-, arbets- och trafikolycksfall. Resultaten visar att pojkar skadas mer än flickor i alla områden utom idrott. Ingen signifikant könsskillnad kunde uppmätas bland idrottsolycksfallen vilket är intressant att notera. Key words: olycksfall, socialmedicin, barn, ungdom, epidemiologi. LB06232TB//AM Greitz, Birgitta. Haglund, Bo J A. Wirschubsky, Avri. Hälsovanor bland skolungdom i Stockholms län 1987 (8(2)) pp 44-48 AllmänMedicin Skolöverstyrelsen (SÖ) och institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet har inom ramen för ett WHO-projekt hösten 1985 genomfört en riksomfattande enkätundersökning om skolbarns hälsovanor. Hälsovårdsenheten inom Stockholms läns landsting vid Institutionen för socialmedicin, Vårdcentralen Kronan, Sundbyberg, har tagit del av och analyserat de uppgifter om skolbarns kost och rökvanor som gäller i Stockholms län. Totalt omfattar Stockholmsmaterialet 520 elever från sju klasser i årskurs fem, tio klasser i årskurs sju, och åtta klasser i årskurs nio. De erhållna resultaten i denna studie pekar på att "goda hälsovanor" har samband med varandra. Elever som sportar mycket äter bättre och röker inte medan de som sportar mindre röker mer och har sämre matvanor. Key words: skolan, skolbarn, hälsovanor, kostvanor, rökning, socioekonomiska grupper, tvärsnittsstudier. LB06235T//AM Norén, Ulla. Svedborn, Jörgen. Några glimtar från länsskolnämndernas arbete med hälsofostran 1987 (8(2)) pp 58-59 AllmänMedicin Morgondagens vuxna medborgare återfinns idag som elever i skolan. Där kan de alla nås av information och attitydpåverkan under den period av deras liv då de börjar utforma en egen livsstil. Därför är skolans arbete en viktig länk i den kedja av insatser som krävs, om vi skall kunna uppnå målen i WHO:s europastrategi i "Hälsa för alla år 2000". Inom skolan har man också under senare år arbetat alltmer aktivt och medvetet med hälsofostran. För att utvidga och fördjupa detta arbete, spelar länsskolnämnderna en viktig roll. Här har arbetet med förebyggande hälsovård, på några år, utökats från mer eller mindre renodlad ANT-verksamhet, till att omfatta hela ämnesområdet hälsofostran. Vid länsskolnämnderna har sedan 70-talets början funnits så kallade ANT-konsulenter vars huvuduppgift är att utveckla och förbättra alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen i skolan. I och med att skolöverstyrelsen introducerade "Handlingsprogram för hälsofostran i skolan" 1981, har ANT-konsulenternas arbete alltmer utökats till att omfatta hela ämnesområdet hälsofostran. Dels beskrivs hur arbetet med hälsofostran har utvecklats vid länsskolnämnden i Jönköpings län dels ges några exempel från länsskolnämnden i Västernorrlands län. Key words: hälsofostran. LB06224T//AM Gran, Birger. Icke-farmakologisk behandling 1987 (8(1)) pp 12-21 AllmänMedicin Successivt sänkta gränser uppställs för optimal blodtryckskontroll. Ifall blodtryckssänkningen skall uppnås (enbart) med blodtryckssänkande läkemedel blir det farmakologiska trycket på befolkningen oroväckande stort. Under senare år har ett stort intresse ägnats åt icke-farmakologisk behandling av hypertoni. Med ökad användning av sådana metoder kan patientens delaktighet och medansvar för blodtryckskontrollen öka. I denna översikt kommenteras ett antal metoder för icke-farmakologisk behandling av hypertoni utifrån aktuell litteratur. Efter patientutbildning i grupp och individuell rådgivning föreslås ett individuellt urval av åtgärder från en meny om 14 punkter vilka kan grupperas enligt följande: A) Allmänna åtgärder, motion, viktminskning, låg-salt och låg-fett-kost samt självmätning av blodtrycket. B) Åtgärd av droger och stress: rökstopp, alkoholstopp, kaffereduktion, avslappning och bio-feedback. C) Övriga metoder: reducera buller, förbättra sömn, åtgärda psykisk stress, vegetarisk diet. Key words: hypertoni, icke-farmakologisk behandling, översiktsartiklar. LB06223T//AM Lundgren, Hans. Larsson, Birgit. Giardia lamblia - resultat från en epidemi inom ett primärvårdsområde 1987 (8(1)) pp 10-11 AllmänMedicin Sommaren 1985 inträffade några fall av Giardia i det lilla samhället Tollered tre mil NO om Göteborg. Ett samarbete etablerades mellan vårdcentralen och ortens miljö- och hälsoskyddskontor. 16 fall av Giardia inom ett välavgränsat område kunde konstateras. Samtliga fall inträffade från början av augusti till mitten av september. Behandlingen gavs i form av metronidazol under 5 dagar. Inga recediv erhölls vid kontroll fyra veckor efter behandlingen. Vi kunde konstatera att smittspridningen endast skedde mellan personer som hade närkontakt i familj och eller daghem. Enkla råd angående framför allt handhygien visade sig effektiva. Erfarenheterna från samarbetet med Miljö- och hälsoskyddskontoret var mycket goda. Kontakterna med pressen innehöll dock en del problem i form av missförstånd. Det senare påvisar riskerna med oförberedda telefonintervjuer. Key words: Giardiasis, infektioner, smittskydd, primärvård. LB06233T//AM Cernerud, Lars. Skolhälsovårdens roll i hälsofostran 1987 (8(2)) pp 49-52 AllmänMedicin Skolhälsovården har gamla traditioner i samhällets insatser ägnade att förbättra barns och ungdomars hälsa. Inriktningen har varierat med hänsyn till behov och krav. För närvarande ställs stora krav på utveckling och fördjupning av hälsofostrande åtgärder. Skolhälsovårdens ställning som en integrerad del i skolans verksamhet kan härvid vara gynnsam. När det gäller att nå hela barn- och ungdomsgruppen med hälsobudskap har skolhälsovården stödjande, stimulerande och sakkunniga uppgifter i all skolans verksamhet. När det gäller att nå individer i risk för framtida ohälsa, de riktade individuella insatserna, spelar skolhälsovården en nyckelroll. Detta inte minst till följd av skolsköterskornas betydelsefulla ställning. Här finns stort utrymme för ytterligare utveckling och strukturering av insatserna. Key words: skolhälsovård, prevention. LB06209T//AM Fahlgren, Karin. Minskad alkoholkonsumtion i Sverige - epidemiologiska studier av sociala faktorer och alkoholrelaterade konsekvenser 1987 (8(5-6)) pp 177-179 AllmänMedicin Mellan 1978 och 1984 sjönk mortaliteten i levercirrhos och pancreatit, samtidigt som slutenvården i alkoholrelaterade sjukdomar i Stockholms län dramatiskt sjönk. Männen, i motsats till kvinnorna, minskade sitt alkoholintag och ungdomar visade tidigast och tydligast minskad alkoholkonsumtion. Dessa förvånande resultat framkommer i den avhandling, som Anders Romelsjö, distriktsläkare vid institutionen för socialmedicin, vårdcentralen Kronan, i slutet av maj lade fram vid Karolinska institutet i Stockholm (1). Arbetet utgörs dels av epidemiologiska studier av centrala register, dels av enkätundersökning av 6.300 vuxna stockholmare. Key words: alkoholism, alkoholkonsumtion, epidemiologi, socio-ekonomisk status, register, socialmedicin. LB06263T//AM Hermansson, Ingemar. Förutsättningar för primärvårdsutveckling. En diskussion med exempel från I- och U-värld 1987 (8(4)) pp 150-151 AllmänMedicin Mot bakgrund av Alma-Ata-Deklarationen 1978 och vår egen Hälso- och sjukvårdslag diskuterar författaren möjligheter och förutsättningar för primärvårdsutveckling. En analys av behoven i det egna samhället måste ske. Fördjupad och breddad hälsosystemforskning måste genomföras med frågeställningen: sker resursfördelningen på sådant sätt att behovstillfredsställelse på jämlika och rättvisa villkor kan arbetas fram. Några exempel på hur i- och u-land kan lära av varann ges. Utvecklingen sätts in i ett större perspektiv. Utvecklingsvägar för den lilla strukturen, primärvården, kan man endast finna efter analys av de stora ekonomiska, sociala och politiska strukturerna. Key words: debatt, primärvård, hälsopolitik, u-land, hälsoplanering. LB06236T//AM Haglund, Bo J A. Tillgren, Per. Hälsofostran i skolan - några exempel från forsknings- och utvecklingsarbete 1987 (8(2)) pp 60-62 AllmänMedicin Forsknings- och utvecklingsarbete runt hälsofostran har utvecklats efter två huvudlinjer i Sverige. Den ena utgår ifrån den pedagogiska traditionen och är förankrad i pedagogiska institutioner och lärarhögskolor. Den har framför allt inriktats på att ge stöd till lärares undervisning. Den andra kommer från organisationsutvecklingstraditionen och har utvecklats i det vidgade ansvaret för att förebygga sjukdom som kommuner och landsting fått under de senaste åren. Inom båda dessa traditioner finns en spänning mellan ett helhetsperspektiv och ett fragmenterat. I artikeln ges framför allt exempel på erfarenheter där ett helhetsperspektiv tillämpats. Key words: skolan, hälsofostran, forskning, utvecklingsarbete, översiktsartiklar. LB06234T//AM Wikner, Sune. Salivens halt av lactobaciller verifierar effekten av kostrådgivning i skolan 1987 (8(2)) pp 53-57 AllmänMedicin Ett förenklat salivtest för bestämning av lactobacill-halten gör det möjligt att utföra screening i klassrummet. Metoden visualiserar för barnen den abstrakta orala bakterievärlden vilket tillsammans med information om kända samband mellan lactobaciller, sockerkonsumtion och karies motiverar många barn att minska konsumtionen. En kraftig kariesminskning under 1-3 år efter information verifierar konsumtionsminskningen. Metoden tillåter under vissa förutsättningar bedömning av sockerkonsumtion och dess förändringar över tiden i stora befolkningsgrupper. Key words: skolan, kost, prevention, lactobaciller, saccaros, saliv, tandhälsovård. LB06213T//AM Hellström, Olle. Läkemedelsförskrivning och vårdkvalitet 1987 (8(5-6)) pp 186-192 AllmänMedicin På distriktsläkarmottagningen i Gagnef har vi under senare år börjat möta människor på ett kvalitativt genomtänkt sätt. Vi har övergått från ett mekaniskt-naturalistiskt till ett existensiellt-humanistiskt vägledande handlingsperspektiv. Kan en samtidigt förändrad farmakaomsättning vara en effekt av denna perspektivförändring? Uppsatsen får inte uppfattas som ett försök att bevisa värdet av en teknik eller en metod. Den innehåller ett försök att visa värdet av humanvetenskaplig medvetenhet inom frontmedicinen. Key words: läkemedelsförskrivning, primärvård. LB06214T//AM Hegle, Tore. Börjesson, Ulf. Fästingbett i vintermörkret Två knepiga fall av Borreliainfektion i primärvården 1987 (8(5-6)) pp 193-194 AllmänMedicin Att vara allmänläkare kan vara nog så knepigt ibland, då åkommorna är legio och ibland döljer sig i en mångfald av svårtolkade symtom. Tidsbristen är vår stora fiende och rätt diagnos hade lätt kunnat missas i ett av de två fall av fästingburen spiroketsjukdom som beskrivs i denna artikel. Det hade varit lätt att slå sig till ro med diagnosen ischias. Tack vare att vi efter diagnostiserandet av första fallet hade mycket diskussioner om sjukdomen och även gjorde en del litteraturstudier, var det naturligare att tänka på möjligheten av fästingburen spiroketsjukdom när den kvinnliga patienten inlades på sjukhemmet. Tidigare har vi inte trott att fästingöverförd spirokretsjukdom var särskilt vanlig i vårt län. På kort tid diagnostiserar vi emellertid två fall i en kommun med 10.000 invånare. Vi har efter detta frågat oss om det genom åren inte har varit en och annan patient som har förblivit odiagnostiserad. Key words: borreliainfektion, diagnostik, erythema chronicum migrans, senil demens, neuropathi. LB06222T//AM Överby, Anders. Läsning för allmänläkare 1987 (8(1)) pp 8-9 AllmänMedicin Att hinna med och läsa all inkommande medicinsk information upplever många läkare som svårt, "man drunknar i pappershögarna". I denna artikel belyses ett sätt att åtgärda problemet: allmänläkaren bestämmer själv vad han skall läsa och överlåter inte åt brevbäraren att avgöra detta. Tidskriftsartiklar som beställts läses och repeteras systematiskt samt användes i arbetet. Ej beställd information prioriteras hårdhänt. Key words: tidskrifter, fortbildning, läsning, utbildning, medicinskt arkiv, informationsbehandling, artiklar. LB06211T//AM Silén, Ann-Marie. Martinsson, Asta. Sköterskebaserad diabetesmottagning vid Älvdalens vårdcentral - presentation och utvärdering 1987 (8(5-6)) pp 182-184 AllmänMedicin Nyinrättandet av en mottagningsskötersketjänst vid Älvdalens vårdcentral 1980 blev incitament till en ny verksamhet med sköterskebaserad diabetesmottagning. Verksamheten rönte snabbt stor uppskattning bland patienterna som till följd av ökad kunskap om sjukdomen började ta mer aktiv del i behandlingen. Vid en uppföljning av diabetesinställningen före respektive efter 1980, då verksamheten startade, kunde man även objektivt visa förbättrad diabeteskontroll hos patienterna. Med andra ord ger sköterskans arbete resultat. Key words: diabetes mellitus, primärvård. LB06237T//AM Sennerfeldt, Per. Gustafsson, Göran. Utvecklingsarbetet "hälsofostran i skolan" i Skaraborgs län 1987 (8(2)) pp 63-66 AllmänMedicin Hälsofostran i skolan är ett utvecklingsarbete mellan länsskolnämnd och landsting vid ett dussintal skolor i Skaraborg. Arbetet har pågått under åren 1982-1986. På skolorna har hälsogrupper bestående av skolledare, lärare och elevvårdspersonal fungerat som idégivare och pådrivare för hälsoarbetet i skolans vardag. I artikeln ger projektledare Göran Gustafsson och Per Sennerfeldt sina intryck och tankar från arbetet. Key words: skolan hälsofostran, Skaraborgs län. LB06225T//AM Tomson, Ylva. SFAM:s Höstmöte i Borlänge 1987 (8(1)) pp 22-25 AllmänMedicin Abstract saknas Rubriker: Psykosomatik i filosofisk belysning Symposium om läkemedelsfrågor Symposium om värk Fria föredrag Sinuitdiagnostik Kirurgisk behandling av sömnstörningar Xenonbehandling av venösa bensår Samband mellan sociala problem och ohälsa Upprepad korttidssjukskrivning Öppen mottagning Om betydelsen av konsultationens längd Video Key words: SFAM, höstmöte, Borlänge. LB06215T//AM Hallberg, Hans. Hälsoproblem hos frånskilda män 1987 (8(5-6)) pp 195-197 AllmänMedicin En undersökning har utförts i Borlänge i syfte och belysa livssituation och hälsotillstånd hos en grupp nyligen frånskilda medelålders män genom postenkät och kostnadsfri hälsoundersökning. Andelen dagligrökare och alkoholhögkonsumenter var stor. Hälften av männen uppgav psykiska besvär. Kontakterna med primärvården utgjordes dock nästan uteslutande av akutbesök på grund av infektioner, skador och värksymtom. Sjuktalet under skilsmässoåret var avsevärt högre än de föregående åren. Erfarenheter av ett interventionsförsök i form av distriktsläkarledd samtalsgrupp redovisas och diskuteras närmare. Key words: enkätundersökningar, Borlänge. LB06231T//AM Strandell, Annika. Hälsofostran i skolan 1987 (8(2)) pp 40-41 AllmänMedicin Sverige deltar i ett WHO-projekt, i vilket man med hjälp av återkommande enkätundersökningar kartlägger hälsovanor hos barn i olika länder. Projektet beskrivs och vissa exempel ges på resultat från den svenska delen av 1985-86 års undersökning. En ingående analys av dessa resultat kommer att publiceras under våren 1987. Möjligheter till internationella jämförelser kommer förmodligen inte att föreligga förrän hösten 1987. Key words: skolan, skolbarn, hälsovanor, socioekonomiska grupper, tvärsnittsstudier. LB06206T//AM Hallberg, Hans. Allmänmedicin i Borlänge 1987 (8(5-6)) pp 172-172 AllmänMedicin Abstract saknas SFAM-mötet i Borlänge SFAMs höstmöte 1986 var förlagt till Borlänge och hade som huvudtema praktiska och teoretiska aspekter på psykosomatik. Ett symposium belyste förutsättningarna för en rationell läkemedelshantering i primärvården och betonade vikten av autonomi i förhållande till läkemedelsindustrin. För första gången kunde ett SFAM-möte också genomföras med ekonomiskt stöd från ett landsting och ej som tidigare från något privat läkemedelsföretag. Av tjugofem fria föredrag svarade distriktsläkarna i Dalarna för ungefär hälften. Key words: allmänmedicin, Dalarna, psykosomatik, ledare. LB06217T//AM Gabrielson, Ingelöf. Tegmark, Erik. Att inte vara enögd. Reflektioner kring 10 års kuratorsarbete vid vårdcentral, Falu lasarett 1987 (8(5-6)) pp 202-204 AllmänMedicin Efter 10 års erfarenhet av primärvårdskurator vid en vårdcentral beskrivs kuratorverksamhetens nuvarande ideologiska innehåll och utveckling. Artikeln vill också peka på hur sjukvårdens bemötande av människor kan bidra till medikalisering och sjukroller samt hur en social kompetens i primärvården kan ge ökad beredskap och förmåga att utveckla en helhetssyn på begreppet hälsa. Key words: primärvårdskurator, vårdcentral, hälsa, social kompetens, helhetssyn. LB06216TB//AM Norén, Ingvar. Sockerlagen i Svärdsjö-Enviken - åtgärder mot övervikt i en avgränsad befolkning 1987 (8(5-6)) pp 198-201 AllmänMedicin Övervikt är en av våra vanligaste hälsorisker, och innebär bland annat en ökad risk för insjuknande i diabetes typ II. Som ett led i vårdcentralens preventiva arbete försökte vi motivera alla vuxna med övervikt och hereditet för diabetes att ansluta sig till en långsiktigt aktivitetsprogram. Avsikten var att reducera övervikten och förbättra levnadsvanorna i riskgruppen. 115 personer ställde upp. Bortfallet har varit mycket litet och efter 10 veckor har deltagarna i genomsnitt minskat 5,6 kg i vikt. Key words: diabetes mellitus, kostvanor, prevention, övervikt. LB06238T//AM Pettersson, Bosse. Från hälsofostran i skolan till lokalt hälsoarbete i Ljusdals kommun 1987 (8(2)) pp 67-74 AllmänMedicin För att kunna bedriva ett meningsfullt arbete med hälsofrågor i skolan är det nödvändigt att samtidigt göra insatser på andra håll i lokalsamhället. Det är en av de slutsatser som dragits inom det så kallade "Ljusdalsprojektet". Innan ens WHO hade infört begreppet tvärsektoriell samverkan i den hälsofrämjande och preventiva vokabulären, började sådana tankar prövas i Ljusdal. Efter två års förberedelser, sjösattes projektet "Hälsofostran i skolan" i Ljusdal 1983. Projektet bedrivs i samarbete mellan i första hand Ljusdals kommun, landstinget i Gävleborg, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Som projekt avslutas arbetet efter vårterminen 1987, för att framdeles integreras i den löpande kommunala verksamheten. Under de år som gått har många viktiga erfarenheter gjorts. Av särskilt intresse för framtiden är de möjligheter som visat sig utvecklingsbara för att bedriva lokalt hälsoarbete med basen i primärkommunen. Hälsofrågorna har genom projektet fått ordentligt fotfäste i skolan, men också inom andra delar av den kommunala verksamheten. Närmare en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 tycker att undervisningen förbättrats och att lärarna inställning till hälsofrågor blivit mer positiv. Projektet tycks också ha haft effekt när det gäller djupare personliga aspekter. Det har framkommit i de intervjuer som gjorts med en mindre grupp elever, föräldrar och lärare. Exempel som redovisas gäller relationen mellan föräldrar och tonårsbarn och hur ett ökat hälsomedvetande kan vara början till en personlig förändringsprocess. Också den kommunala organisationen och verksamheten omprövas för att finna effektivare former för att skapa förutsättningar, så att arbetet kan fortsätta även sedan projektet avslutas. Ett förslag som diskuteras är bland annat att inrätta ett hälsopolitiskt råd som knyts direkt till kommunstyrelsen. I artikeln redovisas också bakgrund, strategi, metod, utvärderingsmodell och projektets olika faser. Eftersom projektet inte är slutfört, är de resultat som slutsatser som redovisas än så länge preliminära. Key words: skolan, lokalt hälsoarbete, tvärsektoriell samverkan, utvärdering. LB06243T//AM Forsgren, Gunilla. Hörnqvist, Curt. Johansson, Nancy. Johansson, Thure. Jonsson, Karin. Mikaelsson, Åke. Westman, Göran. Att arbeta förebyggande med missbruksproblem - några erfarenheter från Vännäs, Västerbotten 1987 (8(2)) pp 88-90 AllmänMedicin Missbruk av narkotika har ökat bland ungdomar under 70- och 80-talet. Från att i början varit en stortadsföreteelse kom missbruket snabbt att spridas även till mindre orter. I Vännäs, Västerbotten, bildades en arbetsgrupp mot narkotika i början av 1980-talet med representanter för kommunens polis, socialtjänst och skolhälsovård. Gruppens medlemmar gjorde en jämförelse av en missbruksgrupps och en kontrollgrupps vårdutnyttjande. Några dömda missbrukares dokumenterade primärvårdskontakter analyserades också avseende handläggning. Undersökningen visar ett högt läkarvårdsutnyttjande av missbruksgruppen jämfört med en kontrollgrupp. Medlemmarna av arbetsgruppen ansåg sig ej kunna ha handlagt kontakterna annorlunda än vad som hade gjorts trots det nu i efterhand kända resultatet. Erfarenheter från denna uppföljning har lett fram till nya riktlinjer för föräldrar, lärare, fritidsledare och sjukvårdspersonal i bemötandet av ungdomar misstänkta för narkotikabruk. Key words: droger, missbruk, ungdom, prevention, community involvement, skolhälsovård, primärvård, socialtjänst, samverkan. LB06244T//AM Eriksson, Carl-Gunnar. Fahlström, Gunilla. Holmquist, Lennart. Motin, Stig. Pincus, Ingrid. Swift-Johannison, Anna. Förhoppningar och farhågor - om utvärdering av försök med närvårdsnämnder inom Örebro läns landsting 1987 (8(2)) pp 91-94 AllmänMedicin Försök med närvårdsnämnder sker på fyra platser inom Örebro läns landsting. I ett femte område (Vivalla-Lundby) bedrivs ett försök med primärkommunalt driftansvar för viss hälso- och sjukvård. Inriktningen och omfattningen varierar. Genomförandetiden är utsatt till 1986-88. Huvudsyftena med försöksverksamheten är att vitalisera landstingsdemokratin, ytterligare förstärka de patient/kundnära verksamheterna samt vitalisera hela landstingsorganisationen. En utvärdering skall göras av försöket med närvårdsnämnder och denna har till målsättning att möjliggöra ett erfarenhets- och kunskapssamlande som kan tjäna till att successivt förbättra och vidareutveckla försöket med närvårdsnämnderna. Den föreslagna uppläggningen är alltså en processinriktad studie med inslag av både kvantitativa och kvalitativa delundersökningar. Utvärderingen planeras i samarbete mellan landstingets socialmedicinska avdelning och institutionen för politik och förvaltning på Högskolan i Örebro. Sju områden är tänkta att belysas närmare i utvärderingen: Närvårdsnämndernas roller Förhållandet lokal - central nivå Förhållandet förtroendevalda och personal Personalens arbetsmiljö, uppgifter och tillfredsställelse under förändringsprocessen Samverkan mellan olika sektorer Servicen till och behoven hos befolkningen Hälsoekonomisk uppföljning Key words: hälsopolitik, demokrati, utvärdering, metoder, hälsovårdsnämnder, primärvård, Community involvement. LB06239T//AM Tillgren, Per. Kanström, Lena. Haglund, Bo J A. Att ge färdigheter för hälsa - erfarenheter från Nordkarelen 1987 (8(2)) pp 75-78 AllmänMedicin Riskerna för hjärt- och kärlsjukdom grundläggs redan i barn- och ungdomsåren. Det var en av slutsatserna från Nordkarelen-projektet i Finland. Särskilt viktigt med hälsoupplysningsinsatser är när tonåringar börjar utveckla eget livsmönster. Detta blev startpunkten för ett särskilt ungdomsprojekt som genomfördes i samarbete med skolan 1977-1982. Syftet var att försöka påverka ungdomars levnadsvanor genom främst insatser inriktade på tobaksrökning, kostförändring och fysisk aktivitet. Erfarenheterna har förts vidare i ett nytt länsövergripande program som påbörjades 1984 och som har utvidgats till att även omfatta försök att förhindra alkoholmissbruk och förbättra elevernas social nätverk. Key words: hälsofostran, prevention, skolan, hälsoprogram, Finland, Nordkarelenprojektet. LB06241T//AM Haglund, Bo J A. Kanström, Lena. Tillgren, Per. Hälsoutbildningscentra i samhället - hälsoäventyr för barn och vuxna 1987 (8(2)) pp 83-85 AllmänMedicin Traditionell undervisning om vår hälsa har inte engagerat barn- och ungdom. I USA har nya vägar prövats och utvecklats vid särskilda hälsoutbildningscentra som vuxit fram sedan slutet av 1970-talet. Verksamheten har i flera fall sitt ursprung i tidigare hälsomuséer. Genom en hälsopedagogisk ansats försöker lärarna aktivera och engagera besökarna. Detta bland annat med hjälp av olika tekniska hjälpmedel och orsakssammanhang. Idén med hälsoutbildningscentra är väl värd att pröva och utveckla här även i vårt land. Inom Stockholms läns landsting har nyligen initiativ tagits i denna riktning. Key words: hälsoundervisning, hälsoutbildningscentra, hälsopedagogik, prevention, USA, The Health Adventure. LB06245T//AM Wahlström, Rolf. Havland, Tomas. Att lära sig se bortom symtomen. Intryck från Balint-kongress i Budapest 1987 (8(2)) pp 97-98 AllmänMedicin Vid Internationella Balint-federationens kongress i Budapest berättades om Michael Balints liv och verksamhet. I föredrag och vid gruppsessioner belystes Balint-metodens betydelse för att öka förståelsen för sjukdomars oorganiserade förstadium och för att utveckla förmågan att förhålla sig till psykosomatiska sjukdomstillstånd. Ett av målen är att lära läkaren att se bortom symtomen för att bättre kunna hjälpa patienten. Sammanträffandet med allmänläkarkolleger från länder med andra strukturella förhållanden gav upphov till givande erfarenhetsutbyten rörande de yttre ramarnas betydelse för läkare-patientrelationen. Key words: Balintgrupper, psykosomatiska sjukdomar. LB06240T//AM Haglund, Bo J A. Kanström, Lena. Tillgren, Per. Hälsofostran i skolan i USA - exempel från Minnesota 1987 (8(2)) pp 79-83 AllmänMedicin För att uppnå bestående attityd- och beteendeförändringar krävs i hälsoutbildningsprogram i skolmiljön minst 50 lektionstimmar. Dessa fynd stryker under behovet att utveckla systematisk hälsoundervisning som sträcker sig över alla årskurser i skolan. Erfarenheter tidigare finns framför allt inom antirök- och antidrogområdet. Inom ramen för Minnesota Heart Health Program har nu också kompletterande långsiktiga skolprogram, där även kost, motion och allmän hälsoundervisning ingår, utvecklats och utvärderats. Dessa presenteras i artikeln och relevansen för Sverige diskuteras. Key words: hälsofostran, prevention, skolan, hälsoprogram, USA, Minnesota Heart Health Program. LB06249T//AM Andersson, Sven-Olof. Ferry, Sven. Första allmänläkardisputationen i Umeå 1987 (8(3)) pp 109-110 AllmänMedicin Den 18 december 1986 disputerade Göran Westman, Vännäs, på sin avhandling "Planning Primary Health Care Provision. Assessment of Development Work at a Health Centre" (1). Disputationen blev en gemytlig tillställning där opponenten, professor Calle Bengtsson, Göteborg, utöver den rent vetenskapligt granskande rollen också åtog sig att vara andre och tredje opponent. Samhällsvetarhusets stora hörsal var välfylld av medarbetare från Vännäs, kommunalrådet och chefen för försäkringskassan, kolleger från andra vårdcentraler och Regionsjukhuset i Umeå samt en och annan administratör. Key words: vårdplanering, förändringsarbete, vårdkvalitet, kontinuitet, tillgänglighet, diabetes, utvärdering. LB06242T//AM Berglund, Margareta. Nilsson, Örjan. Persson, Leif. Barnolycksfall i Sollefteå kommun 1987 (8(2)) pp 86-87 AllmänMedicin Rapporten beskriver en metod att under ett år registrera barnolycksfall i en glesbygdskommun. Svårigheten med studien har varit ett alltför stort bortfall. Cirka 10 procent av barnen har sökt vård för sina skador. Ett oväntat stort antal skadades på skolan. Cykelskador var en vanlig orsak till inläggning. Antalet allvarligt skadade var lågt. Key words: barnolycksfall, register, glesbygdskommun. LB06248T//AM Ribacke, Mats. FoU-arbete - en processtimulator för bättre primärvård 1987 (8(3)) pp 108-108 AllmänMedicin Sedan några år uppmuntras primärvårdens personal till förändringsarbete, som ett sätt att ta ansvar för att utveckla det egna arbetsområdet. Benämningen forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) ska täcka alla ambitionsnivåer i det arbetet och ges därmed en stor spännvidd. Från sökande av ny kunskap, som tål att generaliseras, till den lilla förändringen av arbetssätt eller arbetsinnehåll som är viktigt och giltig lokalt. Key words: forskning, utvecklingsarbete, primärvård, ledare. LB06252T//AM Hellström, Olle. Allmänmedicinen i Umeå angår Sverige 1987 (8(3)) pp 115-116 AllmänMedicin Många praktiskt verksamma allmänläkare känner tilltagande osäkerhet vad gäller värdet av vår ensidigt naturalistiskt orienterade utbildning och därmed värdet av den kunskap som produceras på universitetens Allmänmedicinska Institutioner. Allmänmedicinen är gryende specialitet. Så länge vi tvingas rekrytera institutionernas ledare från våra servicespecialiteter borde vi se till att vi får professorer som förstår och ser verksamhetens möjligheter. Vi måste ställa oss skeptiska till den kunskapsproduktion, där forskarna av produktionstekniska skäl måste begränsa sitt intresse till endast det som går att se med färdigformad mekaniskt orienterad synförmåga. Allmänmedicinens specifika tillskott till medicinen måste bygga på något utöver det som kan uppfattas med traditionellt naturalistiskt perspektiv. Möten med människor vars symtompresentation kan innehålla invärtesmedicinska eller andra hanterbara komponenter, måste i första hand studeras utifrån ett humanvetenskapligt perspektiv. Artikeln är en positiv beskrivning av sådana tendenser som vi måste vara rädda om. Key words: allmänmedicin, vetenskapsteori, debatt. LB06251T//AM Widäng, Kenneth. Björknäsmodellen - öppen mottagning hos distriktsläkare 1987 (8(3)) pp 114-114 AllmänMedicin Under en tid med dålig tillgång till allmänläkare och med god tillgång på pengar och sjuksköterskor har man vid vårdcentraler byggt ut olika raffinerade system för planering av mottagningsverksamheten. Det har funnits stora fördelar med detta. Det har också funnits nackdelar. Sköterskearbetstid i massor har lagts på att sköta systemet. Patienten har fått förklara sina bekymmer för flera personer. Distriktsläkarnas arbete har blivit kompakt och läkarna har nästan aldrig träffat patienten annat än i extrema situationer. Allvarligast dock att planeringen oftast ej klarar patient-läkar-kontinuiteten vid akuta besök. Key words: planering, verksamhetsplanering, debatt. LB06253T//AM Hermansson, Ingemar. Allmänläkare i biståndssvängen 1987 (8(3)) pp 117-118 AllmänMedicin Mot bakgrund av personliga erfarenheter under åtta års biståndsarbete diskuterar författaren det medicinska biståndets roll och utformning. Bistånd är bara en del av våra relationer med tredje världen. Man måste analysera internationella relationer, samhällsstruktur för att hitta bra vägar för bistånd. Tredje världens länder måste själva bestämma över resursanvändningen; om den stämmer med våra "biståndsideal" kan vi tillskjuta finansiella eller kunskapsmässiga resurser. Mötet med u-landspersonalen måste ske i en anda av jämlikhet. Allmänläkare har många kunskaper och erfarenheter som är användbara i biståndssammanhang. Key words: allmänmedicin, u-land, biståndsarbete. LB06250T//AM Andersson, Sven-Olof. Några reflektioner om min syn på människan 1987 (8(3)) pp 111-112 AllmänMedicin När man skall beskriva sin syn på människan möter man flera svårigheter. En svårighet handlar om den egna begränsningen. Kan jag se min egen människosyn? Jag tror det är svårt. Det är kanske lättare för personer i min omgivning att se hur min människosyn kommer till uttryck i beteende, i handlingar och attityder mot mina medmänniskor. Viktiga delar i min syn på människan är okända för mig. Detta är en stimulerande tanke, men samtidigt lite skrämmande. Den reser frågan om vem man är och upplevelser av den egna identiteten. Key words: syn på människan, insändare. LB06210T//AM Weitoft-Sedsten, Marie-Louise. En modell för ökat samarbete distriktssjukgymnastremitterande läkare vid Faluns vårdcentraler 1987 (8(5-6)) pp 180-181 AllmänMedicin För att få ett bättre samarbete distriktsjukgymnast - remitterande läkare har primärvården i Falun infört en ny modell för remisshantering. I modellen ingår bland annat snabbt omhändertagande av patienten hos sjukgymnasten med förstagångsundersökning och remissvar till ansvarig läkare. Remisserna indelas därefter i olika prioriteringsgrader. Jourhanteringen beskrivs. Key words: samarbetsmodell läkare - distriktsjukgymnast. LB06254T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Primärvårdsbyrån städar ut allmänmedicinen 1987 (8(3)) pp 119-121 AllmänMedicin På socialstyrelsen Primärvårdsbyrå saknar man förståelse för allmänmedicinens internationellt accepterade grunder. Detta framgår av ett debattinlägg signerat Ulf Nicolausson i Allmänmedicin 1/87. Med den medicinska profileringen och samhällsorientering som Nicolausson förespråkar städas allmänmedicinen ut från den svenska primärvården. Key words: allmänmedicin. LB06264TB//AM Håkansson, Anders. Basdata - till vad nytta? Redovisning av ett treårsmaterial från vårdcentralen Teleborg 1987 (8(4)) pp 154-156 AllmänMedicin Vilken nytta har man av basdata inom primärvården? I denna artikel från vårdcentralen Teleborg i Växjö ges en del exempel på praktisk basdataanvändning. Bakgrunden är de 25 371 läkarbesk och 35 352 patientproblem, som under perioden 1984-1986 handlades på distriktsläkarmottagningen. Diagnospanoramat och remissfrekvenserna presenteras. Det stordatorsystem, med vars hjälp uppgifterna togs fram, granskas. Key words: basdata, verksamhetsplanering. LB06258T//AM Bjurulf, Per. Områdesansvaret i vetenskaplig belysning - avhandling av distriktsläkare 1987 (8(4)) pp 141-141 AllmänMedicin Melcher Falkenberg, vårdcentralschef på vårdcentralen i Kisa, disputerade den 24 april 1987 på en avhandling med titeln "Diabetes Mellitus and Hyperand Hypothyroidism in a Community. Epidemiological and therepeutic aspects". Det var den första avhandlingen i Linköping av en distriktsläkare. Fakultetsopponent var professor Bengt Scherstén i Dalby. Ordförande vid disputationen var professor Per Bjurulf, som också varit huvudhandledare. Avhandlingen baserades på sex artiklar som sammanfattas i en ramberättelse i vilken emellertid också tas upp en hel del nya resultat. Key words: screening, diabetes mellitus, thyroidea sjukdomar, primärvårdsområde. LB06255T//AM André, Malin. Ribacke, Mats. Utvecklingsenheten för primärvård i Gävleborgs län, Hofors 1987 (8(3)) pp 123-129 AllmänMedicin Som pådrivande resurs för att etablera utvecklingsarbete inom primärvården har utvecklingsenheter/vårdcentraler under 80-talet byggts upp inom flera landsting. Hoforsenheten var en av de tidigaste. Den har fungerat i en mycket realistisk miljö, långt från sjukhus och med brist på allmänläkare. Erfarenheterna och lärdomarna därifrån bör kunna vara av intresse och till stöd för dem som engagerar sig i FoU-arbete inom primärvården på andra håll. Key words: forskning, utvecklingsarbete, utvecklingsåtgärder. LB06256T//AM Olsson, Birgitta. Kartläggning och förebyggande av barnolycksfall i Hofors kommun 1987 (8(3)) pp 132-133 AllmänMedicin Både i primärvårdsutredningen och i HS 90 betonas hälso- och sjukvårdens ansvar för förebyggande av barnolycksfall (1). Men hur arbetar man förebyggande när man på de flesta håll saknar lokal kunskap om var, när och hur olycksfallen inträffar?. I denna artikel redogörs för ett försök med barnolycksfallsförebyggande verksamhet på lokal nivå, där man inom landstinget registrerat barnolycksfall och tillsammans med bland annat kommun och frivilligorganisationer påbörjat ett preventivt arbete. Åtgärder som vidtagits belyses med några exempel. Key words: olycksfall, barn, prevention. LB06257T//AM Rudebeck, Carl Evard. Allmänmedicinen som vetenskap 1987 (8(4)) pp 140-140 AllmänMedicin En vetenskap anger ett sätt att betrakta och utforska verkligheten på. Den säger ingenting om alla andra sätt att betrakta och utforska den på men tillåter sig att lämna dem därhän så länge som dess frågeställningar och metoder inte tangerar andra vetenskapers. Att se verkligheten är alltid att se den på ett bestämt sätt och att samtidigt inte se den på alla andra möjliga sätt. Key words: allmänmedicin, vetenskap, ledare. LB06262T//AM Överby, Anders. Skillnader i hjärtinfarktdödlighet - en kommentar 1987 (8(4)) pp 148-149 AllmänMedicin Christina Nerbrand har lämnat en mycket intressant redogörelse för sitt pågående avhandlingsarbete om hjärtsjukdomar, dels i AllmänMedicin (1), dels i Läkartidningen (2). Hon belyser bland annat vilken roll vattnets hårdhet skulle kunna ha liksom olika mineralers roll. Även psykosociala faktorer med mera berörs. Key words: debatt, hjärt-kärlsjukdom, etiologi. LB06266T//AM Wohrm, Atle. Forshammar, Ulf. Konopik, Paul. Tamreus, Sten-Åke. Vulkanskydd. Ett alternativ till patienter i öppenvården 1987 (8(4)) pp 159-161 AllmänMedicin Vulkanskyddet är ett elastiskt värmeskydd tillverkat av neoprengummi vars båda sidor färgat nylontyg limmas. Råvarutillverkningen sker i England och formas därefter och sys på fabrik i Göteborg. På Jourcentralen Annedal rekommenderades skyddet till 110 patienter med i huvudsak rygg, knä och ankelproblem under hösten 1985 och 1986. Patienternas bedömning av skyddet var mycket positivt och många har säkerligen god nytta av skyddet. Skyddet bör vara ett alternativ på distriktsläkar- och företagsläkarmottagningar och får troligen en plats även inom geriatriken och reumatologien. En säker medicinsk effekt bör dock säkerställas. Vid rodnad och uttalad klåda bör skyddet inte användas då kraftig allergisk reaktion kan uppstå. Key words: värmeskydd, behandling, primärvård. LB06260T//AM Hey, Mogens. Trell, Erik. Regionalt idéseminarium om specialistutbildning i allmänmedicin 1987 (8(4)) pp 143-144 AllmänMedicin Fredagen den 30 januari 1987 hölls vid Långstorps kursgård i Höör ett idéseminarium om specialistutbildning i allmänmedicin. Deltagande var distriktsläkare Ingemar Andersson, Bromölla, Åke Bengtsson, Bromölla, Ian Eilenberg, Malmö, Krister Haglund, Oskarström, Gustav Haglund, Olofström, Mogens Hey, Höör, Bengt Järhult, Olofström, tf professor Lars Janzon, Malmö, Ingvar Ovhed, Lyckeby, Håkan Thimansson, Höör, samt Erik Trell, Malmö. Key words: idéseminarium, specialistutbildning. LB06267T//AM Svanström, Leif. Barnombudsmän i primärvården - ett exempel från USA 1987 (8(4)) pp 162-163 AllmänMedicin I en tidigare artikel (1) har beskrivits erfarenheterna av ett 10-årigt program för utbildning av hälsoarbetare i ett område av Bronx, New York City USA. Programmet byggde på aktiv medverkan från lokalsamhället och dess invånare och ett cirka 150-tal så kallade "health coordinators" har utbildats under perioden. Som en avläggare till detta program utvecklades ett projekt som ett försök att nå fram till förskolebarnen i låginkomstgrannskapen. Ur denna verksamhet utvecklades sedermera "Child Health Advocacy Program (CHAP)", det vill säga ett sorts barnombudsmansprogram när det gäller hälsofrågor. Man ansåg det föreligga ett behov av hälsoutbildning till daghem vilket borde förmedlas av äldre och yngre vuxna och på frivillighetens väg. Programmet är fortfarande under utveckling och här redovisas den initiala målsättningen och erfarenheterna av projektets inledningsfas. Key words: barnhälsovård, primärvård, community participation, USA, community intervention. LB06268T//AM Weinehall, Lars. Boman, Kurt. Ögren, Jan-Erik. Kan digitalisbehandling i öppen vård förbättras? 1987 (8(4)) pp 164-165 AllmänMedicin Inom ett vårdcentralsområde i Skellefteå sjukvårdsdistrikt har journalerna på 323 digitalisbehandlade patienter studerats. Studien redovisar bland annat insättningsindikationer och bakomliggande hjärtsjukdom. Studien presenteras av Lars Weinehall, distriktsläkare i Umeå, och Kurt Boman, överläkare vid medicinska kliniken, Skellefteå lasarett, samt Jan-Erik Ögren, apotekschef, sjukhusapoteket, Skellefteå. Key words: läkemedel, digitalis. LB06269T//AM Hultsten, Kjell. Recensioner 1987 (8(4)) pp 166-166 AllmänMedicin Ortopedi i primärvård. Bjarne Linden. Bengt Hagstedt. Key words: recensioner, ortopedi, primärvård. LB06218T//AM Håkansson, Anders. 5:e Nordiska kongressen i allmänmedicin 14-17 juni 1987, Reykjavik, Island 1987 (8(5-6)) pp 205-207 AllmänMedicin Under veckan före midsommar genomfördes den femte, och hittills största, nordiska kongressen i allmänmedicin i Reykjavik på Island. Kongressen var mycket imponerande såväl kvantitativt som kvalitativt. Den visade klart att den nordiska allmänmedicinen är på fortsatt stark frammarsch. Key words: Reykjavik, Island. LB06221T//AM Nicolausson, Ulf. Husläkarmodellen är ett reaktionärt förslag 1987 (8(1)) pp 6-7 AllmänMedicin I en ledarartikel i AllmänMedicin nr 4 1986 har Göran Sjönell utvecklat sin syn på allmänläkarvårdens framtid. Den bakgrund som tecknas får väl betraktas som Görans egen bild av primärvårdens utveckling i vårt land alltsedan slutet av 60-talet. Key words: husläkarmodellen, allmänläkarvården, framtid, debatt. LB06265T//AM Palmén, Kurt. Screening av höftledsluxation 1987 (8(4)) pp 157-158 AllmänMedicin I nr 3/85 av denna tidskrift (1) har beskrivits en ny metod att diagnostisera höftledsluxation hos spädbarn, presenterad vid allmänläkarkongressen i Singapore 1983. Jag vill här meddela mina erfarenheter av denna metod och nämna något om aktuella resultat av höftledsundersökning av nyfödda och vid BVC. Key words: höftledsluxation, diagnostik, nyfödda, BVC. LB06228T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Äntligen en ny klassifikation av sjukdomar för primärvården 1987 (8(2)) pp 37-38 AllmänMedicin Rubriker: Inledning En ny diagnosklassifikation för primärvården Utgångspunkter Utdrag ur Kap VII Klassifikationer av sjukdomar 1987 Primärvård Utdrag ur ICHPPC-2. Utdrag ur ICHPPC-2-Defined. Jämförelser mellan klassifikationer Appendix. Key words: klassifikation, sjukdomar, primärvård. LB06227T//AM Haglund, Bo J A. Att förebygga i skolan 1987 (8(2)) pp 36-36 AllmänMedicin Vår målsättning med temanumret om hälsofostran i skolan är att spegla tre frågeställningar. Vilka är de viktigaste hälsoproblemen bland skolungdomen? Vilka är aktörer i det förebyggande arbetet? Hur skall arbetet bedrivas? Key words: skolan, hälsofostran, ledare. LB08824T//AM Rudebeck, Carl-Edvard. Norsk allmänmedicin på hög nivå 1987 (8(2)) pp 95-96 AllmänMedicin Mitt i Dovremassivet på en fjällgård häller Norsk Selskap for Almenmedicin sitt årliga Kongsvoldseminarium. Debatt och omprövning präglar seminariet, som denna gång hade resursförbrukning och den nya allmänläkarrollen som huvudrubriker. Svensk representant var Carl Edvard Rudebeck, som här avger sin rapport. Key words: allmänmedicin, Norge. LB06191T//AM Karlsson, Börje. En titt i backspegeln kan ge oss framtiden 1986 (7(6)) pp 252-254 AllmänMedicin DUPLICATE ???? I det dagliga arbetet har åren gått fort och utvecklingen har smugit sig på mig. Jag märker den inte förrän jag ser tillbaka i 10- eller 20-årsperioder. Direktkontakt med fattigdomen, tuberkulos och andra infektionssjukdomar väckte intresse för medicinstudier. Det första penicillinets ankomst med kurirflyg, poliovaccineringen, åderlåtningens ersättande med diuretica är minnen som etsats fast. Att ha börjat som ensam provinsialläkare med ständig jour och slutat som vårdcentralchef ger ett perspektiv som manar till ödmjukhet och eftertanke lika mycket som stolthet över de medicinska framstegen. Dessa reflexioner gör jag efter att ha sett tillbaka på mitt yrkesliv. Key words: primärvård, historik, distriktsläkare. LB06246T//AM Furhoff, Anna-Karin. Hoffstedt, Gunilla. Johansson, Eskil. NLV-kurser i allmänmedicin - dags för nya idéer? 1987 (8(2)) pp 100-101 AllmänMedicin För närvarande ingår 6 veckolånga kurser som obligatorisk del i läkares fortsatta vidareutbildning. Socialstyrelsen har ansvaret för denna kursverksamhet. Av det totala utbudet på omkring 280 kurser är cirka 80 kurser per år avsedda för blivande allmänläkare. Key words: allmänmedicin. LB06247T//AM Hegardt, Gunilla. Recensioner 1987 (8(2)) pp 102-102 AllmänMedicin Key words: recensioner, Den endelöse barndommen. Mary Theophilakis. Oslo Universitetsforlaget 1986. LB08823T//AM Furhoff, Anna-Karin. Widäng, Kenneth. Nordisk allmänläkarseminarium i Reykjavik 1987 (8(3)) pp 134-134 AllmänMedicin Key words: utbildning. LB06212T//AM Lindqvist, Per. Doktorn och spriten 1987 (8(5-6)) pp 185-185 AllmänMedicin Samhällets alkoholpoliklinik berör i högsta grad sjukvården. Att ta strid i alkoholfrågor är viktigt, anser läkarna på distriktsläkarmottagningar i Gagnef. De vill med följande lilla historia visa ett exempel på allmänmedicinsk verksamhet. Key words: doktor, sprit. LB06219T//AM Haglund, Bo J A. Att hålla sig informerad 1987 (8(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Att arbeta inom sjuk- och hälsovård innebär att man ständigt måste ompröva invanda ståndpunkter. Detta är arbetsamt men samtidigt en stor utmaning. Key words: sjuk- och hälsovård, information, omprövning, ledare. LB08821T//AM Söderström, Ulla. Lynöe, Niels. Recensioner 1987 (8(3)) pp 122-122 AllmänMedicin FoU i allmänmedicin - en introduktion. Key words: recensioner, allmänmedicin. LB06188T//AM Haglund, Bo J A. Recensioner. 1986 (7(5)) pp 242-242 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Första folkhälsorapporten i Sverige. Nya trender - hjärtinfarkterna minskar i Stockholms län. Key words: recensioner. LB06230T//AM Sjönell, Göran. Bäste Ulf! 1987 (8(2)) pp 39-39 AllmänMedicin Synpunkter på "reaktionära" husläkarförslag. Key words: husläkarförslag, synpunkter, debatt. LB06190T//AM Trell, Erik. Reseberättelse 1986 (7(6)) pp 250-250 AllmänMedicin Conference of the World Organisation of National Colleges, Academies and Academic Associations of General Practitioner/Family Physicians (Wonca), London 1-6 juni 1986. Key words: Wonca London. LB08819T//AM Dahlin, Bengt. Hässler, Annika. Ljungkvist, Gert. Intresset för problemorienterad journalföring (POMR) har ökat i svensk primärvård 1987 (8(4)) pp 146-146 AllmänMedicin Key words: primärvård, journal, problemorienterad journal, informationssystem. LB06226T//AM "Osignerad" Course in Health Promotion in the Local Community for general practitioners 1987 (8(1)) pp 29-29 AllmänMedicin Key words: course, Health Promotion, Local Community, Arjeplog, Sweden, Lappland. LB06220T//AM Haglund, Bo J A. Medlemsförändringar i Svensk förening för allmänmedicin 1982-1986 1987 (8(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Key words: medlemsförändring, SFAM. LB06186T//AM "Osignerad" Frågeställningar och metoder i allmänmedicinsk forskning 1986 (7(5)) pp 242-242 AllmänMedicin Key words: Nordisk Forskarkurs, Umeå. LB00004TB//AM Marklund, Ulla. Strandell, Annika. Skolbarns hälsovanor i Sverige 1987 (8(2)) pp 42-43 AllmänMedicin Sökord: Skolan, skolbarn, hälsovanor, socioekonomiska grupper, tvärsnittsstudier. (OBS. Finns med i tidning nr LB06227-06247. Blev bortglömd!). LB06189T//AM Nerbrand, Christina. Allmänmedicin i Värmland 1986 (7(6)) pp 249-249 AllmänMedicin I Värmlands 16 kommuner bedrivs primärvård med olika förutsättningar och utvecklingsgrad. Av länets knappt 280.000 invånare är en mycket hög andel åldringar, bland den högsta i landet, och ytterligheterna representeras av glesbygdsproblematik i norr med arbetslöshet och avflyttning och i söder en stor residensstad. Sjukvårdstraditionen i Värmland har medfört att det nu finns fyra länsdelssjukhus med sviktande befolkningsunderlag samt ett stort centralsjukhus i Karlstad och detta förhållande inverkar också på primärvårdens förutsättningar, utveckling och arbetsområden. Key words: allmänmedicin, Värmland, ledare. LB06208T//AM von Below, Bernhard. Sexårsöverlevnad av en BAL-grupp 1987 (8(5-6)) pp 176-176 AllmänMedicin I detta Dalanummer av AllmänMedicin kan det vara på sin plats att kort redovisa hur det gått för den BAL-grupp (Blivande AllmänLäkargrupp) som bildades våren 1981 av FV-läkarna i allmänmedicin i Falu-Borlänge sjukvårdsområde och som också tidigare beskrivits i AllmänMedicin (nr 6/83). Key words: BAL-grupp. LB08822T//AM "Osignerad" Northern light - en reserapport 1987 (8(3)) pp 130-130 AllmänMedicin Key words: reserapport, SFAM, Luleå. LB06207T//AM Sandlund, Maj-Britt. Ulf Nicolaussons död 1987 (8(5-6)) pp 173-173 AllmänMedicin Key words: Ulf Nicolausson. LB06259T//AM Lindholm, Lars. Fiberrik kost vid typ II-diabetes - spännande avhandling från Dalby 1987 (8(4)) pp 142-142 AllmänMedicin Rubriker: Typ II-diabetes Fem akutförsök och en långtidsstudie Utförande Resultat och diskussion Vad kan man lära? Key words: typ II diabetes, Dalby. LB06261T//AM Olsson, Peter. Pillersjukan. Polyfarmaci som diagnos 1987 (8(4)) pp 147-148 AllmänMedicin Skiss till beskrivning av vanligt tillstånd som föranleder besök hos distriktsläkare. Key words: polyfarmaci, debatt. LB08820T//AM Lehtipale, Göran. Skolmedicinens kris 1987 (8(3)) pp 112-112 AllmänMedicin Key words: skolmedicin, kris. LB06187T//AM Hultsten, Kjell. Recensioner. 1986 (7(5)) pp 242-242 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Läkemedel och äldre - en kunskapsöversikt. Key words: recensioner. LB06270T//AM Bjärås, Gunilla. Epidemiologi som bas för utvärdering av ett lokalt olycksfallsförebyggande arbete. 1988 (9(1)) pp 5-6 AllmänMedicin Skador till följd av olycksfall är ett stort hälsoproblem i västvärlden. Olycksfallsskador förorsakar fler dödsfall än någon sjukdom bortsett från hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. De flesta olycksfallsskador kan förhindras genom ökad kunskap och förbättringar i den fysiska miljön. Detta visar den avhandling som nyligen lagts fram av filosofie kandidat Lothar Schelp vid Karolinska institutet i Stockholm. Studiens målsättning har, dels varit att testa en modell och metod för datainsamling, dels att beskriva de olycksfallsskador som lett till sjukvård inom ett geografiskt avgränsat område. Dessutom var avsikten att studera om systemet för datainsamling var praktiskt användbart i ett lokalt baserat olycksfallsförebyggande program, samt att försöka värdera effekterna av ett sådant program. Datainsamlingen av samtliga olycksfallsskador har pågått sedan 1978 på sjukhus och vårdcentral i Falköpings kommun, Skaraborgs län. Under ett år har cirka 20 procent av skadorna därefter ytterligare studerats genom en intervjuundersökning. Ett olycksfallsförebyggande program har sedan 1980 bedrivits i Falköping. Programmet har bestått i information, utbildning och miljöförbättrande åtgärder främst inom hem- och arbetsmiljön. Tre år efter programmets genomförande har det skett en minskning av hemolycksfall med 27 procent, och av arbetsolycksfallen med 28 procent. Kunskapen och medvetandet av olycksrisker har dessutom ökat i det studerade området. Den genomförda studien är den första i sitt slag inom olycksfallsområdet. Strategin med community work bygger på modeller hämtade från psykologi, socialt arbete och folkhälsoarbete. Tidigare studier från bland annat Nordkarelen och u-länder visar att hälsoutbildningsprogram med brukarinflytande och samarbete mellan organisationer ger resultat. Organisationer i Falköpings kommun samarbetar i community interventionsprogram med syfte att minska antalet olycksfall i kommunen. Avhandlingen försvarades vid Karolinska institutet den 8 maj 1987. Respondent var filosofie kandidat Lothar Schelp och opponent var professor Olle Bygren. Handledare har varit professor Leif Svenström vid institutionen för socialmedicin. Key words: epidemiologi, olycksfall, socialmedicin, informationssystem, lokalt olycksfallsförebyggande arbete. LB06308T//AM Arborelius, Elisabeth. Bremberg, Sven. "Du bestämmer!" - en annorlunda metod för hälsovägledning i årskurs 9 1988 (9(1)) pp 106-110 AllmänMedicin Traditionell hälsofostran i skolan påverkar vanligtvis inte elevernas beteende. För att möjliggöra detta, utarbetades en alternativ metod för hälsovägledning, där man konsekvent utgick från eleverna själva. Målet för metoden var att "Klargöra det egna förhållandet till begreppet hälsa och dra slutsatserna av detta". Eleverna - åk 9 - värvades frivilligt till metoden och deltog i 3 gruppsamtal och 3 individuella samtal. I varje samtal deltog en hälsovägledare, som i sin tur fick handledning. Hälsovägledarna rekryterades bland den ordinarie skolpersonalen, t ex lärare, skolsköterska, kurator. Vid utvärderingen användes en kvasi-experimentell design. Experimentgruppen omfattade 51 elever och kontrollgruppen 47. Resultaten visade på signifikanta skillnader mellan grupperna till förmån för experimentgruppen med avseende på klargörande av hälsa, hälsobefrämjande aktiviteter och självbild. En tendens i samma riktning fanns också beträffande upplevelsen av att kunna påverka sin situation. De hälsobefrämjande aktiviteterna omfattade såväl fysisk som psykisk/social hälsa. Skillnaderna var störst för flickor samt för elever med låg social bakgrund. De aktiviteter som eleverna på egen hand tog itu med för att befrämja sin hälsa var till allra största delen andra aktiviteter än de som eleverna arbetat med under projektets gång. Man kan därför dra slutsatsen att eleverna i experimentgruppen förbättrat sin allmänna förmåga att ta itu med hälsoproblem. Key words: prevention, elevcentrering, hälsoupplysning, skolbarn, Linköping. LB06273T//AM Ternov, Sven. Fällman, Lyli. Pettersson, Kerstin. Hjälpbehov bland de äldre i Gällivare kommun. Hjälpbehov för hemsjukvårdspatienter kvällar och nätter 1988 (9(1)) pp 11-12 AllmänMedicin Studien redovisar en inventering av äldres hjälpbehov, bl a för att utröna behovet av en nattpatrullsorganisation. Hjälpbehovet för hemsjukvårdspatienter kvällar och nätter redovisas, likaså för pensionärerna, kommunal hemtjänst. Det gjordes vårdtyngdsmätningar på ålderdomshem. Långvårdskliniken önskade ej deltaga i inventeringen. Undersökningen omfattar 146 hemsjukvårdspatienter, härav 86 i tätort och 60 i glesbygd. Genomsnittsålder är 75 år. I tätort har 83% av patienterna hemsamarit, i glesbygd 67%. Resten har anhörigvårdare. Studien visar på ett stort hjälpbehov kl 19.00-07.00. På kvällen behöver ungefär 14% hjälp i tätort, och 66% i glesbygd, huvudsakligen med nattningsbestyr. Kl 21.00-0.700 behövde 60% både i glesbygd och tätort hjälp. Behovet i glesbygd blev helt tillgodosett av anhöriga, medan enbart hälften av tätortspatienterna fick den hjälp de behövde. Vårdtyngdsmätning vid ålderdomshemmen visade att drygt hälften av pensionärerna hade vårdbehov motsvarande vård på sjukhem. De negativa konsekvenserna av det stora, ej tillgodosedda hjälpbehovet inom hemsjukvården diskuterades. Key words: äldre, hemsjukvård, äldreomsorg. LB06306T//AM Rymark, Per. Recht, Leopold. Uppsökande verksamhet för chlamydiainfektion i åldern 16-23 år. Studie från vårdcentralen i Skurup 1988 (9(3)) pp 102-103 AllmänMedicin I Skurups primärvårdsdistrikt har man under perioden februari till november 1985 tagit chlamydiaodling på alla patienter i åldersgruppen 16-23 år, som antingen sökt för urogynekologiska besvär eller vid preventivmedelsrådgivningen. Undersökningen omfattade 128 kvinnor, av vilka 77 var helt symtomfria och 51 uppgav symtom. 17 av 128 kvinnor, 13%, var odlingspositiva. 14 av dessa 17 fanns i gruppen symtomfria. Då chlamydiainfektion kan ge upphov till sjukdom och sterilitet och effektiv behandling finns, bör primärvården screena för chlamydia bland unga kvinnor som är sexuellt aktiva, t ex patienter från preventivmedelsmottagning, mödrahälsovård och gynekologisk hälsokontroll. Key words: infektioner, gynekologi, epidemiologi, chlamydia, Skurup. LB06278T//AM Arborelius, Elisabeth. Läkaren och patienten - varför förstår dom inte varandra? En litteraturundersökning och tankar kring dess fortsättning 1988 (9(1)) pp 25-28 AllmänMedicin Patient-läkarrelationen tilldrar sig ett allt större intresse. Denna litteraturundersökning visar emellertid på uppenbara brister och svårigheter i kontakten, som bl a tar sig uttryck i att patienter ofta är missnöjda med läkarens sätt att uppträda, vilket i sin tur leder till att de i lägre utsträckning följer doktorns råd. Det framkommer också att olikheter mellan läkare och patient försvårar kommunikationen. Den "lösning" som hittills förespråkas är att träna läkare i kommunikationsförmåga, men detta har inte visat sig vara framgångsrikt. I artikeln diskuteras ytterligare möjliga orsaker till kommunikationsproblemen och tillvägagångssätt att bedriva en sådan forskning. Key words: patient-läkarrelationer, kommunikationssvårigheter, sociala bakgrundsfaktorer, patientbehov, värderingar. LB06271T//AM Malmodin, Bertil. Allmänmedicinens särart 1988 (9(1)) pp 7-9 AllmänMedicin I två artiklar, en av Olle Hellström och en av Carl Rudebeck, i AllmänMedicin 3/87 diskuteras allmänmedicinens karaktäristiska. Allmänmedicinen är bl a en "humanvetenskap" men en speciell människosyn och ett speciellt kunskapsområde. En stor risk finns att läkarna inom allmänmedicin har lärt och lär fel. I artiklarna finns en polarisering som kan vara skadlig. Key words: allmänmedicinens särart, debatt. LB06296T//AM Lindbergson, Jan. Haglund, Bo J A. Vad tycker man om AllmänMedicin - en läsvärdesundersökning 1988 (9(3)) pp 78-79 AllmänMedicin Eftersom tidningen AllmänMedicin är en medlemstidning för Svensk Förening för Allmän-Medicin, kan upplagans storlek inte tas som uttryck för tidningens popularitet. Därför beslöt redaktionen att genomföra en läsvärdesundersökning hösten 1987. Några av de frågeställningar som skulle belysas var: Vem läser tidningen? Varför läser man tidningen? Är läsarna nöjda? Vad skulle man vilja förändra av innehållet? En enkät med öppna svarsalternativ sändes till ett stickprov av de för närvarande 400 prenumererande vårdcentraler och primärvårdskanslier och en mer omfattande enkät till ett stickprov av SFAMs 1800 medlemmar. Av vårdcentralsenkäten framkom att både distriktsläkare och sjuksköterskor/distriktssköterskor? läser tidningen. I genomsnitt tar 5 personer del av innehållet per vårdcentral, totalt ungefär 2000 personer. Innehållet är uppskattat av majoriteten av personalen på vårdcentralerna. Detta är ännu tydligare i enkäten till SFAMs medlemmar där cirka 80% upplever att tidningen motsvarar kraven man vill ställa på en medlemstidningen (84% av distriktsläkarna och 79% av andra yrkeskategorier). Majoriteten av läsarna är runt 50 år gamla. Män har en något högre läsintensitet än kvinnor. Läsekretsen är dock flitig. Mer än 60% har läst de sista 3 numren och mer än 70% har tagit del av 1/3 eller mer av innehållet (36% har läst mer än 2/3 delar). Lika stor andel, 70%, har tillbringat 30 minuter eller mer med tidningen (21% 60 minuter). Förändringar man vill se i tidningens innehåll är att 43% vill ha mer fallbeskrivningar, 35% mer debattartiklar och 26% mer originalartiklar. Huvudintrycket från de båda undersökningarna är att läsekretsen är nöjd och att innehållet väl speglar de behov som finns hos primärvårdens medicinska specialitet allmänmedicin. Key words: enkätundersökningar, forskning, attityder. LB06272T//AM Hermansson, Ingemar. Ett slag mot allmänmedicinen 1988 (9(1)) pp 10-10 AllmänMedicin I Vilhelmina fördes 1982-1984 progressiva diskussioner om ledningsfunktionen vid vårdcentraler. Man beslöt sig för att prova en "vilhelminamodell" med en mer framträdande och självständig roll för primärvårdsområdesföreståndaren än vad man normalt tilldelar en administrativ tjänsteman. Ansvaret skulle delas med den läkare som skulle bära det medicinska ledningsansvaret. Förslaget väckte stark kritik från Läkarförbundets lokala avdelningar, en kritik som tyvärr besannats till mer än 100%. Key words: allmänmedicin, Vilhelmina, debatt, ledningsfunktion. LB06275T//AM Herlofson, Jörgen. DSM-III-diagnostik i svensk psykiatri 1988 (9(1)) pp 14-17 AllmänMedicin 1980 gav Amerikanska Psykiatriska Föreningen ut DSM-III-manualen, som representerar ett ambitiöst upplagt försök att skapa förutsättningar för en tillförlitligare psykiatrisk diagnostik. Systemet bygger på användandet av specifika kriterier för fastställande av diagnos, en teknik som radikalt ökar samstämmigheten mellan olika bedömare. Vidare har man infört diagnostik längs fem olika axlar i syfte att sammanställa relevant material så att ett helhetsperspektiv vid bedömningen främjas. I artikeln presenteras en bakgrund till systemets tillkomst och dess uppbyggnad illustreras med exempel. Dessutom kommenteras systemets plats i svensk psykiatri. Key words: psykiatri, diagnostik, DSM-III. LB06276T//AM Larsson, Elisabet. Basbestånd av medicinsk litteratur för vårdcentraler 1988 (9(1)) pp 18-22 AllmänMedicin I brist på fungerande "centrala" litteraturlistor för urval och inköp av böcker till primärvårdens olika inrättningar beslöt vi på biblioteket vid Falu lasarett att själva försöka sammanställa sådana. Sedan manuskriptet till denna artikel skrevs har i Läkartidningen publicerats en artikel om litteratur för hälsovårdscentraler där även socialstyrelsen är medverkande - och det är glädjande att det äntligen visas intresse från högre ort. Här redovisas emellertid vårt sätt att få fram en användbar lista. Key words: bokval, bibliotek, vårdcentraler. LB06316TB//AM Gran, Birger. Icke-farmakologisk behandling av hypertoni - modell för utveckling av ett offensivt hälsoarbete 1988 (9(4)) pp 126-130 AllmänMedicin Här presenteras några teoretiska överväganden avsedda att knyta samman projektet "Icke-farmakologisk behandling av hypertoni - modell för utveckling av ett offensivt hälsoarbete" med en mer övergripande ambition att framöver utveckla ett mer befolkningsinriktat offensivt hälsoarbete. Blodtrycksbehandlingens för hållande till den komplexa orsaksväv som ligger bakom hjärtinfarkt belyses, och den epidemiologiska paradoxen beskrives utifrån exemplet hypertoni. Med utgångspunkt från en teoretisk modell för hälsobeteende diskuteras motivationsskapande åtgärder respektive hinder för individens tillämpning av ett hälsobeteende. Genom ett mer multifaktoriellt arbete med hypertonigruppen kan erfarenheter och metoder utvecklas för att identifiera och behandla problem som ligger vid sidan av de traditionellt medicinska områdena. Denna kunskap kan ge infallsvinklar även för ett bredare samhällsinriktat preventivt arbete. Konkreta exempel på tillämpningen av denna analys ges från planeringen av ovan nämnt projekt. Key words: hypertoni, icke-farmakologisk behandling, modeller, metoder. LB06281T//AM//LB Berg, Lars. Epidemiologi vid planering för hälsa 1988 (9(2)) pp 38-39 AllmänMedicin Spri-rapporten "Hälsoproblem i ett landsting - ett planeringsunderlag" (1) var en milstolpe för att belysa potentiella möjligheter men även problem vid användningen av hälsostatistiska data i planeringsprocessen. Med utgångspunkt i detta samarbetsprojekt mellan Västerbottens läns landsting, Umeå universitet och Spri har Måns Rosén baserat sin avhandling som han försvarade måndagen den 25 maj 1987 i humanisthuset, Umeå. Arbetets huvudtema är en genomgång av hur en strukturerad planering skall genomföras. Men främst dödsorsaksstatistiken, men även andra datakällor, som exempel beskrivs möjligheten att använda existerande register för praktisk hälsoplanering. Avhandlingens styrka är den sammanhållna ramberättelsen som beskriver planeringsprocessen alltifrån identifikation av hälsoproblem till resursfördelningsmetoder och vård på lika villkor och till en planeringsstrategi där kommundiagnostik kan bilda utgångspunkten för lokal intervention. Avhandlingen är utgiven som Spri tryck 152 och kostar 140 kr (2). Key words: planering, epidemiologi, register, medicinsk teknologi, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, kost, hälso- och sjukvårdsforskning. LB06287T//AM Persson, Lars-Göran. Löfstedt, Sigmund. Kagevi, Ingvar. Dyspepsi i Habo. Fynd diagnoser under ett år 1988 (9(2)) pp 58-60 AllmänMedicin Besvär som kommer från mag-tarmkanalen är vanliga i befolkningen och bland de som söker hjälp hos läkare. Den första studien av obehandlade dyspepsipatienter med gastroskopi och datorbaserad anamnesupptagning på vårdcentral har gjorts i Habo. En omfattande kompletterande utredning gjordes vid behov. Av 172 patienter, som undersöktes under ett år, fick 64 procent diagnosen NUD och 2 procent IBS med stor överlappning mellan diagnoserna. 13 procent hade ulcus. Key words: primärvård, dyspepsi, gastroskopi, anamnes, diagnos, forskning. LB06289T//AM Stefansson, Valthor. Smärta som orsak till patient-läkarkontakter - Patientens uppfattning om sin sjukdom 1988 (9(2)) pp 63-64 AllmänMedicin För att få kunskap om hur stor andel av en vårdcentrals patienter som söker på grund av smärta och för att få uppfattning om varför de söker, gjordes prospektivt en genomgång av alla patienter som sökte vård vid vårdcentral och jourcentral under en månad. Trettionio procent sökte på grund av smärta. Kvinnorna trodde oftast att infektion orsakade smärtan, medan männen oftast ansåg att skador var orsak. Många som sökte var rädda för viss sjukdom. Hälften av patienterna uppgav samma diagnos som läkaren som orsak till besöket. Key words: smärta, primärvård, diagnos, forskning, Skaraborg. LB06283T//AM Norberg, Göran. Rentrop, Georg. Klinikfärdiga patienter - Förvaltningsrevision av "Slussen", samverkansrutin för överflyttning av medicinskt färdigbehandlade patienter 1988 (9(2)) pp 46-48 AllmänMedicin Enligt kommunallagen åligger det revisorerna att bl a granska om landstingets olika verksamheter utövas på ett ändamålsenligt sätt. Det är dock ofta så att verksamhetsmålen inte alltid är klart uttalade. Revisionens första uppgift blir då att själv tolka målen. "Slussen", samverkansrutiner för överflyttning av medicinskt färdigbehandlade patienter, är en rutin som har en målformulering. I och med att målen är klara och mätbara för denna rutin, skulle den kunna vara föremål för en förvaltningsrevision. Key words: primärvård, hemsjukvård, sluten sjukhusvård, äldreomsorg, samarbete, forskning. LB06277T//AM Palmborg, Birgitta. Zetterström, Bengt-Åke. Sjönell, Göran. Finns det ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och synproblem hos skolbarn? 1988 (9(1)) pp 23-24 AllmänMedicin Möjligheten till ett samband mellan synsvårigheter (refraktionsfel) och läs- och skrivsvårigheter har tidigare endast diskuterats i ringa omfattning. En pilotstudie från Bromma i Stockholm bland elever på mellanstadiet visar att hyperopi och dyslexi samvarierar i dessa åldrar. Författarna pekar i detta arbete på behovet av en stor prospektiv jämförande studie för att närmare belysa läs- och skrivsvårigheters samband med refraktionsfel. Key words: skolbarn, synfel, brytningsfel. LB06282T//AM Olsson, Leo. Allmänmedicin - Skaraborgsmodellen 1988 (9(2)) pp 42-45 AllmänMedicin Det s k Skaraborgsmodellen, med decentraliserat ledningsansvar, har nu varit igång sedan början av 80-talet. Uppbyggnadsskedet har övergått till ett skede av anpassning och effektivisering. I Tibro, en av de kommuner som har längst erfarenhet, håller primärvården successivt på att närma sig kommunen. Samverkan blir allt viktigare för att klara alla nya åtaganden, betonar den lokala primärvårdsledningen. Key words: primärvård, primärvårdsorganisation, primärvårdsnämnder, Skaraborgsmodellen, Tibro. LB06288T//AM Björklund, Kjell. Jourpatienter vid vårdcentralen - relevant anamnes? 1988 (9(2)) pp 61-62 AllmänMedicin För att få en uppfattning om man vid anamnesupptagande på akuta patienter på vårdcentralen tar upp en relevant anamnes, har retrospektiv studie utförts på alla akuta fall som under 2 månader sökt vårdcentral på grund av symtom av typ ryggbesvär, hosta eller från lungor. Resultatet visar att anamnesupptagandet vid dessa symptom är bristfälliga och behöver förbättras. Artikeln är en bearbetning av föredrag vid SFAMs höstmöte oktober 1987 i Umeå. Key words: jourpatienter, anamnes, ryggbesvär, hosta, lungor, kontaktorsak. LB06290T//AM Wessman, Torgny. Att förebygga trafikolyckor - något för primärvården? 1988 (9(2)) pp 65-66 AllmänMedicin Som FV-projektarbete gjorde författaren en inventering av trafikolyckorna i Vellinge kommun under perioden 1982-84. Känsliga punkter i trafikmiljön uppspårades. Ett åtgärdsförslag för att förebygga olycksfall sammanställdes och presenterades för kommunen, som sedan tog vissa beslut utifrån detta. I projektet deltog personal från Vellinge vårdcentral. Handledare var Christer Dahlqvist, distr öl Vellinge. Key words: Vellinge, inventering, trafikolyckor. LB06318T//AM Henricson, Bo. Hälsoarbete i lokalsamhället - Arjeplogs-projektet 1988 (9(4)) pp 138-142 AllmänMedicin Sjukvården har sedan länge varit en livräddare, som rycker in när människor redan är sjuka. Detta har dock inte lett till några påtagliga förbättringar i folkhälsa, dödlighet eller livslängd. Under de senare åren har detta uppmärksammats runt om i världen. Många lagar från hälsovårdens område runt om i Europa kan vittna om, att man nu på högsta nivå har börjat tänka mera förebyggande. Bland annat är Sveriges Hälso- och Sjukvårdslag ett exempel på hur man med slagord manar till hälsoarbete på alla nivåer. Halfdan Mahler, som är generaldirektör för WHO, menar att hälsoinsatserna ska starta i hem, skola, på arbetsplats och på fritiden, då det är där hälsan byggs upp eller bryts ner. Han önskar bättre prevention mot onödig sjukdom och död, bättre uppväxtvillkor samt större frihet att dö en värdig död. Han önskar också, att alla blir medvetna om, att var och en har makt att påverka sitt eget liv och därmed minska risken för dålig hälsa. Jag skall här försöka presentera hur vi försöker lösa problemen med hälsan i Arjeplog. Key words: hälsoprogram, hälso- och sjukvård, hälsoplanering, äldreomsorg, prevention. LB06315T//AM Trell, Erik. Primärvården, alkoholen och hälsa för alla år 2000 1988 (9(4)) pp 123-125 AllmänMedicin WHO/UNICEF-konferensen i Alma Ata 1978 deklarerade i sitt slutdokument att primär hälsovård utgör det viktigaste mediet för förbättrandet av hälsotillståndet i världens såväl utvecklade som utvecklingsländer (1). Därefter har de mer detaljerade föremålen och villkoren för ett förverkligande av detta program undersökts, och alkohol har inlemmats bland viktiga problemområden. WHO:s Europaregion har definierat mål, "targets", för uppnående av ett så gott hälsotillstånd som möjligt för alla till år 2000 och sammanfattat att denna strävan "kan signifikant stödjas genom utvecklandet av integrerade program för att reducera konsumtionen av alkohol och andra skadliga substanser med 25 procent" (delmål 17). Likaledes har det konkluderats att "framväxten av en primärvårdsfilosofi och ett positivt hälsokoncept klart etablerar uppmärksammandet av riskfyllda aktiviteter såsom alkoholmissbruk bland de fundamentala ansvaren för primärvårdens personal" (2). Key words: alkoholism, prevention, primärvård, internationella hälsoproblem. LB06330T//AM Rombo, Lars. Persson, Anna. Medicinskt flyktingmottagande i en landsbygdskommun 1988 (9(5)) pp 173-173 AllmänMedicin Kommentar: Vi har erbjudits tillfälle att ge en kort kommentar till artikeln "Medicinskt flyktingmottagande i en landsbygdskommun". I denna artikel presenterar författarna diagnoser man själva har ställt vid kontroll av flyktingar i primärvårdens regi. Eftersom man inte har påvisat någon stor andel flyktingar med infektionssjukdomar och anser att de tarmparasiter man funnit lätt kan behandlas så dras slutsatsen att också framtida flyktingkontroller bör ske inom primärvårdens ram. Med samma argumenteringsprincip borde man kanske hävda att psykiater och eller tandläkare istället skulle sköta kontrollerna eftersom "de största problemen bland flyktingar var av psykiatrisk och odontologisk natur". Replik: De viktiga problemen kommer ofta fram först efter upprepade kontakter. Det gäller särskilt problem av psykiatrisk natur, inte minst om sådana problem är tabubelagda i den kultur flyktingen kommer ifrån. Vi anser att primärvården är bäst skickad att sköta detta. Det finns heller inget i sjukdomspanoramat som talar för någon annan organisation. Intresse och noggrannhet förutsätter vi i allt patientarbete. Key words: flyktingmottagande, landsbygdskommun, kommentar, replik. LB06331T//AM Cernerud, Gunilla. Det råder inget samband mellan dyslexi och bristande synfunktion hos skolbarn 1988 (9(5)) pp 179-180 AllmänMedicin Det finns stor anledning ta avstånd från de påståenden om ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och synproblem som framförts i AllmänMedicin. Funderingar om sådana samband förekommer av och till, men har aldrig fått något stöd i den vetenskapliga litteraturen. I stället för att rekommendera svagt positiva glas för elever med dyslexi, en åtgärd som är meningslös, bör man stödja skolan i adekvata pedagogiska synsätt på elever med denna handikappgivande funktionsnedsättning. Målet bör vara att skapa ett gynnsamt pedagogiskt klimat för elever med dyslexi och undvika sekundära neurotiska pålagringar. Skolhälsovården kan härvid spela en viktig roll genom att ge föräldrar och elever ett adekvat synsätt på dyslexi. Key words: dyslexi, synstörningar, skolhälsovård, skolbarn, debatt, kommentar. LB06332T//AM Palmborg, Birgitta. Sjönell, Göran. Det råder inget samband mellan dyslexi och bristande synfunktion hos skolbarn 1988 (9(5)) pp 180-181 AllmänMedicin Gunilla Cernerud har redogjort för den medicinska synen på dyslexi. Hon ser företeelsen som en "handikappgivande funktionsnedsättning" (som bland kan väntas växa bort). Den psykologisk-pedagogiska riktningen inom detta forskningsområde har ägnat det hjärnpatologiska förloppet mindre uppmärksamhet. Man bestrider inte att organiska defekter i hjärnan i en del fall kan anses vara bidragande orsaker till uppkomsten av lässvårigheter, men man anser att huvudorsakerna till en underutveckling av läsförmågan till största delen är att söka på annat håll. Key words: dyslexi, synfunktion, samband, replik. LB06329T//AM Blixth, Gunilla. Jeppsson, Anders. Mjönes, Staffan. Medicinskt flyktingmottagande i en landsbygdskommun - Klinisk genomgång för tiden 19 november 1985 - 31 december 1986 1988 (9(5)) pp 171-172 AllmänMedicin För att få en uppfattning om väsentliga hälsoproblem hos asylsökande, sammanställdes undersökningsfynd och laboratoriefynd från den inledande hälsoundersökningen. Resultaten visar, att misshandel och tortyr är vanligt förekommande. Karies dominerar bland fysiska hälsoproblem medan infektioner utgör ett mindre väsentligt problem. Organisationen med en sköterska stationerad på flyktingförläggningen och i nära samarbete med främst primärvården, visade sig vara smidig och effektiv. Key words: hälsokontroller, flyktingar, Timrå. LB06333T//AM Baeckström, Peter. Kontinuitetsmätning i en vårdlagsmodell - rapport från Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga 1988 (9(5)) pp 181-182 AllmänMedicin Patientströmmarna vid närmare 10 000 konsekutiva besök vid en vårdcentral med en typ av vårdlagsarbete, redovisas ur två perspektiv: 1) Läkarperspektivet: Från vilka områden kommer vårdlagsläkarens patienter? 2) Befolkningsperspektivet: Hos vilken läkare hamnar befolkningen inom ett vårdlagsområde vid besök på vårdcentralen? I 66% av besöken hamnar patienten (oavsett besöksorsak) hos "sin egen" doktor och i 75% av besöken hos denne eller "tvillingdoktorn". Skillnaden mellan de olika vårdlagen är relativt liten och undersökningen ger ett mått på den totala kontinuitet som uppnås i en vårdlagsmodell. Key words: vårdlag, vårdkontinuitet, operational research, Karlskoga. LB06284T//AM Gren, Martin. Primärvårdens förebyggande arbete 1988 (9(2)) pp 49-50 AllmänMedicin Sedan 1981 har det i Skaraborg funnits tre tjänster i varje primärvårdsområde, speciellt avsatta för förebyggande arbete. En hälsoinformatör (sjuksköterska), en hälsoledare (fritidsledare) och en hälsoplanerare (samhällsvetare). I artikeln beskrivs kort hur arbetet utvecklats i praktiken, vad som kan ha inverkat hämmande på utvecklingen och hur man kan gå vidare för att utveckla hela primärvårdens förebyggande arbete. Texten bygger på erfarenheter från Götene primärvård och syftar till att belysa utvecklingen som process över tiden. Key words: prevention, kommunbaserad hälsovård, mål, primärvård, utveckling, hälsoplanering, Götene, Skaraborg. LB06319T//AM Eriksson, Carl-Gunnar. Hörnpelarna för hälsoupplysning på samhällsnivå Föredrag vid Kost och Hälsa VI, Huddinge sjukhus 1988 (9(4)) pp 143-144 AllmänMedicin Hälsoupplysning betraktas idag som en naturlig del i arbetet med folkhälsoproblem. Därför behöver förutsättningarna för hälsoupplysning på samhällsnivå analyseras. I denna artikel berörs sex hörnpelare för sådan verksamhet. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag vid symposiet om Kost och Hälsa VI vid Huddinge sjukhus 1987. Key words: hälsoupplysning, metoder, etik, forskning, sociala förhållanden, prevention. LB06325T//AM Schwan, Anna. Strömberg, Anders. Synpunkter och snabbdiagnostik av streptokocker 1988 (9(5)) pp 162-165 AllmänMedicin Bakteriologisk diagnostik är önskvärd vid misstanke på streptokockorsakad tonsillit. Flera immunologiska snabbtester för streptokockdiagnostik finns på marknaden. De är bra komplement till den kliniska undersökningen och kan, rätt använda, optimera omhändertagandet av patienten och minska onödig antibiotikaförskrivning. För dessa liksom för andra diagnostiska tester gäller, att prevalensen av sjukdom i populationen är viktig för det prediktiva värdet av testutfallet. Immunologiska snabbtester för streptokockdiagnostik ska endast användas vid rimlig misstanke på streptokockinfektion, inte vid epidemiologiska utredningar. Key words: diagnos, snabbdiagnostik, streptokockinfektion. LB06320T//AM Henricson, Bo. Tillgren, Per. Första nordiska hälsoupplysningskonferensen: Tvärsektoriellt forum för erfarenhetsutbyte om strategier, kunskaper och metoder i hälsobefrämjande arbete 1988 (9(4)) pp 145-146 AllmänMedicin För att diskutera olika infallsvinklar på WHO:s strategi för att uppnå "Hälsa för alla år 2000" samlades bortåt 200 nordiska deltagare till konferens på Hanaholmens kulturcentrum utanför Helsingfors i september månade 1987. Plenarmöten belyste mediautvecklingens konsekvenser för hälsoupplysningen, delaktighet och hälsa samt strategier för hälsofrämjande arbete i stadsmiljöer. Därtill genomfördes tolv olika workshops. Key words: hälsoplanering, prevention, hälsopolitik, kongressrapporter. LB06321TB//AM Björklund, Cecilia. Persson, Margareta. Carazo, Birgitta. Olsson, Lis. Frid, Gil. Ekman, Hans. Bengtsson, Calle. Strömstadsprojektet - ett försök att påverka riskfaktormönstret i en kommun med ökad mortalitet i slaganfall hos kvinnor 1988 (9(4)) pp 147-148 AllmänMedicin Strömstads kommun utgör den nordligaste delen av Göteborgs- och Bohuslän och gränsar i norr och öster till Östfold, som är det sydligaste fylket i Norge. I dessa trakter finner man både på den svenska och norska sidan en ökad total mortalitet i hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor, där mortalitetsförhöjningen framför allt återfinns i gruppen cerebrovasculära sjukdomar (1,2). Mortalitetsfakta för Strömstads kommun samlades i början av åttiotalet av planeringsavdelningen på Bohuslandstinget, och har lett till att primärvården i Strömstad, med ekonomiskt stöd från Bohuslandstingets hälsovårdsavdelning genomfört ett projekt, som syftat till att försöka påverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och då speciellt slaganfall. Key words: prevention, riskfaktorer, kvinnor, hjärt-kärlsjukdomar. LB06322T//AM Mårtensson, Maj-Britt. Gunnarsson, Birgitta. Lantz, Urban. Lithman, Thor. Befolkningsinriktat arbete miljö - hälsa - ohälsa 1988 (9(4)) pp 149-150 AllmänMedicin En god yttre miljö kan öka förutsättningarna för människans välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Detta är svårt att dokumentera med objektiva mätningar och statistiska metoder. Den medicinska forskningen har ägnat relativt lite intresse för problem som kan innebära ett hot mot hälsan på kort och lång sikt i människans omgivande miljö. Vi anser dock att man bör kunna ta fasta på människans subjektiva upplevelser och med hjälp av detta utforma handlinsprogram för att förbättra den omgivande miljön. Key words: hälsotillståndet, typisk miljö, intervju/enkätundersökningar, forskning, Anderslöv, Skurup. LB06323T//AM Andersson, Dan. Den kliniska vardagen och allmänläkarens arbetsmiljö 1988 (9(5)) pp 157-157 AllmänMedicin Allmänläkarens vardag har många ansikten. Knappast någon annan specialitet inom läkaryrket ger möjlighet till så skiftande upplevelser som den allmänmedicinska. Den enorma bredd ifråga om arbetsuppgifter, som många ser som ett ymnighetshorn, ter sig för andra helt visst som en förbannelse - skapad av krav från arbetsgivare och myndigheter, men kanske även av vår egen blida beredvillighet att axla ansvaret för ett arbetsområde (provinsialläkarens), som historielösheten dolt det tunga innehållet i. Key words: allmänläkare, arbetsmiljö, klinisk vardag, ledare. LB06324T//AM Falck, Göran. Läkemedelsprövning i primärvården - möjligheter och svårigheter 1988 (9(5)) pp 159-161 AllmänMedicin Kliniska läkemedelprövningar bör i större utsträckning utföras i primärvården där de flesta läkemedlen förskrivs, anser distriktsläkare Göran Falck och redovisar förutsättningar och svårigheter samt primärvårdens bevekelsegrund för att deltaga. Riktlinjer för kliniska prövningar i allmänmedicin efterlyses. Key words: primärvård, läkemedelsterapi, utvärdering klinisk forskning, läkemedelsprövning. LB06340T//AM Hey, Mogens. På väg mot ST - hur fungerar FV? Sydvästskånsk enkät- och intervjuundersökning 1987 1988 (9(5)) pp 191-194 AllmänMedicin En viktig utgångspunkt för planeringen av 90-talets specialisttjänstgöring (ST) inom allmänmedicin är kunskaper om nuläget. Hur fungerar dagens vidareutbildning (FV)? Ett ambitiöst tjänstgöringsprogram (PM 12/82) togs fram av socialstyrelsen i början av 80-talet. Har intentionerna kunnat uppfyllas? I en sydvästskånsk enkätundersökning till FV-läkare och distriktsöverläkare samt en intervju med klinikföreträdare visas på stora brister inom samtliga områden som berör utbildningen, handledningen inte minst. Mot bakgrund av resultatet diskuteras lämpliga åtgärder. Socialstyrelsens tjänstgöringsprogram är fortfarande ett bra måldokument för planeringen. Key words: medicinsk utbildning, allmänmedicin, intervju/enkätundersökningar, Malmöhus län. LB06326T//AM Widell, Kajsa. Bergman, Kjell. Lundberg, Vera. Näsman, Brita. Sjöman, Kenneth. Erfarenheter från utbrott av Hepatit A i Upplands Väsby 1988 (9(5)) pp 166-168 AllmänMedicin I Upplands Väsby inträffade hösten 1987 tre fall av hepatit A i skol- och daghemsmiljö och ett fall i anknytning till dessa i en närliggande kommun. Det epidemiologiska arbetet kring dessa fall gav en hel del erfarenheter, som här presenteras. Key words: hepatit A, behandling, prevention, epidemiologi, Upplands Väsby. LB06344T//AM Haglund, Birgitta. Svanlund, Berit. Bergström, Barbro. Lichtenstein, Paul. Vad krävs för att göra hemsjukvården tillgänglig för alla. En undersökning gjord i Skärholmens PVO i Stockholms läns landsting 1988 (9(6)) pp 209-210 AllmänMedicin För att ta reda på vilka resurser en utbyggd hemsjukvård skulle kräva i Skärholmens primärvårdsområde/socialdistrikt har intervjuer gjorts med 533 personer som inom en nära framtid beräknas behöva nya eller utökade öppenvårdsresurser. Det viktigaste resultatet i undersökningen är att av 204 inneliggande patienter på långvårdssjukhusen och Huddinge sjukhus akutkliniker bedömdes 70 stycken (34%) kunna skrivas hem under förutsättning att lämpliga resurser funnes. Författarnas slutsats är att det krävs en hel vårdkedja om hemsjukvården ska fungera bra. Key words: hemsjukvård, intervju/enkätundersökningar, resurser, forskning. LB06328T//AM Hedman, Roger. Måwe, Leif. Lindahl, Inge. Quist, Sören. Made, Curt. Hjernestam, Gunnar. Holm, Per Olof. Josefsson, Katrine. Skibdal, Bent. Svar på Ingemar Hermanssons artikel i AllmänMedicin 1988 (9(5)) pp 170-170 AllmänMedicin Ingemar Hermansson, aktad distriktsläkare och kollega i Vilhelmina har tidigare i läkartidningen (nr 7, 1988) beskrivit sin uppfattning hur primärvården skall ledas. Vi kan instämma helt i många av hans synpunkter. Key words: allmänmedicin, debatt, ledning, primärvård. LB06352T//AM Sellerberg, Ann-Mari. Tid och maktkamp 1988 (9(6)) pp 236-240 AllmänMedicin Montesqieu framhöll att makten behöver sina högst vardagliga tillsatser av ny kraft 1). I de flesta mänskliga relationer kan vi också urskilja inslag av maktkamp. Parterna utvecklar olika strategier för att behålla ett visst initiativ eller kanske tillskansa sig mer. I vissa sociala sammanhang är det dock känsligt att nämna förekomsten av sådana handlingar. Frågan är om inte det gäller för den miljö som här skall beskrivas? Det handlar om en maktkamp mellan två kollektiv på långvårdssjukhus. De båda grupperna är personalen och patienterna. - För att återvända till Montesqieu: Vad fanns i den vardagliga miljön på långvårdsavdelningarna som kunde ge kraft i en sådan maktkamp?. Key words: långvård, institutionalisering, intervju/enkätundersökningar, vårdare- patientrelationer, attitydundersökning. LB06334T//AM Olsson, Mariann. Carlsson, Barbro. Edhag, Olof. Hansagi, Helen. Angelägen söka akutmottagningen - missnöjd med vården. En studie av patienter som avvisat förslag om alternativ vårdform 1988 (9(5)) pp 183-186 AllmänMedicin Ett försök med patientmottagare vid Huddinge sjukhus akutmottagning visade att en stor andel "icke akutsjuka" kunde erbjudas tid inom primärvården. De patienter som inte accepterade patientmottagarens förslag till alternativ vårdform jämförs i artikeln med en grupp patienter som accepterade sådan hänvisning. Faktorer med betydelse för om patienten kunde acceptera hänvisning eller ej redovisas liksom attityder till och erfarenheter av akutmottagning respektive primärvård hos de aktuella patienterna. Key words: akutvård, intervju/enkätundersökningar, attityder, Huddinge, operational research. LB06301T//AM Wimo, Anders. Johansson, Eva. Brydolf, Gösta. Bergman, Anita. Kaiser, Per Olof. Kallioinen, Markus. Förskrivning av bensodiazepiner vid en vårdcentral i Sundsvall 1988 (9(3)) pp 87-90 AllmänMedicin Förskrivningen av bensodiazepiner vid en vårdcentral studerades under 2 månader. Därvid förskrevs 247 recept. Det var mest äldre kvinnor som fick bensodiazepinrecept och den vanligaste indikationen var sömnbesvär. Förskrivningen beräknades till 22,4 DDD/1 000 invånare och dag och motsvarade knappt 50% av totalförskrivningen i området. Det fanns inget samband mellan bensodiazepinförskrivning och boendesituation. Förskrivningen utgjordes till största delen av fortsättning på tidigare etablerad terapi. Key words: läkemedelsförskrivning, primärvård, forskning. Sundsvall, bensodiazepiner. LB06341T//AM Heir Bunkan, Berit. Kroppsfenomener i psykosomatikken 1988 (9(5)) pp 195-197 AllmänMedicin De fleste mennesker reagerer med kroppen i forbindelse med psykologisk stress. Overreaksjoner kommer til uttrykk i lidelser knyttet til det motoriske-, det autonome- og de endokrine system samt immunsystemet. Vi hemmer vår smerte og vårt fölelsesuttrykk ved å bremse pusten. Kronisk hemning av diafragmafunksjonen hemmer sirkulasjonen i de diafragmanaere organer. Endret belgfunksjon overbelaster de respiratoriske hjelpemuskler, og bidrar til lidelser i de perifere kroppsområder. Key words: psykosomatik, smärtupplevelser, andningsstörning, vegetativ dysfunktion. LB06345T//AM Wimo, Anders. Hegner, Ingrid. Karjel, Gunnel. Lundin, Ulla. Stridsberg, Dagny. Hägglund, Jan Olof. Orsaker till sjukhemsvård och möjliga alternativ 1988 (9(6)) pp 211-213 AllmänMedicin Orsaker till permanent sjukhemsvård och tänkbara alternativ har undersökts i en tvärsnittsstudie på Sundsvalls Sjukhem. För cirka 15% av patienterna bedömdes vårdorsaken vara icke-medicinsk och för cirka 25% bedömdes att andra alternativ än sjukhem var möjliga, främst då ålderdomshem. Resultaten antyder att befolkningsprognoser, vårdtyngdsmätningar etc måste kompletteras med en bedömning av icke medicinska vårdbehovsfaktorer vid planeringen av den framtida äldreomsorgen, samt att den omvårdnadsnivå som de "gamla" ålderdomshemmen stod för behövs. Key words: primärvård, äldreomsorg, resurser, sjukhem, Sundsvall, vårdtyngd. LB06294T//AM Haglund, Bo J A. Vem läser AllmänMedicin? 1988 (9(3)) pp 77-77 AllmänMedicin För att få synpunkter på om vi ligger rätt i våra ambitioner med tidskriften, har vi genomfört två enkätundersökningar, som presenteras mer utförligt på annan plats i detta nummer, I den ena undersökningen, som riktades till prenumererande vårdcentraler, cirka 400 för närvarande, framkom att i genomsnitt 5 personer av olika personalkategorier läser tidningen. Om vi extrapolerar blir det cirka 2000 personer som läser tidningen på vårdcentraler. Man anger att den fyller behovet som primärvårdstidning, men att den kanske ibland är lite för svår för sjuksköterskor. Genom fler artiklar skrivna av distrikts- och sjuksköterskor hoppas vi att detta kan förbättras. Key words: allmänmedicin, ledare, enkätundersökningar. LB06300T//AM Svensson, Conny. Distriktsläkares skäl för förskrivning av bensodiazepiner 1988 (9(3)) pp 86-87 AllmänMedicin - Lyft fram diskussionen om ångestdämpande medel tidigt vid patientbesöket och ta inte upp det som sista punkt när patienten är på väg att gå! Var lite offensiv! Kontrollera effekten av insatt terapi! - Ta upp en nyanamnes då och då på kroniska tablettpatienter, oberoende vilken mängd tabletter de äter! Patientens situation kan ha förändrats. Läkarna vid fyra vårdcentraler har under tre veckor redovisat sina skäl för att föreskriva bensodiazepiner. Resultatet av denna studie och diskussionen vid ett efterföljande seminarium har lett till dessa förslag. Key words: primärvård, distriktsläkare, läkemedelsförskrivning, intervju/enkätundersökningar, forskning, bensodiazepiner. LB06346T//AM Göransson, Urban. Hälsovård för äldre söker sin form. Några erfarenheter från ett försöksprojekt i Sigtuna 1988 (9(6)) pp 214-216 AllmänMedicin Satsningar på hälsovård för äldre har blivit allt vanligare. Mycket återstår dock innan en sådan verksamhet börjar få fastare former. Som ett bidrag till en fortsatt diskussion rapporteras här erfarenheter från ett försök med uppsökande verksamhet bland äldre i Sigtuna. Key words: primärvård, äldre, hälsokontroller, uppsökande verksamhet, äldreomsorg, intervju/enkätundersökningar, forskning, Sigtuna. LB06307T//AM Håkansson, Anders. Teleborgsbarnens första 18 månader - en intervjuundersökning 1988 (9(3)) pp 104-105 AllmänMedicin För att få en uppfattning om hur barnen inom vårt upptagningsområde mådde under sina första 18 månader, ställde vi några enkla frågor till föräldrarna i samband med en av rutinkontrollerna på barnavårdscentralen. Det mest anmärkningsvärda resultatet var den höga läkemedelsförbrukningen. Vidare studier får utvisa, dels om föräldrarna rätt kommit ihåg vilka läkemedel barnen fått, dels om läkemedelsförskrivningen varit adekvat eller ej. Key words: intervju/enkätundersökningar, spädbarn, läkemedelsanvändning, amning, forskning, hälsotillstånd, Teleborg. LB06347T//AM Elo, Sirkka. Bensår - ett resurskrävande hälsoproblem i distriktssköterskevården 1988 (9(6)) pp 217-220 AllmänMedicin För att få en uppfattning om vilka hälsoproblem distriktssköterskan möter vid sina hembesök har en besöksregistrering utförts under en månad vid en vårdcentrals betjäningsområde i Örebro. För besöksregistrering användes en R/P-blankett och en blankett för beräkning av tidsåtgången. Resultatet visar att av besöken gjordes en fjärdedel hos patienter med bensår samt att en fjärdedel av den totala tiden användes för vård av dessa patienter. Denna patientkategori uppvisade ett mer omfattande vårdbehov än endast lokalbehandling av bensår. Key words: bensår, hemsjukvård, distriktssköterskor, behov, vårdkonsumtion, Örebro. LB06285T//AM Persson, Lars-Göran. Lindström, Kjell. HK 33-42. Primärprevention via hälsokontroll av yngre medelålders män i Habo 1988 (9(2)) pp 51-53 AllmänMedicin Sedan januari 1985 pågår i Habo, Skaraborgs län, ett projekt med primärpreventiv målsättning. Män födda 1943-1952 undersöks med avseende på riskfaktorer främst vad gäller hjärt-kärlsjukdomar. Hittills har 506 stycken primärundersökts. Arbetssättet redovisas liksom en del preliminära delresultat som bl a tyder på att riskfaktorbelastningen kan minskas. Analys av bortfallsgruppen presenteras. Key words: prevention, hälsokontroller, män, riskfaktorer, hjärt-kärlsjukdomar. LB06295T//AM Westman, Göran. Familjemedicin - En hörnpelare inom allmänmedicinen? 1988 (9(3)) pp 77-77 AllmänMedicin Med detta nummer av tidskriften AllmänMedicin följer ett supplement 12 som sammanfattar ett symposium om familjemedicin. Symposiet hölls vid SFAMs höstmöte i Umeå den 2 oktober 1987. Rapporten består av de inbjudna paneldeltagarnas inlägg och skriftligt inlämnade frågor från auditoriet. I symposiet ingick ytterligare ett föredrag som ej ingår i rapporten, av professorn i idéhistoria vid Umeå universitet Ronny Ambjörnsson: Synen på familjen i ett historiskt perspektiv. Key words: allmänmedicin, familjemedicinen. LB06312T//AM Svidén, Lena. Kritik som stämmer till eftertanke - funderingar runt sjukhuskollegas artikel 1988 (9(4)) pp 119-119 AllmänMedicin Allmänmedicin 1/88. Den kritik som framförs mot vår interna debatt är viktig och lågmäld, något som är sällsynt i dessa tider med så många påhopp av sjukhusspecialister, som både saknar kunskap och vilja till samverkan. Key words: kunskap, samverkan, debatt, kommentar. LB06309T//AM von Below, Bernhard. Gävle-Dala distriktsläkarklubb jubilerar 1988 (9(3)) pp 110-110 AllmänMedicin Key words: Gävle-Dala distriktsläkarklubb jubilerar. LB06348T//AM Sommansson, Göran. Att utbilda allmänläkare i tillgänglighet och kontinuitet 1988 (9(6)) pp 221-222 AllmänMedicin Lättillgänglighet och kontinuitet är två centrala begrepp för primärvården. I FV-utbildningen av allmänläkare bör dessa begrepp få en framskjuten roll. I denna artikel diskuteras ett förslag för att förbättra utbildningen i lättillgänglighet och kontinuitet, där handledningen i allmänmedicin kan få en mer definierad struktur. Key words: primärvård, vårdkontinuitet, medicinsk utbildning. LB06314T//AM Troein, Margareta. Hamberg, Katarina. Relevant rygganamnes - vad är det? 1988 (9(4)) pp 122-122 AllmänMedicin Relevant anamnes vid ryggbesvär ansågs vara: "yrkesanamnes i form av omplaceringar, tid yrket och arbetsbeskrivning, anslutning till företagshälsovård, alkoholproblem samt om ryggbesvären uppträder för första gången eller om det var recidiv". Urvalet var 65 patienter, kon och ålder redovisas ej. Key words: rygganamnes, kommentar, alkoholproblem. LB06317T//AM Hyllienmark, Gunnar. Erfarenheter av tobaksintervention - en litteraturgenomgång 1988 (9(4)) pp 135-137 AllmänMedicin Artikeln ger en översikt av resultat från intervention mot tobaksrökning vid olika typer av medicinska mottagningar. Effekten av olika behandlingsinslag diskuteras och lämpliga behandlingsstrategier föreslås. Key words: rökavvänjning, intervention. LB06305T//AM Henningsson, Stefan. Frågeställningar och metoder i allmänmedicinsk forskning 1988 (9(3)) pp 98-101 AllmänMedicin En allt mer livaktig allmänmedicinsk forskning söker sig nu nya vägar. Detta blev temat för en samnordisk kurs, anordnad våren 1987 av Institutionen för allmänmedicin vid Umeå universitet. Epidemiologiska, experimentella och kvalitativa metoder för bearbetning av skilda frågeställningar belystes och förutsättningarna för allmänmedicinsk forskning i de olika nordiska länderna skärskådades. Key words: allmänmedicin, epidemiologi, forskarcirkel, forskning, kliniska experiment, kvalitativa metoder, nodisk, tvärvetenskaplig. LB06304T//AM von Below, Bernhard. Attityder till primärvård i Falun - förändringar under ett utvecklingsskede 1984-86 1988 (9(3)) pp 95-97 AllmänMedicin Primärvården i Falun genomgår en utbyggnadsfas. För att dokumentera befolkningens attityder till primärvård i detta skede har en enkätstudie genomförts i den nystartade vårdcentralen Tiskens upptagningsområde 1984-86. Resultatet visar att en god utbyggnad av primärvården med en väl fungerande vårdcentral och god bemanning leder till ett ökat förtroende för primärvården bland befolkningen. Modellen med områdesbaserade vårdlag uppskattas. Key words: primärvård, intervju/enkätundersökningar, attityder, forskning, Falun. LB06286T//AM Persson, Lars-Göran. Lindström, Kjell. Riskprofil - ett hjälpmedel vid preventivt arbete 1988 (9(2)) pp 54-57 AllmänMedicin Den enskilda livsstilen har ett stort inflytande på risken för sjuklighet och dödlighet. Ett hjälpmedel som åskådliggör detta för den enskilde har utarbetats i Habo. Ärftlighet, kronisk sjukdom och riskfaktorer med anknytning till levnadsvanor poängsätts och visas grafiskt i en individuell riskprofil. Teorin bakom metoden tas upp liksom en del tänkbara användningsområden. Riskprofilen har utformats speciellt för yngre och medelålder män. Möjlighet finns för lokal modifiering och anpassning till andra grupper, exempelvis kvinnor. Key words: riskfaktor, livsstil, prevention, intervju/enkätundersökningar, män. LB06303T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1988 (9(3)) pp 93-94 AllmänMedicin Sobril. Oxazepam. Nitrazepam (Mogadon) Diazepam. Apoteken informerar: Hur man lever med sin sjukdom. Key words: läkemedel, Oxazepam, Nitrazepam (Mogadon) Diazepam. LB06302T//AM Agenäs, Ingegerd. Bensodiazepiner - förskrivning och försäljning 1988 (9(3)) pp 91-92 AllmänMedicin I anslutning till Conny Svenssons och Anders Wimos et al artiklar om bensodiazepiner på s 86-90, redovisas här några uppgifter om förskrivning och försäljning av bensodiazepiner. Key words: bensodiazepiner, förskrivning, försäljning. LB06349T//AM Wahlström, Gunilla. Diderichsen, Finn. Kost- och levnadsvanor hos diabetiker i Stockholms län 1988 (9(6)) pp 227-228 AllmänMedicin För att kartlägga diabetikernas kostvanor och livsföring studerades en befintlig enkätundersökning i Stockholms län, varvid diabetiker och icke diabetiker jämfördes. Resultaten visade att diabetikerna oftare var överviktiga än icke diabetikerna, trots att de med få undantag åt näringsriktigare kost. Vidare motionerade de mindre och hade oftare stillasittande arbete. Färre diabetiker rökte och ingen diabetiker var storrökare. Undersökningen visade att det finns mycket kvar att göra för att få diabetiker att gå ned i vikt, ändra sin kost och öka sin motion. Key words: diabetes mellitus, kostvanor, livsstil, intervju/enkätundersökningar, forskning. LB06350T//AM Överby, Anders. Artrossjukdom vid diabetes mellitus 1988 (9(6)) pp 229-232 AllmänMedicin Studien visar att diabetespatienter ofta har artros, särskilt i höftlederna. Orsakerna till detta diskuteras. Författaren föreslår att vid kontroll av patient med sockersjuka bör även ledstatus undersökas. Key words: diabetes mellitus, leder, artros, klinisk forskning. LB06351T//AM Svensson, Conny. Distriktsläkare i Europa. Dagbok från tre allmänmedicinare 1988 (9(6)) pp 233-235 AllmänMedicin Balintkongressen i Budapest 1986 gav mig möjlighet att träffa kollegor från hela Europa. För att få en bild av allmänmedicinares vardag bad jag tre olika kolleger skriva en dagbok. Dess presenteras här utan kommentar. Key words: allmänläkare, läkare- patientrelationer, internationellt utbyte. LB06353T//AM Hyllienmark, Gunnar. Fagerström, Jan. Rökslutarstöd i primärvården: Vad anser deltagarna? 1988 (9(6)) pp 241-244 AllmänMedicin När man inför nya arbetsuppgifter är det särskilt viktigt att veta hur det nya arbetet fungerar. För att få kunskap om hur rökslutarhjälpen inom primärvården bör inriktas gjordes inom Bollnäs sjukvårdsdistrikt en uppföljande enkät bland deltagarna. De som slutat röka ansåg att den viktigaste hjälpen man fått var uppmuntran och chans att prata om sina svårigheter. De som slutat röka ändrade oftare andra vanor än de som fortfarande rökte. Key words: rökavvänjning, intervju/enkätundersökningar,attityder, livsstil, prevention, terapi. LB06299T//AM Bäck, Inger. Engström, Eva. Widäng, Kenneth. Patient-sjukgymnast/läkare 1988 (9(3)) pp 83-84 AllmänMedicin När vårdtillgång inte motsvarar värdeefterfrågan måste prioriteringar göras. När det gäller sjukgymnastik i primärvården är det klassiska sättet att prioritera att använda väntelista. I ett nära samarbete mellan sjukgymnaster och läkare vid Björknäs vårdcentral prövar vi en mindre slumpmässig metod för prioriteringar. Vi har på detta sätt kunnat få de mest angelägna behoven av sjukgymnastik tillfredsställda inom rimlig tid på bekostnad av att mindre angelägna behov ej alls blir tillfredsställda. Key words: primärvård, sjukgymnaster, Boden. LB06297T//AM Lindman, Anders. Hälsoenkät i Boden. Är registerstudier nödvändiga? 1988 (9(3)) pp 81-82 AllmänMedicin HSL och lokala sjukvårdsplaner exempelvis HS BD 90 (1) ålägger framför allt vårdcentralerna, men även sjukhusen, ett övergripande ansvar för hälsan. På vilket sätt kan en vårdcentral svara upp mot detta ansvar?. Det är svårt att göra registerstudier. Materialet är sällan nedbrutet till en vårdcentral, utan i bästa fall på kommun- eller församlingsnivå. Är det verkligen kunskap som saknas, för att gå vidare och praktiskt arbeta med de allvarligaste hälsoproblemen?. Key words: intervju/enkätundersökningar, hälsoproblem, prevention, Boden. LB06298T//AM Carlsson, Inge. Den allmänmedicinska kärnan 1988 (9(3)) pp 82-83 AllmänMedicin En stegvis uppbyggnad av ett allmänmedicinskt innehåll inom primärvården diskuteras och exemplifieras med erfarenheter av vårdlagsbaserat preventivt arbete. Key words: allmänmedicin, primärvård, vårdlag, prevention, debatt. LB06274T//AM Keiding, Peter. SORTO - ett hjälpmedel i glömska? Manuell databearbetning 1988 (9(1)) pp 13-13 AllmänMedicin Under hösten 1985 gjorde jag en journalgenomgång av ett patientmaterial som led i ett FoU-projekt vid Allmänmedicinska institutionen i Göteborg (1). Key words: SORTO, databearbetning, manuell. LB06310T//AM Haglund, Bo J A. Alma Ata-Ottawa-Adelaide-Sundsvall steg mot ett hälsovänligare samhälle 1988 (9(4)) pp 117-118 AllmänMedicin Rubriker Europamål för hälsopolitik Ottawa Adelaide Mot Sundsvall - en utmaning för Norden och Sverige 48-kronan en möjlighet för health promotion! Key words: Alma Ata, Ottawa, Adelaide, Sundsvall, ledare. LB08818T//AM Agenäs, Ingegerd. Nilsson, Inger. Läkemedelsinformation 1988 (9(3)) pp 91-91 AllmänMedicin Key words: läkemedelsinformation LB08817T//AM Gran, Birger. Recensioner 1988 (9(3)) pp 84-84 AllmänMedicin Högt blodtryck. Lennart Hansson, Sverker Jern. Anders Svensson. Key words: recensioner, högt blodtryck. LB06292T//AM Baeckström, Peter. Efterutbildning i Dubrovnik 1987 1988 (9(2)) pp 69-69 AllmänMedicin Under tiden 5-9 maj genomfördes den fjärde årliga allmänläkarkonferensen vid Interuniversity Center of post-graduate studies i Dubrovnik, Jugoslavien, En redovisning av innehållet i kursen ges i artikeln. Key words: utbildning, allmänmedicin, efterutbildning. LB08816T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1988 (9(4)) pp 131-134 AllmänMedicin Becotide Nasal (beclometason). Ansopal. Kinin. Atarax. Receptkunder får numera information om sin medicin på apoteket. Britta Lisper. Allmänläkarens del av psykofarmakaförskrivning. Ingegerd Agenäs. Key words: läkemedel, Becotide Nasal, Ansopal, Kinin, Atarax. LB06339T//AM Jaenson, Elisabeth. Vi måste ta bättre hand om våra smärtpatienter! 1988 (9(5)) pp 190-190 AllmänMedicin Efter att ha gått en kurs i smärtbehandling och akupunktur, anordnad av Svensk Förening för Ortopedisk Medicin genom distriktsläkare Risto Sutinen, Finland, vill jag dela med mig av följande reflexioner. Key words: smärtpatienter, debatt, akupunktur. LB06293T//AM Hervius, Ingvar. Recensioner. 1988 (9(2)) pp 66-70 AllmänMedicin Key words: recensioner, Långtidssjukskrivna i Hofors. LB06313T//AM Bjerre, Bo. Westman, Göran. Allmänmedicinskt institut i Umeå? 1988 (9(4)) pp 120-121 AllmänMedicin . Rubriker: Bakgrund Allmänmedicins undervisning Allmänmedicinsk forskning Organisation vid institutionen i Umeå Kommentar Sammanfattning Key words: allmänmedicin, Umeå, kommentar, debatt, organisation. LB06311T//AM Dahlin, Bengt. Malmberg, Britt-Gerd. Westman, Göran. Wiborgh, Meta. Valberedningen deklarerar 1988 (9(4)) pp 118-119 AllmänMedicin Key words: valberedningen. LB06327T//AM Dammström, Bo-Göran. Eklöf, Lars. Eriksson, Magnus. Forsberg, Sten. Karlberg, Lena. Jonsson, Jonas. Larsson, Bengt. Larsson, Sten. Skråmöten i Stockholm 1988 (9(5)) pp 169-169 AllmänMedicin Key words: skråmöte. LB08815T//AM Englund, Olof. Norrländska allmänläkardagar i Östersund 3-4 september 1987 1988 (9(4)) pp 122-122 AllmänMedicin Key words: allmänläkardagar, Östersund. LB06291T//AM Jerdén, Lars. SFAM:s höstmöte i Umeå 1988 (9(2)) pp 67-68 AllmänMedicin Rubriker: Förebyggande hälsovård Klinisk diagnostik Familjemedicin Primärvård i I- och U-land Korrekt bemötande hotar tonsillit Daghemsbarn är friskare som skolbarn Ett välarrangerat möte. Key words: Umeå, höstmöte. LB06279T//AM "Osignerad" Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1987 1988 (9(1)) pp 29-30 AllmänMedicin Key words: författarregister, 1987. LB06335T//AM Petersson, Christer. Recension 1988 (9(5)) pp 187-187 AllmänMedicin Kärlek, Medicin och Mirakel. Siegel, B S. Key words: recension. LB06183T//AM Järhult, Bengt. Nyheter på arytmiområdet i allmänläkarens perspektiv 1986 (7(5)) pp 233-235 AllmänMedicin För den icke-specialiserade läkaren är det lätt att komma i otakt med den snabba utvecklingen på arytmiområdet anser Bengt Järhult, vapenfri distriktsläkare vid vårdcentralen i Ryd. Han har läst en nyligen publicerad bok om arytmier, Arytmier-Diagnostik och Behandling (Imprimé, Stockholm, ISBN 91- 970763-2-5:175 kronor), och presenterar här några centrala avsnitt i boken och de funderingar och frågor som väcks hos en distriktsläkare på landet. Boken, som är den första i sitt slag med målgrupp svensk primärvård, fyller en plats i till exempel vårdcentralens bibliotek anser Järhult. Key words: hjärt-kärlsjukdom, arytmier, behandling, diagnostik. LB06280T//AM//LB Berg, Lars. Satsningen på primärvård och förebyggande arbete i Skaraborg 1988 (9(2)) pp 37-37 AllmänMedicin Rubriker: Artikelpresentation Framtidsperspektiv på primärvården i Skaraborg Key words: primärvård, ledare. LB06184T//AM Olsson, Lena. Thorell, Birger. Behovet av alternativa öppethållandetider samt hembesök inom primärvården 1986 (7(5)) pp 236-238 AllmänMedicin Med hjälp av ett frågeformulär har 1.182 patienter vid distriktsläkarmottagningar tillfrågats om öppethållandetider och hembesök i Köping- Arboga-Kungsörs- (KAK)-området i Västmanlands län. Syftet är att kartlägga behovet av alternativa öppethållandetider samt hembesök. Undersökningen visar att 90 procent är nöjda med dagens öppethållandetider och endast 4 procent vill komma efter klockan 17.00. Att besöket hellre skulle ersättas av ett hembesök tyckte 5 procent. Detta ger inget stöd för att förändra nuvarande rutiner. Key words: öppettider, primärvård, hembesök, enkätundersökningar. LB06185T//AM Ludwig, Robert. Idrottsskademottagning vid Brandbergens vårdcentral 1986 (7(5)) pp 239-240 AllmänMedicin Vid Brandbergens vårdcentral har en idrottsskademottagningsverksamhet pågått sedan 841101. Projektledaren beskriver skadepanoramat och yttrar funderingar om varför sådan verksamhet kan vara av värde för den förebyggande hälsovården. Det finns även indikationer om att antaga att mottagningen spar pengar för sjukvården genom att vården förläggs till en lägre effektiv omhändertagandenivå. Key words: primärvård, idrott, prevention. LB08814T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1988 (9(5)) pp 175-178 AllmänMedicin Cyklokapron. Lanacrist, Lasix. Fenytoin. Thacapzol (Tiamazol) Läkemedel och pengar. Ingegerd Agenäs. Extemporeläkemedel. Bo Gunnarsson, I Lars G Nilsson. Key words: läkemedel, Cyklokapron, Lanacrist, Lasix, Fenytoin, Thacapzol (Tiamazol) LB06343T//AM Ribacke, Mats. Bättre äldrevård genom utvecklingsarbete 1988 (9(6)) pp 205-205 AllmänMedicin Man hör i många sammanhang påståendet att äldrevården är den stora utmaningen för primärvården - klarar vi inte den så förlorar vi förtroendet bland politiker och andra beslutsfattare. Key words: äldrevård, utvecklingsarbete, ledare. LB06338T//AM Bengtsson, Karin. Recension 1988 (9(5)) pp 189-190 AllmänMedicin Patientbehandling. Einar Kringlen. Key words: recension, patientbehandling. LB08813T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1988 (9(6)) pp 223-226 AllmänMedicin Bactrim och Eusaprim. NSAID. Marijuana. Trilafon (perfenazin) och Hibernal (klorpromazin). Rapport från lokal läkemedelsgrupp i Ale, norra Älvsborgs län. Läkemedelsförskrivning till äldre patienter i öppen vård. Key words: läkemedelsförskrivning, öppen vård. LB06336T//AM Karlsson, Gunilla. Recension 1988 (9(5)) pp 189-189 AllmänMedicin Symtom diagnos. Gunnar Birke. Key words: Recension, symtom, diagnos. LB06337T//AM André, Malin. Recension 1988 (9(5)) pp 189-189 AllmänMedicin The Consultation, an Approach to Learning and Teaching. David Pendleton et al. Key words: recension. LB06342T//AM André, Malin. Recensioner 1988 (9(5)) pp 198-198 AllmänMedicin Problemlösning i allmänpraxis. Steinar Westin. Key words: recensioner. LB06182T//AM Beijer, Hans. Diabetesscreening vid vårdcentral 1986 (7(5)) pp 232-233 AllmänMedicin Med blodsocker mätningar enligt ett enkelt schema på oselekterade patienter kan man upptäcka typII-diabetiker innan sjukdomen ger symtom. Screeningsförfarandet tar föga tid i anspråk och kan lätt inordnas i det ordinarie mottagningsarbetet. Av 632 undersökta patienter över 40 år fann vi åtta diabetiker varav sju diagnostiserades genom bestämning av fasteblodsocker. Att på detta sätt tidigt hitta behandlingsbara sjukdomar bör vara en viktig uppgift för primärvården. Key words: diabetes mellitus, screening. LB08812T//AM Ribacke, Mats. "Kompetensutveckling efter läkarexamen" (SOU 1987:53-54) 1988 (9(6)) pp 207-207 AllmänMedicin Key words: kompetensutveckling, läkarexamen, Remissvar till Sveriges Läkarförbund. LB06354T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1988 (9(6)) pp 245-245 AllmänMedicin Kunskap er makt - og bör deles med andre. Fugelli P, Nylenna M. (red). Key words: recensioner, kunskap, makt. LB06355T//AM Haglund, Gustav. Vad menar vi med kvalitet i sjukvården? 1989 (10(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Det har blivit allt vanligare att tala om kvalitet och kvalitetssäkring. Men vad är det vi skall säkra, eller kanske bättre försäkra oss om? Har något hänt som oroar oss med en känsla att det inte alltid är så väl ställt med kvaliteten? Har konturlösa föreställningar om vad sjukdom är, medfört okontrollerbara och orationella krav på sjukvård? Sedan de stora medicinska landvinningarna efter kriget numera införlivats med den kliniska verksamhetens vardag har våra kunskapers begränsning kanske börjat förmörka sikten. HIV ställer oss lika hjälplösa som gamla tiders tbc och syfilis. Key words: kvalitet, sjukvård, ledare. LB06385T//AM Johansson, Sven-Olof. Recensioner 1989 (10(2)) pp 57-57 AllmänMedicin Key words: recensioner, En värdig ålderdom - vård och boendeformer för åldersdementa. Joyce Hanserkers. Studentlitteratur Lund 1987. LB06368T//AM Östergren, Per-Olof. Sociala nätverk, socialt stöd - viktiga resurser för hälsa hos äldre män 1989 (10(1)) pp 41-42 AllmänMedicin Under senare tid har individers sociala resurser och deras samspel med dessa, visat sig vara viktiga faktorer för hälsan. I sin undersökning om hälsoeffekterna av det sociala nätverket och det sociala stöd som detta nätverk ger, bland män födda 1914 i Malmö, kunde Bertil S Hanson konstatera: Att den relativa risken att dö under en uppföljningsperiod av fem år var upp till 2-2,5 gånger större bland män med svaga sociala nätverk och otillfredsställande tillgång till känslomässigt socialt stöd. Att såväl systoliskt som diastoliskt blodtryck var lägre hos personer med god s k social förankring (ett av flera mått på socialt nätverk). Att de män som rapporterade nervösa problem och/eller sömnbesvär, oftare uppvisade svaga sociala nätverk och dåligt upplevt socialt stöd än övriga män i undersökningen. Att sannolikheten att uppvisa ett gott känslomässigt socialt stöd var över tre gånger högre bland män som slutat röka, gentemot män som var rökare. Slutsatsen blev att den sociala omgivningen hänger samman med hälsotillståndet på flera olika sätt. Detta avspeglas såväl i mer direkta mått på ohälsa som död och utveckling av medicinska riskfaktorer, som upplevd psykisk hälsa och s k livsstilsfaktorer. Key words: socialt nätverk, sociala relationer, män, äldre, hälsotillstånd, dödlighet, forskning, sociala/psykosociala faktorer, Malmö. LB06369T//AM Bjärås, Gunilla. Olycksfallsregistrering i den svenska akutvården i avsikt att förebygga olycksfall. Epidemiologisk studie av jordbruksolycksfall 1989 (10(1)) pp 43-44 AllmänMedicin Jordbruk och privat skogsbruk svarar endast för några få procent av det totala antalet arbetstimmar i Sverige, trots detta svarar jordbruket för ca 20% av alla arbetsolycksfall. Skador inom jordbruket är kraftigt underrepresenterade i officiell arbetsolycksfallsstatistik. Detta redovisas i en avhandling som lagts fram av socionom Bjarne Jansson vid Karolinska Institutet i Stockholm. Studien är en del av en större olycksfallsregistrering inom Skaraborgs län. Den utgörs dels av epidemiologiska studier av lokala olycksfallsdata inom jordbruket, dels en beskrivning av olycksfallsmönstret baserat på dessa data. Insamlat datamaterial har därefter också använts i utveckling av ett utbildningsprogram för skogsarbetande jordbrukare. Key words: olycksfall, epidemiologi, jordbruk, hälsoinformation, arbetsmedicin, register, socialmedicin, skador. LB06394T//AM Åberg, Hans. En enkät till distriktsläkarna i Stockholm 1989 (10(3)) pp 123-124 AllmänMedicin Redan tidigt efter att jag tillträtt professuren i allmänmedicin i Stockholm märkte jag att distriktsläkarnas arbetsuppgifter varierade en del mellan olika vårdcentraler i de olika förvaltningsområdena. Det bör i detta sammanhang påpekas att varje förvaltningsområde i Stockholm, 5st i skrivande stund, (fr o m 1989 11 st) är av en storleksordning som befolkningsmässigt ofta överstiger ett län. Jag syftar inte på förhållanden som beror på att befolkningen, som vårdcentralen betjänar, har mycket varierande ålderssammansättning och invandrartäthet, utan att man har olika synsätt på distriktsläkarens ansvarsområde. Det kan exempelvis gälla vem som skall sköta BVC och MVC. Det har också av och till i den interna debatten bland distriktsläkare hörts synpunkter som att tätorten behöver en annan typ av distriktsläkare än glesbygden (1-3). Mot denna samlade bakgrund ansåg jag det angeläget att få reda på var distriktsläkarna står i några frågor som är aktuella och viktiga för allmänmedicinens framtida utveckling. Från början tänkte jag att enkäten enbart skulle bli ett internt arbetspapper men på inrådan av ett antal kolleger ändrade jag mig särskilt som en del av resultaten bör kunna ha allmänintresse. Key words: distriktsläkare, arbetsorganisation, arbetstillfredsställelse, intervju/enkätundersökningar, forskning, Stockholm. LB06404T//AM Måwe, Ulf. Detta är allmänmedicinen för mig 1989 (10(4)) pp 142-143 AllmänMedicin För att allmänmedicin skall uppstå, krävs en mycket tät kontakt mellan distriktsläkaren och "dennes" befolkning. Befolkningstal över 2000 per distriktsläkartjänst är inte förenligt med allmänmedicinsk verksamhet. Epidemiologisk verksamhet måste vara en del i den allmänmedicinska vardagen. De oselekterade konsultationerna där ingen i befolkningen går "sin" distriktsläkare förbi blir då det avgörande incitamentet för distriktsläkaren att söka kunskap för att lösa de problem som flyter upp. Författaren använder för denna process begreppet "allmänmedicinens kunskapsgenerator" och menar att denna är grunden för det allmänmedicinska kunskapsområdets tillblivelse, utveckling och tillväxt. Stimulansåtgärder måste till av såväl ekonomisk, utbildningsmässig som examinationsmässig art för att få distriktsläkaren att stanna länge i "sitt" distrikt. En viktig konsekvens är att övriga specialiteter ständigt måste behovsprövas mot kunskapskapaciteten och kunskapsutvecklingen i allmänmedicinen. En balans mellan allmänmedicinarantalet och antalet övriga specialister måste finnas. I England är till exempel halva läkarkåren "general practitioners". Key words: allmänmedicin, debatt, distriktsläkare. LB06376T//AM Hagander, Barbro. Åldersdiabetes - modell för hur sjukdomen kan spåras och behandlas 1989 (10(2)) pp 58-59 AllmänMedicin Per-Olof Bitzén, distriktsöverläkare i Dalby, disputerade i maj 1988 på en avhandling med titeln "On the Early Detection and Treatment of Non-Insulin-Dependent Diabetes Mellitus in Primary Health Care". Fakultetsopponent var Ole Faber, känd diabetolog från Danmark. Utveckling av icke insulinberoende diabetes (NIDDM) eller åldersdiabetes är sannolikt en långsam process som sker under loppet av flera år. Lätt förhöjda blodsockernivåer behöver i sig inte ge några symtom, men komplikationer från hjärta, kärl- och nervsystem kan ofta påvisas vid sjukdomsdebuten och anses starta redan tidigare. Mot den bakgrunden har Per-Olof Bitzén gjort upp en modell för hur man tidigt kan spåra NIDDM eller tillstånd med nedsatt glukostolerans. Avhandlingsarbetet består också i en utvärdering av tidigt insatt kost- och tablettbehandling med avseende på normalisering av blodsocker. Key words: diabetes mellitus, äldre, screening, kostvanor, läkemedelsterapi, epidemiologi, sulfonylurea, glipizid. LB06377T//AM Edung-Persson, Dagmar. Chlamydiascreening och partnerspårning i en glesbygdskommun 1989 (10(2)) pp 60-63 AllmänMedicin Under tre månader hösten 1986 gjordes en screeningsundersökning av frekvensen genital chlamydia hos symptomfria kvinnor, som sökte preventiv- och ungdomsmottagningen i Ljusdal. Samtidigt provades lokala rutiner för uppspårande och parallellbehandling av den manliga partnern. Undersökningen visar 17,6 procent chlamydiapositiva kvinnor i tonårsgruppen, 14-19 år, vilket överensstämmer med tidigare gjorda undersökningar. Anmärkningsvärt är att endast 2 av 21 odlingar blev positiva hos manliga partners till chlamydiapositiva kvinnor. Key words: veneriska sjukdomar, screening, behandling, epidemiologi, chlamydia, Ljusdal, FV-uppsats 1987 1:a pris. LB06357T//AM Mattsson, Bengt. Fortsatt diskussion om allmänmedicinens kärna 1989 (10(1)) pp 7-8 AllmänMedicin Kärnan är också den självklara utgångspunkten för såväl forskning som organisation. Utan ett centrum som en ledande fyr blir det utrymme för tillfälligheter och godtycke i val av forskningsområde, forskningsmetoder och arbetssätt. Om t ex konsultationen framhålles som ett sådant centralt begrepp (vilket bl a Gösta Tibblin talade om i Gävle), då måste vår forskning få en tyngdpunkt kring det begreppet och kvalitativa forskningsmetoder premieras. Läkemedelsstudier, olika typer av registreringar och annan kvantitativ forskning blir mindre viktigt. Key words: allmänmedicinens kärna, debatt. LB06361T//AM Lindholm, Hans. Wirup, Per. Högt blodtryck hos gamla. - Är det farligt? - Lönar det sig att behandla? 1989 (10(1)) pp 18-20 AllmänMedicin Högt blodtryck hos gamla människor är mycket vanligt. I ett fördjupningsarbete inom den prekliniska grundutbildningen i Lund har vi genom litteraturstudier sökt finna svar på frågorna om hypertoni är en riskindikator för insjuknande i hjärtkärlsjukdom och om man i så fall kan minska sjukligheten genom behandling med antihypertensiva läkemedel. Handledare har varit docent Lars Lindholm, Dalby. Sammanfattningsvis kan sägas att högt blodtryck utgör en riskindikator för personer i åldern 65-74 år. Den vetenskapliga dokumentationen är dock bristfällig för personer 75 år och äldre. Resultat från genomförda studier talar för att behandling medför vinster för patienter <75år. Dokumentationen är även här mycket ofullständig hos dem som är 75 år och äldre. Key words: hypertoni, äldre, riskfaktorer, forskning, medicinsk utbildning. LB06360T//AM Gustavsson, Mats. Söderberg, Hans-Åke. Boman, Kurt. Hypertoniregistrering - ett nödvändigt hjälpmedel vid blodtrycksbehandling? 1989 (10(1)) pp 15-17 AllmänMedicin I denna studie presenteras hur en registrering av hypertoniker i ett vårdcentralsområde använts för att utvärdera och förbättra hypertonibehandlingen. Behandlingsmålet, diastoliskt blodtryck <95mm Hg, uppfylldes hos 69% av samtliga hypertoniker, men endast hos 39% av männen under 50 år. Ett år senare hade 64% av de sistnämnda ett diastoliskt blodtryck <95mm utan att nämnvärda förändringar gjorts i deras medicinering. Hypertoniregistrering kan därför vara ett värdefullt hjälpmedel i vården av patienter med högt blodtryck. Key words: hypertoni, registerstudier, epidemiologi, Skelleftehamn. LB06359T//AM Dahl, Göran. Högt blodtryck och alkohol - litteraturöversikt 1989 (10(1)) pp 12-14 AllmänMedicin Alkohol är en vanlig orsak till blodtrycksförhöjning. Även en måttligt hög konsumtion tycks därvid kunna ha betydelse. Utifrån epidemiologiska och kliniska studier kan uppskattas att cirka 10-30% av manliga patienter med hypertoni kan ha alkohol som enda eller bidragande orsak. Stor uppmärksamhet på detta samband är angeläget i hypertonins utredning och behandling. Studier talar också för att blodtrycket framgångsrikt kan användas som feed-back för att motivera storkonsumenter till långsiktig reduktion av alkoholvanor. Key words: hypertoni, alkoholism, epidemiologi, forskning. LB06362T//AM Mattsson, Bengt. Lynöe, Niels. Rapport från forskarutbildningskurs - hypertoni ur tvärvetenskaplig belysning 1989 (10(1)) pp 21-26 AllmänMedicin En forskarutbildningskurs vid Allmänmedicinska institutionen i Umeå har haft som tema hypertonins etiologi ur tvärvetenskaplig belysning. Bengt Mattsson och Niels Lynöe rapporterar här om de bidrag till kursen som kom från några icke-medicinska företrädare. Synsätt och tankar bortom de medicinska betraktelsesätten kan berika och öka våra kunskaper om sjukdomar och deras orsaker. Key words: hypertoni, etiologi, utbildning. LB06363T//AM Henningsson, Stefan. Lindbladh, Tomas. Öppen mottagning i Malmö 1989 (10(1)) pp 27-31 AllmänMedicin Öppen mottagning - visst får man uppskattning från patienterna! Men räcker det? Vad vet patienterna om andra alternativ att öka tillgängligheten? Vad blir konsekvenserna för de gamla och de kroniskt sjuka? För de långsiktiga preventiva insatserna? Vad händer med teamarbetet i primärvården? En försöksverksamhet från ett område i Malmö med låg primärvårdsutbyggnad redovisas. Key words: primärvård, intervju/enkätundersökningar, attityder, vårdkonsumtion, forskning. LB06364T//AM Håkansson, Anders. Lannsjö, Marianne. Skadepanoramat sett från vårdcentralens horisont 1989 (10(1)) pp 32-33 AllmänMedicin I ett treårsmaterial från Vårdcentralen Teleborg i Växjö presenteras skadepanoramat sett från vårdcentralens horisont. Skadediagnoserna utgjorde 4,2% av samtliga diagnoser. I hälften av fallen rörde det sig om distorsioner eller kontusioner. Männen drabbades av skador oftare än kvinnorna. Den vanligaste skadetypen var för män arbetsolycksfall och för kvinnor hemolycksfall. Med ledning av resultaten presenteras lämpliga områden för framtida olycksfallsförebyggande åtgärder. Key words: olycksfall, prevention, primärvård, prevalens, registerstudier. LB06358T//AM Hermansson, Ingemar. Allmänmedicinen och ledningsfunktionen 1989 (10(1)) pp 8-8 AllmänMedicin Norrbottens läns landsting och förmodligen flera norrlandslandsting har erbjudits verksamhet under arbetsnamnet "Riksdoktorn". Erbjudande går ut på att allmänläkare, i huvudsak från mälardalen, dra ner på sin arbetstid där och tjänstgör i tvåveckorsperioder på obesatta vårdcentraler i Norrland. Detta innebär enligt erbjudandet "att läkarfattiga områden tillförs viss läkararbetskraft medan en motsvarande relativt sett mindre avtappning av läkararbetskraft från läkarrika områden kommer att äga rum". Key words: allmänmedicin, ledningsfunktionen. LB06356T//AM Westman, Göran. Behöver tidskriften AllmänMedicin en sektion för originalarbeten 1989 (10(1)) pp 7-7 AllmänMedicin Även om mycket således är bra finns det ändå anledning att fundera över förändringar av tidskriften i en framtid. Allt fler allmänläkare behöver ett forum för originalarbeten med referentbedömningar i en nationell tidskrift. Denna möjlighet är i dag mycket begränsad och jag vill därför komma med ett förslag till en ny sektion i tidskriften. Key words: originalarbeten, debatt, allmänläkare. LB06366T//AM Andersson, Ingemar. Håkansson, Agard. Ejlertsson, Göran. FoU i primärvården i Kristianstads läns landsting 1989 (10(1)) pp 36-37 AllmänMedicin Inställning till och förekomst av forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i primärvården i Kristianstads län studerades med hjälp av en postenkät till samtliga vårdcentralchefer hösten 1986. Resultaten från FoU-kartläggningen presenteras i denna artikel. Key words: FoU, forskning, primärvård, intervju/enkätundersökningar, Kristianstads län. LB06374T//AM Adolfsson, Lars Erik. Larsson, Måns. Nilsson, Solveig. Äldrehälsovård - erfarenheter från Bankeryd 1989 (10(2)) pp 56-56 AllmänMedicin Som ett inlägg i diskussionen kring utformningen av förebyggande verksamhet för äldre redovisas från vårdcentralen i Bankeryd, Jönköping, egna erfarenheter inom området. En idéskiss för verksamhetens framtida utformning presenteras. Key words: äldreomsorg, prevention, Bankeryd, Jönköping, debatt. LB06375T//AM Larsson, Sten. Sjönell, Göran. Öppen mottagning, en väldefinierad mottagningsform eller bara icke tidsbeställda läkarbesök i primärvården? 1989 (10(2)) pp 57-57 AllmänMedicin Rubriker Varierande erfarenheter av så kallad öppen mottagning Öppen mottagning vid Kvartersakuten i Stockholms innerstad. Förutsättningar att bedriva öppen mottagning Öppen mottagning eller akutmottagning? Key words: öppen mottagning, debatt. LB07187T//AM Widäng, Kenneth. Handelsresande i allmänmedicin? 1989 (10(1)) pp 8-8 AllmänMedicin Detta skall inte ses som ett inlägg i diskussionen om privat eller offentlig, utan enbart som ett konstaterande av att verksamheten i en avgränsad befolkning är ett livsvillkor för att verksamheten skall kallas allmänmedicinsk. Key words: allmänmedicin. LB06381T//AM Berggren, Irma. Falk, Maria. Granlund, Per-Erik. Hansson, Allan. Janlert, Urban. Schäufele, Ulrich. Stenvall, Tore. Wikman, Leif. Lokala hälsoprogram - ett hjälpmedel i det förebyggande arbetet 1989 (10(2)) pp 77-79 AllmänMedicin Lokala hälsoprogram är en av de metoder som landstinget i Norrbotten lanserar för att utveckla det förebyggande arbetet. En arbetsgrupp har under ett par år arbetat med att ta fram principer för hur ett sådant programarbete kan gå till och också prövat arbetsmetoden i praktiken. Här redovisar gruppen sina erfarenheter. Key words: hälsoprogram, prevention, primärvård, samarbete mellan myndigheter, kommuner, Norrbotten, lokalsamhälle. LB06422T//AM Gran, Birger. Hjärt-kärlprevention i skolhälsovården - resultat från hälsokontroller i nionde klass på en skola i Luleå 1989 (10(5)) pp 189-191 AllmänMedicin Betydelsen av att förebyggande insatser mot hjärtkärlsjukdom sätts in tidigt ger skolhälsovården ett speciellt ansvar inom detta område. I förlängningen av ett förebyggande program, "Hjärt-liga Luleå", riktat mot vuxna, har en undersökning av några riskindikatorer för kardiovaskulär sjukdom genomförts på 125 elever i niondeklasserna på en skola i Luleå. Resultatet visade ett medelvärde för s-kolesterol på 3,9 mmol/l för pojkarna och 4,4 mmol/l för flickorna. 13 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna hade diastoliskt blodtryck mellan 80-90 mm Hg, och ingen hade över 90 mm Hg. Daglig tobaksrökning uppgavs av 11 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna. Gruppen från landsbygden (3 klasser) hade lägre blodtryck, lägre s-kolesterol, fler överviktiga och färre rökare än gruppen från tätorten (2 klasser). Key words: Hälsokontroller, skolbarn, prevention, hjärt-kärlsjukdomar. LB06365T//AM Brunell, Urban. Kraschen - ett samarbetsprojekt med många bottnar 1989 (10(1)) pp 34-35 AllmänMedicin Primärvårdens personal skall enligt statsmakternas intentioner utbildas för insatser i samband med katastrofer och krig. Primärvården skall också verka förebyggande och arbeta mot hälsofarliga tendenser i närmiljön. Nedan beskrives hur man försökt förena dessa två målsättningar i samband med en katastrofövning och videofilmning av densamma. Key words: primärvård, akutvård, utbildning, katastrofberedskap, Göteborg, Bohuslän. LB06379T//AM Hellström, Olle. Fallbeskrivningen - ett symbolvetenskapligt kunskapsdokument 1989 (10(2)) pp 68-70 AllmänMedicin Allmänmedicinsk forskning och praktik domineras av naturvetenskap. Genom att analysera en patients journal kan jag åskådliggöra vad det betyder för människors hälsa och sjukvårdens effektivitet att det mänskliga i vården kommit att skymmas av det tekniska. Samtidigt antyder jag värdet av symbolvetenskap i framför allt allmänmedicinen. Key words: psykosomatiska sjukdomar, läkare-patientrelationer, holism. LB06380T//AM Malmodin, Bertil. Attityder och attitydförändringar, meningsfullt och möjligt att mäta? 1989 (10(2)) pp 75-76 AllmänMedicin Attityder till olika vårdformer är ofta positiva (1). I samband med öppnandet av en vårdcentral och efter ett års verksamhet gjordes en attitydundersökning. Deltagarna var samma patienter vid båda tillfällena. Några entydiga attityder eller attitydförändringar gick ej att påvisa (2,3). Key words: primärvård, attityder, intervju/enkätundersökningar, forsning, Falun. LB06367T//AM Johansson, Sven-Olof. Recensioner 1989 (10(1)) pp 37-37 AllmänMedicin Mental stimulering av äldre. Gun Bergenudd. Key words: recensioner, stimulering, äldre. LB06378T//AM Andersson, Sven-Olof. En forskarcirkel i tiden 1989 (10(2)) pp 64-67 AllmänMedicin Artikeln beskriver verksamheten i en forskarcirkel som nu fungerat i sju år. Artikeln visar på betydelsen av kollegiala kontakter för allmänmedicinens utveckling som ett självständigt ämne. Artikeln anknyter till tidigare artiklar i AllmänMedicin från forskarcirkeln i Umeå. Key words: allmänmedicin, forskning, teori, metoder, debatt. LB06371T//AM Håkansson, Anders. Några tankar om den allmänmedicinska forskningen 1989 (10(2)) pp 52-52 AllmänMedicin Sammanfattningsvis således: Distriktsläkare - studera Din vardag - och presentera Dina fynd i lämpligt forum - kanske i första hand i Din tidning - Allmänmedicin! Key words: allmänmedicin, forskning. LB06429T//AM Andersson, Örjan. Halsinfektioner och antibiotika - en utmaning för distriktsläkaren 1989 (10(5)) pp 209-212 AllmänMedicin Att bedöma och behandla patienter som söker vårdcentralen med halsont är fortfarande en utmaning för distriktsläkaren både från kvantitativ och kvalitativ utgångspunkt, fastän problemet kan tyckas "banalt". Risk föreligger för i första hand överbehandling med antibiotika, men även underbehandling i vissa fall. Vid bedömningen bör vi förlita oss på anamnes och undersökningsfynd, samt vår kännedom om den lokalepidemiologiska situationen och kritiskt värdera svalgprov. Agglutinationstest med snabbavläsning för förekomst av HSGA (hämolytiska streptokocker grupp A) har praktiska fördelar jämfört med svalgodling och kan användas selektivt i en mellangrupp med svårbedömd klinik. Detta förslag baseras på litteraturgenomgång, samt egen studie på vårdcentral, där symtom och undersökningsfynd utvärderas i förhållande till svalgodling, liksom behandling med penicillin. Den största gruppen både vad gäller förekomst av HSGA och ordinerad penicillinbehandling är kvinnor mellan 20-40 år, vilket kan ha en epidemiologisk förklaring. I undersökningen ingår relativt få barn, vilket delvis har praktiska förklaringar men även kan vara uttryck för en förändring av immunitetsläget inom olika åldersgrupper. Key words: streptokockinfektioner, diagnos, antibiotika, klinisk forskning, halsinfektioner. LB06373T//AM Jaenson, Elisabeth. Årsmöte för Dansk selskab för almen medicin (DSAM) 1989 (10(2)) pp 53-53 AllmänMedicin Rubriker: Sundhetscentra Tveksamhet Territoriekamp och samarbetsförsök Förebyggande arbete och forskning Specialistutbildning Utblickar och inblickar Key words: allmen medicin (DSAM). LB06431TB//AM Lynöe, Niels. Validitetsproblem i den kvalitativt inriktade forskningen 1989 (10(5)) pp 216-218 AllmänMedicin Inom den kliniska forskningen finns ingen tradition när det gäller kvalitativt inriktad forskning. Beror detta på metodologisk restriktivitet eller beror det på att den kvalitativt inriktade forskningen inte är valid och därför har låg status? Vanliga påståenden om den kvalitativt inriktade forskningen är att antalet försökspersoner är för få, att man ställer ledande frågor och att tolkningarna är subjektiva. Förhåller det sig i själva verket tvärtom? Är det största hotet mot validiteten att antalet försökspersoner är för stort, att det ställs för få ledande frågor och att det finns för få reflekterade subjektiva tolkningar. Detta var några av de kontroversiella påståenden som det argumenterades för på en nordisk forskarkurs om validitetsproblem i den kvalitativt inriktade forskningen. Utav 28 deltagare fanns fyra läkare från tre nordiska länder. Niels Lynöe rapporterar och relaterar diskussionen till kliniska forskningens problem. Key words: klinisk forskning, validitet. LB06370T//AM "AllmänMedicin" Författarregister 1988 1989 (10(1)) pp 45-46 AllmänMedicin Key words: författarregister. LB06382T//AM Hallberg, Hans. Män efter separation - en möjlighet till samarbete? 1989 (10(2)) pp 80-83 AllmänMedicin Bland samtliga män som under ett år erhållit äktenskapsskillnad i Borlänge kom över hälften till en kostnadsfri hälsoundersökning och besvarade även en postenkät. Andelen dagligrökare var stor. Närmare hälften uppgav psykiska besvär. Hälsoundersökningen påvisade ett flertal tidigare ej kända hälsoproblem. Var tredje hälsoundersökt man kom att delta i samtalsgrupp ledd av manlig familjerådgivare. Familjerådgivningsbyrån förefaller som organisation väl lämpad att ge psykosocialt stöd till frånskilda män. Samarbetsförsöket mellan primärvård och familjerådgivningsbyrån gav positiva erfarenheter varför liknande samverkansförsök på andra orter kan rekommenderas. Key words: män, skilsmässa, hälsokontroller, hälsoproblem, intervju/enkätundersökningar, gruppterapi, samverkan mellan myndigheter, primärvård, prevention, Borlänge, familjerådgivningsbyrå. LB06430TB//AM Hultsten, Kjell. Sjukvård på läger 1989 (10(5)) pp 213-215 AllmänMedicin Varje år samlas tusentals ungdomar på läger av olika slag runt om i landet. Aktivitetsgraden är i regel hög och olycksfall och sjukdomar är inte ovanliga. På större läger är behovet av sjukvårdspersonal så stort att det bör finnas sjuksköterska och gärna läkare som ansvarar för sjukvården. Här redovisas erfarenheterna från ett scoutläger med ca 1 500 deltagare varav ca 1 200 barn i åldern 10-13 år. Både läkare och sjuksköterskor fanns på plats. Det fanns en speciell "sjukstuga" med plats för övernattning inomhus. I artikeln redovisas hur sjukvårdsresurserna utnyttjades samt ges förslag till medicinförråd och sjukvårdsutrustning för läger av denna storleksordning. Key words: akutvård, barn, rekreation, läger. LB06383T//AM Cars, Håkan. Håkansson, Anders. Petersson, Christer. Högkonsumenten av primärvård - vem är det? 1989 (10(2)) pp 84-87 AllmänMedicin På vårdcentralen Teleborg i Växjö studerades retrospektivt alla patienter, som under en treårsperiod avlagt 10 besök eller fler hos distriktsläkare. Dessa högkonsumenter utgjorde 8,6% av patienterna och stod för 27,9% av besöken och 33,7% av diagnoserna. De dominerande diagnoserna var bland barnen mediaotit och otosalpingit, och bland pensionärerna hypertoni, hjärtsjukdomar och diabetes. I de arbetsföra åldrarna fann vi ett mera varierat diagnospanorama med förutom infektioner och muskuloskelettala sjukdomar en hel del nervösa och psykosomatiska åkommor. Key words: vårdkonsumtion, diagnos, registerstudier, forskning, Växjö. LB06432T//AM Hansson, Dennis. Intoxikationsfall behandlade vid Säffle sjukhus 1974-84 1989 (10(5)) pp 219-221 AllmänMedicin Vid länsdelssjukhuset i Säffle intogs under elvaårsperioden 1974-84 190 patienter på grund av avsiktlig intoxikation med läkemedel eller annan kemisk substans. Antalet inläggningar hade inte ökat sedan föregående elvaårsperiod. De manliga fallen hade minskat något, medan fall hos unga kvinnor ökat i viss mån. Vid hälften av inläggningarna förelåg även alkoholintag. Fyra av tio patienter har använt benzodiazepiner. Antidepressiva medel förekom i knappt 20 procent av inläggningarna. Ett fåtal hade intoxikerat sig under pågående depressionsbehandling. De medicinska komplikationerna var få. Key words: självmord, retrospektiva studier, epidemiologi, förgiftningar, Säffle. LB08809T//AM Persson, Birgitta. Hemsjukvård i primärvård: Smärtpatienter i hemsjukvården 1989 (10(2)) pp 92-93 AllmänMedicin Att acceptera en önskan att få vara ifred, tillbringa den sista levnadstiden efter egna önskningar, kanske t o m avstå smärtlindering, detta kan vara mycket svårt för vårdpersonal, alla kategorier. Men med vilken rätt sätter vi oss över en sjuk människas uttalade önskan? Genom en fullständig ärlighet i information till patient, anhöriga och vårdpersonal under hela sjukdomstiden går det i de flesta fall att finna en vårdform, som blir den rätta. Erfarenhet av många års arbete i hemsjukvården har visat att alla varianter av vård, hur udda de än kan verka för personalen, kan kännas som helt rätt om det är patientens intensiva önskan. Key words: hemsjukvård, smärta, vård-patientrelationer, holism. LB06438T//AM Andersson, Roger. Bremberg, Sven. Medicinsk studie- och yrkesrådgivning i grundskolan Utvärdering av en modell 1989 (10(6)) pp 245-249 AllmänMedicin Studie- och yrkesorientering skall ges till de elever i grundskolan som har ett medicinskt handikapp. I de flesta kommuner ligger ansvaret på skolhälsovården, som emellertid har svårt att nå social kunskap om elev och arbetsmarknad. Rådgivningen blir lätt ensidigt medicinsk. Undersökningen redovisar en annorlunda modell samt dokumenterar det nätverk av personkontakter som vägleder eleverna både inom och utanför skolan. Deras relativa betydelse belyses. Brister hos en informatör kan kompenseras från de andra. Undersökningen visar, att adekvat medicinsk kunskap finns inom skolhälsovården, eller är lätt att nå. Skolans problem är att kunna integrera den kunskap om elev och arbetsmarknad som finns på flera olika håll. Drygt 90% av eleverna med en medicinsk diagnos i Linköpings kommun vägleds till en passande utbildning. De elever som väljer fel är framförallt pojkar med lätta handikapp. Elever som negligerar sin sjukdom gör överraskande nog inte fler felval. Key words: skolbarn, skolhälsovård, handikapp, intervju/enkätundersökningar, Linköping, yrkesrådgivning, studierådgivning. LB06372T//AM Widäng, Kenneth. Nordiskt allmänläkarseminarium 1 - 3/9 1988 i Tavastehus 1989 (10(2)) pp 94-94 AllmänMedicin Vid allmänläkarseminariet gjordes ett gemensamt uttalande med följande innehåll: - Att alla medicinska fakulteter i de Nordiska länderna bör ha allmänmedicin som examensämne under grundutbildningen - Att arbete inom primärvården skall ingå i allmäntjänstgöringen. - Att efterutbildningsbehovet för allmänläkare är minst två veckor per år. - Att lönepolitiska och taxepolitiska åtgärder avsevärt kan öka läkartillgången i primärvården. - Att allmänläkaren skall fungera som ledare för sitt arbetsteam. Key words: allmänläkarseminarium, examensämne, grundutbildning. LB06384T//AM Malmberg, Britt-Gerd. En klassifikation för åtgärder. Dags för inventering och synpunkter 1989 (10(2)) pp 93-93 AllmänMedicin Nu är det dags för nästa klassifikation för åtgärder, som vidtages i hela primärvården, såväl i förebyggande verksamhet som i behandlande och för både enskilda patienter och för grupper. Även skolhälsovården och företagshälsovården kommer troligen att komma med i denna nya klassifikation. Key words: klassifikation, inventering, synpunkter. LB06418T//AM Hervius, Ingvar. Terminalvård i hemmet - myt bland primärvårdare? 1989 (10(5)) pp 184-184 AllmänMedicin Undertecknad diskuterade i en artikel i AllmänMedicin nr 5 1985, huruvida en utbyggd hemsjukvård skulle innebära att fler patienter valde att stanna hemma i livets slutskede, istället för att åka till sjukhuset för terminalvård. Artikeln beskrev antalet dödsfall i hemmet åren 1982-1983 i Västerviks kommun, samt redovisade andelen hemsjukvårdspatienter. En uppföljning har nu gjorts efter 5 år sedan hemsjukvården byggts ut med bl a ökat antal hemtjänsttimmar, kvällspatruller och nattpatruller i kommunen. Key words: terminalvård i hemmet. LB06417T//AM Jeppsson, Anders. Rapport från trettonde världskongressen om hälsoupplysning 1989 (10(5)) pp 182-183 AllmänMedicin International Union for Health Education arrangerade i månadsskiftet augusti-september 1988 sin trettonde världskongress i Houston, Texas. Ungefär 1400 deltagare från något över 100 länder hade samlats. Kongressens tema var "Participation for All in Health". President Reagan hälsade deltagarna välkomna via inspelad videofilm. Key words: hälsoupplysning, kongressrapporter. LB06416T//AM Janlert, Urban. Gran, Birger. Allmänmedicin i Norrbotten 1989 (10(5)) pp 181-181 AllmänMedicin Norrbotten är i många avseenden extremernas län. Beläget längst i norr, stort som en fjärdedel av Sverige, med den lägsta befolkningstätheten i Sverige, en allmänt låg läkartäthet men med det högsta antalet allmänläkartjänster per invånare bedriver man en hälso- och sjukvård som ur många synpunkter knappast kan sägas vara representativ för landet som helhet. Key words: allmänmedicin, Norrbotten. LB06423T//AM Olsson, Birgitta. Lindman, Anders. Guide Médecine - ett kvalitetsmått 1989 (10(5)) pp 192-195 AllmänMedicin I hälso- och sjukvårdslagen ställs krav på hur vården skall utformas, och förutom att ge god vård på lika villkor för hela befolkningen betonas också kvaliteten. Men protesterna är många mot de traditionella kvantitativa måtten och mer och mer har behovet att ta fram alternativa mått vuxit fram. Alla är eniga om att det behövs mått som talar om vad i arbetet som är bra eller dåligt, var det brister för att ge en möjlighet till förbättring. Något heltäckande mått på kvalitetsnivån finns inte, utan varje kvalitetsaspekt kräver sina metoder. I denna artikel presenteras ett förslag på mätmetod. Key words: primärvård, kvalitetsvärdering. LB06414T//AM Lahti, Stig. Effekt av röd Ginseng på elittyngdlyftare 1989 (10(4)) pp 168-173 AllmänMedicin I en randomiserad dubbelblindundersökning på 18 tyngdlyftare inom svensk elit, ökade syreupptagningsförmågan med 15-22% och bänkpressen med 21% hos den grupp som tillfördes ett ginsengpreparat - röd ginseng 3 300 till 1 320 mg aktiv substans i sjunkande dosering - under 8 veckor. Även blodtryck vilopuls och blodglykos minskade signifikant, medan hämatokrit ökade signifikant. Dopingprover under denna period var negativa. Inga biverkningar noterades. Key words: fysisk aktivitet, sport, läkemedel, kontrollerade studier, forskning, Ginseng, tyngdlyftare, prestationsförmåga. LB06413T//AM Alm, Gunnel. Mölstad, Carl Magnus. Vårdtyngd på sjukhem och servicehus - en jämförande studie 1989 (10(4)) pp 166-167 AllmänMedicin En jämförelse av vårdtyngd mellan ett servicehus och ett sjukhem gjordes med hjälp av Katz´ ADL-index, Kahns demenstest och en intervju av vårdpersonal. En god objektiv parameter tycks vara Katz´ ADL-index, som visar att sjukhemspatienterna har betydligt högre vårdtyngd än servicehusets pensionärer. Dock är 254 procent av de senare vid undersökningstillfället enligt Katz lika vårdtunga som sjukhemspatienterna. En fortlöpande mätning skulle kunna göras av personal på servicehus och kunna utgöra bakgrund till periodisk personalförstärkning beroende på hög vårdtyngd. Key words: arbetsbelastning, servicehus, forskning, sjukhem. LB06412T//AM Fridlund, Bengt. Landin, Anders. Olofsson, Margaret. Thors, Carl-Erik. Norra Halland projektet: Hjärtinfarktrehabilitering - ett tvärvetenskapligt vårdansvar 1989 (10(4)) pp 163-165 AllmänMedicin Hjärtinfarktrehabilitering kräver en biopsykosocial intervention för att stödja en patient att komma tillrätta med livssituationen efter en hjärtinfarkt. Ett tvärvetenskapligt vårdansvar borde vara grundstrategin i en hälso- och sjukvårdsorganisation för att nå uppsatta mål. I norra Halland prövas sedan september 1985 en sådan verksamhet i ett forskningsprojekt. Det sker genom en liten men samorganiserad stödgruppsverksamhet baserad på en rehabiliteringssjuksköterska, sjukgymnast och distriktsläkare. Den vänder sig genom ett randomiserat urvalsförfarande till patienter under 65 år som drabbats av akut hjärtinfarkt. Key words: Hjärt-kärlsjukdomar, infarkt, rehabilitering, forskning, intervention, Halland. LB06411T//AM Herner, Birger. En dubbelverkande avmagringsmetod 1989 (10(4)) pp 160-162 AllmänMedicin Övernäring och onödig fetma är ett stort problem i välfärdsländerna (1,2). Ur folkhälsosynpunkt är kamp mot korpulens lika angelägen som antirökkampanj och nykterhetspropaganda och gehör har knappast varit lättare att vinna. Alla försök med meningsfulla, oskadliga avmagringsmetoder är sålunda välkomna inom detta ofta otacksamma, men viktiga behandlingsområde, där insikten oftast finns, men den goda viljan är tvekluven. Frivillig målmedveten avmagring kräver nämligen försakelse, men ger i utbyte stora fördelar på lång sikt. Uppoffringens kval är kortvarigt fast återkommande, medan vinsten ger bestående tillfredsställelse. Key words: viktminskning, kostvanor, värmereduktion. LB06410T//AM Larsson, Sten. Johansson, Ylva. Stor satsning på handledning under specialistutbildningen i allmänmedicin på Irland och i England 1989 (10(4)) pp 159-160 AllmänMedicin Under hösten 1988 gjorde vi var sin studieresa till Dublin respektive Oxford och Manchester för att bland annat studera specialistutbildning (vocational training) till GP på Irland och i England. Vi fann att synen på handledning och hur handledning kan genomföras i general practice var likartad i de bägge länderna. Vi blev imponerade av hur mycket tid och engagemang som avsattes för handledning och hur hög status handledarna hade. Key words: allmänmedicin, medical education, England, Irland. LB06387T//AM Norrby, Kaj. Allmänmedicin och primärvård, den individnära vården 1989 (10(3)) pp 106-107 AllmänMedicin I debatten om den offentliga vården bekymrar man sig ofta om den patient- och individnära vården, primärvården. Den har tagit för mycket pengar från slutenvården. Vid tillväxten av sjukvårdsbudgeten har primärvården möjligen fått en del av ökningarna, men de pengarna har aldrig slutenvården haft. Primärvården sägs inte heller ha löst sina uppgifter. Eftersom den bedöms som ineffektiv föreslås privatisering som en lösning - lösning på vilken problem - vems problem? Key words: allmänmedicin, primärvård, debatt. LB06388T//AM Hermansson, Ingemar. Förändringsarbetare eller maktens lakej 1989 (10(3)) pp 107-107 AllmänMedicin Primärhälsovårdaren skall vara en förändringsarbetare och inte maktens lakej, skrev den berömde författaren till "Where there is no doctor" David Werner. För läkare i tredje världen kan detta leda till ett svårt val. World Medical Associations regel att vård under väpnade konflikter skall ges utan hänsyn till kön, ras, nationalitet eller politisk tillhörighet kan, när den följs, också leda till trakasserier för läkaren, eller t o m till att han/hon mördas i länder i politisk kris. Key words: läkare, förändringsarbete. LB06389T//AM Thörn, Hans. Vi måste ta ansvar för våra smärtpatienter! 1989 (10(3)) pp 109-110 AllmänMedicin Kronisk värk och smärta bör i större utsträckning behandlas i primärvården genom att vi samarbetar bättre och utvecklar nya behandlings- och samarbetsformer för dessa patienter. Utbildning i akupunktur är ett sätt att sprida kunskap som en behandlingsform som också har effekt på patienternas besvär. Kronisk smärta och värk är ett stort problem i sjukvården, på alla vårdnivåer och även i samhället i stort. På många håll runtom i landet har man bildat smärtgrupper för att ge smärtpatienter en högspecialiserad vård. Fenomenet kronisk smärta bedöms som ett multidiciplinärt problem där många experter måste slå sina kloka huvuden ihop för att komma fram till en gemensam bedömning och lösning. Key words: akupunktur, kronisk värk, utbildning. LB06395T//AM Scherstén, Bengt. Östman, Jan. Pågående incidensstudie i Sverige 1989 (10(3)) pp 125-125 AllmänMedicin Sedan 1 januari 1983 och alltjämt pågår en landsomfattande undersökning avseende incidens av diabetes mellitus i åldersgruppen 15-35 år. Den innebär att på speciella registreringsblanketter rapporteras samtliga nyupptäckta diabetiker. På blanketten anges vid sidan av personnummer, datum för diagnos, typ av diabetes mellitus, högsta blodglukosvärdet under första 14-dagarsperioden, längd och vikt m m. Inrapportering sker till sansvariga för var och en av de sex hälso- och sjukvårdsregionerna i Sverige och deras namn och adress framgår av registreringsblanketten. På landets medicinkliniker (96), endokrinologkliniker (3), kvinnokliniker (3), kvinnokliniker (73), barnmedicinska kliniker (45) och vårdcentraler (cirka 750) finns speciella kontaktmän utsedda. Key words: incidensstudie, Sverige, diabetes mellitus. LB06405T//AM Andersson, Sven-Olof. Lynöe, Niels. Kriser i den kliniska medicinen 1989 (10(4)) pp 143-145 AllmänMedicin En kris kan yttra sig på olika sätt. Det finns tecken på att den kliniska medicinen befinner sig i kris. Det finns också olika typer av kriser. Beroende på var man lägger tyngdpunkten för det allmänmedicinska forskningsintresset aktualiseras olika kristyper. Betonas gemenskapen med sjukhusmedicinen aktualiseras såväl grundlagskris, ansvarighetskris som senilitetskris. Betonar man intresset för det speciella i allmänmedicinen aktualiseras en relevanskris. I artikeln diskuteras allmänmedicinens situation med utgångspunkt från denna nyansering av krisbegreppet. Key words: allmänmedicin, vetenskapsteori, kriser. LB06406T//AM Lundqvist, Gunnar. Ribacke, Mats. Allmänläkare och BVC 1989 (10(4)) pp 146-146 AllmänMedicin Ett inslag i TV-rapport den 11 januari handlade om barnmisshandel. Man visade ganska ruskiga bilder på misshandlade barn. Man konstaterade att antalet anmälda barnmisshandelsfall har ökat. Med anledning av detta hade man en intervju med barnombudsmannen i Rädda Barnen. Hon berättade då att detta inte var så konstigt eftersom man ju har ändrat BVC-organisationen. Tidigare sköttes BVC av pediater och barnsköterska men numera i många fall av en allmänläkare med endast tre månaders pediatrik. Key words: allmänläkare, BVC, barnmisshandel, kommentar. LB06398T//AM Björkelund, Cecilia. Kallioinen, Markus. Skoog, Per. Referat från Socialstyrelsen läkemedelsavdelnings workshop om Profylax och behandling av osteoporos 1989 (10(3)) pp 130-131 AllmänMedicin Socialstyrelsens läkemedelsavdelning arrangerar varje år cirka sex stycken workshops och utger sammanfattningar från dessa workshops, framför allt riktade till primärvården. I början av oktober 1988 arrangerades en workshop kring profylax och terapi av osteoporos. Förutom ortopeder, gynekologer, farmakologer, endokrinologer, geriatriker och medicinare var tre allmänmedicinare inbjudna. Key words: osteoporos, profylax. LB06386T//AM Tibblin, Gösta. Utbildning av kallhjärnade och varmhjärtade allmänläkare 1989 (10(3)) pp 101-101 AllmänMedicin För att nå målet goda allmänläkare krävs att de bästa av våra medicinare väljer vår specialitet. För att det skall ske måste vi locka med spännande arbete med höga krav men också frihet att göra bestående insatser i team där man bryr sig om sina medarbetare. Det är en generös miljö där det är högt i tak de goda allmänläkarna trivs. För övrigt anser jag att allt måste göras för att jaga spöket kommunal primärvård på flykten. Key words: allmänläkare, ledare, primärvård. LB06390T//AM Stålhammar, Jan. Storkonsumenter av läkemedel - vilka är det och varför? 1989 (10(3)) pp 111-112 AllmänMedicin Sedan början av 1970-talet pågår i Tierp en kontinuerlig insamling av uppgifter om befolkningens sjukvårdskonsumtion i primärvården och läkemedelskonsumtion. Materialet ger goda möjligheter till populationsbaserade epidemiologiska studier. Ett exempel är Dag Isacsons avhandling "Heavy use of prescription drugs" (1987), som utgår från enheten för forskning inom primärvård och socialtjänst och Socialmedicinska institutionen, Uppsala universitet. Key words: Primärvård, forskning, läkemedelsanvändning, Tierp. LB06392T//AM Hensjö, Lars-Olof. Min 68-årige patient 1989 (10(3)) pp 116-116 AllmänMedicin Varför käre patient med så svår astma, svåra magsår och ångest? Varför hämtade Du ut alla läkemedlen och lade sedan in dem i skåp och byrålådor? Hur stor roll spelade 15-kortet, dvs att läkemedlen inte kostade något? Men, varför, varför tog du inte de ordinerade läkemedlen, som nog kunde lindrat Din stora plåga? Trots mitt stora intresse för läkemedel, min ganska ambitiöst förda läkemedelslista sedan många år gick det så fel. Key words: fallbeskrivning, astma, magsår, ångest. LB06402T//AM Ribacke, Mats. Två tidskrifter som sväljer stort och smått 1989 (10(4)) pp 140-140 AllmänMedicin I AllmänMedicin nr 1/89 för Göran Westman fram tanken att tidskriften AllmänMedicin skall ha en särskilt sektion för originalarbeten. För den i akademisk medicin oinvigde skall förtydligas att man så benämner forskningsrapporter avsedda som meritering, till exempel del av ett avhandlingsarbete. Han efterlyser ett fast referentsystem, och ser gärna att institutionerna tar på sig en roll där. Key words: tidskrifter, AllmänMedicin, SJPHC, debatt. LB06393T//AM Andersson, Sven-Olof. Mattsson, Bengt. Allmänläkare som lärare i grundutbildningens tidiga del - erfarenheter från Umeå 1989 (10(3)) pp 121-122 AllmänMedicin Under åren 1981-1988 har allmänläkare tjänstgjort som huvudlärare i grundutbildningen i Umeå i ungefär 2 veckor under preklinisk tid. Medverkan har varit i kurserna medicinsk psykologi I och II och artikeln beskriver något om innehållet och värdet av de tidiga allmänmedicinska bidragen. Key words: allmänmedicin, medicinsk utbildning, utvärdering, Umeå. LB06396T//AM Mattsson, Bengt. Asp, Rolf. Något om alexitymi-begreppet ur ett allmänläkarperspektiv 1989 (10(3)) pp 127-129 AllmänMedicin På allmänläkarmottagningar söker ofta patienter med kroppsliga besvär utan sk organisk orsak. Tämligen grovt och oprecist blir etiketteringen ofta "psykosomatiskt". Alexitymibegreppet har givit nytt ljus åt förståelsen och betraktelsesättet av dessa patienter. Artikeln ger en bakgrund till vad alexitymitermen innebär och hur neurosbegreppet relaterar till detta. Aspekter på behandling och bemötande tas också upp. Key words: psykosomatiska sjukdomar, mentala störningar, alexitymi. LB06419T//AM Thörn, Hans. Se upp med GP nostalgi! 1989 (10(5)) pp 184-185 AllmänMedicin Vi måste lära oss att lita på vår kliniska förmåga och inte utreda i onödan, för säkerhets skull! Vi måste lära oss att som John Fry utveckla innehållet i verksamheten utifrån dess lokala förutsättningar. En bra organisation måste försvaras mot attacker från trendiga läkare och administratörer. Key words: GP nostalgi, trendiga läkare, lokala förutsättningar, debatt. LB06397T//AM Lindman, Anders. Möte med landets FoU-enheter. Referat från årligt möte med landets enheter för forskning och utveckling inom primärvården 1989 (10(3)) pp 130-130 AllmänMedicin Rubriker: FoU i primärvården inte bara en angelägenhet för doktorerna Etik Dataproblem Allmänmedicin och hälsouniversitet Tidskrifter och publikationer Kommande möten Key words: FoU-enheter, forskning, utveckling. LB06399T//AM Björkelund, Cecilia. Symposium om suicidförebyggande arbete på Riksstämman den 1.12.1988 1989 (10(3)) pp 132-133 AllmänMedicin På Riksstämman genomfördes ett utmärkt symposium om suicidförebyggande arbete, anordnat av sektionen för allmänmedicin gemensamt med sektionen för psykiatri. Mats Ribacke, allmänmedicinare från Hofors, hade samlat personer med stor kunskap och erfarenheter om suicidförebyggande arbete omkring sig. Key words: självmord, prevention, kongressrapporter, riksstämman. LB06391T//AM Fabian, Christina. Sjönell, Göran. Vlastos, Moa. Möte med John Fry 1989 (10(3)) pp 112-115 AllmänMedicin Besök en engelsk allmänläkarkollega! Lär och inspireras av hans arbete! Åk sedan hem och avskaffa den byråkratiska vårdcentralsadministrationen! Dessa råd ges efter ett besök hos John Fry, välkänd GP, Beckenham Kent. Key words: John Fry, allmänläkarkollega. LB06400T//AM Håkansson, Anders. Tivell, Erland. Recensioner 1989 (10(3)) pp 134-134 AllmänMedicin Key words: recensioner, Människan i arbete. Lundgren N, Luthman G. Elgstrand K. Nordstedts Förlag AB, 1987. LB06408T//AM Håkansson, Anders. Epidemiology of pregnancy an infancy. Population-based studies in primary health care 1989 (10(4)) pp 150-151 AllmänMedicin Anders Håkansson, disputerade den 31 maj vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby på en avhandling om gravida kvinnor och späda barn. Opponent var professor Leiv S Baketeig vid Statens Institutt for Folkehelse i Oslo. Ordförande vid disputationen (och tillika handledare) var professor Bengt Scherstén. Key words: graviditet, spädbarn, hälsoproblem, riskfaktorer, epidemiologi, doktorsavhandlingar. LB06424T//AM Olsson, Björn. Ett lärorikt fall 1989 (10(5)) pp 196-196 AllmänMedicin Utifrån en fallbeskrivning av en kvinnlig patient med lång och mångskiftande symtombild diskuteras om en sådan bild kan dölja en underliggande ångest till följd av exempelvis sexuella övergrepp i barndomen. Författaren ställer frågan vart incestoffren tar vägen i vuxen ålder om de dyker upp som polysymtomatiska patienter på vårdcentralerna. Key words: incest, psykosomatiska sjukdomar, fallstudier. LB06409T//AM Gran, Birger. Teorier och metoder för samhällsbaserad intervention 1989 (10(4)) pp 152-154 AllmänMedicin Följande text är ett sammandrag och en bearbetning till svenska av ett avsnitt ur: "Take Heart - a Consultative Document on the Development of Community-based Heart Health Initiatives within Wales", from the Directorate of the Welsh heart programme, Heart beat Wales, september 1985. Key words: public health, intervention, prevention, hälsoprogram. LB06401T//AM Sjönell, Göran. Ribacke, Mats. En hyllning till Bo J A Haglund. Tack Bosse 1989 (10(4)) pp 136-138 AllmänMedicin Key words: Bo J A Haglund. LB06403T//AM Sjönell, Göran. Allmänmedicinen vid vägskälet 1989 (10(4)) pp 140-141 AllmänMedicin På väg hem från den 12:e världskongressen i allmänmedicin, Wonca-konferensen i Jerusalem, är det med stor tillfredsställelse och glädje jag konstaterar att den internationella allmänmedicinen, "general practice/family medicine", utvecklats mycket snabbt och dynamiskt. Key words: allmänmedicin. LB06407T//AM Lundqvist, Gunnar. Om allmänläkare i allmänhet och distriktsläkare i synnerhet 1989 (10(4)) pp 147-149 AllmänMedicin Barnhälsovård, barnmisshandel, allmänläkare, debatt. Key words: allmänläkare, distriktsläkare, barnmisshandel, ökning. LB08802T//AM Norrby, Kaj. Fritt från WONCA, Jerusalem - referat och reflexioner kring 12:e världskongressen i familjemedicin 1989 (10(6)) pp 237-238 AllmänMedicin Det är mycket som händer när familjemedicinarna har världskongress. Ett ämne kan finna sin form, men en form kan också finna sitt innehåll. Familjemedicin är i internationella sammanhang ett vittfamnande ämne som inrymmer mycket av det som sker i mötet mellan professionella och vanligt folk utanför sjukvårdens institutioner. Denna bredd präglade ett intensivt möte i Jerusalem maj-juni 1989 och det bestående intrycket är, att man nu är rädd om bredden på ämnet, mer än man är rädd för den. Som ett försök till sammanfattning kan man säga att den medicinska humanismen, som vi allmänmedicinare skall stå för, innehåller både Newtons naturbundenhet och Einsteins kvantmekanik med dess osäkerhetsrelation. Medicinsk humanism är för allmänmedicinare inget privilegium, men däremot ett krav. "Hur mycket hjälper vi", "vad ser vi hos patienten, i familjen, i samhället" var det universiella temat som de här dagarnas arbete omfattade. Geografiska och kulturella olikheter utgjorde inget hinder i diskussionerna, snarare berikade de dem. Key words: allmänmedicin, kongressrapporter, familjemedicin. LB06415T//AM Elkan, Eivor. Recensioner 1989 (10(4)) pp 175-175 AllmänMedicin Key words: recensioner, Roness A- Psykiatri og religion - en religionspsykologisk innföring. Ale Roness. Universitetsforlaget 1988 ISBN 82-00-03583-2 LB06420T//AM Ask, Henrik. Allmänläkaren vid den stora floden - en sann berättelse från Järvsö 1989 (10(5)) pp 185-188 AllmänMedicin Key words: allmänläkare, Järvsö. LB06421T//AM Olofsson, Christer. Olsson, Peter. Nöjda allmänmedicinare i Blekinge? 1989 (10(5)) pp 188-188 AllmänMedicin Några lokala avhopp från primärvården i östra Blekinge var utgångspunkten för en enkät till distriktsläkare och FV-läkare. Key words: allmänmedicinare, Blekinge, primärvård. LB08810T//AM Ribacke, Mats. Nytt från SFAM 1989 (10(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Den nya styrelsen i SFAM har haft två sammanträden och kan därmed sägas ha kommit igång. Styrelsen har ambitionen att bredda engagemanget i allmänmedicinska frågor bland medlemmarna. I det syftet har vissa ansvarsområden identifierats och styrelseledamöter fått områdesansvar. Kring sig har de möjlighet att skapa en "trust", som är att uppfatta som ett resonemangs- och rådhämtningsforum, och samtidigt en informationskanal. Vi ser det viktigt att informera om vilka i styrelsen som fått sig tilldelade olika bevakningsområden, för att ge enskilda SFAM-medlemmar möjlighet att kontakta och agera i olika frågor in mot styrelsen. Här följer en kort uppräkning. Key words: SFAM, allmänmedicinska frågor. LB06425T//AM Sjölin-Israelsson, Britt. Höftfrakturer - litteraturöversikt 1989 (10(5)) pp 197-198 AllmänMedicin En litteraturgenomgång visar att höftfrakturer tillhör de mest betydelsefulla skadorna bland de äldre. Frakturen medför i stor utsträckning kvarstående gångsvårigheter och ökat hjälpbehov. Orsaken till frakturen är oftast en fallolycka. Yrsel eller nedsatt muskeltonus bidrar. Kvinnor, de allra äldsta, ensamstående, rökare och alkoholister finns överrepresenterade bland de drabbade liksom ventrikelresecerade och patienter med thyreotoxicos samt institutionsboende. Preventiva åtgärder måste i första hand riktas mot olika livsstilsfaktorer. Förebyggande av olycksfall på vårdinstitutioner är också angeläget. Key words: frakturer, riskfaktorer, prevention, äldre, höftfrakturer. LB06426TB//AM Waller, Ulla. Aho, Marja-Leena. Erfarenheter av fyra års hjärt- och kärlpreventivt arbete 1989 (10(5)) pp 203-204 AllmänMedicin Sedan 1985 bedrivs Hjärt- och kärlprojekt i östra Norrbotten. Arbetet är uppdelat i två avdelningar. I populationsstrategin försöker vi på många olika sätt att nå ut till hela befolkningen med information och påverkan. Högriskstrategin utgörs av screening av årskullar av 40-åriga män. Resultaten visar att medelkolesterol har minskat med 6 procent 1986-1989. Minskningen är 9 procent inom Kalix kommun där man sedan slutet av 1985 arbetat aktivt med populationsstrategin. Andelen rökare har 1986-1988 minskat från 41 procent till 33 procent. Key words: hjärt- kärlsjukdomar, prevention, hälsoupplysning, Norrbotten. LB08804T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1989 (10(5)) pp 199-202 AllmänMedicin Verapamil - hepatotoxicitet. Confortid. Triple sulfa-vagitorier/kräm och amning. Daonil (glibenklamid). Vad är naturmedel? Kontroll Försäljning Naturmedel på apotek Produkterna skall ha: Kundernas åsikter. Förändringar inom hälsokostområdet. Key words: läkemedel, Verapamil - hepatotoxicitet, Confortid, Triple sulfa-vagitorier/kräm och amning, Daonil (glibenklamid), naturläkemedel. LB06427T//AM Nilsson, Ingemar L. Handledning av underläkare - exemplet Piteå 1989 (10(5)) pp 205-206 AllmänMedicin Piteå sjukvårdsdistrikt omfattar ett tio mil brett bälte av Sverige och sträcker sig 40 mil in till norska gränsen. Inom detta område finns ca 25 distriktsläkare som ansvarar för primärvården för de 65 000 invånarna. Alla våra läkare har av tradition handlett underläkare och sedan 1983 finns en tydlig organisation för hur handledningen ska skötas. Jag ska här försöka ge en bild av idéerna bakom denna handledning, hur den har tett sig, samt hur vi tänker förbättra den ytterligare under kommande år. Key words: medicinsk utbildning, handledning, primärvård, Piteå. LB06428T//AM Lindman, Anders. Finns det några rökfria restauranger i Luleå? 1989 (10(5)) pp 207-207 AllmänMedicin Det var en fråga som vi på Samhällsmedicinska enheten ställde oss när vi i våras skickade ut en enkät till samtliga restauranger och offentliga lokaler i Luleå. Vi fick svar från alla hundra. Key words: rökfria restauranger, Luleå. LB06439T//AM Malmberg, Ole. Johansson, Anders. Malmberg, Birgitta. Malmberg, Torsten. Miljöprofil - ett nytt hjälpmedel i det långsiktiga miljö- och hälsovårdsarbetet 1989 (10(6)) pp 250-251 AllmänMedicin Nutidsmänniskan utsätts för allt fler hälsorisker av fysikalisk, kemisk och biologisk natur. Enligt HS90 har primärvården ansvar för kartläggning av sådana risker i lokalsamhället. Syftet med den aktuella studien är att testa i vilken utsträckning det går att bryta ned tillgängliga data till församlingsnivå. Miljöprofilen tillhandahåller bakgrundsdata för det lokala hälsovårdsarbetet och ger incitament till samarbete mellan miljö- och hälsovårdande organ. Key words: miljö, hälsa, riskfaktorer, prevention, humanekologi, Tollarp. LB06433T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1989 (10(5)) pp 222-222 AllmänMedicin Almene helbredsproblemer - en laerebog i almen medicin. Red. Hollnagel, H. Nörrelund, N. Schroll, H. Rubriker: Utgår från praktiken Arbetsmetoder Kontaktorsaker Vanliga patienter Vanliga teman Prevention Samarbete o visioner Bedömning Key words: recensioner, arbetsmetoder, kontaktorsaker, vanliga patienter, vanliga teman, prevention, samarbete o visioner, bedömning. LB06436T//AM Lehtipalo, Göran. Allmänmedicinen för mig 1989 (10(6)) pp 227-228 AllmänMedicin Allmänmedicinens kärna är för mig konsultationen. Med detta vill jag ha sagt att det är i mottagningsarbetet jag ser bristerna men även möjligheterna. MVC, BVC och diverse annat är för mig inga nödvändiga ingredienser. Tvärtom. Jag vill få koncentrera mig på och begränsa mig till mottagningsarbetet inklusive hembesök samt att få försöka utveckla detta. Min otillräcklighetskänsla är tillräcklig annat förutan. För övrigt har jag ett liv även utanför arbetet. Key words: allmänmedicin. LB06440T//AM Bjerre, Bo. Block, Pontus. Diagnostik och behandling av maxillarsinuiter i primärvård - Ultraljuds- och klinisk undersökning 1989 (10(6)) pp 252-257 AllmänMedicin Ultraljudsundersökning är en enkel och ofarlig metod vid diagnostik av maxillarsinuiter. Utan särskild träning lärde vi oss snabbt att använda metoden och uppnådde en god säkerhet vid bedömning av "frisk" eller "sjuk" käkhåla. I 1/3 av fallen avvek ultraljudsundersökningen från den kliniska bedömningen. I vår strävan att minska antibiotikabruket var ultraljudsdiagnostik ett bra hjälpmedel. Andelen antibiotikabehandlade maxillarsinuiter halverades utan att utläkningsresultatet försämrades. Key words: näsa och bihålor, infektioner, diagnos, sinuit, ultraljud. LB08811T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1989 (10(1)) pp 23-26 AllmänMedicin Podofyllin. Mogadon. Nitrazepam. Waran. Naprosyn. Kampanj om högt blodtryck på apoteken. Läkemedelsanvändning vid hypertoni.,Ingegerd Agenäs. Key words: hypertoni, Podofyllin, Mogadon, Nitrazepam, Waran, Naprosyn. LB06434T//AM Björkelund, Cecilia. Varför skriver så få kvinnliga läkare artiklar i AllmänMedicin? 1989 (10(6)) pp 226-226 AllmänMedicin Förhållandet mellan artiklar med enbart manliga författare och artiklar med både manliga och kvinnliga författare respektive enbart kvinnliga är vanligen 6:3:2. Det är således oftast tre gånger så många "manliga" artiklar som "kvinnliga". Key words: artiklar, kvinnliga läkare. LB06435T//AM Ribacke, Mats. EGPRW - allmänmedicinskt forskarforum 1989 (10(6)) pp 226-227 AllmänMedicin Allmänmedicin som forskande akademisk specialitet är ung. Sedan början av 1970-talet (formellt från 1974) finns en workshop vars syfte är att stimulera allmänmedicinsk forskning i Europa. Gruppen antog namnet European General Practice Research Workshop. Med kort avbrott i kontinuiteten har SFAM haft nationell representant i gruppen. Key words: allmänmedicin, forskning, EGPRW. LB08801T//AM Andersson, Sven-Olof. "Health is being happy" Glimtar från en kurs i epidemiologi och fältforskningsmetodik 1989 (10(6)) pp 234-236 AllmänMedicin Kunskaper i epidemiologi och praktiska metoder för insamling av data stod i fokus för den internationella, tvärdiciplinära kurs som för andra året i rad genomfördes i Strömbäck utanför Umeå. Sven-Olof Andersson, distriktsläkare vid Mariehems Vårdcentral i Umeå, var en av deltagarna och redovisar här några glimtar från kursen. Key words: epidemiologi, utvecklingsländer, datainsamling. LB08803T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1989 (10(6)) pp 239-242 AllmänMedicin Flagyl (metronidazol) Loperamid. Antabus (Dispan). Ginsengpreparat. Sou tsian-te. Sjukvårdens läkemedelsanvändning under 1988 och första halvåret 1989. J Lars G Nilsson. Ökning mätt i DDD. Kostnadsutveckling. Enskilda preparat och preparatgrupper. Först halvåret 1989 - astmamedel ökar mest. Svårt att göra meningsfulla analyser. Key words: läkemedel, Flagyl, Antabus (Dispan), Ginsengpreparat, Sou tsian-te, Leperamid. LB06441T//AM Löfgren, Jerker. FV-klubben i Norra Älvsborg 1989 (10(6)) pp 258-258 AllmänMedicin FV-klubben är ett uppskattat forum för blivande allmänläkare i Norra Älvsborgs landstingsområde. Vi träffas två gånger per år sedan 1986. Syftet är dels att öka sammanhållningen och stärka vi-känslan, dels att utbyta information mellan FV-läkarna och lokal primärvård. Träffarna ger också ett medicinskt kunskapsmässigt utbyte i ämnen som känns matnyttiga och som vi själva väljer ut. Key words: allmänläkare, medicinsk utbildning, Älvsborg. LB08807T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1989 (10(2)) pp 71-74 AllmänMedicin Cimetidin. Vaccinera sig mot den aktuella influensan. Apekumarol (dikumarol). Tryptofan. Information om förskrivning - ett nödvändigt hjälpmedel för att uppnå rationell läkemedelsanvändning. Bassortiment av extempore-beredda dermatologiska medel. Lars Landersjö, Apotekens centrallaboratorium Apoteksbolaget. Bassortimentlistor. Några kommentarer till enskilda beredningar. Key words: läkemedel, Cimetidin, Apekumarol (dikumarol), Tryptofan. LB06437T//AM Recht, Leopold. A New, Simple Hand Test for Assessment of Normal Grip Function and for Detection of Early Inflammatory Hand. Dysfunction in Primary Health Care 1989 (10(6)) pp 243-244 AllmänMedicin Leopold Recht, disputerade den 2 juni vid institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby på en avhandling om en ny handtest. Opponent var professor Gösta Tibblin, Uppsala. Ordförande vid disputationen var professor Bengt Scherstén. Key words: handtest, screening, populationsstudier, handhandikapp. LB08805T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1989 (10(4)) pp 155-158 AllmänMedicin NSAID-preparat. Calciopentabletter. Iliadin och Nezeril. Gingival hyperplasi är en välkänd biverkan av fenytoinbehandling. Tymelyt. Cortisolproduktion. Spironolakton. Lobac. Egenvårdsläkemedel. Anders Wessling. Kundernas behov styr apotekens information om egenvård. Monica Ribohn, Apoteksbolaget. Key words: läkemedel, NSAID-preparat, Calciopentabletter, Iliadin och Nezeril, Tymelyt, Spironolakton. LB08806T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1989 (10(3)) pp 117-120 AllmänMedicin Morfin. Renitec. Farmakogenetik. Gunnar Alván. Läkemedelsmetaboliska polymorfismer. Acetylering. Oxidativ metabolism. Avvikande plasmakolinesteras. Malign hypertermi. Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist. Akut intermittent porfyri. Läkemedelsbiverkningar. Allmänna synpunkter på individuell variation inom farmakoterapin. Key words: läkemedel, Morfin, Renitec. LB08808T//AM Andersson, Dan. SFAM:s höstmöte i Gävle 1988 - ett collage i ord och bild 1989 (10(2)) pp 88-91 AllmänMedicin Key words: SFAM, höstmöte, Gävle. LB08800T//AM Hallberg, Hans. 6:e Nordiska Kongressen i Allmänmedicin 1989 (10(6)) pp 229-233 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin. LB06484T//AM Österberg, Eva. Urinary tract infection in primary health care Aspects of clinical evaluation, etiological factors, laboratory diagnosis and therapy 1990 (11(3)) pp 101-103 AllmänMedicin Vid diagnostik av bakterieuri hos kvinnor med UVI-symtom bör nitrittest användas primärt för att identifiera en andel av de bakterieuriska urinproven som sedan inte behöver analyseras ytterligare. För nitritnegativa prover kan koncentrationsbestämning av bakteriellt ATP med bioluminescensmetodik komma att bli ett användbart diagnostiskt hjälpmedel, efter vissa metodologiska förbättringar. Låga koncentrationer av E. coli i mittströmsurin, vid UVI-symtom, har klinisk relevans, åtminstone vid renkultur. Dessa fall kan inte diagnostiseras tillfredsställande med tillgängliga screeningsmetoder, utan uppföljande specialodling. Vid nedre urinvägsinfektion med E. coli är P-fimbriering ingen markör för mindre godartad infektion, behov av längre behandlingstider eller UVI-benägenhet. Endosbehandling med trimetoprim har klart sämre effekt än 7-dagarsbehandling. Key words: urinsystemet, bakterieinfektioner, diagnos, klinisk forskning, UVI. LB06490T//AM Bergstad, Bo. Åbom, Benkt. Allmänläkaren som praktiker och forskare 1990 (11(4)) pp 137-138 AllmänMedicin Den 9 november 1989 bildades SFAM i Gävleborg. I samband med bildande hölls högtidsföreläsning av professor Per Fugelli, Bergen, under rubrikerna "Allmänläkaren som praktiker" och "Allmänläkaren som forskare". Föreläsningarna är inspelade på video av Christer Blondell, Allmänmedicinska institutionen, Uppsala och användbara i olika utbildningssammanhang. Föreningen är en lokalavdelning till riksorganisationen Svensk Förening för Allmänmedicin. Till medlem kan antas läkare, blivande läkare och annan medicinsk yrkesutövare eller företrädare för allmänmedicinen närstående verksamhet. Föreningens ändamål är att främja forskning, utvecklingsarbete och efterutbildning inom allmänmedicinen i Gävleborgs län. Detta sker genom att föreningen initierar och arrangerar aktiviteter som främjar föreningens ändamål. Samtidigt grundades stiftelsen Gävleborgs Allmänläkarfond som har samma syfte som föreningen. Stiftelsen kommer att lämna bidrag till projekt genom att dela ut stipendier. Key words: SFAM, Gävleborg, allmänläkare, forskare, praktiker. LB06499T//AM Lindskog, Ulla. Bremberg, Sven. Elever med MBD - hur spåras de? 1990 (11(4)) pp 160-162 AllmänMedicin Det är av stor vikt att barn med koncentrationssvårigheter, motoriska problem och perceptionsrubbningar ges adekvat hjälp inom skolan. För att kunna göra detta måste problemen uppmärksammas, helst före skolstart. I avsikt att undersöka i vilken utsträckning detta sker, studerades 595 elever i 31 klasser i årskurs 1 och 2 genom lärarintervjuer. Vid misstänkta problem genomfördes neurologisk undersökning och psykologisk testning. MBD-problematik (MBD=minimal brain dysfunction) konstaterades hos 2,2% av eleverna. I 85% av fallen hade detta inte uppmärksammats före skolstart. Som stöd i skolan hade i samtliga fall hjälp givits av speciallärare. Detta gjordes vanligen för att hjälpa barn med koncentrationsproblem att följa med i undervisningen, och specifika inlärningsproblem hade inte kartlagts. De aktuella metoderna för uppspårning av MBD-problem fungerade inte tillfredsställande, vilket kan ha flera orsaker. Ett bra screeningsprogram inom barnhälsovården är väsentligt, men lika viktigt är väl fungerande informationskanaler mellan barnhälsovård, förskola och skola. Key words: skolbarn, perception, forskning, diagnos, terapi, MBD. LB06494T//AM Olsson, Birgitta. Hur upplevs deltagande i riskfaktorscreening? 1990 (11(4)) pp 144-147 AllmänMedicin Screeningundersökningar har använts sedan början av 1900-talet, men till att börja med användes de främst för att sålla bort sjuka människor då man anställde personal. Först på 50-talet kom screeningsmetoder till användning för att tidigt hitta personer med risk att insjukna i vissa sjukdomar (1). En del nackdelar med screeningundersökningar har uppmärksammats under senare år, t ex de problem som uppstår när ett tillstånd med risk för senare sjukdom påvisas. Man diskuterar vad "stämplings"-effekten kan innebära (2) och i en nyligen publicerad artikel beskrivs vissa negativa psykiska effekter hos deltagare i riskfaktorscreening (3). Vid en intervjuundersökning bland 100 personer som deltagit i riskfaktorscreening vid vårdcentral framkom att deltagande stimulerat till förändringar vad gäller levnadsvanor, men även att deltagande väckt viss oro och förvirring (4). Key words: riskfaktorscreening, screeningsmetoder. LB06486T//AM Hermansson, Ingemar. Doktor Anton Tjechov och allmänmedicinen Skönlitteratur som väg till människokunskap 1990 (11(3)) pp 123-126 AllmänMedicin För att läkare, särskilt allmänmedicinare, skall kunna göra ett bra arbete bland medmänniskorna måste han/hon ha en både bred och djup människokunskap. Livets egna erfarenheter kan ge oss en del av detta, men också skönlitteraturen kan vara en väg, som leder mot samma mål. Skönlitterära studier och led i utveckling till medmänsklighet, kunde gärna organiseras genom samarbete mellan allmänmedicinska och litteraturvetenskapliga institutioner. Jag ger i artikeln nedan exempel på ett sätt att läsa författaren och läkaren Anton Tjechov, som ger oss intressanta aspekter på allmänmedicinen. Key words: allmänläkare, humanism, debatt, skönlitteratur, människokunskap. LB06487T//AM Werner, Bo. Grupp-BVC - ett arbetssätt med många fördelar 1990 (11(3)) pp 127-129 AllmänMedicin Det sedvanliga BVC-arbetet med hälsokontroll och vaccinationer kan kombineras med gruppverksamhet där föräldrar och barn ingår. Detta arbetssätt, som förenar hälsokontrollernas höga anslutning med gruppernas möjligheter att utnyttja föräldrarnas egna erfarenheter, har i vårt arbete visat sig ha många fördelar. Här redovisas erfarenheter av grupp-BVC samt en enkätundersökning bland föräldrarna under tre års verksamhet vid två barnavårdscentraler i Örebro. Key words: barnhälsovård, intervju/enkätundersökningar, utvärdering, föräldrar, föräldragrupper, Örebro. LB06488T//AM Bengtsson, Karin. Recensioner 1990 (11(3)) pp 130-130 AllmänMedicin Key words: recensioner, Rena sprutor till narkomaner - HIV-förebyggande åtgärder enligt Lundamodellen. Ljungberg B. Tunving K. Andersson B. Studentlitteratur 1989. LB06497T//AM Rytter Evensen, Åsa. Utposten, et norsk tidskrift for allmenn- og samfunnsmedisin 1990 (11(4)) pp 157-158 AllmänMedicin Kirsti Malterud er en av de seks redaktörene i Utposten. Åsa Rytter Evensen, medlem av redaksjonskomiteen, har for denne artikkelen intervjuet henne om tidsskriftet hun og de andra redaksjonsmedlemmene brenner for. Utposten har for tiden en desentralisert redaksjonell modell som skiller seg sterkt fra andre medisinske fagtidsskrifter. Nyskapningen ble mött med betydelig skepsis, men har vist seg å ha god overlevelsesevne, ikke minst takket vaere betydelige administrative talenter i redaksjonen. Key words: allmänmedicin, Utposten. LB06493T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Kolesterolet som folkrörelse - preventionen exploaterar människors dödsångest 1990 (11(4)) pp 141-143 AllmänMedicin Det vetenskapliga underlaget för en storskalig sänkning av kolesterolnivåerna i befolkningen är bräckligt. Ändå är detta ett projekt som håller på att verkställas, vilket är den verkliga epidemiologiska paradoxen. Befolkningens naturliga dödsångest är en säker måltavla för budskapet om kolesterolsänkning och medicinen har i sin offensiv stöd av politiker och massmedia. Dödsångesten bör emellertid inte aningslöst exploateras, då den spelar en viktig roll i människans liv. Key words: kolesterol. LB06498T//AM Moström, Peter. Screening för diabetes mellitus vid vårdcentral 1990 (11(4)) pp 159-160 AllmänMedicin I början av 80-talet valde Norrbottens läns landsting ut fem prioriterade områden utifrån de viktigaste hälsoproblemen och deras orsaker (1). Ett av dessa områden är hjärt-kärlsjukdomar. Hjärt-kärlsjukdomar kan vara en komplikation till diabetes mellitus, som är en vanlig sjukdom i norra Sverige och också en vanligare dödsorsak här än i landet i övrigt (2). vid Piteå vårdcentral (numera uppdelad i Norr och Söder) har vi därför sedan 1987 aktivt sökt efter diabetes mellitus hos våra patienter. Majoriteten av diabetikerna som diagnostiseras vid en screening är symtomfria och eftersom man kommer in tidigt i sjukdomsförloppet, hoppas man kunna senarelägga eller i vissa fall kanske helt förhindra diabeteskomplikationer hos dessa. Genom att upptäcka och ta hand om personer med nedsatt glukostolerans (NGT) hoppas man minska risken att dessa senare ska utveckla manifest diabetes. Syftet med vår diabetesscreening är att påverka insjuknande i diabetes och frekvensen av diabeteskomplikationer. Key words: diabetes mellitus, screening, prevention, Piteå. LB06476T//AM Dahl, Göran. Intervention vid tidiga alkoholproblem - en pilotstudie 1990 (11(2)) pp 81-84 AllmänMedicin De sista åren har uppmuntrande resultat rapporterats vid intervention vid lätta eller "tidiga alkoholproblem". Från primärvård finns dock hittills få interventionsstudier på denna målgrupp där man med objektiva metoder försökt se på effekten på alkoholkonsumtion. Här redovisas en pilotstudie där avsikten var att utveckla en interventionsmodell anpassad till primärvård och studera behandlingseffekterna. Gynnsamma resultat erhölls mätt i förändring av S-GT-värden. Key words: alkoholism, intervention, primärvård, forskning. LB06500T//AM Arborelius, Elisabeth. Timpka, Toomas. En jämförelse av patienters och läkares kommentarer av videoinspelade läkarbesök 1990 (11(4)) pp 163-165 AllmänMedicin . Syftet med föreliggande studie var att jämföra patienters och läkares kommentarer när de ser videoinspelade läkarbesök. 46 videoinspelningar av läkarbesök gjordes på fyra vårdcentraler. Sammanlagt deltog 12 distriktsläkare och 46 patienter. Efteråt fick patienterna och läkarna - vid olika tillfällen - se inspelningarna och spontant kommentera dessa. Det är stor skillnad mellan patienters och läkares kommentarer som upplevelser av ett läkarbesök. Skillnaden avspeglar deras olika roller och assymetrin i situationen. Patienterna förefaller ha ett relationsorienterat perspektiv, medan läkarna har ett mer instrumentellt. En nyckelfaktor för interaktionen mellan patient och läkare tycks vara förmågan att uppnå samstämmighet, att kommunicera utifrån samma våglängd. En distriktsläkare uttryckte det som att "hitta samma melodi". Key words: läkare-patientrelationer, forskning, kommunikationssvårigheter. LB06501T//AM Westman, Göran. Att förhindra sjukdom eller att befrämja hälsa - två olika utgångspunkter för förebyggande arbete 1990 (11(4)) pp 169-171 AllmänMedicin Ämnet allmänmedicin introducerades relativt sent i Sverige jämfört med de andra nodiska länderna. Först under 1980-talet blev ämnet självständigt vid de medicinska fakulteterna. Under samma tid fick Sverige också en ny hälso- och sjukvårdslag som antogs av riksdagen 1983. Både lagen och det nya ämnet omfattas av tankar kring medicinskt förebyggande arbete. Praktiska erfarenheter av förebyggande arbete finns hos företrädare verksamma inom svensk allmänmedicin. Teoriutvecklingen har emellertid bara börjat. I artikeln presenteras en modell för undervisning i ämnet allmänmedicin som inte bara tar upp prevention som förhindrande av sjukdom (disease prevention) utan också befrämjande av hälsa (health promotion). Key words: allmänmedicin, utbildning, prevention. LB06481T//AM Thörn, Hans. Familjemedicin - innovation eller allmänmedicin i ny skepnad 1990 (11(3)) pp 97-99 AllmänMedicin För en allmänläkare på landet verkar familjemedicin vara ett bekant tema. Är inte familjemedicin det vi arbetar med varje dag? Vi ser ju ofta medlemmar ur samma familj för olika sjukdomar och problem. Ofta inser vi samband mellan problem och familjesituation, hereditet och uppväxtmiljö. Vi har nära kontakt med familjemedlemmar i livets skeden och brytningstider. Är inte detta familjemedicinens essens? Ja och nej. Familjemedicin är både detta och något annat. Key words: familjemedicin, allmänmedicin. LB06502T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1990 (11(4)) pp 172-172 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lundborg, G. Handkirurgi - en introduktion. Studentlitteratur 1988 ISBN 91-44-27351-7 LB06470T//AM Jaenson, Elisabeth. Specialistutbildning i allmänmedicin från Malmös horisont 1990 (11(2)) pp 2 AllmänMedicin Mitt arbete för att förbättra specialistutbildningen i allmänmedicin grundar sig på egen bitter erfarenhet av obefintlig handledning och dåligt anpassad tjänstgöring. Det är först efter många års arbete inom allmänmedicinen som jag så småningom fann fotfästet och såg mina patienters behov och hur jag skulle bemöta dem. De steg som ingick i denna process och som sedan varit grundpelare i vårt arbete med specialistutbildningen i Malmö är: . förebilden . Balintgruppen . samhörigheten . målet . tiden Key words: specialistutbildning, allmänmedicin, Malmö. LB06459T//AM Recht, Leopold. Recensioner 1990 (11(1)) pp 32-32 AllmänMedicin Key words: recensioner, Reumatology. Mörk Hansen T. Munksgaard, 1989. ISBN 87-16-06809 LB06468T//AM Wennberg, Jacob. Diabetes Type 2 - results from a population study of women and from four primary health care centres with special reference to riskfactors for diabetes 1990 (11(2)) pp 63-64 AllmänMedicin Hans Lundgren disputerade den 23 september 1989 vid Allmänmedicinska institutionen i Göteborg på en avhandling om diabetes mellitus typ 2 med tonvikt på riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. Opponent vid disputationen var Erik Trell, professor i allmänmedicin i Linköping. Som ordförande fungerade professor Calle Bengtsson, tillika respondentens handledare. Key words: diabetes mellitus, kvinnor, riskfaktorer, prevalens, longitudinella studier, forskning, Göteborg, doktorsavhandlingar. LB06467T//AM Andersson, Stig. Kan lidandet ha en mening? 1990 (11(2)) pp 62-62 AllmänMedicin Ett sätt att ge lidandet mening är att uppfatta det som ett straff. Det är en gammal tankegång. Alla är vi syndare. Nog förtjänar vi ett mått av vedergällning. En modern variant lurar när vi läkare och samhället betonar den enskildes ansvar för sin hälsa. Hur du skött dig? Vad var det jag sa? Nu får du stå för vad du själv åstadkommit! Detta moraliserande är faran med "hälsofostran" om den blir ensidigt inriktad på yttre levnadssätt. Men vi är samtidigt både betingade och ansvariga, förutbestämda och fria. I det kraftfältet lever vi alla. Rabbe Enckell har skrivit en dikt att lägga på minnet. Key words: lidande, mening. LB06455T//AM Örstig, Inger. Vistelse på Tallmogården - ett försök att utvärdera behandlingseffekten 1990 (11(1)) pp 28-30 AllmänMedicin Majoriteten av patienterna, som fick bidrag från Västmanlands läns landsting för Tallmogårdenvistelse åren 1983-85 var överviktiga. Viktnedgången för patientmaterialet i sin helhet var blygsam. Vid remisskrivning bör man troligen försäkra sig om motivation hos patienten samt uppföljningsmöjligheterna efter hemkomsten. Patienterna med diagnosen inflammatorisk ledsjukdom har i studien lyckats bäst med viktnedgång, har angivit minskad medicinförbrukning, mindre värk och större rörlighet efter Tallmogårdenvistelsen. Denna patientgrupp är dock relativt liten. De flesta patienterna angav en markant och bestående höjning av livskvaliten. Key words: hälsohem, intervju/enkätundersökningar, utvärdering, Tallmogården. LB06456T//AM Hellénius, Mai-Lis. Stort behov av utbildning i prevention av hjärt/kärlsjukdom 1990 (11(1)) pp 31-33 AllmänMedicin Nya riktlinjer för prevention av hjärt/kärlsjukdom ställer stora krav på primärvården och behovet av utbildning är stort. Professor Hans Lithell och docent Bengt Vessby från Geriatriska Institutionen, Uppsala Universitet, utgav 1987 en lärobok och ett handlingsprogram. "Att förebygga hjärt/kärlsjukdom". Som en komplettering anordnas även 2-dagars seminarier för vårdlag av läkare, sjuksköterskor, dietister m fl. Key words: hjärt/kärlsjukdomar, prevention, primärvård, utbildning. LB06458T//AM Löfvander, Monica. Sjuk- och hälsovård för invandrare Från Rinkeby till London - rapport från en studieresa 1990 (11(1)) pp 38-41 AllmänMedicin Hälsoproblemen för invandrarna i London är stora. Detta sammanhänger till största delen med dåliga socio-ekonomiska levnadsvillkor som hög arbetslöshet, undermåliga bostäder, storrökning, missbruk och social isolering. Primärvården i London har p g a dåliga ekonomiska villkor och delvis bristande intresse inte tillräckligt organiserat sitt arbete efter invandrarnas behov. Uppmuntrande undantag finns dock och kampanjer pågår för att öka förståelsen för invandrarnas hälsoproblem och allmänna situation i England. Key words: invandrare, primärvård, översiktsartiklar, England. LB06457T//AM Fahlén, Göran. Hammarström, Leif. Hur påverkas våra levnadsvanor tre år efter Tjernobylolyckan? 1990 (11(1)) pp 34-35 AllmänMedicin Många har fortfarande förändrat sin mat- och levnadsvanor i Kramfors och Sollefteå kommuner tre år efter Tjernobylolyckan. Det visar en undersökning som genomfördes under våren 1989. 7 av 10 hade i något eller några avseenden ändrat sina matvanor. 4 av 10 visste inte om de skulle kunna lita på informationen om ännu en kärnkraftsolycka skulle inträffa i Sveriges närhet. Key words: kostvanor, livsstil, intervju/enkätundersökningar, Tjernobylolyckan. LB06462T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Arbetet i den nya Leeuwenhortsgruppen går vidare 1990 (11(2)) pp 49-50 AllmänMedicin Den nya Leeuwenhorstgruppen, en arbetsgrupp bestående av allmänläkare från drygt 20 europeiska länder, har sedan 1982 arbetat fram och publicerat idédokument om allmänmedicinsk utbildning. I denna artikel beskrivs något av innehållet i dessa pampletter. En bok om specialistutbildningen har nyligen givits ut. Med rikliga exempel på metoder för utbildning och värdering bör den ha ett stort användningsområde även i Sverige. Samtliga skrifter kan utan kostnad rekvireras från artikelförfattaren. Key words: allmänmedicin, utbildning, internationellt samarbete, Leeuwenhorstgruppen. LB06464T//AM Brydolf, Gösta. Pratbubblan som sprack 1990 (11(2)) pp 57-58 AllmänMedicin För cirka 20 år sedan lades ansvaret för primärvården och psykiatrin över på landstingen. Ett av skälen till ett gemensamt huvudmannaskap med den somatiska sjukvården bl a att förbättra läkarrekryteringen. Man ville dessutom garantera alla medborgare, även i små kommuner, likvärdig vård och värna samverkan, utveckling och utbildning inom den samlade sjuk- och hälsovården i vårt land. Key words: primärvård, psykiatri, landsting, debatt. LB06461T//AM Troein, Margareta. Källkvist, Anna. Den nya specialistutbildningen 1990 (11(2)) pp 48-48 AllmänMedicin Specialistutbildning i allmänmedicin förutsätter handledning. Det framgår redan av Socialstyrelsens tjänstgöringsprogram från 1982, "Specialistutbildning i allmänmedicin" (1), i vilket det betonas att FV-läkare skall ha personlig handledare, som skall hålla kontakt med FV-läkaren under hela specialistutbildningen. Key words: specialistutbildning, FV-läkare, handledning. LB06469T//AM Englund, Olof. FV-handledning i Jämtlands län 1990 (11(2)) pp 69-69 AllmänMedicin I mitten av 80-talet blev få FV-block i allmänmedicin tillsatta i Jämtland. Därför skapades en studierektorstjänst som omfattade tio timmar i veckan. Den har gett mig möjlighet att de två senaste åren försöka utveckla FV-handledningen. Liksom konsultationen egentligen börjar då besöket bokas, anser jag att handledningen startar redan då blocket påbörjas och avslutas först när det är klart. Key words: specialistutbildning, handledning, erfarenheter, Jämtland. LB06460T//AM Westman, Göran. Förebyggandets sköna konst inom allmänmedicinen. Ledare 1990 (11(2)) pp 48-49 AllmänMedicin Med detta nummer av tidskriften AllmänMedicin följer ett supplement 13. Det är en sammanfattning av ett symposium om förebyggande arbete i allmänläkarvård arrangerad av Institutionen för allmänmedicin Umeå universitet. Key words: förebyggande, allmänmedicin, vård. LB06463T//AM Bengtsson, Calle. FoU-verksamhet vid Allmänmedicinska institutionen i Göteborg 1990 (11(2)) pp 51-56 AllmänMedicin En universitetsinstitutions huvuduppgifter är undervisning av läkarstuderande och forskning. En beskrivning ges av hur dessa funktioner har kommit igång vid den nya allmänmedicinska institutionen i Göteborg. Key words: allmänmedicin, forskning, utbildning, Göteborg. LB06465T//AM Hey, Mogens. Allmänläkarnas efterutbildning 1990 (11(2)) pp 59-60 AllmänMedicin Rubriker: Syfte Ny kunskap Målstyrning Kursutbud Klinisk allmänmedicin Lokal efterutbildning Utbytestjänstgöring Studieresa Individuell efterutbildning Finansiering Planering Key words: allmänläkare, efterutbildning, debatt. LB06466T//AM Sjölin-Israelsson, Britt. Finns förutsättningar idag att klara ST-utbildning enligt LSU i primärvården? 1990 (11(2)) pp 61-61 AllmänMedicin Rapport från enkät till landets samtliga DLF-kretsar angående förekomsten av personliga handledare och studierektorer. Key words: ST-utbildning, LSU i primärvården. LB06506T//AM Krantz, Gunilla. Primärvård i Ungern - några reseintryck 1990 (11(5)) pp 183-185 AllmänMedicin Under 1989 har jag gjort flera besök i Ungern. Med denna artikel vill jag beskriva intryck efter en veckas vandring genom primärvården i Budapest. Jag har träffat allmänläkarkollegor och specialistläkare, samt primärvårdsplanerare på Hälsovårdsministeriet. Primärvården verkade vid första påseende ganska väl utbyggd, men distriktsläkarna arbetade under enkla förhållanden såväl beträffande medicinsk utrustning som personaltillgång. Läkaren är en ensamarbetare med stor arbetsbörda. Det existerar inte några distriktssköterskor, undersköterskor eller sekreterare på vårdcentral. Ej heller finns tillgång till arbetsterapeuter eller psykologer. Sjukgymnaster finns endast i begränsad omfattning. En allmänläkare får sköta alla sina uppgifter själv och har i regel endast hjälp av en jäktad mottagningssköterska, som ska assistera flera läkare samtidigt. Trots detta fann vi entusiastiska kollegor som andades försiktig optimism inför framtiden, dock väl medvetna om landets dåliga ekonomi. Ett speciellt intresse för psykosomatik och Balintgrupper finns bland kollegorna i Budapest, Michael Balint´s födelsestad. Key words: primärvård, internationellt utbyte, Ungern. LB06451T//AM Andreasson, Åke. Handläggning av tyreoideasjukdom i primärvården 1990 (11(1)) pp 16-17 AllmänMedicin De patienter med tyreoideasjukdom, som handlades vid en vårdcentral 1982-1985, utvärderades. De 99 patienterna (90 kvinnor, 9 män) hade följande huvuddiagnoser: hypotyreos 30%, kolloidstruma 28%, hypotyreos 23%, annan diagnos 19%. Efter initial diagnostik och terapi följdes 73% av patienterna upp vid vårdcentralen. Det är tydligt, att en majoritet av dessa patienter kan handläggas i primärvården, men att en mindre grupp bör skötas i samarbete med specialister i internmedicin och kirurgi, åtminstone i början av utredningsgången och under initial behandling. Key words: primärvård, hypertyroidism, utvärderingsstudier, struma. LB06444T//AM Ribacke, Mats. "Ansvaret för äldreomsorgen" 1990 (11(1)) pp 5-7 AllmänMedicin - Renodla kompetensprincipen inom äldreomsorgen. Ge primärkommunerna ansvar för boende och sociala insatser. - Behåll nuvarande medicinska öppenvårdsresurser - primärvården - intakt. - Bygg framtidens äldreomsorg på befintlig kunskap, men stimulera kraftfullt till gemensamt utvecklingsarbete för huvudmännen tillsammans. - I den mån långsiktiga huvudmannaskapsfrågor skall aktualiseras - gör det med ett samlat grepp och under lugna former. Key words: ansvar, äldreomsorg. LB06454T//AM Andersson, Birgit. Hesslid, Ingrid. Westin, Karin. Upplevelse av symtom på utbrändhet - en jämförelse mellan sjuksköterskor i privat och offentlig vård 1990 (11(1)) pp 25-27 AllmänMedicin Syftet med denna undersökning har varit, dels att försöka definiera och beskriva fenomenet utbrändhet, dels att påvisa eventuella skillnader i symtomupplevande mellan sjuksköterskor verksamma inom privat och offentlig vård. Sjuksköterskor verksamma inom företagshälsovård, primärvård och slutenvård tillfrågades (n=60). Av resultatet framgår, att sjuksköterskorna inom den offentliga vården uttrycker flest tecken på utbrändhet. Kan detta vara en signal till berörda arbetsgivare att på ett offensivt sätt ta itu med problemen? Key words: sjuksköterskor, intervju/enkätundersökningar, utbrändhet. LB06509T//AM Larsson, Sten. Att vara allmänläkare vid kvartersakut i Stockholms innerstad 1990 (11(5)) pp 192-194 AllmänMedicin Kvartersakut-organisation i primärvården innebär, att distriktsläkarrollen blir annorlunda än vid en traditionell vårdcentral. Den nya distriktsläkarrollen liknar mer rollen som "general practitioner" än vad vi tidigare varit vana vid i Sverige. Vi som arbetar som distriktsläkare vid Kvartersakuten vill med denna artikel beskriva förutsättningarna för vårt arbete och hur distriktsläkarrollen förändrats i den nya organisationen. Artikeln är en gemensam produkt av distriktsläkarna vid Kvartersakuten. Sten Larsson har samordnat och drivit arbetet med artikeln utformning. Key words: allmänläkare, arbetsbelastning, arbetsorganisation. LB06443T//AM Lindström, Kjell. En vägvisare för primärvård och allmänmedicin 1990 (11(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Kjell Lindström, distriktsöverläkare vid Habo vårdcentral, tilldelades i december 1989 års Gunnar Rosell-pris, Aftonbladets medicinpris. Han är den förste inom primärvård-allmänmedicin som hedrats med konstnären Bengt Liljedahls silveräpple. Juryn bestod av förra årets pristagare, professor Jerzy Einhorn, Radiumhemmet, Aftonbladets chefredaktörer Rolf Alsing och Thorbjörn Larsson och medicinske reportern Gunnar Rosell. Key words: ansvar, äldreomsorg. LB06449T//AM Westman, Göran. Om allmänläkare i allmänhet och distriktsläkare i synnerhet 1990 (11(1)) pp 14-14 AllmänMedicin Gunnar Lundquist tar i AllmänMedicin 4/89 upp frågan om den begreppsförvirring som finns kring uttrycket allmänläkare. De framväxande allmänmedicinska institutionerna tillskrivs en mer eller mindre omedveten vilja och kraft att sprida orden "allmänmedicin" och "allmänläkare". I artikeln reder GL ut begreppen. Med denna kommentar vill jag visa att en allmänmedicinsk institution inte har någon speciell önskan att lansera begrepp. En frekvent användning av begreppen är snarare en konsekvens av det arbete man har. Key words: allmänläkare, distriktsläkare. LB06452T//AM Överby, Anders. Sjunker kobalaminnivån hos äldre astmatiker? 1990 (11(1)) pp 17-18 AllmänMedicin En undersökning från Väst-Värmland tyder på att en del personer med astma får lägre s-kobalamin än personer utan astma. Alternativ förklaringar diskuteras också såsom andra samtidiga sjukdomar, kaliumterapi eller markförsurning. Key words: astma, forskning, vitaminbrist, kobalamin, vitamin B12, Värmland. LB06442T//AM Widäng, Kenneth. Allmänläkarnas efterutbildning 1990 (11(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Rubriker: Behov Somatisk organmedicin Beteendevetenskap Samhällsmedicin Kliniska allmänmedicin Finansiering Sammanfattande bedömning av nuläget Önskemål för framtiden Key words: allmänläkare, efterutbildning. LB06453T//AM Andersson, Christer. Medicinska och sociala konsekvenser av akut intermittent porfyri. Porfyriundersökning i Arjeplog 1989-90 1990 (11(1)) pp 19-20 AllmänMedicin Medicinska och sociala konsekvenser av Akut Intermittent Porfyri (AIP) studeras i en fallkontrollundersökning som startats i Arjeplog februari 1989. Key words: forskning, fallstudier, porfyri, Arjeplog. LB06445T//AM Henricson, Bo. Databasen Spriline 1990 (11(1)) pp 10-10 AllmänMedicin Databasen Spriline är en väl etablerad informationskälla när det gäller böcker, tidskriftsartiklar samt utrednings- och forskningsdokumentation inom hälso- och sjukvårdsområdet. Spriline produceras av SPRI´s bibliotek och utredningsbank. Key words: spriline, databas. LB06446T//AM Widäng, Kenneth. Milstolpe i svensk allmänläkarutbildning 1990 (11(1)) pp 10-12 AllmänMedicin Rubriker: Process sedan augusti Vårdcentralsdagen Gemensamma dagen Vilka effekter kan examen ge Vilka förutsättningar krävs för examensgenomförande Key words: allmänläkarutbildning. LB06508T//AM Söderström, Margareta. Respiratory tract infections Aspects of etiology, incidence and recurrent infections 1990 (11(5)) pp 187-191 AllmänMedicin Margareta Söderströms disputerade den 20 april vid institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby, på luftvägsinfektioner hos barn. Opponent var barnläkare docent Ulf Jodal, Östra sjukhuset i Göteborg. Ordförande vid disputationen var Bengt Scherstén. Key words: andningsorganen, infektioner, förskolebarn, skolbarn, intervju/enkätundersökningar, forskning, luftvägsinfektioner. LB06507T//AM Bergstad, Bo. Ribacke, Mats. Utbildning i Allmänmedicin - internat för FV-läkare 1990 (11(5)) pp 186-186 AllmänMedicin I oktober 1989 samlades FV-läkare i allmänmedicin i Gävle sjukvårdsdistrikt till internat under ett dygn. Innehållet handlade om allmänläkarrollen och ej om förmedling av medicinska kunskaper. Key words: allmänläkare, utbildning. LB06510T//AM Wijkmark, Kerstin. Psykosomatik i primärvården - ur sjukgymnastiskt perspektiv 1990 (11(5)) pp 195-195 AllmänMedicin Här ges några glimtar ur en sjukgymnastisk verksamhet i Linköping, där en unik möjlighet givits till specialisering inom psykosomatikens område. Det känns angeläget att inom primärvården visa fram ett sjukgymnastiskt arbetssätt, som tidigare varit med förbehållet psykiatrin. Key words: sjukgymnastik, psykosomatiska sjukdomar, psykiatri. LB06479T//AM Furhoff, Anna-Karin. Vad ska vi göra med amalgampatienterna? 1990 (11(3)) pp 92-93 AllmänMedicin Debatten kring kvicksilver i amalgam är snårig och svår att få grepp om. De teoretiska resonemangen har varit omfattande medan den praktiskt kliniskt kliniska kunskapen förefallit bräcklig. Att sedan förklaringsmodellen skiftat tid efter annan har bidragit till osäkerheten: oral galvanism avlöstes av lågdosförgiftning som tänkbar orsak, och har nu i sin tur fått ge vika för diskussioner om immunologiska mekanismer och hereditärt betingade individuella skillnader i tolerans. Key words: amalgampatienter, ledare, kvicksilver. LB06512T//AM Thorén, Elisabeth. Håkansson, Anders. Öppen mottagning - ingen modenyck 1990 (11(5)) pp 201-203 AllmänMedicin Modet växlar inom medicinen, så också inom allmänmedicinen. tidigare betonades vikten av god patient-läkarkontinuitet och ett flertal kontinuitetsindex presenterades. Patienten skulle skötas på lägsta effektiva omhändertagandenivå och mottagningssköterskan skulle per telefon plocka ut de få patienter som behövde träffa distriktsläkaren. Det skrevs till och med läroböcker i telefonrådgivandets ädla konst. Varje landsting med självaktning gav ut sin egenvårdsbroschyr. I primärvårdsområdet skulle vården planeras allt efter befolkningens karaktäristika. Nu har pendeln svängt. Slagordet heter service. Vården skall vara på patientens villkor. Den skall finnas nära och framför allt vara lättillgänglig. Cityakuter växer upp som svampar ur jorden och jourlediga lasarettsdoktorer flänger runt i sina jourbilar. Landstingspolitikerna låter patienterna välja vårdcentral och lovar pengarna tillbaka vid väntetid. Primärvårdens svar i serviceeran blir den öppna mottagningen, dit patienterna kan komma när som helst för vad som helst. Ovanstående beskrivning är möjligen lätt karikerad, men innehåller också en del sanningar. Efter att i ungefär 21/2 år ha arbetat med öppen akutmottagning ville vi närmare studera fenomenet. Vilka patienter sökte sig till den öppna akutmottagningen och vilka problem hade de? Vad tyckte patienterna om verksamheten? Vad tyckte personalen? Kom många patienter i onödan? Key words: akutvård, attityder, intervju/enkätundersökningar, öppen mottagning. LB06472T//AM Karlberg, Lena. Allmänmedicin i Stockholm 1990 (11(1)) pp 71-73 AllmänMedicin 1981 bildades fem så kallade FV-råd i Stockholm; ett FV-råd för varje dåvarande sjukvårdsområde. Varje FV-råd bestod av fyra utbildningsintresserade distriktsläkare. Målet var att ge FV-läkarna en så gedigen utbildning som möjligt. Key words: allmänmedicin, Stockholm, utbildning, FV-läkare. LB06485T//AM Måwe, Ulf. Examen i allmänmedicin 1990 (11(3)) pp 115-121 AllmänMedicin Sammanställning av specialistutbildning. Margareta Troein. Levnadsbeskrivning, Christer Nordenhäll. Eget skriftligt arbete. Gösta Tibblin. Genomgång av litteratur. Anna-Karin Furhoff. Skriftligt prov. Göran Westman. Quo vadis? Robert Svartholm. Skriftlig dokumentation. Torgny Karlsson. Handledaryttrande. Birgit Breitholtz. I allmänläkares verkstad, att bedöma konsultation. Carl Edvard Rudebeck. Björn Olsson. Key words: allmänmedicin, specialistutbildning. LB06477T//AM Axelsson, Ing-Marie. M:son-Dahlberg, Lotta. Öjlert, Staffan. Är kontroll efter okomplicerad nedre urinvägsinfektion nödvändig? 1990 (11(2)) pp 85-86 AllmänMedicin Behovet av kontroll efter okomplicerad nedre urinvägsinfektion ifrågasattes vid en vårdcentral. Vi beslöt därför göra en studie med denna frågeställning. Av resultatet framgick att vid kontroll efter okomplicerad nedre urinvägsinfektion hade få patienter bakterieuri utan symptom. Endast 31 procent kom till kontrollbesök utan påminnelse. Key words: urinsystemet, infektioner, klinisk forskning, UVI. LB06514T//AM Johansson, Lillemor. Lindqvist, Jenny. Tre års uppföljning av viktgrupper 1990 (11(5)) pp 206-207 AllmänMedicin Artikeln beskriver tre års uppföljning av 37 patienter som deltagit i viktreduceringsgrupper. Av deltagarna minskade 18 patienter sin vikt, 8 patienter hade oförändrad vikt och 11 patienter ökade sin vikt. En slutsats är att behandlingsomgången bör avslutas efter tre terminer. Viktgruppen övergår då från att vara en arbetande grupp till en trivselgrupp och förlorar därmed sin funktion. Vid behandling av överviktiga personer är det inte enbart antalet minskade kilon som är väsentligt. Förändringen av kostvanor en förnyad livsstil är också värdefull. Key words: Viktminskning, gruppterapi, uppföljningsstudier. LB06450T//AM Engberg, Gunnar. Vi måste lära våra kroniska smärtpatienter att ta ansvar för sig själva! 1990 (11(1)) pp 14-15 AllmänMedicin Det bästa sättet att ta ansvar för sina smärtpatienter är att lära dem att ta ansvar för sig själva och sin smärta. Key words: smärtpatienter, kroniska. LB06489T//AM Sjönell, Göran. Ekonomistyrning 1990 (11(4)) pp 136-137 AllmänMedicin Det nya modeordet i svensk sjukvård är "ekonomistyrning". Det är den organisatoriska modell som skall hjälpa till att lösa den svenska sjukvårdskrisen. Är detta en av alla de nya modeller vi har sett komma och gå genom åren? Nej, jag tror inte det. Det vore fel att betrakta ekonomistyrning i sjukvården som en tillfällig dagslända - det är snarast ett system och ett tankesätt, som kommer att ha en central betydelse för svensk sjukvårdsutveckling de närmaste decennierna. Key words: ekonomistyrning, ledare. LB06496T//AM Gudjonsson, Sigurdur V. Lindblad, Ulf. Remisser från vårdcentral till öronklinik 1990 (11(4)) pp 151-152 AllmänMedicin Här redovisas en studie av ett års remisser från vårdcentralen i Skultorp till öron-, näs- och halskliniken (ÖNH-kliniken) vid Kärnsjukhuset i Skövde. ÖNH-kliniken var den klinik som fick de flesta remisserna från vårdcentralen. Obligatorisk utbildning i ÖNH-sjukdomar under specialistutbildningen i allmänmedicin och förbättrad efterutbildning bedöms kunna minska antalet remissfall. Key words: samarbete, remisser, primärvård, öronklinik. LB06495T//AM Mölstad, Sigvard. Antibiotic usage and betalactamase production in respiratory tract bacteria 1990 (11(4)) pp 148-149 AllmänMedicin Sigvard Mölstad disputerade den 12 april 1990 vid institutionen för Klinisk Samhällsmedicin i Dalby, på en avhandling om antibiotikaförskrivning och resistensutveckling hos luftvägsbakterier. Opponent var professor JGR Howie från Skottland. Ordförande vid disputationen var professor Bengt Scherstén. Key words: antibiotika, resistens, betalactamase, förskrivningsmönster, luftvägsinfektion, daghemsbarn, doktorsavhandlingar. LB06516T//AM Jaenson, Elisabeth. Irritabel colon - två fallbeskrivningar 1990 (11(5)) pp 211-212 AllmänMedicin Diagnosen irritabel colon leder lätt allmänläkaren in på schablonåtgärder som bulkmedel, antikolinergika och broschyrer med välmenande men ofta snusförnuftiga råd om kostjustering och avstressning. I sämsta fall drivs omfattande utredningar. Ett annat angreppssätt rapporterades för några år sedan av Ingemar Sjödin och medarbetare från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De presenterade en kontrollerad studie med psykoterapi vid irritabel colon (1). Det inspirerade mig att erbjuda min nästa patient med irritabel colon en alternativ väg. Efter att tillsammans med denna patient ha åstadkommit ett lyckat resultat, var jag tillräckligt uppmuntrad för att försöka på nytt några månader senare. Key words: diarré, colit, psykoterapi, irritabel colon. LB06503T//AM Petersson, Christer. Respektera tomheten! - Några tankar om kunskap 1990 (11(5)) pp 180-181 AllmänMedicin Rubriker: Det finns den udda synpunkten på allt i detta dubbla liv. Vad slags kunskap är detta? Tyst kunskap Det finns någonting som märks just när det inte märks (som tystnaden) och inte märks just där det vore märkbart ty där förväxlas det (som tystnaden) med annat. Att säga det osägbara Att transformera kvalitet till kvantitet Konsten som kunskapskälla Att fiska på osäkra vatten. Key words: tankar, kunskap. LB06518T//AM Åberg, Hans. Åberg, Kerstin. Hemblodtrycksmätning - några erfarenheter 1990 (11(5)) pp 216-218 AllmänMedicin En undersökning av hemblodtrycksmätning har gjorts med tre olika blodtrycksmätare, varav två för närvarande tillhandahålls av apoteken. I denna redovisning diskuteras svårigheter rapporterade av de 90 patienter som ingick i studien. Mycken och ofta repeterad information behövs, för att erhållna blodtrycksvärden skall vara någorlunda tillförlitliga. Studien har genomförts med stöd från Apoteksbolaget. Key words: blodtryck, egenvård, forskning, blodtrycksmätning. LB06504T//AM Hultsten, Kjell. Rehabilitering - återgång i arbete 1990 (11(5)) pp 182-182 AllmänMedicin Gunilla Risberg från Tegs vårdcentral i Umeå berättar i AllmänMedicin 3-90, om hur man på den vårdcentralen lagt upp sitt rehabiliteringsarbete. Hon svarar dock aldrig på frågan i rubriken "rehabilitering - till nytta för vem?" Jag tycker hon i stort missar den viktiga, kanske viktigaste delen i rehabiliteringsarbetet, nämligen arbetet med att återfå patienten i arbete. Key words: rehabilitering, återgång i arbete. LB06520T//AM Svärdsudd, Kurt. Epidemiologi och allmänmedicin 1990 (11(6)) pp 225-226 AllmänMedicin "Epidemiologi is not perhaps a word which warms the heart of the average general Practitioner". Citatet är hämtat från David Morrels bok "Epidemiology in general practice". Att denna situation inte bara gäller Förenade Kungadömet kan illustreras med följande episod. Jag har nyligen, vid en kurs för allmänläkare, en ung svenska allmänläkare som bordsgranne. efter att ha förhört sig vad jag sysslar med, undrade hon om jag inte hade hamnat fel och istället borde arbeta vid en socialmedicinsk klinik. Key words: epidemiologi, allmänmedicin, ledare. LB06491T//AM Larsson, Sten. Troein, Margareta. Nyheter om specialistutbildningen i allmänmedicin 1990 (11(4)) pp 138-139 AllmänMedicin Följande regler tillämpas numera av Socialstyrelsen vid bedömning av olika tjänstgöringsavsnitt för specialistkompetens i allmänmedicin. Rubriker: Allmänmedicin Internmedicin Key words: specialistutbildning, allmänmedicin. LB06521T//AM Ribacke, Mats. SFAMs rådgivande organ för läkemedelsstudier i primärvård 1990 (11(6)) pp 227-227 AllmänMedicin I ökad utsträckning sker studier av läkemedelseffekter på patienter utanför sjukhus, främst bland allmänläkarpatienter. Utbildning för intresserade allmänläkare, som avser delta i sådana studier, har genomförts av bland andra Apotekarsociteten, och de kurserna återkommer. Många allmänläkare som deltar i läkemedelsprövningar saknar dock särskild utbildning för detta. Key words: läkemedelstudier, primärvård, läkemedelseffekter. LB06492T//AM Lindman, Anders. Widäng, Kenneth. Arbetsformer - dags för nya grepp 1990 (11(4)) pp 140-140 AllmänMedicin Vid SFAMs vårmöte i Östersund hälls ett minisymposium med Christian Berg som moderator. I panelen satt Anders Lindman, Göran Sjönell och Kenneth Widäng. Medverkan från auditoriet var livlig. Denna artikel försöker lyfta fram några av de synpunkter som framfördes. Key words: arbetsformer, debatt. LB06522T//AM Nerbrand, Christina. Troein, Margareta. Rapport från en workshop i London, 30 maj - 3 juni 1990 1990 (11(6)) pp 227-229 AllmänMedicin I samband med WONCA-kongressen i London 1986 diskuterade allmänläkare från Storbritannien och de nordiska länderna behovet av att utbyta erfarenheter av respektive länders system för utbildning av allmänläkare. Peter Pritchard, pensionerad general practitioner (GP) från Oxford, åtog sig att arrangera en workshop tillsammans med kolleger från Oxford University. Peter Pritchard har ett stort kontaktnät bland nordiska allmänläkare, dels genom egna föreläsningar i Norden, dels genom att han under de senaste åren tillsammans med Gösta Tibblin ordnat kurser i Oxford om konsultation. Key words: allmänmedicin, internationella jämförelser, kongressrapporter, London, utbildning. LB06517T//AM Svensson, Roger. Kokain, aids och öronakupunktur 1990 (11(5)) pp 213-215 AllmänMedicin En verklighetsskildring från Acupuncture Clinic, Lincoln Hospital 349 East 140th Street, Bronx, New York, USA, där författaren tjänstgjorde två veckor i egenskap av "trainee". Key words: abstinensbehandling, akupunktur. LB06519T//AM Lenhoff, Kennert. Recensioner 1990 (11(5)) pp 219-219 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sjölenius B. Hälso- och sjukvårdsrätt - del 1 och 2. Del 1 ISBN 91-44-27831-4 Del 2 ISBN 91-44-29381-X LB06523T//AM Sjönell, Göran. Från vårdcentral till kvartersakut - en studie i produktivitet och kostnader 1990 (11(6)) pp 230-233 AllmänMedicin Inom ett primärvårdsområde har kostnader och produktivitet studerats. Den gamla organisationen med traditionell vårdcentral, där arbetet skett enligt vårdlagsprincipen, har jämförts med det nya sättet gruppraktik (i Stockholms läns landsting benämnt Kvartersakuten). Med oförändrat upptagningsområde men med utökad service, har antalet anställda minskats från 26 till 18. Kostnaderna har minskat med en miljon kronor per år, samtidigt som produktiviteten ökat med 18 procent. Inga väntetider till läkarbesök och inga klinikfärdiga patienter finns längre i distriktet. Key words: primärvård, kostnader, effektivitet, arbetsorganisation, gruppraktik, utvärdering, kvartersakut, Stockholm. LB06483T//AM Thörn, Hans. Kroniska smärtpatienter behöver kunniga allmänläkare! 1990 (11(3)) pp 100-100 AllmänMedicin Akupunkturbehandling ger bra tillfällen att utveckla denna metodik vilket visats på flera olika håll. Kunskap och inlevelse kommer man också långt med utan att för den skull passivisera patienterna. Key words: kroniska smärtpatienter. LB06515T//AM Överby, Anders. Adevik, Göran. Coxartros och gonartros i glesbygd 1990 (11(5)) pp 208-210 AllmänMedicin I en studie från Västvärmland har frekvensen av artros i knä och höft kartlagts. Kopplingen till övervikt har undersökts liksom hur patienterna mår. Key words: knä, höfter, forskning, fetma, läkemedel, artros, coxartros, gonartros. LB06513T//AM Håkansson, Anders. Forskning i europeisk allmänmedicin. Rapport från EGPRW-möte i Ungern 1990 (11(5)) pp 204-205 AllmänMedicin Som nybliven nationell representant, rapporterar jag här från mitt första möte med EGPRW, en sammanslutning av forskande europeiska allmänläkare. Key words: allmänmedicin, kongressrapporter, EGPRW, Ungern. LB06525T//AM Olofsson, Christer. Framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen 1990 (11(6)) pp 245-246 AllmänMedicin FAS 90, framtida ADB-verksamhet för socialförsäkringen på 1990-talet och därefter, är Riksförsäkringsverkets projekt för utveckling av lokala sjukfallsregister med registrering av yrke, arbetsplats och diagnos. Projektets bakgrund, utveckling och framtida möjligheter diskuteras. Sekretessproblematiken och datainspektionens synpunkter på projektet uppmärksammas. Key words: sjukförsäkring, FAS 90, basdata, ADB-system, statistik. LB06482T//AM Dufmats, Hans. Akupunkturbehandling av smärtpatienter 1990 (11(3)) pp 100-100 AllmänMedicin Till skillnad från Gunnar Engberg anser jag att akupunkturbehandling ofta är en mycket lämplig form av behandling bland annat för kroniska smärtpatienter av typen fibromyalgi-syndrom. Key words: akupunkturbehandling, smärtpatienter, debatt. LB06480T//AM Risberg, Gunilla. Rehabilitering - till nytta för vem? 1990 (11(3)) pp 96-97 AllmänMedicin Rubriker: Rehabilitering på vårdcentral - en modell Konsultmedverkan Lokala rehabgruppen blir miniträff Förutsättningar för gott rehabiliteringsarbete Finns strukturella hinder för rehabilitering? Key words: rehabilitering, debatt. LB06511T//AM Nilsson, Peter. Kommundiagnostik i grundutbildningen av läkare 1990 (11(5)) pp 196-196 AllmänMedicin Intresset för att använda lokala hälsobeskrivningar i det kliniska arbetet har ökat under senare år. Denna arbetsuppgift har introducerats i grundutbildningen av läkare på termin 10 under öppenvårdstjänstgöringen tillsammans med epidemiologi. Metodik och erfarenheter kring detta redovisas här. Key words: samhällsdiagnos, medicinsk utbildning, kommundiagnos. LB06478T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1990 (11(2)) pp 61-612 AllmänMedicin Key words: recensioner, Friska barn och sjuka. Höjer B, Höjeberg P. Esselte Studium, 1989. ISBN 91-24-35355-8. LB08799T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1990 (11(1)) pp 21-24 AllmänMedicin Lexinor. Prednisolon. Isoptin (verapamil) Lanacrist (digoxin). Vibramycin (doxycyklin) Distriktsläkarnas andel av recepten. Ingegerd Agenäs. Följsamhet till medicineringen. Britta Lisper. Key words: läkemedel, Lexinor, Prednisolon, Isoptin, Vibramycin. LB06528T//AM Wallén, Peter. Medicinsk träningsterapi - en utvärdering av behandlingsmodellen på patienter med axelbesvär 1990 (11(6)) pp 253-253 AllmänMedicin Studien redovisar en jämförelse mellan sjukgymnastiska behandlingsformer. En grupp på 30 patienter med olika typer av axelbesvär har behandlats. Hälften har behandlats med medicinsk träningsterapi (MTT) och övriga med "traditionell" sjukgymnastik. Resultaten visar, att MTT är en mycket bra behandlingsform främst för att öka rörligheten och minska smärtan, men också för att skapa en medvetenhet hos patienten att aktivt delta i sin egen rehabilitering. Behandligsformen ger möjlighet att snabbt sätta igång rehabilitering eftersom behandlingen sker i grupp. Detta bidrar till, att patienter med andra typer av besvär kan erbjudas en tidig behandling (1). Key words: axlar, terapi, utvärdering, medicinsk träningsterapi, Uddevalla. LB06475T//AM André, Malin. Referat från konferens om kvinnliga läkares villkor 1990 (11(2)) pp 78-80 AllmänMedicin Rubriker: Utbildning Kvinnors språk Sjukhussamhället Kvinnliga läkare och ledare Vad kan vi göra? Key words: kvinnliga läkare, villkor. LB08795T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1990 (11(2)) pp 65-68 AllmänMedicin Orstanorm. Dyhydroergotamin och ergotamin. Minidab. Vibramycin. PACT- från NHS till GP. Ingegerd Agenäs. Key words: läkemedel, Orstanorm, Dyhydroergotamin och ergotamin, Minidab, Vibramycin. LB06527T//AM Ivarsson, Inga-Karin. Thimansson, Håkan. Frågade distriktsläkaren sin blivande hjärtinfarkt- eller lungcancerpatient om han/hon rökte? 1990 (11(6)) pp 250-252 AllmänMedicin För hjärtinfarkt och lungcancer finns ett otvetydigt samband med rökning. Vi fann att endast hälften av dem som insjuknat i hjärtinfarkt, under 65 års ålder, hade sökt sin distriktsläkare inom två år före insjuknandet och 35 procent hade tillfrågats om de rökte. Yngre tillfrågades något oftare, medan besöksorsak inte spelade någon roll. I artikeln diskuteras hur läkare kan nå personer med riskbeteendet rökning och hur ett offensivt preventivt arbete ska kunna ske. Key words: epidemiologi, riskfaktorer, rökning, hjärtinfarkt, cancer, registerstudier, Höör. LB06471T//AM Johansson, Ylva. Handledning i Medelpad. Struktur - process 1990 (11(2)) pp 70-71 AllmänMedicin Sedan ett år tillbaka har vi ett nytt utbildningsprogram för AT/FV i allmänmedicin. Key words: handledning, struktur, process, Medelpad. LB06473T//AM Nilsson, Ingemar L. Piteå - blivande distriktsläkares Klondike 1990 (11(2)) pp 74-74 AllmänMedicin Rubriker: En oas i Norrbotten? Vi spar på dom vi har Studierektorat på riktigt Konkret handledning Kamp mot inavel Key words: Piteå. LB06474T//AM Thurfjell, Mattias. Handledning av FV-läkare - lägesrapport Luleå 1990 (11(2)) pp 74-75 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Nyläget A. Ramen: B. Innehållet: Key words: lägesrapport, Luleå, handledning, FV-läkare. LB08788T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1990 (11(4)) pp 153-156 AllmänMedicin Cimetidin. Nezeril. Oxymetazolin. Otrivin. Nikotintuggummi. Naprosyn. Rättelse till artikeln om muntorrhet i AllmänMedicin nr 3 1990. Muntorrhet - orsaker och konsekvenser, Lars Kroon. 1 Äldre Patienter 2 Deprimerade patienter 3 Diabetiker Behandling av muntorrhet Salivstimulerande medel Sugtabletter och tuggummin. Dentirol tuggummi Dentirol sugtablett Dentirol emser Mucidan Profylin Saliva Orthana sugtablett Salivin sugtablett SST sugtablett V6 tuggummi Nikotinamid Slemlösande preparat Saliversättningsmedel Saliva Orthana Saliversättningsmedel Apoteksbolaget Kariesprofylax 1 Fluorbehandling 2 Kostråd 3 Munhygien Kund/patientinformation. Key words: muntorrhet, Cimetidin. Nezeril. Oxymetazolin. Otrivin. Nikotintuggummi. Naprosyn. Rättelse till artikeln om muntorrhet i AllmänMedicin nr 3 1990. Muntorrhet - orsaker och konsekvenser, Lars Kroon. 1 Äldre Patienter 2 Deprimerade patienter 3 Diabetiker Behandling av muntorrhet Salivstimulerande medel Sugtabletter och tuggummin. Dentirol tuggummi Dentirol sugtablett Dentirol emser Mucidan Profylin Saliva Orthana sugtablett Salivin sugtablett SST sugtablett V6 tuggummi Nikotinamid Slemlösande preparat Saliversättningsmedel Saliva Orthana Saliversättningsmedel Apoteksbolaget Kariesprofylax 1 Fluorbehandling 2 Kostråd 3 Munhygien Kund/patientinformation. LB08797T//AM Hallberg, Hans. Jaenson, Elisabeth. Empati och läkekonst - Några intryck från Balint-kongressen i Stockholm 1990 (11(2)) pp 75-77 AllmänMedicin Key words: empati, läkekonst, Balint-kongress, Stockholm. LB06526T//AM Gamstedt, Anders. Nilsson, Margareta. Kombination av insulin och sulfonureid vid behandlingssvikt med perorala diabetetsmedel 1990 (11(6)) pp 246-249 AllmänMedicin Många patienter med typ II-diabetes sviktar på behandling med perorala diabetesmedel och en övergång till insulinbehandling blir nödvändig. Vi redogör här för hur vi i öppen vård behandlat dessa patienter med en kombination av insulin givet med insulinpenna i flerdos och sulfonureid. Våra resultat avseende effekten på den metabola kontrollen och patienternas egna erfarenheter presenteras. Key words: diabetes mellitus, läkemedelsterapi, klinisk forskning, Örebro. LB08790T//AM Björkelund, Cecilia. Rapport från skolläkarmöte i Sundsvall 18-19 januari 1990 1990 (11(3)) pp 104-104 AllmänMedicin Under två dagar samlades för första gången alla kategorier som arbetar som skolläkare till skolläkarkonferens. Den vanligaste skolläkaren är distriktsläkare, och tillsammans med skolläkarkolleger från barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri diskuterade man bland annat allergiproblem, tillväxt hos barn och vad som karaktäriserar en bra skolläkare. Key words: skola, skolläkarmöte, Sundsvall. LB08791T//AM Jonsson, Göran G. Öreberg, Maria. West, Kjeld. Rapport från Hörby marknad 1990 (11(3)) pp 106-108 AllmänMedicin Primärvården i Hörby har medverkat på den årliga återkommande marknaden. Vi har mätt blodtryck och serum-kolesterol och givit information om förebyggande åtgärder mot hjärt-kärlsjukdom. Key words: primärvård, prevention, Hörby. LB08792T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1990 (11(3)) pp 109-112 AllmänMedicin Lexinor. ASTAT/ALAT Citrec eller Leucovorin. Heracillin, Abboticin. Muntorrhet - orsaker och konsekvenser. Lars Kroon. Aldomet, Dopamet, Catapresan och Entulic är exempel på läkemedel som sänker aktiviteten i sympatiska nervsystemet. Hur vanlig är muntorrhet som biverkan till läkemedel? Faktorer att beakta vid läkemedelsbehandling. Komplikationer vid muntorrhet. Key words: muntorrhet, Lexinor, ASTAT/ALAT, Citrec eller Leucovorin, Heracillin, Abboticin. LB08789T//AM Thörn, Hans. Familjeträdet - än en gång! 1990 (11(4)) pp 168-168 AllmänMedicin I min artikel om familjemedicin i AllmänMedicin nr 3/1990, hade tyvärr den korrekta illustrationen till familjeträdet förkommit. Här kommer den i korrekt skick. Key words: familjeträd. LB06447T//AM Hermansson, Ingemar. En kärna eller hela frukten? 1990 (11(1)) pp 13-13 AllmänMedicin Apropå inlägg av Gunnar Lundqvist och kommentar av Mats Ribacke i 4/89. Key words: Allmänmedicinens kärna. LB08794T//AM Bengtsson, Calle. Felodipine som tillägg till metoprolol vid behandling av hypertoni - en multicenterstudie genomförd på 23 svenska vårdcentraler 1990 (11(3)) pp 114-114 AllmänMedicin En multicenterstudie har benomförts i samarbete med en svensk läkemedelsindustri med deltagande från tre allmänmedicinska institutioner och 23 vårdcentraler i Sverige. Distriktsläkarna vid dessa vårdcentraler genomförde studien snabbt och på ett mycket förtjänstfullt sätt. De deltagande distriktsläkarna utsåg en arbetsgrupp som samlats för att redovisa resultaten, som nu har presenterats i en medicinsk tidskrift. Arbetsprocessen när det gäller genomförandet av studien och presentationen av resultaten beskrivs. Key words: hypertoni, läkemedelsterapi, forskning, multicenterstudier. LB08793T//AM Larsson, B. Den brinnande distriktsläkaren 1990 (11(3)) pp 113-113 AllmänMedicin Key words: Distriktsläkare. LB08784T//AM Olsson, Birgitta. Examinandernas syn på deltagande i examen 1990 (11(6)) pp 235-238 AllmänMedicin Att belysa examinandernas upplevelser, av och syn på examinationen, det praktiska genomförandet, vad som var positivt respektive negativt, har intervjuer genomförts med de elva blivande eller nyblivna allmänläkare som deltagit i examen cirka tre veckor efter examenstillfället. Från att ha varit tveksamma till examen kom man under processens gång att känna det värdefullt att delta, att man fick bekräftat att man lärt sig en hel del under utbildningen och att deltagande i examen medfört att man fått bättre insikter i sina egna förutsättningar. Key words: Examination, allmänläkare. LB06448T//AM Werner, Bo. Allmänläkare och BVC 1990 (11(1)) pp 13-14 AllmänMedicin Apropå inlägg av Gunnar Lundqvist och kommentar av Mats Ribacke i 4/89. Key words: allmänläkare, BVC. LB08787T//AM Hey, Mogens. Information om Sydsvenska Allmänläkarklubben inför 1990/91 1990 (11(4)) pp 149-149 AllmänMedicin Key words: Sydsvenska Allmänläkarklubben. LB06529T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1990 (11(6)) pp 254-254 AllmänMedicin Key words: recensioner, Köhler L (Red). Barn och barnfamiljer i Norden. Studentlitteratur 1990 ISBN 91-44-31621-6 LB06505T//AM Risberg, Gunilla. Rehabilitering - återgång i arbete 1990 (11(5)) pp 182-183 AllmänMedicin Key words: kommentar Kjell Hultsten, rehabilitering, återgång i arbete. LB08786T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1990 (11(5)) pp 197-200 AllmänMedicin Etanol i mag- och tarmslemhinnan. ASA, överkänslighet. Cannabinoider. Tetrahydrocannabiol. Receptkunder vill ha både muntlig och skriftlig information. Britta Lisper. Vilken information anser man viktigast? Apoteken satsar på de äldre. Britta Lisper. Ju fler desto svårare. Det finns inga dumma frågor. Samarbete apotek-vårdcentral. 1991 Diabetesåret på apoteken. Lisbeth Bolin Anna Höglund. Varför ett diabetesår? Statistik på läkemedel och hjälpmedel. Mål för aktiviteten. Kundundersökning. Pilotförsök PDS.undersökningar. Key words: läkemedel, Etanol i mag- och tarmslemhinnan. ASA, överkänslighet. Cannabinoider. Tetrahydrocannabiol. Receptkunder vill ha både muntlig och skriftlig information. Britta Lisper. Vilken information anser man viktigast? Apoteken satsar på de äldre. Britta Lisper. Ju fler desto svårare. Det finns inga dumma frågor. Samarbete apotek-vårdcentral. 1991 Diabetesåret på apoteken. Lisbeth Bolin Anna Höglund. Varför ett diabetesår? Statistik på läkemedel och hjälpmedel. Mål för aktiviteten. Kundundersökning. Pilotförsök PDS.undersökningar. LB08798T//AM Game, David A. The present position and plans for the future 1990 (11(1)) pp 9-9 AllmänMedicin Key words: WONCA, plans, position, future. LB06524T//AM Larsson, Annica. Sen diagnos av Lues 1990 (11(6)) pp 234-234 AllmänMedicin Key words: diagnos, Lues. LB08785T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1990 (11(6)) pp 239-242 AllmänMedicin Lepheton (etylmorfin och efedrin). Kodein. Sinemet. V-penicillin. Läkemedelsförsäljningen vid hypertoni - jämförelse mellan 1984 och 1988. Ann Nilsson. Ingrid Nordenstam Mats Wennberg. Key words: läkemedel, Lepheton (etylmorfin och efedrin). Kodein. Sinemet. V-penicillin. Läkemedelsförsäljningen vid hypertoni - jämförelse mellan 1984 och 1988. Ann Nilsson. Ingrid Nordenstam Mats Wennberg. LB06532T//AM Pettersson, Arne. Leningrad föregångare? Ger alla pengarna till primärvården 1991 (12(1)) pp 5-6 AllmänMedicin Sjukhusen har inga egna budgetar, utan primärvården köper de platser och tjänster den behöver. Bonus och löneavdrag för personalen finns i systemet och är beroende av kvalitet och produktion. Primärvården bedömer kvaliteten på den vård som sjukhusen ger. Så fungerar sjukvården i Leningrad, där man sedan 1988 provar nya former för ledning och finansiering. Undertecknad har tillsammans med kollegor från andra landsting varit på studieresa för att se hur det fungerar på ort och ställe. Key words: Hälso- och sjukvårdssystem, effektivitet, hälsopolitik, Leningrad. LB06535T//AM Carlsson, Bertil. Kurs i forskningsmetodik för allmänläkare 1991 (12(1)) pp 13-15 AllmänMedicin Under tre terminer har 20 allmänläkare från södra sjukvårdsregionen fått en grundläggande forskarutbildning. De preliminära erfarenheterna av kursen redovisas här. Hösten 1990 påbörjade ytterligare 20 allmänläkare sin utbildning. Key words: Distriktsläkare, forskning, utbildning, forskarutbildning, metoder, forskningsmetoder. LB06534T//AM Åberg, Hans. Glimtar från en forskarutbildningskurs 1991 (12(1)) pp 12-13 AllmänMedicin I oktober 1990 anordnades en forskarutbildningskurs vid Institutionen för allmänmedicin vid Karolinska institutet. Det var glädjande att konstatera det stora antalet sökande till kursen, liksom engagemanget under densamma. Tillsammans utgör detta ett bevis på en begynnande och stark allmänmedicinsk forskning vid Karolinska institutet, som sist av landets medicinska lärosäten fick en professur i ämnet. Key words: Primärvård, forskning, utbildning, forskarutbildning. LB06530T//AM Norén, Ingvar. Den ljusnande framtid.. 1991 (12(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Ingenting blir mer som det varit. Men hur blir det istället? Frågorna surra i luften och förändringens vindar rör om bland gamla värderingar och vårdrutiner. Key words: förändringar, framtid. LB06540T//AM Faresjö, Tomas. Davidson, Kristina. FoU-projekt inom primärvården - en inventering 1991 (12(1)) pp 29-31 AllmänMedicin Det förekommer ett brett spektrum av forsknings- och utvecklingsprojekt inom primärvården, från långsiktiga och renodlade forskningsprojekt till mer avgränsade utvecklingsprojekt och verksamhetsuppföljningar. Det visar en inventering av projekt inom centrala sjukvårdsdistriktet vid Landstinget i Östergötland, som Primärvårdens FoU-enhet i Linköping genomfört. Många olika personalgrupper är också inblandade i projekten, inte minst distriktssköterskor och sjukgymnaster, men distriktsläkargruppen har här fortfarande en tydlig och dominerande roll. Key words: Primärvård, forskning, utveckling, FoU, projekt, Östergötland. LB06564T//AM Furhoff, Anna-Karin. Åberg, Hans. Allmänmedicin i Stockholm: Gärdsmygen i KIs trädgård - liten, vacker och ihärdig 1991 (12(3)) pp 97-101 AllmänMedicin I augusti 1990 flyttade Karolinska institutets institution för allmänmedicin från sina lokaler i Huddinge centrum till nya lokaler i Flemingsberg, i samma hus som Flemingsbergs vårdcentral. Detta, tillsammans med ändringar i Karolinska institutets studieplan, gör att vi som arbetar på institutionen tycker att vi gått in i en ny era, viket får motivera att det kan vara lämpligt att presentera institutionen för en större krets allmänläkare just nu. Key words: Allmänmedicin, medicinsk utbildning, forskning, Huddinge, Karolinska institutet. LB06541T//AM André, Malin. Recensioner 1991 (12(1)) pp 34-34 AllmänMedicin Key words: recensioner, Peter R Williams, Family Medicine. Oxford University Press. LB06533T//AM Källkvist, Anna. Varför saknas så många distriktsläkare i SFAM? 1991 (12(1)) pp 9-11 AllmänMedicin Rubriker: Ökande medlemsantal 55 procent av distriktsläkarkåren (SFAM-medlemmar) Lokala variationer Positiv trend Komplement-föreningar Aktiv framtidsstrategi Key words: distriktsläkare, SFAM, framtidsstrategi. LB06566T//AM von Sydow, Helén. Medicinsk rådgivning på vårdcentraler och apotek - omfattning, innehåll och utvärdering med särskild tonvikt på vårdcentralernas telefonrådgivning 1991 (12(3)) pp 103-104 AllmänMedicin Bertil Marklund disputerade den 14 december 1990 vid Allmänmedicinska institutionen i Göteborg. Ämnet för hans avhandling var medicinsk rådgivning på vårdcentraler och apotek. Opponent vid disputationen var professor Christian F Borchgrevink från Institutt for Almenmedisin i Oslo. Som ordförande fungerar professor Calle Bengtsson, dessutom respondentens handledare. Key words: Rådgivning, telefonrådgivning, utvärdering, forskning, doktorsavhandlingar. LB06561T//AM Elmér, Wiveka. Jungfru skär och postcoital miktion 1991 (12(3)) pp 94-95 AllmänMedicin Vid flertalet symposier, utbildningar och föreläsningar om urinvägsinfektioner, vid referat från konferenser i urologi, gynekologi och infektionssjukdomar, bland annat i denna tidning och nu senast i Apoteksbolagets tidning, uttrycks som en sanning, att blåstömning omedelbart efter samlag hos premenopausala kvinnor minskar eller förhindrar recidiv av urinvägsinfektion. Key words: Urinsystemet, infektioner, debatt, urinvägsinfektion, profylax. LB06567T//AM Mattsson, Bengt. Andersson, Sven-Olof. Handledarutbildning i Norrland - erfarenheter av en fördjupningskurs 1991 (12(3)) pp 106-108 AllmänMedicin I Norrbotten, Västerbotten och Jämtland genomfördes 1989 en fördjupningskurs i handledningsmetodik för distriktsläkare som handleder AT/FV-läkare. Det centrala och mest uppskattade momentet var "handledning på handledning". Kursansvariga var författarna, som här redovisar bakgrund, genomförande och utvärdering av kursen. Key words: Medicinsk utbildning, distriktsläkare, handledning. LB06565T//AM Kallioinen, Markus. Rapport från seminarium för FoU-enheter i Sundsvall 1991 (12(3)) pp 102-102 AllmänMedicin Programmet vid seminariet hade som första punkt att diskutera möjligheterna till utbildning och projekthandledning i samband med ST-utbildningen och kraven på projektarbete i allmänläkarexamen. Son andra punkt diskuterades lokala forskningscentra, centralisering tillsammans med vårdhögskolor kontra perifera FoU-enheter utspridda i primärvården. Key words: FoU-enheter, Sundsvall, möjligheter till utbildning, projekthandledning. LB06563T//AM Lindström, Kjell. Kvartersakuten - bra för vem? 1991 (12(3)) pp 96-97 AllmänMedicin Över landet sprids ryktet om den nya revolutionerande organisationsformen "kvartersakuten" där alla patienter varje dag kan få ringa till sin egen doktor eller bara kan komma till mottagningen för att träffa honom. Vill man får man förstås hembesök. Key words: kvartersakut. LB06562T//AM Olsson, Peter. "Dalamodellen. Människor i samspel. Struktur för sjukvården i Dalarna under 90-talet" 1991 (12(3)) pp 96-96 AllmänMedicin Dalamodellen har blivit ett allmänt känt begrepp i omprövningens tid. Det är socialdemokratins svar på sjukvårdens finansiella kris. Man har till och med försökt få med en före detta finansminister i reformarbetet. Key words: Dalamodellen, sjukvård, struktur, Dalarna. LB06569T//AM Isacsson, Sven-Olof. Prevention - går det att utvärdera? 1991 (12(3)) pp 122-128 AllmänMedicin Det är viktigt att försöka påvisa effekter av förebyggande program. Ofta kan man med relativt begränsade resurser göra bra utvärderingar bara man lär sig tekniken. Prevention, liksom utvärderingar av olika aktiviteter, bör vara en självklar och integrerad del i primärvårdsarbetet. Key words: Prevention, utvärdering. LB06531T//AM Wiborgh, Meta. Widäng, Kenneth. Allmänläkarutbildning - Kirunamötet 1991 1991 (12(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Rubriker: Vad kan efterutbildning vara? Hur skall efterutbildning organiseras? Key words: allmänläkarutbildning, efterutbildning LB06537T//AM Hermansson, Ingemar. Primärvårdsutvecklare eller besparingslakej? 1991 (12(1)) pp 17-17 AllmänMedicin Kommentar till Göran Sjönells ledare i AllmänMedicin nr 4/90. Key words: primärvårdsutvecklare, debatt. LB06536T//AM Domeij, Dag. Kanadensisk professor i allmänmedicin, hedersdoktor i Linköping 1991 (12(1)) pp 16-16 AllmänMedicin Key words: professor, allmänmedicin, Kanada. LB08782T//AM Palmborg, Märta. ... och doktorn kom! En kvinnlig provinsialläkare bläddrar i minnenas bok 1991 (12(1)) pp 27-28 AllmänMedicin Nattens tystnad bryts av en telefonsignal "snälla doktorn kom grannhustrun har blivit så sjuk och hennes gamla män är ensam - kommer doktorn?". Under mottagningstid telefon om en äldre man, som fått svåra smärtor i brösten "kommer doktorn?"... Det är älgjakt - en av jaktdeltagarna har tagit sig fram till en telefon för att kalla på doktorn - en av jägarna har segnat ned på passet "han är nog död, kommer doktorn?"... På julaftons morgon trippelkrock i halkan, flera skadade "vi har ringt efter ambulans, men kommer doktorn?"... ... och doktorn kom! Key words: distriktsläkare, historia, Värmland. LB08780T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1991 (12(1)) pp 19-22 AllmänMedicin Nicorette. Waran, NSAID-preparat. Prednisolon. Anafranil. Magsår - dyrare läkemedel, bättre behandling, Inger Nilsson, Ingrid Nordenstam, Mats Wennberg. Försäljnings- och förskrivningsdata. Nya läkemedel - vidgade indikationer. Totalförsäljning - mångdubblat värde men oförändrad volym. Förändrad förskrivning gav förändrad försäljning. Begränsad slutenvårdsanvändning. Egenvård=antacidabehandling. Behandling med histamin-H2-receptorblockerare gav samhällsekonomisk vinst. Key words: läkemedel, Nicorette. Waran, NSAID-preparat. Prednisolon. Anafranil. LB08781T//AM Gustavsson, Ingrid. Läkarmöte om tortyr i Tromsö 1991 (12(1)) pp 23-24 AllmänMedicin I ett bedövande vackert, midnattssolsbelyst Tromsö i Nordnorge, hölls ett internationellt möte i juni 1990 om tortyr, läkares inblandning i verksamhet som strider mot mänskliga rättigheter och vad man kan göra åt det: "An international symposium on torture and the medical profession - the ethical and legal responsibility of the medical profession in relation to torture and the implications of any form of doctor involvement in torture". Key words: kongressrapporter, tortyr Tromsö. LB06539T//AM Falck, Göran. Ska undervisning vara scoutverksamhet? 1991 (12(1)) pp 18-18 AllmänMedicin I Örebro län pågår, sedan några år, försöksverksamhet med Närvårdsnämnder som har eget budgetansvar. Key words: budgetansvar, närvårdsnämnder, debatt. LB08779T//AM Ribacke, Mats. Lokalombudsträff 1991 (12(1)) pp 7-8 AllmänMedicin SFAMs lokala kontaktpersoner. Svensk förening för Allmänmedicin styrelsen 1990-1991. Key words: SFAM. LB06542T//AM "Osignerad" Författarregister 1990. Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1990 1991 (12(1)) pp 37-40 AllmänMedicin Key words: författarregister. LB08778T//AM Öreberg, Maria. Jonsson, Göran G. West, Kjeld. WONCA-konferensen, Barcelona, Spanien 10-14 december 1990 1991 (12(2)) pp 48-50 AllmänMedicin Första Europeiska Regionala WONCA-konferensen ägde rum i Barcelona i Spanien, 1+-14 december 1990. Konferensen hade samlat deltagare främst från Europa, men även vissa utomeuropeiska länder fanns representerade. Valspråket var "towards a unified Europe in general practice and family medicin". Key words: allmänmedicin, kongressrapporter, WONCA, Barcelona. LB08783T//AM Björkelund, Einar. En terapeutisk preliminär 1991 (12(1)) pp 32-33 AllmänMedicin Key words: en terapeutisk preliminär. LB08776T//AM Törn, Hans. Familjemedicin i Munkedal 1991 (12(3)) pp 119-120 AllmänMedicin För att allmänmedicinen ska utvecklas innehållsmässigt och fungera i primärvårdens vardag krävs att vi inför ett familjeinriktat synsätt och arbetssätt. Det var min bestämda övertygelse när vi vintern 1990 startade utveckling mot ett familjeinriktat arbetssätt i Munkedal (1). Det är en övertygelse som stärkts ju mer vi kommit in i detta arbete. Vi måste lära oss tänka i termer av social system och se sambanden mellan våra egna beteenden och våra patienters. Vi måste arbeta så att våra patienter görs begripliga för oss och för sig själva. Samspelsmönster måste tydliggöras. Key words: familjehälsa, familjeterapi, socialt nätverk, utbildning. LB08775T//AM Andrén, Per. Håkansson, Anders. Mottagningssköterskornas sjukvårdsupplysning - en jämförelse mellan en vårdcentral med och en utan öppen mottagning 1991 (12(3)) pp 117-118 AllmänMedicin Under en tvåveckorsperiod studerades mottagningssköterskornas rådgivningsarbete på två lika stora vårdcentraler i samma stad. På vårdcentralen med öppen mottagning var antalet rådgivningssamtal per dag 80, medan motsvarande siffra för vårdcentralen utan öppen mottagning var 129. Sistnämnda vårdcentral låg således drygt 60 procent över förstnämnda. Den största skillnaden betingades av de samtal som ledde till läkarbesök. Key words: telefonrådgivning, rådgivning, vårdcentraler, sjuksköterskor, forskning, Växjö. LB08774T//AM K:son Blomquist, Hans. Sehlin, Petra. Holmberg, Gun. Landgård, Ulla. Hörselscreening vid 4-årsundersökningen på BVC 1991 (12(3)) pp 115-116 AllmänMedicin Vid införandet av den allmänna 4-årsundersökningen i Sverige i slutet av 1960-talet, ansågs bland annat en hörselscreening vara väl motiverad (1). Metoden har sedermera värderats bland annat i Lund av Köhler (2) och i Uppsala av Sundelin och Vuille (3). Kankkunen påpekade i sin avhandling (4) att drygt en fjärdedel av barnen med verifierad hörselnedsättning i Göteborgsområdet under åren 1970-79 hade remitterats från barnavårdscentralerna, flertalet i anslutning till 4-årsundersökningen. I Uppsalastudien "Från fyra till tio" ifrågasatte emellertid Melbin och medarbetare (5) värdet av hörselscreening som en metod att förebygga hörselnedsättning i senare skede och i en undersökning från Örebro, bedömde Augustsson, Nilsson och Engstrand (6) enbart screening vid enstaka tillfällen inte vara någon optimal metod för identifiering av behandlingskrävande serös otit. I en medicinsk kommentar ansåg dock Borg, Hirsch och Änggård (7) att screeningen var väl motiverad. I en aktuell remiss från Socialstyrelsen (8) ifrågasätts emellertid ånyo värdet av generell hörselscreening vid fyra års ålder. I en nyligen genomförd undersökning från Västerbotten noteras en incidens av hörselnedsättning i åldrarna upp till 20 år på 2.5 per 1000 personer (9). Mot ovanstående bakgrund redovisas erfarenheter från en årskull barn som genomgått hörselscreening på BVC vid fyra års ålder i Umeå sjukvårdsdistrikt. Key words: hörselnedsättning, screening, children, prevention, Umeå. LB08773T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1991 (12(3)) pp 111-114 AllmänMedicin Solu-Cortef, Betapred. Dipridamol (Persantin). NSAID. Dosexpedition Lars Arrhenius, Ingrid Isaksson, Per Johansson, Målgrupp. Utveckling - maskinell dosexpedition. Dataprogram. Vad är Naturmedel? Birgitta Baltzar. Nya godtagbara användningsområden. Apoteksbolagets naturmedelssortiment. Apoteksbolagets krav på naturmedel. Apotekens naturmedel. Framtiden för naturläkemedel. Key words: naturläkemedel, Solu-Cortef, Betapred. Dipridamol (Persantin). NSAID. LB08772T//AM Mölstad, Carl Magnus. Ultraljudsundersökning av sinus - ett exempel från en liten vårdcentral 1991 (12(3)) pp 109-110 AllmänMedicin Diagnostik av ÖLI/sinuit före och efter införandet av ultraljudsundersökning av sinus på vårdcentral studerades genom en journalundersökning. Antalet diagnostiserade fall liksom antalet röntgenundersökningar av sinus minskade. Kostnadsanalys visade inga påtagliga prisskillnader med eller utan Sinuson. Key words: ultraljudsundersökning, sinus, vårdcentral. LB08771T//AM Forssén, Annika. Janlert, Urban. Rättelse angående artikeln om ensamstående mödrars hälsa och hälsorisker, AllmänMedicin 2/1991 1991 (12(3)) pp 105-105 AllmänMedicin Key words: rättelse. LB06551T//AM Wennberg, Jacob. The Strömstad Survey. A model for prevention of cerebrovascular and cardiovascular disease in women within the primary health care organization 1991 (12(2)) pp 58-60 AllmänMedicin Cecilia Björkelund disputerade luciadagen 1990 vid Allmänmedicinska institutionen i Göteborg. Avhandlingen bestod av en screening- och interventionsstudie, där man gick igenom kvinnor i åldern 45-64 år med avseende på riskfaktorer för cerebrovaskulär och kardiovaskulär sjukdom. Professor Even Laerum från Institutt for Allmenmedisin i Oslo var opponent. Calle Bengtsson, professor i allmänmedicin i Göteborg, tillika respondentens handledare, fungerade som ordförande. Key words: Prevention, riskfaktorer, cerebrovaskulära sjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, screening, intervention, doktorsavhandlingar, Strömstad. LB06553T//AM Hammarström, Anne. Varför lever kvinnor längre än män - trots högre sjuklighet? 1991 (12(2)) pp 67-70 AllmänMedicin " Varför lever kvinnor längre än män är det värt det?" löd titeln på en artikel (1). den manlige artikelförfattaren besvarade frågan: nej, det kan inte vara ett värdigt liv för en äldre kvinna att leva utan man. Den här artikeln handlar också om kvinnors livslängd men perspektivet är annorlunda. Artikeln belyser kvinnors sjuklighet och dödlighet i jämförelse med männens samt möjliga förklaringar till könsskillnaderna. Key words: Kvinnor, dödlighet, sjuklighet, sociala/psykosociala faktorer, könsroller, översiktsartiklar. LB06554T//AM Forssén, Annika. Janlert, Urban. Ensamstående mödrar har ökad risk för ohälsa 1991 (12(2)) pp 71-75 AllmänMedicin En grupp ensamstående mödrar har jämförts med gifta/sammanboende kvinnor med barn avseende riskfaktorer för ohälsa. De ensamstående mammorna är äldre, bor oftast med endast ett barn och arbetar i högre utsträckning än jämförelsegruppen heltid. De röker mer, motionerar mindre och är oftare arbetslösa. De tydligaste fram trädande tecknen på ogynnsamma förhållanden för denna grupp kvinnor är dock en i djupare mening social isolering. Författarna menar att en åtgärd för att förbättra situationen för ensamstående mödrar är att ge ekonomiska möjligheter till förkortad arbetstid. Key words: Ensamstående föräldrar, kvinnor, hälsotillstånd, levnadsförhållanden, intervju/enkätundersökning, forskning, Norrbotten, Västerbotten. LB06557T//AM Morén-Hybbinette, Ingalill. Kvinnoanamnes - en möjlighet att synliggöra kvinnors totala arbetssituation? 1991 (12(2)) pp 84-86 AllmänMedicin Artikeln beskriver utvecklandet av en metodik för att bättre kunna beskriva kvinnors egentliga arbetssituation. Kvinnors totala arbetsbelastning motsvaras mycket sällan av enbart hennes yrkesarbete. Kompletterande anamnestiska uppgifter om livssituationen behövs, för att få en uppfattning om den reella arbetssituationen. Key words: Kvinnor, anamnes, metoder, arbetsbelastning, social/psykosociala faktorer, intervjuer, forskning. LB06571T//AM Ossiansson, Birger. Vem får farmakologisk behandling av hyperlipidemi i Alvesta primärvårdsområde. - En journalstudie omfattande 30 patienter 1991 (12(3)) pp 132-135 AllmänMedicin En journalstudie avseende farmakologisk behandling av höga blodfetter genomfördes i Alvesta kommun. Trettio patienter med blodfettsänkande läkemedel var kända av primärvården i februari 1990. En tredjedel var kvinnor och medianålder var 57.5 år. Riskfaktorprofilen var bristfälligt journalförd och den utredning som gjorts innan farmakologisk behandling sattes in var ofta ofullständig. Den icke-farmakologiska behandlingen gav inte någon kolesterolsänkning i den selekterade studiegruppen. Den farmakologiska behandlingen, hos de 20 patienter där den kunde bedömas, gav en genomsnittlig reduktion av kolesterol med 30 procent. Det av socialstyrelsen rekommenderade tredjehandsmedlet, simvastatin, har valts som förstahandsmedel i åtta fall. Antalet patienter med läkemedel mot hyperlipidemi ökar snabbt i Alvesta primärvårdsområde och i samma takt som i landet i övrigt. Studien visar att den farmakologiska behandlingen av hyperlipidemi kan komma att få stor omfattning och att socialstyrelsen rekommendationer ger utrymme för detta. Key words: Hyperlipidemi, läkemedelsterapi, registerstudier, klinisk forskning, Alvesta. LB06574T//AM Karlberg, Lena. Ribacke, Mats. Utbildningens betydelse för rekrytering av nya distriktsläkare inför målet 1 distriktsläkare/2000 invånare i Stockholms läns landsting 1991 (12(4)) pp 143-146 AllmänMedicin Alltfler FV-läkare hoppar av sina block i allmänmedicin och specialistkompetenta distriktsläkare byter specialitet. Politikernas ambition att nå målet 1 distriktsläkare/2000 invånare tar sig uttryck i inrättandet av fler FV-block. Till vilken nytta? Key words: Medicinsk utbildning, allmänmedicin, distriktsläkare, debatt. LB08766T//AM Ribacke, Mats. Nytt från SFAM 1991 (12(4)) pp 142-142 AllmänMedicin Key words: Riksdagsrevisorerna. LB06538T//AM Sjönell, Göran. Primärvårdsutvecklare eller besparingslakej? 1991 (12(1)) pp 17-17 AllmänMedicin Key words: primärvårdsutvecklare, kommentar. LB08777T//AM Björkelund, Einar. Om hematuri 1991 (12(3)) pp 121-121 AllmänMedicin Key words: hematuri. LB06547T//AM Bennedich, Nils-Axel. Sjönell G. Från vårdcentral till kvartersakut 1991 (12(2)) pp 51-52 AllmänMedicin Maj-Lis Hellénius. Prevention av vår tids stora folksjukdomar är en viktig uppgift för allmänmedicinen. Där ingår att spåra och behandla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, bland annat höga kolesterolvärden. Rubriker: God vetenskaplig grund Samtala om levnadsvanor med ödmjukhet Vad är normala kolesterolvården? Prevention - en viktig uppgift för allmänläkare. Key words: kolesterol, kommentar. LB06549T//AM Nerbrand, Christina. Cardiovascular Diseases in Seven Counties of Sweden - Regional Differences and Risk Factors 1991 (12(2)) pp 56-57 AllmänMedicin Christina Nerbrand disputerade den 26 oktober 1990 vid Institutionen för allmänmedicin i Uppsala. Opponent var professor Bengt Scherstén från Dalby. Handledare hade varit professorerna Gösta Tibblin och Kurt Svärdsudd. Key words: Hjärt-kärlsjukdomar, riskfaktorer, registerstudier, geografisk fördelning, forskning, vatten. LB07148T//AM Hensjö, Lars-Olof. Var hittar jag artikeln. en översikt av medicinsk informationshantering 1991 (12(2)) pp 63-66 AllmänMedicin Hur påverkar jod sårläkning (svårläkta sår)? Nagelsvamp, griseofulvin. Primperan (metoklopramid), dystoni. Flagyl (metronidazol), vaginos. Användning av astmamedel ökar snabbt i Sverige. Annika Larsson. Mats Wennberg. Så här ser svensken på läkemedel och läkemedelsinformation. Britta Lisper. Inger Nilsson. Key words: läkemedel, nagelsvamp, Flagyl, vaginos. LB06578T//AM Löfmark, Rurik. Ribacke, Mats. Rosenberg, Peter. Riskfaktorformulär - ett hjälpmedel i hjärt-kärlprevention 1991 (12(4)) pp 163-166 AllmänMedicin Höga kolesterolvärden är vanliga. en stelbent tillämpning av riktlinjerna för höga blodfetter medför att en stor del av den svenska befolkningen skall behandlas. Vi har konstruerat ett enkelt hjälpmedel för att hitta dem som verkligen har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Key words: Hjärt-kärlsjukdomar, prevention, kolesterol/liper/hyperlipidemi, riskfaktorer, vårdprogram. LB06579T//AM Petersson, Christer. Graabek, Elisabeth. Strukturerad avslappningsträning med en grupp yngre hypertoniker - en pilotstudie 1991 (12(4)) pp 167-170 AllmänMedicin Vid vårdcentralen i Lammhult genomfördes våren 1990 en kurs i avslappning med en grupp hypertoniker i åldern 36-49 år. Gruppen bestod av åtta patienter med pågående farmakologisk behandling och en patient utan behandling. Under de nio kursveckorna träffades deltagarna vid tio tillfällen för praktisk träning. daglig hemmaträning rekommenderades och dokumenterades i dagbok. Under kursens gång kunde farmakologis terapi reduceras betydligt. Vid uppföljning efter tolv månader var tre av åtta deltagare medicinfria och ytterligare två stod på reducerade medicindoser. Gruppmedelvärdena för blodtrycket var oförändrade vid 12-månaderskontrollen jämfört med utgångsvärdena före avslappning. Den subjektiva uppskattningen av avslappningsträningen, mätt på visuell analogskala, var mycket hög och compliance under kursperioden god. Ännu ett år efter kursslut praktiserar flertalet deltagare avslappning, men nu endast vid upplevt behov. Key words: Hypertoni, avslappning, utvärderingsstudier, Lammhult. LB06543T//AM Hovelius, Birgitta. Kvinnor och forskning 1991 (12(2)) pp 44-45 AllmänMedicin Rubriker: Varför skall kvinnor forska? Fördelar Nackdelar Vad kännetecknar kvinnliga forskare inom det medicinska fältet? Gråt inte - forska! Key words: kvinnor, forskning. LB06580T//AM Jacobsson, Ingrid. Håkansson, Anders. Andrén, Per. Distriktsläkaren förskriver många och billiga läkemedel 1991 (12(4)) pp 171-173 AllmänMedicin Under mars månad 1990 förskrev 26 756 recipen av läkare verksamma i Kronobergs län till patienter boende i Växjö kommun. I de nio olika vårdcentralsområdena varierade distriktsläkarnas andel av totalantalet recipen från 35 till 77 procent. Medelkostnaden per recipen varierade från 122 kronor för distriktsläkarna till 158 för privatläkarna. Key words: Distriktsläkare, läkemedelsförskrivning, utvärderingsstudier, Växjö. LB06544T//AM Ribacke, Mats. Den nya specialistutbildningen med målbeskrivning 1991 (12(2)) pp 45-45 AllmänMedicin Rubriker: sidoutbildning handledarutbildning teoretisk utbildning kvalitetskontroll Tjänstgöringsprogram Key words: specialistutbildning, målbeskrivning. LB06545T//AM "Osignerad" Målbeskrivning för specialistutbildning i allmänmedicin 1991 (12(2)) pp 47-48 AllmänMedicin Rubriker: Avgränsning och allmän målsättning Diagnostik och behandling i sjukvårdande verksamhet Förebyggande verksamhet Särskilda förhållningssätt Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Sidoutbildning Handledning Teoretisk utbildning Kvalitetskontroll Key words: specialutbildning, allmänmedicin, målbeskrivning. LB06546T//AM Hellénius, Mai-Lis. Rudebeck CE. Kolesterolet som folkrörelse 1991 (12(2)) pp 51-51 AllmänMedicin Prevention av vår tids stora folksjukdomar är en viktig uppgift för allmänmedicinen. Där ingår att spåra och behandla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, bland annat höga kolesterolvärden. Key words: kolesterol. LB06570T//AM Palmborg, Märta. ... och doktorn kom - Del 3 En kvinnlig provinsialläkare bläddrar i minnenas bok 1991 (12(3)) pp 129-131 AllmänMedicin Rubriker: Frihet eller döden Samhällsförändringar Avsked (samhörighet med bygden) Dröm - verklighet Key words: dagbok, kvinnlig läkare. LB06581T//AM Wändell, Per. Alkoholpatienter i Täby 1991 (12(4)) pp 174-176 AllmänMedicin Under en månad 1988 registrerades vid Täbys fyra vårdcentraler alla läkarbesök, där symtom eller diagnos kunde bindas till alkohol som underliggande orsak. Alkoholsambandet bedömdes av varje enskild läkare. Syftet var att få en grov uppfattning om problemets storlek. Säkert samband med alkohol fanns vid 33 av 2 725 besök (1.2 procent). Det förekom stora variationer mellan de enskilda läkarna och i viss mån även mellan vårdcentralerna. Key words: Alkohol, distriktsläkare, könsfördelning, primärvård, åldersfördelning. LB06555T//AM Löfvander, Monica. Att arbeta och må bra - en kulturfråga? 1991 (12(2)) pp 76-81 AllmänMedicin Invandrarna i Sverige har generellt mycket höga sjuk- och ohälsotal, mest uttalat i storstadsområdena. Orsakerna till detta är många. Ett försök till analys görs i denna artikel, som ursprungligen presenterades som föredrag vid SFAMs höstmöte i Västerås i november 1990. Key words: Invandrare, Hälsoproblem, etniska grupper, kultur, översiktsartiklar, Rinkeby. LB06573T//AM Björkelund, Cecilia. DUR - distriktsläkarnas utbildningsråd 1991 (12(4)) pp 140-141 AllmänMedicin Distriktsläkarföreningen DLF och SFAM har sedan början av 1980-talet samordnat sitt samarbete för att arrangera av efterutbildnings- och fortbildningskurser för distriktsläkare. Key words: distriktsläkare, utbildningsråd. LB06575T//AM Olsson, Björn. Stor kringpersonal avlastar inte distriktsläkarna 1991 (12(4)) pp 147-150 AllmänMedicin Kjell Lindströms artikel i AllmänMedicin nr 3 1991 är egentligen utmärkt. På ett ganska raljant sätt kritiserar han kvartersakuten i Stockholm och visar oavsiktligt (?) på det systemfel som hittills präglat tänkandet vad gäller organiserandet av allmänmedicinen i Sverige (i varje fall den landstingsdrivna delen). Key words: kringpersonal, distriktsläkare, debatt, kommentar. LB06548T//AM Sjönell, Göran. Från vårdcentral till kvartersakut 1991 (12(2)) pp 53-55 AllmänMedicin Key words: kvartersakut, vårdcentral, replik. LB06572T//AM Johansson, Eva. Recensioner 1991 (12(3)) pp 136-136 AllmänMedicin Allmennpraktikerens möte med kvinnelige pasienter. Kirsti Malterud. ISBN 82 518 2845 7 Key words: recensioner, kvinnliga patienter. LB06550T//AM Bergström, Mats. Münnich, Ingvar. Exagium Vermlandicum Novum "Disputabulum" - Opponenti Collegii 1991 (12(2)) pp 57-58 AllmänMedicin Tredjeopposition i samband med Christina Nerbrands disputationsfest. Key words: Christina Nerbrands disputationsfest. LB06577T//AM Peterson, Åke. Nya samarbetsformer - primärvård/företagshälsovård 1991 (12(4)) pp 157-158 AllmänMedicin Kan distriktsläkaren ersätta företagsläkaren? Svar: Ja, efter en genomgripande omorganisation enligt idé som skisseras i nedanstående förslag till nya samarbetsformer mellan primärvård och företagshälsovård. Key words: Primärvård, företagshälsovård, organisation, samarbete. LB06582T//AM Liljestrand, Annegrete. BVC-studie i Blekinge - I BVC-barnen - hur mår de? Hur mår mödrarna? 1991 (12(4)) pp 177-179 AllmänMedicin Sedan Sveriges BVC-verksamhet startade för cirka 50 år sedan har mycket stora sociala och ekonomiska förändringar skett. Barnens fysiska hälsa är mycket bättre - det vet vi. Det förebyggande arbetet på BVC når alla barn. vi upptäcker och botar det mesta av det som kan botas och flera barnsjukdomar är "bortvaccinerade". Barns sjukvårdskonsumtion är dock inte mindre nu än förr. Bättre sjukvårdsutbud kan vara en förklaring. Allergier hos barn och psykosomatiska besvär kan vara en annan. En tredje förklaring kan vara att barn som vistas på dagis har flera luftvägsinfektioner, men också har större krav på sig att vara helt friska och pigga för att kunna lämnas där. Key words: Hälsotillstånd, intervju/enkätundersökningar, BVC, Blekinge. LB06583T//AM Liljestrand, Annegrete. BVC-studie i Blekinge - II Hur fungerar BVC? 1991 (12(4)) pp 180-181 AllmänMedicin I föregående artikel beskrevs en enkät till BVC-barns mödrar i två BVC-distrikt i Blekinge. Här redovisades mödrarnas uppfattning om barnens hälsotillstånd och där beskrevs också barnens sjukvårdskonsumtion. I denna andra del presenteras mödrarnas uppfattning om BVC. Key words: Föräldrar, attityder, intervju/enkätundersökningar, BVC, Blekinge. LB06552T//AM Palmborg, Märta. ... och doktorn kom - Del 2 En kvinnlig provinsialläkare bläddrar i minnenas bok 1991 (12(2)) pp 61-62 AllmänMedicin Rubriker: Mjuklandning på nytt distrikt En välskapad pojke En jourledig julhelg Från vaggan till graven Key words:dagbok, provinsialläkare. LB08767T//AM Lindström, Kjell. Skall distriktsläkare förebygga? 1991 (12(4)) pp 146-146 AllmänMedicin Key words: tidsbrist, kunskapsbrist. respektera patienternas integritet, skapa oro, metodbrist. LB08768T//AM Nilsson, Björn. Kvartersakuten - en fungerande modell - bra för svensk primärvård 1991 (12(4)) pp 150-150 AllmänMedicin Key words: kvartersakut, primärvård. LB06589T//AM Ferry, Sven. Urinvägsinfektioner i primärvården "Urinary tract infections in primary health care in northern Sweden - epidemiological, bacteriological and clinical aspects" 1991 (12(5)) pp 192-194 AllmänMedicin Sven Ferry disputerade den 9 juni 1988 vid Institutionen för allmänmedicin i Umeå. Avhandlingen byggde, dels på ett årsmaterial insamlat vid Vännäs vårdcentral representerade urinvägsinfektioner i oselekterad primärvård, dels på en multicenterstudie vid 17 vårdcentraler i Västerbotten med exklusion av institutitionsvårdade patienter, därigenom speglande okomplicerade infektioner. Opponent var docent Birgitta Hovelius från Dalby och ordförande var professorn i klinisk bakteriologi Stig Holm från Umeå. Handledare hade varit docenterna Bengt Mattsson inom allmänmedicin och Lars G Burman inom bakteriologi. Key words: Urinvägsinfektioner, epidemiologi, diagnostik, bakteriologi, terapi, forskning, avhandlingar. LB06568T//AM Bengtsson, Calle. Förste allmänmedicinprofessorn tillsatt på Island 1991 (12(3)) pp 3 AllmänMedicin Key words: allmänmedicinprofessor, Island. LB06556T//AM Wreje, Ullacarin. Min utveckling till ortopedmedicinare - från NLV-kurs via hobby till yrke 1991 (12(2)) pp 82-83 AllmänMedicin Allmänmedicinare har ett stort behov av kunskap i ortopedisk medicin. Enligt många borde det integreras i specialistutbildningen. Hur ett intresse för ämnet kan väckas och vidareutvecklas beskrivs här av en allmänmedicinare. Key words: Allmänläkare, ortopedisk medicin, privatpraktik, arbetstillfredsställelse, debatt. LB08765T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1991 (12(5)) pp 207-210 AllmänMedicin PMS. Hiprex. Estraderm. Kronisk glaukom med öppen kammarvinkel - så förändrades läkemedelsterapin under 1980-talet. Örjan Åkerrén. Kommentar Albert Alm, professor Ögonkliniken Umeå. Läkemedelsfortbildning för distriktsläkare Angina pectoris. Allmänhetens attityder till biverkningar och information om biverkningar. Britta Lisper. Key words: läkemedel, PMS. Hiprex. Estraderm. LB06558T//AM Petersson, Christer. Recensioner 1991 (12(2)) pp 87-87 AllmänMedicin Key words: recensioner, Medicinens öga. Karin Johannisson. Nordstedt 1990 ISBN 91 1 893442 0 LB06590T//AM Hermansson, Ingemar. Glesbygdsläkare i Vilhelmina 1991 (12(5)) pp 195-196 AllmänMedicin Författaren ger en personlig beskrivning av arbetet som distriktsläkare i Vilhelmina under åren 1963-1991. Sjukdomarna blir efterhand inte bara intressanta i sig, utan sjukdom hos en känd patient/medmänniska med sociala och samhälleliga följdverkningar. Mångsidigt arbete i glesbygd beskrivs som ett tjusande alternativ för den engagerade allmänmedicinaren. Vilhelmina har en sjukstuga med 76 platser, varav fortfarande fyra BB-platser, och fem läkartjänster. I Vilhelmina finns också en forskningsenhet, som delvis skall arbeta med primärvård. Key words: Distriktsläkare, glesbygd, arbetsförhållanden Vilhelmina. LB06591T//AM Westman, Göran. Hermansson, Ingemar. Allmänmedicin i samverkan - erfarenheter från fyra NLV-kurser i glesbygd 1991 (12(5)) pp 196-198 AllmänMedicin Specialistutbildning i ämnet allmänmedicin är under förändring. Från och med 1992 finns inget fastställt tjänstgöringsprogram för att få allmänläkarkompetens. I stället kommer en specialisttjänstgöring (ST) på cirka fem år, som fastställs i en individuellt utformad studieplan från enskilda ST-läkare. Vägledande är en övergripande central målbeskrivning och lokalt förankrade utbildningsplaner utvecklade för speciella områden eller verksamheter. Exempel på det senare är en glesbygdsläkarutbildning som presenterats i Läkartidningen (1). Key words: Allmänmedicin, utbildning, glesbygd. LB06613T//AM Petersson, Christer. Jag vet att jag icke blir frisk - fria associationer kring en dikt av Edith Södergran, inspirerande av Nordisk kongress i Allmänmedicin 1991 1991 (12(6)) pp 270-272 AllmänMedicin Rubriker: Sjuka dagar Från det minsta till det största Jag har feber som en kärrväxt jag svettas sötma som ett klibbigt blad Längtan som livskvalitet Vi bör älska livets långa timmar av sjukdom och trånga år av längtan såsom de korta ögonblick då öknen blommar. Tuberkulosens helvete Ständigt mer av allt Hetsjakt efter hälsa Ett större förnuft Oslokongressen. Key words: allmänmedicin. LB06612T//AM Wändell, Per. Läkares kontra patienters kön - litteraturstudie 1991 (12(6)) pp 266-269 AllmänMedicin Med utgångspunkt från en studie i det egna upptagningsområdet gjordes en litteraturstudie som visar, att kvinnor söker läkare oftare än män och föredrar kvinnlig läkare. Några teorier kring varför så är fallet diskuteras. Key words: Läkare-patientrelationer, Kön, attityder, Intervju/enkätundersökningar, Forskning, Könsroller. LB06611T//AM Wersäll, Jonas. Krakau, Ingvar. Hellénius, Mai-Lis. Karlberg, Lena. Hur uppfattar vårdcentralsbesökare screening av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom? - En studie från primärvården i Sollentuna 1991 (12(6)) pp 265-266 AllmänMedicin För att preventiva program i primärvården, inkluderande aktiv riskfaktorscreening, skall kunna bli framgångsrika, måste en rad olika förutsättningar vara uppfyllda. Det behövs (ett minimun av) tid och resurser för att kunna integrera sådana aktiviteter i den vanliga vården. Patienterna måste kunna erbjudas adekvat uppföljning och behandling, även i ett längre tidsperspektiv. Vidare måste det preventiva arbetet vara väl förankrat bland berörd vårdpersonal. Men även en aldrig så resursstark satsning självdöd snart i avsaknad av aktivt stöd från patienterna. (Inte minst med tanke på de senaste årens livliga debatt om värdet av olika åtgärder för att förebygga insjuknande i hjärt- kärlsjukdomar (och därmed förknippade etiska frågor) är det viktigt att studera patienternas attityder till åtgärder som syftar till att förebygga hjärt- kärlsjukdomar. Tidigare undersökningar har inte varit konklusiva. Såväl negativa psykiska effekter hos de undersöka (1), som övervägande positiva attityder och vilja till förändring av levnadsvanor har rapporterats (2). Key words: Screening, Riskfaktorer, Hjärt-kärlsjukdomar, Attityder, Intervju/enkätundersökningar, Sollentuna. LB08769T//AM Domeij, Dag. Nordiskt allmänläkarseminarium, 6-8 september 1990. Torshavn, Färöarna 1991 (12(4)) pp 151-152 AllmänMedicin Key words: Färöarna, Seminarie, ekonomiska ansvaret, öppen sjukvård. Danmark. LB08770T//AM Källkvist, Anna. Allmänläkarutbildning på Irland 1991 (12(4)) pp 153-154 AllmänMedicin Key words: allmänläkarutbildning, Irland. LB06593T//AM Hermansson, Ingemar. Utslagningshotad i glesbygd - en studie från Vilhelmina 1991 (12(5)) pp 202-206 AllmänMedicin Det är viktigt att läkare, särskilt inom primärvården, tidigt observerar yrkesmässiga rehabiliteringsbehov hos patienterna. Relativt odifferentierad arbetsmarknad och hög arbetslöshet i glesbygderna ökar risken för utslagning, inte minst till följd av belastningsorsakade sjukdomar. Detta är särskilt vanligt bland kvinnorna. En stor grupp utslagningshotade är i medelåldern, ej sällan med otillräcklig skolbakgrund. Företagen i glesbygd är små, arbetsgivarnas möjlighet att skapa anpassade arbeten är begränsad. Rehabiliteringslagstiftningen måste ta hänsyn till de annorlunda förhållandena i glesbygd. Läkarna måste ha intimt samarbete med Arbetsförmedling och Försäkringskassa för att ej fördröja återgång till arbete. Denna undersökning från 1989-1990 jämförs på vissa punkter med våra resultat från 1966 och 1980. Key words: Hälsoproblem, arbetslöshet, rehabilitering, forskning, glesbygd, Vilhelmina. LB06594T//AM Andersson, Margit. Missbruksvård i glesbygd - erfarenheter från öppenvård i två glesbygdskommuner 1991 (12(5)) pp 211-212 AllmänMedicin Försöken att bygga upp en fungerande vårdkedja inom missbruksvården pågår i många kommuner runt om i Sverige. I Strömsunds kommun i Jämtlands län, finns sedan 1984 "Byrån för individ- och familjerådgivning i alkoholfrågor" och i Vilhelmina, Västerbottens län, finns "Dagcentralen Positivet" sedan 1986. Verksamheterna inriktar sig till människor med missbruksproblem. Utvärderingen visar att de båda verksamheterna kompletterar varandra; det måste finnas plats för både professionella och amatörer, både social gemenskap och behandling i en vårdkedja. I de klientuppföljningar som utförts framkommer att den enskilde kan minska sitt missbruk via ett kontinuerligt och långvarigt stöd. Key words: Alkoholism, öppenvård, utvärdering, glesbygd, Strömsund, Vilhelmina. LB06609T//AM Löfgren, Jerker. En jämförande multicenterstudie av Cefadroxil och Pivmecillinam vid okomplicerad urinvägsinfektion hos kvinnor 1991 (12(6)) pp 257-260 AllmänMedicin Den terapeutiska effekten och säkerheten för cefadroxil givet i dosen 1 g x1 i 7 dagar jämfördes med pivmecillinam i sedvanlig dos 200 mg x3 i 7 dagar i en öppen, randomiserad multicenterstudie av prövare arbetande i primärvården. studien inkluderade kvinnor med okomplicerad, symtomgivande, nedre urinvägsinfektion. Till studien randomiserades 511 patienter, varav 490 var utvärderingsbara med avseende på biverkningar och 297 vad gällde effekt. Vid kontroll efter 12 dagar (range 7-24) var utläkningsfrekvensen 82 respektive 90 procent. Studien visade inga statistiskt signifikanta skillnader vad gällde mikrobiologiskt eller kliniskt resultat, ej heller för biverkningar. Key words: Urinvägsinfektioner, Kvinnor, Läkemedelsterapi, Cefadroxil, Pivmecillinam, Forskning. LB06592T//AM Ström, Lena. Regional forskningsenhet i Vilhelmina 1991 (12(5)) pp 199-201 AllmänMedicin Forskningsenheten i Vilhelmina är en enhet vid Umeå universitet med ett regionalt ansvar inom Norra Högskoleregionen. Forskningsenhetens verksamhet leds av en särskild styrelse med representanter för medicinska fakulteten , samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, Högskolan i Östersund, Landstingen i Västerbotten och Jämtland, Vilhelmina kommun samt Forskningsenheten. Verksamheten i Vilhelmina skall i direkt kontakt med primärvård och socialtjänst utveckla tvärvetenskaplig forskning, initiera och prioritera projekt inom verksamhetsområdet samt medverka till spridning och tillämpning av forskningsresultat. Enheten skall också medverka i utbildningen av personalgrupper inom primärvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden. Key words: Primärvård, socialtjänst, utbildning, forskning, Vilhelmina. LB06595T//AM Hellgren, Ann-Christin. Diabetes i Vilhelmina kommun. Förekomst - komplikationer - vård 1991 (12(5)) pp 213-217 AllmänMedicin I denna studie redovisas uppgifter om förekomst av, komplikationer och remisser för diabetiker i Vilhelmina kommun under 1989. En hög förekomst av diabetes i kommunen kan konstateras, liksom en hög andel med insulinbehandling. Hypertoni och hjärtsjukdomar är vanliga bland diabetikerna. Diabetessköterskan har initierat många kontakter i form av remisser till andra vårdgivare, främst dietist, fotvårdsspecialist och ögonläkare. Vikten av kontinuitet i vården för de kroniskt sjuka patienterna betonas. Speciellt gäller detta för diabetikerna med det stora och fortlöpande informationsbehov som de har. Key words: Diabetes, prevalens, vård, Vilhelmina. LB06605T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Konsultation - vetenskap 1991 (12(6)) pp 241-246 AllmänMedicin Konsultationsforskning grupperar sig i frågorna: - Vad sker i konsultationen? - Vad blir resultatet? - Vad kan förbättras? Resultaten stöder det ganska självklara antagandet att det är viktigt att aktivt söka patientens förväntningar och idéer. En begränsning ligger dock i den gängse åsikten, att kommunikation är något för sig, skilt från det medicinska innehållet. Mötet mellan läkare och patient är en komplett och unik praktik, som måste utforskas på sina egna villkor. Kommunikationsanalys på språkvetenskaplig grund når inte fram till själva substansen i läkar-patientinteraktionen. Artikeln är en bearbetning av plenumföredrag vid den Nordiska kongressen i allmänmedicin i Oslo, juni 1991. Key words: konsultation, vetenskap, förbättring, resultat. LB06596T//AM von Post, Hampus. Reagera, reflektera, red ut och rapportera - utveckling i primärvårdens vardagsarbete 1991 (12(5)) pp 218-219 AllmänMedicin Primärvårdens verksamhetsområden utökas och förändras. Allt fler patienter vårdas i hemmen. Verksamheter inom olika vård- och omsorgsinrättningar måste samordnas. Prioriteringsbeslut måste tas. Detta ställer krav på dokument som beskriver verksamheten. Vid Vilhelmina sjukstuga har man, med hjälp och handledning från Forskningsenheten i Vilhelmina vid Umeå universitet, bedrivit ett trettiotal projektarbeten sedan 1984 - en metod att utveckla primärvården. Utvecklingsprojekten genomförs av primärvårdspersonalen. Projektformen ger klara problemavgränsningar och en struktur som möjliggör prioriteringar i verksamhetsbeslut. Erfarenheterna visar att utvecklingsarbete i form av projekt drivna av den egna vårdpersonalen kan ge goda resultat. Vi kommer att fortsätta reagera, reflektera, reda ut och rapportera i vardagsarbetet för att utveckla primärvården! säger man i Vilhelmina. Key words: Primärvård, utveckling, Vilhelmina. LB06598T//AM Persson, Bodil. Det medicinska seendets arkeologi 1991 (12(5)) pp 225-226 AllmänMedicin Presentation av Karin Johannissons bok "Medicinens öga" Karin Johannisson vill i sin bok "Medicinens Öga" placera sjukdomen och medicinen i dess samhälleliga och kulturella sammanhang. Hon tar historien till hjälp och söker medvetet ett "underifrånperspektiv". Hennes ambition är att granska det komplicerade samspelet mellan behov, kunskap, värderingar och maktanspråk, som lett till framväxten av dagens medicinska system i västerlandet. Vi har tidigare recenserat hennes bok i AllmänMedicin 2/91, men tycker den är väl värd en bredare presentation. Bodil Persson ger oss här en sådan och placerar samtidigt boken i dess idémässiga sammanhang. Key words: Medicinhistoria, medicinsk sociologi, sjukdomar, recensioner. LB06604T//AM Thörn, Hans. Primärvården behöver mångfald och samverkan - inte kvartersakut som riksnorm 1991 (12(6)) pp 240-241 AllmänMedicin I AllmänMedicin nr 4 1991, polemiserar Björn Nilsson och Björn Olsson mot Kjell Lindströms kritiska inlägg mot Kvartersakuten. Jag tycker deras polemik är otydlig och vill gärna att vissa sidor klarläggs. Key words: primärvård, mångfald, samverkan, kvartersakut, riksnorm, debatt. LB06606T//AM Måwe, Ulf. Ny förklaringsmodell för yrkesrelaterade muskelbesvär i skuldra och nacke 1991 (12(6)) pp 247-247 AllmänMedicin Vid ett symposium organiserat av Naprapathögskolan i Stockholm och Svenska Naprapatförbundet den 26 maj 1991 i Stockholm, redogjorde Göran Hägg, civilingenjör, Arbetsmiljöinstitutet i Solna, inför ett auditorium på cirka 200 personer, om sina forskningsrön. Key words: muskelvärk, skuldra, nacke. LB06608T//AM Överby, Anders. Polymyalgia reumatica vid en allmänläkarmottagning 1991 (12(6)) pp 251-252 AllmänMedicin Polymyalgia reumatica (PMR) är en besvärlig sjukdom där allmänläkaren snabbt på egen hand kan få patienten besvärsfri. Här presenteras ett material på 15 patienter med PMR. Det visar sig bland annat att sjukdomen kan förekomma utan att sänkan är förhöjd. En normal temporalartärbiopsi kan finnas trots arteritsymtom. Key words: Polymyalgia reumatica, Temporalartärarterit, jättecellsarterit, Huvudvärk, Feber, Diagnos, Behandling, Forskning. LB06601T//AM Sjönell, Göran. Posteducatio necesse est 1991 (12(6)) pp 236-237 AllmänMedicin Rubriker: Etiskt imperativ Utländska erfarenheter Obligatorium eller ej Intern efterutbildning Institutet för efterutbildning. Key words: allmänmedicin, intern efterutbildning. LB06576T//AM Håkansson, Anders. Rapport från EGPRW- våren 1991 1991 (12(4)) pp 155-156 AllmänMedicin Som svensk EGPRW-representant rapporterar jag här om en Delphi-studie om den framtida allmänmedicinska forskningen i Europa samt från det nyligen avhållna EGPTW-mötet i Portugal. För den som till äventyrs har glömt det, så står EGPRW för "European General Practice Research Workshop". Key words: allmänmedicinsk forskning Europa. LB06600T//AM Andersson, Ingemar. Recensioner 1991 (12(5)) pp 228-228 AllmänMedicin Key words: recensioner, Fysioterapi till tortyroffer. Inge Bloch. Lis Hohne. Muncksgaard 1989 ISBN 87 16 10170 7 LB06599T//AM Svensson, Roger. Behovet av ortopedisk medicin 1991 (12(5)) pp 227-227 AllmänMedicin Behovet av kunskap och färdighet inom ortopedisk medicin är omfattande. Människor med smärttillstånd och sjukdomar från rörelseapparaten, vilka inte hör hemma inom specialiteterna ortopedisk kirurgi, neurologi, kirurgi eller reumatologi är många. Nedan följer ett enkelt, men tydligt exempel på behovet av ortopedmedicinsk färdighet och kunskap. Key words: Ortopedisk medicin, fallbeskrivning. LB06610T//AM Kanter, Tomas. Diagnosregistrering som "medical audit" 1991 (12(6)) pp 260-264 AllmänMedicin I samband med en diagnosregistrering på en av Luleås vårdcentraler registrerades respektive läkares patientflöde. Studien visade stora inbördes skillnader beträffande sjukskrivning, receptutfärdande och remitteringsmönster, vilka inte enbart kan förklaras av olikheter i patientsammansättning för de olika läkarna. Dylika studier kan vara ett komplement till kvalitetssäkring i primärvården. Key words: Diagnosregister, Medical audit, Vårdkvalitet, Patientflöde, Registerstudier. LB06597T//AM Jönsson, Gunnel M. Erfarenheter från Israel 1991 (12(5)) pp 220-224 AllmänMedicin Från ett studiebesök i Israel förmedlas intryck från såväl högskola som primärvård. Medicinska fakulteten vid universitetet i Beer-Sheva är en av idégivarna till problembaserad inlärning. Ögonblicksbilder från tre olika typer av vårdcentraler visar den verklighet man sedan har att arbeta med. Key words: Primärvård, översiktsartiklar, Israel. LB06602T//AM "SFAM" Allmänläkarens efterutbildning, Dokument från Kiruna 11-14 september 1991 1991 (12(6)) pp 237-239 AllmänMedicin Rubriker: Arbetsgruppens dokument Institutet för allmänläkarnas efterutbildning Finansiering Bemanning Lokalt efterutbildningsarbete. Key words: allmänläkare, efterutbildning. LB06603T//AM Johansson, Sune. Sjukvård motsvarande 300 distriktsläkare försvinner 1991 (12(6)) pp 240-240 AllmänMedicin Den 1 januari 1992 ändras reglerna för bidragit till företagshälsovården. Ingen sjukvård får förekomma. Begreppet arbetsrelaterad sjukvård försvinner. Key words: sjukvård, distriktsläkare, debatt. LB06559T//AM Håkansson, Anders. Med sordin och kanon 1991 (12(3)) pp 92-92 AllmänMedicin "Men sordin og kanon" är en tunn men mycket läsvärd bok, som i hösta grad angår också den svenska allmänmedicinen. Författare är Per Fugelli norsk allmänmedicinsk profet med klar tanke och vass penna. Key words: allmänmedicin, ledare. LB06584T//AM Jokumsen, Johannes. Recensioner 1991 (12(4)) pp 182-182 AllmänMedicin Key words: recensioner, Yrkesdermatologi. Sigfrid Fregert. Gert Björkner. Magnus Bruze. Inger Dahlquist. Birgitta Gruvberger. Karin Persson. Lena Trulsson. Erik Zimerson. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 25151 3 LB06585T//AM Westman, Göran. Allmänmedicin i glesbygd - en tillgång för forskning och undervisning 1991 (12(5)) pp 188-188 AllmänMedicin Rubriker: Glesbygdssamhället som undervisningsmodell Allmänläkarrollens naturliga avgränsning Utveckling av medicinsk kompetens Key words: allmänmedicin, glesbygd, forskning, undervisning. LB06586T//AM Nerbrand, Christina. SFAM närmar sig Europa 1991 (12(5)) pp 189-189 AllmänMedicin Att öppna dörren mot Europa, att se hur och under vilka förhållanden allmänmedicinen verkar i olika länder, har blivit alltmer angeläget för svenska allmänmedicinare inför EG-debatten i Sverige. Key words: SFAM, Europa. LB06607T//AM Håkansson, Anders. Aktuell allmänmedicinsk forskning 1991 (12(6)) pp 247-250 AllmänMedicin Det första allmänmedicinska forskarkollegiet avhölls under tiden 27-28 augusti i Dalby. Sveriges disputerade distriktsläkare och de allmänmedicinska professorerna träffades och utbytte erfarenheter under rubriken "Forskning igår-idag-imorgon. Key words: allmänmedicin, forskning. LB07128T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1991 (12(4)) pp 159-162 AllmänMedicin Syntocinon. (amning). Läkemedelsboken 1991/92 J Lars G Nilsson. Läkemedelsanvändningen 1990 Kostnaden ökade med 1 miljard. Key words: läkemedel, Syntocinon (amning). LB06615T//AM Lenhoff, Kennert. Petersson, Kerstin. Recensioner 1991 (12(6)) pp 276-276 AllmänMedicin Handbok i delegeringsregler och läkemedelshantering. Bengt Sjölenius. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 32911 3 LB06587T//AM Sehlberg, Ingrid. Hermansson, Ingemar. Vård på lika villkor i glesbygderna 1991 (12(5)) pp 189-190 AllmänMedicin Rubriker: Glesbygdens mottagningssköterska Glesbygdens distriktsläkare Key words: vård, villkor, glesbygd, debatt. LB06588T//AM Lindström, Kjell. Kvartersakuten - utveckling eller nedrustning? 1991 (12(5)) pp 190-192 AllmänMedicin Rubriker: Distriktsläkarens arbetsvillkor Primärvårdens innehåll Key words: utveckling, nedrustning, kvartersakuten, distriktsläkare, arbetsvillkor. LB06560T//AM Westman, Göran. Konsultationen - ett angeläget medicinskt möte mellan två experter 1991 (12(3)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: familjemedicin, prevention, konsultation, SFAMs höstmöte. LB08764T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1991 (12(6)) pp 253-256 AllmänMedicin Seloken ZOK. Adalat. Cavitos. Medvetet val av läkemedel kan sänka kostnaderna. J Lars G Nilsson. Hur gick det med det receptfria cimetidinet i Danmark? Key words: läkemedel, Seloken ZOK, Adalat, Cavitos. LB06614T//AM Nordling, Bengt. Inför 200-årsminnet av Wolfgang Amadeus Mozarts död - en kort beskrivning av hans sjukdomar och död 1991 (12(6)) pp 273-275 AllmänMedicin Key words: Mozarts död, kort beskrivning av hans sjukdomar och död. LB07140T//AM "SFAM" SFAMs datagrupp reaktiverad 1991 (12(3)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: SFAMs datagrupp. LB06620T//AM Bergstad, Bo. Brouneus, Birger. Norén, Ingvar. Ledarutveckling i primärvården på våra egna villkor 1992 (13(1)) pp 10-11 AllmänMedicin Som medelålders distriktsläkare med chefserfarenheter tror vi att vi kunnat ge våra yngre kollegor en annorlunda vinkling på chefsuppgifter i primärvården. Det skall inte förnekas att vi för egen del funnit stort nöje och stimulans i mötena med varandra och med kursdeltagarna. Det nu genomförda programmet har varit vitaliserande för oss själva och inneburit angenäma avbrott under vardagens emellanåt tunga rutinarbete. Om någon framledes skulle vilja anlita oss för liknande arbetsuppgifter, skulle vi nog utan större tvekan åtaga oss uppdraget. Key words: ledarutveckling, primärvård, egna villkor. LB06641T//AM Chotai, Jayanti . Tanke, känsla och handling - en bakgrund till kognitiv terapi 1992 (13(2)) pp 73-77 AllmänMedicin En av de väsentliga uppgifterna för samhällsmedicinaren är förebyggande av sjukdomar i samhället. För individen innebär förebyggande verksamhet ofta att behöva ge upp en del av gamla och inrutade vanor (som rökning, matvanor, levnadsvanor etc) eller att behöva ta upp nya vanor (fysisk aktivitet, nya matvanor, långtidsbehandling etc). Detta är oftast inte lätt. Många gånger behöver man i mer eller mindre grad förändra individens personlighet eller något specifikt beteendemönster, exempelvis typ-A beteende. I samhällsmedicinen har man för detta ändamål hittills tagit vara på behandlingsmetoder och teorier från beteendeterapin med framgång. I denna artikel vill jag införa några elementära teoretiska begrepp som ligger till grund för "kognitiv terapi", eftersom jag tror att utvecklingen inom detta område kommer i framtiden att vara mycket värdefull för samhällsmedicinsk verksamhet. Kognitiv terapi tar vara på psykodynamiska teorier såväl som teorier i beteendeterapi. Kognitiv terapi genomgår en snabb utveckling framför allt inom psykiatrisk verksamhet - för behandling av depressioner, ångestillstånd, schizofreni, anorexi, alkoholism, personlighetsstörningar m m (1,2). Men man har även börjat tillämpa den andra medicinska problemställningar med goda resultat (1). Key words: Kognitiv terapi. LB06624T//AM Faresjö, Tomas. Arenius, Margareta. Davidson, Kristina. Psykisk ohälsa i primärvården - patientbeskrivning från en försöksverksamhet med psykoterapeutiskt team 1992 (13(1)) pp 16-18 AllmänMedicin En viktig frågeställning för hälso- och sjukvården och särskilt för primärvården är hur man ska möta de växande vårdbehoven hos befolkningen när det gäller psykisk ohälsa. Frågan är om detta vårdbehov skall hanteras av allmänläkare och annan ordinarie primärvårdspersonal eller om särskild kompetens som kuratorer, psykologer, psykoterapeuter etc skall tillföras vårdcentralerna? Föreliggande studie är en uppföljning av en försöksverksamhet med ett psykoterapeutiskt team verksamt inom primärvården i tre mindre kommuner i södra Östergötland. Här beskrivs patientstruktur, ohälsopanorama och behandlingsinsatser för de patienter som besökte de psykoterapeutiska teamet vid de aktuella vårdcentralerna under verksamhetsåret 1989. Key words: Primärvård, psykologiska problem, psykoterapi. LB06625T//AM Hallberg, Henrik. Netzell, Raymond. Vilka patienter söker på jourmottagning? 1992 (13(1)) pp 19-20 AllmänMedicin Med avsikt att försöka klargöra vilka patienter som vänder sig till en jourmottagning och varför, genomfördes under våren 1990 två veckolånga enkätundersökningar. Framför allt förskolebarn och patienter i yngre medelåldern utnyttjar denna typ av mottagning. Infektioner i öron, hals och luftvägar dominerar diagnoserna. Många söker direkt utan föregående kontakt med den egna vårdcentralen, Utnyttjandegraden tycks minska med avståndet till mottagningen. Key words: Akutvård, jourmottagning, patienter, intervju/enkätundersökningar. LB06653T//AM Christiansson, Monica. Furhoff, Anna-Karin. Larsson, Sten. Handledning i allmänmedicin under specialistutbildningen 1992 (13(3)) pp 124-126 AllmänMedicin En kartläggning presenteras här av den handledning i allmänmedicin som förekommit under specialistutbildningen bland dem som fått sina kompetensbevis utfärdade av Socialstyrelsen under kalenderåret 1990. Undersökningen genomfördes som en postenkät under januari och februari 1991. Ett skäl till att undersökningen gjorts och presenteras nu är specialistutbildningens omorganisation. Den nya utbildningen är målrelaterad och varje underläkare garanteras en personlig handledare med ansvar för att målen uppnås (1,2). ett annat skäl till att göra denna undersökning har varit ett allmänt intresse för utbildningsfrågor som egna erfarenheter av specialistutbildningen. Perspektivet är stockholmskt, erfarenheterna blandade men inte unika och vissa farhågor inför den 1 januari 1992 delades av många (3). Enkäten har också blivit ett FoU-arbete, som ännu bara "bör" ingå i specialistutbildningen. Key words: Handledning, specialistutbildning, allmänmedicin, forskning och utvecklingsarbete. LB06644T//AM Roth, Ylva. Hanngren, Gunnel. Rutiner vid läkemedelshantering inom omsorgsverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda i Vallentuna kommun 1992 (13(2)) pp 83-84 AllmänMedicin I Vallentuna finns sex gruppbostäder med sammanlagt 53 boende. Många är gravt psykiskt utvecklingsstörda. Inte så sällan förekommer hos denna patientgrupp psykofarmaka av olika slag; antiepileptika, behovsmedicinering typ kramplösande, lugnande. Ett av hemmen drivs i privat regi och där finns sjuksköterska anställd. På övriga hem arbetar omsorgspersonal utan sjukvårdsutbildning. Det rör sig om 200 personer på 145 tjänster. På dessa hem kände vi att vi hade ett dåligt grepp om hur medicindelningen skedde och det hände att apoteket fick tillbaka dosenheterna med kvarvarande läkemedel, eller tvärtom - att läkemedel gick åt snabbare än vad som var ordinerat. vi ville då ta fram rutiner där det framgick dels hur läkemedlen skulle förvaras, det vill säga i medicinskåp, och dels att vårdare med sin signatur bekräftar att rätt dos lämnats till rätt person vid rätt tid. Key words: Läkemedelshantering, omsorgsverksamhet, apotek, primärvård. LB06666T//AM Svärdsudd, Kurt. Adverse Event Monitoring in Clinical Drug Trials 1992 (13(4)) pp 160-162 AllmänMedicin Mari-Ann Wallander disputerade i Uppsala den 5 december 1991 på en avhandling med titeln "Adverse Event Monitoring in Clinical Drug Trials". Fakultetsopponent var docent Bengt-Erik Wiholm vid Läkemedelsverket och institutionen för klinisk farmakologi i Huddinge. Examinator var professor Gösta Tibblin och huvudhandledare professor Kurt Svärdsudd. I betygsnämnden ingick professor Hans Åberg, institutionen för allmänmedicin, Huddinge; docent Bengt Nilsson, Astra Läkemedel och tidigare farmakologiska institutionen, Karolinska institutet; professor Anders Rane, institutionen för klinisk farmakologi, Uppsala; docent Torgny Groth, enheten för biomedicinsk systemanalys, Uppsala och professor Gösta Tibblin, institutionen för allmänmedicin, Uppsala. Disputationen samlade drygt 100 åhörare, varav cirka en tredjedel kom från Göteborg. Key words: Läkemedelsprövning, metodologi, doktorsavhandling. LB06667T//AM Hey, Mogens. Rudebeck CE. General practice and the dialogue of clinical practice. On symptoms, symptom presentation and bodily empathy 1992 (13(4)) pp 163-165 AllmänMedicin Carl Edvard Rudebeck disputerade den 24 januari 1992 vid Allmänmedicinska institutionen i Umeå. Avhandlingen föreligger som supplement 1/1992 till Scandinavian Journal of Primary Health Care. Ämnet för avhandlingen är hämtat från allmänläkarens praxis. Syftet har varit att finna kunskapsområden specifika för allmänmedicin. Avhandlingen innehåller en granskning av olika auktoritativa beskrivningar och definitioner kring allmänmedicin som medicinsk specialitet. Innehållet består av fyra delar, tre filosofiska analytiska texter och en empirisk studie. Konsultationen är central i klinisk praxis och är därmed studieobjektet. Konklusionen blir att läkarens förståelse och tolkning förmedlad genom kroppsempati är de moment i det kliniska arbetet som gör allmänmedicinen till en specifik disciplin. Opponent vid disputationen var professor Gösta Tibblin, Uppsala och ordförande var prefekten, docent Göran Westman, Umeå. Handledare har varit distriktsläkare och docent Bengt Mattsson, Umeå. Key words: Allmänmedicin, klinisk praktik, klinisk kompetens, medicinsk fenomenologi, diagnostisk process, symtompresentation, kroppskännedom, empati. LB06673T//AM Eckerman, Ingrid. Lindstrand, Annika. Gunnarsson, Vivan. Fortbildning i omsorgsfrågor för personal med olika huvudmän - en rapport från Nacka 1992 (13(4)) pp 186-188 AllmänMedicin "Utvecklingsstörda har samma rättigheter som alla andra medborgare i samhället - men de har också speciella behov." (FUB) Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar o. Vuxna. Bland vårdgivarna runt en utvecklingsstörd finns många yrkeskategorier från olika organisationer och det vore olyckligt om inget samarbete förekom. Målet för samarbetet måste vara, att tillsammans skapa förutsättningar för de utvecklingsstörda ska få ett så normalt liv som möjligt, men med beaktande av deras särskilda behov. Under 1988-91 genomfördes en fortbildningsserie för dem som på gräsrotsnivå arbetar med utvecklingsstörda i Nacka. Avgörande för vilka som fick delta var inte personalens organisatoriska tillhörighet, utan deras beroende av varandra i arbetssituationen. Vår okonventionella uppläggning av fortbildningen visade sig vara mycket lyckad och den fick en rad oförutsedda effekter. Vi vill därför informera om denna för att inspirera andra att ta tag i denna fråga. Key words: Utvecklingsstörda, råttigheter, speciella behov, personal. LB06681T//AM Löfvander, Monica. Hälso- och sjukvård för invandrare och flyktingar i Sverige - Psykologiska och psykiatriska aspekter 1992 (13(5)) pp 217-219 AllmänMedicin Idag finns enligt FNs beräkningar mellan 15-20 miljoner människor på flykt från sina hemländer. Ytterligare 15-25 miljoner finns på flykt i sitt eget land. Endast cirka 5 procent tas om hand av västvärlden. Resten finns i 3:e världens fattiga länder. Många av de hundratusentals flyktingar som kommit till Sverige sedan andra världskriget har varit utsatta för svår tortyr, misshandel eller annan organiserad våldshandling. Vid ankomsten till Sverige har flyktingen inte bara bakom sig traumatiska upplevelser, svårigheter under flykten och kanske förflyttningar från land till land utan har också framför sig en i regel lång väntan på uppehållstillstånd, ovisshet om framtiden och en påfrestande integrationsprocess. Medan mycket stora ekonomiska resurser har satsats på somatiska hälsoundersökningar med oftast sparsamt utbyte, hotas den lilla och nödvändiga psykologiska stödverksamheten ständigt av nedskärningar. Key words: Invandrare, migrationsprocess, flyktingar, psykologiska aspekter. LB06685T//AM Hedberg, Charlotte. Kropp och existens 1992 (13(5)) pp 227-229 AllmänMedicin Denna artikel försöker, med utgångspunkt från existensiell filosofi och fallbeskrivningar hämtade ur allmänläkarens kliniska vardag, ge ett komplement till det naturvetenskapliga paradigmet, som annars präglar medicinen som vetenskap. Artikelns grundtanke är att vi vanligen inom medicinen genom vår uppdelning i kropp och själ, fysiskt och psykiskt (och kallar det som faller däremellan för psykosomatiskt) inte ser den sjuka människans upplevelse av sig själv och sin sjukdom och existens som en helhet. Sjukdomen har med de perspektiv som här anlägges en meningsskapande potential, med både destruktiva och positiva konsekvenser, som direkt kan tänkas påverka patientens förmåga att hantera sin livssituation och därmed också själva sjukdomsprocessen. Den förståelseaspekt som här ges får på så sätt praktiska konsekvenser för diagnos och behandling i klinisk medicin, speciellt allmänmedicin. Key words: Kroppssymtom, kropp och själv, psykosomatik, existensiell filosofi. LB06631T//AM Brorsson, Annika. Recensioner 1992 (13(1)) pp 35-36 AllmänMedicin Key words: recensioner,Lunde IM- Patienter egenvurdering - et medicinsk perspektivskrift. FADL´s forlag 1990 ISBN 87 7749 009 6 LB06651T//AM Sjölin-Israelsson, Britt. Kan man förändra människors livsstil och därmed vinna förbättrat blodtrycksläge? 1992 (13(3)) pp 111-112 AllmänMedicin En försöksverksamhet med icke-farmakologisk behandling på sköterskebaserad hypertonimottagning inleddes 1986 på Råneå vårdcentral Norrbotten. Efter två år skedde en utvärdering. Försöket kom att omfatta 137 hypertoniker. Medelblodtrycket hos dessa sänktes från 160/96 till 155/92. Andelen med diastoliskt tryck >100 minskade från 19.7 till 5.8 procent. 29 procent kunde hållas medicinfria hela perioden. Ytterligare 24.8 procent hade fått minskad medicin. De förhöjda medelvärdena för kolesterol och BMI förändrades inte. Det är därför tveksamt om vi trots en tämligen massiv sköterskeinsats lyckades påverka patienternas livsstil i någon högre grad. Key words: Blodtryck, hypertoni, icke-farmakologisk behandling, livsstil. LB06634T//AM Jaenson, Elisabeth. Svender, Olof. Läkarförbundets 2:a idéklass SLAF stärker inte mina patienters position i hälso- och sjukvården 1992 (13(2)) pp 51-51 AllmänMedicin Det finns inget land i världen som har ett helt igenom bra system för sjukvårdens organisation. Den svenska modellen ligger långt framme men har också brister, vilket de flesta bedömare är eniga om. Patientens ställning är svag (vilket du Elisabeth inte håller med om) och inom många områden är köerna långa, vilket anses bero på bristande effektivitet. När nu Sverige har fått väldigt gott om läkare och i förhållande till andra länder har en mycket god ekonomi, borde det finnas utrymme för att förbättra den svenska sjukvården ytterligare. Key words: patient, position, hälso- och sjukvården, debatt, kommentar. LB06701T//AM Lund Olsen, Ivar. Gnarpe, Håkan. Chlamydia pneumoniae, en ny luftvägspatogen 1992 (13(6)) pp 268-270 AllmänMedicin Akuta luftvägsinfektioner är ett av de vanligaste sjukdomstillstånden i befolkningen; de föranledde cirka 14 procent av alla läkarbesök vid Vallhovs hälsocentral 1991. Vid Tierps vårdcentral orsakades 12-14 procent av alla läkarbesök av akuta luftvägsinfektioner under perioden 1980-85 (1). Bland många kända orsaker till luftvägsinfektioner har nyligen ytterligare en mikrob uppmärksammats i amerikanska (2-4), finska (5) och svenska undersökningar (5-7). denna nyligen beskrivna bakterie heter Chlamydia pneumoniae. Den är nära besläktad med Chlamydia trachomatis fastän spridningen sker på helt annat sätt. I det följande presenteras några karakteristiska egenskaper hos bakterien som två mindre undersökningar gjorda inom primärvården i Sandviken. Key words: Chlamydia, akuta luftvägsinfektioner, övre luftvägsinfektioner, serologi. LB06693T//AM Bentzen, Niels. Kvalitetsvurdering i almen medicin - vores udfordring i 90´erne! 1992 (13(6)) pp 248-251 AllmänMedicin Overalt i den vestlige verdens sundhedsvaesen snakker man om kvalitetsforbedring. Man vil enten have den samme kvalitet for faerre penge eller.en bedre kvalitet. for de samme ressourcene.er. knappe og.de.skal udnyttes bedst muligt. De seneste års forskning i helsearbejdets store variationer har understreget nödvändigheden af at se på vores arbejde gennem "kvalitetsvurderings-briller". Det er vigtigt, at det er os selv der gör det, for ellers får det karakter af kontrol, som kan vaere meget udheldig, da de mennesker der udförer den, ikke har forudsaetninger for at fostå eller tolke resultaterne korrekt. Formålet med kvalitetsvurdering er at forbedre patientbehandlingen. Det forudsaetter, at man som laege, er villig til kritisk at se på sit eget arbejde og har muligheden for det (1). Key words: Kvalitetsvärdering almän medicin. LB06655T//AM Olsson, Peter. Eriksson, Ulf. Folkhälsorapport i återvändsgränd. Finns det en utväg? 1992 (13(3)) pp 130-131 AllmänMedicin Som distriktsläkare är vi intresserade av vårt eget områdes speciella hälsoproblem, hur vi ska analysera dessa och hur vår verksamhet ska planeras för att möta behoven av hälso- och sjukvård. Ett stort antal rapporter med målsättning att beskriva och analysera folkhälsan utarbetades under andra hälften av 1980-talet. Flertalet sammanställdes av de nystartade samhällsmedicinska enheterna vid landstingen. Man stödde sig på bland annat hälso- och sjukvårdslagen, WHOs hälsodeklaration om "Hälsa för alla" och HS90. Key words: Allmänmedicin, folkhälsorapporter, kommundiagnos, debatt. LB06656T//AM Edwards, Birgitta. Malmström, Marianne. Upprepad korttidssjukskrivning hos 60-talister i Staffanstorp 1992 (13(3)) pp 132-135 AllmänMedicin I en registerstudie jämfördes de som var 25 år 1976 med dem som var 25 år 1988. Därvid påvisades en ökning av sjukfallsfrekvensen med hela 60 procent. Denna ökning gällde framför allt de korta sjukfallen, vilket var i överensstämmelse med riket. I motsats till förhållandena i riket hade männen högre sjukskrivningsfrekvens än kvinnorna. Andelen aldrig sjukskrivna var oförändrad mellan undersökningsåren. Båda undersökningsåren var övre luftvägsinfektioner och besvär från mag-tarmkanalen de vanligaste diagnoserna. Belastningssjukdomar och skador ökade mest under observationsperioden. En påtaglig ökning av antalet personer med mer än nio korttidssjukskrivningar noterades. Key words: Korttidsfrånvaro, sextiotalister, sjukfallsfrekvens, sjuktal. LB06638T//AM Ivarsson, Lars. Hansen, Bjarne U. Medicinsk revision av provtagning avseende antinucleära antikroppar (ANA) vid vårdcentral 1992 (13(2)) pp 62-63 AllmänMedicin Medicinsk revision användes på en större vårdcentral för att kartlägga och eventuellt reducera provtagningen avseende antinucleära antikroppar (ANA). Undersökningen visade att provtagningen kunde reduceras med 82 procent utan negativa konsekvenser, vilket medförde en icke obetydlig ekonomis besparing. Provtagningen bör begränsas till situationer där resultatet får diagnostiska och därmed terapeutiska konsekvenser, exempelvis hos patienter som uppvisar autoimmuna manifestationer. Key words: Medicinsk revision, antinucleära antikroppar, ekonomi. LB06671T//AM Jablonski, Henry. Det splittrade arvet efter Balint 1992 (13(4)) pp 183-184 AllmänMedicin Det har gått mer än 40 år sedan Michael Balint började sin seminarieverksamhet för engelska GPs. Balints arbete har betytt mycket för allmänläkarens yrkesidentitet. Den obligatoriska gruppverksamheten under brittiska specialistutbildningen med Balints grupper som förebild är ett konkret exempel. Ändå är aktiviteten i The Balint Society och Balintgruppverksamheten (BGV) vid Tavistock Clinic, Adult Department, där Balint en gång var chef, förvånansvärt liten i omfattning. Mötet med den brittiska Balint-traditionen väcker därför blandade känslor - respekt och förstämning. Jag ska här diskutera gruppbildning, grupprocesser och arbetets målsättning med Tavistockmodellen som utgångspunkt. Key words: Balintgruppverksamhet, gruppbildning, arbetsprocess, fortbildningseffekter. LB06682T//AM Håkansson, Anders. Andrén, Per. Vem tar hand om barnen - och vem tar hand om de gamla? 1992 (13(5)) pp 220-223 AllmänMedicin Resultat under de båda månaderna expedierades sammanlagt 51.455 recipen till invånarna i Växjö kommun, 26.756 under mars 1990 och 24.699 under mars 1991. Distriktsläkarna stod för den högsta totalandelen recipen (45%) (Tabell I). De förskrev majoriteten (51%) av recipena till barnen och pensionärerna. Lasarettsläkarnas andel av den totala förskrivningen låg relativt jämnt mellan 32 och 40 procent i de fyra åldersgrupperna. Privatläkarna hade totalt knappt hälften av distriktsläkarnas förskrivning (19%). De låg förhållandevis högt i de arbetsföra åldersgrupperna. Företagsläkarnas andel av den totala förskrivningen var bara ett par procent. Key words: Receptstudie, patientfördelning, förskrivning, läkarkategorier. LB06694T//AM Håkansson, Jan. Cancerdiagnostik vid Krokoms hälsocentral - en kvalitetsundersökning 1992 (13(6)) pp 252-254 AllmänMedicin Av 55 nyupptäckta cancerfall i Krokoms primärvårdsområde under 1989 och 1990 sökte 46 först den lokala hälsocentralen. I 40 av dessa 46 fall inleddes utredning omedelbart och i 37 av fallen ledde den första initierade utredningen fram till diagnos. Av de 46 fallen hade 33 diagnostiserats inom tre månader och mediantiden för "doctors delay" var 38 dygn. De fall där utredningen ej inleddes vid första konsultationen (6 fall), där den första utredningen ej ledde till diagnos (9 fall) och där utredningstiden var mer än tre månader (12 fall) analyseras särskilt. Key words: Cancerdiagnostik, distriktsläkare, Krokom. LB06669T//AM Löfvander, Monica. Hälso- och sjukvård för invandrare och flyktingar i Sverige (del 1) Organisationsformer och somatiskt hälsoperspektiv 1992 (13(4)) pp 176-178 AllmänMedicin Den snabba omvandlingen av Sverige från ett etniskt tämligen homogent samhälle till ett mångkulturellt, innebär att allt fler distriktsläkare i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med invandrare, flyktingar och asylsökande. Det är därför viktigt med viss kunskap om organisationen av hälso- och sjukvården för denna grupp samt medicinska hälsoproblem av framför allt psykisk art i samband med migrationen och likaledes seneffekter av tortyr. I två artiklar kommer dessa aspekter att tas upp. Key words: Invandrare, migrationsprocess, flyktingar, hälsoproblem. LB06658T//AM Kulneff-Herlin, Agneta. Sensitivitet och specificitet vid streptokocktester och s-CRP i samband med luftvägsinfektioner 1992 (13(3)) pp 139-141 AllmänMedicin På vårdcentraler sker sannolikt en stor överförskrivning av antibiotika vid luftvägsinfektioner, ofta på misstanke om streptokockinfektioner. Snabb och korrekt streptokockdiagnostik är därför av värde. I denna studie jämfördes s-CRP och två ELIZA-test med svalgodling. Resultaten visade att trots att endast tio procent av patienterna hade streptokockinfektion, ordinerades cirka hälften antibiotika och 75 procent av patienterna förväntade sig få denna behandling. Key words: Streptokockdiagnostik, patientförväntningar, s-CRP, antibiotikakonsumtion. LB06660T//AM Nordling, Per. Recensioner 1992 (13(3)) pp 145-145 AllmänMedicin Key words: Lötvall J. Rössner S. Invärtesmedicinsk handbok. Jan Lötvall. Stephan Rössner. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 25661 2 LB06683T//AM Nilsson, Björn. Allmänmedicinska specialisters efterutbildning i Norge 1992 (13(5)) pp 224-225 AllmänMedicin 1984 kom i Norge en ny kommunhälsolag, som stadgade att kommunerna ska sköta första linjens hälso- och sjukvård - prevention, mödra-, barn- och skolhälsovård samt kurativ vård, hemsjukvård, sjukhemsvård och så kallat miljöinriktat hälsoskydd. Distriktsläkarna i statlig tjänst blev då anställda i kommunerna; antingen direkt anställda eller som privatpraktiserande med avtal (idag ungefär 50/50). I och med lagens genomförande instiftades en särskild utbildningsfond tillgänglig för specialister i öppen vård. Key words: Allmänmedicin, efterutbildning, Norge. LB06692T//AM André, Malin. Jakten på kvalitet - drevet går i Dalaskogar 1992 (13(6)) pp 243-247 AllmänMedicin Ta aldrig en NPH-odling! Våga stänga mottagningen! Förbjud remiss för yrselutredning! Gör som en riktig distriktsläkare - behandla efter vilken veckodag det är! När distriktsläkare i Dalarna träffas för efterutbildning i egen regi, kommer kunskaper från skolböcker och sjukhus på skam. Fram träder distriktsläkarens kunskap grundad på mångårig praxis. Det är först nu när distriktsläkare träffas alldeles själva med utrymme för ömsesidigt tankeutbyte, som denna erfarenhetskunskap blir tydlig. Key words: Efterutbildning, distriktsläkare, Dalarna. LB06703T//AM Petersson, Christer. Recensioner 1992 (13(6)) pp 272-272 AllmänMedicin Key words: recensioner, Johansson I, Lynöe N. Medicin och filosofi - en introduktion. Almqvist & Wiksell LB06616T//AM Andersson, Dan. Allmänmedicin i PIFF-tappning - ett accepterande av nuvarande felaktiga resursfördelning mellan slutenvård och öppenvård? 1992 (13(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Vi bör kräva att de nya förslagen öppet redovisar om det sker överföring av ekonomisk resurser till primärvård från slutenvård, hur stor denna överföring är och i vilken takt den skall ske. Först då kan allmänmedicinen få den ekonomiska bas den behöver och först då kan egentligen en diskussion starta om hur mångfalden i allmänmedicinen kan utvecklas. Key words: allmänmedicin, PIFF-tappning, resursfördelning, slutenvård, öppenvård. LB06617T//AM//LB Berg, Lars. Åberg, Anders. Enkäten om registrering/datorjournal - några preliminära resultat 1992 (13(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Registrering sker idag vid 43% av vårdcentralerna, beslut om registrering finns hos 5% och planer hos 26%. Fullföljs planerna kommer 84% av vårdcentralerna att registrera inom några år (75% adm data; 48% åtgärder; 58% diagnoser). Datorjournal - 9% har datorjournal - 20% har beslut om att skaffa datorjournal, - 35% planerar (flertalet inom något/några år), - 17% vill ha datajournal, - 17% har inga planer/önskemål om datorjournal, - 1% frågan ej besvarad. Key words: enkät om registrering/datorjournal, preliminära resultat. LB06622T//AM Selgeryd, Anna-Lena. Hagström, Bertil. Enkel kartläggning av risk för hjärt- kärlsjukdom hos 40-åriga män i Storvik 1992 (13(1)) pp 13-14 AllmänMedicin Slutsats Vi har funnit metoden enkel och redovisningssättet är bra genom att de påvisar möjligheter till bättre hälsa. en sådan här undersökning kan initiera en ändrad attityd till hälsofrågor såväl hos den enskilde som hos till exempel en arbetsgivare. Metoden är lätt att återanvända. Det formulär vi använt i undersökningen, kan rekvireras från Hälsocentralen i Storvik. Key words: Hjärt-kärlsjukdomar, riskfaktorer, prevention, Storvik. LB06623T//AM Hannerz, Alf. Högsveden, Ingegärd. Frank, Linda. Allergier hos mellanstadiebarn i Habo 1992 (13(1)) pp 14-15 AllmänMedicin Många undersökningar har pekat på att allergier ökat de senaste åren. Denna undersökning visar en liknande trend bland elever på mellanstadiet i Habo kommun, samt att gruppinformation hos särskild allergisköterska upplevs positivt. Key words: Allergi, skolbarn, prevalens, Habo. LB06618T//AM Nerbrand, Christina. Rapport från SIMGs allmänmedicinkongress i Klagenfurt, 9-13 sept 1991 1992 (13(1)) pp 8-9 AllmänMedicin SFAM är från och med i år medlem i SIMG, Societas Medicinae Generalis. Här en rapport från årets höstmöte i Klagenfurt. Key words: Allmänmedicin, kongressrapporter, Klagenfurt. LB06619T//AM Nerbrand, Christina. Inför målbeskrivning och utbildningsprogram 1992 (13(1)) pp 9-9 AllmänMedicin Inför den nya specialistutbildningen har inom SFAMs styrelse utarbetats en målbeskrivning och ett utbildningsprogram i allmänmedicin. Dessa kommer att tryckas som ett supplement till AllmänMedicin nr 2 1992 och når då samtliga medlemmar vid den tidpunkt då det nya utbildningssystemet startar. Key words: målbeskrivning, utbildningsprogram. LB06621T//AM Lisper, Britta. Astmaåret 1992 1992 (13(1)) pp 11-12 AllmänMedicin Under 1992 kommer apoteken att i samarbete med sjukvården ägna extra uppmärksamhet åt dem som har astma. Det finns minst 350 000 personer med astma i Sverige idag och siffran ökar. Key words: Astma året 92. LB07092T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1992 (13(2)) pp 65-68 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Penicillinallergi och borreliainfektion. Psykisk påverkan av terfenadin. Ammande mödrar och analgetika. Interagerar Novalucol med Antabus? Ondansetron vid graviditetsillamående? Hearing om bensodiazepiner. Ingegärd Agenäs. Astmapatienters kunskap om sin sjukdom. Eva Olbo. Försöksverksamhet med distribution av bra hjälpmedel via Apotek. Elisbeth Bolin. Eric Sydmo. Ann Berglund. Helena Löfberg. LB08763T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1992 (13(1)) pp 21-24 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Naproxenpreparat, ledinflammation. Iscador. Levaxin. Sömnmedel. Lugnande medel. Neuroleptika. Antidepressiva. Måttenhet. Hur gick det med det receptfria cimetidinet i Danmark? LB06626T//AM Lönning, Inge. Det allmenne i medisin og helsepolitikk 1992 (13(1)) pp 25-27 AllmänMedicin Åpningsforedrag ved Nordisk kongress for allmennmedisin i Universitetets Aula, Oslo 26 juni 1991, noe bearbeidet. Rubriker: En sykejournal i to versjoner Ny tid: yrkes-etikk er allmenn etikk Etikk er etterpoklokskap Kunnskap er makt Det allmenne som spesialitet Helsebegrep med og uten jordledning Dödeligheten er fortsatt 100 % Etterspörsel er ikke behov Key words: allmänmedicin, hälsopolitik. LB06627T//AM "Osignerad" Specialistexamen Calle Bengtsson - ny hedersmedlem 1992 (13(1)) pp 28-28 AllmänMedicin Key words: Calle Bengtsson. LB06628T//AM Nordling, Bengt. Allmänmedicin i Hamburg 1992 (13(1)) pp 30-31 AllmänMedicin Här ges tyska erfarenheter av studentundervisning sedan 20 år tillbaka och en beskrivning av den allmänmedicinska specialitetens uppläggning och av en allmänmedicinsk praktik. Key words: Allmänmedicin, Tyskland, Hamburg. LB06630T//AM Engvall, Matts. Konsultationsgrupp med videoinspelade patientmöten 1992 (13(1)) pp 32-34 AllmänMedicin Inspirerade av engelska förebilder har en allmänläkargrupp i Boden fördjupat sina kunskaper om konsultationen med hjälp av videoteknik. Gruppens verksamhet beskrivs kortfattat i den här artikeln. Key words: Konsultation, läkare-patientrelationer, video. LB06629T//AM Nordling, Bengt. Historik - Deutsche Gesellschaft für Allgemeinmedizin - 25 år 1992 (13(1)) pp 32-32 AllmänMedicin Tyska sällskapet för allmänmedicin (DEGAM) bildades i november 1965. Grundandet stadfästes i januari 1966. Key words: DEGAM. LB06632T//AM Ribacke, Mats. Allmänmedicinens kvalitetssäkring en uppgift för professionen 1992 (13(2)) pp 48-48 AllmänMedicin Under 1988 presenterades kvalitetssäkring i allmänmedicin vid två speciella tillfällen; i symposieform vid föreningens höstmöte i Gävle och programskriften "Allmänmedicinen inför år 2000" (1). Begreppet och dess terminologi hade då nått relativt få personer och grupper, trots att Spri i sin publikation 230/1987 bjudit en lättsmält introduktion. Key words: kvalitetssäkring, ledare. LB06633T//AM Nilsson, Björn. Olsson, Björn. Obsolet och omnipotent eller rigid och pessimistisk 1992 (13(2)) pp 50-50 AllmänMedicin Key words: Obsolet, omnipotent, rigid, pessimistisk, debatt. LB06635T//AM Järhult, Bengt. En invandrare eller flykting korsar ditt spår 1992 (13(2)) pp 54-57 AllmänMedicin Läkardagarna i Örebro våren 1991 hade som tema "Flyktingar och invandrare i sjukvården". Utifrån erfarenheter av att vara distriktsläkare i ett invandrarsamhälle har Bengt Järhult, Olofström sammanfattat sitt inlägg i den avslutande paneldebatten "Behandlar Sverige invandrarna som en värdefull resurs eller som omvårdnadsobjekt". Key words: Invandrare, debatt. LB06640T//AM Persson, Leif. Kvalitetsarbete i allmänmedicin 1992 (13(2)) pp 69-72 AllmänMedicin Medicinsk kvalitetsarbete har i Sverige en kortare historia än i många andra länder. I artikeln tecknas bakgrund, klargörs definitioner, beskrivs aktuell utveckling från kvalitetskontroll till övergripande kvalitetsledning samt ges motiv till intensifierat arbete med kvalitetsfrågor. Key words: Kvalitetssäkring, definitioner. LB06636T//AM Åberg, Hans. Lokal antagning till läkarutbildningen vid Karolinska institutet 1992 (13(2)) pp 58-59 AllmänMedicin En lokal antagning till läkarutbildningen vid Karolinska institutet har påbörjats med första intag vårterminen 1992. Här redovisas hur själva antagningen har gått till och några resultat. Key words: Läkarutbildning, urvalsprinciper. LB06637T//AM Hallberg, Hans. Divorced middle-aged men - psychosocial and medical aspects 1992 (13(2)) pp 59-61 AllmänMedicin Hans Hallberg disputerade den 11 december 1991 vid Socialmedicinska institutionen i Umeå. Opponent var Töres Theorell från Stockholm. Handledare har varit docent Bengt Mattsson, Umeå. Key words: Skilsmässa, för-tidig död, alkoholism, primärvård, socialt stöd, sjukfrånvaro. LB06639T//AM Persson, Bodil. Perspektivet bakåt i historien "Vårdens idéhistoria" 1992 (13(2)) pp 64-64 AllmänMedicin En genomläsning av de olika kapitlen stimulerar till funderingar: Hur har utvecklingen varit? Varför har det blivit just så här? Vart är vi på väg? Boken är väl värd ett närmare studium och hjälper till att skingra åtminstone en del av vår historielöshets dimridåer. Key words: vårdens Idéhistoria. LB08762T//AM Ribacke, Mats. Tibblin, Gösta. SFAMs sektion för forskning. SFAM Gävleborg 1992 (13(1)) pp 7-8 AllmänMedicin Gästföreläsare. Stipendier. Key words: SFAM. LB06645T//AM Eriksson, Carl-Gunnar. Recensioner 1992 (13(2)) pp 84-84 AllmänMedicin Key words: recensioner: Den andra medicinen - Alternative utovere og deres pasienter. Universitetsforlaget 1991 ISBN 82 00 40441 2 LB03600P//AM Persson, Leif. Ribacke, Mats. Kvalitetsarbete i allmänmedicin 1992 (13(2)) pp 69-71 AllmänMedicin Key words: kvalitetsarbete, allmänmedicin, kvalitetssäkring. [No comment] LB06642T//AM Falkenberg, Melcher. Behandlingskontroll av diabetesvården i primärvården med HbA1C 1992 (13(2)) pp 78-80 AllmänMedicin Kraven på kvalitetskontroll på olika delar av sjukvården förs fram med allt större tyngd. Ett område där detta kan realiseras är diabetesvården inom primärvården (1). Glykerat hemoglobin (HbA1C) är ett utmärkt hjälpmedel att få en uppfattning om den metabola kontrollen. Resultaten kan vidare jämföras med behandlingsmål som föreslagits av inhemska (2,3) internationella organ (4). Key words: Diabetes mellitus, HbA1C, vårdprogram, Kisa. LB06643T//AM Björkelund, Einar. Cortison vid asthma bronchiale - tänk först 1992 (13(2)) pp 81-81 AllmänMedicin Bronkial astma kan inte framgångsrikt behandlas från doktorns skrivbord. Doktorn måste göra sig besväret att uppsöka "brottsplatsen" och göra situationsanalys för att klara ut sammanhangen. Behandling med cortisonspray, utan denna föregående analys, är att betrakta som ett skott i natten mot en okänd fiende. Key words: Cortison, asthma bronchiale. LB06649T//AM Lindholm, Lars. Metabolic Disturbances in Primary Hypertension. Special Focus on Non-pharmacological Treatment of Hyperinsulinemia 1992 (13(3)) pp 102-102 AllmänMedicin Peter Nilsson disputerade den 1 november 1991 vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby. Opponent var docent Christian Berne, Institutionen för medicin vid Uppsala universitet. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby. Key words: Hypertoni, läkemedelsbehandling, risk-faktorer, insulin, blodfetter, socialgrupp. LB06647T//AM Baeckström, Peter. Milton, Anders. Ledaren, AllmänMedicin nr 1 1992 1992 (13(3)) pp 98-99 AllmänMedicin I ledaren diskuterar Dan Andersson (DA) resursfördelningen mellan primärvård och "sekundärvård" i ljuset av den snabba förändring som nu sker i den svenska sjukvården där nya spelregler snabbt införs i många landsting. Key words: Allmänmedicin i PIFF-tappning, felaktig resursfördelning. LB06648T//AM Nilsson, Björn. Efterutbildning - "inre eller yttre tvång"? 1992 (13(3)) pp 100-100 AllmänMedicin Efterutbildning (EUB) var temat för SFAMs höstmöte i Kiruna september 1991 och vi fick en utmärkt sammanfattning av Göran Sjönell och EUB-gruppen i AllmänMedicin nr 6 1991. Jag har några synpunkter. Key words: Efterutbildning, inre eller yttre tvång. LB06646T//AM Andersson, Dan. Petersson, Christer. STOP för tveksamhet om hypertonibehandling av äldre? 1992 (13(3)) pp 92-93 AllmänMedicin Rubriker: Studieresultat Säkerställd hypertoni bör behandlas Vilka ska behandlas? Oklara faktorer Key words: Hypertonibehandling av äldre. LB07079T//AM Andersson, Dan. Replik till kommentarerna av Peter Baeckström och Anders Milton 1992 (13(3)) pp 99-99 AllmänMedicin Key words: replik, resursfördelning, slutenvård, öppenvård. LB06650T//AM Lindholm, Lars. Cold as a Risk Factor for Coronary Mortality. A study of Aggregated Data from Different Regions in Sweden 1992 (13(3)) pp 103-104 AllmänMedicin Staffan Gyllerup disputerade den 17 januari 1992 vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby. Opponent var professor Kurt Svärdsudd, Institutionen för allmänmedicin vid Uppsala universitet. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby och biträdande handledare professor Jan Lanke, Institutionen för statistik vid Lunds universitet. Key words: Kyla, hjärtinfarkt, riskfaktor, registerstudier, socialgrupp, socio-ekonomiska faktorer, blodfetter, hypertoni. LB06691TB//AM Ribacke, Mats. Kvalitetssäkring inom laboratoriemedicinen. Kvalitetssäkring i allmänmedicin via kvalitetsindikatorer 1992 (13(6)) pp 241-242 AllmänMedicin I juni 1990 hemställde Svenska Läkaresällskapet hos Socialdepartementet om medel för en förstudie med syfte att klargöra förutsättningarna för ett nationellt kvalitetssäkringssystem inom laboratorieverksamhet. Det skall ses som en parallell till utvecklingen i andra nordiska och europeiska länder som pågått en tid. Key words: Kvalitetssäkring inom laboratoriemedicinen. LB08761T//AM Englund, Olof. Specialistexamen i Sundsvall 1991 1992 (13(3)) pp 105-106 AllmänMedicin 1991 års specialistexamen i allmänmedicin fick sin final under pampiga former i Sundsvall den 15 november. När de 33 unga kollegor som avlagt examen mottog sina diplom fullbordades en examensperiod som startat åtta månader tidigare. Key words: specialistexamen, allmänmedicin, specialistutbildning. LB06690T//AM Tibblin, Gösta. Budskap från kroppen 1992 (13(6)) pp 240-240 AllmänMedicin Det tar en stund för oss naturvetenskapligt skolade läkare att inse vilken himmelsvid skillnad det är mellan kroppen som biologi och kroppen som upplevelse. Kroppen som biologi är muskler, ligament, blodkroppar, lever, pankreas och alla cellens smådelar. Kroppen som upplevelse däremot skildrar vad vi upplever i vår kroppsliga bostad. Key words: budskap, kropp. LB06654T//AM Olsson, Peter. Kvalitativa metoder - på frammarsch! 1992 (13(3)) pp 127-129 AllmänMedicin Flera avhandlingar som huvudsakligen använder kvalitativa metoder har presenterats i de nordiska länderna. På svenska har vi fått en introducerande lärobok. vi samlades femton personer i det sagolikt vackra landskapet på Norges sydvästkust. Geografin med fjordar, öar, dalar och berg med slingrande vattendrag påminner om de samtal vi kom att föra. Rapporten från tre intensiva dygn blir med nödvändighet personlig. Key words: Allmänmedicin, forskning, kvalitativa metoder, Norge, rapport. LB06688T//AM Wändell, Per. Auskultation på ett Stockholmssjukhus 1992 (13(5)) pp 233-234 AllmänMedicin Sedan hösten 1990 har distriktsläkare auskulterat på olika kliniker på Danderyds sjukhus. Formerna kring detta beskrives, som en modell att praktiskt iscensätta auskultation på sjukhuskliniker. Erfarenheterna har varit mycket positiva, det största värdet tycks vara kontakten med sjukhuskollegor och att se de olika klinikernas arbetssätt. Key words: Auskultation på sjukhusklinik, distriktsläkare, primärvård. LB06652T//AM Sartor, Gunnar. Behandling med insulin efter sekundärsvikt med perorala antideabetika 1992 (13(3)) pp 113-116 AllmänMedicin Sekundärsvikt vid tablettbehandlad diabetes är ej ovanligt, övergång till insulinbehandling är då vanligen regel. Här redovisas en retrospektiv uppföljning av de effekter insulin haft på metabol kontroll och viktutveckling, särskilt mot bakgrund av utgångsvikten. Key words: Typ II diabetes, sekundärsvikt, insulinbehandling, klinisk forskning. LB06657T//AM Lundmark, Stefan. Att förebygga lårbensbrott - en utmaning? 1992 (13(3)) pp 136-138 AllmänMedicin Antalet benskörhetsfrakturer ökar i Sverige. Är det en följd av en förändrad livsstil? Hur ska primärvården och äldreomsorgen arbeta med olycksfallsprevention under nittiotalet? Artikeln ger en faktasammanställning och dessutom redovisas erfarenheter från ett pågående projekt i Trollhättan. Key words: Höftfrakturer, benskörhet, osteoporos, olycksfallsprevention. LB06659T//AM Kallioinen, Markus. Granholm, Ove. Jakobsson, Maria. Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenheter 1992 (13(3)) pp 142-144 AllmänMedicin I Sverige finns 25 enheter för forskning och utveckling (FoU) inom primärvård. Representanter för dessa träffades den 24 och 25 oktober 1991 i Lerum. Värd för mötet var nestorn inom svensk primärvårdsutveckling, Bengt Dahlin. Key words: Forsknings- och utvecklingsarbete, primärvård. LB06680T//AM Persson, Bodil. Löfvander, Monica. Nordisk forskarsymposium om humanistisk sundhetsforskning Hindsgavl slot, Fyn, Danmark, 4-6 mars 1992 1992 (13(5)) pp 205-212 AllmänMedicin Rubriker: Medicinsk grammatik Karin Johannisson Funktionshämning Susan Reynolds White Den kvalitativa intervjun Steinar Kvale Folkmedicin Bente Alver Humanistisk forskning Uffe Juul Jensen Från gruppsessioner Key words: sundhetsforskning, humanistisk sundhetsforskning, Hindsgavl slot, Fyn, Danmark, 4-6 mars 1992. LB06678T//AM Lindholm, Lars H. Ambulatory blood pressure measurement A tool for more comprehensive blood pressure evaluation 1992 (13(5)) pp 200-202 AllmänMedicin Inger Enström-Granath disputerade den 30 maj 1992 vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby vid Lunds universitet. Opponent var docent Ulf de Faire, Institutionen för medicin vid Karolinska sjukhuset. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby. Key words: Hypertoni, ambulatorisk blodtrycksmätning, läkemedelsbehandling. LB06679T//AM Asplund, Ragnar. Sömn, diures och peptidhormoner 1992 (13(5)) pp 203-204 AllmänMedicin Ragnar Asplund disputerade den 10 april 1992 vid Allmänmedicinska institutionen vid Karolinska Institutet, Huddinge. Fakultetsopponent var docent Thorarinn Gislason, Reykjavik. Handledare har varit professor Hans Åberg, Stockholm. Key words: Antidiuretiskt hormon (ADH), blodtryck, diures, dygnsrytm, miktion, sömn, törst, äldre. LB07080T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1992 (13(3)) pp 117-122 AllmänMedicin Key words: Karbamazepin och förhöjda levervärden, Fibrer och blodfetter Mediciner - Bot eller Hot? Bilder ur kroniskt sjuka människors tankevärld, biverkningar, kvalitativ analys, läkemedelsinformation, mediciner, patientkommnikation. LB06689T//AM Hallberg, Hans. Recensioner 1992 (13(5)) pp 235-235 AllmänMedicin Key words: psykiatri, lärobok, recensioner, Kriser och neuroser. Leo Eitinger, Nils Retterstol, Alv A Dahl, Ulrik Fredrik Malt. Universitetsforlaget 1991. LB06661T//AM Håkansson, Anders. Allmänmedicinsk geografi 1992 (13(4)) pp 152-153 AllmänMedicin Guide Landsting Distriktsläkartäthet Två föreningar - eller en En gemensam tidskrift Ljuset kommer från norr - och från sydost Internationell utblick Key words: allmänmedicinsk geografi. LB08760T//AM Björkelund, Cecilia. André, Malin. Rapport från vårmötet i Växjö, 14-16 maj 1992 1992 (13(4)) pp 171-175 AllmänMedicin Tänk er en härlig majdag när björkens hyllen börjar knäppa och de musöronstora bladen snabbt växer till dubbel storlek! Fördubbla den och förlägg den dessutom till Växjö! Det var alltså ett fantastiskt majväder när SFAM, DLF och Kronobergs distriktsläkare hade sitt vårmöte i Växjö och 350 distriktsläkare tog chansen att lapa sol i pauserna i det vetenskapliga och fackliga programmet. Key words: SFAM, DLF. LB06687T//AM Persson, Bodil. Det specialiserade sjukhussystemets uppgång, konsolidering, storhetstid och begynnande nedgång 1992 (13(5)) pp 232-233 AllmänMedicin Rubriker: Ideologianalys Specialiseringens framväxt Läkarna ledde utvecklingen Superspecialiseringen ifrågasatt Engagerande läsning Key words: sjukhussystem. LB06662T//AM Ribacke, Mats. Förslag om inrättande av ett husläkarsystem 1992 (13(4)) pp 153-154 AllmänMedicin Rubriker: Förslag om inrättande av ett husläkarsystem Forskning Kvalitetssäkring Områdesansvar Fackliga aspekter Ersättningssystem Sammanfattningsvis anser SFAM Key words: husläkarsystem, remissvar. LB06663T//AM Jaenson, Elisabeth. EG - en 12-mannagrupp i Malmö - Ett exempel på efterutbildning i egen regi 1992 (13(4)) pp 155-155 AllmänMedicin SFAMs Kirunamöte i september 1991 gav mig en övertygelse om att allmänläkarna måste ta ansvar för sin egen efterutbildning. Key words: Exempel på efterutbildning i egen regi, Malmö. LB06670T//AM Wändell, Per. Röntgenremisser på en vårdcentral 1992 (13(4)) pp 179-182 AllmänMedicin Under sex veckor februari-mars 1991 samlades alla inkomna röntgenremissvar (165 st) på distriktsläkarmottagningen på Åkersberga sjukhus. De vanligaste undersökningarna var lung- (22 procent) respektive ländryggsröntgen (10 procent). I 10 procent noterades positiva fynd som ledde till någon aktiv åtgärd. Frågeställningen på remisserna kunde i vissa fall vara mer genomtänkta och preciserade (ii 13 procent var frågan "patologiskt?"). Key words: Distriktsläkare, könsfördelning, primärvård, röntgenremisser, åldersfördelning. LB06672T//AM Niklasson, Folke. Gyllenhammar, Eva. Millner, Jan. Itkes-Olofsson, Hanna. Edström, Eva. Eckerlund, Kristin. I Balints fotspår - en Balintgrupp reser till London 1992 (13(4)) pp 184-185 AllmänMedicin Sedan ett 10-tal år tillbaka har distriktsläkarna i Sollentuna haft möjlighet att delta i Balintgruppverksamhet. En grupp om sju läkare är verksam och vår nuvarande gruppledare (psykiatriker och psykoanalytiker) har vi samarbetet med i fyra år. Key words: Balint, kongressrapporter LB06668T//AM Håkansson, Anders. Gervas, Juan. Europeisk allmänmedicin i tabellform. Rapport från EGPRW-möte i Nottingham 1992 (13(4)) pp 166-166 AllmänMedicin Rubriker: EGPRW-möte i Nottingham Tillsammans med RCGP Europeisk allmänmedicin I tabellform Bli medlem i EGPRW Det kostar 130 kronor per år Key words: EGPRW-möte i Nottingham, europeisk allmänmedicin i tabellform. LB06674T//AM Håkansson, Anders. Recensioner. 1992 (13(4)) pp 189-189 AllmänMedicin Key words: recensioner, Svangerskapsomsorg i allmennpraksis. Per Bergsjö. Reidun Förde. Sonja Irene Sjöli. Jo Telje. Janecke Thesen. Universitetsforlaget 1991 ISBN 82 00 40404 8 LB06675T//AM Ribacke, Mats. Fabian, Christina. Den ofärdige husläkaren 1992 (13(5)) pp 196-196 AllmänMedicin Socialdepartementet har presenterat ett husläkarförslag, som till stora delar sammanfaller med läkarförbundets PIFF. Gemensamt är att allmänläkarspecialisten skall utgöra basen i hälso- och sjukvården. Key words: husläkare. LB06676T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Leeuwenhortsgruppen bildar "The European Academy of Teachers in General Practice" 1992 (13(5)) pp 197-198 AllmänMedicin Rubriker: Skrift om efterutbildningen Europeisk allmänläkarkonferens i Gleneagles Key words: The European Academy of Teachers. LB06677T//AM Tibblin, Gösta. Allmänmedicinska institutionen i Uppsala fyller 10 år - en kommentar 1992 (13(5)) pp 199-200 AllmänMedicin Den Allmänmedicinska institutionen i Uppsala fyller 10 år i sept. 1992. Key words: allmänmedicin, 10 år. LB08757T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1992 (13(5)) pp 213-214 AllmänMedicin Key words: sol, tiazider. Tiazider och sol. Solskyddsfaktorer - hur verkar de? Ranitidin och interaktion. Val av NSAID-preparat. LB08758T//AM Carlsten, Anders. Försäljning av receptfria analgetika 1986-1991 1992 (13(5)) pp 215-215 AllmänMedicin Key words: analgetika. LB08759T//AM Nordenstam, Ingrid. Wessling, Anders. Läkemedelsförsäljningen första halvåret 1992 1992 (13(5)) pp 216-216 AllmänMedicin Key words: läkemedelsförsäljning. LB06700T//AM Brorsson, Annika. Henningsson, Stefan. Håkansson, Agard. Primärvårdsdiagnoser för datorjournal 1992 (13(6)) pp 266-267 AllmänMedicin Under vintern 1991-92 har vi utarbetat ett förslag till sökordsregister/nomenklatur avseende primärvårdsdiagnoser för datorjournal. Syftet med sökordsregistret är att anpassa primärvårdsversionen av ICD-9 till sökordsbaserad datorjournal i allmänmedicinsk verksamhet. Key words: Primärvårdsdiagnoser för datorjournal. LB06684T//AM Grundström, Lars. Pedersen, Kristian. Tala är silver och skriva är guld 1992 (13(5)) pp 226-226 AllmänMedicin Att döma av reaktionerna vi fick på Guldbrevsdagen i Globen, skulle många uppskatta brev från sin doktor. Key words: läkare, brev. LB06686T//AM Schwan, Anna. Avfallshantering efter patientnära mikrobiologisk diagnostik 1992 (13(5)) pp 230-230 AllmänMedicin Rubriker: Urinodling Svalgodling Dermatofytodling Jästodling Antigendetektionstest Key words: patientnära mikrobiologisk diagnostik. LB06695T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1992 (13(6)) pp 255-255 AllmänMedicin Key words: läkemedel, antabus. Gentianaviolett och barn Kan B12 förbättra minnet? Antabus kan ge hudbiverkan. LB06696T//AM Lisper, Britta. Astmaåret -92. på apoteken 1992 (13(6)) pp 256-258 AllmänMedicin Rubriker: Årslånga kampanjer Vilka problem är störst? Miljön i topp Kunnig Kund och Upplyst Allmänhet Astmasamordnare i apoteksgrupperna. PEF-mätare ökade 150 procent Key words: astmaåret -92, apotek. LB06697T//AM Lindbladh, Eva. Kan den kvalitativa metodologin bidra till att utveckla teorin om den allmänmedicinska praktiken? 1992 (13(6)) pp 259-261 AllmänMedicin Denna artikel är skriven med inspiration från Peter Olsson artikel "Kvalitativa metoder på frammarsch i AllmänMedicin 3/92. Det övergripande budskapet är att visa varför allmänmedicinen behöver den kvalitativa metodologin. Samtidigt diskuteras i mer allmänna termer frågan om vetenskapliga kriterier för att bedöma kvalitativa studier. Key words: Kvalitativa metoder, allmänmedicin. LB06699T//AM Persson, Bodil. Bli varse det du ser! Om väntrumslitteraturens dolda budskap och dagens folkmedicin 1992 (13(6)) pp 265-266 AllmänMedicin Rubriker: Det medicinska systemets tre sektorer Folkmedicinens huvudkategorier Folkmedicinen som "medicin" Folkmedicinen och kulturen Kvinnoperspektivet Folkmedicinens funktion Key words: väntrumslitteratur, dolda budskap, dagens folkmedicin. LB06664T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Begriper vi journalerna? 1992 (13(4)) pp 157-157 AllmänMedicin Rubriker: Kan SFAM spela någon roll? Olika diagnosklassifikationer? Key words: Journaler. LB06665T//AM Fichtelius, Karl Erik. Allmänläkarbok som murbräcka 1992 (13(4)) pp 158-158 AllmänMedicin Rubriker: Kulturrevolution En återkommande allmänläkarbok Key words: allmänläkarbok. LB06702T//AM Edström, Lars-Göran. Rapport från ett journalarkiv - "vårdtyngdsmätning" i primärvård 1992 (13(6)) pp 271-271 AllmänMedicin För att närmare undersöka vad som tycks bereda allmänläkaren störst och flest medicinska problem har en journalstudie genomförts. Journalmaterial har hämtats från en vårdcentral i ett upptagningsområde om cirka 12.000 invånare och med en stor "vårdcentralstrogenhet". Key words: Problempatienter, vårdtyngd, allmänmedicin. LB03014B//AM "Osignerad" Ordlista bilaga 7. Oktober. 1993 pp 1 AllmänMedicin [No comment] LB05540T//AM Nordling, Bengt. Allmänmedicin - framtidens medicin 1993 (14(1)) pp 9-13 AllmänMedicin Under några dagar i slutet av oktober, som också bjöd på årets första snöfall och blixthalka på de uppländska vägarna, firade den allmänmedicinska institutionen i Uppsala sin nu tioåriga existens, med en klang och jubelföreställning i Grönvallsalen (aulan), Akademiska sjukhuset. Allt var mycket välregisserat och gav en klar bild av var svensk allmänmedicin står inför de stora reformerna inom specialistutbildning, forskarutbildning, studentundervisning och husläkarsystem som står för dörren. Under dessa vintriga dagar fick vi en inblick i vad svensk allmänmedicin lyckats uppnå under sin förhållandevis mycket korta historia. Det var en uppvisning i föregångaren Carl von Linnés anda. Key words: allmänmedicin, framtid. LB05542T//AM Mattsson, Bengt. Nya vårdformer för dementa utvärderade - erfarenheter från Sundsvall 1993 (14(1)) pp 17-19 AllmänMedicin Distriktsläkare Anders Wimo, tidigare vid vårdcentralen Centrum, Sundsvall, numera vid Bergsjö Hälsocentral, Gävleborgs län, disputerade i juni 1992 vid Umeå universitet. Avhandlingen har titeln "Dementia care alternatives in the Sundsvall-region, Sweden - studies on symptoms, costs and quality of life". Opponent var professor Calle Bengtsson, Göteborg. Wimo har varit doktorand vid Allmänmedicinska institutionen och hans handledare var docent Bengt Mattsson. Key words: nya vårdformer, dementa, utvärderade erfarenheter, Sundsvall. LB05550T//AM Larsson, Yvonne. Mattsson, Åsa. Olsson, Peter. Långt från sjukhus - observationsavdelning i glesbygd 1993 (14(1)) pp 43-47 AllmänMedicin De flesta distriktsläkare i Sverige saknar möjligheten att behålla svårt sjuka patienter för observation mer än någon timme på sin mottagning. Den allmänmedicinska praktiken utmärks just av det riskfyllda beslutet om behandling med aktiv expectans eller remiss till sjukhus. I Norrlands glesbygd finns dock mellannivåer i vår sjukvårdsstruktur, ofta kallade OBS-avdelningar. Efter ÄDEL-reformen, där kommunen tog över sjukhemmen, blev antalet sängplatser, personal och kostnader tydligare. Vi vill beskriva och analysera verksamheten på OBS-avdelningen på Jokkmokks vårdcentral och vi redovisar här kortfattat delar av resultatet. Det kan ha allmänt intresse, inte minst för de många kollegor som ibland vikarierar ovan polcirkeln. Key words: sjukhus, glesbygd. LB05545T//AM Agenäs, Ingegerd. Förskrivningen av serumlipidsänkande medel 1993 (14(1)) pp 27-28 AllmänMedicin Utvecklingen av användningen av serumlipidsänkande medel i Sverige. Key words: serumlipidsänkande medel, förskrivning. LB05547T//AM Kalin, Svante. Ossiansson, Åsa. Beror erytromycinresistens hos streptokocker på överförbrukning av erytromycin? - En retrospektiv studie av en daghemsepidemi 1993 (14(1)) pp 35-40 AllmänMedicin Ett utbrott med erytromycinresistenta grupp A streptokocker (ERGAS), med 112 odlingspositiva fall, inträffade 1987-88 i Vislanda, en mindre ort i Kronobergs län. Samtidigt var förekomsten av erytromycinkänsliga streptokocker hög. Utbrottet hade ett tvåpuckligt förlopp. I det första skedet var större delen av fallen lokaliserade till ett daghem och två barngrupper i deltidsförskola, medan den senare anhopningen av fall förekom i spridda ålders- och barngrupper. Flertalet fall hade lindriga svalginfektioner. Erytromycinanvändningen i Vislanda var lägre än i Alvesta, kommunens centralort, där ett fåtal fall av ERGAS noterades. Detta stöder uppfattningen att en virulent erytromycinresistent stam, T-typ 4, MIC 16 mg/l spridits på daghemmet. ERGAS-stammen var resistent endast mot erytromycin. Persistens av streptokocker efter penicillin V behandling förekom i sex av 108 odlingskontrollerade fall, medan en annan typ av streptokocker påvisades hos tio personer. Key words: erytromycinresistens, streptockocker, erytromycin, daghemsepidemi. LB05548T//AM Hiswåls, Anne-Sofie. Reykdalsson, Oskar. André, Malin. Hur upplevs en hälsoundersökning? 1993 (14(1)) pp 41-42 AllmänMedicin På senare år har man allt mer diskuterat negativa effekter av hälsoundersökningar av unga friska människor. Flera rapporter visar dock att deltagarna är nöjda. Vi har gjort en beskrivande undersökning av deltagarna i en hälsoundersökning på vårdcentralen Tisken i Falun. De första 100 deltagarna 1991 telefonintervjuades 10-20 dagar efter besöket på vårdcentralen. Sex månader senare fick samtliga ett frågeformulär hemskickat. På detta sätt fick vi reda på upplevelser kort tid efter besöket och även i ett senare skede. Hela 94% av deltagarna hade positiv inställning till inbjudan att delta, 6 % var tveksamma, medan ingen hade negativ inställning. Deltagarna upplevde ingen oro vare sig strax efter besöket eller sex månader senare. Nittio procent fick samma eller bättre resultat än de väntat sig. Mer än hälften av deltagarna hade ändrat sina vanor i förebyggande syfte redan två veckor efter besöket och behöll de positiva förändringarna sex månader senare. Key words: hälsoundersökning, upplevelse. LB05553T//AM Larsson, Sten. Så här behandlas ansökningar om specialistkompetens i allmänmedicin 1993 (14(2)) pp 60-61 AllmänMedicin Under senaste året har undersökningarna om specialistkompetens i allmänmedicin ökat klart. en del specialister i andra ämnen och kollegor med lite udda erfarenhetsbakgrund har sökt specialistkompetens. I socialstyrelsen bedöms ansökningshandlingarna i första hand av två tjänstemän, Karin Furuseth och Harriet Ritterwall Jonsson. Båda har arbeta länge med dessa ärenden. Harriet och Karin drar ärendena för sina chefer och därefter fattar socialstyrelsen beslut. I vissa fall tar tjänstemännen råd och för en diskussion med läkare med erfarenhet av specialiteten. Fram till 1 juli 1992 tillfrågades ofta ämnesexpertgruppen. I de fall ansökan avslås bifogas en besvärshänvisning till beslutet. Om sökanden besvärar sig, går ärendet vidare till kammarrätten. Nytt för i år är att det kostar 1300 kronor att få sin sak prövad. Bestämmelserna som reglerar vem som skall få specialistkompetensen är både många och ibland lite snåriga. Jag vill därför beröra vad som gäller. Key words: specialistkompetens, allmänmedicin, ansökningar, behandling. LB05554T//AM Hovelius, Birgitta. Allmänmedicin/familjemedicin - läkarvetenskapens modernäring 1993 (14(2)) pp 62-65 AllmänMedicin Rubriker: Allmänmedicinens historia i Sverige Smittsamma sjukdomar Infektionspanoramat vid en vårdcentral Förkylning eller bakteriell infektion? Vanlig urinvägsbakterie (Staphylococcus saprophyticus) finns inte hos sjukhuspatienter Har barn blivit infektionskänsligare? Påverkar antibiotikaförskrivning förekomst av resistenta bakterier? Ett stort och dolt hälsoproblem -- alkoholöverkonsumtion Inför framtiden Key words: allmänmedicin, familjemedicin. LB08741T//AM Petersson, Christer. Åt dem som har skall varda givet... Rapport från 1:st International teaching seminar in behavioral medicin 1993 (14(4)) pp 180-182 AllmänMedicin Sista majveckan i år arrangerade IPM (Institutet för psykosocial miljömedicin) ett internationellt seminarium om beteendemedicin och prevention under temat Behavioral and psychosocial aspects of prevention. Seminariet ägde rum på Lidingö. Ambitionsnivån var hög. Man ville fånga risk- och friskfaktorer på individ- och samhällsnivå och det är ingen överdrift att påstå att man lyckats samla några av världens ledande forskare inom olika områden. Key words: behavioral medicine. LB08742T//AM Olsson, Peter. Kvalitativ metod - på väg in i allmänmedicinska akademien? Rapport från Nordisk forskarseminarium, Ringköbing, Danmark 1993 (14(4)) pp 183-185 AllmänMedicin För snart två år sedan rapporterade jag om ett seminarium kring "kvalitativa metoder" i Norge. Några föredrar beteckningen humanistisk forskning, det vill säga forskning som inte bara intresserar sig för det mätbara och statistiskt bearbetningsbara. Jag har aldrig tidigare fått så mycket positiva reaktioner på någonting jag skrivit. I avslutningen varnade jag för en anpassning till akademins krav. Nu var det dags för det andra mötet, denna gång i Ringköbing i Danmark. Key words: allmänmedicin, Ringköbing, forskarseminarium. LB08743T//AM Stenberg, Helena. Praktik, vetenskap och läkekonst - om salutogenes och patogenes i konsultation och prevention 1993 (14(4)) pp 186-188 AllmänMedicin Artikeln behandlar behovet av att byta perspektiv. Texten vill belysa det traditionellt patogenetiska perspektivet inom den naturvetenskapliga referensramen. Det salutogenetiska perspektivet är nyare och medför en annan praktik och forskningsaktion. I artikeln berörs läkaren/forskaren som subjekt. Att beakta forskaren som subjekt kräver nya vetenskapliga metoder. Att upplysa om hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom kräver ett nytt perspektiv. Jag vill skriva om det salutogena perspektivet, dels för att belysa att perspektiven till stor del avgör vad som går att göra forskningsbart, dels för att uttrycket salutogenes är nytt och intressant för många av oss inom den medicinska världen. Key words: praktik, vetenskap, läkekonst, salutogenes, patogenes, konsultation, prevention. LB08738T//AM Höglund, Aina. Diabetesåret 1991 1993 (14(4)) pp 175-175 AllmänMedicin Diabetesåret 1991 var den första decentraliserade kampanjen på apoteken om en sjukdom under ett helt år i samarbete med sjukvården och en patientförening. Varför diabetes? Personer med diabetes är den största kundgruppen på apotek och svarar för 10% av Apoteksbolagets totala omsättning. Målet för Diabetesåret var dels att i samarbete med sjukvården förbättra servicen till och kunskapen om sjukdomen hos den som har diabetes, dela att förbättra kunskapen om diabetes och dess förebyggande hos allmänheten. Key words: diabetes, patientförening, apotek, decentraliseringskampanjen. LB08756T//AM Håkansson, Anders. Recensioner. 1993 (14(1)) pp 48-48 AllmänMedicin Key words: recensionner, Hallén O, Anniko M (red). Öron-, näs- och halssjukdomar. LB08755T//AM Jaenson, Elisabeth. DSAMs årsmöte den 6 november 1992 1993 (14(1)) pp 20-20 AllmänMedicin Nytt inom efterutbildningen. Kvalitetsutveckling och forskning. Framgång i specialistfrågan. Styrelsen. Fred Olesen. Key words: efterutbildning specialistfrågan kvalitetsutveckling, forskning. LB08754T//AM Håkansson, Anders. Några råd till blivande författare 1993 (14(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Key words: blivande författare. LB05551T//AM André, Malin. Två år med dalamodellen 1993 (14(2)) pp 56-56 AllmänMedicin Förändring är hot och möjlighet. Förändring är växt och förlust. Förändring väcker alltid oro. I dagens lågkonjunktur är det uppenbart att sjukvården inte kan undgå förändring. Dalarna har drastiskt försökt ändra styrningen av sin sjukvård. Key words: dalamodellen, sjukvård, förändring. LB05559T//AM Arborelius, Elisabeth. Krakau, Ingvar. Bremberg, Sven. Nyckelfaktorer i preventiv rådgivning i konsultationssituationen 1993 (14(2)) pp 83-87 AllmänMedicin För att få underlag för att utforma effektiv utbildning i beteendepåverkan intervjuades samtliga distriktsläkare och distriktssköterskor - totalt 30 stycken - på två vårdcentraler med avseende på tillvägagångssätt och upplevda hinder i förebyggande rådgivning. Resultaten visade, att flertalet ansåg att hälsorådgivning är en viktig del i sjukvården. De ansåg sig också ha tid och utrymme för denna verksamhet. De flesta var emellertid tveksamma och/eller besvikna, när det gällde den egna förmågan att påverka människors levnadsvanor. En del av förklaringen kan vara, att personalen saknar kunskaper om effektiv metodik, när det gäller att diskutera levnadsvanor med patienter. En annan förklaring kan vara, att många hade ett icke-patientcentrerat förhållningssätt, vilket man från tidigare studier vet är mindre framgångsrikt, när det gäller att påverka människor beteenden. Detta kom bland annat till uttryck i uppfattningen, att sjuksköterskan/läkaren bör vara en förebild för patienten när det gäller de egna levnadsvanorna. Det kom också till uttryck i föreställningar om att orsakerna till att patienter inte klarar av att ändra sina beteenden till stor del är psykologiska, däremot inte att de kan handla om olika värderingar. Resultaten tyder på behov av utbildning i patiencentrerad pedagogik. Key words: preventiv rådgivning, konsultation. LB05538T//AM Eriksson, Magnus. Datoriseringen inom allmänmedicin! Vad tycker du? 1993 (14(1)) pp 7-7 AllmänMedicin Till upprop och information angående datorisering inom primärvården. Datoriseringen inom allmänmedicinen går allt snabbare. På vilket sätt och till vilken nytta. Key words: datorisering, allmänmedicin. LB08748T//AM Håkansson, Anders. Forskning angående allmänmedicinarutbildningen EGPRW-möte i Leuven 16-18 oktober 1992 1993 (14(2)) pp 67-69 AllmänMedicin I oktober 1992 var EGPRW-mötet förlagt till den lilla lärdomsstaden Leuven ett par mil öster om Bryssel. Mötets tema var "Research in under- and postgraduate education in General Practice" och gott och väl hälften av föredragen behandlade utbildningsfrågor. I mitt referat presenterar jag framför allt arbetet med att ta fram ett nytt curriculum för specialistutbildningen i familjemedicin i Israel. Key words: allmänmedicinarutbildning, Leuven, Israel. LB05560T//AM Henningsson, Stefan. Brorsson, Annika. Datorjournal i allmänmedicinsk verksamhet 1993 (14(2)) pp 88-91 AllmänMedicin Datorjournalen ger allmänmedicinaren ett ständigt tillgängligt, säkert och överskådligt informationsunderlag i patientarbetet. Den ger helt nya möjligheter till uppföljning, kvalitetssäkring och kunskapsutveckling. För att fullt utnyttja dessa möjligheter krävs en strukturerad, begreppsbaserad journal. Marknaden uppvisar en mångfald snabbt utvecklade journalsystem med tonvikt på kortsiktiga lösningar av informationsbehoven. Politiker och administratörer har intresse av rationaliseringsvinster och de möjligheter som datorjournalen ger till prissättning av vårdarbetet. Informationshanteringen är en strategisk resurs - kanske den viktigaste och mest påverkbara resursfaktorn inom hälso- och sjukvården under de närmaste åren. Key words: datorjournal, allmänmedicinsk verksamhet. LB05557T//AM Brorsson, Annika. Att erövra allmänmedicinens framtid 1993 (14(2)) pp 73-76 AllmänMedicin Rubriker: Vem definierar allmänmedicinspecialiteten? Form och innehåll "Klinisk allmänmedicin" Verksamheten påverkar möjligheterna till kunskapsutveckling Generalism Avgränsning på djupet Avgränsning på bredden - hur hantera medikaliseringen? Kontaktytan mot människorna - förstalinjesfunktionen Den dolda primärvården Den medicinska inflationen Professionell utveckling Prioritering och lagarbete De oselekterade fallens epidemiologi - Bayes´ teorem Kontinuitet ger kunskap Den tysta kunskapen Personkännedomen och tiden i diagnosprocessen Kontinuiteten - kvantitet och kvalitet Ryktet om vår odödlighet är överdrivet Vår framtid Key words: allmänmedicin, framtid. LB05539T//AM Mölstad, Sigvard. Allmänmedicinskt forskarkollegium 1993 (14(1)) pp 8-8 AllmänMedicin Rubriker: Nya avhandlingar Forskningens framtid och villkor Ökat utbildningsansvar Allmänmedicinsk forskningsfond Ny professor och nytt nordiskt möte Tack till värd och sponsor Key words: allmänmedicin, forskarkollegium. LB08751T//AM Håkansson, Anders. Lundquist, Birgitta. Lokalt sjukskrivningspanorama 1993 (14(2)) pp 92-94 AllmänMedicin Under mars månad 1992 studerades amtliga de 816 läkarintyg avseende sjukpenning, som inkom till försäkringskassans lokalkontor i Växjö. Länssjukvårdens läkare stod för knappt hälften av sjukskrivningarna. Inom företagshälsovården och primärvården var man jämförelsevis bra på att fylla rutorna angående arbetsgivare och arbetsuppgifter. Sjukskrivningsnivåerna 1/4 och 3/4 användes i liten omfattning. Key words: sjukskrivningspanorama. LB05543T//AM Nilsson, Peter. Allmänläkaren och prevention - ett teoretiskt, praktiskt och etiskt problem 1993 (14(1)) pp 22-24 AllmänMedicin Att bedriva preventionsarbete i primärvård är viktigt, men ofta förenat med praktiska svårigheter. Prioriteringar blir nödvändiga att göra även på detta område. Då måste preventionens etiska förutsättningar beaktas, eftersom man ofta vänder sig till symtomfria individer. Detta och preventionens eventuella problem i husläkarsystem diskuteras i denna artikel. Key words: allmänläkare, prevention. LB05558T//AM Wändell, Per. Antikoagulatiabehandling vid en vårdcentral 1993 (14(2)) pp 77-78 AllmänMedicin Under tre månader studerades de 115 patienter, som stod på antikoagulatiabehandling vid Åkersberga vårdcentral. Sjuttio procent av PK-värdena låg inom angiven terapinivå. Sextiosex procent av patienterna var 65 år eller äldre. Key words: antikoagulatiabehandling, vårdcentral. LB08753T//AM "Styrelsen för Svensk Förening för Allmänmedicin" Nytt från SFAM Styrelsen 1993, Protokoll - årsmöte i Östersund 1992-11-20 1993 (14(1)) pp 5-6 AllmänMedicin Key words: SFAM, årsmöte. LB05541T//AM Håkansson, Anders. Festmenu: Allmänmedicinsk forskning 1993 (14(1)) pp 14-16 AllmänMedicin När den allmänmedicinska institutionen i Uppsala firade sitt tio-årsjubileum bjöds det på fest i dagarna två. Under det gemensamma temat, "Allmänmedicin - framtidens medicin", diskuterades sjukvård, utbildning och forskning. Här refererar jag från onsdagseftermiddagens diskussioner angåenden den allmänmedicinska forskningen och dess framtid samt ger ett smakprov från tisdagskvällens festmiddag. Key words: allmänmedicin, forskning. LB08739T//AM Nilsson, J Lars G. Johansson, Hans. Wennberg, Mats. Många recept hämtas aldrig ut på apotek 1993 (14(4)) pp 176-176 AllmänMedicin Man kan lätt tro att apotekens receptförsäljning av läkemedel kan likställas med läkarnas förskrivning till patienter i öppen vård. Det förutsätter att alla utskrivna recept leder till en försäljning på apotek. För att undersöka om så är fallet har vi jämfört vad läkarna har förskrivit med vad patienterna hämtat ut på apotek under 1991. Key words: recept, apotek. LB05544T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1993 (14(1)) pp 25-26 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Moduretic och lågt S-Na ACE-hämmare och graviditet Patienter med epilepsi och karbamazepin bör helst undvika dextropropoxifen Ledbiverkningar av influensavaccin Antiflogistika till profyripatient Trimetoprim och hudreaktioner Amning och Imigran LB08749T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1993 (14(2)) pp 79-80 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Läkemedel med antikolinerg effekt av glaukom. Interaktion dextropropoxifen-karbamazepin har klinisk betydelse. Extemporeberedningar vid extern otit. Lågdosbehandling med warfarin. LB05562T//AM Nörby, Ulrika. Hensjö, Lars-Olof. Läkemedelsinformation på Nordirland - förskrivningsdata viktig utgångspunkt 1993 (14(2)) pp 96-98 AllmänMedicin På Nordirland finns kontinuerligt tillgång till statistik över varje allmänläkarpraktiks läkemedelsförskrivning. Denna presenteras med jämna mellanrum på varje mottagning av en allmänläkare från DURU (Drug Utilization Research Unit). vid besöken jämförs praktikens resultat med bland annat rikets statistik och informatören ger förslag till förändringar i receptförskrivningen. Detta arbetssätt har lett till stora besparingar när det gäller utgifterna för läkemedel på Nordirland. Tillgång till förskrivningsdata för varje vårdcentral skulle vara av stort värde även i Sverige. Med utgångspunkt från denna kan den producentobundna informationen om läkemedel på vårdcentralerna bli effektivare och inriktad på områden med utbildningsbehov. Även i Sverige borde detta leda till kostnadsbesparingar och inte minst en terapeutisk förbättrad läkemedelsterapi. Key words: läkemedelsinformation, Nordirland, förskrivningsdata, viktig utgångspunkt. LB05563T//AM Hegle, Tore. Att vara distriktsläkare. En enkätundersökning bland distriktsläkarna i Dalarna våren 1991 1993 (14(2)) pp 99-103 AllmänMedicin Vem har inte arbetat på blänkande fina vårdcentraler med all möjlig teknisk utrustning, fått arbetsgivarens löfte om fortbildning och utveckling efter önskemål, men efter ett tag fått konstatera, att det fanns ett stort hinder - hälften av distriktsläkartjänsterna förblev vakanta. Åren gick och det blev inte bättre, tvärt om såg vi avhopp både från utbildning till och tjänst som allmänläkare. Jag tror att vi får söka orsaken i de arbetsförhållanden under vilka vi skall utöva specialiteten. Därför kan det vara intressant att se hur allmän-läkare upplever yrket, yrkesrollen och arbetssituationen. En sådan undersökning genomfördes i Dalarna våren 1991 och resultatet redovisas i denna artikel. Key words: distriktsläkare, enkätundersökning, Dalarna. LB05561T//AM Bridell, Gunnel. Millner, Jan. Tyllström, Jöran. Österberg, Eva. Aaro, Calla. Karlsson, Anna Karin. Att följa baslistan - är distriktsläkare påverkbara? 1993 (14(2)) pp 95-96 AllmänMedicin Många läkemedelskommittéer har av besparingsskäl infört ett antal generika på baslistorna. Läkarna har dock fri förskrivningsrätt och är ej tvingade att följa kommitténs rekommendationer. Det krävs en dialog mellan den lokala läkemedelskommittén och läkarna för att motivera dem att förskriva de rekommenderade preparaten, I Sollentuna har vi studerat om förstärkt information i samband med en lokal förskrivningsstudie kan påskynda övergången till de av läkemedelskommittén rekommenderade preparaten. Projektet är ett samarbete mellan apotek och primärvård. Key words: distriktsläkare, förskrivningsrätt. LB08752T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Recensioner 1993 (14(2)) pp 104-1047 AllmänMedicin Key words: recencioner, Fugelli P. Husläkare på nytt - möjligheter och visioner. Heidruns förlag 1992 LB08740T//AM Källkvist, Anna. Hey i Höör - nestor och regissör 1993 (14(4)) pp 177-179 AllmänMedicin Årets gemensamma vårmöte för Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF) gick av stapeln i Höör i början av maj, just när bokskogen slog ut i skiraste grönt. Mötesgeneral var Mogens Hey. Vem är denne man? Och hur arrangerar man en kongress? Några av svaren ges här. Key words: SFAM, arrangera kongress. LB08733T//AM Beijer, Hans. Lokalt SFAM-årsmöte i Jämtland 1993 (14(6)) pp 256-258 AllmänMedicin Inspirerade och relativt välsituerade efter SFAMs vårmöte i Östersund 1990, bildade vi en lokal SFAM-förening. Mats Ribacke deltog i vårt första och konstituerande möte och delgav oss sina erfarenheter av nationellt och lokalt SFAM-arbete. Med en femhövdad styrelse och en arbetsgrupp för fortbildningsfrågor kom sedan verksamheten igång så sakteliga. Ett 40-tal distriktsläkare (av totalt cirka 60 i länet) samt några FV/ST-läkare i allmänmedicin, betalar i år den blygsamma årsavgiften på 50 kronor för lokala SFAM. Key words: SFAM, Jämtland, årsmöte. LB08734T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1993 (14(6)) pp 269-271 AllmänMedicin Att sänka serumurat vid gikt (ELIS). Smärta och serotoninåterupptagshämmare (LIV). Ginseng och amning (KAROLINE). Anabola sterodier och hjärtpåverkan (DRIC). Antibiotika och terfenadin - risk för interaktion (LIV). Salicylsyra utvärtes - risker vid ASA-överkänslighet? (LIV). Key words: Zyloric, Seroxat, Zelmid, Tryptizol, Panax, Teldanex, Abboticin, EryMax. LB08737T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1993 (14(4)) pp 173-174 AllmänMedicin Behandling av erytema migrans. Låg-dos ASA och andra NSAID samtidigt? Maskmedel för småbarn (spolmask). Om järnsprutor och risker. Key words: V-penicillin, amoxicillin, tetracykliner, doxycyklin, Vermox, Jectofer. LB08744T//AM Wändell, Per. Manlig eller kvinnlig doktor - hur väljer patienten 1993 (14(4)) pp 189-190 AllmänMedicin Under ett års tid noterade de patienter som vid tidsbeställning till distriktsläkare i Åkersberga uttryckte klart önskemål om läkarens kön. Totalantalet och andelen av samtliga var påtagligt lågt (2 procent). Merparten av de 27 patienterna var kvinnor och av svenskt ursprung. I hälften av fallen gällde konsultationen det anogenitala området. Key words: doktor, manlig, kvinnlig. LB08736T//AM Nordling, Bengt. Recensioner 1993 (14(5)) pp 247-247 AllmänMedicin Key words: recensioner, Andersen JR, Törning J, Schiötz-Christensen E (red). Alkoholsyndromet. ISSN 0901 0483 LB05556T//AM Tibblin, Gösta. Åke Schwan disputerar i Uppsala 1993 (14(2)) pp 70-72 AllmänMedicin Åke Schwan vid allmänmedicinska institutionen i Uppsala disputerade den 11 december 1992 på en avhandling med titeln "Non-invasive ambulatory blood pressure - methodological and epidemiologica aspects". Key words: Åke Schwan, disputation. LB05546T//AM Peterson, Ove P. Svensk hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv 1993 (14(1)) pp 29-34 AllmänMedicin P Owe Petersson var under 1980-talet direktör vid Världshälsoorganisationens Europakontor i Köpenhamn, där han ansvarade för den hälsopolitiska avdelningen. Artikeln belyser hälsopolitiska strukturer och utvecklingstendenser i Europa under 1980-talet. Utvecklingen i Sverige belyses kortfattat i ett internationellt perspektiv, samtidigt som betydelsen av den fortsatta diskussionen poängteras mot bakgrund av "Vägval 1991". Key words: hälso- och sjukvård, internationellt perspektiv. LB05564T//AM Eriksson, Magnus. Du och datorn! 1993 (14(3)) pp 112-113 AllmänMedicin Rubriker: Läs och tänk! Datorn kan vänta! Key words: datorn. LB08747T//AM Ossiansson, Birger. Recensioner 1993 (14(3)) pp 147-147 AllmänMedicin Key words: recensioner, Pritchard P, Pritchard J. Developing teamwork in primary health care: A practical workbook. Oxford University Press 1992 ISBN 0 19 262204 8 LB08750T//AM Agenäs, Ingegerd. Nordenstam, Ingrid. Wessling, Anders. Bensodiazepiner - försäljningen första halvåret 1992 1993 (14(2)) pp 80-81 AllmänMedicin Key words: bensodiazepiner. LB05569T//AM Petersson, Owe P. Äta bör man ... om matens betydelse för hälsa och sjukdom Läkardagarna i Örebro, 19-20 april 1993 1993 (14(3)) pp 123-124 AllmänMedicin Äta bör man om matens betydelse för hälsa och sjukdom Läkardagarna i Örebro, 19-20 april 1993. Detta var temat för årets läkardagar i Örebro som, för 13:e gången, anordnades gemensamt av Svenska läkaresällskapet i samverkan med Örebro Läkarsällskap och Regionsjukhuset i Örebro. Key words: hälsa, mat, sjukdom, läkardagar, Örebro. LB05549T//AM Furhoff, Anna-Karin. I Stockholm gick det! 1993 (14(1)) pp 42-42 AllmänMedicin Key words: ersättning, handledning, studenter. LB05566T//AM Stålhammar, Jan. Examen i allmänmedicin - att mäta eller att recensera? 1993 (14(3)) pp 117-117 AllmänMedicin Specialistexamen i allmänmedicin 1992 genomfördes i Östersund den 20 november. I samband med SFAMs höstmöte fick då 33 allmänläkare fick sina diplom. Därmed lade de slutstenen i det bygge som specialistutbildningen i allmänmedicin utgör och vars avslutande fas varit en nio månaders examensperiod. Key words: specialistexamen, allmänmedicin. LB05565T//AM Dahlin, Bengt. SFAMs datagrupp - vad skulle vi kunna göra 1993 (14(3)) pp 114-116 AllmänMedicin SFAMs datagrupp behövs. Gruppen har ett bra program men saknar resurser att genomföra det. Nya former för gruppens arbete fordras. Medlemmar efterlyses, som kan och vill lägga fritid på detta stimulerande och allmännyttiga arbete. Key words: SFAMs datagrupp. LB05567T//AM Källkvist, Anna. Vad kan provinsialläkarfonden göra för dig? 1993 (14(3)) pp 118-121 AllmänMedicin Läkares grundutbildning, allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST) har under senare år varit föremål för varierande grad av nyorientering. Den specialistkompetente allmänläkarens fortsatta och genom yrkeslivet kontinuerliga efterutbildning har fram till nu rönt mindre uppmärksamhet. I synnerhet för allmänläkare är detta område av uppenbara skäl av vitalt intresse såväl för den enskilde läkarens professionella kvalitetssäkring som för specialitetens fortbestånd och vidareutveckling. Inför perspektivet av en husläkarreform har behovet av en väl organiserad efterutbildning kommit att bli högaktuellt. Artikeln tecknar Provinsialläkarfondens bakgrund och dagsläge samt inviterar till samarbete kring dess framtid. Key words: provinsialläkarfonden, AT, ST. LB05568T//AM Krakau, Ingvar. Journal på burk, en färskvara i primärvården? 1993 (14(3)) pp 122-123 AllmänMedicin Key words: datorjournal, primärvård. LB08745T//AM Andersson, Ingemar. Lenhoff, Kennert. Sandlund, Mikael. Petersson, Christer. Beckman, Anders. Olsson, Peter. Recensioner 1993 (14(4)) pp 191-191 AllmänMedicin Key words: recensioner, Eriksson N. Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård. Studentlitteratur 1993 LB05575T//AM Sjögreen, Jonas. Sätt användarvänligheten främst! 1993 (14(3)) pp 139-139 AllmänMedicin Datoriseringen inom allmänmedicin har inneburit klara förbättringar vad gäller arbetsmiljön, service till patienterna och effektiviteten i vardagsarbetet. Det är inte sannolikt att utvecklingen av programmen kommer att leda till ytterligare stora vinster. Tvärtom finns det risker för att otillbörliga krav på kontrollfunktioner, orealistiska föreställningar om pedagogiska finesser och en förfelad syn på möjligheter till forskning leder till en försämring. Det viktigaste för utvecklingen är nu att slå vakt om användarnas intressen och att skydda patienternas integritet. Key words: datorisering, allmänmedicin, arbetsmiljö. LB05570T//AM Linnarsson, Rolf. Datorjournalen som instrument för kvalitetssäkring - möjligheter och begränsningar 1993 (14(3)) pp 125-127 AllmänMedicin Den snabba datoriseringen av primärvården har skapat stora förväntningar på datorjournalen som instrument för kvalitetssäkring och medicinsk revision. En datoriserad journal kan förbättra kvaliteten i vården genom att klinisk uppföljning underlättas, speciellt för patienter med multipla och kroniska sjukdomar. Dessutom kan datorjournalen användas som hjälpmedel för kvalitetssäkring, klinisk forskning och utbildning. Inbyggda beslutsstödfunktioner kan också ha positiva effekter på vårdkvaliteten. De krav som dessa tillämpningar ställer på datorjournalens utformning diskuteras i denna artikel utifrån ett förslag till nivåindelning relaterad till de olika typer av kvalitetssäkring som kan vara aktuella i primärvården. Key words: datorjournalen, kvalitetssäkring, möjligheter, begränsningar. LB05571T//AM Stålhammar, Jan. Jakten på De Vises Sten eller hur man väljer det perfekta datorjournalsystemet 1993 (14(3)) pp 128-128 AllmänMedicin När man ska köpa ett datorjournalsystem möts under beslutsprocessen det rationella och det genuint irrationella. Sällan är den gamla försäljardevisen - att det inte i första hand gäller att sälja en vara, utan en förhoppning - så adekvat som här. En förhoppning som överskådlighet, genomlysbarhet, enkelhet, ekonomisk lönsamhet, rationalitet, ökad kunskap, smidighet, professionalitet etcetera. Här presenteras några av de irrationella moment man får ta ställning till under jakten efter De Vises Sten - Det Perfekta Systemet. Key words: datorjournalsystem. LB08746T//AM Persson, Kerstin. Information från Läkemedelsverkets konsensuskonferenser 1993 (14(3)) pp 131-131 AllmänMedicin Bland kommande workshops inom de närmaste 1-2 åren kan nämnas. . behandling av ulcus och esofagusreflux . antikonception . östrogener och osteoporos . behandling av vaskulär huvudvärk . behandling av psykiatriska problem vid demens Key words: information, läkemedelsverket. LB05572T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1993 (14(3)) pp 129-130 AllmänMedicin Key words: Ibuprofen och synpåverkan. Interaktion karbamazepin - thyreoideahormonsubstitution. Primärprevention med ASA. Utsättning av antidepressiva. Interaktion waran - isoxazolyl-PC. LB05591T//AM Cars, Håkan. Petersson, Christer. Håkansson, Anders. Daghemsmiljö och sjukfrånvaro 1993 (14(5)) pp 208-211 AllmänMedicin I denna artikel presenteras resultaten av en studie av tolv daghemsavdelningar under en niomånadersperiod. Barnens infektionsfrånvaro var mycket måttlig (median tre dagar und höstterminen och fyra dagar under vårterminen) och varken barnens föräldrar eller avdelningarnas personal upplevde infektionssjukligheten som något större problem. Rökning förekom i var fjärde familj. För de olika avdelningarna varierade koldioxidhalten i inomhusluft mellan 392 och 1092 ppm och koldioxidhalten var högre i lägenhetsdaghemmen än i de vanliga daghemmen. Något samband mellan olika miljöfaktorer och barnens sjukfrånvaro kunde inte påvisas. Key words: daghemsmiljö, sjukfrånvaro. LB05573T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Tekniker kommer och tekniker går, bara möten och kunskaper består - En titt i backspegeln; datorer i primärvården 1993 (14(3)) pp 133-134 AllmänMedicin Primärvården har datoriserat stora delar av sin kärnverksamhet under senaste åren. Inflytandet över besluten har dock inte alltid legat på verksamhetsansvariga och än i dag finns minst lika mycket "top-down" som under 1980-talet. Med pengatilldelning styr landstingen datoriseringen, ibland till och med till egen systemutveckling. Lite goda råd till distriktsläkarna ges i artikeln. Managementfrågor och utbildning är viktiga aspekter inför datorisering. Tänk (och känn) efter före. Key words: datorer, primärvård, tekniker. LB05609TB//AM André, Malin. Kvalitet i allmänmedicin. Kongressrapport från Haag 1993 (14(6)) pp 262-266 AllmänMedicin Holland i juni, gråväderskallt och tulpanerna vissnade. Här bor strävsamma människor, som lärt sig att samsas. De är 366 invånare per km jämfört med Sveriges 19 och halva landet ligger under havsytans nivå. Vi var i Haag, en nybyggd, alldaglig stad, men med enastående konstskatter av de holländska mästarna. Där hölls kongress om kvalitet i allmänläkarvården. Kongressen var ett resultat av ett samarbete mellan WONCAs europeiska avdelning, SIMG och framför allt den holländska allmänläkarföreningen - Het Nederlands Huisartsen Genootschap. 1500 allmänläkare från Europas olika länder deltog i en oerhört välordnad kongress. De olika bidragen hade samlats under de olika dagarnas tema: att utveckla standard, riktlinjer och protokoll, att mäta kvalitet och att förbättra kvaliteten i vården. Key words: allmänmedicin, kvalitet. LB05576T//AM Jonsson, Leif. Datorisering av Rens hälsocentral? 1993 (14(3)) pp 140-141 AllmänMedicin Från 0 till 100 procent datorisering på tre år! Vid Rens hälsocentral i Bollnäs använder nu samtlig personal datorn i det dagliga arbetet. Erfarenheterna är uteslutande positiva. Hälsocentralen har valt en "minidatorlösning" med terminaler och dataprogrammet VANIA. En satsning på fortsatt utveckling av datajournalen är det främsta önskemålet inför framtiden. Key words: datorisering, hälsocentral. LB05577T//AM Carlsson, Christina. Linder, Inger. Nilsson, Ingrid. Herrström, Per. Akutbesöket som urvalsmetod för förebyggande hälsoarbete vid en vårdcentral 1993 (14(3)) pp 142-146 AllmänMedicin I avsikt att beskriva en tänkbar målgrupp för primärvårdens förebyggande hälsoarbete upprättades hälsokurvor på akutpatienter (20 män och 22 kvinnor) i åldrarna 25-29 år och en kontrollgrupp (16 män och 18 kvinnor) i samma åldrar och tillhörande samma vårdcentral i centrala delarna i Halmstad. Inga signifikanta skillnader avseende biologiska hälsorisker kunde registreras mellan grupperna. Emellertid uppvisade gruppen akutpatienter flera intressanta särdrag jämfört med kontrollgruppen: en mer etablerad sjukvårdskonsumtion (signifikant fler läkarbesök senaste fem åren, p=0.02) och större arbetslöshet (p=0.01). Dessutom uppvisade gruppen akutpatienter tendens till lägre socioekonomis status, större psykosocial belastning samt större cigarettkonsumtion och mindre motion. Dessa variabler skilde sig dock ej signifikant från motsvarande hos kontrollgruppen. Aktuella besöksorsaker för akutpatienterna skilde sig mellan könen och var för män oftast smärtor i muskler och leder och för kvinnor infektioner. Resultatet av denna studie talar för att yngre vuxna akutpatienter är en tänkbar målgrupp för förebyggande hälsoarbete som komplement till åtgärder riktade mot biologiska riskfaktorer bland medelålders män. Key words: akutbesök, urvalsmetod, förebyggande hälsoarbete, vårdcentral. LB05587T//AM Lundberg, Thomas. Allergibesvär hos barn i ett vårdcentralsområde - en enkätstudie från 1991 1993 (14(4)) pp 171-172 AllmänMedicin I denna enkätundersökning anges 117 (28 procent) av totalt 418 tillfrågade barn i Nylandsområdet ha allergiska besvär. Frekvensen i BVC-gruppen ligger totalt på 28.3 procent och i skolgruppen på 27.8 procent. eksemformer är de vanligaste yttringarna. Rhinoconjunktivibesvär blir vanliga ju äldre man blir. Allergiska besvär hos barnens föräldrar är också vanliga och ökar risken för allergi hos barnet. Allergiska besvär ökar också risken för infektionsbenägenhet. I Nylandsområdet är förekomst av rökning och husdjur i hemmet betydande även i allergiska hem. Key words: allergibesvär, barn, vårdcentralsområde, enkätstudie. LB05612T//AM Gunnarsson, Bo. Weiner, Helen. Referenspriser och läkemedelsförmån - förändring under viss förvirring 1993 (14(6)) pp 271-272 AllmänMedicin Den 1 januari i år ändrades reglerna för läkemedelförmånen och prissättningen av läkemedel i Sverige. Fabrikanten av ett läkemedel fick själv bestämma om hans läkemedel skulle omfattas av läkemedelsförmånen eller ej. Om läkemedlet skall omfattas av förmånen måste fabrikanten få priset fastställt av Riksförsäkringsverket, om inte kan fabrikanten själv sätta priset. Den 1 januari infördes också referensprissystemet. Läkemedel som av Läkemedelsverket anses utbytbara med varandra bildar en grupp för vilken Riksförsäkringsverket sätter en högsta rabattgräns, ett referenspris. Kunden får betala skillnaden från referenspriset upp till läkemedlets verkliga pris. Referenspriset för en grupp sattes ursprungligen till priset för billigaste preparat plus 10%. Det finns således alltid minst ett preparat i varje grupp där kunden inte behöver betala någon merkostnad. I början av året uppstod en viss oordning då flera plötsliga förändringar i sortimentet inträffade och informationen till förskrivare och kunder var svår att hålla aktuell. Key words: referenspriser, läkemedelsförmån, förändring. LB05586TB//AM Dahlin, Bengt. Öppenvårdsregistrering - görs den effektivt? 1993 (14(4)) pp 169-170 AllmänMedicin Sjukhusen och vårdcentralerna krävs på allt mer omfattande registrering och rapportering av verksamhetsdata. För kvalitetssäkring av vården behövs goda datorstödda system. Vi upplever just nu att kliniker och vårdcentraler skaffar olika datorsystem för administrativ, ekonomisk och medicinsk registrering. Man kan ha tre olika terminaler på läkarsekreterarexpeditionen för att sköta den datorstödda registreringen, personalen är frustrerad. Dessa resurser behövs bättre i sjukvården,. Primärvården är på grund av husläkartrenden i färd med att helt införa datorjournal, men dessa uppfyller inte kraven på interaktiv registrering. Den välstrukturerade, begreppsbaserade och användarvanliga datorjournalen är en effektiv lösning på problematiken. Den efterfrågas tyvärr ej. Författaren hävdade detta vid en stor konferens som Spri i samarbete med Socialstyrelsen och Landstingsförbundet anordnade under hösten 1992 på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm (1). Key words: öppenvårdsregistrering, effektivitet. LB05615T//AM Jaenson, Elisabeth. Två idé-seminarier om allmänmedicinsk efterutbildning sommaren/hösten 1993 1993 (14(6)) pp 278-278 AllmänMedicin Ulf Måwe samlade ett stort antal av svenska allmänläkare med intresse och erfarenhet av efterutbildning för att få idéer till sitt uppdrag från SFAMs årsmöte. Det första mötet innebar en massiv "brain storming" på ett oorganiserat och för mig ganska kaotiskt sätt. Det som diskuterades mest var smågruppsbaserad efterutbildning och mentorskap. Att vår efterutbildning skall utgå från praktiken, med patientmötet som den viktigaste lärosituationen var självklart. Att efterutbildning är lika med kvalitetssäkring var också självklart och någonting vi ständigt borde förmedla till vår arbetsgivare/uppdragsgivare. Key words: idé-seminarier, allmänmedicin, efterutbildning. LB05583T//AM Svärdsudd, Kurt. Vårdcentralen som bas för preventiv verksamhet 1993 (14(4)) pp 163-165 AllmänMedicin Fredagen den 5 februari 1993 disputerade Birger Thorell, distriktsläkare i Kungsör, Västmanland, på en doktorsavhandling med titeln "Screening, case-finding and intervention on ischaemic heart disease risk factors with special reference to feasibility in primary health care". Fakultetsopponent var docent Lennart Welin. Östra sjukhuset, Göteborg. Betygsnämnden utgjordes av professor Christer Edling, yrkesmedicin, Uppsala; docenterna Anders Håkansson, Växjö och Ingvar Krakau, Sollentuna; professorerna Bengt Vessby, Kungsgärdets sjukhus, Uppsala och Gösta Tibblin, allmänmedicin, Uppsala. Huvudhandledare var undertecknad. Key words: vårdcentral, preventiv verksamhet. LB05593T//AM Mattsson, Bengt. Gynekologisk undersökning på vårdcentral - kvinnors erfarenheter och önskemål 1993 (14(5)) pp 215-219 AllmänMedicin Artikeln redovisar en enkätundersökning av kvinnor som sökt vid vårdcentral och deras erfarenheter av och synpunkter på gynekologisk undersökning. Kvinnorna uttryckte framför allt ett stort behov av respektfullt bemötande och önskan om mer information i direkt anslutning till undersökningen. Undersökningen tycktes vara lättare att göra på mödrahälsovården än på läkarmottagningen. Enstaka betydelsefulla händelser i samband med tidigare undersökningar spelade större roll för inställningen till gynekologisk undersökning än omfattningen av tidigare gynekologisk/obstetrisk erfarenhet. Kvinnorna kommenterade också hur de praktiska arrangemangen borde vara ordnade och hur de upplevde en manlig respektive kvinnlig undersökare. Key words: gynekologisk undersökning, vårdcentral, kvinnors erfarenheter, önskemål. LB05592T//AM Furhoff, Anna-Karin. Skjut inte på pianisten! 1993 (14(5)) pp 212-228 AllmänMedicin Allmänläkarkårens omdömen har inte varit nådiga när det gäller Socialstyrelsens riktlinjer för dispensgivning för husläkare. Riktlinjerna har utformats i samråd med representanter för Läkarförbundet, Landstingsförbundet och SFAM. Det var jag som var SFAMs representant, så jag kan berätta hur det gick till, ty jag var med. Utgångspunkterna för arbetet, som ägde rum under sommaren, var husläkarpropositionen och socialutskottets betänkande. I augusti kom också regeringens förordning i ämnet. Key words: husläkare, dispensgivning, riktlinjer, SFAM. LB05605TB//AM Linnarsson, Rolf. SFAM.dok, data- och klassifikationsgrupp 1993 (14(6)) pp 255-255 AllmänMedicin SFAMs datagrupp har ombildats till en data- och klassifikationsgrupp, SFAM.dok. Gruppen består av en kärntrupp på sex personer med bred erfarenhet av datorjournaler, informationssystem och klassifikationsfrågor. Följande ingår i gruppen: Lars Berg, Tibro, Per Björgell, Råå, Tore Hegle, Mockfjärd, Rolf Linnarsson, Sundbyberg, Britt-Gerd Malmberg, Sundbyberg och Kenneth Widäng, Boden. Vi avser att koncentrera oss på ett fåtal centrala uppgifter och knyta resurspersoner till oss i arbetsgrupper. Den tidigare datagruppens medlemmar inbjuds att engagera sig i arbetet. Mest angeläget för närvarande har vi bedömt vara frågan om en ny diagnosklassifikation för primärvården och frågan om en kvalitetsgranskning av primärvårdens datorjournalsystem. Key words: SFAM, data- och klassifikationsgrupp, datorjournaler, informationssystem. LB05590T//AM Persson, Lars-Göran. Lindström, Kjell. Lingfors, Hans. Bög-Hansen, Erik. Bengtsson, Calle. Lev hela livet - ett praktiskt interventionsprogram i Skaraborgs län 1993 (14(5)) pp 204-207 AllmänMedicin Prevention är en av primärvårdens uppgifter. Skaraborg blev det första landstinget med ett förebyggande program särskilt inriktat på hjärt-kärlprevention, som använde i alla kommuner i landstinget. Programmet kombinerar populationsstrategi med hälsokontroller av 30- och 35-åriga män och kvinnor. en beskrivning ges av detta program kallat "Lev Hela livet". Key words: interventionsprogram, Skaraborgs län, hjärtkärlprevention. LB05598T//AM Lindh, Barbro. Mattsson, Monica. Mattsson, Bengt. Bergmark, Elsmarie. Sjukgymnastisk behandling av patienter med nack/ryggbesvär - erfarenheter av kroppskännedomsgrupper på vårdcentral 1993 (14(5)) pp 231-236 AllmänMedicin Nya sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykosomatiska besvär har introducerats de senaste åren inom primärvården. Behandling i kroppskännedomsgrupper är en sådan metod och den redovisas i föreliggande studie. Kvinnor med nack/ryggbesvär deltog i en kroppskännedomsgrupp och förutom specifika rörelseövningar innehöll träffarna undervisning, avspänning och strukturerade samtal. Symtomen lindrades och sex månader efter behandlingen hade ytterligare besvärsminskning skett. Kroppskännedomsgruppens speciella karaktär belyses och dess lämplighet inom primärvården betonas. Key words: sjukgymnastisk behandling, nack/ryggbesvär. LB05600T//AM Hamberg, Katarina. Johansson, Eva. Fråga och lyssna - teori, metod och analys i allmänmedicinsk kvinnoforskning 1993 (14(5)) pp 238-243 AllmänMedicin I den här artikeln vill vi förmedla erfarenheter vi gjort som kvinnliga distriktsläkare i en allmänmedicins vardag. Inledningsvis presenteras problemområdet "kvinnor med värk", som vi möter det i kliniken, i dokumenterad statistik och tidigare forskning kring kvinnors sjuklighet. Men artikelns huvudsakliga syfte är att utifrån en orientering i aktuell forskning motivera och diskutera vårt metodval. Vi har arbetat med tematiskt strukturerade djupintervjuer och en kvalitativ analys av dessa. Vad finns det för vinster och problem med den kvalitativa ansatsen? Key words: metod, analys, teori, allmänmedicinsk kvinnoforskning. LB05601T//AM Arborelius, Elisabeth. Bringland, Maria. Kan man förändra distriktsläkares och distriktssköterskors arbetssätt när det gäller individuell hälsorådgivning? 1993 (14(5)) pp 244-247 AllmänMedicin Många distriktsläkare/distriktssköterskor känner sig tveksamma till sin förmåga att påverka människors levnadsvanor och upplever ofta besvikelse över denna förmåga. en viktig orsak är bristen på pedagogisk utbildning i individuell hälsovägledning. Under våren 1992 anordnades därför serier på fyra seminarier avseende patientcentrerad pedagogik i individuell hälsorådgivning för distriktsläkare och distriktssköterskor inom Sollentuna primärvårdsområde. Den pedagogik som tillämpades var diskussioner, rollspel, användande av arbetsblad och genomgång av teoriavsnitt. Seminarierna leddes av en beteendevetare. Utvärdering utifrån intervjuer av deltagarna visade på, att hälften påtagligt förändrade sitt arbetssätt så tillvida att de arbetade mer patientcentrerat och hade målsättningen att få patienten att ta ställning till sina levnadsvanor och att de också tillämpade speciella tekniker för att uppnå detta: Arbetsblad, motiverade frågor, diskutera nackdelar. Som ett resultat av seminarierna har en handbok och ett videoband utarbetats för att kunna sprida denna alternativa pedagogik inom primärvården. Key words: distriktsläkare, distriktssköterskor, arbetssätt, individuell hälsorådgivning. LB05594T//AM Nordling, Bengt. Förebyggande sjukvård i Danmark - begynnande samarbete mellan allmänläkare, DSAM, Sundhedsstyrelsen och amten 1993 (14(5)) pp 220-220 AllmänMedicin Danmarks praktiserande läkares organisation (PLO) och den danska föreningen för allmänmedicin DSAM startade 1989 ett råd för förebyggande och hälsobefrämjande åtgärder: FORIMA. Man ville därmed uppmuntra ett aktivt deltagande från allmänläkarnas sida i arbetet med WHOs "Hälsa för alla år 2000". Ett informationsmaterial från detta råd publiceras regelbundet i "Månedsskrift for praktisk laegegerning". Key words: förebyggande sjukvård, Danmark, begynnande samarbete, allmänläkare. LB05596T//AM Ribohn, Monica. Vad gör barnfamiljer som drabbas av förkylning? - En dagboksstudie 1993 (14(5)) pp 223-224 AllmänMedicin Att på egen hand kunna behandla enklare åkommor är betydelsefullt såväl för individ som samhälle. Att förmedla kunskap om vilka sjukdomar man kan behandla själv och hur detta skall göras är en uppgift som sjukvården, framför allt primärvården, och apoteken i många fall tagit som en gemensam uppgift. Man har på de flesta håll i landet gemensamt utarbetat hälften med råd om egenvård. Frågan om vilken nytta allmänheten har av dessa egenvårdshäften initierade den dagboksstudie som här skall redovisas. Key words: förkylning, barnfamiljer, dagboksstudie. LB05617T//AM Svedin, Lena. Sommansson, Göran. Konsultationsundervisning och handledning av ST-läkare 1993 (14(6)) pp 285-291 AllmänMedicin Vid Allmänläkarcentrum i Östergötland har under två och ett halvt år fem grupper FV/ST-läkare i allmänmedicin erhållit handledning i patientkontakt och samtalskonst. Denna handledning har i viss mån hämtat sin modell från den Strimma-undervisning som bedrivs i den nya läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet i Linköping. Strimman syftar till att bibringa studenterna kunskap om patient-läkarrelationen, förmåga att styra och fördjupa patientsamtal samt att kunna bemöta en människa i kris. Key words: konsultationsundervisning, handledning av ST-läkare. LB05599T//AM Nadler, Irena. Vad är en brukargrupp och vad kan den göra för vårdcentralen 1993 (14(5)) pp 237-237 AllmänMedicin Fenomenet brukargrupp kommer ursprungligen från England. är bildades redan på 1970-talet brukargrupper (patient participation groups) vid en del läkarmottagningar. Numera finns i England cirka hundratalet aktiva grupper. Brukargruppernas syfte är att för medla information från läkare och övrig sjukvårdspersonal ut till befolkningen och ta emot synpunkter och önskemål från befolkningen. Key words: vårdcentral, brukargrupp, synpunkter, önskemål, befolkningen. LB05597T//AM Överby, Anders. Hypertonivård under 5 år - rapport från en allmänläkare 1993 (14(5)) pp 225-228 AllmänMedicin I en undersökning från Koppom, Värmland, visas att medelålders och äldre personer med högt blodtryck ofta även har andra sjukdomar. Detta gör, att behovet av laboratorieundersökningar, allmänläkarkontakter och specialistremisser blir rätt stort. Patienterna har också ett stort behov av läkemedel. Key words: hypertonivård, allmänläkare, rapport. LB05595T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1993 (14(5)) pp 221-222 AllmänMedicin Key words: läkemedel Jordgubbar och Warfarin NSAID, ASA och ulcusprofylax. LB05602T//AM Krakau, Ingvar. Lag-om husläkare 1993 (14(6)) pp 252-252 AllmänMedicin Rubriker: Förhindra söndring! Stimulera återväxt! Främja FoU-verksamhet! Var rädd om allmänläkarens arbetsmiljö! Den reflekterande dialogen Key words: husläkare, lag. LB05610T//AM Nordlund, Ingemar. Omsorg vid livets slut. Rapport från 1993 års Kongsvoldsseminarium 1993 (14(6)) pp 267-268 AllmänMedicin Norsk Sellskap for Allmenmedicin (NSAM) arrangerar årligen ett tredagars seminarium vid gamla skjutsstället Kongsvold i Dovrefjell. Från Oslo tar man tåg och efter nästan fem timmars resa, bland annat upp längs Gudbrandsdalen, kommer man fram till detta mäktiga fjällandskap. Platsen ligger 862 möh med kalkrik grund, riklig flora och fauna. I skydd för vinden ligger där en grupp av hus från 1600-1900-talen, alla väl restaurerade och inuti fullt moderna. Key words: omsorg, vid livets slut. LB05613T//AM Westman, Göran. Att lära ut för inlärning 1993 (14(6)) pp 273-276 AllmänMedicin Avsikten med denna presentation är att ge en bild av hur ämnet allmänmedicin förmedlas på läkarutbildningen i Umeå på termin 10. Det är ämnets huvudkurs och jag utelämnar de allmänmedicinska kursavsnitt som finns på termin 1-2 och termin 6 som mer ägnar sig åt patienters upplevelse av vård, vårdens organisation samt patient-läkarrelationen. Key words: lära ut, för inlärning. LB05574T//AM Lange, Niels. Ett blad ur en husläkares dagbok eller Doktorns gränssnitt mot datorn 1993 (14(3)) pp 134-138 AllmänMedicin Jag är distriktsläkare i Helsingborg och arbetar sedan juni 1991 med datorjournal och sedan september samma år som husläkare. För mig är begreppet husläkare intimt kopplat till datorstödet och jag har valt att lämna mina synpunkter på datoriseringen i form av följande dagboksblad. Key words: husläkare, dagbok, gränssnitt, datorn. LB05604T//AM Furhoff, Anna-Karin. Informationsmöte med Läkarförbundet 1993 (14(6)) pp 253-254 AllmänMedicin Läkarförbundet kallar representanter för specialitetsföreningar till ett allmänt informations- och diskussionsmöte två gånger per år, så kallade representanskapsmöten. SFAM har i år representerats av Anna-Karin Furhoff, ledamot av SFAMs styrelse, som här ger en rapport från höstmötet. Key words: informationsmöte, Läkarförbundet. LB05589T//AM Lindholm, Lars H. Ekbom T. Risks of hypertension in the elderly 1993 (14(5)) pp 201-203 AllmänMedicin Tord Ekbom disputerade den 18 december 1992 vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby, Lunds universitet. Opponent var docent Kjell Asplund, Institutionen för medicin vid Umeå universitet. Huvudhandledare har varit docent Lars H Lindholm, Dalby. Key words: hypertension, äldre. LB05580T//AM Källkvist, Anna. Rudebeck, Carl Edvard. Den nya Leeuwenhorstgruppen bildar europeisk akademi för lärare i allmänmedicin 1993 (14(4)) pp 158-159 AllmänMedicin Rubriker: EURAC Founding Council Öppet medlemskap för kontaktnät Första kongressen i november Inbetalning av avgifter Key words: Leeuwenhortsgruppen, allmänmedicin, europeisk akademi. LB05606TB//AM Frykholm, Martin. Doktorn och datorn 1993 (14(6)) pp 259-259 AllmänMedicin Jag har haft förmånen att arbeta ett år på kvartersakuten efter 10 år i företagshälsovård samt arbete i länsjouren i Stockholm. Ovan vid datajournalen men van vid att se saker i ett arbetsmiljöperspektiv, kan jan inte låta bli att ventilera synpunkter som ej debatterats hittills. Key words: doktorn, datorn. LB05582T//AM Furhoff, Anna-Karin. Husläkardispenserna 1993 (14(4)) pp 161-162 AllmänMedicin Under sommaren har en arbetsgrupp inom Socialstyrelsen arbetat med att utforma riktlinjerna för husläkardispenserna. Gruppen har bestått av representanter för Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Sveriges läkarförbund och SFAM (Anna-Karin Furhoff). Ordförande i gruppen har varit medicinalrådet Per Swartling. Key words: husläkardispenser. LB05584T//AM Unnegård, Håkan. Datorisering kan vara bra - och dålig! 1993 (14(4)) pp 166-166 AllmänMedicin I november 1987 fick vi i Hudiksvalls Norra distrikt ett datasystem som heter EIRA. Det inköptes i ett läge då datorisering var ovanligt på våra vård- och hälsocentraler. Vi var alla noviser, men fick gå på en grundkurs som avhandlade vad en dator är och vad den kan göra. Key words: datorisering, EIRA, vård- och hälsocentraler. LB05588T//AM Håkansson, Anders. Att vårda liv - i morgondagens Sverige 1993 (14(5)) pp 200-201 AllmänMedicin Rubriker: Distriktssköterskan och allmänläkaren är resurser att räkna med Tillitsohälsans epok Övergripande utvecklingstendenser Förändring för mänskligare vård Den ljusnande framtid är vår? Key words: vård, Sverige, morgondag. LB05578T//AM Håkansson, Anders. Det optimala sjukvårdssystemet eller Vad kan vi lära av andra länder 1993 (14(4)) pp 156-156 AllmänMedicin Rubriker: En internationell avhandling Ett optimalt sjukvårdssystem Vad kan vi lära? Bilda dig en egen uppfattning! Key words: optimala sjukvårdssystem, andra länder. LB05581T//AM Björgell, Per. Datorjournalen - var står vi? 1993 (14(4)) pp 160-160 AllmänMedicin Genom ett bra val av datorsystem får vi instrument för att göra värdefulla och nödvändiga utvärderingar. Vi kan då fortlöpande och objektivt visa vad en allmänläkare kan och gör. Vi kan visa kvalitet och effektivitet. Key words: datorjournal. LB05603T//AM Sjögreen, Jonas. Våra viktigaste uppgifter de närmaste två åren 1993 (14(6)) pp 253-253 AllmänMedicin Key words: husläkarreformen, allmänmedicin, primärvård. LB05585T//AM Gran, Birger. Kommentar till Tema DATORER 3/93 1993 (14(4)) pp 167-168 AllmänMedicin Key words: Tema datorer 3/93, kommentar. LB05579T//AM Ribacke, Mats. Den ofärdige husläkaren - akt 2 1993 (14(4)) pp 157-157 AllmänMedicin Key words: husläkare. LB05608T//AM Lindström, Kjell. SFAMs kvalitetssäkringsgrupp utvidgad 1993 (14(6)) pp 260-260 AllmänMedicin Rubriker: Verktygslådan för kvalitetsarbete är klar! Nätverk för kvalitetsintresserade bildas! Kvalitetssäkringskonferens succé! Kvalitetsutbildningar har startat! Key words: kvalitetssäkring. LB05611T//AM Eriksson, Monika. Östrogen, ett "nödvändigt" substitut för kvinnor under och efter klimakteriet - Rapport från 7:e internationella menopauskongressen i Stockholm, juni 1993 1993 (14(6)) pp 268-268 AllmänMedicin Under några soliga sommardagar samlades internationell expertis på Älvsjömässan i Stockholm för at diskutera klimakteriet och det urogenitala åldrandet. Key words: östrogen, klimakteriet, menopaus. LB05616T//AM Tovi, Jonas. Varning för appen! 1993 (14(6)) pp 281-284 AllmänMedicin Under de senaste två åren har sex distriktsläkare blivit anmälda till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för att ha förbisett diagnosen blindtarmsinflammation. Samtliga anmälningar har lett till påföljd för läkaren. Med noggrann bukpalpation och rektalundersökning hade läkaren troligen kommit fram till rätt diagnos. Key words: sjukvårdens ansvarsnämnd, distriktsläkare. LB05607TB//AM Petersson, Owe P. Folkhälsoarbetets utveckling i Sverige 1993 (14(6)) pp 260-260 AllmänMedicin Under de senaste 20 åren har folkhälsoarbetet alltmer kommit i fokus både i den nationella och internationella hälso- och sjukvårdspolitiska debatten. Key words: folkhälsoarbete, utveckling, Sverige. LB08735T//AM Nordling, Bengt. Recensioner 1993 (14(6)) pp 292-292 AllmänMedicin Key words: recension. Kochen MM, Abholz H-H et al. Allgemeinmedizin. LB05614TB//AM Persson, Leif. Kvalitetssäkring 1993 (14(6)) pp 277-277 AllmänMedicin Key words: SFAMs arbetsgrupp, kvalitetssäkring. LB05552T//AM Måwe, Ulf. Hur ska vår efterutbildning se ut? 1993 (14(2)) pp 57-57 AllmänMedicin Key words: efterutbildning. LB05555T//AM Krakau, Ingvar. Husläkare - reform i tiden 1993 (14(2)) pp 66-67 AllmänMedicin Key words: husläkare, reform. LB05618T//AM Måwe, Ulf. Allmänläkares efterutbildning - ett förslag 1994 (15(1)) pp 7-10 AllmänMedicin Vid föreningens årsmöte 1992 fick jag i uppdrag att sammanställa och komma med förslag om föreningens policy och åtaganden för medlemmarnas efterutbildning. Utredningsarbetet som skulle ske på halvtid under sex månader försenades på grund av svårigheter med tjänstledighet. En manusupplaga förelåg emellertid till årsmötet i oktober 1993. Key words: Family practice; Education, medical, continuing, efterutbildning, allmänläkare. LB05619T//AM Persson, Leif. Allmänläkares efterutbildning - ett "paradigmskifte"! 1994 (15(1)) pp 11-11 AllmänMedicin I grunden tycker vi alltså att utredningen om efterutbildning och Institut är mycket positiv, men har invändningar mot hur man använder begreppet kvalitetssäkring samt hur frågan handlagts. Key words: allmänläkare, efterutbildning, debatt. LB05620T//AM Jerdén, Lars. Frågor kring ett ordförandeval 1994 (15(1)) pp 12-12 AllmänMedicin Key words: SFAM, ordförandeval, frågor. LB05625T//AM Håkansson, Anders. Den franska revolutionen - och den svenska 1994 (15(1)) pp 22-22 AllmänMedicin Rubriker: Bli medlem i EGPRW EGPRW-möte i Paris Den franska allmänläkarutbildningen Den franske allmänpraktikern Det franska sjukvårdssystemet Den frie franske praktikern Den franska revolutionen - och den svenska Key words: Family practice; France; Sweden; Research; Congresses; Health care reform. LB05627T//AM Berggren, Bodil. Hur mår urininkontinenta kvinnor efter operation? 1994 (15(1)) pp 41-43 AllmänMedicin Urinkontinens är ett stort problem hos många kvinnor. Man har huvudsakligen ansett att problemet var vanligast hos äldre kvinnor men det har visat sig att andelen kvinnor med urininkontinens var störst hos medelålders kvinnor. Syftet med denna studie har dels varit att redovisa upplevelser efter operation hos en grupp urininkontinenta kvinnor dels att få en uppfattning om vart eller till vem kvinnorna i första hand vänder sig vid dessa besvär för att få hjälp. Key words: Human; Female; Urinary incontinence; Middle age; Aged; Patient satisfaction; Questionnaires; Quality of life. LB05624T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Allmänmedicinen som klinisk vardag och som forskningsområde 1994 (15(1)) pp 19-19 AllmänMedicin Den 1 maj 1993 mottog Carl Edvard Rudebeck i Odense ett nordiskt allmänmedicinskt forskarpris i samband med mottagandet höll han ett anförande om allmänmedicinen som vardagsarbete och forskningsområde. Anförandet publiceras efter en mindre bearbetning. Key words: Family practice; Research. LB05621T//AM Sjögreen, Jonas. SFAM är till för allmänmedicinen och alla allmänmedicinare 1994 (15(1)) pp 13-13 AllmänMedicin . Key words: SFAM, allmänmedicin, allmänmedicinare. LB05636T//AM Björkelund, Cecilia. European School of Onchology - utvärderingsmöte i Venedig 1994 (15(2)) pp 70-73 AllmänMedicin För att kunna uppnå det hälsomål som EG-länderna satt upp för år 2000 - 15 procent lägre cancersjuklighet - har European School of Onchology bildats. Där har lärare och handledare inom det allmänmedicinska fältet från alla EG-länder utbildats i handledning i primär sekundär och tertiär prevention av cancer. Verksamheten har varit igång i flera år och nu kallades till utvärderingsmöte av kurserna. Sverige deltar via Socialdepartementet i "Europe against cancer" -programmet och har haft observatörer på flera av kurserna. en av observatörerna deltog i utvärderingsmötet och rapporterar från detta. Key words: Neoplasms; Education, medical, continuing; family practice; Preventive medicine; European Economic Community; Evaluation studies; Congresses; Italy; Human. LB05639T//AM Hellerstedt, Samy. Krigsskadade flyktingars livskvalitet efter 6-7 år i Sverige 1994 (15(2)) pp 86-91 AllmänMedicin Flyktingsmedicinskt centrum vid regionsjukhuset i Linköping är en medicinsk vårdavdelning för nyanlända flyktingar och asylsökande. Den startade i januari 1986 och finansieras av Statens Invandrarverk. Denna artikel redovisar en studie av 15 krigsskadade patienter som var inskrivna på avdelningen våren 1986. Den har följts upp sex år senare med syfte att belysa deras livskvalitet i Sverige. Flertalet var nöjda med yttre levnadsförhållanden medan det "inre" var signifikant sämre än situationen i hemlandet före krig. De flesta var amputerade. Nio av femton hade trots detta kroppsliga handikapp inkomst av arbete. Key words: Quality of life; War; Refugees; Wounds and injuries; Disabled; Work; Family; Social suport; Socieconomic factors; Sweden; Human; Male, krigsskadade flyktingar, livskvalitet, Sverige. LB05640T//AM Kanter, Tomas. Förändringar i patientpanorama och läkaråtgärder efter införande av öppen mottagning 1994 (15(2)) pp 92-94 AllmänMedicin Under två månader vardera 1991 och 1992 registrerade författaren samtliga egna patientbesök på en nyinrättad öppen mottagning på Björkskatans vårdcentral i Luleå. Jämförelse gjordes med uppgifter från en besöksstudie året innan införandet av öppen mottagning. Studien uppvisade förändringar av sjukskrivningsmönstret och i patientpanoramat. Flera tecken tydde också på att denna mottagningsform närmast stärker patienternas trygghet i läkarkonsultationerna. Key words: Ambulatory care facilities; Family practice; Referral and consultation; Models, organizational; Human, läkaråtgärder, patientpanorama, förändringar. LB05634T//AM Brorsson, Annika. Husläkarreformens flyktiga charm och de lydiga doktorerna 1994 (15(2)) pp 67-67 AllmänMedicin Husläkarreformen håller nu på att genomföras i stora delar av landet. Genom otillräcklig medelstilldelning och en utformning av systemet utifrån detta saboteras systematiskt reformens föregivna grundintention att ändrar proportionerna mellan primär- och sekundärvård. Det motiv som stod högst på många aktörers dolda dagordning, nämligen att bereda väg för privatisering och marknadsstyrning, framstår allt tydligare. En väl utvecklad primärvård riskerar att brytas sönder. Utvecklingen av allmänmedicinen som specialitet och disciplin hotas. Key words: husläkarreformen, debatt. LB05643T//AM Pirak, Beatrice. Olsson, Peter. Från riskfaktor till samtal om hälsa 1994 (15(2)) pp 100-106 AllmänMedicin Dagens debatt om prevention är polariserad. Å ena sidan finns driftiga entusiaster som driver stora länsövergripande hälsoprojekt. Å andra sidan finns många skeptiker och kritiker. Hur ska vi verksamma i praktisk sjukvård förhålla oss. Är preventionen möjlig etisk och ekonomiskt försvarbar. Vi vill beskriva hur vård arbete med hälsokurvor har utvecklats i Jokkmokk. Vår metod utgår från ett självkritiskt perspektiv. Vi har försökt överväga och värdera alla tänkbara invändningar mot arbetssättet. Material är dels våra egna erfarenheter dels upprepade och förfinade enkäter till dem som deltagit i hälsokurvorna. Vi har också försökt ta del av aktuell debatt med kritik av hälsoupplysningen från filosofer allmänmedicinska kollegor sociologer antropologer. Från att ha fokuserat på analys av riskfaktorer riktar vi in oss på samtal om hälsa. Vi försöker integrera resultatet i vårt framtida arbete i en kontinuerlig process. Key words: Health promotion; Preventive medicin; Health policy; Health education; Life style; Risk factors; Human; Male; Female, riskfaktor, hälsa. LB08726T//AM Håkansson, Anders. Svensk Förening för Allmänmedicin, - för allmänmedicinen? - för allmänmedicinarna? - eller för både och? 1994 (15(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Ny styrelse och ny ordförande. Formell eller reell demokrati. Utredd efterutbildning. Allmänmedicinskt institut. Förändringar till det bättre? En enda förening! Key words: SFAM. LB05629T//AM Sjögreen, Jonas. Andersson, Dan. Allmänmedicinsk efterutbildning för alla allmänläkare förutsätter enighet 1994 (15(2)) pp 56-57 AllmänMedicin SFAMs styrelse har i enlighet med årsmötets beslut arbetat vidare met utformningen av efterutbildningen för allmänläkare. En projektgrupp med representanter fån SFAM, DLF och de allmänmedicinska institutionerna har tillsatts. Målet är att skapa en efterutbildning som alla allmänläkare vill och kan delta i. En förutsättning för detta är att vi inom kåren når den största möjliga enighet om den framtida utformningen av vår efterutbildning. Det innebär, att den viktigaste uppgiften för styrelsen och projektgruppen är att frågan förs ut, diskuteras och förankras bland allmänläkarna själva. Key words: efterutbildning, allmänmedicin, allmänläkare. LB05656T//AM Jacobsen, Anne. Lyckad viktnedgång hos patient i öppenvård 1994 (15(3)) pp 136-136 AllmänMedicin Inom allmänmedicinen ser vi många patienter med övervikt både med och utan andra sjukdomar. Att hjälpa dessa människor att göra något åt övervikten betraktas knappast som något heroiskt. Snarare har vi ofta en uppgiven inställning på förhand. Motivation och insats hos både läkare och därmed också patient förblir ofta liten trots att vi vet att övervikt nedsätter förmågan att klara sig själv när man blir äldre att övervikt ökar risken för en rad sjukdomar samt att betydande övervikt ger ökad mortalitet. Därutöver skall vi inte glömma bort den psykosociala stigmatisering som överviktiga människor ofta utsätts för och som för dem kan medföra betydande psykisk ohälsa. Med följande fallbeskrivning och diskussion vill jag visa på några enkla men effektiva resurser vi allmänmedicinare har men som vi inte alltid använder medvetet i denna problematik. Key words: Weight loss; Ambulatory care facilities; Family practice; Motivation; Life style; Case report; Female; Middle age, viktnedgång, öppenvård. LB05641T//AM Thorén-Todoulos, Eva. Hur mår antikoagulantiapatienten i primärvården? 1994 (15(2)) pp 95-98 AllmänMedicin Antikoagulantia är potenta läkemedel och behandling med dessa kräver god Kännedom om preparaten hos både läkare och patient. För många patienter är behandlingen dessutom livslång vilket gör att förutsättningarna förändras efter hand. Det har diskuterats var dessa patienter i första hand hör hemma - på sjukhusens antikoagulatiamottagning med många patienter och stor erfarenhet av preparatet eller hos distriktsläkaren med mindre erfarenhet av antikoagulantia men med bättre kännedom om den enskilda patienten. Mot bakgrund av denna diskussion gjordes en studie vid Rotebro vårdcentral för att få en uppfattning om hur de antikoagulatiabehandlade patienterna tas om hand idag samt hur de ser på sin behandling. Key words: Anticogulants; Prothrombin time; Ambulatory care facilities; Primary health care; Human; Male; Female; Adult; Meddle age; Aged. LB05653T//AM Scherstén, Bengt. Migration and health. Epidemiological studies in Swedish primary health care 1994 (15(3)) pp 126-130 AllmänMedicin Den 4 mars 1994 försvarade distriktsläkaren Jan Sundquist vid Norra Fäladens vårdcentral i Lund sin avhandling om etniska faktorers inverkan på hälsa och vårdutnyttjande. Det var den första av vårens tre disputationer i allmänmedicin vid Institutionen för klinisk samhällsmedicin i Dalby/Lund. Avhandlingen bygger på en besöksstudie strukturerade intervjuer och en kvalitativ analys av migrationsprocessen. Fakultetsopponent var docent Finn Diderichsen Institutionen för socialmedicin Karolinska institutet Stockholm. Huvudhandledare var professor Bengt Scherstén som också är rapportör. Key words: Primary health care; Health status; Emigration and immigration; Refugees; Ethnic groups; Referral and consultation; Residential facilities; Socioeconomic factors; Questionnaires; Dissertations, academic; Sweden; Human. LB08729T//AM Råstam, Lennart. Lindberg G. Serum sialic acid and cardiovascular disease risk 1994 (15(1)) pp 23-24 AllmänMedicin I november 1992 försvarade Gunnar Lindberg sin avhandling, vilken handlade om sialinsyra som riskindikator för hjärtinfarkt och stroke (1). Gunnar är överläkare vid Centrum för folkhälsoforskning i Karlstad och specialist i allmänmedicin. Det var den första disputationen i allmänmedicin vid Institutionen för Klinisk Samhällsmedicin i Malmö. Avhandlingen bygger delvis på en uppföljning av data som samlades in under 1960-talet under ett stort hälsokontrollprojekt, den så kallade Värmlandsundersökningen. Fakultetsopponent var professor Kurt Svärdsudd vid Institutionen för allmänmedicin i Uppsala. Key words: Serum Sialic Acid, cardiovascular disease risk. LB05657T//AM Petersson, Owe P. Husläkarens roll i barnhälsovården ur internationellt perspektiv 1994 (15(3)) pp 141-142 AllmänMedicin Barnhälsovård och barnsjukvård har tradition särskilt under 1900-talets senare del haft en stark förankring i europeiska hälso- och sjukvårdssystem. Redan tidigt insåg man att kvinnor i fertil ålder blivande mödrar spädbarn och barn är särskilt sårbara och kräver speciella former av hälsovård vilket övriga familjemedlemmar inte behöver i samma utsträckning. Även om barnhälsovård och mödrahälsovård följt olika utvecklingslinjer finns det nu i alla europeiska länder företrädare för mödra- och barnhälsovård på central nivå i hälsoministerierna. Basprogram har som regel utarbetats men verkställigheten och tillsynen varierar. Key words: Family practice; Physicians, family; Child health services; Child welfare; Physician´s role; Comparative study; Europe; United states; Sweden; Human; Child. LB05658T//AM Björkman, Carina. Pirak, Beatrice. Olsson, Peter. Kuoljok, Sonja. Använd kvalitativ metod vid utvärdering! 1994 (15(3)) pp 142-145 AllmänMedicin I samband med diabetesåret 1991 bestämde vi oss för att försöka lära ut självtest av blodsocker till diabetiker i vårt vårdlag. I en studie vill vi kritiskt granska vårt eget arbete (1). Vi valde kvalitativ metod för att också få med patienternas synpunkter. Då intresset för kvalitativ metod har ökat kraftigt under senare år men det finns få konkreta exempel vill vi redogöra för våra erfarenheter och tankar. Key words: Blood glucose self-monitoring; Diabetes mellitus; Quality assurance, health care; Quality control; Models, theoretical; Evaluation studies; Questionnaires; Human. LB08727T//AM "Osignerad" SFAMs årsmöte i Stockholm 1993-10-28--29 1994 (15(1)) pp 5-6 AllmänMedicin Vid årsmötet avgick ur styrelsen Mats Ribacke, Calle Bengtsson och Magnus Eriksson efter väl förrättat värv. Som ersättare invaldes tre nya ledamöter samt valdes ny vetenskaplig sekreterare. De presenterar här sig själva. Jonas Sjögreen. Dan K G Andersson. Hans Lundgren. Anna-Karin Furhoff. Key words: SFAM. LB08728T//AM Eggertsen, Robert. Allmänmedicinskt forskarkollegium i Dalby, 7-8 oktober 1993 1994 (15(1)) pp 20-21 AllmänMedicin Den årliga traditionen att från Institutionen för Klinisk Samhällsmedicin i Dalby, samla alla Sveriges disputerande allmänläkare, genomfördes i år för tredje gången med ett 40-tal deltagare. Fjorton avhandlingar relaterades av respektive författare och ämnesområdena täckte vida fält: från grundforskning och större multicenterstudier till basala problem, vilket visar att vi verkligen är generalister i en allt mer specialiserad för att inte säga subspecialiserad medicinsk värld. Key words: Dalby, forskarkollegium. LB05661T//AM Carlsson, Lasse. Cancerdiagnostik i primärvård 1994 (15(3)) pp 159-161 AllmänMedicin Av 114 nyupptäckta cancerfall under åren 1987-89 i Lindsdals primärvårdsområde hade 74 procent besökt distriktsläkare halvåret innan diagnos. Cancermisstanke väcktes i 82 procent av dessa. Av de 101 fall som fanns journalförda vid Lindsdals vårdcentral gick 40 i regelbundna kontroller för annan sjukdom. I denna grupp var besöksmönstret annorlunda halvåret innan diagnosdatum. Det gjordes fler besök i denna grupp och i en större andel av dessa är cancerrelaterade symtom omnämnda. Här fanns också fyra av de fem fall med ökad "doctors delay" på vårdcentralen. Key words: Primary health care; Family practice; Physicians, family; Neoplasms; Referral and consultation; Time factors; Human. LB08731T//AM Agenäs, Ingegerd. Wessling, Anders. Producentobunden läkemedelsinformation 1994 (15(1)) pp 26-27 AllmänMedicin Rubriker: Kunskap om nya läkemedel Ny kunskap om gamla läkemedel Terapiöversikter Läkemedelsinformationscentraler Värdet av den producentobundna informationen Att påverka informationsutbudet Producentobunden läkemedelsinformation - samhällets krav, läkarens behov Key words: läkemedelsinformation. LB05626T//AM Råstam, Lennart. Lindblad U. The prognosis of hypertension - the Skaraborg hypertension project 1994 (15(1)) pp 29-32 AllmänMedicin I februari 1993 försvarade Ulf Lindblad sin avhandling om prognosen vid läkemedelsbehandlad hypertoni (1). Det var den andra disputationen vid allmänmedicinska sektionen vid Institutionen för Klinisk Samhällsmedicin i Malmö. Avhandlingen bygger på en uppföljning av det försök med ett vårdprogram för hypertoni vi bedrev i Skaraborgs länd under åren 1977-1981. "The Skaraborg Hypertension Project". Fakultetsopponent var professor Dag Thelle från Nordiska hälsovårdshögskolan. Key words: Human; Hypertension; Prognosis; Dissertations, academic. LB05628T//AM Tovi, Jonas. Engfeldt, Peter. Kan behandlingen av icke-insulinberoende diabetes hos äldre förbättras? 1994 (15(1)) pp 44-49 AllmänMedicin Avsikten med denna artikel är att fästa uppmärksamhet på de äldre personer över 70 år med icke-insulinberoende diabetes (NIDDM) som har en dålig metabol kontroll och som man sannolikt kan hjälpa till ett bättre välbefinnande med insulinbehandling, vi kommer även att försöka ge praktiska synpunkter på hur insulininställning i öppenvård kan utföras. Key words: Human; Aged; Diabetes mellitus, non-insulin-dependent; Insulin; Hypoglycemic agents. LB05630T//AM Furhoff, Anna-Karin. Konferens om allmänläkares efterutbildning 1994 (15(2)) pp 57-58 AllmänMedicin Rubriker: Demokratin viktig Positivt mottagande Medlemsinflytande nödvändigt Organisatoriska förändringar Ett efterutbildningssystem för framtiden Kvalitetssäkring - ett "kontaminerat" begrepp? Ekonomin - en förutsättning Lustfyllt. Key words: allmänläkare, efterutbildning, konferens. LB05635T//AM Brorsson, Annika. SFAM och efterutbildningen. Många goda idéer, men ta bort kopplingen till husläkarsystemet 1994 (15(2)) pp 68-69 AllmänMedicin . Från SFAM har utgått ett förslag till organisering av allmänläkares efterutbildning. Beslut i denna viktiga fråga skall fattas på vårmötet i Sundsvall. Efter att ha tagit del av förslaget vill jag kommentera det på några punkter och därmed bidra till diskussionen bland medlemmarna. Key words: allmänläkare, efterutbildning, debatt. LB05637T//AM Fugelli, Per. Allmennmedisinens Janus-ansikt - Å brenne uten å bli brennt 1994 (15(2)) pp 74-80 AllmänMedicin Beboere av Den gyldne ghetto som John Kenneth Galbraith kaller oss i sin siste bok Den tilfredse majoritet eller Medlemmer av den Kjöttetende klasse som Lester Brown kaller oss i State of The World 1993. Key words: Burnout, professional; Stress; Physicians, family; Physician´s role; risk factors; Human. LB05638T//AM Skoglund, Renée. Att arbeta med tortyrskadade - ett sjukgymnastiskt förhållningssätt 1994 (15(2)) pp 85-86 AllmänMedicin Mor och dotter från ett utomeuropeiskt land. Inre och yttre trauma i familjen. Key words: Torture; Wounds and injuries; Stress disorders, posttraumatic; Physical therapy; Attitude of health personnel; Family; Incest; Case report; Human; Female; Adult; Middle age. LB05652T//AM Könberg, Bo. Husläkarreformen stärker första linjens sjukvård 1994 (15(3)) pp 123-125 AllmänMedicin Sammanfattningsvis innebär husläkarreformen ett skifte i svensk sjukvård. Det är första gången i dess historia som det görs en rejäl satsning på första linjens sjukvård. Att den dessutom kan kombineras med valfrihet för medborgarna samt etablerings- och konkurrensneutralitet för husläkaren gör ju inte saken sämre för en socialliberal som jag. Key words: husläkarreformen. LB05654T//AM Petersson, Christer. Preschool children - Day-care, Diseases, and Drugs Studies of risk factors for respiratory tract infections 1994 (15(3)) pp 131-133 AllmänMedicin Infektionssjukdom i luftvägarna är den vanligaste orsaken till barns kontakter med sjukvården. Det gäller i synnerhet under de första infektionskänsliga levnadsåren. Flertalet infektioner är milda, men de leder i stor utsträckning till antibiotikakonsumtion och får även sociala och ekonomiska konsekvenser. Key words: Respiratory tract infections; Antibiotics; Child day care centers; Schools, Nursery; Environmental exposure; Dissertations, academic; Risk factors; Human; Child, preschool. LB05659T//AM Björkman, Carina. Pirak, Beatrice. Olsson, Peter. Kuoljok, Sonja. Hur ligger det till? Testa blodsocker när du vill! 1994 (15(3)) pp 146-156 AllmänMedicin Under ett år utbildades 18 patienter till att själva testa blodsocker i vårt vårdlag. En av grundtankarna var att självtest många gånger är nyckeln till att få patienterna intresserade och ta ansvar för sin sjukdom. I en undersökning ville vi självkritiskt granska vårt eget pedagogiska arbete för diabetiker (1). Key words: Blood glucose self-monitoring; Diabetes mellitus; Patient education; Attitude to health; Models, theoretical; Evaluation studies; Questionnaires; Human; Male; Female; Adult; Middle age; Aged. LB05660T//AM Håkansson, Anders. Andrén, Per. Stattin, Urban. Svensson, Tomas. Medicinsk revision på fyra vårdcentraler 1994 (15(3)) pp 157-158 AllmänMedicin Som ett led i det fortlöpande kvalitetssäkringsarbetet inom Landstinget Kronoberg gjorde personalen vid fyra vårdcentraler studiebesök hos varandra för att på så sätt revidera varandras verksamhet. Detta arbete var praktiskt genomförbart inom givna ramar och det kändes också medicinskt meningsfullt. Därför vill vi här presentera våra erfarenheter så att andra kan dra lärdom därav. Key words: Medical audit; Ambulatory care facilities; Quality assurance, health care. LB05623T//AM Fahlström, Marianne. Gallon, Inger. Hedelin, Gunnar. Nordberg, Thomas. Rothelius, Barbro. Stadelmann, André. Wik, Olof. Rapport från en vårdcentral - funderingar kring oönskade effekter av husläkarreformen 1994 (15(1)) pp 17-18 AllmänMedicin Key words: Family practice; Health care reform; Attitude of health personnel; Ambulatory care facilities. LB05631T//AM Andersson, Dan. Furhoff, Anna-Karin. Remiss "Läkemedel och kompetens" - delbetänkande av LFU 92 1994 (15(2)) pp 61-61 AllmänMedicin Svensk förening för allmänmedicin har erhållit rubricerade delbetänkande på remiss från Sveriges Läkarförbund för yttrande. Key words: remiss, Sveriges Läkarförbund. LB08730T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1994 (15(1)) pp 25-26 AllmänMedicin Key words: Citodon, Paracetamol vid långvarigt bruk (ELIS) Erytromycin och föda (KAROLINE) Blåsor av Lexinor (KAROLINE) Xylitol till diabetiker? (LIV) LB08732T//AM Höglund, Aina. Behandlingsanvisningar och bipacksedlar i patientinformationen 1994 (15(1)) pp 28-28 AllmänMedicin Rubriker: Informationsblad om din medicin Bipacksedlar Behandlingsanvisningar utgår Key words: informationsblad. LB05633T//AM Ossiansson, Birger. Tvång eller lust? - Några synpunkter på utredningen om allmänläkarnas vidareutbildning 1994 (15(2)) pp 64-64 AllmänMedicin Key words: allmänläkare, vidareutbildning, synpunkter, utredning. LB08724T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1994 (15(2)) pp 81-82 AllmänMedicin Key words: Obstipation vid opiatbehandling (LIV). Varför så hög levaxindos? (ELIS). Hudbiverkningar av Daivonex (ELIS) LB05622T//AM Olsson, Björn. Om husläkarreformen - kommentar till en ledare 1994 (15(1)) pp 14-14 AllmänMedicin Key words: Family practice; Health care reform. LB05632T//AM Hansen, Per H. Doktorn och datorn - Möss i arbetsmiljön 1994 (15(2)) pp 62-63 AllmänMedicin Key words: datorer, mus, kula. LB08725T//AM Gustavsson, Stefan. Pettersson, Sune. Demensåret 1994 1994 (15(2)) pp 82-84 AllmänMedicin Under de senaste åren har apoteken genomfört så kallade temaår, det vill säga koncentrerat en del av sin information till vissa patientgrupper. År 1991 var således diabetesår, 1992 astmaår och 1993 hudår. För 1994 är temat demens. Key words: demens. LB05655T//AM Håkansson, Anders. Att skriva och försvara en allmänmedicinsk avhandling. Om arbetets vedermödor och berömmelser 1994 (15(3)) pp 133-135 AllmänMedicin Rubriker: Praktiska resultat Mest positiv kritik Pågående studier Enig betygsnämnd Att forska inom allmänmedicin Key words: Disserations, academic; Primary health care; Writing. LB05644T//AM Sundquist, Jan. Engelsk primärvård i förvandling - en samlad primärvård lik 70-och 80-talets svenska primärvård 1994 (15(2)) pp 107-111 AllmänMedicin Primary health care; Family practice; Physicians, family; Models, organizational; England; Human. Key words: engelsk primärvård. LB05647T//AM Håkansson, Anders. Andersson, Dan. André, Malin. Björkelund, Cecilia. Källkvist, Anna. Petersson, Christer. Vad bör finnas på ledarplats - och vad har funnits där? 1994 (15(3)) pp 116-116 AllmänMedicin Rubriker: Ifrågasatt ledare Vägledning inför höstens val Key words: ledarplats. LB05648T//AM Lundgren, Hans. Aktuella projekt 1994 (15(3)) pp 117-117 AllmänMedicin SFAMs styrelse har erhållit 2,5 miljoner i statsbidra för att initiera ett allmänmedicinskt kontaktnät för efterutbildning och kvalitetsutveckling. Key words: SFAM, aktuella projekt. LB05650T//AM Hammarström, Birgitta W. Vad händer i UFO? 1994 (15(3)) pp 118-121 AllmänMedicin Detta är en kort sammanfattning av några av de frågor som UFO arbetar med för närvarande. Key words: UFO, sammanfattning. LB05645T//AM Beckman, Anders. Recensioner 1994 (15(2)) pp 112-112 AllmänMedicin Key words: recensioner, Katastrofsjukvård. A Andrén-Sandberg, K Törnebrandt, T Åberg. LB05646T//AM Bernesjö, Stefan. Recensioner 1994 (15(2)) pp 112-112 AllmänMedicin Key words: recensioner, Pedagogik i praktiken. Ingegärd Boström, Berith Hellström. LB05642T//AM Krakau, Ingvar. Gösta Tibblin mottagare av 1993 års Rosell-pris i medicin 1994 (15(2)) pp 99-99 AllmänMedicin Key words: Rosell-pris, medicin. LB05649T//AM Björkelund, Cecilia. Påverka din efterutbildning 1994 (15(3)) pp 117-117 AllmänMedicin Key words: efterutbildning, allmänläkare. LB05651T//AM Holgersson, Bengt. Hur ser framtidens primärvård ut? 1994 (15(3)) pp 122-122 AllmänMedicin Key words: framtid, primärvård. LB08723T//AM Hensjö, Lars-Olof. Recensioner 1994 (15(3)) pp 162-162 AllmänMedicin Key words: recensioner, Johannesson M, Jönsson B. Ekonomisk utvärdering av läkemedel. SNS Förlag 1993 ISBN 91-7150-512-1 LB08722T//AM "Redaktionen för Svensk läkemedelsstatistik" Läkemedelsåret 1993 1994 (15(3)) pp 139-140 AllmänMedicin Medel vid hyperaciditet, ulcus mm mm. Lipidsänkare. Hjärt-kärlmedel. Hud. Antibakteriella medel. Psykofarmaka. Astmamedel. Svensk Läkemedelsstatistik 1993. Key words: läkemedelsåret 1993. LB08720T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1994 (15(3)) pp 137-137 AllmänMedicin Aspartam och koffein under graviditet (DRIC). Key words: Coca Cola, Coca Cola light. LB08721T//AM Höglund, Aina. Lättöppnade förpackningar - för många ett måste 1994 (15(3)) pp 138-138 AllmänMedicin Key words: lättöppnade, förpackningar. LB07290T//AM Stålhammar, Jan. Allmänläkarexamen i Storbritannien - intryck från RCGPs muntliga examen 1993 1994 (15(4)) pp 184-186 AllmänMedicin Den brittiska allmänläkarexamen har sedan 1965 utvecklats till ett viktigt instrument för att höja den professionella kvaliteten hos brittisk allmänmedicin. Man examinerar för närvarande cirka 2000 kandidater årligen. en genomgången examen är ett krav för medlemskap i Royal College of General Practitioners, den brittiska motsvarigheten till SFAM. Ett medlemskap i RCGP är i det närmaste en förutsättning för att kunna arbeta som general practitioner i Storbritannien. Examen består av flera olika moment. Först måste man klara av tre olika skrivningar: critical reading question (CRQ), modified essay question (MEQ), multiple choice question MCQ) och därefter en muntlig examen, innan man erhåller medlemskapet. Här ska redovisas några intryck från den muntliga examen december 1993 och samtal med en av de ansvariga, dr Peter Tate. Key words: Education measurement; Education, medical; Family practice; Great Britain. LB07287T//AM Lynöe, Niels. Vetenskap och beprövad erfarenhet i vetenskapshistorien 1994 (15(4)) pp 172-175 AllmänMedicin Jag har med intresse läst "Utredning om allmänläkares efterutbildning" som den presenterades för medlemmarna i Svensk Förening för allmänmedicin i december 1993. Med speciellt intresse Stig Anderssons vetenskapshistoriska/teoretiska uppsats. Jag tolkar uppsatsen som ett uttryck för att inkludera idé/vetenskapshistoriska vetenskapsteoretiska och etiska moment i efterutbildningen både vad gäller utvecklingen av den kliniska kompetensen (praktikerkunskapen) och ett kritiskt förhållningssätt till begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag kan bara instämma och sympatisera med ambitionen i Stig Anderssons artikel. Key words: vetenskap, beprövad erfarenhet, Stig Anderssons artikel. LB07293T//AM Mattsson, Bengt. Mattsson, Monica. Bild och modell - hjälp till förståelse av helhet och samband 1994 (15(4)) pp 191-194 AllmänMedicin Sedan två år tillbaka finns en sammanslutning Svensk Förening för Psykosomatik som har som uppgift att främja kontakter mellan forskare och kliniker från olika discipliner inom medicin beteende- och samhällsvetenskaperna samt att sprida kunskap om psykosomatiska samband bakom uppkomst och utveckling av sjukdom och ohälsa. Föreningen har nu över 400 medlemmar och bland dessa finns ett ännu ganska litet antal allmänläkare. Allmänmedicinen har egentligen en självklar central roll bland de ämnen som kan ge impulser till erfarenhetsutbyte och forskning inom området. I september 1993 hölls det första större föreningsmötet i tre dagar i Ronneby och där presenterades både teorier och praktiskt arbete i ett omväxlande innehållsrikt och uppskattat program. en publicering av en del bidragen planeras. Denna artikel är en bearbetning av ett inlägg av Bengt Mattsson i en paneldebatt om teorimodeller. Key words: Svensk Förening för Psykosomatik, uppkomst, utveckling, sjukdom, ohälsa. LB07294T//AM Mattsson, Bengt. Barn till psykiskt sjuka föräldrar - några allmänmedicinska synpunkter 1994 (15(4)) pp 195-196 AllmänMedicin Vid Läkaresällskapets Riksstämma i december 1993 hölls ett symposium med rubriken "Barn till psykiskt sjuka föräldrar". Symposiet arrangerades av sektionen för psykiatri med medverkan av sektionerna för allmänmedicin barn- och ungdomspsykiatri och pediatrik och skolhygien. Det allmänmedicinska bidraget som här presenteras i något redigerat skick har som utgångspunkt de familjer där föräldern inte är definierat psykiskt sjuk utan där mer tillfälliga insufficienser och personlighetsmässiga drag dominerar bilden. Key words: Mental disorders; Referral and consultation; Child psychology; Ambulatory care facilities; Family practice; Mother; Human; Female; Adult; Child. LB07295T//AM Fredenberg, Sune. Westlund, Peter. Att kartlägga konsultation - erfarenheter av Pendelton 1994 (15(4)) pp 199-206 AllmänMedicin I föreliggande artikel skall vi redogöra för några erfarenheter av att arbeta med Pendeltons metod att kartlägga och utveckla den allmänmedicinska konsultationen. Vi börjar med att beskriva metoden och hur vi arbetade med videoinspelningar av egna konsultationer i Balintgrupp. Därefter går vi in på för- och nackdelar med Pendeltons metod för att utveckla konsultationen. Key words: Referral and consultation; Ambulatory care facilities; Family practice; Communication; Questionnaires; Human. LB07434T//AM Hägglund, Ulf. Astma-allergivården ur patientperspektiv 1994 (15(6)) pp 316-316 AllmänMedicin Det finns mycket gott att säga om svensk sjukvård. I jämförelse med många andra länder är den väl organiserad, har resurser och metoder som klarar de flesta behov och när det gäller diagnostik, behandling, vård och rehabilitering finns mycket vi kan vara stolta över. På en rad områden ligger vi väl framme ifråga om medicinsk och farmakologisk forskning. I vissa fall är vi världsledande. Åtminstone än så länge har vi också ett socialt skyddsnät som träder i funktion när vi drabbas av skador eller sjukdomar. Key words: astma-allergivård, patientperspektiv. LB07292T//AM Mattsson, Karin. Naturmedel blir naturläkemedel 1994 (15(4)) pp 189-190 AllmänMedicin En ny läkemedelslag trädde i kraft den 1 juli 1993. Därmed försvann den särreglering av naturmedel som tidigare funnits. enligt den nya lagen ska naturmedel nu godkännas som naturläkemedel av Läkemedelsverket. Får dokumentation av tillverknings- och produktkvalitet gäller samma krav som för vanliga läkemedel medan kraven för säkerhets- och effektdokumentation är längre. Begreppet naturmedel kommer att försvinna, men lever kvar under en övergångsperiod. Key words: naturläkemedel, naturmedel. LB07433T//AM Edqvist, Lennart. Björkander, Janne. Sammanfattning av allergirapporter utgivna av Folkhälsoinstitutet 1994 (15(6)) pp 297-315 AllmänMedicin Innehåll: Dramatisk ökning av allergier. Samhällskostnad 5,5 miljarder Födoämnesallergi. Skydda riskbarnen från främmande protein Fuktig inomhusluft ökar allergenhalten Astma och allergibesvär förvärras av luftföroreningar Hudallergi en vanlig yrkessjukdom. Förekomsten av allergier har ökat dramatiskt under en följd av år. Uppgången ses framför allt bland barn och unga. enligt en färsk beräkning var samhällskostnaden för allergisjukdomar 1993 5,5 miljarder kronor. Key words: Hypersensitivity; Health care costs; Prevalence; Sweden; Human; Child; Adolescence; Adult; Middle age; Aged; Female; Male Food hypersensitivity; Breast feeding; Proteins; Risk factors; prognosis; Human; Infant, newborn; Infant; Child; Air pollution, indoor; Air microbiology: Allergens; Ventilation: Hypertensitivity; Astma; Respiratory tract diseases; Pollen; Microscopy, electron, scanning transmission; Risk factors; Dermatitis, contact; Occupational diseases; Patient education; Nickel; Skin: Patch test; Socioeconomic factors; Sweden; Male; Female. LB07284T//AM Ribacke, Mats. Swartling, Per-G. Husläkarens kvalitetsutveckling 1994 (15(4)) pp 168-168 AllmänMedicin Kvalitetsutveckling och forskning är två sidor av samma mynt, där den ena sidan visar på kravet på relevans i en viss verklighet och kännedomsbaserad analys och utveckling, och den andra visar på kravet om generaliserbarhet. Det blir naturligt att knyta kvalitetssäkring av vardagsarbete och forskning närmare varandra, för arbetsmetoderna är gemensamma. Key words: kvalitetsutveckling. LB07285T//AM Nerbrand, Christina. Sjögreen, Jonas. SFAMs kvalitetsbedömning av industrifinansierad efterutbildning 1994 (15(4)) pp 169-170 AllmänMedicin Finansieringen av den framtida efterutbildningen är idag oklar, men det kommer även framledes att vara nödvändigt att lita till externa finansiärer eftersom vi saknar egna ekonomiska resurser. Key words: efterutbildning, industrifinansierad. LB07286T//AM Bjaring Molin, Eva. Allmänläkares efterutbildning ur ett chefsperspektiv 1994 (15(4)) pp 171-171 AllmänMedicin Utredningen om allmänläkares efterutbildning (1993) är ett mycket gediget arbete som SFAM genomfört. Jag har som resultatansvarig i en nybildad primärvårdsdivision (intraprenad) haft anledning att sätta mig in i utredningen och den debatt, som försiggår i denna tidskrift och i Läkartidningen. Kanske det kan uppfattas förmätet av en icke medicinsk kompetent person att ha synpunkter. Men jag tar risken. Key words: efterutbildning, allmänläkare, chefsperspektiv. LB07296T//AM Jonson, Torbjörn. Recensioner 1994 (15(4)) pp 207-207 AllmänMedicin Key words: recensioner, Tuft H. Den siste ydmykelsen. Aschehougs förlag 1992 ISBN 82 03 17191 5 LB07288T//AM Brydolf, Gösta. Vi måste fatta våra beslut! Inledningstal vid DLFs och SFAMs vårmöte i Sundsvall 1994 (15(4)) pp 176-182 AllmänMedicin Rubriker: Sjukvården - ett kommunicerande kärl Kvalitetssäkra vårdkedjan Pengar har sprängkraft Tillsvidare får trendtågen passerar Styrtrojkan måste samarbeta Handlingstrappan Det nedersta trappsteget Det översta trappsteget: "Att handla" Key words: sjukvården, pengar, styrtrojkan. LB07289T//AM Sjögreen, Jonas. Europeisk allmänläkarkongress i Stockholm 1996 1994 (15(4)) pp 183-183 AllmänMedicin Key words: Europeisk allmänläkarkongress, Stockholm, 1996. LB07323T//AM Svärdsudd, Kurt. Ömma magar i Östhammar. Dan disputerade på dold diabetes, dess diagnostik, duration och dödlighet i distriktet 1994 (15(5)) pp 220-226 AllmänMedicin Lars Agréus disputerade den 19 november 1993 i Uppsala på en avhandling med titeln "the abdominal symptom study. An epidemiological survey of gastrointestinal and other abdominal symptoms in the adult population of Östhammar Sweden. Fakultetens opponent var Roger Jones professor i allmänmedicin London. Betygsnämndens ledamöter var professor Christer Edling arbets- och miljömedicinare i Uppsala docent Sven Gustavsson kirurgis gastroenterolog och docent Lars Lööf medicinsk gastroenterolog båda Uppsala docent Anders Ekbom kirurg och cancerepidemiolog i Uppsala med intresse för tarmsjukdomar samt docent Ingvar Krakau chefsläkare vid Sollentuna vårdcentral och chef för primärvårdens forskningsenhet vid Karolinska sjukhuset. Examinator var Gösta Tibblin som också var huvudhandledare med docent Olle Nyrén kirurgisk gastroenterolog och undertecknad som bihandledare Key words: gastrointestinala symtom, disputation. LB07291T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1994 (15(4)) pp 187-188 AllmänMedicin Key words: läkemedel Använd inte Xylocain gurgelvatten till småbarn (ELIS) Ja till Nix under graviditet och amning (DRIC) Bedövning, adrenalin och antidepressiva läkemedel (LIV) NSAID-intolerans (LIV) Inget svalkande vin i sommarbersån (ELIS) LB07325T//AM Gran, Birger. B12 i hög dos vid neuropsykiatriska symtom hos misstänkt amalgamsjuka patienter 1994 (15(5)) pp 228-233 AllmänMedicin Femton patienter med uttalade neuropsykiatriska symtom i samband med misstänkt kvicksilverpåverkan från dentalt amalgam behandlades med hög dos vitamin B12. Såväl neurologiska som mentala symtom reducerades markant och patienternas övervägande positiva upplevelser av behandlingen redovisas med omdömen som "det bästa som hänt mig" och "som om himlen öppnade sig". Key words: Vitamin B12; Vitamin B12 deficiency; Dental amalgam; Nervous system diseases; Mental disorders; Questionnaires; Case report; Human; Female; Male; Adult; Middle age. LB07324T//AM Nilsson, Kirsten. Rehabilitering av heltids- och deltidssjukskrivna ur sjukskrivnings-, ekonomisk och psykosocial aspekt 1994 (15(5)) pp 227-228 AllmänMedicin På olika håll i landet pågår rehabiliteringsprojekt som finansieras av Dagmar-medel. På vårdcentralen i Staffanstorp startade ett vårdteam rehabiliteringskurser för sjukskrivna våren 1991. Utvärdering av de tre första kurserna visade initialt blygsamma resultat. vid uppföljning september 1993 var 40 procent av patienterna åter i arbete respektive friskskrivna. Key words: Sick leave; Rehabilitation; Insurance, health; Socioeconomic factors; Follow-up studies; Evaluation studies; Human. LB07326T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. Dosexpedierade läkemedel - en väg till bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen 1994 (15(5)) pp 235-238 AllmänMedicin Key words: läkemedel, dosexpediering, Ginseng och östrogener Neurologiska biverkningar av Lexinor Depression som biverkan Nikotintuggummin och barn H1 och H2 receptorantagonister vid köldurtikaria Dosexpedierade läkemedel - en väg till bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen Åldringar med många läkemedel Potentiella problem hos var tredje patient Inaktuella läkemedel Doser och doseringsintervall Interaktionsproblem Sortimentsanpassning LB07329T//AM Österberg, Eva. Arborelius, Elisabeth. Hägerström, Margareta. Hur kan kuratorinsatser inom primärvården underlätta rehabilitering av ryggpatienter 1994 (15(5)) pp 243-247 AllmänMedicin Flera studier tyder på att många sjukskrivna med symtom från rörelseorganen har bakomliggande psykiska och sociala problem. syftet med föreliggande undersökning var att kartlägga omfattningen av psykosociala faktorer av betydelse för den nedsatta arbetsförmågan samt att utvärdera eftereffekterna av psykosocialt utrednings- och behandlingsarbete. Femtiosex patienter ingick i undersökningen och intervjuades initialt av en kurator. resultaten visade på en stor andel öppet arbetslösa och en stor andel invandrare. När det gäller traumatiserande livshändelser fann man att sådana förekommit under de senaste åren hos 27 procent av de sjukskrivna. Hälften av patienterna fick insatser utöver de nämnda intervjun. Av dessa var hälften ett halvår senare fortfarande sjukskrivna ungefär lika många upplevde att deras psykiska hälsa förbättras. Det är svårt att dra entydiga slutsatser utifrån undersökningen men resultaten tyder på att det finns behov av kuratorsinsatser för långtidssjukskrivna inom primärvården. Key words: Back pain; Musculoskelettal diseases; Social work; Primary health care; Sick leave; Unemployment; Socioeconomic factors; Questionnaires; Evaluation studies; Case report; Human; Female; Adult. LB07330T//AM Svartholm, Robert. Olsson, Peter. Allmänbildande uppsatser 1994 (15(5)) pp 248-256 AllmänMedicin Syfte att beskriva och översiktligt presentera innehåll och kvalite i uppsatserna. Frågeställning: Vilka krav bör ställas på utformningen för att uppsatserna skulle kunna spridas till en större läsekrets. Metod Följande variabler studerades Ämnesområde frågeställning metodval statistiska metoder författarens kön antal sidor perspektiv handledare referenslista abstract datoranvändning och vår bedömning. Material 46 uppsatser på sammanlagt 618 A4-sidor. Resultat Ämnesvalet var spritt över hela det allmänmedicinska fältet. Kliniska ämnen dominerade starkt men även administrativa frågor vanliga. En fjärdedel av uppsatserna saknade uttalad frågeställning. Metodvalet dominerades av enkät och intervju-undersökningar samt journalgenomgångar. 29 av författarna var kvinnor och 17 mån. Vi har inte kunnat påvisa några könsskillnader i de variabler vi undersökt. sjukvårdens perspektiv övervägde i tre fjärdedelar av uppsatserna. Patienternas synvinkel på problemen fanns med i en femtedel. Något färre hade en administrativ utgångspunkt. Vi bedömde att drygt två tredjedelar kunde betraktas som färdiga artiklar eller rapporter. Ytterligare tio skulle behöva viss bearbetning men fyra var ostrukturerade. Drygt två tredjedelar hade korrekt utformad referenslista. Till hälften av uppsatserna angavs handledare och lika många hade publicerbara sammanfattningar. Dator hade använts till alla utom en av uppsatserna. Slutsatser Obligatorisk handledning och sammanfattning på maximalt 250 ord skulle öka läsvärdet och ha en viktig pedagogisk funktion. Namn och adress Robert Svartholm och Peter Olsson Jokkmokks Vårdcentral 960 40 Jokkmokk. Key words: Education, medical; Family practice; Publishing; Writing; Guidelines; Research; Methods. LB07425T//AM Andersson, Dan. Foldevik, Mats. Källkvist, Anna. Lindholm, Lars. Måwe, Ulf. Norén, Ingvar. Persson, Leif. Rudebeck, Carl Edvard. Sjögreen, Jonas. Hammarström, Birgitta W. Vad tycker allmänläkarna om sin fortbildning? 1994 (15(6)) pp 272-276 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Enkät till alla allmänläkare Resultat Mycket god svarsfrekvens Vilka är det som har svarat? Hur ser fortbildningsmöjligheterna ut i landstingen? Key words: Family practice; Physicians, family; Attitude of health personnel; Education, medical, continuing; Questionnaries; Sweden; Human. LB07427T//AM Cars, Håkan. Lundqvist, Birgitta. Håkansson, Anders. Lönar sig samverkan mellan primärvård och försäkringskassa? 1994 (15(6)) pp 284-286 AllmänMedicin Patienter i åldrarna 16-54 år, som under 1991 sökte på vårdcentralen Teleborg i Växjö, och som sjukskrevs mer än tre veckor på grund av besvär från rörelseorganen, inkluderas i det här aktuella samarbetsprojektet mellan vårdcentral och försäkringskassan. Under det följande året hade de 59 patienterna i interventionsgruppen 885 färre effektiva sjukskrivningsdagar jämfört med patienterna i kontrollgruppen, en skillnad som dock inte var statistiskt signifikant. Således kan vi inte säkert säga att samarbetet lönat sig ekonomiskt, men arbetssättet upplevdes av alla inblandade som smidigt och obyråkratiskt, och det har därför fortsatt i väsentligen samma former under de följande åren. Key words: primärvård, försäkringskassa. LB07321T//AM Sjögreen, Jonas. Efterutbildning för allmänläkare - en skyldighet och en rättighet 1994 (15(5)) pp 216-216 AllmänMedicin Rubriker: Utredning inte tillräckligt Frivillighet Rättighet Uppdragsgivaren ställer krav Från ord till handling Trovärdighet fordrar enighet Key words: efterutbildning, allmänläkare, skyldighet, rättighet. LB07322T//AM Andersson, Dan. Den framtida efterfrågan på läkare 1994 (15(5)) pp 217-219 AllmänMedicin I rapporten (Ds 1994:57) diskuteras tillgång och efterfrågan på läkare fram till år 2015, samt frågor rörande läkarutbildningens längd, allmäntjänstgöring och legitimation. Key words: efterfrågan, läkare, framtid. LB07327T//AM Magnusson, Elisabeth. Plötslig spädbarnsdöd ser ut att minska 1994 (15(5)) pp 5 AllmänMedicin Sedan allt fler föräldrar börjat lägga sina spädbarn på rygg och slutat röka under graviditet och amning har färre barn dött. Alla spädbarnsföräldrar kan minska risken för att deras barn ska dö genom att följa några enkla råd säger docent Göran Wennergren vi Östra sjukhuset i Göteborg en av landets ledande forskare kring plötslig spädbarnsdöd. Key words: Sudden infant death; Scandinavia; Human. LB07424T//AM Sjögreen, Jonas. Hedberg, Charlotte. Yttrande över Alkoholpolitiska kommissionens betänkande: Svensk alkoholpolitik - en strategi för framtiden 1994 (15(6)) pp 268-271 AllmänMedicin Rubriker: Om utredningens innehåll Allmänna synpunkter Allmänläkaren och riskgruppsstrategin Förutsättningar för riskgruppsstrategin Efterutbildning Begreppet riskbruk Forskning Key words: alkohol. LB07379TB//AM Eliasson, Gösta. Vaccinera dig mot utbrändhet? 1994 (15(6)) pp 279-279 AllmänMedicin " I denna undersökning--- är det svårt att finna några som helst tecken på trivsel i arbetet. Tvärtom, man vill i många fall sluta att arbeta som allmänläkare." (Gösta Tibblin i "Primärvårdens Nyheter" 28/9 1994 om en enkätundersökning bland Uppsalas husläkare). Key words: utbrändhet, primärvård, allmänläkare. LB07428T//AM Ullenius, Birgitta. Allergiåret 1995 - apotekens medverkan 1994 (15(6)) pp 289-290 AllmänMedicin Rubriker: Allergierna kräver en nationell satsning Apotekens Allergiår Temaperioder Allergiansvariga farmaceuter Informationscentral Mål Key words: allergiåret 1995. LB07430T//AM Dahlén, Sven-Erik. Forskning om allergier och annan överkänslighet i Sverige 1994 (15(6)) pp 291-291 AllmänMedicin Folkhälsoinstitutet tillsatte 1993 en allergiforskningsgrupp (ALFOG) där författaren är sekreterare. ALFOG innehåller experter inom olika fält och fick uppdraget att bedöma vilken forskning som var särskilt angelägen i perspektivet av Folkhälsoinstitutets uppgift att bedriva allergiprevention. Uppdraget innebar också att ALFOG skulle bedöma vilken forskning som över huvud taget krävs för att öka kunskapen om allergi och annan överkänslighet. ALFOG håller i skrivande stund på att avsluta sitt arbete och ett färdigt betänkande överlämnas i december 1994 till Folkhälsoinstitutet. Key words: forskning, allergier. LB07328T//AM Magnusson, Elisabeth. Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd 1994 (15(5)) pp 240-242 AllmänMedicin Key words: Sudden infant death; Parents; Social support; Organization, nonprofit; Human. LB07426T//AM Svärdsudd, Kurt. "You did it again, Sture!" 1994 (15(6)) pp 281-282 AllmänMedicin Sture Mützell disputerade i allmänmedicin 1988 vid institutionen för allmänmedicin i Uppsala på en avhandling med titeln "Alcohol consumption in a population sample ofG urban men - with neuropsychological assessment and computed tomography of the brain". Key words: alkoholkonsumtion. LB07429T//AM Andersson, Britta. Allergiåret 95 1994 (15(6)) pp 291-291 AllmänMedicin Då Folkhälsoinstitutets Allergiprogram i början av 1993 formade strategier för allergiförebyggande arbete i landet, kändes det angeläget att försöka höja kunskaps- och medvetenhetsnivån i samhället i stort när det gäller allergiproblematiken. Key words: allergiåret 95. LB07331T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1994 (15(5)) pp 257-257 AllmänMedicin Key words: recensioner, Barany, F. Strandvik, B. Psykologi för läkare i kroppssjukvården. LB07332T//AM Wimo, Anders. Recensioner 1994 (15(5)) pp 257-257 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hallberg, H. Äldres villkor- myter och verklighet. LB07431T//AM Söderström, Margareta. Björkander, Janne. Allmänläkarna och allergiåret 95 1994 (15(6)) pp 292-294 AllmänMedicin Rubriker: Skrämmande ökning av allergierna Folkhälsoinstitutets allergiprogram Landsomfattande mobilisering under 1995 Distriktsläkare/husläkare/familjeläkare nyckelgrupp Key words: allmänläkare, allergiåret 95. LB07333T//AM Pirak, Beatrice. Olsson, Peter. Recensioner 1994 (15(5)) pp 258-258 AllmänMedicin Key words: recensioner, Mjell J, Natvig B, Thorsen O, Winge O. Risiko og motivasjon - den förebyggende helsesamtalen. LB07432T//AM Jonsson, Jan-Olof. Varför utbildning? 1994 (15(6)) pp 295-296 AllmänMedicin Rubriker: Utbildningsutskott Samarbetspartners Planerade utbildningsinsatser Key words: allergiåret 95, utbildning. LB07458T//AM Österberg, Eva. Arborelius, Elisabeth. Hägerström, Margareta. Hur kan kuratorsinsatser inom primärvården underlätta rehabiliteringen av ryggpatienter? 1995 (16(1)) pp 18-21 AllmänMedicin Flera studier tyder på att många sjukskrivna med symtom från rörelseorganen har bakomliggande psykiska och sociala problem. Syftet med föreliggande undersökning var att kartlägga omfattningen av psykosociala faktorer av betydelse för den nedsatta arbetsförmågan samt att utvärdera effekterna av psykosocialt utrednings- och behandlingsarbete. Femtiosex patienter ingick i undersökningen och intervjuades initialt av en kurator. Resultaten visade på en stor andel öppet arbetslösa och en stor andel invandrare. När det gäller traumatiserande livshändelser fann man att sådana förekommit under de senaste åren hos 27 procent av de sjukskrivna. Hälften av patienterna fick insatser utöver de nämnda intervjun. Av dessa var hälften ett halvår senare fortfarande sjukskrivna, ungefär lika många upplevde att deras psykiska hälsa förbättras. Det är svårt att dra entydiga slutsatser utifrån undersökningen, men resultaten tyder på att det finns behov av kuratorsinsatser för långtidssjukskrivna inom primärvården. SEARCH WORDS: Back pain; Musculoskelettal diseases; Social work; Primary health care; Sick leave; Unemployment; Socioeconomic factors; Questionnaire, evaluation studies; Case report; Male; Female; Adult; Middle age; Human. LB07918T//AM Dahl, Jonas. Diagnostiken av paniksyndrom bör kunna förbättras 1995 (16(6)) pp 275-280 AllmänMedicin I en retrospektiv journalstudie vid Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje undersöktes hur lång tid det dröjt innan 18 patienter som insjuknat i paniksyndrom fått rätt diagnos. Tiden till diagnos analyserades både med avseende på den tid som patienterna har dröjt med att söka läkare och den tid som gått från första läkarbesöket till dess diagnosen sattes. Vidare studerades hur många läkarbesök patienterna hade gjort innan de fick rätt diagnos, hos vilka läkare de hade sökt och vilken behandling de hade fått. Mediantid från symtomdebut till diagnos var 94 dagar. Huvuddelen av denna tid kunde hänföras till perioden mellan de första läkarbesöket och det besök då diagnosen ställdes. Detta var särskilt markant hos de patienter som hade sökt läkare redan under första veckorna efter symtomdebuten. I genomsnitt krävdes fyra läkarbesök innan patienten fick rätt diagnos. SEARCH WORDS: Panic disorders; Syndrome; Diagnosis, differential; Referral and consultation; Time factors; Retrospective studies; Prevalence; Human; Adult. LB07924T//AM Persson, Bodil E B. Mikrob-jägarna, De Magiska Kulorna och Den Fjärde Ryttaren 1995 (16(6)) pp 303-304 AllmänMedicin Människan är en biologisk varelse och som sådan ingår hon i ett ekologiskt system, där tillgången eller bristen på föda, krig och sjukdomar har avgörande betydelse för hennes fortlevnad. I Bibeln illustreras detta genom Uppenbarelsebokens fyra Apokalyptiska ryttare - Krig, Svält, Vilddjur och Pest. enligt Thomas R Malthus, den engelske prästmannen som är 1799 utkom med sin teori om befolkningsutvecklingen - An Essay on Population - är människan fångad i en situation där befolkningen har en tendens att öka exponentiellt, men livsmedelstillgången ökar bara longitudinellt. Det går naturligtvis inte ihop i längden. Folkökningen hålls tillbaka genom positive checks - krig, hungersnöd och farsoter. Människan kan själv också påverka utvecklingen genom att gifta sig vid högre ålder och sätta färre barn till världen. Det kallas preventive checks. SEARCH WORDS: Population dynamics; Plague, Epidemiology; War; Hunger; Ecology; Human. LB07460T//AM Andersson, David. Läkemedelsförsörjningen i Sverige - offentlig eller privat angelägenhet? 1995 (16(1)) pp 27-28 AllmänMedicin Läkemedelsförsörjningsutredningen (LFU 92s) slutbetänkande "Omsorg och konkurrens" (SOU 1994:110) kom att innehålla rätt så radikala förslag till nyordningar för försäljning av läkemedel till allmänheten och till den slutna sjukvården. De remissvar på betänkandet som strax före årsskiftet inkom till Socialdepartementet visar också att det råder mycket delade meningar om nyttan med konkurrens inom och privatisering av läkemedelsdistributionen. Man kan sammanfatta svaren över LFU 92 som att var och en håller på sitt. Riksförsäkringsverket vill öka sitt inflytande, sjukvårdshuvudmännen vill bestämma själva om var de köper läkemedel., Konkurrensverket vill införa konkurrens och Glesbygdsmyndigheten vill att lanthandlarna skall få sälja flera läkemedel. Inga överraskningar! Key words: läkemedelsförsörjning, Sverige. LB07921T//AM Arborelius, Elisabeth. Patientcentrerat förhållningssätt i alkoholrådgivning 1995 (16(6)) pp 285-289 AllmänMedicin Många läkare och sjuksköterskor som arbetar med att påverka patienters levnadsvanor känner sig uppgivna. De tillvägagångssätt som vanligen används; att ge information och att ´säga åt´ är inte särskilt framgångsrika. Ett patientcentrerat förhållningssätt där man utgår från patientens situation och tillsammans diskuterar vad som passar just denna patient är betydligt mer effektivt. En beteendevetenskapligt baserad metod för alkoholrådgivning utarbetades. Läkare och sjuksköterskor i ett primärvårdsområde utbildades i metoden. Utvärderingen från försöksverksamheten visade att metoden var ändamålsenlig och effektiv när den användes, såtillvida att flertalet patienter som kom på återbesök hade reducerat sin alkoholkonsumtion. Problemet var dock att läkare och sjuksköterskor endast i begränsad utsträckning tog upp alkohol med patienterna. Svårigheter kan handla om problemen att identifiera högkonsumenter i primärvården men också i hög grad om motståndet mot att ta upp alkohol på grund av egna motstridiga föreställningar om alkoholbruk och vem som är högkonsument. SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Alcoholism; Patient-centered care; Patient education; attitude to health: Professional-patient relations; Primary health care; Physician´s practice patterns; Nurses; Human; Male; Female; Middle age. LB07922T//AM Hedberg, Charlotte. Riskbruk och allmänmedicinens kliniska metod 1995 (16(6)) pp 290-292 AllmänMedicin Vad utmärker allmänmedicinens kliniska metod? Det enda man som allmänläkare vet när man möter sin patient är att problemet, som patienten söker för kan handla om vad som helst. Grunden för en god konsultation är att finna det egentliga problemet, den egentliga besöksanledningen, som ibland kan vara endast halvt medveten av patienten. En god konsultation utmärks vidare av att läkare och patient tillsammans uppnått en i huvudsak gemensam uppfattning om detta problems natur. Ett tydligt, ofta återkommande exempel är patienten som söker på grund av rädsla för cancer. Det är väsentligt för klargörande, diagnos och prognos samt dessutom tidsbesparande, att detta framkommer. Först då kan patientens symtombeskrivning förstås och sättas i sitt sammanhang och läkaren kan därefter ge den adekvata information som också kan uppfattas adekvat av patienten. Att tala förbi varandra eller hamna i misskommunikation är annars lätt i mötet mellan läkare och patient, där läkaren har en föreställning om hälsa och sjukdom och patienten har en annan, ofta med djupt personlig innebörd (1-3). SEARCH WORDS: General practice; Referral and consultation; Physician´s practice patterns; Physician-patient relations; Communication; Alcohol drinking; Risk factors; Human. LB07461T//AM Hagström, Bertil. Odlander, Christer. Recepten som apoteket aldrig såg 1995 (16(1)) pp 29-29 AllmänMedicin Läkarvetenskapen bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient bedöms ha en åkomma som är behandlingsbar med farmaka. Ett recept skrivs, uppföljningsbesök planeras. Ibland svarar dock inte patientens tillstånd på ordinerad behandling. Rätt diagnos? rätt behandling? En stor fråga är även efterföljsamheten hos patienten, det vill säga compliance. Enligt olika studier ligger den farmakologiska följsamheten på 20-80 procent beroende på hur studien är upplagd. Grovt räknat tar inte mer än var fjärde patient sina läkemedel på det vis som läkaren ordinerat. Givetvis spelar detta stor roll för uppföljningen av behandlingen. De compliancestudier som finns är gjorda på uttagna läkemedel från apoteket och hur dessa används. Urinkoncentrationsbestämning, behandlingseffekt, blodkoncentrationsbestämning, hembesök med pillerräkning är några av de metoder som använts., Vår studie inriktade sig på steget före apoteket - hur många hämtar över huvud taget ut sina recept? Resultatet blev kanske lite nedslående, men inte helt oväntat - en fjärdedel av patienterna hämtade över huvud taget aldrig ut sina recept! SEARCH WORDS: Prescriptions, drug; Pharmacy; Patient compliance; Human. LB07466T//AM Sjönell, Göran. Husläkarlistans storlek 1995 (16(1)) pp 42-44 AllmänMedicin I diskussionerna om den framtida svenska sjukvården, dess effektivitet och kostnader förekommer ibland frågan om hur många individer en husläkare skall ansvara för. Alltför få av dagens debattörer och beslutsfattare verkar ha förstått hur oerhört viktig denna enkla fråga är för patientens trygghet, vårdens kvalitet och dess kostnader. Givetvis har frågan om listans storlek även stor betydelse för husläkarens arbetsmiljö, vilket Distriktsläkareföreningen på goda grunder hävdar, dessvärre utan att vinna större gehör. Att en allt för liten husläkarkår i förhållande till befolkningen i landet är förenad med högre kostnader, ökade risker för enskilda att utsättas för överdriven utredning och onödig behandling, uppmärksammas sällan i debatten. Kunskaperna om dessa samband har ökat avsevärt de senaste åren genom forskning och granskning framför allt i USA, men även i Europa. Svensk forskning om dessa viktiga allmänmedicinska spörsmål lyser som vanligt med sin frånvaro. Key words: Husläkarlistans storlek. SEARCH WORDS: Family practice; Outpatients; Continuity of patient care; Referral and consultation; Primary health care; Human. LB07561T//AM Andrén, Per. Alm, Gunnel. Lundbergh, Britt-Mari. Lonér, Bengt. Ossiansson, Birger. Hedin, Katarina. Hur ofta uppkommer misstanken att tobak ger medicinska problem i primärvården? 1995 (16(2)) pp 93-94 AllmänMedicin Under november månad 1993 kartlade vi på vårdcentralen Birka hur ofta tidigare eller aktuellt tobaksbruk är associerat med sjukdomar där tobak anses ha etiologisk betydelse eller anses påverka förloppet. Vi gjorde detta genom att fråga om tidigare och aktuella tobaksvanor, när vi stötte på medicinska problem där vi vet att tobaken ha betydelse. De vuxna patienter som utfrågades hade följande diagnoser: Hjärt-kärlsjukdom, diabetes, astma, allergi, kronisk bronkit, emfysem, luftvägsinfektion, tumörsjukdom, magkatarr och magsår. Hos barn studerades passiv rökning i förhållande till luftvägsinfektioner och astma/allergi. Vi var sex läkare som gjorde detta och vi hade totalt 1.120 besök till läkare av patienter i alla åldrar och med alla sorters diagnoser under denna månad. Key words: tobak, medicinska problem, primärvård. SEARCH WORDS: Primary health care; Smoking; Tobacco use disordes; Questionnaires; Human; Male; Female; Adult; Middle age; Aged. LB07467T//AM Hoxell, Bjarne. Skillnaden mellan att vara adipös och ödematös 1995 (16(1)) pp 45-46 AllmänMedicin Frustrationen som uppstår hos båda parter, då doktorn inte anser det rimligt att tillmötesgå patientens önskemål om en viss behandling mot en viss krämpa, till hör allas vår vardag. Är man dessutom oense om huruvida sjukdomstecknet överhuvudtaget existerar, är förtroendeklyftan ett faktum. Artikeln redovisar ett patientfall där en behandling insattes på tveksam indikation och hur därefter en lång rad kollegor inom olika specialiteter med stöd av anamnes och felaktiga journaluppgifter itererade misstaget. SEARCH WORDS: Diagnosis, differential; Ödema; Obesity, morbid; Case report; Human; Female; Middle age. Key words: Adipös, ödematös. LB07552T//AM Åström, Lennart. Frofdoc II - journalsystem med brister 1995 (16(2)) pp 68-70 AllmänMedicin Profdoc har genomgått flera förändringar fram till version II. Man får dock intrycket att många förändringar och tillägg gjorts utan att ha förankrats och testats av kliniskt verksamma användare. Det föråldrade och förhållandevis användarovänlig gränssnittet finns kvar. Ordbehandlingsfunktionerna är undermåliga. Att vissa uppenbara felaktigheter (som sjukskrivning och telefonrecept, se ovan) inte rättats, trots att versionen II funnits sedan 1993 är helt obegripligt. Har man inte haft någon som helst feedback från systemanvändare ute i landet? Ska Journal II föras över till Windows-miljö krävs förbättringar. Efterhand som datorkunskaperna ökar på vårdcentraler i landet kommer man inte att acceptera ofullständiga produkter. Key words: journalsystem, brister. LB07452T//AM Håkansson, Anders. Svensk Förening för Allmänmedicin - för allmänmedicinen och allmänmedicinarna 1995 (16(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Rubriker: En kritisk ledare Förankring av fortbildningen Intressanta enkätresultat Förankring eller fördröjning Utveckling mot reell demokrati Allt viktigare lokalt arbete Avskaffad ledare. Key words: SFAM. LB07453T//AM Furhoff, Anna-Karin. Det är roligt med paradigmskifte! 1995 (16(1)) pp 6-6 AllmänMedicin Ett fortbildningssystem som grundas på kunskap om verkliga behov väcker respekt, både för systemet och för dem som begagnar sig av det. Modenycker av typen "Nu ska alla i primärvården lära sig brachymaniteknik!" får förhoppningsvis mindre utrymme. I stället kan vi få underlag för att utveckla långsiktiga utbildningsprogram av hög kvalitet. Inflytande. Trygghet. Respekt. Det är en bra förutsättning för utveckling. Key words: fortbildningssystem, utbildningsprogram. LB07553T//AM Sjögreen, Jonas. Efter husläkarlagen - ny start eller nytt ras för primärvården? 1995 (16(2)) pp 71-73 AllmänMedicin Rubriker: Stärk patientens ställning Hemsjukvård Patientens rätt att välja läkare Allmänmedicinsk kompetens ger en kostnadseffektiv sjukvård ("Bästa möjliga utbyte av skattepengarna") Positiv rekrytering av allmänläkare ST-tjänster i allmänmedicin Fortbildning Kvalitetsutveckling En stark primärvård - en förutsättning för en demokratiskt styrd hälso- och sjukvård Centrala politiska styrmedel är nödvändiga Analysera och avgränsa "folkhälsoarbetet" Förslag. Key words: husläkarlagen. SEARCH WORDS: Primary health care; Family practice; Health care reform; Sweden. LB07550T//AM Lindman, Anders. Svenska Läkaresällskapets Medicinska Kvalitetsrådets handbok för kvalitetsutveckling 1995 (16(2)) pp 62-65 AllmänMedicin Utvecklingen på kvalitetsområdet inom hälso- och sjukvården har varit trög i många år. Den börjar nu att accelerera. Det börjar bli efterfrågan på råd och praktiska handböcker. Inom Svensk Förening för Allmänmedicin har vi i flera år arbetat med kvalitetsutveckling inom en speciell arbetsgrupp. Rubriker: Intern kvalitetsutveckling kontra extern kontroll Internationellt arbete, ledarskap Person kontra organisation Patientenkäter Utvecklingssteg Revision och register Slutsatser. Key words: kvalitetsutveckling. LB07454T//AM Rose, Jörgen. Kommer allmänmedicin att finnas i Sverige år 2000? 1995 (16(1)) pp 10-11 AllmänMedicin Varför är det så att man på kontinenten sedan många år haft ett system med att allmänläkare är första instans i patientens kontakt med sjukvården och den som bedömer och behandlar först och sedan tar ställning till eventuella kontakter med specialister om så behövs? Jo, därför att man har insett, att det är viktigt att patienten har en läkare som han kan gå till med alla problem och som bryr sig om patienten och dennes helhet. SEARCH WORDS: Family practice. LB07455T//AM Bjaring Molin, Eva. Allmänläkares efterutbildning ur ett chefsperspektiv 1995 (16(1)) pp 14-14 AllmänMedicin Med stigande förvåning har personalen inom primärvården tagit del av debattartikeln i AllmänMedicin nr 5/95.??? 94 Eva Bjaring Molin är chef för Primärvårdsdivisionen inom nordvästra sjukvårdsområdet i Stockholm. Key words: efterutbildning, chefsperspektiv. LB07456T//AM Mattsson, Bengt. Att försöka beskriva konsultationen 1995 (16(1)) pp 14-15 AllmänMedicin I AllmänMedicin 4/94 skriver Fredenberg och Westlund på ett intressant sätt om kartläggning av konsultationsprocessen med hjälp av Pendelton´s schema (1). De pekar bland annat på svårigheterna att med hjälp av schemat få belyst konsultations mångfald och komplexitet. Kategoriseringarna är "platta" och det medicinska innehållet hålls utanför. SEARCH WORDS: Communication; Family practice; Human. LB07549T//AM Håkansson, Anders. I kristallkulan: generalistens renässans 1995 (16(2)) pp 56-56 AllmänMedicin Vid sidan av dörren till sin expedition har en del av distriktsläkarna inom mitt landsting satt upp en skyld med varubeteckningen "Specialist i allmänmedicin". tanken är naturligtvis, att vi distiktsläkare skall framstå som minst lika kunniga och märkvärdiga som våra kollegor på det privata alternativet med det, i tiden, väl funna ämnet "Specialistläkargruppen". Rubriker: Statsminister eller talgoxe God och mindre goda framtidstrender Historieskrivning och framtidsfundering Återblick och framtidsvy Key words: distriktsläkare. LB07917T//AM Augustini, Sylvia. Holmquist, Lennart. Jakten på den försvunna remissen. Granskning av remisshantering vid fem vårdcentraler med hjälp av flödesschema 1995 (16(6)) pp 271-274 AllmänMedicin Ett flödesschema som åskådliggör remissens flöde inom vårdcentralen har utarbetats. Diskussioner har förts på fem vårdcentraler om vilka risker som finns för att remiss respektive remissvar ej blir skrivet, kommer bort eller försenas. Säkerhetssystemen var av varierande omfattning på de vårdcentraler vi undersökte. Vi fann att flödesschemat var till stor hjälp vid identifieringen av risksituationer. Med en relativt liten insats kan säkerhetsarbete på en vårdcentral avseende remisshanteringen sannolikt förbättras. SEARCH WORDS: Referral and consultation; Ambulatory care facilities; Forms and records control; Medical records; Documentation; Quality of health care; Safety; Decision making. LB07910T//AM Hannerz, Alf. Högsveden, Ingegärd. Förekomst av allergier i Habo skolors högstadium 1995 (16(5)) pp 253-254 AllmänMedicin Habo är den sydligaste kommunen i Skaraborgs län. Kommunen har knappt 10.000 invånare. Det finns inte så mycket förorenade industrier. Större delen av kommunen är ren landsbygd. Vi ville med en enkätundersökning bland högstadiets elever se hur allergisituationen såg ut i Habo skolors högstadium. Vi kunde jämföra resultatet med en likadan undersökning gjord tretton år tidigare. Det visade sig att allergier överlag ökat kraftigt. SEARCH WORDS: Hypersensitivity; Schools; Rural population; Sweden; Prevalence; Comparative study; Questionnaires; Human; Adolescence. LB07457T//AM Tibblin, Gösta. Tal till examinander i allmänmedicin i Uppsala 1995 (16(1)) pp 17-17 AllmänMedicin Vi behöver generalister för att balansera den specialiserade medicinens brist på översikt. Vi behöver ett generalistkunnande hos alla läkare för att kunna ta hand om den sjuka människan och inte bara hans eller hennes sjuka organ eller sjuka celler. Vi behöver generalister som skall utgöra en kritisk massa som kan ifrågasätta den specialiserade medicinens förslag till utveckling av framtidens medicin. Och sist men inte minst - vi behöver generalister för att få en bra och ekonomisk försvarbar vård. Key words: examinander, allmänmedicin, Uppsala. LB07562T//AM Nilsson, Peter. Himmelmann, Anders. Svensk hypertoniforskning idag - obesvarade forskningsfrågor 1995 (16(2)) pp 95-97 AllmänMedicin Aktuell svensk hypertoniforskning bjuder på ett rikt fält av många olika projekt, alltifrån epidemiologi och utvärdering av terapi till kartläggning av patofysiologiska mekanismer. Resultaten av denna forskning har en stor praktisk betydelse för allmänmedicinen, eftersom det är i primärvården de flesta patienter med essentiell hypertoni får sin diagnos och behandling. Key words: hypertoni, forskning. SEARCH WORDS: Hypertension; Primary health care; Research; Sweden; Human. LB07909T//AM Elisasson, Gösta. Allmänläkaren och slutenvården - dags att gå över gränsen 1995 (16(5)) pp 249-252 AllmänMedicin Hälso- och sjukvården med sina samarbetspartners är idag indelad i olika sektorer, alla med sina egna organisationer och funktioner. Det gäller slutenvård, primärvård, kommunal sjukvård, men även försäkringskassa och apotek. Mycket skulle kunna vinnas genom samordning av resurser, både kunskapsmässigt och ekonomiskt. Varför inte börja med att öppna gränsen till slutenvården? SEARCH WORDS: Family practice; Physicians, family; Attitude of health personnel; Primary health care; Continuity of patient care; Hospitals; Interprofessional relations; Models, organizational; Questionnaires; Human. LB07459T//AM Olsson, Peter. Själen är kroppens fängelse - avhandling om kroppens idéhistoria 1995 (16(1)) pp 23-24 AllmänMedicin Vi allmänmedicinare har ju kroppen och våra och patienternas ideer och föreställningar om kroppsliga funktioner som vård huvudsakliga arbetsfält. Vi har också centrala uppgifter när det gäller disciplinering och karaktärsdaning, där själva problemet är hur människor formas till dem de är genom de förhållningssätt som omger dem som kroppsliga varelser. Idéhistorikern Claes Ekenstam har skrivit en spännande avhandling, som behandlar dessa frågor (1). Key words: kroppens idéhistoria, avhandling. LB07463T//AM Granvik, Mats. von Schultz, Mathias. Effekten av kostinformation för bättre kolesterolvärden minskade på sikt 1995 (16(1)) pp 33-34 AllmänMedicin I artikeln behandlas ett preventivt "kostprojekt" som bedrivits vid Skogsbo vårdcentral i Avesta kommun i södra Dalarna. Huvudsyftet var att studera om riktade hälsokontroller med särskilt inriktning på kostrådgivning kan förbättra blodfettvärdena bland personer i åldrarna runt 40. I artikeln redovisas utfallet efter tolv och 36 månader. Undersökningen visar att totalkolesterolnivån inte varaktigt kunnat sänkas trots en lovande början. Något av en återgång till utgångsläget kunde noteras efter det att de kontrollerande och informerande insatserna från primärvården sida upphört. Key words: Kolesterolnivå. SEARCH WORDS: Health promotion; Patient education; Diet; Cholestrol; Diet, reducing; Life style; Health surveys; Follow-up studies; Human; Male; Female. LB07465T//AM Bjärås, Gunilla. Har husläkaren någon roll i folkhälsoarbetet? 1995 (16(1)) pp 39-41 AllmänMedicin I husläkardebatten har många framfört farhågor om att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet skulle komma på undantag i det nya systemet. Det finns andra som sett en möjlighet att ge detta en ny och tyngre roll i verksamheten genom att göra tydliga beställningar och avtal, samt att kunna följa upp om sådan verksamhet verkligen bedrivs i den utsträckning som uttalats. Husläkaren kan vara en viktig resurs i folkhälsoarbetet förutsatt at han/hon ges utrymme till att utveckla kompetens inom detta område. Därmed är det inte sagt att husläkare måste arbeta med folkhälsofrågor, ej heller att husläkaren skall ha huvudansvaret för folkhälsoarbetet. Hur det än skall bedrivas, står det och faller med de resurser som ges för sådant arbete. Key words: Husläkare, folkhälsoarbete. SEARCH WORDS: Family practice; Physician´s role; Clinical competence; Public health; Health promotion; Human. LB07462T//AM Nilsson, Peter. Persson, Bodil. Dödsorsaker bland svenska provinsialläkare 1840-1879 1995 (16(1)) pp 30-31 AllmänMedicin Dagens distriktsläkare verkar i en lång tradition från tidigare generationer av provinsialläkare, en yrkesgrupp som var känd för stor arbetsinsats, helhjärtat patientarbete och ofta hög kompetens i relation till samtida medicinska kunskaper. Det kan därför vara av intresse att närmare studera vad dessa provinsialläkare avled av under en definierad period på 1800-talet, eftersom man då får en inblick i hur yrkets risker påverkade läkaren själv men även indirekt hans familj. Frågor om läkarens arbetsinsats, patientkontinuitet och prestationsersättning har ånyo blivit aktuella i husläkardebatten. Medicinhistorien kan ge oss vissa infallsvinklar på denna debatt. SEARCH WORDS: Physicians, family; Cause of death; Primary health care; History of medicine, 19th Cent.; Risk factors, Sweden Human, Case report, Male Adult, Middle age. LB07908T//AM Damström Thakker, Kerstin. Riskvärdering av alkohol 1995 (16(5)) pp 242-248 AllmänMedicin Under årens lopp har en rad forskargrupper presenterat olika riskvärderingar av alkohol. I Sverige har särskilt uppmärksammats en riskvärdering baserad på toxikologiska kriterier av Rydberg och Skerfving som redovisade på 70-talet. En aktuell och särskilt intressant riskvärdering som publicerades i fjol baseras på ett internationellt symposium som hälls vid Addiction Research Foundation i Kanada 1993. Denna riskvärdering ligger till grund för en press-release från WHO som har rubriken: "Moderate drinking: Serious warning by WHO specialists". SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Alcohol, ethyl; Risk assessment; Dose-response relationship, drug; Sex factors; Risk factors; Human; Male; Female. LB07923T//AM Bäcklund, Lars. Klara mål för diabetesteam i internationellt samarbete 1995 (16(6)) pp 293-302 AllmänMedicin S:t Vincent-uttalandet antogs i oktober 1989 vid ett möte i Saint Vincent i Italien i regi av Världshälsoorganisationens Europakontor i Köpenhamn och Internationella Diabetesfederationens sektion. I Aosta-dalens alpmiljö träffades diabetiker, läkare och andra medlemmar av diabetesteam, politiker, administratörer och industriföreträdare. Många av dem talar ännu om de starka positiva krafter som frigjordes under S:t Vincentmötet, som antog kvalitativa och kvantitativa mål för diabetesvården i Europa att uppnås under de närmaste fem åren. SEARCH WORDS: Patient care team; Diabetes mellitus; National health programs; International cooperation; Registries; Europe; Human. LB07464T//AM Överby, Anders. Fem års uppföljning av diabetes - mortalitet och komplikationer 1995 (16(1)) pp 35-36 AllmänMedicin I en undersökning från Värmland presenteras här fem års uppföljning av patienter med typ I eller typ II diabetes. Det visade sig att mer än en tredjedel av patienterna hade avlidit. Mikro- eller makrovasculära komplikationer fanns efter fem år hos cirka 80 procent av patienterna. Artrossjukdom förekom hos mer än var tredje diabetiker. Key words: Diabetes, komplikationer. SEARCH WORDS: Diabetes mellitus; Cause of death; Follow-up studies; Human; Male; Female. LB07916T//AM Hellström, Olle. Konsultationskurs för distriktsläkare i Dalarna 1995 (16(6)) pp 266-270 AllmänMedicin Tolv av Dalarnas 180 inbjudna distriktsläkare tog vara på möjligheten att under tre dagar i mars 1995 utveckla sina färdigheter i att möta patienter. Initiativtagare och organisatör var distriktsläkare Hans Hallberg (Vårdcentralen Norslund och Dalarnas forskningsråd (DFR), Falun) med distriktsläkare Lars Englund (Vidaregruppen) som medhjälpare. DFR, Försäkringskassan och Landstingets Primärvårdskansli stöd för kostnaderna. Kursen innefattar en uppföljningsdag under hösten. SEARCH WORDS: Physicians, family; Education, medical, continuing; Referral and consultation; Primary health care; Physician-patient relations; Communication; Human. LB07564T//AM André, Malin. Petersson, Christer. Allmänmedicinens trädgård 1995 (16(3)) pp 108-108 AllmänMedicin Allmänmedicinen i Sverige är en trädgård som länge vanvårdats. Det ha inte saknats åsikter om anläggning, tillgänglighet, resurstilldelning med mera. Många gånger har åsikterna gått isär och diskussionerna stått heta. Projekteringar har genomförts, men trädgårdsskötseln har hela tiden varit eftersatt. Där det funnits stycken, som med hjälp av entusiastiska trädgårdsarbetare eller konstgödsel av något slag prunkat i häpnadsväckande omfattning. Några hörn, gärna de som gränsat till skog och äng, har varit väl ansade och ömt vårdade, men de har försvunnit i det allmänna intrycket av vanvård. Key words: allmänmedicin. LB07915T//AM Adolfsson, Lars Erik. Johansson, Lars Olof. Kvalitetsutveckling - Astma 1995 (16(6)) pp 6 AllmänMedicin Kvalitetsutveckling är viktig för allmänmedicinen, inte minst i tider av organisatorisk kaos och allmänt ifrågasättande. SFAM har, i likhet med de flesta specialistföreningar, tagit initiativ i frågan och bedriver ett fortgående utvecklingsarbete kring kvalitetsutveckling. I Jönköpings kommun samlades åtta vårdcentraler under 1994-95 kring ett kvalitetsutvecklingsprojekt inom astmaområdet och vi vill i det följande redovisa våra erfarenheter av detta. SEARCH WORDS: Quality assurance, health care; Asthma; Ambulatory care facilities; Primary health care; Human. LB07570T//AM Eliasson, Gösta. Varför kom inte läkarna till klinikmötet? 1995 (16(3)) pp 122-123 AllmänMedicin Har någon funderat över förhållandet mellan de många erbjudanden som utbildningar som dagligen kommer med posten och de få möjligheterna att tillvarata dessa? Kanske också insett att det egna kunskapsbehovet och verksamhetens behov i verkligheten inte styr innehållet i den utbildning man faktiskt avsätter en hel del tid och pengar till. Key words: klinikmöte. SEARCH WORDS: Education, medical, continuing; Family practice; Physicians; Attitude of health personnel; Questionnaires; Human. LB07572T//AM Hadartz, Annika. Husläkaren i rehabilitering av sjukskrivna - beskrivning av en arbetsform 1995 (16(3)) pp 125-126 AllmänMedicin Distriktsläkare har tidigare haft stora svårigheter att effektivt rehabilitera sjukskrivna. Väntetider för utredningar hos specialister och för behandling hos sjukgymnaster har varit för långa. En del sjukskrivning har skötts på jourtid med dålig läkarkontinuitet som följd. Tiden för uppföljande kontakter har varit alltför knapp. De lokala samverkansgrupperna för rehabilitering har haft små möjligheter att sätta in effektiva åtgärder, då de kopplats in för sent. I Stenungsund har vi sedan mars -92 successivt utvecklat en rehabiliteringsorganisation, med reella möjligheter att sätta in tidiga och samordnade insatser för sjukskrivna. Patienterna ges möjligheter att själva agera för att snabbare tillfriskna och en lång passiviserande sjukskrivning undviks. Key words: rehabilitering, sjukskrivna, arbetsform. SEARCH WORDS: Family practice; Rehabilitation; Sick leave; Patient care team; Continuity of patient care; Efficiency; Time factors; Questionnaires; Evaluation studies; Human. LB07574T//AM Wessling, Anders. Nordenstam, Ingrid. Svensk Läkemedelsstatistik 94 1995 (16(3)) pp 128-129 AllmänMedicin Läkemedelsförsäljningen i Sverige uppgick 1994 till totalt 15.6 miljarder kronor att jämföras med 14.1 miljarder året innan. I volym ökade försäljningen 6% under 1994. Merparten av försäljningen sker mot recept och det är denna som svarar för den stora ökningen i läkemedelsförsäljningen. Den uppgick 1994 till 12,2 miljarder kronor, en ökning med 13 procent. Försäljningen till sjukhus var 2,1 miljarder (+5%) och egenvårdsförsäljningen 1,4 miljarder (+6%). Key words: läkemedelsstatistik, 1994. LB07575T//AM Bogentoft, Signe. LB 95/96 - Ny upplaga av Läkemedelsboken hjälper läkarna att välja rätt läkemedel till rimlig kostnad 1995 (16(3)) pp 130-130 AllmänMedicin Målet med Läkemedelsboken, som ges ut av Apoteksbolaget vartannat år, är att den skall vara ett av de främsta hjälpmedlen för att välja rätt behandling till så låg kostnad som möjligt. I den nya upplagan av Läkemedelsboken (LB 95/96) finns bl a ett speciellt kapitel om läkemedelsbehandling och ekonomi. Rubriker Några nyheter i den nya upplagan av Läkemedelsboken (LB 95/96) Läkemedelsboken - många författare, stor upplaga Läkemedelsboken och FASS Läkemedelsboken gratis till alla läkare Key words: läkemedelsboken. LB07576T//AM Lorentzson, Birgitta. Kvalitetssäkring av primärhälsovårdsinsatser i en u-landssituation 1995 (16(3)) pp 131-136 AllmänMedicin Inom ramen för ett primärhälsovårdsprojekt i Tanzania 1989-92 utvecklades en kvalitetssäkringsmodell för den tanzanska personalen vid nio primärhälsovårdsinstitutioner inom en frivilligorganisations struktur. Extern och intern revision diskuteras liksom programmets relation till nationella hälsoprogram. Utvecklingsarbetet baseras på seminarier med olika personalgrupper där man med utgångspunkt från aktuella problemställningar formulerar mål och interventionsplaner med uppföljning vid senare seminarier. Utvecklingsarbetet ses som ett led i kvalitetssäkringen av hälsovårdsinsatser i en u-landssituation. Key words: kvalitetssäkring, u-landssituation, Tanzania. SEARCH WORDS: Quality assurance, health care; Primary health care; Ambulatory care facilities; Commission on professional and hospital activities; Regional medical programs; Developing countries; Models, educational; Tanzania; Human. LB08718T//AM Måwe, Ulf. SFAMs styrelse och medhjälpare. Remissvar: Förslag till Program för läkares fortbildning 1995 (16(1)) pp 7-8 AllmänMedicin Den nya fortbildningen är fortfarande i hög grad individens ansvar, faktiskt mer än tidigare. Men nu är det läkaren-i-sin-veksamhet som står i centrum, och som med utgångspunkt från en analys av sin egen situation formar sin utbildning. Key words: SFAMs styrelse, medhjälpare, läkares fortbildning. LB07883T//AM Green-Petersen, Torsten. Den läkande målningen - croqui från mentorseminarium, Sigtuna 27-28 januari 1995 1995 (16(4)) pp 167-168 AllmänMedicin Detta utgör helt personliga skisser från ett kusligt intressant seminarium. Jag väljer ordet croqui därför att modellen växlade ställning med fem minuters intervall, att det därför liksom varje tecknare känner till blir avgörande att fånga hennes tyngdpunkt och rörelse medan detaljer måste falla i bakgrunden. Croqui också på grund av ämnets karaktär. Försöka förmedla mötets dans via friare steg än ordinärt. Om du som läser upplever att någonting sker dä du läser har textens syfte nåtts. Om något eller några steg i denna balett á la prima dessutom stannar hos dig, rentav följer dig en bit på vägen, förändrar ditt liv och arbete - ja, då kan ingenting mera önska. Key words: LB08719T//AM Örtengren, Hans. Lönquist, Ingmar. Studierektorsmöte etablerade 1995 (16(1)) pp 15-15 AllmänMedicin Två gånger årligen utbyter nu landets studierektorer i allmänmedicin information och kunskap om det viktiga arbetsfältet UTBILDNING. Knistadskonferenser står modell för vidareutvecklingen. Key words: utbildning, studierektorsmöte. LB07578T//AM Gravgaard, Anne-Marie. PAH, primärvårdsansluten hospice-verksamhet i Helsingborg Bjuv och Höganäs 1995 (16(3)) pp 142-144 AllmänMedicin För att kunna erbjuda bättre och mer professionell palliativ vård i hemmen vid livets slutskede startade 1990 ett projekt i Helsingborg, Bjuv och Höganäs, baserat på principen från St Christopher´s hospice i London. Projektet har föregåtts av en lokal undersökning, där man funnit att flertalet av dödsfallen vid terminal sjukdom skedde på lasarett och ej i hemmet. Resurser i form av särskilt utbildade sjuksköterskor, läkare och avlastningsplatser har tillkommit, liksom utbildningstillfällen för hemsjukvårdspersonal och anhöriga. En uppföljningsundersökning visar att allt fler patienter nu vårdas under lång tid i hemmet. Key words: PAH, primärvårdsansluten hospice-verksamhet i Helsingborg, Bjuv, Höganäs. SEARCH WORDS: Primary health care; Hospice care; Home care services; Palliative treatment; Neoplasm; Home health aides; Caregivers; Questionnaires; Sweden; Human; Aged. LB00891T//AM Carlsson, Bertil. Recensioner 1995 (16(3)) pp 148-151 AllmänMedicin Key words: recensioner, Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård. Helen Hansagi. Peter Allerbec LB00900T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1995 (16(2)) pp 100-102 AllmänMedicin Key words: recensioner, Den mörka kontinenten. Kvinnan, medicinen och fin-de-siécle. Johannisson K. ISBN 91 1 93927 LB07885T//AM Järhult, Bengt. Rut, Alvar Kvist och andra understödstagare 1995 (16(4)) pp 172-174 AllmänMedicin Svensk Förening för Förebyggande Medicin och Svensk Förening för Folkhälsorarbete och Samhällsmedicin ingick vid sin vårkonferens -95 i Södertälje äktenskap. Ett förhoppningsvis lyckligt sådant då de tu föreningarna blev en. Läkare, sköterskor och andra folkhälsoarbetare samlades under temat "Hälsa lika för alla år 2000". Bengt Järhult som talade under temat "Ojämlikhet i hälsa: Utsatta och svaga grupper. Vad kan man göra lokalt för att förebygga och ge stöd?", presenterar här ett utdrag ur sitt inledningsanförande, reflexioner utifrån tre patientfall. SEARCH WORDS: Insurance, health; Social security; Unemployment; Occupational diseases; Morals; Care report; Human Male; Female; Middle age. LB07579T//AM Thörn, Hans. Lösningsfokuserad korttidsterapi - en bra metod för allmänläkaren 1995 (16(3)) pp 145-146 AllmänMedicin I januari 1995 hade jag nöjet att åka på tre dagars kurs i att arbeta med lösningsfokuserade samtal. Kursen hölls av Harry Korman, barnpsykiater och Jocelyne Korman, socionom, bägge psykoterapeuter från Malmö. Det var en spännande upplevelse, som ställde många invanda begrepp på huvudet och som jag tror allt mer kommer att påverka mitt arbete i framtiden. Rubriker: Vad är lösningsfokuserad korttidsterapi (LFK) Ett annorlunda sätt att ställa frågor Samtalets struktur Diskussion SEARCH WORDS: Psychoterapy, brief; Family practice; Physician-patient relations; Problem solving; Time factors; Human. LB07884T//AM Modin, Sonja. Återkommande ackreditering och certifiering? 1995 (16(4)) pp 170-171 AllmänMedicin Är det något som behövs, något som kommer att krävas? Vad ska syftet vara? Ett sätt att stötta utvecklingen hos den vanliga ambitiösa allmänläkaren eller ett kontrollsystem? Ett sätt att stötta mottagningens utveckling eller kontroll att den drivs enligt lägsta godtagbara standard? För att se hur man tänker i de här frågorna i övriga Europa, åkte några intresserade allmänläkare till Cambridge där EURACT (European Academy of Teachers in General Practice) ordnat en konferens i ämnet Reaccreditation and recertification 24-25 mars 1995. SEARCH WORDS: Accreditation; Certification; Family practice; Education, medical, continuing; Clinical competence; England; Congresses; Human. LB07896T//AM Petersson, Christer. Från psykosocialt flum till biomedicinsk hårdvaluta - om sjukdomsbegrepp i förändring 1995 (16(5)) pp 208-208 AllmänMedicin I dagarna har vi fått de nya, detaljerade sjukintygen i händerna. Där hittar man bland annat ett uttalat förbud mot att ta hänsyn till sociala skäl vid bedömning av arbetsoförmåga. Det framgår inte om man avser "sociala skäl" i etiologisk mening - det vill säga som orsaksfaktor bakom den nuvarande åkomman - eller bara som omedelbart funktionshinder. Kanske har det mindre betydelse. Andemeningen är helt klar: Skärp er doktorer när ni sjukskriver någon! Numera är det sjukdom som gäller, det vill säga riktig sjukdom med namngivna och helst objektivt mätbara organiska avvikelser och till nöds skärpta kriteriediagnoser á la DSM III. Biomedicinsk hårdvaluta ska driva det psykosociala flummet ut i marginalen. Rubriker: Subjektiv ohälsa Organ och individ Var går gränsen? Key words: sjukdomsbegrepp, hårdvaluta, psykosocialt flum. LB08717T//AM Nilsson, Lars J G. Terapival avgör läkemedelskostnaderna 1995 (16(4)) pp 178-180 AllmänMedicin Rubriker: Tabell I Läkemedelsförsäljningen i Sverige 1990-1994. Nyttja kostnadsjämförelserna i Läkemedelsboken Kostnadsjämförelser Läkemedelskommittéernas roll Läkemedelsmisslyckanden beror oftast på felaktig användning Tabell II Intagna med läkemedelsproblem på franskt sjukhus under 16 dagar Över- och undermedicinering även i öppen vård Key words: terapival, läkemedelskostnader. LB07898T//AM Håkansson, Anders. Europeisk allmänläkarkongress i Stockholm - WONCA 96 1995 (16(5)) pp 212-215 AllmänMedicin Den 30 juni-4juli 1996 äger den tredje europeiska WONCA-kongressen i allmänmedicin rum i Stockholm. Svensk allmänmedicin är då värd för kollegor från stora delar av världen. Huvudämnet blir fortbildning i allmänmedicin. Mer specifikt kommer kongressen att försöka belysa den enskilde allmänläkarens livslånga kompetensutveckling. Vi hoppas kunna förmedla erfarenheter och modeller som stärker lärandet, och därmed höjer både effektiviteten och glädjen i arbetet. Samtidigt ska kongressen i sig bli ett viktigt fortbildningstillfälle. SEARCH WORDS: Family practice; Education, medical, continuing; Humanism; Program development; Congresses; Sweden; Europe; Human. LB07468T//AM Lindholm, Christina. Recensioner 1995 (16(1)) pp 48-49 AllmänMedicin Key words: recensioner, Framtiden sjukvårdsmarknader - vinnare och förlorare. Göran Dahlgren LB07900T//AM Stålhammar, Jan. En allmänmedicinsk tankesmedja - reflexioner i samband med 9:e nordiska kongressen i allmänmedicin i Uppsala 1995 (16(5)) pp 219-223 AllmänMedicin Uppsala var under några dagar i juni platsen för den 9:e nordiska kongressen i allmänmedicin. Drygt 500 deltagare från främst de nordiska länderna, men glädjande nog även från Estland och Litauen, deltog i totalt tretton symposier och sju plenarföreläsningar samt, för de morgonpigga, "uppe med tuppen" - frukostmöten på fyra av stadens hotell. Här några reflexioner i samband med denna kongress. SEARCH WORDS: Family practice; Humanism; Congresses; Sweden; Human. LB00907T//AM Olsson, Björn. Lorentzson, Sture. Recensioner 1995 (16(2)) pp 102-103 AllmänMedicin Key words: recensioner, Husläkarfallet. Göran Sjöne LB00916T//AM Lindkvist, Lars. Recensioner 1995 (16(2)) pp 103-104 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hypertoni. Thulin R, Liedholm. LB07886T//AM Cars, Håkan. Håkansson, Anders. Medicinska kvalitetsindikatorer - en studie vid 18 vårdcentraler i Kronobergs län 1994 1995 (16(4)) pp 175-176 AllmänMedicin Kvalitetskontroll och kvalitetssäkring är begrepp som allt oftare diskuteras inom olika samhällssektorer, inte minst inom vården. Fortlöpande kvalitetssäkring förutsätts ske på olika vårdenheter. Härigenom ökar kravet på mätbara data om struktur, process och resultat. På initiativ av primärvårdens kvalitetsråd inom Landstinget Kronoberg genomfördes under 1994 ett insamlande av sådana data vid flertalet av länets vårdcentraler. Vi valde att studera de båda stora folksjukdomarna astma och diabetes. Syftet var att återföra resultaten till de deltagande vårdcentralerna, för att på så sätt förbättra deras möjligheter till fortsatt intern kvalitetsutveckling. SEARCH WORDS: Medical audit; Quality assurance, health care; Quality of health care; Ambulatory care facilities; Asthma; diabetes mellitus; Questionnaires; Human; Adolescence; Adult; Middle age. LB07889T//AM Hedberg, Charlotte. Alkoholen och den medicinska kulturen 1995 (16(4)) pp 184-185 AllmänMedicin Brännvinet lanserades ursprungligen av den svenska läkarkåren på 1500-talet som botemedel mot pest. En stark folklig tilltro till "livets vatten - Aqua vitae" och starksprit som medicin levde kvar ända in på vårt sekel. Ungefär en halv liter brännvin per dag var en inte ovanlig ordination vid febrar kolera och tuberkulos vid 1800-talets mitt. Vid asteni eller psykasteni, ett dåtida samlingssyndrom för olika svaghetstillstånd föreskrevs vin. På en tysk läkarkongress 1880, där traditionen att förskriva alkohol ifrågasattes och till och med beskrevs som menligt, invändes att något "som var så vederkvickande och stimulerande väl ej kunde vara skadligt!" Och fortfarande skriver vi ut Malvitona. SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Alcoholism; Sick role; Risk factors; Human. LB07891T//AM Ålander, Ture. Endoskopi vid heshet - en jämförelse mellan rökare och ickerökare 1995 (16(4)) pp 189-190 AllmänMedicin Författaren har på sin allmänläkarmottagning under perioden december 1993 till juni 1994 studerat samtliga patienter som haft heshet som del av symtombilden. Patienterna delades upp i rökare och ickerökare och jämfördes med hänsyn till sjukhistoria och endoskopifynd. Av de 32 patienterna med heshet remitterades två patienter vidare till ÖNH-specialist. Studien visar att fiberrhinolaryngoskopi är lätt att bedriva rutinmässigt på en allmänläkarmottagning. Värdet ligger framför allt i en skärpning av diagnostiken. SEARCH WORDS: Hoarseness; Laryngoscopy; Fiber optics; Respiratory system; Laryngeal mucosa; Smoking; Comparative study; Questionnaires; Human; Male; Female; Middle age; Adult. LB07888T//AM Sjögreen, Jonas. Riskbruk av alkohol 1995 (16(4)) pp 181-182 AllmänMedicin Allmänläkaren träffar mycket ofta patienter med alkoholrelaterade sjukdomar och symtom. Primärvården och i synnerhet allmänläkaren tillmäts av oss själva och andra en stor betydelse i det terapeutiska och preventiva arbetet när det gäller alkoholproblemet. Många av oss stöter emellertid på svårigheter i försöken att ta upp detta känsliga ämne med våra patienter. I syfte att stimulera till debatt, ge nya idéer och visa på positiva behandlingsresultat inom området kommer en serie artiklar med temat "Riskbruk av alkohol" att presenteras i AllmänMedicin. SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Alcoholism; Patient education; Risk factors; Human. LB07890T//AM Hunskår, Steinar. Meland, Eivind. Myten om den ufeilbarlige helsevesen 1995 (16(4)) pp 186-188 AllmänMedicin Rubriker: Diagnose som sannsynlighet Balansegang ROC-kurven Allmenmedisinsk diagnostikk Verstefalls-tenkningen Ökende sykdomsfrykt svekker diagnostikken SEARCH WORDS: Health services; Diagnostic errors; Referral and consultation; ROC curve; Human. LB07892T//AM Szecsödy, Imre. Tillämpad psykoterapi för allmänläkare 1995 (16(4)) pp 193-198 AllmänMedicin Allmänläkaren möter ofta människor som söker för olika besvär och symtom som inte alltid kan definieras som sjukdom. Oftast är den mänskliga, sociala och medicinska problematiken sammanflätade; sjukdomsupplevelsen är sammanvävd med emotionella behov och syften. Läkarens viktigaste uppgift kan vara att lyssna och hjälpa patienten att se hur hon själv kan förändra sin situation på ett gynnsamt sätt. SEARCH WORDS: Physicians, family; Psychoterapy; Education, medical, continuing; Physician-patient relations; Communication; Human. LB07887T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. 1995 (16(4)) pp 177-180 AllmänMedicin Key words: Om kalktillförsel. Antabus vid leversjukdom. Betakaroten mot soleksem. Terapival avgör läkemedelskostnaderna. Nilsson, J Lars G. LB07893T//AM Holmquist, Lennart. Andersson, Dan. Så här arbetar primärvårdens utvecklingsenhet i Örebro läns landsting med kvalitetsutveckling 1995 (16(4)) pp 201-202 AllmänMedicin Vid flera landsting finns idag särskilda så kallade utvecklingsenheter där forsknings-, utbildnings- och utredningskompetens har samlats. Vid några av dessa enheter har arbetet allt mera kommit att fokuseras kring kvalitetsutveckling. Så är fallet vid Utvecklingsenheten i Örebro. Vi vill här beskriva vad ett sådant arbete kan innehålla. SEARCH WORDS: Quality assurance, health care; Primary health care; Sweden. LB07551T//AM Andersson, Dan K G. Furhoff, Anna-Karin. Landstingens ansvar för klinisk forsknings- och utvecklingsarbete 1995 (16(2)) pp 66-67 AllmänMedicin Delbetänkande av Kommitté om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation. HSU 2000 (SOU 1994:132) Key words: forskning, utvecklingsarbete. LB07559T//AM Nylén, Hans-Olof. Kina - ett land i utveckling 1995 (16(2)) pp 85-87 AllmänMedicin En delegation av läkare för Sverige, Danmark och Norge har under ledning av professor Barbro Westerholm gjort en rundresa i Kina under fjorton dagar i November 1994 och studerat landets hälso- och sjukvård. Här redovisas några intryck. Rubriker: Dagens och morgondagens hälsoproblem Befolkningsexplosionen Brister i första linjens sjukvård Sjukvårdsförsäkringssystemet Traditionell medicin kontra västerländsk Landet som blir Key words: Kina, utveckling. LB07558T//AM Ryding, Cecilia. Wahlström, Rolf. Kan de gamla grekerna lära oss at ta hand om snuviga barn? Rapport från SFAMs första mentorsseminarium 1995 (16(2)) pp 81-84 AllmänMedicin Rubriker: Vidga yrkeskunnandet Kan teoretisk och praktisk kunskap förenas? Mentorskapet i teorin och teatern Mentorn i den allmänmedicinska fortbildningen Humanistiska impulser Hur kan vi använd intuitionen? Vad gör vi nu? Key words: snuva, barn. LB07881T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Presentation av SFAMs data- och klassifikationsgrupp SFAM.dok 1995 (16(4)) pp 160-161 AllmänMedicin Arbetsgruppen för data- och klassifikationsfrågor har funnits sedan 1992. Rolf Linnarsson var vår förste ordförande som rösade leder, så att vi säkert skulle hitta fram i den ganska vildvuxna terrängen bland tekniska prylar, terminologier, linne´ska klassifikationer och databashanterare. SEARCH WORDS: Family practice; Classification; Documentation; Medical records systems, computerized; Nomenclature. LB07882T//AM Wahlström, Rolf. Från 0 till 100 på sex månader - Turbo eller snigelfart i SFAMs fortbildningsprogram 1995 (16(4)) pp 164-165 AllmänMedicin Om Jantelagen fått råda hade inte denna rapport blivit skriven. Det här är nämligen berättelsen om något som vi själva tycker vi har lyckats riktigt bra med. Och sånt får man ju egentligen inte säga. Åtminstone inte själv. Men jag börjar tro att hakor är till för att stickas ut. Det verkar bli roligare då. Och mera fart. SEARCH WORDS: Family practice; Education, medical, continuing. LB07899T//AM Håkansson, Anders. Continuity and longitudinality of care in general practice in Europe 1995 (16(5)) pp 216-218 AllmänMedicin Rapport från möte med European General Practice Research Workshop (EGPRW) i Porto 4-7 maj 1995. SEARCH WORDS: Family practice; Referral and consultation; Continuity of patient care; Comparative study; Research; Congresses; Portugal; Europe; Human. LB07897T//AM Sjögreen, Jonas. Andersson, Dan. Furhoff, Anna-Karin. Källkvist, Anna. Vårdens svåra val - Remissvar 1995 (16(5)) pp 209-210 AllmänMedicin SFAMs remissvar på "Vårdens svåra val" (SOU 1995:5). Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen (Socialdepartementet; S95/1166/S). SEARCH WORDS: Health priorities; Ethics, medical; Sweden. LB07555T//AM Hey, Mogens. Specialistexamen i Allmänmedicin 1995 (16(2)) pp 75-76 AllmänMedicin Specialistexamen i allmänmedicin är inne på sjätte årgång. Här redovisas examensprocessen och avslutningsdagen i Uppsala 1994. Key words: allmänmedicin, specialistexamen, Uppsala. LB07469T//AM Persson, Leif. Recensioner 1995 (16(1)) pp 49-49 AllmänMedicin Key words: recensioner, Bahrs, O. Gerlach, F M. Szecsenyi, J.Ärtzliche Qualitätszirkel. Leitfaden für den niedergelassenen Artz. LB07580T//AM Brouneus, Birger. Kvalitetssäkrade Warankontroller 1995 (16(3)) pp 146-146 AllmänMedicin Det förtjänar att än en gång påpekas att ej lita enbart på enstaka laboratorieprover. Var frikostig att ta om provet, särskilt om kliniken ej stämmer. Seqlas (Svensk Extern Kvalitetssäkring inom Laboratoriemedicin) studier och en nyligen avslöjad "skandal" visar tydligt behovet av kvalitetssäkring inom laboratoriediagnostiken, såväl vår interna som den externa. Key words: kvalitetssäkring, Warankontroller. LB00924T//AM Ejlertsson, Göran. Recensioner 1995 (16(2)) pp 104-104 AllmänMedicin Key words: recensioner, Forskningsetik i vård och medicin. Tore Nilstun. LB07565T//AM W-Hammarström, Birgitta. Olsson, Björn. Primärvårdens läkare måste vara allmänmedicinare 1995 (16(3)) pp 109-110 AllmänMedicin Den svenska modellen för uppbyggnad av primärvården med vårdcentraler bemannade med distiktsläkare och distriktssköterskor har, där tillgången på allmänmedicinare möjliggjort en rimlig avgränsning av arbetsmängden, visat sig fungera väl ur ett medicinskt kvalitetsperspektiv. Key words: läkare, primärvård, allmänmedicinare. SEARCH WORDS: Primary health care; Family practice; Physicians; Human. LB07577T//AM Ryding, Cecilia. Utbildning för eleven eller läraren - om utbildningsteorier 1995 (16(3)) pp 137-141 AllmänMedicin I juni 1994 anordnade UK-Nordic i samarbete med Den Norske Laegeforening en konferens med titeln Learning in Medicine II. I samband med konferensen fick vi en bok från den första konferensen om "Learning in Medicine". Det sista kapitlet: "Towards a theory of medical education", presenteras här i sammanfattning. Key words: utbildning, utbildningsteorier. SEARCH WORDS: Education, medical; Problem-based learning; Students, medical; Teaching; Human. LB07879T//AM Krakau, Ingvar. Tvärviggar, fundamentalister, populister, traditionalister - alla vanliga generalister. Skriv! 1995 (16(4)) pp 156-156 AllmänMedicin Key words: ???? LB07880T//AM Ryding, Cecilia. Examen stärker yrkesidentiteten 1995 (16(4)) pp 157-159 AllmänMedicin Rubriker: Vad har då examen för betydelse för den individuelle doktorn? Key words: examen, individuelle doktorn. LB07560T//AM Mattsson, Per. Allmänläkarna t(r)tyckte till om etiken 1995 (16(2)) pp 88-90 AllmänMedicin Vad är etik? I Nationalencyklopedin står att: "Etik är den teoretiska reflexionen över mänskliga värderingar och deras grund". Key words: allmänläkare, etik. SEARCH WORDS: Attitude to health personal; Ethics, medical; Physicians, family; Case report; Questionnaires; Human; Male; Female; Adult; Middle age; Aged. LB07573T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1995 (16(3)) pp 127-127 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Ökade Ödem trots Diuretika ACE-hämmare under graviditet NSAID och inflammatorisk tarmsjukdom LB07556T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1995 (16(2)) pp 77-78 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Ge järnet! Feber av doxycyklin Långvarig ergotaminbehandling Recidivhuvudvärk vid Imigran-behandling. LB07571T//AM Petersson, Christer. Håkansson, Anders. Läkarna kommer till meningsfull utbildning! 1995 (16(3)) pp 123-124 AllmänMedicin Debatten om vår fortbildning har varit livlig de senaste åren. Ulf Måwes utredning har betytt mycket för diskussionens inriktning och intensitet. Mot Gösta Eliassons sympatiska inlägg finns egentligen inte mycket att invända. Vi vill bara inflika några kommentarer från vår egen hemmafront. Key words: fortbildning, kommentar. LB07554T//AM Eliasson, Gösta. Rapport från Halland 1995 (16(2)) pp 73-74 AllmänMedicin Intresset för fortbildning är idag stort bland Hallands cirka 120 distriktsläkare och privatpraktiker. Landstinget Halland är ett av de få landsting som saknar centralt beslut om studierektorfunktion. Arbete för vidare- och fortbildning bygger därför i stora delar på oavlönat, ideellt arbete. Key words: rapport, Halland, fortbildning. LB07906T//AM Petersson, Christer. Rehabilitering, repression och välfärd 1995 (16(5)) pp 237-238 AllmänMedicin Rubriker: "Rehabsvängen" Försäkringskassans repressiva funktion Medelklassens snuvor Kommentar till Bengt Järhults artikel "Rut Alvar Kvist och andra understödstagare" i AllmänMedicin 4/95. SEARCH WORDS: Rehabilitation, vocational; Social welfare; Repression; Insurance, health; Cost-benefit analysis; Human. LB07566T//AM Sjögreen, Jonas. Fortbildningen rullar vidare med HJUL 1995 (16(3)) pp 110-112 AllmänMedicin SFAMs fortbildnings- och kvalitetsutvecklingsprojekt har nu kommit till en fas där det är meningen att praktisk verksamhet skall sättas igång lokalt. Resultatet av arbetet hittills börjar nu kunna avläsas. Redan har 21 lokala SFAM bildats eller är under bildande. Key words: fortutbildning, HJUL. LB07567T//AM Andersson, Dan K G. SFAMs remissvar på "PM, Läkemedelskommittéer idag och i framtiden - ett diskussionsunderlag" 1995 (16(3)) pp 113-115 AllmänMedicin Utredningen diskuterar läkemedelskommittéernas (LK) roll idag och i framtiden. Kortfattat förespråkar utredning att LK skall vara formellt reglerade organ, ges formella befogenheter och förses med nödvändiga resurser. Key words: läkemedelskommittéer. LB07568T//AM Söderström, Margareta. SFAM bildar nytt forum för disputerande allmänläkare 1995 (16(3)) pp 116-117 AllmänMedicin Sedan specialiteten allmänmedicin blivit ett akademiskt ämne har det för varje år tillkommit nydisputerade allmänläkare. Vad skall de göra sedan, frågar sig många, både arbetskamrater och chefer. Key words: disputerande allmänläkare. LB07901T//AM Järhult, Bengt. Allmänmedicin - praktik eller vetenskap 1995 (16(5)) pp 223-228 AllmänMedicin Detta var rubriken på ett av symposierna vid 9:e Nordiska Kongressen i Allmänmedicin i Uppsala, juni 1995. Den allmänmedicinska specialiteten har en fast förankring i sin praktik, medan den fortfarande söker sina former för vetenskaplig anknytning. Praktiken och forskningen har inte alltid kongruenta problemställningar. Kan de ändå ha nytta av varandra? Bengt Järhult presenterar sitt inledningsanförande. Key words: allmänmedicin, praktik, vetenskap. LB07907T//AM Sjöstrand, Lars. Fredmans elände 1995 (16(5)) pp 241-242 AllmänMedicin Rubriker: Att berusa sig Tid och rus Skuld och ångest Det hämningslösande ruset Fortsättning på serien "riskbruk Alkohol" som startade i AllmänMedicin 4/95. SEARCH WORDS: Alcohol drinking; Literature, modern; Poetry; Human; Male. LB07563T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1995 (16(2)) pp 99-99 AllmänMedicin Key words: recensioner, A llmänmedicin - Teori praktik. Bentsen BG, Bruusgaard D, Rytter Evensen Å, Fugelli P, Aaraas I. ISBN 91 44 37 161 6 LB07920T//AM Melander, Arne. Nu finns NEPI - men vad är det? 1995 (16(6)) pp 283-284 AllmänMedicin NEPI betyder Nätverk för läkemedelsepidemiologi. NEPI, som startade sin verksamhet i januari 1995, ska hjälpa till att åstadkomma en medicinskt och ekonomiskt adekvat läkemedelsanvändning genom en kombination av forskning, studier, analyser och informationsinsatser. Key words: NEPI, läkemedelsepidemiologi. LB07902T//AM Hensjö, Lars Olof. Frågor och svar om läkemedel 1995 (16(5)) pp 229-230 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Kalciumantagonister och biverkningar (LIV) Vitamin B12 vid demens? (ELIS) Anabola steroider och operationsrisker Missbruk vid användning av Imovane (ELINOR). LB07903T//AM Järhult, Bengt. Allmänmedicin - forum för panegyrik eller vetenskap? 1995 (16(5)) pp 233-233 AllmänMedicin Rubriker: Kunskap om WONCA behövs Kontroversiella projekt Famös intervju Förslag Key words: allmänmedicin, vetenskap, panegyrik. LB07904T//AM Sjögreen, Jonas. WONCA - ett allmänmedicinskt forum för internationellt samarbete och solidaritet 1995 (16(5)) pp 234-234 AllmänMedicin Key words: WONCA. LB07470T//AM Persson, Leif. Recentioner 1995 (16(1)) pp 49-49 AllmänMedicin Lawrence, Martin. Shoenfield, T. Medical Audit in Primary Health Care. Recentioner. Key words: Primary Health Care. LB07557T//AM Wessling, Anders. Förskrivning av serumlipidsänkande medel - kapitel II 1995 (16(2)) pp 79-79 AllmänMedicin Key words: förskrivning, serumlipidsänkande medel. LB07905T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Med moralen som tillhygge 1995 (16(5)) pp 235-236 AllmänMedicin Rubriker: De kontroversiella projekten Tro på - eller förakt för - allmänläkare? Key words: moral. LB07911T//AM Kamp, Ole. Recensioner 1995 (16(5)) pp 254-254 AllmänMedicin Key words: recensioner Andrologi. Bengt Fredricsson, Åke Pousette. LB07925T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1995 (16(6)) pp 305-305 AllmänMedicin Key words: recension, Health and Disease in Developing Countries. Lankinen, Bergström, Mäkela, Peltoma. ISBN 0333 58900 9 LB07912T//AM Håkansson, Anders. Framtidens europeiska allmänmedicin - god grund lagd i Strasbourg 1995 (16(6)) pp 260-260 AllmänMedicin Rubriker: Världen Norden Europa Kontakta dina representanter! Lär känna Europa på hemmaplan! Bilda dig en egen uppfattning! Key words: allmänmedicin, framtiden, Europa. LB07913T//AM Olsson, Björn. Remissvar: Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården 1995 (16(6)) pp 261-261 AllmänMedicin SFAM:s svar på remissen Ds 1995:35. Key words: tillsyn, hälso- och sjukvården. LB07569T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Göran Sjönell president i WONCA 1995 (16(3)) pp 118-121 AllmänMedicin Key words: WONCA, president. LB07914T//AM Danielsson, Sonja. Den praktiska socialmedicinen är död! 1995 (16(6)) pp 262-264 AllmänMedicin Den praktiska socialmedicinen är död. Den dog med sin utövare, den svenska distriktssköterskan. Jag skriver för att beklaga sorgen. Key words: socialmedicin, distriktssköterska. LB07919T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1995 (16(6)) pp 281-282 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Långtidseffekter av Somadril? (ELINOR) Citalopram och fenytoinbehandling (DRIC) Tardiva dyskinesier och neuroleptika (KAROLINE) Furosemid och risk för diabetes? (KAROLINE) Lokala steroider under graviditet (KAROLINE) Kopparspiral och graviditet (LIV) LB07894T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1995 (16(4)) pp 203-203 AllmänMedicin Key words: recension, Sjönell G. Husläkarfallet. LB00864T//AM Thulesius, Hans. Recensioner 1995 (16(4)) pp 203-204 AllmänMedicin Key words: recension, Hjern A (red). Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar. Hans Thulesi LB00885T//AM Ossiansson, Birger. Recensioner 1995 (16(4)) pp 204-204 AllmänMedicin Key words: recension, Engström-Laurent A, Leden I, Nived O, Sturfelt G. Reumatologi. Birger Ossiansso LB00894T//AM Fröjdh, Karin. Recencioner 1995 (16(3)) pp 151-151 AllmänMedicin Key words: recension, Laerebok i psykiatri. Dahl AA, Eittinger L, Malt UFR, Retterstöl . LB00842T//AM Björkelund, Cecilia. Recensioner 1995 (16(5)) pp 254-256 AllmänMedicin Key words: recension, Kvinnomedicin. Berit Schei, Grete Botten, Johanne Sundby LB00893T//AM Lindkvist, Lars. Recensioner 1995 (16(3)) pp 151-151 AllmänMedicin Key words: recension, Klinisk mikrobiologi. Danielsson, D. Kjellander, LB00844T//AM Björkelund, Cecilia. Recensioner 1995 (16(5)) pp 256-256 AllmänMedicin Key words: recension, Konsultation - kommunikation mellan läkare och patient. David Pendleton, Theo Schofield, Peter Tate, Birger Havelock. LB07581T//AM Andre, Malin. Recensioner 1995 (16(3)) pp 148-148 AllmänMedicin Key words: recension, Glastaket. LB00899T//AM Cars, Håkan. Recensioner 1995 (16(3)) pp 152-152 AllmänMedicin Key words: recension, Antibiotika och Kemoterapi. Nordbring R. Norrby LB00836T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1995 (16(6)) pp 307-307 AllmänMedicin Key words: recension, Folkens farsoter och kungarnas krämpor. LB07895T//AM Andersson, Inga-Lisa. Första receptfria H2-blockeraren 1995 (16(5)) pp 231-232 AllmänMedicin Key words: H2-blockeraren. LB00837T//AM Söderström, Margareta. Recension 1995 (16(6)) pp 307-308 AllmänMedicin Key words: recension, Barnmedicinsk undersökningsteknik. Videofilm LB00838T//AM Björkelund, Cecilia. Recensioner 1995 (16(6)) pp 308-308 AllmänMedicin Key words: recension, Medisinen som pedagogikk En studie av pasienters erfaringer med leger. Ole Berg Per Hjortdahl. LB00839T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1995 (16(6)) pp 308-308 AllmänMedicin Key words: recension, Diabeteshåndboken. S Vaaler, T Möinichen. Universitetsforlaget LB08467T//AM Blomberg, Iris. Lindman, Anders. En certifierad vårdcentral i England. 1996 (Supplement 17) pp 20-21 AllmänMedicin I England finns sedan några år erfarenheter av certifiering av hälso- och sjukvårdsenheter enligt ISO-standarder. vi genomförde därför ett studiebesök på den första vårdcentral som certifierades i England. Doktor Lefly´s praktik ligger en bit utanför Nottingham i en förort. Han arbetar där tillsammans med en handfull kollegor i någonting som inte är alltför olik en husläkarmottagning i Sverige. Dr Lefley har där utarbetat ett kvalitetsutvecklingssystem för hela verksamheten. Drivkraften bakom arbetet var att han inte ville släppa in någon myndighetsrepresentant för att granska deras verksamhet. I stället ville han bli certifierad av en oberoende part. Rubriker: Certifiering En certifierad vårdcentral Genomförande Synpunkter på genomförandet Enkel internrevision av systemet Imponerande Key words: certifiering, vårdcentral, England. LB00952T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1996 (16(4)) pp 226-226 AllmänMedicin Key words: recension, Vår fantastiske hjerne. Espen Dietrichs, Leif Gjerstad. ISBN 82 00 41456 6 LB08683T//AM Westelius, Ulla. Björkelund, Cecilia. Skolförberedande hälsoundersökning på 51/2-åriga barn vid BVC 1996 (17(3)) pp 154-158 AllmänMedicin Sedan några åt tillbaka genomförs en omstrukturering av hälsokontrollerna på landets barnavårdscentraler (BVC). Den traditionella hälsoundersökningen vid fyra års ålder, fyraårskontrollen, har minskats ned i omfång. En mer omfattande bedömning görs i stället vid 51/2 års ålder. För att utveckla en välfungerande organisation inför barnets skolstart, där barn med speciella behov på bästa sätt kunde förberedas för skolan och för att kunna utvärdera organisationens effektivitet i screeningen och omhändertagandet av dessa barn, genomfördes en studie i samband med att 51/2-årsundersökningen infördes. Sammanfattningsvis visar studien, att 51/2-årskontrollen fungerar som en av både föräldrar och BVC-personal uppskattad avslutande undersökning inför skolstarten. Det var emellertid svår att utarbeta ett fungerande samarbete med förskola och skola. Skolans organisation för att förbereda skolstarten för barn med speciella behov har ännu ej fått sin slutgiltiga utformning. Tid och resurser måste avsättas i skolan för att kunna motivera att en så pass omfattande screening genomförs. Key words: skolförberedande hälsoundersökningar, 51/2-åriga barn, BVC. SEARCH WORDS: Barnhälsovård; Förskolebarn; Hälsoindikatorer; Hälsoundersökning; Fysikalisk undersökning. LB08684T//AM Faresjö, Tomas. Lionis, Cristos. Koutis, Antonis. Fioretos, Michael. Trell, Erik. Kan vi följa Ariadnes tråd till en bättre folkhälsa? 1996 (17(3)) pp 159-164 AllmänMedicin Kan vi vidga våra kunskaper om de stora folksjukdomarnas etiologi och börja skönja folkhälsoarbetets möjliga potential genom studier av hälsan i relation till socio-kulturella faktorer och levnadsförhållanden mellan olika europeiska landskap? I denna jämförande studie mellan Linköping i Sverige och staden Heraklion på ön Kreta i Grekland framkommer betydande skillnader när det gäller andelen individer som sjukhusvårdats för de stora folksjukdomarna. Risken att vårdas för hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar är särskilt låg bland landsbygdsbefolkningen på Kreta i jämförelse med svenska förhållanden. Skillnaderna mellan länderna kan inte förklaras som enbart en effekt av variationer i vårdutbud, avstånd till sjukhus, klinisk praxis eller diagnossättande, utan återspeglar sannolikt också reella hälsoskillnader mellan befolkningarna. Det finns nämligen tydliga skillnader vad gäller livsstil, kost och socio-kulturella faktorer mellan de båda länderna som skulle kunna förklara skillnaderna i hälsa. Resultaten bör följas upp i kommande prospektiva populationsbaserade studier. Key words: folkhälsa, Ariadnes råd. SEARCH WORDS: Tvärkulturell jämförelse; Matvanor; Grekland; Sjukhusvistelse; Livsstil; Tumörer; Folkhälsa; Landsbygdsbefolkning; Socioeconomic factors; Sverige; Stadsbefolkning. LB08679T//AM Furhoff, Anna-Karin. Modin, Sonja. Stålhammar, Jan. Att arbeta med fortbildning på landstingets uppdrag - inget enkelt mandat 1996 (17(3)) pp 136-138 AllmänMedicin SFAMs fortbildningsprogram har nu sjösatts efter flera års noggranna förberedelser. Det bygger på övertygelsen att kvalitetsutveckling och fortbildning måste utgå från de behov som gör sig gällande i det dagliga arbetet med patienter. Fortbildningen skall styras "inifrån" av allmänläkarna själva - i stället för som hittills - "ovanifrån" av andra organ eller "utifrån" av läkemedelsindustrin. SFAMs koncept har också anammats av flera huvudmän. Det uppfattas om vettig pedagogik, som anses kunna leda till en ur verksamhetens synpunkt ändamålsenlig kompetensutveckling. De som arbetar med fortbildning i sådana landsting kan då å ena sidan få glädja sig åt en seger för förnuftet, å andra sidan få brottas med de problem som är oundvikliga när ett nerifrånperspektiv ska genomföras uppifrån. Många är - eller har varit - aktiva i SFAM i utbildningsfrågor, och kan också få problem med att hålla isär de olika rollerna. Key words: fortbildning, landstinget. LB05960T//AM Lundgren, Hans. Tankar kring FoU-arbete inom primärvården 1984 (5(3)) pp 119-120 AllmänMedicin Undertecknad deltog i idékursen "Forsknings- och utvecklingsarbete som provinsialläkarfonden ordnat vecka 4 i Lundsbrunn. En forskningsintresserad läkare från varje landsting var utsedd inför denna kurs, för övrigt den första i sitt slag i Sverige. Inför kursen skrev jag ner lite tankar och idéer. Key words: forskning och utvecklingsarbete, utbildning, kursverksamhet, primärvård, allmänmedicin. LB08627T//AM Håkansson, Anders. Kvamme, Odd. Magnússon, Sveinn. Norén, Ingvar. Olesgaard, Peder. Winell, Klas. Trends and traditions in Nordic family medicine 1996 (17(suppl 18)) pp 4-8 AllmänMedicin The tasks and working conditions of the general practitioner (GP) in the Nordic countries have changed radically in recent decades, and development is continuing. Changes in society, chiefly the shrinking economy of the health service, will give the GP the main role on the future scene in Nordic health care. Increasing demands will be heard for well-functioning cooperation between the allrounders of family medicine and the specialists in hospitals. This was made clear at a symposium at the Ninth Nordic Congress of Family Medicine in Uppsala in June 1995. the symposium, which was entiled "Trends and Traditions in Nordic Family Medicine", was chaired by Anders Håkansson of Växjö, Sweden, and the panel included a GP from each of the Nordic countries. Key words: trends, traditions, Nordic family medicine. LB08068T//AM Holmquist, Lennart. Andersson, Dan. Edqvist, Gunbritt. Tillbudsrapportering - en metod för att upptäcka kvalitetsbrister och risksituationer i vården 1996 (17(1)) pp 41-43 AllmänMedicin Hur noga vi än försöker planera vår verksamhet uppstår ändå problem. Allt det vi vill göra går inte som beräknat och ibland görs också rena misstag. Det gäller att försöka minimera dessa kvalitetsbrister. Om vi i ett tidigt stadium kunde identifiera problemen och analysera orsakerna till dem, skulle vi finna att många problem skulle ha kunnat förutsägas och förebyggas. Strävan mot högre kvalitet innebär både att göra saker rätt och att sträva efter att göra det på ett bättre sätt. Vi vill med andra ord undvika felen och samtidigt hitta enklare och bättre lösningar. Information om vardagliga misstag och incidenter kan ge oss värdefull kunskap om hur vi skall korrigera och förbättra vårt handlande i vården. Att på ett systematiskt sätt rapportera tillbud i vårdarbetet sker idag på många olika nivåer, alltifrån det nationellt övergripande och lagstadgade, ner till den lokala vårdcentralsnivån där enskilda personers entusiasm oförtrutet inspirerar till färre fel och bättre kvalitet. I vår artikel vill vi ge ett aktuellt perspektiv på olika nivåer av tillbudsrapportering. SEARCH WORDS: Olyckor, förebyggande; Vårdcentraler; Databaser, fakta; Felbehandling; Vårdkvalitet; Register. LB08629T//AM Sjögreen, Jonas. Continuing medical education and quality development in general practice in Sweden. 1996 (17(suppl 18)) pp 11-12 AllmänMedicin The Swedish Association of General Practice is, at the moment, deeply engaged in a project concerning CME and quality improvement in general practice. Our ambition is to inspire every general practitioner in Sweden to participate in this new program and to get as many of them as possible to take part in the process of developing the educational design. In order to achieve this the, project had defined several aims: 1. To formulate and describe the content of good CME according to modern educational theory. 2. To establish a natural connection between CME and other activities related to quality development. That means, for example, that we try to intergrate CME with quality assurance in the every day practice. 3. To create a strategy for implementing the CME/quality development programme. Key words: education, quality, development, general practice, Sweden. LB05954T//AM Haglund, Bo J A. Matteusprojektet i Stockholm. En presentation av Göran Sjönells doktorsavhandling 1984 (5(3)) pp 96-99 AllmänMedicin Den 27 april 1884 framlade Göran Sjönell sin avhandling; Relationship between use of increased primary health care and other out-patient care in a Swedish urban area. (Akademisk avhandling, Stockholm 1984.) Avhandlingen är den första från institutionen för socialmedicin, vårdcentralen Kronan, Sundbyberg som är Karolinska Institutets enda institution med primärvårdsanknytning. I avhandlingen påvisas att en väl utbyggd primärvård medför att besök vid andra öppenvårdformer minskas. Samtidigt innebär en utbyggd primärvård att Matteus-bornas totala utnyttjande av läkarbesök (distrikts-, sjukhus, -privat- och företagsläkare etc) minskas från 3,57 besök per invånare och år till 2,66. Key words: primärvård, forskning, avhandling, relation primärvård - sluten vård, Matteus. LB08681TB//AM//LB Berg, Lars. Brorsson, Annika. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Malmberg, Britt-Gerd. Nordgren, Kenneth. Widäng, Kenneth. Recension av datorjournaler i primärvården. SFAM.dok recenserar 1996 (17(3)) pp 141-146 AllmänMedicin I snabb takt har de flesta svenska allmänläkare begåvats med datorer, som på ett mer eller mindre välfungerande sätt matas med medicinsk dokumentation. SFAMs arbetsgrupp för data- och klassifikationsfrågor - SFAM.dok - upplever därför ett stort behov att från den medicinska specialitetens utgångspunkt granska arbetsredskapet datorjournal. Efter att funderat på hur en testning av en datorjournal skulle kunna genomföras beslöt vi oss i SFAM.dok att utan krav på någon absolut objektivitet titta på datorjournalsystem ur allmänläkarens synpunkt. Partiskhet och hemmablindhet har vi försökt begränsa genom att ingen varit med som recensent av det egna systemet. Key words: recension, datorjournaler, primärvård. SEARCH WORDS: Dokumentation; Datorjournalsystem; Primärvård. LB08064T//AM Ovhed, Ingvar. Att höja blicken eller något om Forum Balticum 1996 (17(1)) pp 30-31 AllmänMedicin "Forum Balticum", en svensk-engelsk-baltisk workshop i allmänmedicinsk forskningsmetodik, är åter aktuell - denna gång 12-13 september 1996. Plats som första gången i Karlskrona. Konceptet är enkelt - du kommer med ditt projekt, hamnar i en liten grupp kollegor med två till tre erfarna handledare. I varje grupp finns minst en handledare som arbetar med kvalitativ metod. vi häller oss i princip till den svengelska vi kan. Det egna projektet får sin tid för dragning och diskussion, men konceptet gör att den lilla gruppens inre säkerhet snabbt ökar och i den fortsatta diskussionen återvänder man gång på gång till än det ena än det andra av de olika projekten. Du åker därifrån med ett antal svenska och internationella vänners adresser och har etablerat fördjupande kontakter med både engelska, svenska och baltiska kollegor. Key words: forskningsmetodik, Forum Balticum. LB08685T//AM Hey, Mogens. Studieresa till Australien 1996 (17(3)) pp 165-168 AllmänMedicin I anslutning till allmänläkarnas världskongress i Hong Kong sommaren 1995 gjorde jag en studieresa till Australien. Syftet var att studera deras specialistexamen och det system inom vilket examen har sin plats. Jag ville ha en lägesbeskrivning av australisk allmänläkarutbildning på alla nivåer och jag ville få se betydelsen av en stark allmänläkarorganisation, helst också kunna identifiera politiskt positiva och negativa incitament. Rubriker: Allmänpraktik i Sydney Specialistexamen Monash University i Melbourne Centre for rural Health i Moe Fest och fysioterapi i Willow Grove Praktikbesök Mottagningsrutiner och personal Lokaler och utrustning Datorutveckling Läkarnas ersättning Oreglerad arbetstid Utbildning Grundutbildning i glesbygd Inlärning med rollspel Allmänläkare i akademin. Key words: studieresa, Australien. LB08631T//AM Boland, Michael. Wants and needs in continuing medical education. 1996 (17(suppl 18)) pp 16-18 AllmänMedicin Michael Boland is currently National Director of Continuing Medical Education with the Irish College of General Practitioners. He directs a network of 28 GP Tutors who serve 1600 GPs in more than 75 peer review groups. He has been in practice with three partners in Skibbereen, a small town in West Cork since 1976. He is 47 years old and is married with three children. In 1984 he drafted the constitution of the new Irish College and acted as it´s first Chairman of Council from 19844 - 1987. He is a member of the executive of WONCA, of the council of the Royal College of General Practitioners, and the Irish member of the European Academy of Teachers in General Practice. He is also a core member of EQuiP - the European working party on Quality Assurance established by WONCA. Key words: medical education. LB05958TB//AM Österlin, Anna-Karin. Kontinuitetsstudie vid distriktsläkarmottagningen i Anderslöv 1984 (5(3)) pp 112-113 AllmänMedicin Patient-läkarkontinuitet har debatterats ofta under senare år. Från allmänhetens sida har framförts synpunkter på att få träffa samma läkare var gång. Denna kontinuitetsstudie utgör ett projektarbete av en FV-läkare i allmänmedicin vid distriktsläkarmottagningen i Anderslöv. Undersökningen visar god kontinuitet i alla åldersgrupper, men framför allt i de högre åldrarna. Key words: primärvård, kontinuitet. LB05953T//AM "SFAM" Nya medlemmar i SFAM. SFAM gratulerar. Upprop om mikrodatorer. Riksstämman 1984. SFAM:s höstmöte i Skövde 1984 (5(3)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: SFAM, nya medlemmar. LB08628T//AM Borgquist, Lars. Krakau, Ingvar. Development of the primary health care organization in Sweden. 1996 (17(suppl 18)) pp 9-10 AllmänMedicin The purpose of this presentation is to analyse in general terms the development of the Swedish primary health care organization over the past 25 years. The basis is a concept which contains the three actual development phases and one possible future phase. Key words: development, primary health care organization, Sweden. LB08626T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Welcome to Stockholm! 1996 (17(suppl 18)) pp 2-3 AllmänMedicin The 3rd European Congress on Family Medicine/General Practice, WONCA, in Stockholm The focus of the congress is continuous medical education - CME - in family medicine/general practice. More specifically, the congress addresses the professional development of the individual doctor throughout his/her career, from a variety of perspectives. Rubriker: Great changes in Europe New developments in CME The additional themes The individual in clinical practice Medical tropics of interest to the family physician/general practitioner The family physician/general practitioner and the human sciences Free-standing papers and posters Participation of the industri. SEARCH WORDS: Kongresser. LB08459T//AM Westman, Göran. Regionalt stöd till kvalitetsutveckling. 1996 (17(suppl 17)) pp 8-8 AllmänMedicin MAAG Department of Health publicerade 1990 ett förslag med rubriken "Medical Audit in the family practitioner services". Den gav förutsättningar för att bygga upp en organisation för att lokalt/regionalt utveckla metoder för kvalitetssäkring/kvalitetsutveckling i allmänläkarvården. I juli 1993 kom "Clinical audit - meeting and improving standards for health care". Den markerade övergången från den kvalitetssäkring som betonade uniprofessionell medicinsk läkarvård till att omfatta alla yrkesgrupper engagerade i vården av patienter. Lokalt organiserades MAAG-grupper (Medical Audit Advisory Groups) för att underlätta, stödja och medverka i program för kvalitetssäkring/kvalitetsutveckling. Key words: MAAG, kvalitetsutveckling, regionalt stöd. LB08630T//AM Mattsson, Bengt. Life-long learning - some personal experiences from different countries. 1996 (17(suppl 18)) pp 13-14 AllmänMedicin Once a wise colleague characterised the ideal doctor in the words: "The good doctor is the perpetual student". The good doctor should be a person who is able to reconsider an to ask questions, a person who no ever acquires and attitude of self-sufficiency, but has condour, curiosity and interest in the unknown as a lodestar. Rubriker. Israel Estonia. Key words: life-long learning, personal, Israel, Estonia. LB08464T//AM Holmquist, Lennart. Mottagning med verksamhetsuppföljning. 1996 (17(suppl 17)) pp 15-15 AllmänMedicin England har inte bara dimma och regn. Ibland är det vårsol och värme. Körsbärsträden och magnolian stod i full blom när vi gjorde studiebesök på en engelsk femläkarpraktik i utkanten av Leicester. Verksamhetsuppföljning årligen rapport omfattar: - Kommunprofil med områdets demografi. - Arbetsinnehåll och besöksstatistik. - Jourbesök. - Produktionsuppgifter från prevention. MHV och BHV. - Cytologi och vaccinationer. - Uppföljning av fund holding avtalet dvs vårddagar, vårdkostnader m m på sjukhuset. - Remissfrekvens och remissmönster. - Rapport från distriktssköterskornas arbete. - Diverse projekt för kvalitetsutveckling tex handläggning av diabetes, astma, thyroideasjukdomar, telefontillgänglighet, väntetider m m. - Läkemedelsförskrivning. Uppgifterna samlas in av mottagningens personal men bearbetas och sammanställs central. Resultaten redovisas så att mottagningen är identifierbar. Den enskilde läkaren kan få uppgifter om sitt eget arbete och jämförelsetal med kommun resp mottagning. Key words: studiebesök, Leicester. LB08623T//AM Almqvist, Catarina. Lindqvist, Rune. Varför är vi mer liberala med antibiotika under jourtid? 1996 (17(4)) pp 219-220 AllmänMedicin I en studie på Tumba vårdcentral undersöktes handläggningen av 240 patienter som sökt för luftvägsinfektion under dag- respektive jourtid. Under dagtid förskrevs antibiotika till 47 procent av infektionsfallen jämfört med 71 procent under jourtid. Dagtid användes laboratorieprov (blodprov) i 27 procent, odling i 8 och räntgen i 5 procent av fallen. Jourtid utfördes inga röntgenundersökningar eller odlingar, blodprov endast i tre procent. Aktiv expektans rekommenderades i 41 procent av fallen dagtid jämfört med 6 procent under jourtid. Bättre laboratorieresurser och ett ökat användande av dessa under jourtid skulle tillsammans med en samordning av strategin mellan deltagande vårdcentraler kunna bidra till skärpt diagnostik och mindre antibiotikaförskrivning. Key words: antibiotika, jourtid. SEARCH WORDS: Vårdcentraler; Antibiotika; Läkemedelsanvändning; Läkemedelsförskrivning; Remiss och konsultation; Luftvägsinfektioner. LB08462T//AM Westman, Göran. André, Malin. Universitetets stöd till kvalitetsutveckling. 1996 (17(suppl 17)) pp 12-13 AllmänMedicin Dr Baker är chef vid Eli Lilly National Clinical Audit Centre, som samlokaliserat med och ingår i Institutionen för allmänmedicin vid universitetet i Leicester. Deras verksamhetsområden är forskning och utveckling inom kvalitetsutveckling, metodutveckling och beteendeförändring som följd av kalitetsutveckling. Deras definition av kvalitetssäkring var: systematisk och kritisk analys av vård. De har utvecklat protokoll för uppföljning av olika sjukdomar och man utbildar handledare. verksamheten är i princip helt externt finansierad genom läkemedelsföretaget Eli Lilly National Clinical Audit Centre samt staten som skjuter till en del pengar. Kontraktet med läkemedelsföretaget löper över fem år. Ett antal projekt knutna till institutionen redovisades. Key words: kvalitetsutveckling, Leicester. LB08632T//AM Toombs, S Kay. The individual in clinical practice. 1996 (17(suppl 18)) pp 19-22 AllmänMedicin Dr Kay Toombs is Associate Professor of Philosophy at Baylor University in Texas. She is author of "The Meaning of Illness: A Phenomenological Account of the Different Perspectives of Physician and Patient" and co-editor of "Chronic Illness: " From Experience to Policy". She has also published numerous articles in medical and philosophical journals. She combines her background in phenomenology with her experience as a multiple sclerosis patient in reflecting on the experience of illness and disability, the phenomenology of the body, the care of the chronically ill, and the relationship between health care professionals and patients. Key words: clinical practice. LB08456T//AM Granvik, Mats. Läkares råd om rökstopp - en potential i folkhälsoarbetet? 1996 (17(2)) pp 109-111 AllmänMedicin Att redovisa hur ofta rökvanorna diskuterats med blodtryckspatienter har föreslagits som ett kvalitetsmått. Att gå ett steg längre och redovisa hur stor andel patienter med högt blodtryck som är rökfria skulle kunna ses som ett resultatmått. I artikeln belyses detta med data från Dalarna. Resultatet kan tolkas som att läkares hälsoråd lett till signifikant färre dagligrökare bland personer med diabetes, högt blodtryck kärlkramp eller andra hjärtbesvär i åldersgruppen 50-59 år. Studien pekar dock på att läkare bör kunna ta upp rökfrågan oftare. Key words: rökstopp, folkhälsoarbete, läkares råd. SEARCH WORDS: Vuxna; Åldersfaktorer; Stroke; Diabetes; Hälsofrämjande åtgärder; Högt blodtryck; Livsstil; Medelålders; Läkare-patient-relationer; Vårdkvalitet; Enkät; Rökning; Rökavvänjning; LB08634T//AM Fugelli, Per. General practice and society - an interactive tale. 1996 (17(suppl 18)) pp 26-28 AllmänMedicin Per Fugelli, 53 years old, has worked as a general practitioner for three years in an Arctic fishing community in Northern Norway and for three years in Norwegian Lapland. From 1984-91 he was professor of general practice at the University of Bergen. Since 1992 professor of social medicine at the University of Oslo. His main research focus is now on the interface between medicine, politics and culture. Key words: general practice, society, interactive tale. LB08473T//AM Järhult, Bengt. Implementering av vårdprogram. 1996 (17(suppl 17)) pp 31-32 AllmänMedicin Samtal med Hetty Wemekamp, allmänläkare och medlem i den grupp inom NHG som arbetar fram undervisningprogram. Som exempel på implementering av vårdprogram fick vi pröva en del av ett utbildningsprogram om acne. Acneprogrammet är avsett för allmänläkare som i ett område samlas i grupp. Man har några preciserat gruppstorleken. Vissa översikter vände sig till 20 allmänläkare medan mer självinstruerade avsnitt och grupparbeten skulle göras i mindre grupper, ofta mellan 6-12 personer. Det för mig påfallande var programmets genomtänkta pedagogiska uppläggning, med tydliga instruktioner till gruppledaren, med väl förberedda hjälpmedlen typ slides och bilder och att programmets genomförande i princip kunde bäras av allmänläkargruppen själv. Det hindrade inte att man föreslog samverkan och experthjälp från t ex apotek i form av apotekare/receptarie eller specialist. Rubriker: Förena kvalitetssäkring och fortbildning En fallbeskrivning Mina reflektioner Key words: implementering, vårdprogram. LB08619T//AM Andersson, Kjell. Utveckling av vårdprogram och checklista för diabetesvården i Saint Vincent-deklarationens anda 1996 (17(4)) pp 203-207 AllmänMedicin I och med datoriseringen på Vårby vårdcentral 1992 uppstod behov av att även utveckla en så kallad checklista för diabetesvården. Den tidigare pappersbaserade checklistan reviderades utifrån nya riktlinjer och den anpassades även till datorjournalen. Mitt projektarbete handlar om utvärderingen av arbetet med att utarbeta så kallade vårdprogram och checklistor. Jag har också studerat eventuella effekter på diabetesvården, läkarnas följsamhet till vårdprogrammet och i hur stor grad man som läkare reagerar på ett avvikande provsvar. Slutligen har jag skapat förutsättningar för jämförande studier med större material. Key words: diabetesvård, checklista, Saint Vincent-deklarationen. SEARCH WORDS: Diabetes; Utvärderingsstudier; Terminologi; Läkarpraxis, klinisk. LB08633T//AM Gené Badia, Joan. General practice/family medicine in the new Europe - changes and challenges. 1996 (17(suppl 18)) pp 23-25 AllmänMedicin Joan Gené Badia, 41 years old, married, with two daughters. Specialist in Family and Community Medicine, practising as a GP in Castelldefels (Barcelona). Secretary of the journal " Atención Primaria" and director of the journal "Cuadernos de Gestión. Former president of the Catalan Society of Family Doctors and former member of the Group of Eight. Currently involved in under-graduate and post-graduate training and in the TACIS and PHARE programmes. Key words: general practice, family medicine, changes, challenges, Europe. LB08613T//AM Alm, Gunnel. Thorén, Elisabeth. Håkansson, Anders. Fortbildningsenkät till Kronobergs distriktsläkare 1996 (17(4)) pp 189-190 AllmänMedicin Under januari 1996 utskickades en fortbildningsenkät till samtliga 84 ordinarie distriktsläkare inom Landstinget Kronoberg. Svarsfrekvensen blev 76 procent. I genomsnitt användes 8,1 procent av arbetstiden för fortbildning, och nästan lika mycket fritid som arbetstid lades på fortbildning. Drygt 60 procent var nöjda med fortbildningsutbudet, men endast 27 procent tycket att de fick tillräckligt med fortbildning för egen del, främst därför att de inte ansåg sig kunna vara borta från patientarbetet i större utsträckning. Landstinget had arrangerat 60 procent av fortbildningen. Hela 90 procent av distriktsläkarna ville få till stånd FQ-gruppverksamhet, med tre timmar långa träffar för 7-8 kollegor ungefär var femte vecka. Key words: fortbildningsenkät, Kronoberg, distriktsläkare. SEARCH WORDS: Vidareutbildning, läkare; Primärvård; Enkät. LB08453T//AM Molin, Lars. Faergemann, Jan. Viktigt med riktig diagnos vid behandling av nagelsvamp 1996 (17(2)) pp 93-95 AllmänMedicin Allylaminer är syntetiska medel mot svampinfektioner. En allylamin för peroralt bruk, terbinafin, har fått stort användningsområde. Den kliniska effekten är betydlig bättre än tidigare tillgängliga medel. Särskilt gäller detta nagelsvamp. Vid utbredd nagelsvamp och särskilt när hela nageln är angripen är det endast peroral behandling som är tillräckligt effektiv. Den höga läkningsfrekvensen och låga recidivrisken vid behandling med terbinafin får dock inte leda till en överkonsumtion. Det är därför nödvändigt att behandling endast initieras efter korrekt mykologisk diagnos. Key words: nagelsvamp, diagnos, behandling. SEARCH WORDS: Läkemedelstillförsel genom munnen; Antisvampmedel; Hudsjukdomar på händerna. LB08472T//AM Lindman, Anders. Vårdprogramarbete i Holland - teori och praktik. 1996 (17(suppl 17)) pp 29-30 AllmänMedicin Samtal med Jaap Querido, sekreterare vid Standard Advisory Board, NHG. Arbetet med vårprogram började i Holland i mitten på 50-talet. Man arbetade då med lokala vårdprogram i perspektivet "nerifrån och upp". Det ledde så småningom fram till ett mer eller mindre virrvarr av lokala vårdprogram med olika kriterier, standards etc. Ur detta uppstod kravet på att ta fram och sätta nationella standards. Rubriker: Tillvägagångssätt Uppifrån och ner eller nerifrån och upp Viktiga faktorer Exempel på vårdprogram Karakteristika Standards för febrila barn Avslutning Key words: vårdprogramarbete, Holland, teori, praktik. LB08452T//AM Umefjord, Göran. Kurser & konferenser. Fortbildning för familjeläkare i USA 1996 (17(2)) pp 89-90 AllmänMedicin Fortbildningsfrågan har de senaste åren varit en viktig och omdiskuterad fråga i den svenska distriktsläkarkåren. Inom många, för att inte säga de flesta, områden har inflytanden från USA varit mycket starka, och påverkat det svenska samhället en rad avseenden. Detta gäller dock knappast sjukvårdssystemet, med undantag för den medicinsk-tekniska sidan. Icke desto mindre är det av intresse att ta del av hur de amerikanska allmänläkarna (family physicians) bedriver sin fortbildning. Författaren deltog i en cirka 200 personer stor skandinavisk delegation till American Academy of Family Physicians´ (AAFP) årliga vetenskapliga sammankomst i Anaheim utanför Los Angeles i september 1995. Key words: fortbildning, familjeläkare, USA. LB08617T//AM Ekedahl, Anders. Tvärsnittsstudier på apotek kan ge information om vilka läkemedelskombinationer som används 1996 (17(4)) pp 198-200 AllmänMedicin I de svenska rekommendationerna för behandling av astma kommer långverkande beta-2-stimulerare (salmeterol) in först som tillägg till underhållsbehandling med inhalationssterioider. I Sverige saknas lokal och regional statistik över vilka läkemedelskombinationer som används. Tvärsnittsstudie på apotek visar att det är vanligt att patienter med salmeterol inte har underhållsbehandling med inhalationssteroider. Key words: astma, läkemedelskombinationer. SEARCH WORDS: Tonåringar; Adrenerga beta-stimulerare; Vuxna; Äldre; Albuterol; Barn; Förskolebarn; Tvärsnittsstudier; Läkemedelskombinationer; Läkemedelsanvändning; Spädbarn; Medelålders; Apotek. LB08050T//AM Andersson, Dan. Behandling av hyperlipidemi - kommer allmänmedicinen att agera utifrån aktuella vetenskapliga rön? 1996 (17(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Lagom till sommarsemestern 1995 presenterade Läkemedelsverket sina nya rekommendationer avseende behandling av blodfettrubbningar. I flera avseendens skiljer sig de nya råden från de tidigare från 1988. Mycket fettbemängt blod har runnit genom kärlen på många patienter under dessa sex år. Inte alltid har det rått enighet om vad som skall göras åt dessa patienters dyslipidemi. Läkemedelsverkets gamla råd (1) att inleda behandling med resiner har följts av allt färre läkare och sannolikt av ännu färre patienter. SEARCH WORDS: Kolesterolsänkande medel; Allmänmedicin; Hyperlipidemi; Lovastatin; Riktlinjer i praxis. LB08055T//AM Björkelund, Cecilia. Möte i Uppsala - en allmänmedicinsk dag tillägnad Gösta Tibblin 1996 (17(1)) pp 15-15 AllmänMedicin En av de sista dagarna i september 1995 bjöd Allmänmedicinska institutionen i Uppsala och Hässle Läkemedel in till en allmänmedicinsk dag tillägnad Gösta Tibblin. Vi var många som fick förmånen att dels avnjuta en hel dag späckad med vetenskap, del hylla Gösta ordentligt och tacka för alla insatser han gjort för svensk allmänmedicin. Att han nu pensionerar sig som professor i Uppsala innebär inte att hans ständiga nytänkande och kreativa framsynthet upphör att påverka allmänmedicinen. Flera av inslagen under dagen visade att Göstas tankar under lång tid framöver kommer att ha stor inverkan på hälso- och sjukvården i Sverige. Key words: allmänmedicinsk dag, Gösta Tibblin. LB08463T//AM Järhult, Bengt. Besök på tre allmänläkarmottagningar. 1996 (17(suppl 17)) pp 14-14 AllmänMedicin Vi åkte genom ett böljande vårlandskap ett par mil utanför Leicester till ett samhälle, med 7000-8000 invånare, rätt välbeställt med endast (efter engelska mått) 5,5% arbetslöshet och med 1% invandrare. Där mötte oss Dr Lahti, själv med indisk bakgrund, och hans förtjusande administratör. Lokalerna för mottagningen tycktes vara inrymda i en nedlagd bensinstation som skulle fått den svenska yrkesinspektionen att omedelbart stänga arbetsplatsen. Det var trångt, kallt, rörigt och utrustningen var undermålig men stället var inte utan trivsel. Key words: allmänläkarmottagningar, studiebesök. LB08454T//AM Inga, Agneta. Parfa, Esther. Pirak, Beatrice. Olsson, Peter. Att vilja vara frisk. Hur möter vi unga astmapatienter? 1996 (17(2)) pp 97-102 AllmänMedicin Var tionde ung vuxen anges lida av astma. Här redovisas diskussionen från en intervju-undersökning inriktad på yngre astmatikers syn på symtom och behandling. Avgörande för att få en förtrolig relation med vårdteamet är att patienternas symtom från början tas på allvar. Diagnostiken måste få ta tid. I dialog med patienten måste terapeuten ta reda på hur patienten förhåller sig till sina besvär. Först då kan informationen anpassas och bli meningsfull. Försöken att motivera till rökstopp måste fortsätta. SEARCH WORDS: Anpassning, psykologiskt; Tonåringar; Vuxna; Astma; Attityd hos hälsovårdspersonal; Attityd till hälsa; Kommunikation; Sjuksköterska-patientrelationer; Sjuksköterska-patientrelationer; Vårdlag; Patientinformation Enkät. LB08610T//AM//LB Lindström, Kjell. Berg, Lars. Medicinsk kvalitetsrevision i primärvård 1996 (17(4)) pp 178-179 AllmänMedicin Arbetet med kvalitetsutveckling i primärvård håller på att ta fart. I Medicinska kvalitetsrådet (MKR), SFAM, DLF, och bland kollegor förs en debatt om hur man skall gå tillväga och vilka metoder som är lämpliga. utvecklingen på kvalitetsområdet går fort och det finns olika uppfattningar. Key words: kvalitetsrevision, primärvård, SFAM. SEARCH WORDS: Medicinsk revision; Primärvård; Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård. LB08611T//AM De Fine Licht, Eva. Holmberg, Kerstin. Om skavande krukor eller Lars Ahlin i våra hjärtan - tankar från Experimentorseminariet i Sigtuna 1996 (17(4)) pp 183-183 AllmänMedicin Efter en stilla promenad från busshållplatsen i Sigtuna med knarrande snö under skosulorna, framträder en klosterliknande byggnad och vi letar oss fram till något som kanske är ingången. Jodå, innanför järngrinden finner vi en dam som välkomnar oss till en stilla atmosfär. Tilldelade rum med väsensskilda namnen "Västersol" respektive "Göransson", vandrar vi in i en andaktsfull miljö med stora salar fyllda med aktiviteter. Key words: Experimentorseminarie, Sigtuna. LB08620T//AM Åslund-Österberg, Ann-Mari. Marklund, Bertil. Goldsack, William. Glingert, Hans. Kumlin, Hans. Olsson, Sverker. Patienter i kris. En studie av traumatiska kriser bland patienter på vårdcentral 1996 (17(4)) pp 209-212 AllmänMedicin En studie av frekvens, orsak och åtgärd vid traumatiska psykiska kriser bland patienter som sökt distriktsläkare på en vårdcentral i en medel stor mellansvensk stad under åtta månader 1994. Key words: patienter, kriser, vårdcentraler. SEARCH WORDS: Tonåringar; Vuxna; Åldersfaktorer; Äldre; Vårdcentraler; Krisbehandling; Livsavgörande händelser; Medelålders; Primärvård; Könsfaktorer; Stress, psykologisk. LB08615T//AM Sjönell, Göran. Kritisk granskning av "folkhälsoarbetet" 1996 (17(4)) pp 4 AllmänMedicin Kjell Lindström skriver i detta nummer av AllmänMedicin och frågar efter mitt motiv till att ifrågasätta delar av det fr.a. primärpreventiva arbetet i Sverige. Hans egen slutsats är att jag har några dolska privatekonomiska intressen för mitt granskande arbete och att jag inte ens drar mig för att använda medveten lögn i min kamp. Kjell Lindström anklagar sålunda mig för bedrägeri (uppsåt att skada!) - en mycket allvarlig och onödig anklagelse. Key words: granskning, folkhälsoarbete. LB08465T//AM Björgell, Astrid. En mottagning med Fund Holding-avtal. 1996 (17(suppl 17)) pp 16-18 AllmänMedicin Hälsocentralen Uppingham Road Health Centre Studiebesök. Rubriker: En mottagning med Fund Holding-avtal Utbildningsläkare Vårdlag Befolkningsunderlag och besöksfrekvens Tidsbokning och uppläggning av arbetet Barn- och mödrahälsovård Jourtjänstgöring Journalföring Läkemedelsförskrivning Kvalitetssäkring Patientinformation och vårdgaranti. Key words: studiebesök, Hälsocentralen Uppingham Road Health Centre. LB08470T//AM Lindman, Anders. Westman, Göran. Universitets stöd i kvalitetsutveckling. 1996 (17(suppl 17)) pp 25-26 AllmänMedicin Samtal med Prof. Richard Grol, Centre for research on Quality in General Practice, W.O.K. Rubriker : Bakgrund Pengar och läkemedelsindustrin Reglering av kvalitetsutveckling Metoder för kvalitetsutveckling inom allmänmedicinen Kollegiala grupper för kvalitetsutveckling Kollegial kvalitetsrond Att förändra beteendet Utvärdering av vårdprogram Nationell utvärdering Reflektioner. Key words: universitetsstöd, kvalitetsutveckling, Holland. LB08469T//AM Järhult, Bengt. Tendenser inom allmänmedicin och kvalitetsutveckling i Holland. 1996 (17(suppl 17)) pp 24-24 AllmänMedicin Det finns problemartad men också utvecklande spänning mellan den vetenskapliga grenen NHG och den fackliga grenen LHV. I triaden utbildning-genomförande-utveckling står framför allt NHG för utvecklingsarbetet och för en uppföljning av vad utbildningsprogram och utvecklingsarbete verkligen resulterar i . Den fackliga grenen har ett huvudansvar för genomförandet, implementeringen. Det gick inte att ta miste på att NHGs centrala departement med sina 17 tjänstemän hittills haft ett fast grepp i utbildnings- och utvecklingsfrågor för de holländska allmänläkarna. Key words: Holland, allmänmedicin, kvalitetsutveckling. LB08468T//AM Holmquist, Lennart. Husläkare i Holland. 1996 (17(suppl 17)) pp 22-23 AllmänMedicin Den holländska hälso- och sjukvården kan indelas i fyra olika delar: - Barnhälsovård, mödrahälsovård, skolhälsovård och vaccinationsprogram. Dessa är vanligen privat organiserade. - Husläkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor, apotekare, socialarbetare, hemsjuksköterskor. Drivs både i enskild regi och av ideella organisationer och stiftelser. - Mentalsjukhus, sjukhem, konvalecenthem är oftast statliga. - Universitetssjukhusen drivs av staten. Övriga sjukhus drivs utan vinstintresse av ideella eller religiösa stiftelser. Key words: husläkare, Holland. LB08455T//AM Pedersen, Christian. Astma bronchiale på skolans högstadium - hur mycket vet lärarna? 1996 (17(2)) pp 105-106 AllmänMedicin Under hösten 1993 genomfördes en anonym enkätundersökning bland 78 skollärare i Ljungby kommun med målet att klarlägga lärarnas kunskaper om astma. 82 procent av lärarna deltog. Resultatet har jämförts med liknande undersökningar från England och Danmark. Sammanfattningsvis var lärarnas kunskaper ganska dåliga men i nivå med undersökningsresultaten från England och Danmark. Möjligen utmärkte enstaka lärargrupper sig positivt. Tidigare erhållen utbildning om astma visade sig ej ha effekt på kunskapsnivån. Key words: astma bronchiale, skolans högstadium, lärare. SEARCH WORDS: Vuxna; Astma; Danmark; England; Kunskap, attityder, vanor; Medelålders; Enkät; Skolor; Sverige; Undervisning. LB08466T//AM Persson, Leif. Kvalitetssäkring i samverkan med sjukhusen. 1996 (17(suppl 17)) pp 19 AllmänMedicin Studiebesök på General Hospital Leicester. Samtal med Liz Shears, Sue Thomas, Mike Kelly. Key words: studiebesök, kvalitetssäkring, General Hospital, Leicester. LB08471T//AM Björgell, Astrid. Olika arbetssätt bland allmänläkare. 1996 (17(suppl 17)) pp 27-28 AllmänMedicin Föreläsning av Henk Mokkink, Department of General Practice & Family Medicine, Nijmegen University. Rubriker: Metoder allmänläkares arbetssätt Läkemedelsförskrivning och remitteringsfrekvens Allmänläkarnas attityder Patientmätningar Resultat Integrerare Utförare Icke utförare Lärobok Kollegial grupp för kvalitetsutveckling. Key words: arbetssätt, allmänläkare, Holland. LB08451T//AM Mattsson, Bengt. "Om jag bara haft mer tid" - Ett vetenskapligt bidrag till frågan om vad tiden betyder i allmänläkarkonsultationen 1996 (17(2)) pp 85-89 AllmänMedicin Doktorsavhandlingar från primärvården. I september 1995 disputerade distriktsläkaren Sven-Olof Andersson, Mariehems vårdcentral, Umeå, och institutionen för allmänmedicin, Umeå universitet, på en avhandling med titeln: "Time and general practice consultations - aspects of length, attendance and quality". Opponent var professorn i allmänmedicin i Helsingfors, Matti Klockars, och i betygsnämnden fanns bland andra professor Gösta Tibblin, Uppsala. Ordförande var professor Birgitta Hovelius, institutionen för allmänmedicin. Handledaren, lektor Bengt Mattsson, ger här en sammanfattning av respondentens arbete. Key words: allmänläkarkonsultation, tid. LB08672TB//AM Lundgren, Hans. Eliasson, Gösta. Olsson, Björn. Wiborgh, Meta. Lokala SFAM ställer krav och ger nya möjligheter till utveckling 1996 (17(3)) pp 117-120 AllmänMedicin Rubriker: I Lokalt SFAM - verksamhet och ansvar Organisation Funktion Medlemskap Relationer Skall också kunna II Lokalt SFAM - kommunika-tion, nätverk och remisser. III Sponsring och etik IV Förslag till representativ demokrati Sammanfattning. Key words: SFAM, krav, utveckling. LB08671T//AM André, Malin. Gröna ängar och gula maskrosor 1996 (17(3)) pp 116-116 AllmänMedicin Den samlade bilden av allmänläkar-fortbildning i Sverige är imponerande med lokala SFAM-förening i alla län utom ett, och med omkring 150 FQ-grupper. entusiasmen är stor. Initiativtagarn har gjort stordåd. Det var ett stimulerande möte med öppna diskussioner. Key words: uppföljning, initiativseminarier, allmänläkare, SFAM. LB08674T//AM Wiborgh, Meta. Hensjö, Lars-Olof. Reform på recept 1996 (17(3)) pp 124-125 AllmänMedicin Svensk Förenings för Allmänmedicin remissvar, SOU 1995:122 Främst belyses följande frågeställningar: 1. Läkemedelsförmånens konstruktion och dess olika konsekvenser, bland andra sociala. 2. Frågan om en ny prismyndighet. 3. Läkemedelskommittéerna (LK) . formalisering av LK . LKs medicinska synpunkter versus budgetkontrollfunktion . finansiering av LK 4. Införande av förskrivningsregister. Key words: reform, recept. LB08673TB//AM Söderström, Margareta. Att skriva en projektansökan - SFAM Post.doc utbildar 1996 (17(3)) pp 121-123 AllmänMedicin Rubriker: En bra ansökan Projektplanen bör innehålla Meritlistan Liten peng värd mer Key words: projektansökan. LB08675T//AM Andersson, Dan. Om jakten efter den "yttersta sanningen".. 1996 (17(3)) pp 126-128 AllmänMedicin Göran Sjönell har reagerat på (1) att jag i AllmänMedicin 1/96 (2) tagit upp och diskuterat genomförandet av Läkemedelsverkets (LMV) rekommendationer om behandling av hyperlipidemi (3). Jag anser att dessa nya rekommendationer utgör en klar förbättring jämfört med de som funnits från 1989. De sammanfattar flera års vetenskaplig diskussion och de ger goda och användbara råd om hur och när behandling av dyslipidemi bör ske. Key words: läkemedelsindustrianknutna allmänläkare, LMV rekommendationer. LB08676T//AM Gunnarsson, Christer. Källkvist, Anna. Vart tog debatten om utbildningsenhetens kvalitet vägen? 1996 (17(3)) pp 131-131 AllmänMedicin Att bedöma hur våra flera hundratals utbildningsenheter ska kunna värderas jämförbart, rättvist och kostnadseffektivt blir en utmaning för SFAMs revitaliserade SPUR-råd. Key words: utbildningsenheten, kvalitet. LB08460T//AM André, Malin. Studiebesök vid Nottinghamshire MAAG 1996 (17(suppl 17)) pp 9-10 AllmänMedicin Samtal med MAAG-administratör Kris Murray och allmänläkaren JS Bilkhu, Healthcentre Redcliffe-On-Trent, Nottingham. Key words: MAAG, studiebesök, Nottinghamshire. LB08608T//AM Lundgren, Hans. Eliasson, Gösta. Olsson, Björn. Wiborgh, Meta. SFAM och lokalföreningarna - läs om förslag till stadgeändring! 1996 (17(4)) pp 173-174 AllmänMedicin Förslag till stadgeändring. Key words: SFAM, lokalföreningar, stadgeändring. LB08677T//AM Stålhammar, Jan. Doktorsavhandlingar från primärvården - Mats Foldevi Att skapa en grund för ett livslångt lärande 1996 (17(3)) pp 132-134 AllmänMedicin Vid en genomläsning av Mats Foldevis avhandling får man intrycket av att den utbildning han beskriver skapar en osedvanligt god grund hos studenterna att utveckla den kreativitet och nyfikenhet som stimulerar ett sådant förhållningssätt. Key words: general practice. LB08678T//AM Fornander, Jan. Cars, Håkan. Petersson, Christer. Håkansson, Anders. Utbildningsdagar för distriktsläkare - 16 års erfarenheter 1996 (17(3)) pp 135-135 AllmänMedicin Idag är allmänmedicinarnas fortbildning ett både viktigt och aktuellt diskussionsämne; individuell planering och gruppbaserad metodik förordas. Det bör då vara av allmänt intresse att ta del av kronobergarnas snart två decennier långa fortbildningshistoria; den baserar sig på kollektiv planering och katedral metodik. Key words: utbildningsdagar, distriktsläkare. LB08680T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1996 (17(3)) pp 139-140 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Ovanlig biverkan av TBE-vaccin (Karoline. Doxycykling och missfärgade tänder (Karoline) Interaktion Tyreoideahormon-Östrogen (Liv) ACE-Hämmare och Astma (Karoline) Vitamin A och Graviditet (Dric) Hemofer dyrt och saknar fördelar (Karoline. LB08461T//AM Persson, Leif. TQM - kvalitetsutveckling i ledningsperspektiv. 1996 (17(suppl 17)) pp 11-11 AllmänMedicin Samtal med Patricia Woollass, Hull, Department of Family Practice. Key words: TQM, kvalitetsutveckling, ledningsperspektiv. LB08447T//AM Sjönell, Göran. Hyperlipidemi, vetenskap och karismatiska figurer 1996 (17(2)) pp 73-74 AllmänMedicin Dan Andersson frågar i AllmänMedicin 1996 nr 1:-"kommer allmänmedicinen att agera utifrån aktuella vetenskapliga rön?" vid behandling av hyperlipidemi (1). Han åsyftar då den enligt honom, nu generellt accepterade teorin, att kolesterol är en oberoende riskfaktor vid aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom och att sänkning av kolesterolnivån med farmaka minskar såväl hjärtinfarktinsjuknande som total dödlighet. Detta påstående är ingalunda okontroversiellt eftersom kolesterolets kausalitet och sjukdomsalstrande mekanismer fortfarande är höljda i dunkel. Dessutom måste vetenskapliga rön alltid bedömas ur ett etiskt, praktiskt och ekonomiskt perspektiv innan de implimenteras i allmänläkarens vardag. Key words: hyperlipidemi, vetenskap, karismatiska figurer. LB08065T//AM Agréus, Lars. Multitrauma-kurser för glesbygdsdoktorer! 1996 (17(1)) pp 31-31 AllmänMedicin Vid den nordiska kongressen i allmänmedicin, våren 1995 i Uppsala, hölls ett seminarium om akutsjukvård i glesbygd. Vid eftersnacket kom de som dröjde sig kvar fram till att det finns ett stort behov av kunskap om och övning i hantverket med akut omhändertagande av traumapatienter och patienter med akuta luftvägshinder. Akutmedicin är vi mer drillade i - det är dessutom en mer "intellektuell" kunskap som man lättare kan tillgodogöra sig teoretiskt. Förvisso är även den moderna trombolysen en utmaning för en glesbygdsdoktor, men största ruelsen är ändå inför multitraumapatienten mitt i natten, ensam, utan helikoptrar och superspecialister. Key words: multitrauma-kurser, glesbygdsdoktorer. LB08682T//AM Pettersson, Bo. Husläkarreformen i ett segregerat område 1996 (17(3)) pp 149-153 AllmänMedicin Uppsala läns landsting införde husläkarsystemet vid årsskiftet 1993-94 och tänker fortsätta med budgetfördelningen på samma sätt i primärvården under 1996. All resurstilldelning för husläkarverksamheten sker från antal listpoäng. Listpoängen multipliceras sedan med en kapiteringsersättning, som är en av landets lägsta. Passiv listning har inte genomförts. Det teoretiska stödet för att denna modell skulle representera sjukvårdskonsumtion och vårdbehov i primärvård saknas. Key words: husläkarreformen, segregerat område. SEARCH WORDS: Vårdcentraler; Utvandring och invandring; Allmänmedicin; Sjukvårdsreform; Hälso- och sjukvårdsbehov; Fattigdom; Socioeconomic factors; Sverige. LB05949T//AM Larsson, Georg. Audiometrins roll vid otitkontroller i primärvården 1984 (5(2)) pp 79-79 AllmänMedicin I den aktuella otitdebatten har framkommit att audiometri på sina håll använts som enda kontroll efter akut mediaotit. Enligt den undersökning som här presenteras är detta inte adekvat. Det grundläggande är istället otoskopi. Audiogram tillkommer som stöd för diagnos i vissa fall. Key words: infektioner, otit, behandling, primärvård, debatt. LB08612T//AM Bergman, Birgitta. Havland, Tomas. SFAM(P)-kurs i höstrusk 1996 (17(4)) pp 184-187 AllmänMedicin Mötet med patienten stod i fokus under tre dagar i november-95 på Södertuna slott utanför Gnesta. Sexton allmänläkare från Sörmland träffades för att under inspirerad och kunnig ledning utveckla det instrument som vi dagligen använder självklart-men kanske inte alltid medvetet. Key words: SFAM(P)-kurs. LB08609T//AM Krakau, Ingvar. Årets Hippokratesmedealj till Gösta Tibblin 1996 (17(4)) pp 174-174 AllmänMedicin Key words: Hippokratesmedalj LB08622T//AM Hegardt, Gunilla. Rapport från en bosnisk kvinnogrupp i Kumla 1996 (17(4)) pp 215-216 AllmänMedicin Januari 1994 började jag arbeta som distriktsläkare på Korstamottagningen i Kumla efter sex år utan fast anställning. Under den tiden ägnade jag mig åt att lära känna andra vägar att arbeta som läkare. Det allmänt vedertagna begreppet "professionellt förhållningssätt" innebär att man betraktar i stället för deltar - d v s man håller en viss distans, ett avstånd till sin patient. Detta för att undvika så kallad sammanblandning eller identifikation, vilket skulle minska möjligheten att se klart. Key words: kvinnogrupp, bosnisk, Kumla. SEARCH WORDS: Bosnien-Herzegovina; Läkare-patientrelationer; Flyktingar; Socialt stöd; Stress, psykologisk; Kvinnor; Kvinnors hälsa. LB05959TB//AM Johansson, Ingvar. Allmänmedicinsk forskning - finns den? Några reflektioner av en lekman och vetenskapsteoretiker 1984 (5(3)) pp 114-118 AllmänMedicin Vissa saker i den allmänmedicinske läkarens typ av kompetens ger lätt upphov till tron att "allmänmedicinsk forskning" är en omöjlig begreppskombination. Artikeln argumenterar mot en sådan uppfattning. Detta sker genom att allmänläkaren i tur och ordning liknas vid en "hemmafixare", en tvärvetenskapsman, en hantverkare och en filosof. I samtliga fall visar det sig finnas specifika forskningsuppgifter som lämpar sig för allmänmedicinare. Därefter diskuteras också kortfattat på vilket sätt allmänmedicinaren kommer in i problemhärvorna kring såväl psykosomatiska sjukdomar som placeboeffekten. Key words: allmänmedicinsk forskning, filosof, placeboeffekt, psykosomatik, tvärvetenskap, tyst kunskap, remitteringsproblematik, vetenskapsteori. LB08614T//AM Lindström, Kjell. Apropå prevention och pinsamheter 1996 (17(4)) pp 193-194 AllmänMedicin Det är mycket glädjande att preventionens plats i primärvården har börjat diskuteras i AllmänMedicin tack vare inlägg från Dan Andersson (1), Lars Jerdén (2) och Göran Sjönell (3). Diskussionen är viktig och det är hög tid att vi distriktsläkare engagerar oss mer än hittills om vi anser att en del av folkhälsoarbetet ska bedriva inom primärvårdens ram. Rubriker: Grundproblemet Olika tolkningar Ekonomi Göran Sjönells syfte? Pinsamt? Key words: prevention. LB08616T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1996 (17(4)) pp 197-198 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Doxycyklinbehandling och synstörning (DRIC). Spiral och ektopisk graviditet (ELIS) Fototoxisk reaktion av PVC? (KAROLINE) LB08618T//AM Råstam, Lennart. Dental amalgam and exposure to mercury in children and adolescents 1996 (17(4)) pp 201-202 AllmänMedicin Den 1 juni 1995 disputerade Per Herrström på en avhandling om sambandet mellan amalgamfyllningar i tänderna, kvicksilverhalt i blodet och allergiska besvär hos barn och ungdom. Fakultetsopponent var professor Birgitta Hovelius. Avhandlingen var den tredje i ämnet allmänmedicin vid samhällsmedicinska institutionen i Malmö. Key words: amalgam, children, adolescents. LB08621T//AM Hellström, Olle. Allmänläkare, dela med er av er kunskap! 1996 (17(4)) pp 212-212 AllmänMedicin Hösten 1997 samlas vi på SFAM-mötet i Borlänge. Inför denna träff har organisationskommittén beslutat att utlysa en uppsatstävling. Vem, utbildningsläkaren, docenten, professorn eller praktikern beskriver mötet mellan patient och läkare bäst? Key words; SFAM, allmänläkare, kunskap. LB08624T//AM//LB Berg, Lars. Nytt från SFAM.dok 1996 (17(4)) pp 220-220 AllmänMedicin SFAM och SFAM.dok erbjuder, i samarbete med MIC (Medicinska InformationsCentralen vid Karolinska institutet) från och med den 1 september 1996 och i två månader framåt, SFAMs medlemmar fri tillgång till Medline via Internet. Sökningen i Medline sker med det nya programmet OVID, som är mycket användarvänlig och med "Web-interface". Har du sökt förut i Medline med textbaserade program kommer du att märka en enorm skillnad! Key words: Medline, Internet. LB08625T//AM Edvardsson, Ingrid. Recensioner 1996 (17(4)) pp 222-222 AllmänMedicin Key words: recension, Hälsopsykologi - aktivering av psykiska resursen vid sjukdom. Lisbet F Brudal. ISBN 91 44 48531x LB08831T//AM Rudebeck, Cars Edvard. Ett nationellt FQ-nätverk tar form 1996 (17(5)) pp 236-237 AllmänMedicin Under vinterhalvåret 1994-95 genomförde SFAM fyra initiativseminarier för fortbildningsintresserade allmänläkare i hela landet. Uppföljningsdagar arrangerades efter ett halvår. Rubriker: Lägesbeskrivning FQ-grupper Det allmänmedicinska mentorskapet Fortbildningsplaner Lokala projekt Framtiden Ekonomi Organisation Regionalt samarbete Indelade eller självvalda FQ-grupper? Gruppledarnas kompetensutveckling Nationellt FQ-seminarium Nationellt FQ-seminarium på Johannesbergs slott 20-21 mars 1997. Key words: FQ-nätverk, nationellt. SEARCH WORDS: Klinisk kompetens; Vidareutbildning, läkare; Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård. LB06194T//AM Bernesjö, Stefan. Bolander, Per. Edgren, Karin. Utbildning vid vårdcentral 1986 (7(6)) pp 259-259 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Utbildning av vårdpersonal är viktig ur många aspekter. Dels för att få hög vårdkvalité, dels för att få så god ekonomi som möjligt i verksamheten. Vidare kan den ge stimulans i och utveckling av arbetet. Primärvården har under senare år utvecklats och förändrats mycket. Tillskottet av personal har varit betydande. Som en följd av detta, har behovet av utbildning ökat. Vid Kristina vårdcentral i Kristinehamn har ett system av utbildningsaktiviteter växt fram. Key words: efterutbildning, handledning, internutbildning. LB08839T//AM André, Malin. Hegle, Tore. von Below, Bernhard. Distriktsläkare kvalitetsutvecklar diabetesvården - exempel från Dalarna 1996 (17(5)) pp 269-272 AllmänMedicin Distriktsläkare från 23 vårdcentraler i Dalarna har deltagit i ett gemensamt kvalitetsutvecklingsarbete. Med hjälp av kontaktläkare på varje vårdcentral har majoriteten av länets distriktsläkare därmed fått egen praktisk erfarenhet av arbete med systematisk kvalitetsutveckling. Distriktsläkarnas egna beslut i val av ämne har upplevts som viktig för engagemanget. Målsättning och förändringsarbete har utgått från den egna enheten och därigenom har varje arbetsplats arbetat utifrån sina egna förutsättningar. Deltagande läkare har uppskattat arbetssättet och menar att man vill använda sig av det igen. Ett fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete bör engagera hela arbetsgruppen som möter patienten. Key words; distriktsläkare, kvalitetsutveckling, diabetesvård, Dalarna. SEARCH WORDS: Vårdcentraler; Diabetes; Allmänläkare; Kvalitetsökning inom hälso- och sjukvård. LB05946T//AM Palm, Astrid. Palm, Ulf. Samspel primärvård-psykiatri 1984 (5(2)) pp 70-71 AllmänMedicin DUPLICATE ???? En minskning av patienttillströmningen till psykiatrin sedan en vårdcentral belägen inom sitt upptagningsområde öppnats, har konstaterats. Ett utökat samarbete med psykiatrin synes innebära att fler, tidigare inom psykiatrin ej kända patienter, med uppenbara psykiatriska besvär kommer till psykiatrin. Key words: samverkan, primärvård - psykiatri, utvärdering. LB08458T//AM Holmquist, Lennart. Allmänläkarorganisationen i England. 1996 (17(suppl 17)) pp 6-7 AllmänMedicin Grunden till den moderna engelska sjukvården lades 1948 genom NHS (National Health Services) NHS är det nationella skattefinansierade sjukvårdssystemet i England som skall garantera sjukvård för alla. Av tradition är det engelska sjukvårdssystemet centralstyrt från departementsnivå. Key words: allmänläkarorganisation, England. LB08457T//AM Hallberg, Hans. Recensioner. 1996 (17(2)) pp 111-112 AllmänMedicin Key words: recension, Psykosocial ohälsa i primärvården - allmänläkarnas bedömning av patienter med psykosocial problematik. Kent Karlsson. LB08448T//AM Sjönell, Göran. Apropå nihilism och kritisk granskning 1996 (17(2)) pp 77-78 AllmänMedicin Lars Jerden skriver i sitt inlägg "Preventionsmyter" under Debatt i AllmänMedicin nr 1/96 att jag ger uttryck för en nihilistisk hållning avseende primär prevention av kardiovaskulär sjukdom. Han avser vidare att mina åsikter om tobak är pinsamma, att jag drar extrema slutsatser på magert och fragmentariskt vetenskapligt underlag samt att jag argumenterar för att husläkarsystem kan minska befolkningens dödlighet. Underlaget för dessa påståenden kommer från min bok Husläkarfallet som Jerden påstår sig ha läst vilket, om så är fallet måste ha skett i all hast(1). Key words: nihilism, kritisk granskning. LB08442T//AM Hey, Mogens. Kompetensutvecklingsråd och fortbildningskatalog 1996 (17(2)) pp 60-63 AllmänMedicin 1996 är året då svenska allmänmedicinare får sin egen efterlängtade fortbildningskatalog. SFAM har utökat sin satsning på fortbildningen med ett nationellt kompetensutvecklingsråd (KUR). Rådet har fått klara och tydliga direktiv. Key words: fortbildningskatalog. LB08446TB//AM//LB Berg, Lars. Brorsson, Annika. Eliasson, Gösta. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Malmberg, Britt-Gerd. Widäng, Kenneth. Datorjournal - till nytta för vem? SFAM.dok resonerar 1996 (17(2)) pp 70-71 AllmänMedicin Vem skall styra utvecklingen av vilken medicinsk information som skall registreras och vilka data som skall tas ut? Vem förfogar över informationen? Skall administrativ personal producera rapporter beträffande medicinsk verksamhet till sjukvårdshuvudmännen? Kan datatekniker utan klinisk anknytning på några år utveckla journalen, ett arbetsinstrument, som vi har förfinat under generationer, i ett nytt medium. Key words: datorjournal. LB08445T//AM Wahlström, Rolf. Otillbörlig påverkan och oberoende fortbildning. Några ord och eftertankar till mina k. kollegor 1996 (17(2)) pp 67-69 AllmänMedicin Personliga reflexioner efter möte i Sigtuna 26 januari 1996 om "Farliga förbindelser", då vårt förhållande till läkemedelsindustrin diskuterades i regi av SFAMs nybildade etiska nätverk. Det följande ska läsas med ena ögat på de faktarutor som finns insprängda i artikeln. Men läs inte alla dessa rutor först, då kommer Du inte att veta vad Du ska tro. Key words: läkemedelsindustrin, reflexioner. LB08449T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1996 (17(2)) pp 81-83 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Minipiller och antibiotika (ELINOR) Paracetamol och anafylaxi (LIV) Marziné - Modern dokumentation saknas (KAROLINE) ACE-Hämmare och NSAID (LIV) Risk för Urtikaria? (LIV) LB08450T//AM Wessling, Anders. SSRI - behandlingsvinster att hämta? 1996 (17(2)) pp 83-84 AllmänMedicin Under 1995 blev antidepressiva läkemedel i allmänhet och selektiva serotoninåterupptaghämmare, SSRI, i synnerhet nyhetsstoff i många media. Man kan ha synpunkter på det sätt på vilket tidningar, radio och TV presenterade ämnet, men det går knappast att resa invändningar mot att saken uppmärksammats. Key words: SSRI, behandlingsvinster. LB09136T//AM Hellström, Olle W. Andra mål än diagnos i möten med patienter 1996 (17(6)) pp 317-321 AllmänMedicin I artikeln diskuteras ett förhållningssätt som kan hjälpa oss läkare att förstå våra patienters symtom. Naturvetenskapligt baserade modeller räcker inte alltid. Ofta är de missvisande. Det vi tolkar som symtom är ibland framgångsrikare att se som personliga uttryck. Tibblin (1) inser vikten av att allmänläkare lär sig att skilja mellan de intryck som hör till den biologiska kroppen och de som hänvisar till den upplevda kroppen. Rudebeck (2) lär oss hur den sjuke upplever kroppen och de uttryck känslan av sjukdom kan ta sig. Andra författare - McWhinney (3), Pendleton et al (4) Tate (5) och, inte minst, Balint (6) - har på olika sätt behandlat frågan hur läkare ska förhålla sig till symtom. Key words: diagnos, patienter. SEARCH WORDS: Kommunikation; Holistisk medicin; Läkare-patientrelationer; Allmänläkare; Psykosomatik; Remiss och konsultation; Litteraturöversikt. LB00169T//AM Pettersson, Bo. Rättelse av tabell: Pettersson B. Husläkarreformen i ett segregerat område 1996 (17(4)) pp 216-216 AllmänMedicin I AllmänMedicin nr 3 1996 sid 149 "Husläkarreformen i ett segregerat område" av Bo Pettersson, publicerades en tabell som tyvärr blev fel. Key words: husläkarreformen. LB09132T//AM Mattsson, Bengt. Zander, Luke. Kan vi lära något av engelska hemförlossningar? En intervjuundersökning av londonkvinnor som fött hemma 1996 (17(6)) pp 302-305 AllmänMedicin Att föda hemma är sällsynt i Sverige. I Holland och England är däremot hemförlossning vanligare och riskerna för komplikationer när man föder hemma har inte bedömts större än när man föder på sjukhus förutsatt att graviditeten är normal och förlossningen är planerad. Studien beskriver förlossningserfarenheter hos kvinnor i London som dels fött hemma och dels på sjukhus. Några av kvinnornas behov under förlossningen tycks kunna tillfredsställas bättre i hemmet än på sjukhus. Särskilt behovet av att kunna kontrollera sitt födande samt behovet av avskildhet tillmötesgås bra i hemmet. Artikeln kommenterar också primärvårdens möjligheter att stimulera till egna initiativ och till oberoende. Key words: förlossning, londonkvinnor. SEARCH WORDS: Vuxna; Attityd till hälsa; England; Hemförlossning; Graviditet; Enkät; Riskfaktorer. LB05943TB//AM Diderichsen, Finn. Resursfördelning mellan primärvårdsområden - Principer och alternativ 1984 (5(2)) pp 60-62 AllmänMedicin HSL ställer krav om en vård på lika villkor och en behovsbaserad planering. Samtidigt har vi sociala klyftor i ohälsans fördelning och geografiska skillnader i vårdutnyttjande till följd av olikheter i vårdutbud och skattekraft. Ett av de traditionella medlen att uppnå vårdpolitiska jämlikhetsmål har varit att fördela resurserna geografiskt efter behov. Med senare års utveckling av epidemiologiska data är det möjligt att utveckla metoderna för detta även på primärvårdsområdesnivå. Artikeln utgör en bearbetning av ett av föredragen vid distriktsläkarföreningens årsmöte i Sollefteå med tema "Att mäta primärvård". Key words: planering, primärvård, hälsopolitik. LB08829T//AM Källkvist, Anna. WHOs Charter för allmänmedicin i Europa 1996 (17(5)) pp 232-235 AllmänMedicin WHO har nu slagit fast: - Allmänläkarna utgör basen i Europas sjukvård. Detta är en förutsättning för a) lättillgänglig hälso- och sjukvård för alla på lika villkor och b) kostnadseffektivitet. Key words: hälsovård, sjukvård, WHO. SEARCH WORDS: Allmänmedicin; Världshälsoorganisationen. LB08830T//AM Olsson, Björn. "Har vi ingen annan fortbildning kan man väl inte begära att vi tar bort industrins bidrag..." 1996 (17(5)) pp 236-236 AllmänMedicin När det gäller vem som finansierar läkarkårens fortbildning är det av avgörande betydelse att finansiärens intressen inte får påverka innehållet. Detta är en linje som på intet sätt är ny eller kontroversiell, den är antagen av såväl Läkarförbundet som europeiska allmänläkarorganisationen UEMO. Att denna princip följs är mycket viktigt för vår trovärdighet i allmänhetens ögon. Key words: fortbildning. LB05957T//AM Chambert, Ingrid. Haglund, Bo. Lönn, Larserik. Svanström, Leif. Tillgren, Per. Primline databasen - en lathund 1984 (5(3)) pp 108-108 AllmänMedicin Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i primärvård avseende både förebyggande och vårdande verksamhet har ökat kraftigt i Sverige under senare år. Hälsovårdsenheten respektive Socialmedicinska enheten vid Institutionen för Socialmedicin, Vårdcentralen Kronan (VK)i Sundbyberg har till uppgift att vara ett stöd för primärvården i hela Stockholms landsting när det gäller FoU-arbete. För att möta behovet av erfarenhetsutbyte inom området har ett datorbaserat informationssystem utarbetats. Under en förprojekteringstid (1981-1984) har en modell tagits fram för en så kallad online databas - PRIMLINE (primary health care online) - med möjligheter till registrering och återvinning av böcker, tidskriftsartiklar, bokkapitel, särtryck, projektbeskrivningar, AV-medel etc. Utöver representanter från Institutionen för Socialmedicin, VK Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, har Bibliotekshögskolan i Borås deltagit i utvecklingsarbetet. Under arbetet har även fortlöpande diskussioner förts med Medicinska informationscentralen (MIC) vid KI. Det tekniska utvecklingsarbetet är i stort avslutat. Primline är upplagt på samma söksystem som Medline och ligger tillsammans med databaserna inom MEDLARS-systemet QZ, Stockholms universitets datacentral. För närvarande innehåller databasen cirka 1.500 poster, varav en viktig del av pågående FoU-projekt i primärvård. Möjligheter finns nu till samarbete mellan institutioner och utvecklingsenheter i tillskapande av en unik kunskapskälla till nytta för primärvårdens utveckling. Key words: primärvård. samhällsmedicin, forsknings- och utvecklingsarbete, information, informationssystem, dokumentation, Stockholm. LB08832T//AM Lindström, Kjell. Mer prevention och pinsamheter 1996 (17(5)) pp 241-241 AllmänMedicin Två uppgifter i Sjönells svar måste kommenteras ytterligare. Det första är att Göran Sjönell föredrar att behandla cystit framför att förebygga hjärtinfarkt och död hos patienter med hyperlipidemi därför att behandlingseffekten är bättre vid cystitbehandling. Det viktigaste för mig som läkare är att använda bästa möjliga behandling såväl preventivt som kurativt. Alltför ofta önskar jag att den behandling ja använder skulle vara effektivare. Allt är ju inte cystiter och tonsilliter. Key words: prevention. LB08833T//AM Sjönell, Göran. Angående värdering av vård 1996 (17(5)) pp 241-241 AllmänMedicin Kjell Lindströms senaste inlägg är att beteckna som ett "Goddag, yxskaft"- uttalande (svar på måfå...) (1). Min introduktion av cystit- och cystitbehandling i diskussionen om kolesterol och prevention var ett pedagogiskt exempel (undervisande...) (2). Som så mycket annat i preventionsdebatten missade Lindström även detta. Rubrik: Angående kalkyl av vårdkostnader Key words: värdering, vård. LB08441T//AM Lindman, Anders. Persson, Leif. EQuiP-WONCA Party on Quality Assurance in Family Medicine 1996 (17(2)) pp 57-58 AllmänMedicin I artikeln beskrivs en del av det arbete som utförs i de europeiska allmänläkarnas arbetsgrupp för kvalitetssäkring (EQuiP). Två svenska delegater finns med. Gruppen träffas i två årliga arbetsmöten. Däremellan sker arbetet i tre mindre grupper, som avhandlar medicinska kvalitetsindikatorer, datorjournaler respektive verktyg för kvalitetsutveckling. Avsikten är att publicera resultaten 1997. Gruppen har också genomfört två enkäter om kvalitetsarbete i Europa, varav den ene publiceras i bokform. Key words: Working Party, Quality Assurance in Family Medicine. LB08835T//AM Andersson, Sven-Olof. Söderström, Margareta. Hellénius, Mai-Lis. Har allmänmedicinen ogynnsamma forskningsvillkor? Rapport om en enkät till disputerade allmänläkare 1996 (17(5)) pp 249-252 AllmänMedicin Allmänmedicin är ett ungt ämne i den nuvarande akademiska traditionen. Den första professuren i ämnet inrättades i Uppsala 1982 och idag finns sex professurer i allmänmedicin. Ett ämnes utveckling är beroende av forskningsaktiviteten och forskningsinriktningen. De som disputerat och är verksamma inom ämnet utgör en kärngrupp vars arbete och forskning bland annat speglar ämnets utveckling. Därför är det av intresse att få en bild av disputerade allmänläkare och deras forskningsinriktning och arbetsvillkor. Key words: allmänmedicin, forskningsvillkor. SEARCH WORDS: Avhandlingar; akademiska; Allmänmedicin; Medelålders; Allmänläkare; Enkät; Register; Forskningsanslag. LB08836T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1996 (17(5)) pp 255-258 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Klorokin, malariaprofylax. Neuropati. B12, Cyankobolamin. ASA och thyreoideaprover (LIV). Viroser; antibiotika och utslag (ELINOR). Näsdroppar och krampbenägenhet (ELINOR). Två nya hjälpmedel vid smärta. Birgitta Olsson. Hjälp patienten att ta kontrollen över sin smärta. Lars-Olof Hensjö. Utdrag ur ifylld behandlingsplan Utdrag ur ifylld smärtdagbok. LB08837T//AM Romelsjö, Anders. Något om alkoholvanor och alkoholskador i Sverige i ett internationellt perspektiv 1996 (17(5)) pp 259-261 AllmänMedicin Alkoholkonsumtionen varierar avsevärt mellan olika länder. Den är lägre i Sverige än i många andra i-länder. Omfattningen av allvarliga alkoholskador variera i takt med alkoholkonsumtionen per vuxen invånare. Åtgärder som minskar totalkonsumtionen har som regel följts av minskat antal alkoholskador och är därför av central betydelse i hälsopolitiken. I Europa, den världsdel som har högst alkoholförsäljning, finns nu tecken på ökat intresse för att minska alkoholskadorna. Key words: alkoholvanor, alkoholskador, Sverige. SEARCH WORDS: Vuxna; Alkoholkonsumtion; Alkoholism; Europa; Hälso- och sjukvårdspolitik; Sverige. LB08838T//AM Romelsjö, Anders. Goda erfarenheter av att förebygga riskbruk av alkohol i primärvården 1996 (17(5)) pp 262-268 AllmänMedicin Ett trettiotal vetenskapliga studier från över tio länder visar god effekt av kortvarig enkel rådgivning till högkonsumenter av alkohol. De två största studierna har utförts i primärvården med fina resultat. Därför kan och bör primärvården spela en central roll i det alkoholförebyggande arbetet. Den stora utmaningen är nu att realisera detta i bred omfattning. Key words: riskbruk, alkohol, primärvård. SEARCH WORDS: Alkoholkonsumtion; Hälsoupplysning; Primärvård; Personal-patientrelationer. LB05956TB//AM Chambert, Ingrid. Haglund, Bo J A. Lönn, Larserik. Svanström, Leif. Tillgren, Per. Primline - möjligheten till snabbt erfarenhetsutbyte av forsknings- och utvecklingsarbete i primärvård 1984 (5(3)) pp 104-107 AllmänMedicin Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) i primärvård avseende både förebyggande och vårdande verksamhet har ökat kraftigt i Sverige under senare år. Hälsovårdsenheten respektive Socialmedicinska enheten vid Institutionen för Socialmedicin, Vårdcentralen Kronan (VK) i Sundbyberg har till uppgift att vara ett stöd för primärvården i hela Stockholms landsting när det gäller FoU-arbete. För att möta behovet av erfarenhetsutbyte inom området har ett datorbaserat informationssystem utarbetats. Under en förprojekteringstid (1981-1984) har en modell tagits fram för en så kallad online databas - PRIMLINE (primary health care online) - med möjligheter till registrering och återvinning av böcker, tidskriftsartiklar, bokkapitel, särtryck, projektbeskrivningar, AV-medel etc. Utöver representanter från Institutionen för socialmedicin, VK Karolinska Institutet och Stockholm läns landsting, har Bibliotekshögskolan i Borås deltagit i utvecklingsarbetet. Under arbetet har även fortlöpande diskussioner förts med Medicinska informationscentralen (MIC) vid KI. Det tekniska utvecklingsarbetet är i stort avslutat. Primline är upplagt på samma söksystem som Medline och ligger tillsammans med databaserna inom MEDLARS-systemet QZ, Stockholms universitets datacentral. För närvarande innehåller databasen cirka 1.500 poster, varav en viktig del är pågående FoU-projekt i primärvård. Möjligheter finns nu till samarbete mellan institutioner och utvecklingsenheter i tillskapandet av en unik kunskapskälla till nytta för primärvårdens utveckling. Key words: primärvård, samhällsmedicin, forsknings- och utvecklingsarbete, information, informationssystem, dokumentation, Stockholm. LB08840T//AM Falkenberg, Melcher. Övervikt är en riskfaktor för typ 2 diabetes - primärprevention enligt Kisa-modellen 1996 (17(5)) pp 273-276 AllmänMedicin Prevention av typ 2 diabetes berör tre olika nivåer - tertiär, sekundär och primär (Figur 1). En WHO Study Group har nyligen publicerat en rapport som berör möjliga förutsättningar avseende prevention av diabetes och dess konsekvenser, samt identifiering av områden som kräver ytterligare forskning (1). Key words: övervikt, typ 2 diabetes, primärprevention, Kisa-modellen. SEARCH WORDS: Tonåringar; Äldre; Diabetes, icke insulinberoende; Medelålders; Primärprevention; Riskfaktorer. LB08841T//AM Bengmark, Stig. Skjut inte mygg med kanoner - respektera muntorrhet 1996 (17(5)) pp 277-282 AllmänMedicin Muntorrhet tas ofta allt för lätt, både av läkare och sjuksköterskor. Tandläkare, som direkt kan iakttaga vad som sker vid muntorrhet, ser allvarligare på symtomet - munnen "rasar" och sjukdomar som karies och slemhinneinflammation ses ofta. Muntorrhet - speciellt om läkemedelsinducerad - är inte en isolerad företeelse, utan snarare ett symtom på en generell torrhet i hud, ögon, näsa, vagina, leder och allvarligast, i hela mag-tarmkanalen. Key words: muntorrhet. SEARCH WORDS: Saliv; Muntorrhet. LB09127T//AM Björkelund, Cecilia. Andersson, Dan. Allmänmedicinens roll i läkarutbildningen 1996 (17(6)) pp 288-288 AllmänMedicin Allmänmedicinsk handledning i Sverige får inom läkarutbildningen ofta högt betyg av studenter och AT-läkare, många gånger högre betyg än andra tjänstgöringar. Orsaken till detta kan vi bara spekulera kring, men det handlar sannolikt om flera samverkande faktorer. Vid vårdcentralerna har man inte upplevt det ständiga kandidatflödet och man har inte hunnit tröttna på handledningsuppgiften. Distriktsläkarna tar denna på större allvar än andra läkare och allmänläkarna är bättre på att lyssna på kandidaternas och AT-läkarnas speciella behov och anpassa handledningen till vars och ens personliga önskemål. Key words: läkarutbildning, allmänmedicin. SEARCH WORDS: Medicinsk utbildning; Allmänmedicin; Roll. LB09128T//AM Englund, Lars. Söderström, Margareta. En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering 1996 (17(6)) pp 289-292 AllmänMedicin Sjuk- och arbetskadekommittén presenterar här sitt förslag till uppläggning och innehåll av en allmän aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering. Betänkandet ligger som grund för en framtida lagstiftning som skall skisseras. I betänkandet konstaterar man att sjukfrånvaron ökade under - 80-talet, liksom förtidspension/sjukbidrag och sjukfall längre än ett år, vilket resulterat i en kraftig kostnadsökning. Svensk Förenings för Allmänmedicin remissvar, SOU 1996:113 (Socialdepartementet S96/4492/F). Key words: försäkring, sjukdom, rehabilitering. LB09129T//AM Kristinsson, Jörundur. Sigurdsson EL. Coronary heart disease among Icelandic men. An epidemiological cohort study 1996 (17(6)) pp 293-296 AllmänMedicin Den 25 mars 1996 försvarade Emil L Sigurdsson sin doktorsavhandling vid Avdelningen för allmänmedicin, Samhällsmedicinska institutionen, Göteborgs universitet. Key words: allmänmedicin, doktorsavhandling, primärvård. LB09130T//AM Söderström, Margareta. Hem-bränt botas med salt! 1996 (17(6)) pp 297-297 AllmänMedicin Brännskador i hemmet är inte helt ovanligt, även om många av de svårare brännskadeolyckorna har minskat. Medge att dessa små brännskador man får vid spisen, strykjärnet och dylikt är både smärtande och förargliga. I somras låg jag sömnlös med en isbit inlindas mot vänster pekfinger en hel natt (fick gå upp och hämta ny isbit två gånger) efter att ha bränt mig på grillen. Key words: hembränt. LB09131T//AM Lindeberg, Staffan. Folk vill veta hur de håller sig friska! 1996 (17(6)) pp 298-301 AllmänMedicin Det är glädjande att allt fler allmänläkare med kraft värnar om "evidence based medicine". Det är hög tid att stå upp för behandling som har dokumenterat bättre effekt än ingen behandling alls. Så att vi slipper flacka med blicken när patienterna undrar varför vi ger dem kalciumblockerare eller ACE-hämmare mot deras hypertoni utan att veta om de kommer att leva längre eller åtminstone hålla sig friskare de sista åren. Eller när damerna berättar att de hört på radio att dras bisfosfonat enbart har visat öka benmassan utan att säkert förhindra frakturer. Eller om typ-2-diabetikerna en vacker dag får för sig att vilja veta om dras mediciner inte bara sänker blodsockret utan också minskar risken för diabeteskomplikationer, vilket ju inte är visat. Key words: friskvård SEARCH WORDS: Matvanor; Hälsobeteende; Hälsoupplysning; Livsstil. LB00164T//AM André, Malin. Blomberg, Iris. Björgell, Astrid. Holmquist, Lennart. Järhult, Bengt. Lindman, Anders. Marklund, Bertil. Persson, Leif. Westman, Göran. Kvalitetsutveckling inom allmänmedicin i England och Holland. En reserappport av SFAMs kvalitetsgrupp 1994. 1996 (17(suppl 17)) pp 1-32 AllmänMedicin Under en vecka i april 1994 gjorde SFAM:s kvalitetsgrupp en studieresa till England och Holland. Syftet med resan var att studera kvalitetsutveckling inom allmänmedicinen i dessa länder. Resan bekostades av medel som SFAM tilldelats av Socialstyrelsen. Key words: studieresa, England, Holland, SFAM. SEARCH WORDS: Vårdcentraler; England; Allmänmedicin; Nederländerna; Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård. LB09133T//AM Beijersten, Ann. Bergöö, Britta. Hansson, Ingierd. Persson, Mats. Pihlblad, Per. Balintjubileum i Budapest 1996 (17(6)) pp 306-309 AllmänMedicin För oss, som sedan dryg tio år haft förmånen att arbeta i Balint-grupp, var det med en känsla av högtidlighet vi närmade oss Michael Balints födelsestad Budapest för att fira 100-årsminnet av hand födelse tillsammans med Balintinspirerade kollegor från 22 andra länder. Glädjande kunde noteras många delegater från Östeuropa, där balintverksamheten nu håller på att breda ut sig. Att döma av det betydande inslaget av studenter verkar det väl sörjt för återväxten. Key words: Balintjubileum, Budapest. LB09134T//AM Wahlström, Rolf. Björkelund, Cecilia. Nerbrand, Christina. Om konsten att framställa rekommendationer - i synnerhet om hyperlipidemibehandling 1996 (17(6)) pp 310-312 AllmänMedicin Rubriker: En debatt om rekommendationer ... och deltagande Hur kan man gå till väga? Vilka ämnen - vilka deltagare? Intensiva förberedelser och workshopdagar Kardiologer, kemister, epidemiologer - och allmänläkare Vad kunde allmänläkarna tillföra? Läs texten öppet - och kritiskt! Deltagande nu - och i framtiden? Ett ´enkelt´patientfall Key words: rekommendationer, hyperlipidemibehandling. Läkemedelsinformation; Hyperlipidemi; Apotekstjänster; Allmänläkare; Riktlinjer i praxis; Roll. LB08052T//AM Hedberg, Charlotte. Johansson, Ylva. Hey, Mogens. Det allmänmedicinska mentorskapet 1996 (17(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Efter diskussioner som vi haft på de initiativseminarier i fortbildning under senaste året, har nu det allmänmedicinska mentorskapet tagit form och vuxit fram. Spontana mentor-adeptrelationer uppmuntras. Mindre mentorsbanker finns här och var för dem som vill ha hjälp att finna någon utanför den vanliga kretsen av kollegor. De som vill kan ta kontakt via lokala SFAM för introduktioner lokalt. Handledning och mentorseminarier finns som stöd och inspiration. Key words. allmänmedicin, mentorskap, SFAM. LB09135T//AM Gunnarsson, Bo. Nilsson, J Lars G. Kostnadskontroll av läkemedelsnotan 1996 (17(6)) pp 313-316 AllmänMedicin Rubriker: Snabb kostnadsutveckling Ändring av pris volym - sortiment Kostnadsfördelning producent - grossist - apotek Läkemedelsförmån - patientandel Den framtida läkemedelsnotan Från lågprisland till högprisland Hur kan läkemedelskostnaderna påverkas? Prisnivå Volym Förskjutning mot dyrare preparat Industrin Partihandel Apotek Patienternas andel Slutsats Key words: kostnader. SEARCH WORDS: Kostnadskontroll; Läkemedelskostnader; Läkemedelsavgifter. LB09137T//AM André, Malin. SPRI rapport 422. Klinisk kemi i primärvården Kan man bli inspirerad av en SPRI-rapport? 1996 (17(6)) pp 322-325 AllmänMedicin Rapporten är uppbyggd i två delar. Den första delen behandlar hur vår praxis varierar. Först ges några glimtar från studier som belyser praxisvariationer samt exempel på arbeten där man fått till stånd en ändrad praxis. Därefter redogörs för en studie av allmänläkares utnyttjande av analyser från klinisk kemi från 22 vårdcentraler i Sydöstra sjukvårdsområdet i Stockholm. Fyrtiofem analyser står för 80 procent av kostnaderna. I andra delen har Nils Tryding tillsammans med två kollegor givit exempel på nyckeltal som allmänläkaren kan använda som ett sätt att följa kvaliteten i sitt arbete. Key words: SPRI. LB09138T//AM//LB Berg, Lars. Brorsson, Annika. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Malmberg, Britt-Gerd. Nordgren, Kenneth. Widäng, Kenneth. SFAM.dok recenserar igen 1996 (17(6)) pp 326-330 AllmänMedicin Blev det nya bättre? SFAM.dok har besökt två vårdcentraler för att se ett par av de moderna datorjournalerna med grafiskt gränssnitt i drift under verkliga vårdcentralsförhållanden fjärran från leverantörernas glättiga broschyrer om bländande funktionalitet och nästan färdiga nyttigheter. Tillvägagångssättet vid besöken beskrevs i vår första recentionsartikel (AllmänMedicin nr 3, 1996). Denna gång ger vi uttryck för vårt samlade tyckande mer tydligt, inte minst eftersom situationen fortfarande är sådan att funktionaliteten hos dagens nya system lämnar mycket i övrigt att önska. Vi har för avsikt att återkomma ytterligare en gång med fortsatta recensioner och ett försök till avstämning mot SPRIs användarkrav. I början av 1996 besökte vi Åby vårdcentral i Östergötland, utrustad med BMS sedan september 1993, och Stureby vårdcentral i södra Stockholm, som använt Biosis sedan början av 1994. Vi blev gästfritt och väl mottagna och fick fritt ta del av både positiva och negativa upplevelser kring den egen datorjournalen. SEARCH WORDS: Vårdcentraler; Datorjournalsystem; Mjukvara. LB08058T//AM Järhult, Bengt. Replik på Lars Lindkvists kommentar 1996 (17(1)) pp 20-20 AllmänMedicin I Borlänge har nu socialnämnden beslutat finansiera egenavgifterna för fattiga pensionärer (= rätt till bostadsbidrag) så att de har möjlighet att söka vård och slipper begära individuell socialhjälp för läkar- och apoteksbesök. I en enkät från Dalarna (Mats Granvik: Rapport från Landstingskansliets Epidemiologiska utredningsarbete 80/94) anges att åtta procent av dem som avstått från att kontakta sin husläkarmottagning gjort det av kostnadsskäl. Key words: läkarbesök, kostnadsskäl, vård. LB05955T//AM Recht, Leopold. Lithman, Thor. Nilsson, Anna-Maj. Rosendahl, Staffan. Sjöberg, Lars. Kommunikation mellan primärvård och länsdelssjukvård - en studie från Ystads sjukvårdsdistrikt 1984 (5(3)) pp 100-103 AllmänMedicin För att primärvården ska kunna ge en god vård för de patienter som efter utskrivning från lasarett behöver tillsyn eller behandling krävs väl fungerande kommunikationsrutiner. Samma gäller för att specialistvården ska kunna behandla patienter som remitterats från primärvården. För patienter från Skurups kommun som vårdats vid kirurgiska kliniken i Ystad har därför utarbetats en ny kommunikationsblankett och nya bevakningsrutiner vid vårdcentral och lasarett. Därigenom har man också kunnat jämföra primärvårdens och specialistvårdens bedömning av vårdnivå och diagnoser. Key words: primärvård, länsdelssjukvård, samverkan, remisser, vårdnivåbedömning, diagnostik, utvärdering Skurup, Ystad. LB05942T//AM Westerholm, Barbro. Att genomföra enkätundersökningar om levnadsvanor är att visa respekt för egna bedömningar 1984 (5(2)) pp 58-59 AllmänMedicin Ohälsan drabbar oss inte slumpvis - den kan påverkas. Därför måste medborgarna få ökade möjligheter, både politiskt och individuellt, att påverka de krafter som orsakar sjukdom och för tidig död. Det förebyggande hälsoarbetet måste vila på en fast kunskapsgrund där enkätsvar från olika levnadsvaneundersökningar utgör oumbärliga byggstenar. En ensidig kritik av sådana undersökningar undergräver kunskapsuppbyggnaden och motverkar framtida insatser för en bättre folkhälsa. Det skriver socialstyrelsens generaldirektör Barbro Westerholm i denna debattartikel. Socialstyrelsen är sedan länge en av måltavlorna för de kritiker som talar om "Storebror" och "1984". Men skulle verkligen Storebror ta hänsyn till folks egna bedömningar? undrar Barbro Westerholm. Key words: befolkningsundersökningar, enkäter, intervjuer, hälsopolitik, planering, debatt. LB08069T//AM Hedbäck, Bo. Kvalitetssäkring av sekundärprevention vid kranskärlssjukdom - ett samarbetsprojekt mellan SFAM och Svenska Cardiologföreningen 1996 (17(1)) pp 45-45 AllmänMedicin Intresset för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom har ökat under de senaste åren. Sannolikt beror detta på att vi nu vet mer om de positiva effekterna v olika sekundärpreventiva åtgärder: Riktlinjer för sekundärpreventiva program togs fram från socialstyrelsen 1992. Utvecklingen har därefter gått snabbt och det finns nu vårdprogram utarbetade i samarbete mellan sjukhus och primärvård i cirka 40 procent av våra sjukvårdsområden. vi har således en unik möjlighet att utvärdera och kvalitetssäkra detta sekundärpreventionsarbete. Key words: kvalitetssäkring, kranskärlssjukdom, Cardiologföreningen. LB08054T//AM Håkansson, Anders. Bengt Scherstén och alla hans avhandlingar 1996 (17(1)) pp 14-15 AllmänMedicin Vid årsskiftet 1995-96 avgick Bengt Scherstén med pension från sin allmänmedicinska professur vid Institutionen för samhällsmedicinska vetenskaper Dalby/Lund. Bengts egen och hans institutions historia är intimt sammanflätade, och vad som framför allt imponerar är de 39 avhandlingar, som producerats under institutionens 28-åriga historia. I mitten på december samlades alla de, som Bengt handlett till disputation, för att hylla och tacka sin läromästare. Key words: avhandling, samhällsmedicin. LB09139T//AM Överby, Anders. Adevik, Göran. Fem års uppföljning av patienter med coxartros eller gonartros 1996 (17(6)) pp 331-335 AllmänMedicin Artrossjukdom i knä eller höft är vanlig bland allmänläkarens patienter. Här presenteras en studie som visar hur dessa patienter mår. Det har undersökts hur smärtor, rörelseförmåga och allmänt välbefinnande har förändrats under fem år. Andra samtidiga sjukdomar och läkemedelsanvändning har också registrerats. Key words: coxartros, gonartros. SEARCH WORDS: Äldre; Uppföljningsstudier; Knäled; Artros; Höftartros; Enkät. LB05962T//AM Persson, Gull-Britt. Hjälp till självhjälp - en möjlighet för primärvården att ge råd åt kvinnor med urinläckage? 1984 (5(3)) pp 123-124 AllmänMedicin I Olofströms primärvårdsområde med 15.500 invånare genomfördes en prevalensstudie och ett behandlingsprogram omfattande 72 kvinnor med urinläckage. 20 procent av kvinnor över 40 år, som sökte vårdcentralen, hade dagliga besvär med urininkontinens. Avsikten med undersökningen var dels att utarbeta ett hjälpprogram med enkla behandlingsmetoder och råd, dels att öka antalet vårdgivare i sjukvårdsorganisationen som kan ge denna hjälp. Key words: primärvård, urinvägsläckage, prevalens, behandling, vårdprogram. LB09140T//AM Lenhoff, Kennert. Åkerberg, Annika. Håkansson, Anders. Gränslös kvalitet - triangelrevision över landstingsgränserna 1996 (17(6)) pp 336-340 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Som ett led i primärvårdens kvalitetsarbete har olika metoder för extern granskning utvecklats (1-3). Här redogör vi för ett kvalitetsprojekt över landstingsgränserna. Samtliga personalkategorier deltog i vår triangulära kvalitetsrond. Key words: kvalitet, gränslös, triangelrevision. SEARCH WORDS: Vårdcentraler; Medicinsk revision; Primärvård; Kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvård. LB08066T//AM Petersson, P Owe. Folkhälsoarbete och primärvård i EU-perspektiv 1996 (17(1)) pp 33-37 AllmänMedicin Författaren, adj professor i internationell folkhälsovetenskap vid Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg, har tidigare arbetat inom Världshälsoorganisationen som direktör och chef för den hälsopolitiska avdelningen på Europa-kontoret i Köpenhamn, vilket gjorde det möjligt att följa primärhälsovårdens utveckling internationellt. SEARCH WORDS: Europeiska unionen; Hälsofrämjande åtgärder; Primärvård; Folkhälsa. LB05950T//AM Överby, Anders. Hypertonibehandling utan läkemedel: Verkningsmekanismer 1984 (5(2)) pp 80-83 AllmänMedicin Teorierna för hypertoniterapi utan farmaka beskrives för åtta olika terapiområden: Natrium, restriktion, kalium- och magnesiumtillförsel, alkoholinskränkning, motion, bantning, stress samt vegetarisk diet. Artikeln baseras på en genomgång av internationell och svensk litteratur. Key words: hjärt- kärlsjukdomar, hypertoni, behandling, översikt. LB05961T//AM Jonsson, Leif. Morgonmottagning i Edsbyn 1984 (5(3)) pp 121-122 AllmänMedicin Införande av kvällsmottagningar inom primärvården har aktualiserats på många håll. Det är dock sparsamt med kunskap om hur stort behovet av kvällsmottagningar egentligen är. Med syftet att undersöka befolkningens önskemål om distriktsläkarmottagningens öppethållande genomfördes därför vid Edsbyns Hälsocentral under veckorna 28-39 år 1983 en enkätundersökning. De besökande vid hälsocentralen tillfrågades om vilken tid mellan klockan 07-21, som de helst ville besöka läkarmottagningen. Vårdkonsumenterna i Edsbyn visade sig då snarare efterfråga en morgonmottagning än en kvällsmottagning. Som en direkt följd av enkäten planeras nu att distriktsläkarmottagningen i Edsbyn skall öppna redan klockan 07. Först i andra hand planeras förlängning av öppethållandet till klockan 18. Vårdkonsumenterna visade i Edsbyenkäten ett ringa intresse för öppethållande senare på kvällen. Key words: enkätundersökning, attityder, kvällsmottagning, Gävleborg. LB08067T//AM Recht, Leopold. T.f. provinsialläkare i Mörbylånga - en berättelse om svensk sjukvård på landsbygden 1959 1996 (17(1)) pp 37-38 AllmänMedicin När jag nu har slutat min ordinarie tjänst som distriktsläkare i Skurup, erinrar jag mig tiden som provinsialläkare i Mörbylånga på Öland, som faktiskt fick mig att välja allmänläkarbanan. Arbete som provinsialläkare på landsbygden 1959 var mycket olikt det som möter dagens distriktsläkare. Mina intryck från Mörbylånga vill jag gärna förmedla till AllmänMedicins läsare. Key words: sjukvård, landsbygd. LB06193T//AM Alfredsson, Gudrun. Hanson, Bengt. Jacobson, Bo. Karm, Ingrid. Utvecklingsarbete vid vårdcentralen i Vålberg 1986 (7(6)) pp 256-258 AllmänMedicin Under vintern 1985-1986 erbjöds vi delta i en PLF-kurs, det vill säga en kurs i att utveckla primärvårdens ledningsfunktion. Vårdcentralschefen, avdelningsföreståndaren och distriktssköterskornas gruppledare deltog i utbildningen. Flera olika vårdcentraler i mellan-Sverige som ville vidareutveckla sin vårdcentral var också med. Dessutom utarbetade varje vårdcentral en rapport, som innehöll projekt och utvecklingsplaner för de närmaste tre åren. Detta arbete slutfördes i februari 1986 och beskrives kortfattat nedan. Key words: verksamhetsplanering, primärvård, utvecklingsarbete. LB05944TB//AM Hedström, Sonja. Lundström, Nils-Göran. Nordberg, Monica. Persson, Lars-Åke. Wall, Stig. Samhällsmedicin och samverkan i läkarutbildningen 1984 (5(2)) pp 63-65 AllmänMedicin Den nya hälso- och sjukvårdslagen medför med nödvändighet en omfördelning av resurserna inom vårdområdet. Den får också så stor betydelse för blivande läkare, som skall ha ett vidgat samhällsmedicinskt yrkesansvar i sin framtida verksamhet. Inom ramen för läkarutbildningen vid Umeå universitet har därför några grupper medicine studerande fått tillfälle att diskutera de nya riktlinjerna inom hälso- och sjukvården i Västerbotten och samtidigt träna metoder som utvecklats inom samhällsmedicinska ämnen, som hygien och socialmedicin.*) Key words: utbildning, allmänmedicin, samhällsmedicin, Umeå. LB06195T//AM Johannesson, Birgit. Strandberg, Inger. Hemsjukvård i Värmland 1986 (7(6)) pp 260-263 AllmänMedicin Värmland var det första landsting som träffade avtal med alla primärkommuner angående sjukvård i hemmet och social hemtjänst. Antalets paragrafer angav övergripande mål, medel, ansvars/arbetsfördelning samt ekonomisk schablonersättning mellan huvudmännen. Avtalet har varit en förutsättning och i många stycken avgörande för utvecklingen inom både hemsjukvård och hemtjänst i Värmland, liksom för samarbetet mellan landsting och primärkommunerna. Det kom att tjäna som förebild för många andra landsting. I denna artikel beskrivs utvecklingen av hemsjukvården och var den står idag i Värmland. Key words: hemsjukvård, primärvård, Värmland. LB05945T//AM Balke, Bodil. Ekberg, Göran. Larsson, Lena. Sandnes, Barbara. Trell, Erik. Gruppbehandling med diet och fysisk träning av medelålders män och kvinnor med glukosintolerans 1984 (5(2)) pp 66-69 AllmänMedicin Genomförbarheten och korttidsresultaten av ett gruppmedierat informations-, och utbildnings- och träningsprogram fokuserat på diet, fysisk motion och relaterade livsvanor utvärderades i en studiegrupp av 23 medelålders män och kvinnor med sänkt oral glukostolerans upptäckt vid multifasisk hälsoundersökning. De 23 fallen som rekryterades till träningsprogrammet förbättrade under en halvårsperiod signifikant sina glukosbelastningsresultat, vilka i gruppen som helhet normaliserades under denna tidsperiod. Key words: diet, fysisk träning, glukosintolerans, gruppbehandling, prevention. LB08051T//AM Björgell, Astrid. SFAMs kvalitetsprogram 1996 (17(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Kvalitetsutveckling syftar till att erbjuda den enskilde patienten rätt kvalitet i vården. Med vård menar vi i vid mening mötet med patienten och inte enbart åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Key words: SFAM, kvalitetsprogram. LB08444T//AM Hedberg, Charlotte. Råstam, Lennart. Sjögreen, Jonas. Var med att utveckla allmänmedicinen inom området "Riskbruk av alkohol" 1996 (17(2)) pp 65-65 AllmänMedicin Inom SFAM har en långsiktig strategi inom alkoholområdet med utgångspunkt från den allmänmedicinska professionen börjat ta form. Vid riksstämman 1994 och vid den Nordiska kongressen i allmänmedicin arrangerades symposier om "Riskbruk av alkohol" med SFAM som initiativtagare. I syfte att stimulera till debatt, ge nya idéer och visa på positiva behandlingsresultat har sedan en serie artiklar med samma tema publicerats i AllmänMedicin. Avsikten är nu att gå över till konkreta planer för att utveckla och omsätta idéer i praktiskt arbete med våra patienter. Key words: riskbruk av alkohol. LB08053T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Källkvist, Anna. SFAMs sekretariat för fortbildning och kvalitetsutveckling är igång 1996 (17(1)) pp 8-9 AllmänMedicin I och med nyåret 1996 finns SFAMs sekretariat för fortbildning och kvalitetsutveckling på plats i nya, fina lokaler på Läkaresällskapet i Stockholm. Carl Edvard Rudebeck, halvtid, Anna Källkvist, kvartstid och Barbro Dürr, sekreterare, bemannar sekretariatet. Key words: fortbildning, kvalitetsutveckling. LB05952T//AM Haglund, Bo J A. Utvecklingsarbete 1984 (5(3)) pp 92-92 AllmänMedicin Key words: utvecklingsarbete, fond, primline, temanummer. LB08056T//AM Järhult, Bengt. Den massmediala pneumokockens betydelse 1996 (17(1)) pp 16-16 AllmänMedicin Christer Petersson tycker i AllmänMedicin 5/95 att jag i artikeln "Rut, Alvar Kvist och andra understödstagare" (AllmänMedicin 4/95) har tagit till "en del demogogiska överdrifter" i beskrivningen av samhällsutvecklingen - en utveckling där marknadstänkande och den starkes rätt över den svage på så många sätt präglar även sjukvården. Key words: pneumokockens betydelse. LB08057T//AM Lindkvist, Lars. Angående Järhult B. Rut, Alvar Kvist och andra understödstagare. AllmänMedicin 1995;16:172-174 1996 (17(1)) pp 19-19 AllmänMedicin Det var med en viss "inte-igen"! - känsla jag läste denna artikel, van vid att denne skribent brukar dela ut våldsamma hugg åt höger och vänster(?). Dock, efter ett tag så tänkte jag att så här får man INTE skriva om läkare. vi måste hålla oss till fakta och uttrycka oss om sådant som vi kan värdera och bedöma. Därför denna kommentar. Key words: ?????? LB08440T//AM Håkansson, Anders. Petersson, Christer. Varför är bara tre av fem allmänmedicinare medlemmar i sin vetenskapliga förening 1996 (17(2)) pp 56-57 AllmänMedicin Rubriker: Mellan 42 och 79 procent Varför inte medlem? Vem är inte medlem? Lokalt SFAM-arbete Centralt SFAM-arbete Tabell andel SFAM-medlemmar av DLF-medlemmar i de olika läkarföreningarna (ej pensionärer). Key words: vetenskaplig förening, allmänmedicinare. LB08059T//AM Jerdén, Lars. Preventionsmyter. 1996 (17(1)) pp 22-23 AllmänMedicin Att vara allmänmedicinare tycks för närvarande innebära att vara vilsen. I denna vilsenhet har nu också preventionen intagit sin plats. Göran Sjönell har på ett förtjänstfullt sätt samlat de kritiska argumenten (1,2). Key words: preventionsmyter. LB08060T//AM Israelsson, Bo. Behov av nya grepp inom hjärtsviktsvården 1996 (17(1)) pp 24-24 AllmänMedicin 300.000 kronor har anslagits av Hjärt-Lungfonden till stöd för en förbättrad organisation av hjärtsviktsvården. Key words: hjärtsvikt. Gunnarsson, Christer. Sjöblom, Ture. Gunnarsson, Christer. Sjöblom, Ture. Workshop om läkemedelsstatistik och läkemedelskonsumtion. 1984 (5(2)) pp 55-56 AllmänMedicin Vid ett workshop, anordnat av Nordiska Läkemedels Nämnden (NLN) om läkemedelsstatistik och läkemedelskonsumtion den 21-22 september 1983 behandlades flera frågor av stort intresse för primärvårdens läkare. Vi behöver ökad kunskap om våra förskrivningsvanor, som troligen uppvisar stora skillnader mellan olika läkare. Dessa skillnader är inte korrelerade till morbiditetsskillnader i vår patientstock. Key words: kongressrapport, läkemedel, statistik, primärvård. LB08061T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1996 (17(1)) pp 25-27 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Om Kolchicin (LIV) Ögonläkemedel med kortison (LIV) NSKID och cerebralt blodflöde (ELIS) Morfin och bilkörning (ELLINOR) LB08062T//AM Lieberman-Ram, Helen. Smärtåret 1996. 1996 (17(1)) pp 27-28 AllmänMedicin Sedan 1991 driver Apoteksbolaget temaår där vi på apoteken i nära samarbete med vår lokala hälso- och sjukvård försöker lyfta fram olika folksjukdomar för att sprida kunskap och uppnå bättre behandling. Under 1996 fokuserar vi vårt arbete på information om smärta och smärtbehandling. Key words: smärtåret 1996. LB08063T//AM Håkansson, Anders. Allmänmedicin och allmänmedicinsk fortbildning på Irland. 1996 (17(1)) pp 29-29 AllmänMedicin Höstens möte med European General Practice Research Work-shop ägde rum under tiden 12-15 oktober. Vi samlades i Killiney Bay, vid havet strax söder om Dublin. Lokal arrangör var Frank Drobbs, allmänpraktiker i Sligo på Irlands västkust. Michael Boland, från Skibbereen på sydkusten, var den som introducerade oss i det irländska sjukvårdssystemet. Key words: allmänmedicin, fortbildning, Irland. LB06192T//AM Hartman, Stefan. Nilsson, Matts. Läkarförsörjningen i Värmland 1986 (7(6)) pp 255-255 AllmänMedicin Socialstyrelsen och Landstingsförbundet genomförde hösten 1985 en statistisk undersökning med syfte att klarlägga bland annat antalet läkare, tjänster och vakanser, i den offentliga sjukvården. Resultatet av undersökningen bekräftar endast vad Värmlands läns landsting erfarit, det vill säga en klar negativ utveckling av läkartillgången. Key words: primärvård, verksamhetsplanering. LB05951TB//AM Haglund, Gustav. Recensioner 1984 (5(2)) pp 84-84 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nya böcker om Samhällsmedicin. Studentlitteratur 1983. ISBN 91-44-2045-5. ISBN 91-44-18051-9. LB05941T//AM Sjönell, Göran. Vad gör WONCA mellan världskongresserna? 1984 (5(2)) pp 57-57 AllmänMedicin SFAM är sedan åtta år tillbaka medlemmar i världsorganisationen WONCA, The World Organization of National Colleges, Academies and Academic Associations of General Practitioners/Family Physicians. Vårt huvudsakliga engagemang har hittills varit deltagande i världskongresser med föredrag och ordförandeinsatser, arbete i WONCA Council och Assemly och enstaka svenska deltagare i WONCA´s olika delorgan. Key words: WONCA, standing committees, forskning. LB05948T//AM Lindquist, Rune. Hur går det för våra rökavvänjningspatienter? 1984 (5(2)) pp 74-76 AllmänMedicin På Tumba vårdcentral bedrivs rökavvänjning enskilt och i grupp. Artikeln redovisar erfarenheter av hur det går för deltagarna i gruppavvänjning. En enkät med frågor om rökvanor, positiva och negativa aspekter på rökavvänjningen skickades ut till tidigare deltagare. Resultatet visar att cirka 30 procent är rökfria efter minst sex månader, en siffra som är vanlig vid etablerade rökavvänjningsmottagningar. Vi vill entusiasmera andra vårdcentraler att börja med denna stimulerande arbetsmetod. Key words: rökning, rökavvänjning, primärvård, utvärdering, Tumba. LB08443T//AM Björkelund, Cecilia. Remissvar på Kvinnofrid 1996 (17(2)) pp 64-65 AllmänMedicin Svensk Förenings för Allmänmedicin remissvar på Kvinnofrid, huvudbetänkande av kvinnovåldskommissionen (Socialdepartementet, SOU 199:60) Key words: kvinnofrid. LB00977T//AM Törner, Rut. Recensioner 1996 (17(4)) pp 227-227 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sår. Vård av patienter med ben-, fot- och trycksår. Christina Lindholm. Grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling inom allmänmedicinen. ISSN 0586-1691. LB00947T//AM Petersson, Christer. Recensioner. 1996 (17(4)) pp 224-226 AllmänMedicin Key words: recensioner, Medisinsk mikrobiologi. Miklos Degré. Berit Hovig. Geir Bukholm. Halvor Rollag. ISBN 82 00 41192 3. LB08070T//AM Fredenberg, Sune. Recensioner. 1996 (17(1)) pp 46-48 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lagerroth E. Världen och vetandet sjunger på nyt LB00941T//AM Edvardsson, Ingrid. Recensioner. 1996 (17(4)) pp 222-224 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sjuksköterskans journalföring - en praktisk handbok. Catrin Björvell. ISBN 91 44 48281 7 LB05947T//AM Fagerlund, Ingmar. Besök hos homeopat, akupunktör, zonterapeut - en enkätundersökning 1984 (5(2)) pp 72-73 AllmänMedicin För att studera besöksfrekvensen bland mottagningspatienterna hos homeopat, akupunktör och zonterapeut samt patienternas inställning till den alternativa medicinen utdelades en enkät under hösten 1983. Dels till 100 elever på Marks gymnasium, samtliga under 25 år i tre olika klasser, dels till 200 fortlöpande patienter på min planerade mottagning, Vårdcentralen i Skene. Bland gymnasisterna hade 8 besökt alternativa vårdgivare, samtliga uppgav att de sökt på grund av sjukdom och 6 hade blivit bättre. Bland mottagningspatienterna hade 45 av 200, 22,5 procent, sökt naturläkare. De flesta var kvinnor i gruppen 25 - 50 och mer än 50 år, vilket motsvarade sammansättningen på min tidsbeställda mottagning. Som ett exempel kan nämnas att 20 av 32 som besökt homeopat, uppgav att de blivit bättre. Key words: alternativ vård, enkätundersökning, attityder. LB08071T//AM "Osignerad" Författarregister 1995. Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1995. sorterade efter första författare 1996 (17(1)) pp 50-52 AllmänMedicin Key words: författarregister. LB00962T//AM Kamp, Ole. Recensioner 1996 (17(4)) pp 226-227 AllmänMedicin Key words: recensioner, Beroendelära. Mats Berglund, Ulf Rydberg ISBN 91 44 48941 2 LB08834T//AM Järhult, Bengt. Kropp och själ 1996 (17(5)) pp 243-248 AllmänMedicin " Psykosomatik i praktisk sjukvård" var temat för Läkaresällskapets Örebrodagar 1996. Inledningsanförandet i den avslutande paneldiskussionen "Sjukvårdens var på psykosomatiska problem" presenteras här. Key words: kropp, själ, psykosomatik. LB05963T//AM Bolin, Håkan. Granvik, Mats. Dödlighet i cerebrovaskulära sjukdomar hos kvinnor i Älvdalens kommun. 1984 (5(3)) pp 125-129 AllmänMedicin För att närmare analysera en påvisad 100-procentig överdödlighet i cerebrovaskulär sjukdom hos kvinnor 15-74 år i Älvdalens kommun granskades journaler och dödsbevis för samtliga kvinnor som avlidit med diagnosen under en tioårsperiod. Hälften av kvinnorna hade känd hypertoni, som i många fall var otillräckligt kontrollerad och behandlad. Möjligheten att effektivisera spårandet och omhändertagandet av hypertoniker diskuteras. Sammanställningen av data från dödsbevis och journaler kan användas som ett enkelt underlag för verksamhetsförändringar i den lokala hälso- och sjukvårdsorganisationen. Key words: mortalitet, register, prevention, kommundiagnos, Dalarna. LB09141T//AM Petersson, Christer. Recensioner 1996 (17(6)) pp 341-344 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: recensioner, Gottfries I. Persson BEB. Humaniora och medicin. LB00831T//AM Ossiansson, Birger. Recension 1996 (17(1)) pp 48-48 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lunell E. Farmakologi. LB00832T//AM Jensen, Bjarne. Recension 1996 (17(1)) pp 50-50 AllmänMedicin Key words: recensioner, Aalen Enderts T. Person og Profesjon. LB00939T//AM Eliasson, Gösta. Recensioner 1996 (17(6)) pp 344-344 AllmänMedicin Key words: recensioner, Marinker M. Medical Audit and General Practice. LB05983T//AM Kjellberg, Jan. Strand-Jonsson, Margareta. En multicenterstudie i primärvård - ekvipotensstudie med sotalol jämfört med andra betablockerare 1984 (5(5)) pp 207-210 AllmänMedicin I en öppen multicenterstudie med 192 ingående patienter studerades ekvipotensförhållandena mellan sotalol och andra betablockerare. Av studien framgick att dygnsdosen i mg för propranolol multiplicerat med en omvandlingsfaktor på 2 gav en ekvipotent dos sotalol. Motsvarande omvandlingsfaktor för metoprolol blev 0,9, för pindolol 16 medan den för atenolol och alprenolol blev 1,6 respektive 0,4. Key words: Multicenterstudie, behandling, hypertoni, betablockerare. LB09421T//AM "SFAM, Utbildningsutskottet" Specialistutbildning i allmänmedicin. Målbeskrivning och övergripande utbildningsplan utarbetade av Svensk Förening för Allmänmedicin 1996. 1997 (18(suppl 20)) pp 1-20 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Svensk Förening för ALlmänmedicin - SFAM - har i denna skrift utarbetat Övergripande målbeskrivning. Preciserade delmål och Övergripande utbildningsplan för specialistkompetens i allmänmedicin. Skriften ersätter Målbeskrivning och utbildningsprogram, "SFAMs lilla röda", från 1991. Den vänder sig först och främst till den blivande specialisten i allmänmedicin. Avsikten är att ge en beskrivning av specialiteten allmänmedicin och att vara ett arbetsredskap i den medicinska vardagen. Yttrligare information för ST-läkare kommer i den utbildningsbok/pärm som Läkaresällskapet och Läkarförbundet i samarbete med specialitetsföreningarna kommer att ge ut under 1997. I denna återkommer målbeskrivningar och utbildningsplaner, men där kommer också att ges upplysningar om handledning, individuella tjänstgöringsprogram, olika former av kvalitetsarbete, examination, litteraturförslag, rättsliga villkor m.m. Följande personer har som medlemmar i SFAMs utbildningsutskott deltagit i arbetet med att ta fram denna skrift: Monika Engblom, Anna-Karin Furhoff, Barbro Hagander, Anna Källkvist, Ingmar Lönquist, Bengt Mattsson och Margareta Söderström. Innehåll: Förord I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Sidoutbildning Teoretisk utbildning Kvalitetssäkring II. Preciserade delmål Kunskaper och färdigheter inom olika medicinska områden III. Övergripande utbildningsplan Administration och ledarskap Folkhälsoarbete, miljömedicin och prevention Konsultation Läkemedelsbehandling Vetenskapligt förhållningssätt Kunskaper och färdigheter inom olika medicinska områden Barnaålderns förlopp och sjukdomar Blodsjukdomar Endokrina sjukdomar Gynekologiska sjukdomar. Mödrahälsovård Hjärt-kärlsjukdomar Hudsjukdomar Infektionssjukdomar Kirurgiska sjukdomar. Skador Könssjukdomar Luftvägssjukdomar Mag-tarmsjukdomar Missbruk och beroendesjukdomar Rehabilitering och försäkringsmedicin Rörelseorganens sjukdomar Tumörsjukdomar Urinvägssjukdomar. Sjukdomar i manliga könsorgan Åldrandet sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar. LB06052T//AM Nilsson-Berggren, Birgitta. Bremberg, Sven. Helin, Margareta. Knäsmärtor bland högstadieelever - försök med primärprevention i skolan 1985 (6(3)) pp 138-139 AllmänMedicin För att försöka minska frekvensen smärtor i knäleden bland elever i grundskolans högstadium genomfördes skolåret 1983/84 ett försök med lårmuskelträning, som en del av den ordinarie gymnastikundervisningen. En försöksgrupp bestående av 117 elever i årskurs 8 och 9 fick under en sexmånadersperiod träna lårmuskeln i 5-10 minuters pass två gånger per vecka. En grupp av 111 elever i samma ålderskurser, utan särskild träning fick utgöra kontroll. Andelen elever med knäsmärtor före och efter försöket noterades. Elever med smärtor undersöktes med avseende på Mb Schlatter och patellofemoral smärta. Trettiofem procent av eleverna uppgav smärtor i knäleden under en föregående fyramånadersperiod, 13 procent av aktivitetspåverkade. Någon effekt av träningsprogrammet på frekvensen knäsmärtor kunde inte påvisas. Key words: knäsmärtor, prevention. LB09406T//AM Petersson, Christer. "Allt verkligt liv är möte" - om konsultationens poesi 1997 (18(1)) pp 36-40 AllmänMedicin I den här artikeln uppehåller jag mig vid det mänskliga mötet och i någon mån vid den medicinska konsultationen, utan att beröra psykologiska eller kommunikationstekniska detaljer. Den judiske filosofen Martin Buber är viktig i sammanhanget. Med Bubers ord skulle jag kunna säga att ja främst intresserar mig för "mötets urenkla faktum", men också för vad poesi och humaniora kan tillföra konsultationen. Självklart intresserar jag mig också för den verklighetens poesi, som kan växa fram ur den goda konsultationen. Key words: konsultation. LB06065T//AM Eilifsson, Fritz. Ribacke, Mats. Dödsorsaksmönster och vård i livets slutskede i Hofors 1985 (6(4)) pp 187-188 AllmänMedicin Hälso- och sjukvårdslagen anger att vård, liksom förebyggande arbete inom sjukvårdens ram, ska organiseras utifrån kunskap om patienternas och befolkningens behov. Genom analys av uppgifter i dödsorsaksbevis kan man lokalt få fram material som tillåter konkret diskussion beträffande användningen av resurserna inom primärvården såväl i omvårdnadsarbete som i det förebyggande arbetet. Här presenterad studie är ett exempel på projektarbete under FV-tjänstgöring i allmänmedicin, och är en bearbetning i artikelform av en mer fullständig rapport. Key words: dödsbevis, dödlighetsregister, terminalvård, samhällsdiagnos, primärvård, vårdorganisation, prevention. LB06051T//AM Kjellström, Dick. Hög sänka hos patienter i primärvården 1985 (6(3)) pp 137-137 AllmänMedicin Vid 14.881 läkarbesök under 1983 på en vårdcentral, togs 2.312 sänkor. 146 var högre än 50 mm. Studien belyser sambandet mellan sänkans storlek, diagnos/diagnosgrupp och åldersgrupp. Key words: sänkningsreaktion, diagnostik, primärvård. LB09404T//AM Wessling, Anders. Psykofarmaka - mer än antidepressiva 1997 (18(1)) pp 27-28 AllmänMedicin Förskrivning och användning av psykofarmaka har alltid varit föremål för stort intresse. Under 1990-talet har intresset varit starkt inriktat på gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, och vi har för snart ett år sedan redovisat försäljningsutvecklingen för dessa medel. Vi förmodade att det skulle finnas anledning att återkomma i frågan. När vi nu går så vill vi emellertid presentera data även för övriga grupper av psykofarmaka, men också redovisa utvecklingen i ett längre tidsperspektiv. Key words: psykofarmaka, antidepressiva. LB06050T//AM Larsson, George. Blodtrycksmätning av aneroidmanometertyp - tillförlitliga eller ej? 1985 (6(3)) pp 136-136 AllmänMedicin Allmän enighet torde råda om att kvicksilvermanometrar är att föredra framför aneroidmanometrar vid blodtrycksmätning. Den senare typen har ansetts behäftad med många fel. Enligt den undersökning som här presenteras tycks dock aneroidmanometern vara bättre än sitt rykte. Key words: hypertoni, mätmetoder, utvärdering. LB09407T//AM Andersson, Stig. Följsamhet eller självkontroll? Om compliance-problemet 1997 (18(1)) pp 41-43 AllmänMedicin Rationell läkemedelsanvändning är ett honnörsord inom de medicinska och farmacevtiska professionerna. Compliance är dock lägre än vad flertalet läkare vill inse. Det gäller vid olika typer av behandling och prevention. Den traditionella medicinska synen på non-compliance förlägger dess orsaker till bristande läkar-patient-kommunikation samt till patienters oförmåga att följa instruktioner. Kvalitativ beteendevetenskaplig forskning har på senare år givit fördjupad kunskap om patienters uppfattning och ställningstagande till medicinering. Det som läkare uppfattar som "dålig följsamhet" kan ses som medveten självkontroll av sjukdom och medicinering där behovet att bevara identitet och normalitet är starkt styrande. Key words: följsamhet, självkontroll. LB05994TB//AM Linder, Bengt. Hälso- och sjukvård inför 90-talet - HS-90 1984 (5(6)) pp 238-240 AllmänMedicin Rubriker: SFAM´s sammanfattande synpunkter (1) Hälsoproblem och hälsorisker (2) Samhällsekonomiska villkor (3) Förebyggande insatser (4) Vård på lika villkor (5) En förändrad vårdstruktur (6) Länssjukvårdens långsiktig utveckling (7) Personal (8) Utvecklingen av hälso- och sjukvårdsstatistik (9) Forskning och utvecklingsarbete (10) Key words: hälso- och sjukvård, 90-talet, SFAM, remissvar. LB09405T//AM Råstam, Lennart. Troein Margareta High blood cholesterol. Physician and patient perspective 1997 (18(1)) pp 31-35 AllmänMedicin Den 25 april 1996 försvarade Margareta Troein sin avhandling "High blood cholesterol. Physician and patient perspectives" vid Universitetssjukhuset MAS, Lunds universitet, i Malmö. Fakultetsopponent var docent Bengt Mattsson, Allmänmedicinska institutionen, Umeå. Avhandlingen är utpräglat tvärvetenskaplig med spännvidd från epidemiologi till pedagogisk textforskning. Key words: cholesterol. LB06003T//AM Rudebäck, Carl Edvard. Allmänmedicin i mödrahälsovården 1985 (6(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Som en omedelbar följd av höstens opinionsstorm mot att allmänläkarna deltar i kvinnosjukvården har distriktsläkarföreningens ordförande Kerstin Ermebrandt krävt att gränsdragningsdiskussionen mellan allmänläkare och gynekologer skall återupptas. Rubriker: Profileringen Familjen Är allmänmedicin en facklig fråga? Key words: allmänmedicin, mödrahälsovården. LB09402T//AM André, Malin. Om FQ-arbete och kritiska händelser - rapport från mellansvenskt seminarium för FQ-gruppledare 1997 (18(1)) pp 22-24 AllmänMedicin I storskogen mellan Dalarna, Gästrikland och Hälsingland samlades ett tjugotal FQ-gruppledare från de tre angränsande landskapen för att utveckla sitt gruppledarskap. Det blev två spännande dagars arbete med kritiska händelser. Key words: FQ-arbete, kritiska händelser. LB09401T//AM Olsson, Per. Nordisk workshop om fördelar och nackdelar med screeningundersökningar 1997 (18(1)) pp 20-21 AllmänMedicin I den idylliska staden Ringköbing på Västjylland avhölls i mitten av september 1996 en nordisk workshop under temat "Screening på tvaers". Initiativtagare och sammanhållare var Inga M Lunde, disputerad allmänläkare och koordinatör för forskningsenheten i Ringköbing. Key words: workshop, screeningundersökningar. LB06053T//AM Svanström, Leif. Lokalsamhällets medverkan i det primära hälsovårdsarbetet - ett exempel från USA 1985 (6(3)) pp 139-142 AllmänMedicin Svensk hälso- och sjukvård baseras på ett offentligt åtagande. Det råder en bred och nästan fullständig partipolitisk enhet att det offentliga ska ta ansvaret för hälso- och sjukvården i vårt land. Samtidigt har vår sjukvård blivit starkt terapeutiskt orienterad och säkerligen ett av de mest sjukhusorienterade systemen i världen. WHO har i sin ideologi, bland annat i den så kallade Alma-ata-deklarationen, tryckt på behovet av utveckling av "Primary Health Care" (PHC). Med PHC avser man ett väsentligt vidare begrepp än den svenska primärvården och inbegriper "Intersectoral coordination" det vill säga samarbete mellan en lång rad olika samhällsorganisationer på såväl lokal som central nivå. Själva kärnan i PHC-ideologin är emellertid "Community Participation" eller "Community Involvement" det vill säga lokalsamhällets och dess invånares medverkan i hälsovårdsarbetet. I de industrialiserade länderna, icke minst i Sverige, har vi dock ytterligare få om ens några välorganiserade exempel på en sådan "Community Participation" med sjukvården som bas. I u-länderna är sådana exempel dock vanligare. Sedan mitten av 1970-talet bedrivs emellertid från Montefiore Hospital and Medical Center i Bronx, New York, USA en organiserad verksamhet där av lokalbefolkningen utsedda hälsoarbetare utbildas och vidareutbildas vid sjukhuset och genomför ett omfattande hälsoutbildnings- och hälsovårdsarbete i de lokala bostadsområdena. Modellen borde utan större svårigheter direkt kunna appliceras på svenskt primärhälsovårdsarbete - då gärna med vårdcentralen som bas. Key words: Community Participation, Community Involvement, Primary Health Care, primärvård, socialmedicin, hälsoupplysning, hälsovårdarbete, International Health. LB06054T//AM Larsson, Sten. Hegardt, Gunilla. Halldin, Jan. Haglund, Gustav. Recensioner. 1985 (6(3)) pp 146-150 AllmänMedicin Key words: recensioner, AB Videomedicas videoband om Chlamydia trachomatis. LB06055T//AM Linder, Bengt. Nya satsningar för SFAM 1985 (6(4)) pp 156-156 AllmänMedicin SFAM genomför i år viktig förändring av sina stadgar. Förändringen kan synas ganska obetydlig men borde få stor betydelse. Key words: SFAM, stadgar. LB06056T//AM Åberg, Hans. "Sollentuna-nytt" men nu en avhandling 1985 (6(4)) pp 158-159 AllmänMedicin Ingvar Krakau försvarade den 24 april 1985 sin avhandling: Development of primary care in Sollentuna. Detta var den första disputationen vid Allmänmedicinska institutionen i Uppsala. Fakultetsopponent var professor Peter Hjort från "Norges allmenvitenskapelige forskningsråds gruppe for helsetjenesteforskning" i Oslo. Handledare var professor Gösta Tibblin, som också var ordförande vid disputationen. Key words: primärvård, personaltäthet, Sollentuna, avhandling. LB06008TB//AM Svensson, Tomas. Vem svarar för remisser/konsultationer inom länssjukvården? - En studie från Kronobergs län 1985 (6(1)) pp 18-22 AllmänMedicin För att kartlägga vem som svarar för remisser till olika länsjukvårdskliniker registrerades under en period våren 1984 samtliga remisser till ett antal kliniker på lasaretten i Växjö och Ljungby. Studien visar att distriktsläkarna svarar för färre remisser än väntat, cirka 50 procent, vid flertalet kliniker. Länssjukvårdens egen andel vid de olika klinikerna varierar mellan 19-56%. Företagsläkare och privatläkare svarar för en relativt hög andel på ortoped- och hudklinikerna. Key words: samverkan, primärvård, slutenvård, remisser. LB06057TB//AM//LB Berg, Lars. Malmberg, Britt-Gerd. Sjönell, Göran. SFAM och datorerna 1985 (6(4)) pp 160-161 AllmänMedicin LB kommentar. Key words: primärvård, ADB. LB06007TB//AM Holmdahl, Olof. Lithman, Thor. Attitydundersökning vid en vårdcentral i Lund 1985 (6(1)) pp 14-17 AllmänMedicin I en serie attitydundersökningar i Malmöhus läns landstings område genomfördes vecka 3,4,5 och 6 1984 en enkät vid en relativt nyöppnad vårdcentral i Lund. Denna visar stor likhet i svarsfördelningen med övriga enkäter som genomförts i orter med ett mindre varierat sjukvårdsutbud. Bortfallet var mycket lågt och svaren var genomgående positiva vilket tolkas som en effekt av nytillkomna resurser i sig. Den konstanta svarsfördelningen tyder på att metoden är användbar att mäta skillnader mellan olika enheter eller på samma enhet vid olika tidpunkter. Key words: attityder, enkätundersökning, verksamhetsplanering, utvärdering, primärvård, metodik, Malmöhus län. LB06058T//AM Eriksson, Magnus. Att veta vad man skall mäta 1985 (6(4)) pp 164-165 AllmänMedicin Utifrån en artikel i Allmänmedicin 2, 1985 under rubriken "Att mäta primärvård, - problem och möjligheter", så kommer här ett debattinlägg med synpunkter på artikelns innehåll. Samtidigt frågar sig författaren om vi vet vad vi vill mäta om vi har med det att göra. Key words: debatt, primärvård, utvärdering. LB06059T//AM Larsson, Sten. Allmänmedicinaren behövs till primärvårdsforskning 1985 (6(4)) pp 165-167 AllmänMedicin Rubriker: Vårdprogram för diabetes Erfarenheter från Matteus vårdcentral Utvärdering av vårdprogrammet Vad utvärderades också? Erfarenheter från Matteus vårdcentral Vad betyder resultatet av utvärdering? Slutsatser. Key words: allmänmedicinare, primärvårdsforskning. LB05968T//AM Staugård, Frants. Primärvårdsforskning i ett utvecklingsland 1984 (5(4)) pp 146-148 AllmänMedicin I denna artikel beskrivs en övergripande forskningsplan för primärvårdssektorn i Botswana. En sådan övergripande forskningsplan anses vara en nödvändig förutsättning för ett optimalt utnyttjande av begränsade forskningsresurser. Den möjliggör också en koordination av sådana forskningsinitiativ, som ofta initieras från individuella forskare utanför det egna landet, men som i sin ursprungliga form ibland tycks motsvara forskarnas egna intressen i högre grad än utvecklingslandets. Inom en ramplan med ett femårsperspektiv har tre delprojekt prioriterats högst och värderats som mest angelägna i syfte att förbättra det kvalitativa och kvantitativa underlaget för den framtida primärvårdsplaneringen i Botswana. Key words: primärvård, planering, forskning, kommundiagnos, u-land, Botswana. LB09396T//AM Olsson, Björn. Nationella diabetesregistret - kvalitetsutveckling eller statistikleverans? 1997 (18(1)) pp 5-5 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Det är nu ett år sedan allmänmedicinarna gjordes bekanta med det nationella diabetesregistret, ett centralt personnummerbaserat dataregister med medicinska uppgifter om diabetiker. Genom diverse olyckliga omständigheter hade Sveriges diabetologer fått uppfattningen att SFAM och allmänmedicinarna stod bakom registret i den form det fått. Därför väckte det från början en viss förvåning, när undertecknad tillsammans med SFAM-Q:s ordförande Leif Persson i en insändare i Läkartidningen kritiserade registret. SFAM har ju tidigt prioriterat arbete med kvalitetsutveckling och därför fått en viss erfarenhet på området det är mot bakgrund av denna erfarenhet som vår kritik av det nationella diabetesregistret skall ses. Rubriker: Patientens integritet Registrera händelser på rätt nivå Haverikommission vid amputationer Kvalitetsutveckling eller statistikleverans? Nationellt komplikationsregister-lokal kvalitetsutvecling Glöm ej människan bakom diagnosen! Key words: diabetesregister. LB06012TB//AM Svensson, Roger. Alkoholmissbrukare inom primärvård - en presentation av ett vårdprogram 1985 (6(1)) pp 32-33 AllmänMedicin Alkoholrelaterade sjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa. (2) Alkoholmissbruk är ett tillstånd som läkare känner vanmakt och resignation inför. I detta projektarbete förmedlas klara riktlinjer för hur man som behandlande läkare kan angripa missbruksproblematiken om intresse, engagemang och kurage finns. Key words: alkoholmissbruk, primärvård, vårdprogram, Karlskoga. LB06009T//AM Vigborg, Agneta. Freijd, Anders. Erfarenheter i primärvården av korttidsbehandling med Cephalosporin vid urinvägsinfektion 1985 (6(1)) pp 23-25 AllmänMedicin Många studier talar för att korttidsbehandling av urinvägsinfektioner (UVI) är lika effektiv som konventionell behandling. Resultaten är också likvärdiga vad gäller recidivfrekvens. Syftet med denna studie var att utvärdera extrem korttidsbehandling (endos) gentemot tredagarsbehandling med cefalexin på urinvägsinfektioner. Metod: Kvinnor (18-70år) med symtomgivande nedre UVI behandlades med cefalexin. Resultat: Av totalt 64 patienter som uppfyllde inklusionskriterier för studien utläkte i endosgrupp (20 patienter) 60 procent. I tredagarsgrupp (44 patienter) 80 procent. Konklusion: endosbehandling med cefalexin motsvarar ej förväntningarna. Tredagarsbehandling förefaller vara ett bra alternativ för nitritpositiv nedre UVI där 84% utläker. Key words: UVI, korttidsbehandling cephalosporin, primärvård, Hallunda, Stockholm. LB06013T//AM Agréus, Lars. Eriksson, Gudmund. Allmänläkaren som visste för mycket!? 1985 (6(1)) pp 34-34 AllmänMedicin I debattartikeln "Allmänläkarutbildningen - dags för nästa steg?" i Läkartidningen nr 18/84 beskrev vi hur man skulle kunna förbättra allmänläkarutbildningen. Sammanfattningsvis ansåg vi att utbildningen inom såväl allmänmedicin som enskilda sjukhusdiscipliner behöver förbättras. Inom huvudämnet allmänmedicin skulle vi ha en kortare inledande tjänstgöring på vårdcentral och sedan en "distriktsläkarutbildning" (jämför lasarettsläkarutbildning) med ett obligatoriskt förkovrande innehåll första åren på den egna vårdcentralen. Inom sjukhusämnena ansåg vi att respektive disciplins problem bäst kunde inläras där de var vanligast och där den mesta erfarna handledning finns: På klinikerna. Erfarenhet och övning ger färdighet. Med denna modell skulle vi med sedvanlig FV-blockslängd ? En organiserad efterutbildning analogt med lasarettsläkarutbildning få en allmänläkarutbildning med mycket bättre kvalitet än idag. Key words: allmänläkare, allmänmedicin, utbildning. LB06014T//AM Mattsson, Bengt. Rudebeck, Carl Edvard. Recensioner. 1985 (6(1)) pp 35-35 AllmänMedicin Key words: recensioner, Syke Mennesker og Medisinsk behandling. Studentlitteratur. LB06019T//AM//LB Berg, Lars. Artiklar om datorer i vården 1985 (6(2)) pp 51-53 AllmänMedicin I översikten redovisas en sammanställning av artiklar om datorstöd i primärvården. Detta stöd kan användas för journalsystem, patientadministrativa system, kommunikationsmedel, basdataregistrering, uppslagsbok, ordbehandling eller statistikbearbetning. Referenserna i översikten anges inom dess områden. Key words: datorstöd, ADB, primärvård, litteraturöversikt. LB06021T//AM Linnarsson, Rolf. Malmberg, Britt-Gerd. Datorbaserat journalsystem på vårdcentralen Kronan II 1985 (6(2)) pp 57-59 AllmänMedicin Sedan ett halvår tillbaka är landets första heldatoriserade primärvårdsjournal i drift på Vårdcentralen Kronan i Sundbyberg. I denna artikel beskrivs det datorsystem som används, SWEDESTAR. För att utnyttja systemets möjligheter optimalt har journalen strukturerats med sökordsteknik och anpassats till gällande klassifikationssystem och basdatagruppens rekommendationer. Artikeln belyser också problematiken kring sekretess och säkerhet. Avslutningsvis tas upp hur datorjournalen fungerar i det dagliga arbetet på vårdcentralen. Key words: datorstöd, primärvård, basdata, informationssystem, problemorienterad journal, Kronan. LB10073T//AM Svartholm, Robert. Examensuppsatser - en tillbakablick. 1997 (18(suppl 21)) pp 5-6 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Under många år har det upplevts ett behov av att höja den intellektuella standarden på läkarutbildningen. Allt för mycket tid har ägnats åt utantilläxor och alltför lite åt eget tänkande. 1981 skrev Ulf Måwe en artikel med rubriken "Intellektualisera läkarutbildningen" (1) och 1983 kom formuleringar om ett "FV-arbete" med i den lokala studieplanen för FV i Luleå. SFAM skrev likaså om detta i "Målbeskrivning för FV". Vissa lokala initiativ fanns även i övrigt, men i allmänhet ingick inte uppsatsskrivandet i FV-utbildningen, när Specialistexamen introducerades 1989. Vi ansåg det självklart att en uppsats av något slag skulle ingå i den processen. Key words: examensuppsatser, tillbakablick. LB05969T//AM Proos, Lemm. Hofvander, Yngve. Svenskt stöd till hälsovård och primärhälsovård i Vietnam 1984 (5(4)) pp 149-151 AllmänMedicin I vissa utvecklingsländer behöver hälsosystemet byggas om från början med hjälp av personal från i-länder som bekläder nyckeltjänster i systemet under längre tid. I andra u-länder är systemen bättre utvecklade och inhemska kvalificerade befattningshavare finns. Till dessa senare länder hör Vietnam. Key words: primärhälsovård, projektarbete, u-land, Vietnam. LB05995T//AM Brydolf, Gösta. Vilka krafter styr sjukvården? 1984 (5(6)) pp 246-248 AllmänMedicin Rubriken vid den avslutande paneldiskussionen vid Läkarsällskapets Örebrodagar var: "Vilka krafter styr sjukvården?" Panelen var uppdelad på två avdelningar. Med hänsyn till ämnets omfattning hade panelen att belysa några på förhand uppställda frågeställningar. De fyra "situationerna" som panelen hade att belysa var i kort sammanfattning: 1. Varför har primärvårdssatsningen inte blivit sådan som man centralt beslutat. 2. Varför är det så svårt att lägga ner små kirurgskötta BB-avdelningar. 3. Har politiker bland annat via pressen tvingats att fatta beslut om utlandsvård för transplantationer? 4. Cityakuten och fritidspraktiker tycks motsvara mångas behov. Styr ersättningssystemet sjukvården? Primärvården representerades i paneldebatten av Gösta Brydolf från Sundsvall. Han är distriktsläkare och tjänstgör som primärvårdschef i Medelpad. I debatten deltog vidare Anna Christensen, Bo Hjern, Ingemar Lindberg, Åke Ortmark, Ragnar Samuelsson, Barbro Westerholm och Lars Östman. Key words: hälsopolitik, planering, primärvård. LB09400T//AM Persson, Bodil E B. Några humanistiska perspektiv på hälsa och hälsoforskning 1997 (18(1)) pp 18-19 AllmänMedicin Under några dagar i maj 1996 samlades drygt femtio nordiska deltagare till den tredje konferensen om humanistisk hälsoforskning. Dessa konferenser arrangeras vartannat år, och nu var det Norges tur att stå för värdskapet. Öivind Larsen, professor i Medicinsk historie och Instituttbestyrer vid Institutt for allmenmedisin og samfunnsmedisinske fag i Oslo, hade tagit hand om arrangemangen. De vetenskapliga sessionerna var förlagda till Det Norske Medisinske Selskabs hus vid Drammensveien. Detta var ett hus med tradition. Uppe under taket hängde långa rader av porträtt, idel herrar, vilka tittade ner på oss med allvarstyngda miner. Inte en enda kvinna. En påminnelse om att läkarkårens högre hierarkier i Norge, precis som här hemma, dominerats av män. Key words: hälsoforskning. LB06001T//AM Boström, Gunnel. Haglund, Bo. Svanström, Leif. FoU-utbildning för primärvården. Några erfarenheter från Stockholm 1984 (5(6)) pp 273-276 AllmänMedicin Behovet av utbildning inom forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbete) inom primärvård är stort genom de krav som bland annat ställs i HS-90-utredningen. För närvarande pågår olika försök med att utforma utbildningsprogram i FoU-arbete i Sverige. Erfarenheterna från en 1-årig FoU-utbildning i Stockholm, som redovisas i artikeln, kan därför vara utgångspunkt för en diskussion. Key words: efterutbildning, forsknings- och utvecklingsarbete, primärvård, Stockholm. LB05970T//AM Mögedal, Sigrun. Samarbeid till helse. Nye utfordringer for misjonshelsetjenesten 1984 (5(4)) pp 152-155 AllmänMedicin Misjonshelsetjenesten har stått sentralt i utviklingen av helsetjenester i misjonslandene, og også i innholdbestemmelse og utprövning av nye strategier med vekt på generell prioritering av primaerhelsetjenesten. Samarbeid med lokale grupper, utnytting av lokale resurser og större åpenhet for nödvendigheten av koordinering med statlig helsetjeneste representerer nye utfordringer for misjonshelsetjenesten. Erfaringer fra Nepal blir diskutert. Ökt laering og ny innsikt må sökes innen områder som finansiering av helsetjenester, tilgjengelighet og utnyttelse av helsetilbud forholdet mellom primaerhelsetjenesten og basesykehuset og meningsfylte indikatorer som kan brukes i evaluering og planlegging med aktiv deltagelse av brukergruppen selv. Key words: missionshälsovård, u-land, community participation. LB05971T//AM Balldin, Bo. Malnutrition i Tanzania - ett socialpediatriskt problem 1984 (5(4)) pp 156-160 AllmänMedicin Malnutrition är en starkt bidragande orsak till den höga barnadödligheten i många u-länder bland annat i Tanzania. Socioekonomiska faktorer är de viktigaste orsakerna till malnutrition vars symptom är medicinska. Enbart ökad insikt och kunskap hos den drabbade familjen räcker vanligen inte till för att förändra missförhållandena. Förändringarna måste initieras i det samhälle där familjen lever eftersom orsakerna finns där. Realistiska åtgärder anpassade efter lokala förhållanden och accepterade av befolkningen är en förutsättning. Samtidigt tillgång till MVC och BVC är också nödvändig. Key words: malnutrition, u-land, MVC, BVC, socioekonomiska faktorer. LB06000T//AM Lithman, Thor. Läkararbetstid i primärvård och besök i öppen vård 1984 (5(6)) pp 271-272 AllmänMedicin Samverkan och samarbete mellan primärvård och lasarettsvård kan bäst utvecklas om man öppet redovisar och analyserar alla de data som kan belysa förändringar i vårdkonsumtion och så småningom, kanske också i befolkningens hälsoläge. Här görs därför ett försök att något utveckla metoder för att mäta vårdkonsumtion i relation till förändringar i insatt läkararbetstid. Eftersom förändringar i befolkningsstrukturen också påverkar vårdkonsumtionen visas också på en metod att hålla dessa under kontroll. Key words: samverkan, primärvård, - slutenvård, vårdutnyttjande, läkararbetstid. LB06031TB//AM Kallionen, Markus. Möte om datoranvändning i primärvård 1985 (6(2)) pp 90-91 AllmänMedicin Datoriseringen av svensk primärvård är inne i smekmånadsfasen, detta blev något av sammanfattning på det första mötet om datoranvändning i primärvård. 110 intresserade distriktsläkare, distriktssköterskor, läkarsekreterare, systemmän, med mera samlades 29 och 30 oktober 1984 i Sundsvall till mötet, som arrangerades av Vårdcentralen Centrum i Sundsvall, Landstinget Västernorrland och Medicinska forskningsrådets sektion för hälso- och sjukvårdsforskning. Syftet var att redovisa hur långt datautvecklingen idag kommit inom svensk primärvård. Efter en kort historik och bakgrundsbeskrivning redovisades ett flertal både små och stora utvecklingsprojekt på datorsidan. Dag 2 fanns möjligheter till praktisk visning av vissa av dessa projekt och därefter avslutades mötet med en diskussion. Följande artikel vill ge en personlig sammanfattning av mötet. Key words: ADB, datorstöd, informationshantering, primärvård. LB06032T//AM Eriksson, Magnus. Vid SFAM:s årsmöte och SFAM:s höstmöte i Södertälje 26-28 sept 1985. Får Sveriges allmänläkare tala fritt ur hjärtat 1985 (6(2)) pp 92-92 AllmänMedicin Key words: SFAM, Södertälje. LB10078T//AM Kristinsson, Jörundur. Telemedicin i primärvård 1997 (18(suppl 21)) pp 11-11 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Bakgrund Telemedicin genomgår en snabb utveckling inom flera medicinska fält. I Tromsö i Norge har alltsedan 1988 pågått telemedicinskt samarbete med primärvården i Alta där man har utfört telemedicinska ÖNH-undersökningar med hjälp av endoskop. Bildkvalitet har varit helt acceptabel. I Skaraborgs län har antalet remisser till öronkliniken på Kärnsjukhuset i Skövde ökat väsentligt och remissförfarandet tar även mycket administrativ tid i anspråk. Väntetiderna för undersökning har blivit oacceptabelt långa. För att pröva nya samarbetsformer genomfördes ett telemedicinskt projekt mellan ÖNH-kliniken på Kärnsjukhuset och Vårdcentralen Norrmalm i Skövde. Key words: telemedicin, primärvård. LB05982T//AM Olsson, Björn. Streptokockodling med preliminärbedömning på vårdcentral 1984 (5(5)) pp 203-204 AllmänMedicin "Kliniskt typiska streptokocktonsilliter" saknar ofta växt av betastreptokocker i svalget. Med användande av anaerob odlingsteknik och preliminärbedömning efter ett dygn bör man kunna skärpa diagnostiken före behandling av akuta svalginfektioner hävdar Björn Olsson, distriktsläkare i Sandviken. Vid streptokockodling på vårdcentral nåddes god överensstämmelse mellan preliminärbedömning efter ett dygn, och kontroll på baktlab. Key words: ÖLI, infektioner, diagnostik, primärvård. LB09420B//AM Swartling, Per G. Håkansson, Anders. Primärvårdens Utveckling fram mot år 2010. 1997 (18(suppl 19)) pp 1-17 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Allmänmedicin 1/1997 Innehåll: Primärvårdsbegreppet Primärvårdens ansvarsområde Primärvårdens stora patientgrupper Primärvårdens uppgifter Diagnos och behandling Hemsjukvård Vård i särskilt boende Rehabilitering Förebyggande arbete Fast läkarkontakt (egen läkare) Utbildningsinsatser i primärvården Seminarium om primärvården inför år 2010 Luftvägsinfektioner Muskel- och skelettsjukdomar Hypertoni Diabetes Primärvårdens psykiatri Äldrevård och demensvård Förebyggande arbete Utbildning och forskning Primärvårdens resursbehov inför år 2010 Bilaga 1. Föredrag vid seminarium i maj 1995 om primärvårdens utveckling mot år 2010. LB09397T//AM Källkvist, Anna. Varför SFAM? 1997 (18(1)) pp 6-8 AllmänMedicin Vad som här beskrivits är ett sammandrag av det som sker i specialitetens tjänst via SFAMs organisation och tack vare allas våra medlemmars avgifter. Specialistkompetenta allmänläkare får hela paketet för bara 75 kronor i månaden, ST-läkarna subventioneras så att det stannar vid 50 kronor. Organiserat på normalt sätt skulle hela apparaten givetvis stå sig betydlig dyrare, men tack vare mängder av kollegors ideella arbete klarar vi oss undan relativt sett billigt. Utan medlemmarnas arbete och avgifter inom SFAM, ingen specialitetsförening (och kanske inte ens någon specialitet?). Så enkelt är det! Key words: SFAM. LB06030TB//AM Haglund, Bo J A. Seminarium om datorstöd vid SFAM:s höstmöte 1985 i Skövde 1985 (6(2)) pp 89-89 AllmänMedicin Utvecklingen inom datorområdet går mycket snabbt. För bara några år sedan fanns vid sidan om Dalby mycket liten erfarenhet av datorstöd i primärvården. Under SFAM:s höstmöte i Skövde samlades för första gången de svenska praktikerna i primärvården inom området. Lars Berg, Tibro redovisade inledningsvis lite om datorterminologi. Key words: SFAM, seminarium, datorstöd, Skövde. LB09399T//AM Ekedahl, Staffan. Larsen, John. Ulvatne, Torben. Första diplomeringskursen för studierektorer i allmänmedicin 1997 (18(1)) pp 13-13 AllmänMedicin Den 7-11 oktober avhölls den första diplomeringskursen för studierektorer i allmänmedicin i SFAMs regi. Kursledningen, bestående av Olof Englund Östersund, Ylva Johansson Sundsvall och Jan-Eric Olsson Stockholm, hade inte sparat någon möda i att arrangera en innehållsrik och mycket givande kurs för de 22 pionjärerna vid Djurnäsets vackert belägna kursgård i Stockholms skärgård. Key words: diplomeringskurs, studierektorer, allmänmedicin. LB09398T//AM Eckerman, Ingrid. Miljöfrågor - angår de allmänmedicinare? 1997 (18(1)) pp 14-17 AllmänMedicin Vid WONCA-konferensen i Vancouver 1992 drabbades jag av en insikt: Jorden går oundvikligen mot stora förändringar, som kommer att bli högst märkbara inom min livstid. Mina barnbarn kommer att leva under helt andra förhållanden än jag. Sedan dess har jag aktivt engagerat mig i miljörörelser, bland annat i Svenska Läkare för Miljön. Bland mina kollegor har jag motts av ett i och för sig välvilligt, men som regel ganska ljumt intresse. Key words: miljöfrågor, allmänmedicinare. LB06082T//AM Carlbom, Mats. Arbetare drabbas värst. Stor kampanj ska minska hjärtinfarkter med hälften 1985 (6(2)) pp 246-248 AllmänMedicin Antalet hjärtinfarkter i Sverige ska halveras. Med bättre mat, mindre rökning och ständiga kontroller av svenskarnas blodtryck ska hjärt- och kärlsjukdomarna bekämpas i en av de största hälsokampanjerna sedan poliovaccineringen infördes. Dessutom krävs insatser från LO och SAF, menar experterna. Hjärtinfarkter drabbar mest arbetare - och orsakerna finns ofta på jobbet. Key words: HS90, socioekonomiska faktorer, hjärt-kärlsjukdomar. LB05985T//AM Trell, Erik. Henningsen, Nels-Christian. Mattiasson, Ingrid. Samband mellan självrapporterad hypertoniheriditet, blodtrycksdistribution och riskfaktorer i en populationsstudie av medelålders män 1984 (5(5)) pp 215-219 AllmänMedicin Självrapporterad förstagradhereditet för hypertoni erhålls genom frågeformulärsmetod i två konsekutiva delmängder av medelålders manliga deltagare i en förebyggande medicinsk hälsoundersökning i Malmö; 2.739 män i lägre medelåldern (36-39 år) och 6.597 i övre (46-48 år). Rapporterad förstagradshereditet för hypertoni var frekvent; cirka 26-27 procent inom båda dessa grupper, men omfattande huvudsakligen föräldragenerationen och var dubbelt så vanlig bland mödrarna som hos fäderna. Vidare uppvisade den rapporterade familjehistorien påtagliga interrelationer såtillvida att hypertoni hos en förälder mycket vanligare rapporterades när hypertoni var för handen hos den andra föräldern, än när hypertoni inte var känd hos denna. Distributionen av uppmätt blodtryck och andra riskfaktorer jämfördes i de olika kategorierna av den uppgivna blodtrycksherediteten. Såväl medelvärden som frekvenser av borderline och hypertensiva nivåer av systoliskt och diastoliskt blodtryck var signifikant högre i grupper med uppgiven hereditet, speciellt biparental,än bland fallen utan uppgiven förekomst av hypertoni hos moder eller fader. Hypertoni hos fadern erinrade därvid mer om den biparentala herediteten än modersherediteten. En mångfald biokemiska och fysiologiska screeningvariabler jämfördes mellan de olika hereditetsgrupperna, men inga likartade skillnader kunde finnas beträffande sådana associerade riskfaktorer med undantag för ett något högre serumurat i den biparentala hereditetsgruppen jämfört med de andra. Key words: enkätundersökning, hypertoni, ärftlighet, riskfaktorer. LB05984T//AM Lindblad, Tomas. Rapport från en patientregistrering vid vårdcentralen Granen, nordöstra primärvårdsdistriktet 1984 (5(5)) pp 211-214 AllmänMedicin Artikeln är en redovisning av en patientregistrering under 10 dagar vid en vårdcentral i Malmö. Undersökningen är den första studien av primärvårdens verksamhet i Malmö. Artikeln redovisar dels vissa resultat från registreringen, bland annat exempel på en användbar socioekonomisk klassificering. I artikeln exemplifieras även en kartläggning av i vilken utsträckning primärvården täcker befolkningens behov av öppen sjukvård och patienternas kontakter med andra vårdgivare. Karaktären av korttidsregistrering innebär att resultaten får tas med reservation med tanke på säsongsvariationer och dylikt. Key words: primärvård, patientregistrering, socio-ekonomisk indelning, psyko-social problematik, åtgärdsregistrering, sjukvårdskonsumtion, storstad, Malmö. LB06033T//AM Bergström, Eva. Recensioner. 1985 (6(2)) pp 92-93 AllmänMedicin Key words: recensioner, Jag ramlade i trappan. LB05972T//AM Smedman, Lars. Barnhälsa och landsbygdsutveckling i Guinea Bissau 1984 (5(4)) pp 161-164 AllmänMedicin Guinea-Bissau, söder om Senegal på Afrikas västkust, är ett av jordens fattigaste länder - i materiella termer. I mänskliga termer däremot är landet rikt. Där finns levande traditioner och kulturarv, men samtidigt stort intresse för nya idéer och modern utbildning. Där råder fred, stabilitet och säkerhet till liv och lem i ett mått som tyvärr är ovanligt i dagens Afrika. Där saknas exploaterande sociala relationer men det finns en fungerande politisk organisation på bynivå. Allt detta är saker som ger potential för ekonomisk och social utveckling, tycker man, men tvingas konstatera att ännu har inte mycket i den vägen synts till. Hälsosituationen är också den prekär, särskilt bland barnen. Författaren, som är pediater, deltar i ett barnhälsoprojekt som ingår i landets satsning på primärvården. Projektet har utvecklat en metod för hälsoövervakning, som bygger på regelbunden vägning av barnen under fem års ålder kombinerat med dödlighetsregistrering. Enkla hälsobefrämjande åtgärder vidtas och utvärderas. En viktig målsättning är att mobilisera bysamhällets egen förmåga till problemlösning i en dialog kring den höga barnadödlighetens orsaker. Key words: primärvård, hälsoövervakning, barn, metodik, U-land. LB06064T//AM Granvik, Mats. Hallberg, Hans. För tidigt döda män i Borlänge kommun 1985 (6(4)) pp 181-186 AllmänMedicin I linje med landstingets ambitioner på det samhällsmedicinska området att utveckla arbetssätt och metoder inom epidemiologi och prevention har en fallstudie av 91 "för-tidigt-döda" män mantalsskrivna i Borlänge kommun genomförts i syfte att belysa riskfaktorbilden. Den retrospektiva granskningen och sammanställningen av uppgifter från socialbyråns, arbetsförmedlingens och försäkringskassans register, dödsbevis och hälso- och sjukvårdens journalhandlingar visade ett påtagligt skiftande utfall i dödsorsaker mot bakgrund av olikheter i geografisk mobilitet. Vi fann en relativt stor grupp medelålders män avlidna genom suicid varande män som samtliga flyttat in till Borlänge kommun från annat håll och en annan stor grupp avlidna i alkoholbetingade sjukdomar bestå av män som alla hela sitt liv varit bosatta i Borlänge. Key words: samhällsdiagnos, dödsorsaker, alkoholism, socialt nätverk, suicid, prevention, Borlänge. LB05979T//AM Nilsson, Peter. Recensioner. 1984 (5(4)) pp 180-181 AllmänMedicin Key words: recensioner, Motpol nr 2-3 1984. Nr 2-3/1 1984. LB06037T//AM Haglund, Gustav. Svar till Gösta Brydolf och Carl Edward Rudebeck 1985 (6(3)) pp 108-108 AllmänMedicin Kära Vänner, ni har i en debattartikel i AllmänMedicin nr 2 riktat kritik mot professorerna i allmän medicin för deras tystnad under angreppen mot allmänläkarna, och kritiserat meritvärderingen till professurer i allmän medicin. Det finns anledning att bemöta den kritiken. Key words: allmänmedicin, kritik, professorer. LB05978T//AM Sjönell, Göran. Kommentar till Matteusprojektet 1984 (5(4)) pp 179-180 AllmänMedicin Slutsatsen, sammantaget med föräldrautbildningen i centrum är att det inte är osannolikt att distriktssköterskor är den yrkeskår som är mest lämpade att sköta barnavårdscentraler i framtiden. Key words: barnavårdscentraler, distriktssköterskor, framtid. LB06079T//AM Hallgren, Carl-Gunnar. "Vilka är det som äter upp alla sömntabletter?" 1985 (6(5)) pp 228-233 AllmänMedicin Det säljs idag läkemedel för mellan 5 och 6 miljarder kronor årligen i Sverige. Cirka 70 procent därav i öppen vård. Nästan 10 procent utgörs av psykofarmaka, vilka intar tredjeplatsen efter hjärt-kärlmedel och analgetika i kronor räknat. Huvuddelen av psykofarmaka utgörs av gruppen hypnotika, sedativa och ataraktika, där hypnotika står för den största delen. Det är därför naturligt att vi intresserar oss för hur dessa preparat används och vilka behov denna användning är uttryck för. I denna artikel redovisas en studie över användningen av lugnande och sömnmedel i tre primärvårdsområden i Skellefteå sjukvårdsdistrikt samt ett försök till analys av orsaker till skillnader i försäljning. Key words: läkemedelskonsumtion, primärvård, psykofarmaka. LB05976T//AM Bengtsson, Bengt. Bengtsson, Calle. Programmerbar fickkalkylator - en hjälp vid bearbetning av undersökningsresultat (I). (II) 1984 (5(4)) pp 174-178 AllmänMedicin I den snabba utveckling som skett på datorsidan har fickkalkylatorn fortfarande en central plats vid bearbetning av data. En programmerbar fickkalkylator ligger idag på en prisnivå som gör att var och en som sysslar med bearbetning av data kan skaffa sig en sådan. I vår undersökning av Göteborgs kvinnor har den revolutionerat vårt arbete. Vi finner det därför angeläget att vidarebefordra våra erfarenheter i förhoppning om att kunna underlätta bearbetningen av data för andra som ägnar sig åt vetenskapliga undersökningar och stimulera till ökad aktivitet på detta området ute på fältet. Key words: databehandling, fickkalkylator. LB05975T//AM Hermansson, Ingemar. Nord- och Syd-Jemen startar primärvård 1984 (5(4)) pp 170-173 AllmänMedicin Genomförbarheten av Alma-Ata-deklarationens principer om primärhälsovård beror på bland annat sociala, ekonomiska och politiska strukturer. Författaren diskuterar i artikeln förutsättningar och svårigheter i Arabrepubliken Jemen, där han deltog 51/2 år i primärvårdsuppbyggnaden. En jämförelse görs med Demokratiska Folkrepubliken Jemen, där författaren gjort två studiebesök. Det landet har en annan politisk och ekonomisk struktur. I Sverige borde vi lära av de okonventionella metoderna, sparsamheten och den stränga inriktningen mot primära, mänskliga behov, som karakteriserar tredje världens försök att skapa god primärhälsovård. Key words: primärvård, hälsopolitik, u-land, Jemen. LB05974T//AM Haglund, Gustav. Svanström, Leif. Primärvårdens roll i Mexico 1984 (5(4)) pp 166-169 AllmänMedicin I slutet på 1970-talet byggdes i Mexico under loppet av två år över 3.000 vårdcentraler och tillgången till sjukvård organiserades för över 17 miljoner av de mest underförsörjda på landsbygden, såväl som i vissa delar av de större städerna. Denna utveckling styrdes av ett revolutionärt tryck som bland annat var följden av att de redan flödande oljeinkomsterna hamnade hos de redan rika inom och utom landet. Primärvård i utvecklingsland är självfallet inte ett medicinskt problem, Primärvården har därför en stark social och hygienisk inriktning och ansluter därför till en modern internationell syn på primärvården. I utbyggnadsarbetet försökte man också ta vara på folkmedicinens kunskaper och etablera ett samarbete med den västerländskt betonade sjukvården. Artikeln bygger på erfarenheterna från en studieresa till Mexico hösten 1982. Utförlig reserapport kan beställas från Institutionen för Socialmedicin, Karolinska Institutet, 172 83 Sundbyberg. (se referenslista). Key words: primärvård, planering, Mexico, U-land. LB05973T//AM Liljestrand, Jerker. Bergström, Staffan. Mödrasjuklighet i Mocambique - ett forskningsprojekt 1984 (5(4)) pp 165-166 AllmänMedicin Huvuddelen av all medicinsk forskning sker i i-länder. Behövs inte forskning i u-land? Kanske är i själva verket basal epidemiologisk kunskap ännu viktigare i u-land än i i-land dels med tanke på de knappa resurserna, dels med tanke på de mycket högre dödlighets- och sjuklighetstalen. Här beskrivs en studie av gravida kvinnors hälsa i Mocambique, att användas som bas för fortsatt utveckling av mödra- och förlossningsvården i landet. Key words: MVC, morbiditet, mortalitet, forskning, planering, u-land, Mocambique. LB05977T//AM Aurelius, Göran. Olin, Patrick. Matteusprojektet talar för BVC typ I! 1984 (5(4)) pp 179-179 AllmänMedicin Vi anser det viktigt att man ytterligare belyser och analyserar för- och nackdelar med BVC typ I och typ II i tätort. Flera modeller för barnhälsovårdens inlemmande i vårdlag bör prövas på lika villkor med utgångspunkt från gemensamma mål för föräldrautbildning, hälsoövervakning, daghemshälsovård, samarbete med socialtjänst och utbud av vardagssjukvård. Key words: BVC, typ I, typ II, debatt. LB06063T//AM Ludwig, Robert. Alkoholmottagningen vid Brandbergens vårdcentral 1985 (6(4)) pp 177-180 AllmänMedicin Avgiftning och rehabilitering av alkoholmissbrukare i öppen vård kan med framgång bedrivas på vårdcentral, i stort med befintliga resurser om ett gott samarbete etableras med övriga berörda samhällsinsatser. Patientbeskrivning och behandlingsutvärdering efter fyra års verksamhet presenteras av Robert Ludwig och Jonas Åberg. Key words: alkoholism, behandling, primärvård, utvärdering, Brandbergen. LB06061T//AM Järhult, Bengt. Bör uppspårande och läkemedelsbehandling av höga blodfetter få en renässans i primärvården? 1985 (6(4)) pp 171-172 AllmänMedicin Kostinformation är en av primärvårdens viktigaste uppgifter och bör löpande, precis som rökavvänjning, integreras i mottagningsarbetet. Allmän screening av höga blodfetter och farmakoterapi vid hyperlipedemi kan emellertid starkt ifrågasättas. Kolestyraminförsäljningen (Questran) i Sverige har påtagligt ökat under de senaste två åren i samband med en diskussion om medikamentell behandling av höga blodfetter. Det är ett observandum! Skall 70-talets misstag på detta område - farmakoterapi vid hyperlipedemi (clofibrat) - upprepas? Artikeln sammanfattar ett föredrag vid "Primärvårdens dag" i Blekinge 1984. Key words: blodfetter, kost, behandling, prevention, debatt. LB06060T//AM Carlsson, Anita. Rosenqvist, Urban. Organiserad diabetesvård ger effekt om det går att organisera den effektivt 1985 (6(4)) pp 168-169 AllmänMedicin Ett svar på Sten Larsson´s "Allmänmedicinaren behövs till primärvårdsforskning!" - Författarna presenterar sina erfarenheter av en utvärdering av diabetesvården inom primärvården i Stockholms län och hur resultaten kunnat användas för att förändra undervisningen kring vårdprogrammet för diabetes. Den "nya" utbildningen utformas så att diabetesvården blir anpassad till lokala krav och förutsättningar. Detta kräver en lyhördhet från utbildarnas sida som alltmer kommit att fungera som konsulter och handledare när det gäller utvecklingen av diabetesvården. Key words: debatt, Diabetes Mellitus, vårdprogram, behandling, primärvård. LB06062T//AM Lindquist, Olof. Hypertoni hos diabetiker 1985 (6(4)) pp 173-176 AllmänMedicin I artikeln ges en översikt över förekomst av hypertoni hos diabetiker. Artikeln belyser förekomst, orsaker samt klinisk betydelse för behandling av hypertoni. Key words: hypertoni, diabetes, behandling, etiologi, epidemiologi. LB05967T//AM Köhler, Lennart. Martin, John. Primärvård i u-land - Nordiska Hälsovårdshögskolans roll 1984 (5(4)) pp 141-145 AllmänMedicin Nordiska hälsovårdshögskolan är en samnordisk institution för högre utbildning inom hälso- och sjukvård och är av naturliga skäl mest inriktad på nordiska förhållanden. Dock ägnas ett ökande intresse åt problem utanför Norden och då inte minst i utvecklingsländerna. Internationella aspekter på hälso- och sjukvård belyses i varje kurs men varje år genomförs också speciella kurser och konferenser som riktar sig till utomnordisk publik också. Viktigast är de årligen återkommande seminarierna, Methods and Experience in Planning for Health, som anordnas i samarbete med SIDA och WHO, och som sedan publiceras i form av böcker i serien NHV-rapporter. I artikeln beskrivs närmare innehållet och utformningen av dessa seminarier, som alla är inriktade på ämnen av särskild betydelse för primärvården. För framtiden finns anledning att tro att NHV:s internationella engagemang kommer att öka ytterligare. Key words: primärvård, public health, samhällsmedicin, hälsovård, vidareutbildning, efterutbildning, nordisk, u-länder, tvärfacklig. LB06039T//AM Löfgren, Jerker. Några reflexioner kring artikeln om läkemedelskonsumtion på ett servicehus 1985 (6(3)) pp 108-109 AllmänMedicin Efter att i mer än 10 år varit av kommunen arvoderad läkare för ålderdomshem funderar man efter denna artikel om man gjort en mindre god insats och till och med inducerat iatrogena skador. Författaren visar ju i ett flertal vackra diagram och tabeller på ett övertygande sätt hur läkemedelskonsumtionen kunnat minskas. Genom att avskaffa nämnda arvoderade läkare och sprida patienterna till vårdcentralen och lasarettets olika doktorer skulle han lika gärna kunna visa på hur dödligheten per tidsenhet minskat, hur förbrukningen av blöjor och andra hjälpmedel kunna reduceras, hur frekvensen av urinvägsinfektioner pneumonier, liggsår minskat i antal. Gästerna har blivit mentalt klarare, kunna sköta sig själva bland annat med sin medicinering och så vidare. Parallellt med detta minskade även sjukfrånvaron från personalens sida på grund av ryggbesvär, traumiterativa eksem och så vidare. Key words: servicehus, konsumtion, läkemedel. LB06002T//AM Sundström, Kajsa. Recensioner. 1984 (5(6)) pp 277-277 AllmänMedicin Key words: recensioner, Varför blir vi sjuka. LB06072T//AM Kaij, Lennart. Mera om Balintgrupper 1985 (6(5)) pp 218-220 AllmänMedicin "En ofta missförstådd formulering av målet för Balintgrupperna är att de syftar till "a limited but definite change of the personality ot the doctor". Formuleringen är, som den står, onekligen provokativ. "Personlighet" skall emellertid preciseras till den professionella personligheten, den del av läkarens person, som vändes mot patienten och som utmejslats under utbildningen med sjukhusläkaren som modell". Med den tolkningen bör inte Balintarbetet te sig hotfullt, menar Lennart Kaij som också i den här artikeln tecknar ett utvecklingsperspektiv och beskriver innehåll och arbetsformer i Balint-gruppen. Key words: allmänläkare, medicinsk psykologi, fortbildning, Balintgrupp. LB09408T//AM Ekedahl, Anders. Återlämnande inhalationsläkemedel på Apotek 1997 (18(1)) pp 45-47 AllmänMedicin Av de läkemedel som skrivs på recept hämtas inte allt ut. Av de läkemedel som hämtas ut på recepten används inte allt. En del lämnas in till apoteken, medan annat destrueras på annat sätt. Då och då uppmärksammas fall där stora mängder oanvända läkemedel för enskilda patienter lämnas in till apotek för destruktion. Det är inte känt hur mycket av de uttagna läkemedlen som återlämnas till apoteken då systematiska studier på detta i stort sett saknas. I syfte att mäta hur mycket av de uttagna inhalationsläkemedlen som återlämnas till apoteken genomfördes en studie på samtliga apotek i Lunds och Orups sjukvårdsdistrikt. Key words: inhalationsläkemedel, återlämnande, apotek. LB05980T//AM Rudebeck, Carl-Edward. Allmänläkaren som visste för mycket 1984 (5(5)) pp 188-191 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Vidareutbildningen i allmänmedicin är en kompromiss. Ett huvudproblem var att komma överens om avvägningen i tid mellan sjukhustjänstgöring och allmänmedicinsk praktik. Allmänläkarkåren var i den frågan delad och så är den fortfarande. Rubriker: Allmänläkarens kunskapsvandring Det friska Den kliniska traditionen Key words: allmänläkare, allmänmedicin, vidareutbildning. LB05986T//AM Överby, Anders. Psykosociala orsaker 1984 (5(5)) pp 220-222 AllmänMedicin Artikeln innehåller en översikt över amerikanska och svenska studier om relationen mellan hjärt-kärlsjukdomar och psykosociala faktorer. Särskilt typ A-beteende granskas. Fysiologiska mekanismer som kan förklara hur en persons beteende kan påverka uppkomsten av hjärt-kärl-sjukdomar redovisas. Resultaten från ett preventivt projekt för att förhindra hjärtinfarkt hos typ A-individer tas också upp. Key words: prevention, hjärt-kärl-sjukdomar, hjärtinfarkt, hypertoni, angina pectoris, psykosociala faktorer, typ A-beteende. LB05988T//AM Hagström, Bertil. Distriktsläkarens uppgång och fall. (?) 1984 (5(5)) pp 5 AllmänMedicin I läkartidningen nr 18/84 diskuteras distriktsläkaren Lars Agréus och FV-läkaren i allmänmedicin, Gudmund Eriksson innehållet i allmänläkarutbildningen. Man menar kort och gott att man måste ha baskunskaper inom rätt många discipliner för att rätt kunna tolka symtombild och inte missa tidiga symtom på svåra åkommor i det allmänna sjukvårdsbruset. Detta får man enligt deras mening bäst på de ställen där sjukdomarna är som frekventast, det vill säga på specialistklinikerna. Debattinlägg med liknande innehåll har förekommit tidigare i läkartidningen. Key words: allmänmedicin, allmänläkarutbildning. LB05987T//AM Widäng, Kenneth. Primärvård med arbetsplatsanknuten verksamhetsplanering - försök vid Björknäs vårdcentral i Boden 1984 (5(5)) pp 223-223 AllmänMedicin Verksamhetsförändringen kan antingen initieras utanför eller inifrån vårdcentralen. Enligt mitt sätt att se är det önskvärt att förändringarna avseende arbetsformer i största möjliga utsträckning initieras inifrån vårdcentralen medan frågor om övergripande mål för verksamheten kommer från den politiska ledningen. Key words: verksamhetsplanering, primärvård, Björknäs vårdcentral Boden, debatt. LB05989T//AM Widäng, Kenneth. Öppet brev till distriktsläkare Margareta Strand-Jonsson 1984 (5(5)) pp 224-224 AllmänMedicin Jag uppskattar inte att SFAM´s vetenskapliga möten utnyttjas på detta sätt och inte heller uppskattar jag att i denna förtäckta form uppmanas bidra till en ökad försäljning av det icke biverkningsfria medlen Kolestyramin. Svar till Kenneth Widäng. Key words: Kolestyramin, förhöjda blodfetter. LB05990T//AM Linder, Bengt. Recensioner 1984 (5(5)) pp 226-226 AllmänMedicin Ortopedisk primärvård Författarna har skrivit en bra manual om ortopediska vardagsproblem, som för oss distriktsläkare är mycket vanliga och enligt olika undersökningar utgör cirka 15-20% av det allmänmedicinska mottagningsklientelet. Key words: ortopedisk, primärvård, recensioner. LB05991T//AM "Osignerad" Recensioner 1984 (5(5)) pp 226-227 AllmänMedicin Starka samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Ju mer vårdresurser desto mer psykvård. Fysisk passivitet leder till nedsatt funktion i flera organ. Regelbunden aktivitet och motion förbättrar däremot hälsa och välbefinnande. För en tid sedan arrangerade socialstyrelsen i samarbete med försäkringsbolaget Trygg-Hansa ett symposium med temat: Vad vet vi om motion och hälsa? Vid symposiet beskrevs en hel rad positiva effekter av fysisk aktivitet och motion. Den kunskap som kom fram vid symposiet presenteras nu i socialstyrelsens rapport "Vad vet vi om motion och hälsa?" (h-rapport 21). Key words: fysisk aktivitet, hälsa, recensioner. LB05992T//AM Haglund, Bo J A. HS 90. 1984 (5(5)) pp 229-230 AllmänMedicin HS 90-projektet har letts av en arbetsgrupp för långsiktig planering, som tillsatts av socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning (tidigare sjukvårdsdelegationen). I denna har ingått representanter från social-, finans- och utbildningsdepartementen, landstingsförbundet, SPRI, socialstyrelsen och berörda fackliga organisationer. Socialstyrelsen har svarat för själva utredningsarbetet. Ett 30-tal experter från hela landet har medverkat i arbetet med att ta fram huvudrapporten, underlagsstudier och expertrapporter. Det har varit ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicin och samhällsvetenskap. I tolv SOU-skrifter presenterar HS 90-projektet underlag och förslag till hur man på central, regional och lokal nivå kan utforma en offensiv hälso- och sjukvård under nästa årtionde, 1990-2000. En hälso- och sjukvård där hälso- och sjukvårdslagens mål "En god hälsa för hela befolkningen och en vård på lika villkor" uppfylls bättre än idag. Vi återkommer med utförligare presentationer av "Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet". Vi kommer också att publicera SFAM:s remissvar på HS 90-materialet. Key words: arbetsgrupp, långsiktig planering, socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning. LB10103T//AM Olsson, Björn. Wiborgh, Meta. Kommentar till "Kvalitetssystem för kranskärlsskjukdom" 1997 (18(3)) pp 132-132 AllmänMedicin Detta projekt har ursprungligen tillkommit på initiativ från Svenska Cardiologföreningen och SFAM har inbjudits att medverka. Från SFAM har vi efter viss tvekan valt att medverka. Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är ett stort och viktigt verksamhetsfält inom allmänmedicinen. I detta register är patienten själv den som skickar in uppgifter till dataregistret och också den som tar initiativ till att uppgifterna över huvud taget registreras. Registret ägs av Cardiologföreningen och SFAM gemensamt. Fortfarande anser SFAMs styrelse att projektet har en alltför stark slagsida åt teknologiska problemställningar och att patientperspektivet kommer i skymundan. SFAMs styrelse har därför tagit initiativ för att stärka de allmänmedicinska perspektiven i projektet. Björn Olsson, Meta Wiborgh (SFAMs styrelse). Key words: kvalitetssystem, kranskärlssjukdom. LB09743T//AM Drejare, Anders. Blod tunnare än vatten - en studie av antikoagulatiabehandling i glesbygd 1997 (18(2)) pp 90-93 AllmänMedicin I denna studie beskrivs den antikoagulantiabehandlade populationen i Harmånger: Behandlingsprevalensen var 8,8/1000 invånare, vilket är klart högre än riksgenomsnittet, som är 3,6/1000. Den patientgrupp som behandlades inom primärvården följdes prospektivt under 18 månader. Under uppföljningen låg 74 procent av alla protrombinkomplexvärden inom terapeutiskt intervall. En icke-fatal blödningskomplikation uppträdde. Min erfarenhet är att det även vid en mindre mottagning är möjligt att ge en säker antikoagulatiabehandling av äldre personer, också om de har många sjukdomar. Resultaten av undersökningen måste dock tolkas med försiktighet, då studiepopulationen är begränsad. Key words: antikoagulatiabehandling, glesbygd, studie. LB09727T//AM Olsson, Björn. Receptregistret 1997 (18(2)) pp 57-57 AllmänMedicin Som bekant har SFAM under februari gått ut i massmedia och kritiserat den nya lagen om receptregister, vilken beslutades av riksdagen under hösten och som gäller från och med 1 januari 1997. Det vi främst har kritiserat är bestämmelserna om att patientens diagnos skall anges på recepten för att sedan vidarebefordras via Apoteksbolaget till ett individbaserat recept/diagnosregister hos Socialstyrelsen, I detta Socialstyrelsens register skall såväl individuppgifter (personnummer) som uppgift om diagnos och utskrivet läkemedel lagras. Registrering i detta register blir visserligen frivilligt och behandlande läkare förutsätts informera patienten om registret, dess syfte och hur sekretessen skyddas, vilka som får tillgång till uppgifterna etc. Key words: SFAM, receptregister, kritik. LB09726T//AM Björkelund, Cecilia. Att mäta mötet - om kvalitativa metoder i allmänmedicin 1997 (18(2)) pp 56-56 AllmänMedicin Inom allmänläkarnas arbetsområde finns oerhört varierande verkligheter. Vårt arbete rör sig inom såväl vetenskap som beprövad erfarenhet, där beprövad erfarenhet sannolikt egentligen utgör vårt största referensområde. Vi har höga krav på vetenskaplig dokumentation inom de områden, där vi med vår naturvetenskapliga skolning förstår hur vetenskaplig prövning skall gå till, men inom vissa områden har vi mycket låga krav på vetenskaplig dokumentation. Detta gäller inom exempelvis konsultationsmetodik, mötet mellan patient och läkare, informationsmetodik, icke-farmakologiska behandlingsmetoder, makt- och könsaspekter i vården, prevention och vårdkvalitet. Key words: kvalitativa metoder, allmänmedicin. LB09745T//AM Arborelius, Elisabeth. Patientcentrering i inledningen på konsultationen 1997 (18(2)) pp 102-105 AllmänMedicin Patientcentrering är ett centralt begrepp i primärvården. Forskning visar att patientcentrerade konsultationer ökar patientens tillfredsställelse, patientens compliance och patientens symtomlindring. Patientcentrering avspeglar sålunda både ett mänskligt omhändertagande och en hög effektivitet. Graden av patientcentrering under de första minuterna av konsultationen har visat sig vare högt korrelerad med patientcentrering i resten av konsultationen. Med utgångspunkt i en kanadensisk metod har en grupp allmänläkare i nordvästra sjukvårdsområdet i Stockholm under ledning av Elisabeth Arborelius under ett par år arbetat fram en svensk manual "Att sätta patientcentrering i inledningen på konsultationen". Syftet var att få fram en checklista som allmänläkare kan ha hjälp av för att i högre utsträckning tillämpa ett patientcentrerat förhållningssätt i sitt kliniska arbete. I artikeln beskrivs de tre huvuduppgifterna: att inbjuda patienten på ett öppet sätt att berätta om anledningen till besöket, att tillåta patienten att berätta om symtom, funderingar, förväntningar och känslor och att underlätta aktivt för patienten att berätta om funderingar, förväntningar och känslor. Key words: patientcentrering, inledning, konsultation. LB09834T//AM Andersson, Dan. Vilka(s) visioner vill vi verkliggöra? 1997 (18(3)) pp 112-113 AllmänMedicin År 2010 tycks nu vara den magiska tidpunkt som olika utredningar och diskussioner tar sikte mot. Tidigare var det 1990-talet som gällde (HS90-utredningen) och dessförinnan 1980-talet. Att lägga en tidsgräns direkt vid sekelskiftet tycks verka alltför sakrosankt för dem som bestämmer om dylika ting. Nej, ett lagom långt perspektiv framåt skall det vara, helst så långt att preskription gäller för de visioner och förslag som presenteras idag. Kvalitetsuppföljning av tidigare framtidsblickar borde kanske ingå som ett obligatoriskt föreberedande moment innan nya visioner artikuleras. Key words: visioner. LB10100T//AM Windling, Anders. Nordgaard, Eva. ASTMA - ett dolt hälsoproblem hos ungdomar 1997 (18(6)) pp 277-278 AllmänMedicin . För att undersöka förekomst respektive underbehandling av astma fick en årskull elever (314 st) i årskurs 7 i Härnösand svara på ett frågeformulär och vid positiva svar intervjuas av skolsköterska enligt strukturerad mall. Cirka 12 procent av eleverna hade astma. Dessutom fanns ytterligare en grupp på ett par procent med misstänkt astma. Vi fann att drygt 13 procent av ungdomarna i årskullen behövde remitteras vidare till allmänläkare eller barnläkare för optimering av behandling eller utredning. Det finns ett stort behov att hjälpa tonåringar att hantera astmabesvär och en väg kan vara att screena i samband med skolans hälsokontroll i årskurs 7. Key words: astma, ungdom, dolt hälsoproblem. LB09744T//AM Nilsson, Peter. Hellénius, Mai-Lis. Nya rön om rökavvänjning i primärvård - en litteraturgenomgång 1997 (18(2)) pp 94-101 AllmänMedicin Rökning är en dominerande riskfaktor för ohälsa, både hos män och hos kvinnor samt i olika åldersgrupper. Ett flertal sjukdomar förknippas med rökning, framför allt hjärtkärlsjukdom, många cancerformer samt en rad lungsjukdomar. I Sverige räknar man överlag med att cirka 25% av befolkningen är dagligrökare, men andelen är högre inom vissa subgrupper, till exempel bland unga kvinnor, bland lågutbildade samt inom vissa invandrargrupper. Nya studier visar på värdet av rökavvänjning i primärvård och att goda resultat ofta kan uppnås. Därför bör detta preventiva arbete ordentligt prioriteras. Key words: rökavvänjning, primärvård, litteraturgenomgång. LB10093TB//AM//LB Berg, Lars. Staf, Olle. Brorsson, Annika. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Malmberg, Britt-Gerd. Persson, Mats. Widäng, Kenneth. Utdataprojektet "Utile Dulci" 1997 (18(6)) pp 260-261 AllmänMedicin Det har visat sig svårare än förväntat att utnyttja primärvårdens 25-30 olika journaldatorsystem för verksamhetsbeskrivning och kvalitetssäkring. Systemen är olika uppbyggda, struktureringsgraden varierar och stora brister finns i rapportprogrammen, som skulle möjliggöra uttag av uppgifter. SFAM.dok har fått projektmedel av Socialstyrelsen för att studera problem och möjligheter att ta ut uppgifter ur datorjournaler. En kort bakgrundsbeskrivning och de första erfarenheterna och intrycken - när projektet befinner sig halvvägs - redovisas. Key words: utdataprojektet "Utile Dulci". LB09728T//AM Källkvist, Anna. Nytt från SFAM Framåt i Europa! 1997 (18(2)) pp 58-58 AllmänMedicin Vid paneuropeisk allmänmedicinsk konferens 1993 i Lenzburg, Schweiz, beslutades att man skulle söka skapa en gemensam europeisk vetenskaplig organisation. Tanken var att förena målsättningarna hos de redan existerande nätverksorganisationerna och forma ett gemensamt paraply för samtliga. Man ansåg också att det fanns behov av en referentgranskad vetenskaplig tidskrift, som samtidigt skulle vara ett kommunikationsforum för den nya organisationen. Rubriker: En förening, en tidskrift Individuellt medlemskap. Skilda förmåner. Key words: SFAM, Europa, allmänmedicin. LB05981T//AM Westman, Göran. Mattsson, Bengt. Persson, Leif. Risberg, Gunilla. Rost, Finn. Troein, Margareta. Några allmänläkares erfarenheter av kandidathandledning 1984 (5(5)) pp 197-202 AllmänMedicin Grundutbildning av läkare är i Sverige förlagd till universitetssjukhusen. Sedan 1980 finns i Umeå erfarenhet av allmänmedicinsk undervisning av blivande läkare, den är förlagd till vårdcentraler. Avsikten med denna artikel är att ge några allmänläkares personliga erfarenheter av handledningen i ämnet allmänmedicin. Fyra allmänläkare, representerande de fyra norrlänen, ombads att efter arbetsdagens slut sammanfatta sina intryck av dagens olika handledningsmoment i form av dagboksanteckningar. Speciellt patient-läkarrelationen och arbetssättet lyfts fram. Brist på tid och bristande planering av kandidatens tjänstgöring utgör de stora hindren. Betydelsen av en primärvårdsförankrad utbildning såväl innehållsmässigt som geografiskt betonas, speciellt då många av de studerande i en framtid kommer att arbeta i primärvården. Key words: utbildning, grundutbildning, handledning, allmänmedicin, Umeå. LB10087T//AM Björkelund, Cecilia. Allmänläkare är specialister på handledning 1997 (18(6)) pp 252-252 AllmänMedicin Under 1997 har den svenska läkarutbildningen och AT-handledningen utvärderats på initiativ av Högskoleverket i samarbete med de medicinska fakulteterna, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Läkarförbundet och läkarstudenterna. en fristående extern bedömargrupp bestående av nordiska läkare har besökt alla universitetsorterna i Sverige och granskat undervisning och handledning. resultaten från denna granskning tillsammans med enkätresultat från studenter och AT-läkare, ekonomiska uppgifter och en självvärdering från samtliga fakulteter har varit underlag till Högskoleverkets rapport (1). Key words: allmänläkare, specialister, handledning. LB10086T//AM Svartholm, Robert. Nilsson, Peter. Red. ST-FoU 1997 (18(suppl 21)) pp 1-24 AllmänMedicin Supplement till Allmänmedicin 4/1997. Synen på allmänmedicin har ändrats under senare år, från en kvantitativ inställning (månader), till ett mer kvalitativt synsätt (målstyrning). Detta har beskrivits i ett annat supplement till Allmänmedicin (nr 20). Under de senaste åren har ett stort antal ST-uppsatser skrivits, vilka finns listade i föreliggande supplement. Vi har särskilt velat lyfta fram elva av de bästa bidragen (bland 38) vid den senaste ST-examinationen, som hölls i Norrköping i november 1996. Key words: allmänmedicin, forskning. LB10046T//AM Palmborg, Märta. ..... och doktorn kom! En kvinnlig provinsialläkare bläddrar i minnenas bok. 1997 (18(suppl 22)) pp 1-43 AllmänMedicin Nr 5/97. Innehållsförteckning Ack Värmeland Du sköna All vår början bliver svår Det gamla glasbruket "På smalspårig järnväg" Hur kunde det hända? Hem och familj De sista åren i Berga Mjuklandning på nytt distrikt Från vaggan till graven "Frihet eller döden" Den lilla gården på åsen Doktorns fölunge Gammelt Fôlk Hembygd Uppbrottet Avsked Dröm - verklighet Key words: LB10074T//AM Linder, Olof. Amalgamförgiftning, finns det? 1997 (18(suppl 21)) pp 7-7 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Bakgrund Amalgam, som används som tandfyllnadsmaterial inom odontologin, har ifrågasatts som orsak till olika somatiska sjukdomssymtom. Tandvårdsskadeförbundet anser att ett samband föreligger och rekommenderar bland annat sanering av amalgamfyllningar. Socialstyrelsen som har utrett frågan vid tre tillfällen (1985-1995) anser att ett samband ej föreligger. Frågeställning För att ytterligare belysa frågan om amalgam kan ge upphov till förgiftningssymtom har en genomgång av aktuell litteratur gjorts, sammanlagt 29 referenser. Key words: amalgamförgiftning. LB10072T//AM Svartholm, Robert. Nilsson, Peter. Stimulera den allmänmedicinska forskningen. 1997 (18(suppl 21)) pp 3-4 AllmänMedicin Allmänmedicin 4/1997. Synen på allmänmedicin har ändrats under senare år, från en kvantitativ inställning (månader), till ett mer kvalitativt synsätt (målstyrning). Detta har beskrivits i ett annat supplement till Allmänmedicin (nr 20). Under de senaste åren har ett stort antal ST-uppsatser skrivits, vilka finns listade i föreliggande supplement. Vi har särskilt velat lyfta fram elva av de bästa bidragen (bland 38) vid den senaste ST-examinationen, som hölls i Norrköping i november 1996. Key words: allmänmedicin, forskning. LB10084T//AM Kraft, Susanne. Antibiotikaförskrivning vid övre luftvägsinfektion. 1997 (18(suppl 21)) pp 17-17 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte Att se hur förskrivningsmönstret av antibiotika ser ut vid ÖLI samt om det skett några förändringar i detta mönster mellan åren 1990 och 1995. Frågeställning Har förskrivningsmönstret av antibiotika ändrats efter debatten om multi-resistenta pneumokocker? Kan någon faktor som påverkar förskrivningen urskiljas? Key words: antibiotikaförskrivning, övre luftvägsinfektion. LB10075T//AM Wennström, Eliza. Kroniskt bensår - följer vi angivna riktlinjer för diagnostik och behandling? 1997 (18(suppl 21)) pp 8-8 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Bakgrund En jämförande studie mellan primärvården i Nordöstra sjukvårdsområdet (NÖSO), Stockholms Läns Landsting och Hudkliniken. Danderyds sjukhus (DS). Frågeställning Föreligger skillnader avseende diagnostik och behandling mellan primärvården inom NÖSO och Hudkliniken DS? Key words: kroniskt bensår, riktlinjer, diagnostik, behandling. LB10076T//AM Mattson, Johan. Diabetesprojekt i Härnösand. 1997 (18(suppl 21)) pp 9-9 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte Att inventera journaldokumentation och det kliniska tillståndet för typ 2-diabetiker vid Blåsippans Vårdcentral i Härnösand, liksom att skapa ett vårdprogram med inslag av medicinska riktlinjer, organisationsförändringar och utnyttjande av datajournalen som instrument för fortsatt uppföljning och utvärdering. Key words: diabetesprojekt, Härnösand. LB10079T//AM Littke, Christina. Inhalationssteroider till barn med astma och effekter på längdtillväxt. 1997 (18(suppl 21)) pp 12-12 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte Att genom en litteraturstudie belysa frågan huruvida långvarig behandling med inhalationssteroider till barn med astma som komplikation kan ge försämrad längdtillväxt. Key words: inhalationssteroider, astma, längdtillväxten, barn. LB10082T//AM Persson, Jan-Olof. Symtomförekomst hos 250 barn med mediaotit. 1997 (18(suppl 21)) pp 15-15 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte Att undersöka vilka symtom barn med OMA (otitis media acuta) söker för. Frågeställning Finns det samband mellan kliniska symptom och diagnos? Finns det några symtom som kan anses vara predikterande? Hur ser symtombilden ut och hur varierar den med åldern? Key words: mediaotit, symtomförekomst, barn. LB10077T//AM Jansson, Stefan. Dopingmissbruk bland skolelever i Laxå kommun. 1997 (18(suppl 21)) pp 10-10 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte Att belysa användning av dopingpreparat bland skolelever. Frågeställning Vad har skolelever för attityder, kunskaper och erfarenheter av dopingmedel? Key words: dopingmissbruk, skolelever, Laxå. LB10081T//AM Bläckberg, Åsa. Motion och hälsa. 1997 (18(suppl 21)) pp 14-14 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte Arbetet avser att analysera huruvida individers motionsvanor speglar hur ofta man söker hjälp för besvär från rörelseapparaten. Med motionsvanor avses såväl ombytt avsiktlig motion som s k vardagsmotion. Frågeställning Spelar motionsvanor någon roll för uppkomsten av besvär från rörelseapparaten? Key words: motion, hälsa. LB10080T//AM Gröndahl, Ylva. Kunskap och okunskap hos kvinnor om klimakteriet och östrogenbehandling. 1997 (18(suppl 21)) pp 13-13 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. Syfte undersöka kvinnors kunskap om klimakteriet och östrogenbehandling. Frågeställning Vad kan kvinnor i klimakteriet om östrogenbrist, om fördelar och nackdelar med östrogensubstitution. LB05997TB//AM Malmberg, Britt-Gerd. Primärvården som databas. Exempel från Tumba-projektet 1984 (5(6)) pp 258-262 AllmänMedicin Under rubriken "Att mäta primärvård" hölls detta föredrag på Svenska Distriktsläkarföreningens årsmöte maj 1983 i Sollefteå. Föredraget tar upp något om basdata i primärvården och en del problem med mätningar inom primärvården. Med utgångspunkt från ett utvecklingsprojekt förlagt till Tumba vårdcentral belyses en del mätproblem (till exempel huvuddiagnos, övriga diagnoser). Datorstödda, välstrukturerade journaler i primärvården, gärna problemorienterade, kommet att betyda mycket och kommer att behövas om primärvården skall kunna fungera som databas. Key words: basdata, registrering, primärvård, problemorienterad journal, ADB, kontaktorsaker, Tumba. LB10083T//AM Melén, Lena. Effect of patient education on metabolic profile in subjects with type II diabetes mellitus. 1997 (18(suppl 21)) pp 16-16 AllmänMedicin AllmänMedicin 4/1997. The therapeutic effect of a special diabetes teaching programme (SDT), has been evaluated. Key words: diabetes mellitus, type II, patient education, metabolic profile. LB05993T//AM Haglund, Bo J A. AllmänMedicin 5 år 1984 (5(6)) pp 236-236 AllmänMedicin AllmänMedicin har i och med 1984 utgivits i 5 år, med nuvarande layout. Annonserna har successivt ökat, vilket givit möjlighet till mera färg i tidningen. En redaktionskommitté bestående av Magnus Eriksson, Bo Haglund och Carl-Edward Rudebeck bildades under 1983. Den nya redaktionen har under år 1984 funnit sina arbetsformer. Key words: AllmänMedicin, 5 år. LB05999T//AM//LB Rylander, Bo. Berg, Lars. Distriktsläkarens mottagningsarbete - inte bara patientbesök 1984 (5(6)) pp 267-270 AllmänMedicin Distriktsläkarens arbetsuppgifter utgörs inte bara av mottagningsarbete. Mottagningsarbete består inte enbart av patientbesök. Vid en tvåveckors registrering av patient-läkarkontakter vid vårdcentralen i Tibro var antalet besök (= direkta kontakter) vid allmänläkarmottagningen 465 st medan antalet indirekta kontakter var 649. Åtgärderna vid 101 st av dessa indirekta kontakter, var av en sådan omfattning och med ett sådant innehåll att kontakten kan jämställas med ett patientbesök. Studien utgör ett projektarbete av en FV-läkare i allmän medicin vid vårdcentralen i Tibro. Key words: distriktsläkare, arbetsuppgifter. LB10101T//AM Eliasson, Gösta. Skriv en rad till allmänläkarkonsulten! 1997 (18(6)) pp 281-282 AllmänMedicin - Sjukhuset har orimliga väntetider för remitterade patienter från oss i primärvården och epikriserna verkar inte vara till för oss. "Uppföljning hos husläkare" säger ju inte mycket! - Remisshögen är faktiskt ett problem för oss sjukhusspecialister och det är sannerligen inte lätt att prioritera så att alla blir nöjda. - När jag skriver hem en patient från kliniken undrar jag ofta hur mycket dom egentligen kan, därute i primärvården. Kommer dom att kunna sköta den här knepiga patienten? Så kan det låta i kafferummen. Och ändå har primärvård och sjukhus på de flesta håll samma huvudman. Key words: allmänläkarkonsulten. LB05998T//AM Broman, Svetlana. Hultberg, Bobby. Majewski, Janerik. Ny modell för verksamhetsplanering i ett primärvårdsområde - positiva erfarenheter från Sjöbo 1984 (5(6)) pp 263-266 AllmänMedicin Primärvårdens arbetssituation och ledning kan förbättras genom klarare målformulering och utvecklad verksamhetsplanering. För att praktiskt pröva detta genomförde Spri och Sjöbo primärvårdsområde ett gemensamt utvecklingsarbete inom ramen för det så kallade KULO-projektet (Klinikens Uppgifter, Ledning och Organisation). En klar struktur utarbetades för primärvårdens verksamhetsbeskrivning. Den kan användas både för planering och uppföljning. Ett engagerat deltagande i planeringsprocessen av hela personalen - såsom arbetet i Sjöbo visar - är ett villkor för att verksamhetsplaneringen blir ett effektivt verktyg i utvecklingsarbetet. Key words: primärvårdsområde, verksamhetsplanering, planeringsprocess, Spri, Sjöbo. LB10085T//AM "Osignerad" Examensuppsatser 1993-1996 1997 (18(suppl 21)) pp 18-23 AllmänMedicin ST-uppsatser finns listade i supplementet till AllmänMedicin. LB09732T//AM Blohmé, Göran. Kommentar till "Från styrelsen" AllmänMedicin 1/97 av Björn Olsson 1997 (18(2)) pp 63-63 AllmänMedicin Det gläder mig att vi är helt överens om de centrala och betydelsefulla delarna av den process som vi för närvarande arbetar med för att kvalitetsutveckla diabetesvården. Målet att tillförsäkra alla diabetiker god diabetesvård i St Vincentdeklarationens anda oberoende av bostadsort och vårdnivå har vi gemensamt. Rubriker: Helt överens Fokus på diabetsvårdens profilområden Sekretessfrågan är viktig Fortsatt samarbete Key words: diabetesvård, sekretessfrågan, fortsatt arbete. AllmänMedicin 1/97 av Björn Olsson. LB09733T//AM Svidén, Lena. Utbildning för lärare i allmänmedicin 1997 (18(2)) pp 64-64 AllmänMedicin Under många år har man inom SFAM diskuterat att göra en mera formaliserad utbildning av en allmänmedicinsk "lärarkår". Med denna målsäggning arrangerade SFAM i samarbete med Provinsialläkarfonden och Distriktsläkarföreningen en första lärarutbildning under tre dagar i början av sommaren vid Pite havsbad. Tolv allmänläkare från Luleå i norr till Falkenberg i söder samlades för att påbörja en 5-poängskurs i "pedagogisk fördjupning för lärare i SFAMs fortbildnings- och kvalitetsutvecklingsprogram". Kursen leddes av Ulf Måwe och Henry Egidius. Key words: utbildning, lärare, allmänmedicin. LB09734T//AM Eliasson, Gösta. Herrström, Per. Rapport från FoU-möte i Helsingborg 14-15 november 1996 1997 (18(2)) pp 65-66 AllmänMedicin Allmänmedicinskt centrum stöd för värdskapet vid höstens mycket trevliga och välordnade FoU-möte i Helsingborg. FoU kan inte bedrivas isolerat, nätverket är viktigt. Därför är dessa årligen återkommande möten för alla de engagerade personer som arbetar med FoU i primärvården ett livsviktigt forum för diskussioner om FoU-frågor av gemensam och övergripande natur. En nationell arbetsgrupp finns som bevakar området FoU och planlägger årsmötena. Key words: FoU-möte, Helsingborg, 14-15 november. LB09736T//AM//LB Widäng, Kenneth. Berg, Lars. Brorsson, Annika. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Malmberg, Britt-Gerd. Persson, Mats. Staf, Olle. Att sätta diagnos och koda denna 1997 (18(2)) pp 71-72 AllmänMedicin En enkel undersökning på åtta distriktsläkare visar att överensstämmelsen när det gäller att sätta diagnoser och koda dem enligt primärvårdsversionen av Klassifikation av sjukdomar och hälsotillstånd 1997 är långt i från fullständig. Artikeln diskuterar kort olika anledningar till detta. Vi föreslår fortsatta diskussioner på vårdcentraler, i kvalitetsgrupper och i denna tidning. Bakgrund Det efterfrågas nu från olika håll mått och resultat från vården. Huvudmännen vill se vad de får för pengarna. Socialstyrelsen vill kontrollera innehållet i vården. Vi allmänläkare vill se vad vi gör och kunna jämföra oss med varandra under trygga och kollegiala former, då vi tror att det är ett bra sätt att höja kvaliteten i det medicinska arbetet. Diagnosen är det bredast accepterade sättet att se på innehållet i patientarbetet. I samband med avlämnandet av Klassifikation av sjukdomar och hälsotillstånd 1997, primärvårdsversionen (KSH97-P) lät vi inom SFAM.dok åtta distriktsläkare diagnosskada elva fallbeskrivningar. Av dessa distriktsläkare hade sex arbetat aktivt med framtagandet av KSH97-P och var alltså ganska bekanta med denna. Alla åtta kan betraktas som intresserade av diagnossättning och tillhörande problematik. Key words: diagnos, kodning. Nr 2/1997 LB09737T//AM Hagberg, Birgitta. Grahn, Birgitta. Håkansson, Anders. Diagnoser och åtgärder i distriktssjukgymnastens vardag 1997 (18(2)) pp 75-78 AllmänMedicin Distriktssjukgymnasterna i fem kommuner inom landstinget Kronoberg ville veta mer om sin verksamhet. Under en tremånadersperiod registrerade de därför diagnoser och åtgärder vid samtliga polikliniska besök. De kvinnliga patienterna var dubbelt så många som de manliga och kvinnorna gjorde gott och väl dubbelt så många besök som männen. Mjukvävnadssjukdom var den vanligaste diagnosen hos kvinnorna och ryggvärk var vanligast hos männen. Behandlingsmetoderna skilde sig inte mellan könen. Antalet besök per sjukgymnastmånad varierade från 112 till 328 och antalet besök per 100 invånare och år varierade från 15 till 87. Framöver återstår att studera materialet på vårdcentralsnivå och återföra information till sjukgymnastgruppen för reflektion och självkritik, samt som stimulans i den fortlöpande kvalitetsutvecklingen. Key words: diagnoser, åtgärder, distriktssjukgymnast. LB09742T//AM Lynöe, Niels. Camelen, computern och contrafinaliteten 1997 (18(2)) pp 87-89 AllmänMedicin Datoriseringen av sjukvården tycks mer eller mindre ha tilltagit sig funktionell autonomi. Det är därför angeläget att vara uppmärksam på när man kan identifiera aktiviteter där man uppnår kontrafinal effekt, det vill säga precis det motsatta mot det man strävade efter. Standardursäkten (eller hjälphypotesen) då systemet inte förefaller fungera efter avsikten är, att det är frågan om inkörningssvårigheter. Men det är inte alltid fallet. Datorerna har liksom alla teknologier sina möjligheter och sina begränsningar. Det skulle därför vara intressant att försöka dokumentera aktiviteter som fått kontrafinal effekt inom sjukvården; händelser som i det aktuella fallet är en följd av datoriseringen. Key words: camelen, computer, centrafinalitet. LB09841T//AM Brandström, Hans. Nilsson, Peter. Kvalitetssystem för kranskärlssjukdom Tidsträngd primärvård behöver kvalitetssäkringsstöd 1997 (18(3)) pp 133-136 AllmänMedicin Hjärtsjukvården i Sverige utgör en central del av sjukvården och bedrivs till största delen inom primärvården. Hjärtsjukvården kräver därför högkvalitativa insatser från varje distiktsläkare och vårdcentral i lika hög grad som kardiologiska specialistenheter. Överlevnaden för hjärtinfarktpatienter under intensivvård närmar sig optimala nivåer enligt Riks-HIA-statistiken. Den enskilda doktorns insatser på sjukhus och vårdcentraler har hög kvalitet och utvecklas ytterligare gnom audit och lokal avvikelserapportering. Men, vad hjälper det när allt fler börjar bli varse att just bristande samordning, utebliven rapportering eller skiftande behandlingsmål mellan vårdenheter är orsak till komplikationer och återinsjuknanden i hjärtkärlsjukdom. Sekundärprevention av kranskärssjuka utgör enligt vår mening ett bra exempel på detta. Att utveckla denna typ av behandling är en utmaning att anta för varje distriktsläkare. Vi vill presentera ett kvalitetssäkringsprogram som gör det möjligt att med begränsade resurser kontinuerligt värdera och utveckla behandlingen av kranskärssjukdomar inom en hel vårdkedja. I detta kvalitetssäkringsprogram är det patienten själv som bistår med kvalitetsdata. SFAM och kardiologföreningen som registrerar (utan personnummer) i databas som levererar årsrapporter till respektive vårdkedja/sjukvårdsdistrikt. Årsrapporteringen visar i vilken grad man uppfyller målen i sitt lokala vårdprogram. Ett underlag finns för medicinsk revision inom vårdkedjan. Key words: kvalitetssystem, kranskärlssjukdom. LB09836T//AM Andersson, Dan. Carlström, Irja. Nedslag i primärvården. Kvalitet och säkerhet granskad av Socialstyrelsen 1997 (18(3)) pp 117-121 AllmänMedicin Under två dagar i september 1996 genomförde Socialstyrelsen sex regionala tillsynsenheter en samtidig granskning av 70 primärvårdsenheter och 34 jourmottagningar över hela landet. Granskningen utgjorde den första i sitt slag som Socialstyrelsen företagit med primärvården som mål. Tidigare har olika verksamheter vid sjukhusen granskats (sjukhusens akut- och jourorganisation 1993, den psykiatriska tvångsvården 1994, kvaliteten och säkerheten vid dialysbehandling 1994, tillämpningen av begreppet patientansvarig läkare 1995 och senast våren 1997 då akutsjukvården besöktes för andra gången). Den kommunala hälso- och sjukvården granskades i maj 1995. Dessa samtidiga inspektioner som de regionala tillsynsenheterna gör, så kallade nedslag, sker i syfte att granska och värdera vissa för Socialstyrelsen viktiga frågor. Nedslagsmetodiken kompletterar annan information genom att belysa förhållanden som bäst kan bedömas genom besök på platsen. Key words: primärvård, kvalitet. säkerhet, granskning. LB09837T//AM Scherstén, Bengt. Doktorsavhandlingar från primärvården Berglund J. Epidemiology and clinical manifestations of Lyme borreliosis 1997 (18(3)) pp 122-125 AllmänMedicin Den 6 maj 1996, i Lund, försvarade Johan Berglund sin avhandling om kartläggningen av borreliainfektioners utbredning och klinik. Fakultetsopponent var docent Göran Stiernstedt- Avhandlingen var den 40:e i ordningen (20:e av allmänmedicinare), som producerats vid Institutionen för samhällsmedicinska vetenskaper vid Lunds Universitet och en av flera från institutionen av allmänläkare med infektionsinriktning. Avhandlingen ger också uttryck för det mycket värdefulla nödvändiga samarbete, som allmänmedicinen måste ha med sjukhusspecialiteterna, i detta fall institutionen för infektionssjukdomar i Lund och infektionskliniken i Karlskrona. Att allmänmedicinare kan bedriva forskning och producera avhandlingar, som väcker stort anseende även utanför den egna specialiteten, avspeglades bland annat av att lundaprofessorerna inom infektionssjukdomar, neurologi, mikrobiologi och reumatologi i olika sammanhang var och en under dagen ställde sig upp och ackrediterade sig arbetet som en banbrytande milstolpe inom sin specialitet. Glädjande för Johan Berglund och institutionen var också att hans avhandling blev en av frukterna från satsningen på kurser i forskningsmetodik för allmänläkare i södra sjukvårdsregionen, en utbildning som bedrivits på distans från den samhällsmedicinska institutionen sedan 1989. Det är beundransvärt att hela hans arbete har genomförts parallellt med att han avslutat sin FV-utbildning respektive arbetat heltid som distriktsläkare i Ronneby. Key words: epidemiology, Lyme borreliosis. LB09838T//AM André, Malin. Bidrar FQ-grupperna till en bättre vård? 1997 (18(3)) pp 126-128 AllmänMedicin FQ-grupper har fått ett enastående genomslag bland allmänläkarna sedan de introducerades med SFAM:s iniativseminarier. Nu finns grupperna spridda över hela landet. Syftet med gruppernas arbete kan beskrivas som tvåfalt. Det ena är att genom fortbildning utgående från gruppmedlemmarnas behov bryta allmänläkarens isolering och ensamarbete och på det sättet stärka allmänläkares professionella identitet. Där vet vi från utvärderingar av de danska tolvmannagrupperna och från flera enkätundersökningar i Sverige att FQ-grupperna upplevs som angelägna och fyller behov av det kollegiala rum, som inte naturligt inryms i allmänläkarens vardag (1-3). Det andra syftet är att arbetet i grupperna ska bidra till att allmänläkarens patienter får en bättre vård. Nu efterfrågar arbetsgivare runt om i landet beskrivning av hur FQ-grupperna bidrar till detta och vi har svårt att visa det. Det vill jag diskutera i denna artikel. Key words: FQ-grupper, bättre vård. LB06011T//AM Andersson, Stig. Läkemedelskonsumtionen på ett servicehus. En studie av arbetsformernas betydelse 1985 (6(1)) pp 30-31 AllmänMedicin Pensionärer boende på servicehus har hög läkemedelskonsumtion. Den kan inte motiveras av strikt medicinska skäl. Institutionalisering och arbetsformer spelar en betydande roll. Läkemedelsordinationerna på ett servicehus har undersökts före och två år efter det att de medicinska insatserna omorganiserats. Bland annat ersattes "ronden" med individuell mottagning och gästerna fick betala för konsultation och medicin. Antalet fasta ordinationer gick ner från 4,2 till 3,0 per gäst. Den höggradiga flerpreparatsbehandlingen samt digitalisbehandlingen påverkades mest. Psykofarmakaåtgången ändrades föga. Hypotesen att arbetsorganisation påverkar den medicinska behandlingen stöds av undersökningen. Key words: läkemedel, äldre, behandling. LB09842T//AM Ribacke, Mats. Vad tycker patienterna om primärvården? Sameuropeisk metodutveckling för ökat patientinflytande 1997 (18(3)) pp 137-142 AllmänMedicin Det är både en utmaning och ett påbud (1,2) att organisera sjukvården så att den på bästa sätt möter patienternas behov och krav. Patientinflytande i vården är ett område som prioriteras av politiker, beställaren och vårdutvecklare, och runt om i världen pågår utvecklingsarbete när det gäller metoder för att fånga upp och ta tillvara patienternas uppfattningar och erfarenheter. Det rör sig framförallt om enkäter, intervjuer och fokusgrupper Det har de sista åren blivit vanligt med patientenkäter även i den svenska sjukvården. Frågorna bestäms oftast utifrån vårdproducenternas perspektiv, vilket innebär att patienterna får uttala sig inom områden som vårdgivaren bestämt, inte patienterna. Få enkäter är validerade så att man vet att frågorna uppfattas rätt. Key words: metodutveckling, patientinflytande, primärvård, sameuropeisk. LB10023T//AM Beckman, Anders. Vad vi tror att vi gör och vad vi egentligen gör 1997 (18(4)) pp 189-190 AllmänMedicin Vid införandet av husläkarlagen 1994, genomfördes i Malmö endast listning för de privata allmänläkarna. De offentliganställda distriktsläkarna ställdes utanför systemet med listning och behöll områdesansvaret. Samtidigt pågick dock flera förändringar i den offentliga primärvården för att möta kraven från befolkningen: tillgängligheten ökades genom utökning av mottagningstider, införandet av telefontid direkt till läkaren, direktkontakt med läkaren via öppen mottagning. Allt detta gjordes för att öka antalet patienter till distriktsläkarna. Samtidigt medförde detta att distriktssköterskornas rådgivning minskade radikalt och mottagningsarbetet upplevdes stundtals av sjuksköterskorna som enbart hänvisning. Key words: husläkare, distriktsläkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor. LB10025T//AM Rastad, Jonas. ATLS R - traumakurs för allmänläkare 1997 (18(4)) pp 195-196 AllmänMedicin Advanced trauma life support (ATS R) utgör ett amerikanskt koncept för urakut handläggning av traumapatienter. Kursen omfattar teori och praktik avseende främst den första timmen efter olyckan. Betoningen ligger särskilt på den lilla enheten med dess tekniska personellt begränsade resurser. Konceptet har vunnit mycket stort genomslag och kursen ges för närvarande i 23 länder. Sedan introduktionen i slutet av 1970-talet har cirka 250 000 kollegor genomgått den. Under knappt ett år har ATLS R-kurser givits i Sverige och mottagandet har varit mycket gott. Avsikten med denna artikel är att söka sprida ökad kunskap om ATLS R bland kollegorna inom allmänmedicinen, som utgör en mycket väsentlig del av den svenska traumavården. Key words: ATLS R - traumakurs, allmänläkare. LB10024T//AM Björck Linné, Agneta. Liedholm, Hans. Patienter behandlade med SSRI-preparat i primärvården i Malmö En observationsstudie från två vårdcentraler 1997 (18(4)) pp 192-193 AllmänMedicin Sedan 1989 har det i Sverige registrerats 10 nya antidepressiva läkemedel, däribland 5 SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare). Volymen av antidepessiva medel har ökat trefaldigt mätt som DDD (definierade dygnsdoser) sedan 1989. Av den ökningen står SSRI för 80% (källa: Apotektsbolaget). Försäljningen i Sverige av SSRI-preparat uppgick 1996 till 803 miljoner kronor (AUP, apotekens utförsäljningspris), en ökning från 1995 med 31% (1). SSRI-preparaten ligger på tredje plats efter Losec och Pulmicort Turbuhaler. I antal DDD uppgick försäljningen av SSRI-preparat till 88 miljoner under 1996. Key words: SSRI-preparat, primärvård, Malmö. LB09739T//AM Wessling, Anders. Psykofarmaka - mer än antidepressiva 1997 (18(2)) pp 81-82 AllmänMedicin När vi tidigare på dessa sidor presenterat statistik över läkemedelsförsäljningen har det mestadels varit i syfte att belysa behandlingen inom ett visst terapiområde. Vi har mer undantagsvis redovisat resultat i form av försäljningsvärde. Ska man redovisa försäljningen för 1996 kan man knappast undvika att göra det i form av försäljningsvärden. Det var ekonomiska orsaker bakom den ökade försäljningen, som dessutom blev av sådan omfattning av den är av samhällsekonomiskt intresse. Key words: läkemedelsförsäljning, hamstring, 1996. LB10026T//AM Hasselström, Jan. Kan Läkemedelsverkets workshops bli bättre? - exemplet epilepsi 1997 (18(4)) pp 198-199 AllmänMedicin Läkemedelsverket tillsammans med norska läkemedelskontrollen anordnar sedan flera år tillbaka återkommande så kallade workshops inom områden där väsentliga förändringar i läkemedelsterapin inträffat. Rapporten med rekommendationer publiceras sedan som bekant i Läkemedelsverkets "blå serie" vilken går ut till samtliga förskrivare och som en fullständig rapport till de mer specialintresserade. Under de senaste åren har två representanter från allmänläkarkåren deltagit för att ge sina synpunkter under diskussionerna. Representanterna väljs av organisatörerna utifrån "djungeltrummeprincipen" eller personlig kännedom och någon rutin för att inhämta information om rådande praxis utöver detta och eventuella publicerade rapporter inom allmänmedicinsk praxis finns inte. Key words: Läkemedelsverket, workshop, epilepsi. LB06005T//AM Chambert, Ingrid. Haglund, Bo J A. Lönn, Lars-Erik. Svanström, Leif. Söderholm, Gundel. Tillgren, Per. Svensk Förening för AllmänMedicin Vetenskapligt höstmöte 1984 i Skövde 1985 (6(1)) pp 10-10 AllmänMedicin Under den här rubriken kommer vi i fortsättningen att presentera abstrakts från konferenser som SFAM´s vårmöten, höstmöten och från Riksstämman. Här presenteras några abstrakts från SFAM´s höstmöte 1984 i Skövde. Key words: abstrakts från SFAM´s höstmöte 1984 i Skövde. LB09843T//AM Eliasson, Gösta. Johansson, Eskil. Remisser från sjukhus till primärvård Kunskaperna finns men informationen kan bli bättre 1997 (18(3)) pp 143-148 AllmänMedicin I Falkenberg registrerade och kvalitetsbedömde allmänläkarna under våren 1996 utremisser och epikriser, i vilka det framgick att remitterande sjukhusklinik önskade uppföljning. Resultaten visade att det finns kunskapsmässiga förutsättningar hos allmänläkarna för att kunna omhänderta de utremitterade patienterna och vi tror att primärvården har en kunskapspotential som ännu inte är fullt utnyttjad. Vi fann också, som väntat, att nuvarande utskrivningsinformation i många fall inte är anpassad för primärvården, att den ofta ankommer sent och att den inte så sällan behöver kompletteras. De flesta patienter följdes upp av sin fasta läkare som dock endast i en femtedel av fallen själv hade remitterat in patienten till sjukhus. Key words: remisser, sjukhus, primärvård. LB10012T//AM//LB Malmberg, Britt-Gerd. Widäng, Kenneth. Wallin, Sven-Bertil. Berg, Lars. Brorsson, Annika. Begreppsmodellering - en nödvändighet även för den medicinska professionen 1997 (18(4)) pp 158-160 AllmänMedicin Lingvistiker, terminologer och andra har systemvetenskaplig grundutbildning, som vi inom allmänmedicinen måste ta lärdom av. Datorteknikens intåg i den kliniska vardagen medför nya krav vid kommunikation människor och datorer emellan. Analys av de grundläggande begreppen i verksamheten är nödvändig för att vi skall få ett entydigt språk och grund för en fungerande informationsöverföring, för att säkerställa kommunikation, medicinsk säkerhet och kvalitetsarbete. En framkomlig metod i detta, begreppsmodellering, beskrivs i artikeln. Tankar i "The meaning of meaning" av CK Ogden och IA Richards och av Aristoteles är högaktuella. Key words: begreppsmodellering, medicinsk profession. LB10014T//AM Hellström, Olle. Bidrag till en allmänmedicinsk teori 1997 (18(4)) pp 168-169 AllmänMedicin Med hjälp av en fallbeskrivning beskrivs ett förhållningssätt till patienter, som kan göra det lättare att möta och hjälpa dem som upplever sig sjuka utan att ha en sjukdom. Målet diagnos hindrar läkares möjligheter att förstå den person som är sjuk. Rogers (1): "In every respect in which we make an object of the person- whether by diagnosing him... or perceiving him impersonally in a case history - we stand in the way of our terapeutic goal.... We are deeply helpful only when we relate as persons, when we risk ourselves as persons in the relationship, when we experience the other person in his own right. Only then is there a meeting at a depth that dissolves the pain of aloneness in both client and therapist". Key words: allmänmedicin, teori. LB10033T//AM Petersson, Christer. Prevention i Prag - en sommarkongress mellan kaos och ordning 1997 (18(5)) pp 210-211 AllmänMedicin Prag ligger åter mitt i Europa. Rent geografiskt har staden legat där sedan 900-talet, men maktspel och politiska förvecklingar har under långa perioder förvisat den ut i periferin. Det stora europeiska krigen har lämnat Prag nästan intakt och floden Moldau strömmar oberörd av tid och händelser genom staden nu liksom för 1000 år sedan. Efter sammetsrevolutionen 1989 strömmar människor från alla delar av världen i allt större skaror till denna, den vackraste av europeiska huvudstäder. Det var alltså helt följdriktigt att allmänmedicinare från hela Europa och andra delar av världen samlades till WONCA-kongress just i Prag. Key words: prevention, Prag, WONCA-kongress. LB10038T//AM Wändell, Per E. Röntgenremisser på en vårdcentral - jämförelse mellan 1991 och 1996 1997 (18(5)) pp 227-231 AllmänMedicin 1991 utfördes en studie av utfallet av röntgenremisser under sex veckor på distriktsläkarmottagningen på Åkersberga sjukhus. Studien upprepades fem år senare med samma metodik. Det totala antalet remisser var 165 år 1991 och 178 år 1996. I relation till antalet läkarbesök utgjorde detta sju respektive sex procent av dessa. Remissmönstret var likartat, men antalet undersökningar med slätröntgen av bålen liksom med kontraströntgen minskade, medan antalet undersökningar med ultraljud, mammografi och MRT ökade. Key words: röntgenremisser, vårdcentral, jämförelse, 1991, 1996. LB10095T//AM Kjeldmand, Dorte. Nationellt Balintmöte i september 1997 1997 (18(6)) pp 266-266 AllmänMedicin I härliga omgivningar och skönt väder avhölls, på Ven 4-6 september, Nationellt Balintmöte med ett femtiotal deltagare. Det var en blandad grupp. Dels erfarna gruppledare, både psykoanalytiker, allmänläkare och distriktsläkare med erfarenhet av Balintarbete dels läkare under utbildning som ville veta om detta skulle kunna vara ett hjälpmedel för dem i framtiden. Dr Michael Courtenay från Oxford var inbjuden som föreläsare. Han har deltagit i grupper under Michael Balint och har sedan lett egna grupper. Han föreläste under temat "Can doctors stay human?" Key words: Nationellt Balintmöte. LB09844T//AM Nielsen, Vagn. Baur, Anders. Signering av Addosschema: bristande rutiner 1997 (18(3)) pp 149-151 AllmänMedicin Ordination enligt Addos kräver signering av läkare. För att få en uppfattning om Addosrutinerna har en studie utförts vid en vårdcentral. Resultaten visar bl a att läkaren som åtar sig att signera inte alltid är samma som ordinerade läkare och att signerande läkare ofta inte har möjlighet att kontrollera ordinationens riktighet. Key words: signering. Addosschema, bristande rutiner. LB10011T//AM Olsson, Björn. Nya telefonnummer till SFAMs kansli 1997 (18(4)) pp 157-157 AllmänMedicin Heléne Swärd 08-440 46 11 Barbara Dürr 08-440 46 12 Carl Edvard Rudebeck 08-440 46 13 Faxnumret är oförändrat 08-440 88 86 Key words: SFAMs kansli, telefonnummer. LB10035T//AM Bengtsson, Peter. Rasmussen, Finn. Bidrar avgiftsfritt återbesök till minskad antibiotikaförskrivning? 1997 (18(5)) pp 215-216 AllmänMedicin I syfte att minska antibiotikaförskrivningen införde Östergötlands läns landsting juni 1995 ett avgiftsfritt återbesök inom tre dagar för barn under sju år, om första besöket avsett en övre luftvägsinfektion och barnet då inte fått antibiotikabehandling. För att studera effekten av denna åtgärd gjordes en retrospektiv studie omfattande två tolvmånadersperioder, före respektive efter juni 1995. Under första perioden fick 23 procent av alla 0-6-åringar antibiotika vid första läkarbesöket för övre luftvägsinfektion och under andra perioden fick 24 procent antibiotika. Således förfaller regeländringen inte haft avsedd effekt. Key words: avgiftsfritt återbesök, antibiotikaförskrivning. LB06020TB//AM Malmberg, Britt-Gerd. Linnarsson, Rolf. Datorbaserat journalsystem på vårdcentralen Kronan I 1985 (6(2)) pp 54-56 AllmänMedicin Sedan ett halvår tillbaka är landets första heldatoriserade primärvårdsjournal i bruk på vårdcentralen Kronan i Sundbyberg. I denna artikel presenteras några av de överväganden som låg bakom beslutet att pröva datorstöd till våra primärvårdsjournaler. Gemensam journal för distriktsläkare och distriktssköterska avser vi att pröva - för att förbättra underlag för medicinska beslut och för att underlätta uppföljning av till exempel patienter med kroniska sjukdomar under lång tid. En förbättrad kvalitet på journalen möjliggör produktionskontrollstudier och medical audit. Ett datorsystem - modulärt uppbyggt och med rapportgenerator gör det möjligt för distriktsläkaren och distriktssköterskan att själva få direkt feed-back ifrån dessa journaler. Egna tidigare erfarenheter från patientadministrativa datorsystem liksom erfarenhetsutbyte med primärvårdsrepresentanter i Finland stärkte oss i valet att satsa på ett befintligt datorsystem, utvecklat i sjukvårdsmiljö. Anpassning till primärvården såsom den bedrivs vid vårdcentralen Kronan har gjorts. Key words: basdata, problemorienterad journal, datorstöd, informationssystem, primärvård, Kronan. LB10015T//AM Lynöe, Niels. Om nyspråkliga dimridåer 1997 (18(4)) pp 170-171 AllmänMedicin I syfte att planera och organisera sjukvården får en sjukvårdsledning ofta använda sig av generaliserande termer. Både sjukvårdsekonomer och administratörer har sitt eget speciella språk. Frågan som ska diskuteras här är huruvida man genom att använda abstrakta begrepp och genom att tala i generaliserande termer sätter ett självbedrägeri i system. Självbedrägeriets mekanism ska belysas och det presenteras förslag till att förebygga självbedrägeri: de involverade bör ofta göra besök i den verklighet där effekterna av deras beslut realiseras. Key words: sjukvård, nyspråkliga dimridåer. LB09840T//AM Hansson, Annika. Hjärt-Kärlåret 1997 1997 (18(3)) pp 131-132 AllmänMedicin Sedan 1991 driver Apoteksbolaget i nära samarbete med hälso- och sjukvården temaår, där vi lyfter fram olika folksjukdomar. Syftet är att sprida kunskap och uppnå bättre behandling. Tidigare temaår kring t ex astma, hudsjukdomar, demens och allergi har fått stor uppmärksamhet och medfört tydliga terapiförbättringar. Under 1997 fokuserar apoteken sitt arbete på information om hjärt-kärlsjukdomar. Vår förhoppning är att vi tillsammans med sjukvården, även inom detta område ska kunna åstadkomma en effektivare terapi. Key words: Hjärt-Kärlåret 1997. LB10090T//AM Linder, Olof. Kommentar till Birger Gran 1997 (18(6)) pp 256-256 AllmänMedicin Efter att ha läst den kortfattade sammanfattningen av min 17-sidiga uppsats om amalgam, har Birger Gran synpunkter på att jag dragit slutsatsen att det inte finns några vetenskapliga bevis för att patienter med polysymtomatologi är amalgamförgiftade. Han ifrågasätter om man efter granskning av enbart 29 referenser kan dra denna slutsats när det finns flera hundra referenser som uppger motsatsen. Han påstår även att hitintills endast den ena sidan representerats i offentliga utredningar och liknande sammanhang. Key words: amalgamförgiftning. LB10018T//AM Bogentoft, Signe. Nilsson, Lars J G. LB - hjälp till kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning 1997 (18(4)) pp 177-178 AllmänMedicin Läkemedelskostnaderna uppmärksammas allt mer och krav på besparingar finns från flera håll. Den nya läkemedelsförmånen, som innebär att patienten betalar en större andel av kostnaden, innebär också att många patienter nu ställer krav på billigare läkemedel när de får ett recept utskrivet. Genom att läkemedelsnotan från 1998 förs över från staten till landstingen kommer även förskrivarna att få ett ansvar för läkemedelsbudgeten. Key words: LB, kostnadseffektiv, läkemedelsförskrivning. LB10036T//AM Persson, Stig. Nordström, Annika. Winberg, Jack. Mattsson, Bengt. Alkoholpreventivt arbete i primärvården - några erfarenheter från Umeå 1997 (18(5)) pp 219-222 AllmänMedicin Alkoholprojektet inom Ersboda vårdcentrals upptagningsområde påbörjades 1991. Projektets mål har varit att finna en enkel metod för diagnos och behandling av högkonsumenter av alkohol inom primärvård och socialtjänst. De metoder som använts i projektet har fungerat relativt väl i primärvården men ej inom socialtjänsten. 67 högkonsumenter identifierades. 26 av dessa minskade sin alkoholkonsumtion. Key words: alkoholpreventivt arbete, primärvård, erfarenheter, Umeå. LB09835T//AM Håkansson, Göran. Orava, Olle. Debatt kommentar Svar på "Öppet brev till Provinsialläkarfondens styrelse" 1997 (18(3)) pp 114-116 AllmänMedicin Med anledning av det öppna brev som Kronobergs läns distriktsläkarförening och styrelsen för SFAM Kronoberg tillställt styrelsen för provinsialläkarfonden i februari 1997 vill efter diskussion i fondens styrelse 97-04-09 ge följande svar. Key words: Kronobergs län, distriktsläkarförening, Asa Ossiansson, Gunnel Alm. LB10098T//AM Nordström, Annika. Winberg, Jack. Persson, Stig. Hur ser distriktssköterskorna på sina möjligheter att arbeta förebyggande i alkoholfrågor 1997 (18(6)) pp 271-273 AllmänMedicin Tidig intervention i en begynnande missbruksutveckling kan med fördel göras inom primärvården och distriktsläkarens betydelse har lyfts fram i ett flertal undersökningar. Men vilken roll har distriktssköterskan i detta sekundärpreventiva arbete och hur ser de själva på sina möjligheter att arbeta förebyggande i alkoholfrågor? Utifrån denna frågeställning intervjuades 25 distriktssköterskor vid fem vårdcentraler i Västerbotten under maj-juni 1995. Key words: alkoholfrågor, förebyggande, distriktssköterskorna. LB10013T//AM Björkelund, Cecilia. Persson Lars-Göran. Lifestyle oriented programmes within primary health care in Skaraborg, Sweden, with special reference to cardiovascular risk factors 1997 (18(4)) pp 166-166 AllmänMedicin Lars-Göran Persson, distriktsläkare i Habo, försvarade den 18 april 1997 sin avhandling om befolkningsinriktade preventionsprojekt i Habo och Skaraborg. Opponent var professor Kurt Svärdsudd från Uppsala. Rubriker: Studier från Habo och Skaraborg Interventionseffekter på kort (och lång) sikt Livsstil och riskmarkörer korrelerade Key words: prevention programme, primary health care, Skaraborg. LB10016T//AM Andersson, Dan. "Kunskap, kultur och kul" i Reykjavik 1997 (18(4)) pp 173-174 AllmänMedicin Den 10:e Nordiska kongressen i Allmänmedicin avhölls detta år i Reykjavik på Island under tiden 11-14 juni. I och med detta evenemang har de Nordiska kongresserna i allmänmedicin nu avverkat två "varv". Historiken sträcker sig från starten 1979 i Köpenhamn via vartannat årsmöten i Bergen, Tammerfors, Lund, Reykjavik, Århus, Oslo, Seinäjoki och Uppsala, till Reykjavik igen. Själv har jag erfarenhet från sex av dessa kongresser. Key words: Reykjavik, kongress. LB10019T//AM Hedberg, Charlotte. Hey, Mogens. Johansson, Ylva. Borgström, Harald. Rapport från Mentorskapskonferens i London 1997 (18(4)) pp 179-180 AllmänMedicin Rubriker: Det Allmänmedicinska Mentorskapet i svensk tappning väckte stort intresse Den engelske allmänläkarens arbetssituation och fortbildning idag WONCA skapar kontakter inom allmänmedicin Engelska Mentorsmodeller SFAMs mentorsprojekt informellt och utan hierarkier Bestående intryck - mentorskap cost-effective? Key words: mentorskap, London, rapport. LB10021T//AM Nilsson, Björn. Den praktiska kompetensen - inlägg vid SFAM-DLFs vårmöte i Malmö 1997 (18(4)) pp 185-185 AllmänMedicin En ny studie från pedagogiska institutionen i Uppsala bekräftar vad man tidigare vet - att läkarstuderandes empatiska förmåga är sämre efter läkarutbildningen än den var innan. Detta gäller i högre grad manliga studenter. Kvinnorna tycks vara vaccinerade med en mer stabil förmåga till emotionellt gensvar. Ulla Holm berättade i radioprogrammet "Vetenskapens värld" den 19 april om detta. Key words: kompetens, praktisk, SFAM-DLFs vårmöte Malmö. LB09741T//AM Pedersen, Henning. Fortbildningspärm för distriktsläkare 1997 (18(2)) pp 84-86 AllmänMedicin I artikeln redovisas erfarenheterna av att arbeta med fortbildningspärm. Pärmen användes på vårdcentralen för redovisning av distriktsläkarnas fortbildningsaktiviteter. Den kan på sikt också användas som meritförteckning och för planering av framtida utbildningsbehov. Key words: fortbildningspärm, distriktsläkare. LB09740T//AM Karlsson, Ann-Kristin. Spåls, Margareta. Så vill vi ha´t - var ska vi ta´t? 1997 (18(2)) pp 83-83 AllmänMedicin Primärvården har en central plats med primärt ansvar för hälso- och sjukvård som lämpligen kan bedrivas utanför sjukhus. På vårdcentralerna möter man människor med många sorters problem. Key words: primärvård, hälso- och sjukvård, problem. LB06022T//AM Lynöe, Niels. Mattsson, Bengt. Att mäta primärvård - problem och möjligheter 1985 (6(2)) pp 60-61 AllmänMedicin Allmänläkarnas effektivitet har ifrågasatts och gängse produktivitetsmått stöder en sådan reflektion. Kan det förklaras utan att det betraktas som bortförklaringar? Följande undersökning tar denna problemställning som utgångspunkt och bland annat genom att ändra på enheten för produktivitesmått kan man visa attbland annat genom att ändra på enheten för produktivitesmått kan man visa att produktiviteten inte har gått ner utan tvärtom ökar. Ändringen av produktivitetsmåttet gjordes med en metodologi som medförde att "nya" fenomen dök upp. Uppkomsten av dessa och reflektioner kring deras sammansättning berörs i artikeln. Key words: metodik, evaluering, registrering, multiproblem, vetenskapsteori, allmänmedicin. LB10022T//AM Hagnestad, Lars. Larsson, Matz. Obstruktiv lungsjukdom i svensk och kanadensisk primärvård 1997 (18(4)) pp 186-187 AllmänMedicin Allmänläkaren får en allt viktigare roll i behandling av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom. För att kartlägga hur distriktsläkare behandlar och utreder patienter ur dessa sjukdomsgrupper, genomfördes en enkätundersökning i Örebro län. Dessa läkare jämfördes mot en liknande grupp kanadensiska läkare. Skillnader fanns bland annat i förskrivning av läkemedel och mikrobiologisk diagnostik. Key words: lungsjukdom, svensk, kanadensisk, astma, primärvård. LB10034T//AM Björkelund, Cecilia. Strender, Lars-Erik. Allmänmedicin behöver en allmänmedicinsk databas! 1997 (18(5)) pp 212-212 AllmänMedicin Värdet av stora databaser, som samlar på obearbetad data av tveksam kvalitet har nyligen debatterats. Vi föreslår, att den allmänmedicinska professionen går i bräschen för att bygga upp en egen forskningsdatabas med valida data av god kvalitet och vars mål och syfte är att underlätta allmänmedicinsk forskning. Key words: allmänmedicin, databas. LB06006T//AM Conradsson, Siv. Larsson, Monika. Etiska konflikter för vårdpersonal när patient vägrar behandling 1985 (6(1)) pp 11-13 AllmänMedicin När patient och vårdpersonal har olika uppfattningar om behandling av patientens diabetes, respekterar personalen vid vårdcentralen patientens självbestämmande integritet, trots att konsekvenserna innebär svåra lidanden för patienten och etiska konflikter för personalen. Key words: fallbeskrivning, etik. LB06040T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Funktionella magbesvär, en redaktionell kommentar 1985 (6(3)) pp 109-109 AllmänMedicin Ingemar Sjödin och Jan Svedlund presenterar i detta nummer av AllmänMedicin på redaktionens uppmaning sin forskning kring funktionella mag-tarmbesvär och psykoterapi. Key words: funktionella magbesvär, kommentar. LB06015T//AM Haglund, Bo. Malmberg, Britt-Gerd. Datorstöd i primärvården - möjligheter och behov 1985 (6(2)) pp 44-44 AllmänMedicin Datoranvändningen i primärvården växer mycket snabbt i Sverige. Många praktiskt verksamma inom primärvården har önskat att SFAM engagerar sig inom området. Man vill också se en fortsättning på basdatagruppens arbete och även initiativ när det gäller andra klassifikationsfrågor. Dessa frågor hänger intimt samman då goda registreringsfunktioner bygger på att datorstöd finns. Key words: datorstöd, primärvård. LB06018T//AM Söderberg, Hans Åke. En allmänläkare rapporterar 1985 (6(2)) pp 49-50 AllmänMedicin Under några intensiva dagar 2-7 december försökte vi, Per Östberg och Hans Åke Söderberg, som turister och via inofficiella kontakter skapa oss en bild av situationen i Polen. Vi besökte Krakowområdet i sydvästra Polen. Rubriker: Om hälsoläget i stort Om sjukvården Om medicinarutbildning Om forskning. Key words: Polen, rapport. LB09735T//AM Hensjö, Lars-Olof. Diagnos och recept 1997 (18(2)) pp 67-70 AllmänMedicin Riksdagen fattade i november 1996 beslut bland annat om registrering av läkemedelsförskrivning. Lagen trädde i kraft 1 januari 1997. Apoteksbolaget får lagligt ansvar för receptregistret. Uppgifter från registret överförs också till Hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister på Socialstyrelsen. Vilka register talar vi om? Förskrivarregister (S) Receptregister (A) Högkostnadsregister (A) Hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister (S) Key words: register. LB06025T//AM Holm, Per-Olof. Överföring av patienter från medicinklinik till vårdcentral 1985 (6(2)) pp 70-71 AllmänMedicin I Lycksele finns en nybyggd vårdcentral samt ett länsdelslasarett. Tidigare sköttes primärvården av en hälsocentral i en filialbyggnad till lasarettet. De sista 15 åren har det ej funnits någon ordinarie distriktsläkare men sedan årsskiftet 83-84 finns nu 5 ordinarie distriktsläkare på nya vårdcentralen (Stenbergska). Key words: primärvård-slutenvård, invärtesmedicin, samverkan. LB06029T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Hearing om vårdlag: Konfrontation blev försoning 1985 (6(2)) pp 88-89 AllmänMedicin Rubriker: Enkät om vårdlag Nackdelar då? SPRI:s roll Key words: vårdlag. LB06023T//AM Bergstad, Bo. Distriktsläkare i beredskap - ökad service på övertid 1985 (6(2)) pp 62-64 AllmänMedicin Utvecklingen under såväl 1960-talet som 1970-talets första hälft innebar en centralisering av patientströmmar mot sjukhusens akutmottagningar och stora jourdistrikt. Nu går utvecklingen inom primärvården mot decentraliserade mindre enheter och med ett ökat ansvarstagande för avgränsade och mindre befolkningsområden. När primärvården byggs ut bör en del av resurserna avsättas till en jourorganisation som möjliggör en ökad rörlighet ute i samhället. Som ett led i en sådan utveckling har en jourmodell inom primärvården prövats i Gävle sjukvårdsdistrikt sedan oktober 1983. En uppföljning har skett och tiden är 17 oktober 1983 till och med 30 april1984. Key word: jour, primärvård, äldreomsorg, Gävle. LB10039T//AM Troein, Margareta. Kan Malmö högskola bidra till de svenska allmänläkarnas professionella utveckling? 1997 (18(5)) pp 231-232 AllmänMedicin Är högskoleutbildning användbar i allmänläkarens praxis? Kan sådana kunskaper ha någon relevans för den allmänmedicinska praktiken? På vems villkor kan utbildningar planeras och genomföras? Är högskolepoäng en merit för allmänläkare? Sådana frågor diskuterades vid ett av symposierna vid SFAMs vårmöte i Malmö. Key words: Malmö högskola, allmänläkare, professionell utveckling.. LB06026T//AM Carlbom, Mats. Friskare folk - färre sjukhus gör vården billigare 1985 (6(2)) pp 74-76 AllmänMedicin Hembesök av läkare ersätter sjukhusplatser, stora kampanjer ska minska olyckorna och hjärtinfarkterna radikalt, många små sjukhus läggs ner och vårdcentralerna byggs ut. Så ser morgondagens sjukvård ut i Sverige, om regeringen följer de förslag som lagts fram av den stora utredningen HS 90. Målet är en billigare vårdapparat och en jämlik sjukvård. Men en del av förslagen har det redan blivit strid om. Hälsovård häller på att bli en av de stora politiska frågorna i Sverige. Key words: HS 90, hälsovård, hälsopolitik. LB06028T//AM Holmquist, Lennart. Hög klass på allmänmedicinen i Skövde 1985 (6(2)) pp 86-87 AllmänMedicin Höstens SFAM-möte hölls på Billingehus i Skövde. Fortfarande kännetecknas primärvården av utveckling, och många seminarier och plenarsessioner avhandlade organisatoriska frågeställningar. Medicinska frågeställningar börjar dock allt oftare ventileras. Det är just det som fascinerar i allmänmedicinen - en kombination av medicin och allmänna frågeställningar kring organisation, utveckling och samarbete mot andra discipliner. Första dagen dominerades av femton parallella seminarier av vilka man önskade bevista samtliga men endast kunde närvara vid två. Vid slutet av dagen sammanfattades de femton seminarierna. Här följer en sammanfattning av sammanfattningen. Key words: vidareutbildning, konferansrapport, SFAM:s höstmöte. LB06038T//AM Krakau, Ingvar. Lindholm, Lars. Råstam, Lennart. Hur rekrytera den akademiska allmänmedicinens pionjärer 1985 (6(3)) pp 108-108 AllmänMedicin Under de senaste åren har bl a Wallheden (1) och nu senast Brydolf och Rudebäck (2) tagit upp en fråga av stor betydelse för allmänmedicinen. De har kritiserat de principer som tillämpats vid meritvärdering av sökande till professurer i ämnet. Debattörerna synes ha velat tillmäta praktisk erfarenhet som allmänläkare (förtjänst) större betydelse än vetenskaplig kompetens (skicklighet). Vi vill här invända mot denna uppfattning och hävdar att en nedprioritering av kraven på vetenskaplig kompetens äventyrar allmänmedicinens fortsatta utveckling. En hög vetenskaplig kompetens bland ämnesföreträdarna stärker ämnets ställning och befrämjar forskarrekrytringen av praktiskt verksamma allmänläkare. Key words: allmänmedicin, akademisk, rekrytering, allmänläkare. LB06042T//AM West, Kjeld. Inventering av FoU-arbete vid vårdcentraler inom Malmöhus läns landsting 1985 (6(3)) pp 112-113 AllmänMedicin Under våren 1984 gjordes en inventering av inom en 12-månadersperiod avslutade, pågående och inom en 12-månadersperiod planerade FoU-arbeten inom primärvården vid samtliga vårdcentraler i Malmöhus läns landsting. Svar kom in till 100 procent och vittnar om en livlig FoU-aktivitet vid länets vårdcentraler. Två av tre enheter redovisade någon form av FoU-verksamhet. Key words: FoU-arbete, primärvård, enkätundersökning, Malmöhus län. LB10037T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1997 (18(5)) pp 223-226 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Biotillgängligheten av peroralt östriol. NSAID och hörselskada (KAROLINE). Hicka (LIV). Överkänslighetsreaktion av salicylsyrevaselin 1%? (LIV). Antidepressiva med en gäspning (ELINOR). Njurskada vid NSAID-intoxikation DRIC). Något om fototoxiska reaktioner (LIV). Dosering av karbamazepin vid trigeminusneuraligi (DRIC). Antidepressiva och tinnitus (KAROLINE). Metoklopramid under graviditet? (ELINOR). Skillnader mellan vacciner. (KAROLINE). LB06041T//AM Scherstén, Bengt. Centrum för samhällsmedicin 1985 (6(3)) pp 110-111 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Forskning och utbildning i primärvård har bedrivits i Dalby sedan 1968. Centrum för samhällsmedicin tillskapades 1981. Institutionerna för allmänmedicin, långvårdsmedicin och socialmedicin tillsammans med enheten för forskning inom primärvård och angränsande områden av socialtjänsten utgör kärnan. I artikeln ges en översiktlig beskrivning av verksamheten vid Centrum för samhällsmedicin. Key words: samhällsmedicin, allmänmedicin, primärvård, Dalby. LB10041T//AM Nilsson, Berit. Sorg och existentiella frågor framträdande i kontakten med kurator inom primärvården 1997 (18(5)) pp 237-240 AllmänMedicin Att möta sjukdom, smärta, död och sorg utgör själva kärnan i arbetsuppgifterna inom hälso- och sjukvård. Sammanfattningsvis har jag i detta projekt fått ta del av den djupare problematik som kvarstår när lindrigare vardagsåkommor åtgärdats. Key words: sorg, existentiella frågor, kontakt, kurator, primärvård. LB10040T//AM Hagström, Bertil. Att forska primärt 1997 (18(5)) pp 235-235 AllmänMedicin Under 1 1/2 år har ett 15-tal distriktsläkare i Gävleborg och Dalarna samlats i organiserad form för att bedriva olika forskningsprojekt. Initiativtagarna till denna 10-poängskurs i forskningsmetodik, var Vivianne Rahm vid Forsknings- och Utvecklingsforum i Gävle och Hans Hallberg vid Dalarnas Forskningsråd. Key words: forskning, primärt. LB06046T//AM Hultberg, Bobby. Lithman, Thor. Åhgren, Bengt. Patient- och befolkningsenkäter - erfarenheter från Sjöbo 1985 (6(3)) pp 118-119 AllmänMedicin Det går med enkla medel och små arbetsinsatser genomföra såväl befolknings- som patientenkäter. Det bör därför vara ett naturligt instrument för primärvården att fortlöpande följa hur befolkningen och vårdsökande uppfattar förändringar som genomförs i vårdorganisationen. Key words: enkäter, epidemiologi, metodik. LB09731T//AM Håkansson, Anders. EGPRW - historia och framtid 1997 (18(2)) pp 62-62 AllmänMedicin European General Practice Research Workshop har möte två gånger per år, vår och höst. Här presenteras mötesplatser och mötesteman för åren 1990-1996, samt inviteras till kommande möten i London Barcelona, Norge och Kreta. Key words: General practice, research, workshop. LB06043T//AM Lithman, Thor. Miljömedicinska funktionen i MLL 1985 (6(3)) pp 114-114 AllmänMedicin Rubriker: Projekt inom miljömedicinska funktionen Projekt i primärvården eller av miljömedicinsk karaktär Key words: samhällsmedicin, primärvård, Malmöhus län. LB06044T//AM Ek, Anders. Samverkan med studieförbunden - ett projektarbete i Malmöhus läns landsting 1985 (6(3)) pp 114-114 AllmänMedicin 1977 gav Förenta nationerna Världshälsoorganisationen i uppdrag att utarbeta en global hälsostrategi, som fick namnet Hälsa för alla är 2000. Arbetet med strategin delegerades i första varvet till WHO:s olika regioner. Europaregionens strategi har utformats i ett hundratal punkter, som skrivits samman till en bok av den engelske författaren Peter O´Neill och kallats Health Crisis 2000. På svenska heter boken Hälsa för alla. Key words: samverkan, Community Participation, Malmöhus län. LB06045T//AM Andrén-Sandberg, Margareta. Hemsjukvårdens arbetsmiljö 1985 (6(3)) pp 115-117 AllmänMedicin Hemsjukvårdens arbetsmiljö har studerats av en projektgrupp i Lund, varvid man funnit problem av inte bara medicinsk utan även administrativ, teknisk, psykologisk och juridisk karaktär. En del problem har åtgärdats under hand under gruppens arbete. För framtiden har utarbetats en handbok för hemsjukvårdspersonal: "Primärvård i hemmet - praktiska råd". Key words: arbetsmiljö, hemsjukvård, organisationsutveckling, Lund. LB10042T//AM Pedersen, Henning. Bäckström Andersson, Marie. Kjeldmand, Dorte. Konsultationen - hela vårdcentralens angelägenhet 1997 (18(5)) pp 5 AllmänMedicin Utifrån våra egna erfarenheter som AT/ST-handledare, examinatorer i specialistexamen, deltagare i Balint-grupp mm har vi mer och mer förstått, hur viktigt det är, att patienterna under hela vårdförloppet blir bemötta med ett terapeutiskt förhållningssätt även avseende telefonsamtal, reception och hemsjukvård. Detta är av avgörande betydelse för konsultationen. Key words: konsultation, vårdcentral. LB06049T//AM Sjödin, Ingemar. Svedlund, Jan. Psykoterapi och medicinsk behandling vid irritabel kolon och kronisk magsårssjukdom 1985 (6(3)) pp 128-135 AllmänMedicin Artikeln bygger på erfarenheter av en psykosomatisk behandlingsmodell tillämpad på patienter med irritabel kolon och kronisk magsårssjukdom inom ramen för ett flerårigt samarbetsprojekt mellan psykiatriska kliniken och gastroenterologiska sektionen vid medicinska kliniken II, Sahlgrenska sjukhuset. I en kontrollerad behandlingsstudie omfattande 101 irritabel kolon och 103 ulcus duodeni patienter jämfördes effekten av sedvanlig medicinsk behandling med en kombination av denna och korttidspsykoterapi, varvid de patienter som erhöll den kombinerade behandlingen förbättrades mer än de som fick enbart medicinsk behandling. Resultatet av undersökningen visar att psykoterapi är ett effektivt komplement till medicinsk behandling, som blir mer rationell om såväl psykologiska som biologiska aspekter på etiologi och patogenes beaktas. Den behandlingsmodell som presenterades torde med fördel kunna tillämpas inom primärvården. Key words: colon irritabile, ulcus duodeni, psykoterapi, psykosomatik, kontrollerad studie. LB10088T//AM Olsson, Björn. Fyra kärnfrågor för allmänmedicinen 1997 (18(6)) pp 253-253 AllmänMedicin Rubriker: Hur skall utbildningen av allmänmedicinska specialistläkare kunna utökas? Hur skall den akademiska allmänmedicinen kunna stärkas? Bör producent och finansiärsrollen vad gäller primärvården skiljas åt? Hur skall den svenska allmänläkarkåren stödjas och utvecklas? Key words: allmänmedicin, kärnfrågor. LB01081T//AM Carlsson, Bertil. Recensioner 1997 (18(1)) pp 49-49 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ejlertsson G. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. ISBN 91-44-00052-9 LB06066T//AM Westlund, Lena. Sehlberg, Ingrid. Mottagningssköterska i glesbygd - en resursperson i primärvården 1985 (6(4)) pp 189-190 AllmänMedicin Vid vårdcentralen i Vilhelmina, en glesbygdskommun, har vi gjort en undersökning av mottagningssköterskans handläggning av huvudsakligen telefonkontakterna med patienter. Undersökningen kartlägger det dagliga, nödvändiga beslutsfattandet inför akuta patientärenden, dels i en läkarbristsituation, dels i en situation med god läkartillgång. I diskussionsdelen görs även ett försök till analys av mottagningssköterskans arbetssituation. Key words: mottagningssköterska, glesbygd, primärvård. LB06080TB//AM Black, Charles. Detterfelt, Håkan. Pedersen, Henning. Sävsjöundersökningen: En kontinuerlig basdataregistrering i öppenvård 1985 (6(5)) pp 234-237 AllmänMedicin Denna artikel är en redovisning av en kontinuerlig patientregistrering under två år vid Sävsjö vårdcentral. I artikeln presenteras en registreringsblankett som är lätt att använda och därför tillåter kontinuerlig användning inom ramen för den dagliga rutinen. Dessutom redovisas vissa möjligheter att bearbeta basdata med datateknik som en beskrivning av sjukdomspanoramat och vårdkonsumtionen på en distriktsläkarmottagning. Artikeln grundar sig på en rapport utförd som projektarbete under FV-tjänstgöring på Sävsjö vårdcentral. Key words: basdata. LB10045T//AM Henriksson, Karin. Recension: Folkehelse i forandring. Petter Hurlen, Ranneveig Nordhagen. Oslo, 1996. 295 sidor. ISBN 82 00 41913 4 1997 (18(5)) pp 248-248 AllmänMedicin Key words: Recension av Karin Henriksson, Samhällsmedicinska institutionen, Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö. LB06077T//AM Överby, Anders. Parkinsonism idag: Etiologi och terapi 1985 (6(5)) pp 225-226 AllmänMedicin Fakta som tala mot övervägande ärftliga och åldersbetingade orsaker till Parkinsons sjukdom redovisas. Den eventuella skyddseffekten av tobak tas upp liksom olika toxiners roll i patogenesen. Stora svängningar i symtomen, så kallad on-off, kan bero på interaktion mellan levodopa och samtidigt födointag. Dessutom diskuteras argumenten för och mot terapipauser med levodopa liksom om behandlingen bör ske tidigt eller sent i sjukdomsförloppet. Dopaminagonisternas roll i terapin behandlas. Författaren redovisar slutligen egna terapiprinciper. Key words: Parkinson, levodopa, bromocriptin, toxiner, åldrande, tobak, dopamin. LB06074T//AM Edvardsson, Nils. Kommentar till en kommentar till Multicenterstudie. 1985 (6(5)) pp 223-223 AllmänMedicin Sammanfattningsvis är sotalol såväl en betablockerare som ett effektivt antiarytmikum, väl lämpat även för arytmibehandling i öppen vård. Key words: betablockerare, antiarytmikum, sotalol. LB09730T//AM Ossiansson, Åsa. Alm, Gunnel. Öppet brev till Provinsialläkarfondens styrelse 1997 (18(2)) pp 59-61 AllmänMedicin Om svensk allmänmedicin ska kunna bevara sin trovärdighet måste vi självklart kunna erbjuda varje enskild patient ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Vi måste tillgodogöra oss den snabba kunskapsökningen inom vårt område. Både SFAM och Läkarförbundet har i sina fortbildningsprogram lyft fram professionens ansvar för fortbildningen. Key words: allmänmedicin. LB06067T//AM Mölstad, Sigvard. Borgquist, Lars. Sjunnesson, Malgorzata. Snabbtympanometri på vårdcentral 1985 (6(4)) pp 191-192 AllmänMedicin Vid snabbtympanometri mäts mellanörats impedans och man erhåller samtidigt en grafisk bild av trumhinnans rörlighet. Metodens införande i primärvården har diskuterats, dock förvånansvärt nog enbart mellan olika ÖNH-specialister. Vi ville undersöka metodens konsekvenser på vårdcentralsnivå. 100 planerade öronkontroller undersöktes först med otoskopi inklusive Siegling, därefter med snabbtympanometrin. I 87 procent av fallen var överensstämmelsen i undersökningsfynd god, medan 13 diagnoser fick omvärderas. Huvudparten av dessa kunde frias från otosalpingitmisstanke och slippa vidare kontroller. Jämfört med kontrollgrupp ökade inte remissfrekvensen till ÖNH-specialist med användandet av snabbtympanometri. Undersökningen visar att snabbtympanometri är ett bra komplement till sedvanlig undersökningsteknik vid öronstatusbedömning. Metoden är dessutom snabb, smärtfri och barnvänlig. Vi anser att snabbtympanometri är en metod väl lämpad för primärvården. Key words: otitbehandling, primärvård. LB09729T//AM Olsson, Björn. Gösta Tibblin 1997 (18(2)) pp 59-59 AllmänMedicin Hedersmedlemmen i SFAM, professor Gösta Tibblin har avlidit. Vi allmänmedicinare har mycket att tacka Gösta för och en fullständig beskivning av hans gedigna insatser för svensk allmänmedicin skulle fordra ett betydligt större utrymme än vad pressläggningsrutiner just nu medger. Key words: Gösta Tibblin. LB06069TB//AM Westerholm, Barbro. Den livsfarliga framtiden: Olyckor ska bekämpas på bred front 1985 (6(4)) pp 200-202 AllmänMedicin Varje år dör omkring 2.000 personer i Sverige i olyckor i hemmet, på fritiden och i skolan. Det är dubbelt så många som antalet trafikoffer. Men nu ska också dessa olycksfall minskas radikalt i hela landet. - Vi vet redan att det går, säger Barbro Westerholm, generaldirektör för socialstyrelsen. Inom Skaraborg har man till exempel lyckats åstadkomma mycket goda resultat på bara tre års tid och till relativt låga kostnader. För samhället innebär det stora vinster, både humanitärt och ekonomiskt. Key words: olycksfall, prevention. LB06068T//AM Haglund, Bo J A. Att söka litteratur och sammanställa referenslistor 1985 (6(4)) pp 193-199 AllmänMedicin Fem artiklar har tidigare publicerats i serien att skriva och publicera vetenskapliga artiklar. I serien har några av frågeställningarna som belysts varit: Vad var problemet? Hur studerade du problemet? Vad fann du? Vad betyder fynden? I den här artikeln diskuteras dels värdet av litteratursökning när man till exempel formulerar sitt forskningsobjekt och dels utformningen av referenslistor. Key words: forskning, litteratursökning, forskningspresentation. LB10099T//AM Bolander, Per. Rydbeck, Patrik. Telefonen - viktigt arbetsinstrument i primärvård 1997 (18(6)) pp 274-274 AllmänMedicin Telefonkontakter av olika slag har stor betydelse för kommunikationen mellan patienter och sjukvård. I synnerhet gäller detta för primärvården. Det har tidigare studerats ur olika aspekter (1-5). I verksamhetsbeskrivningar har det varit vanligt att beskriva produktion i form av besöksstatistik. Denna studie avser att ge en uppfattning om telefonarbetets storlek och relatera det till mottagningsverksamheten i övrigt. Key words: telefonen, primärvård, arbetsinstrument. LB10089T//AM Gran, Birger. Kommentar till Supplement 21 FV-uppsats om Amalgamförgiftning 1997 (18(6)) pp 256-256 AllmänMedicin I supplementet refereras ett arbete av Olof Linder, där han efter genomgång av "aktuell litteratur", sammanlagt 29 referenser, konstaterar att "ingen av de genomgångna referenserna som granskats vetenskapligt gav stöd för teorin att amalgam ger förgiftning". Key words: amalgamförgiftning. LB06073T//AM André, Malin. Irritabel colon - en litteraturgenomgång. 1985 (6(2)) pp 221-222 AllmänMedicin En undersökning om säkerheten vid diagnosen irritabel colon var utgångspunkt för denna litteraturgenomgång. I artikeln diskuteras uppgifter angående prevalens, tänkbar patogenes, symtom, diagnos och behandling, Ett förslag till utredningsgång presenteras. Key words: irritabel colon, psykosomatiska sjukdomar, översiktsartikel. LB10094T//AM//LB Widäng, Kenneth. Malmberg, Britt-Gerd. Wallin, Sven-Bertil. Berg, Lars. Brorsson, Annika. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Persson, Mats. Staf, Olle. Begreppsmodellering - en nödvändighet även för den medicinska professionen - del 2 1997 (18(6)) pp 263-264 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Rubriker: Begreppssamband Logiska samband Ontologiska samband Sambandet definierar. Key words: begreppsmodellering. LB06078T//AM Järhult, Bengt. Allmänläkarens insatser i hemsjukvården. 1985 (6(5)) pp 227-227 AllmänMedicin Vi läkare är vana att stå i centrum för beslutsfattandet inom sjukvården. När det gäller hemsjukvården är det därför viktigt att vi har en realistisk bild av våra insatser. Vi är här inte centralfigurer, varken ur organisatorisk synpunkt eller i själva omvårdnadsarbetet. Vilken roll har vi allmänläkare då? Key words: primärvård, information, hemsjukvård. LB09738T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1997 (18(2)) pp 79-80 AllmänMedicin Key words: läkemedel Höga uratvärden av Antabus (KAROLINE) Om missbruk av gammahydroxysmorsyra (LIV) Långtidsbehandling med Citalapram (LIV) Norfloxacin och Warfarin (DRIC) Järnterapi och F-Hb (DRIC) LB09403T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. 1997 (18(1)) pp 25-28 AllmänMedicin Innehåll: Urinkontinens och Seroxat (ELIS). Vitamin B12- peroralt eller parenteralt efter BII-operation? (DRIC). Samband mellan blodtrycksbehandling och depression? (LIV). LB09409T//AM Nilsson, Kerstin. Recensioner 1997 (18(1)) pp 48-48 AllmänMedicin Key words: Recensioner: Holm U. Det räcker inte att vara snäll. ISBN 91-27-05667-8 LB05996T//AM Hermansson, Ingemar. Ottosson, Bertil. Ström, Lena. Arbetsvård i glesbygd - en studie från Vilhelmina 1984 (5(6)) pp 253-257 AllmänMedicin Arbetsvården vid arbetsförmedlingen skall stödja dem som av medicinska eller andra skäl hotas av utslagning från arbetsmarknaden. I det följande presenteras en studie över arbetsvårdsfall i Vilhelmina arbetsvårdsexpeditions upptagningsområde från 1980. Resultaten ger upplysningar om utslagningsproblem i den moderna glesbygden och i artikelns diskussionsavsnitt sättes resultaten in i ett större samhälleligt perspektiv. Key words: primärvård, arbetslöshet, arbetsvård. LB09395T//AM Håkansson, Anders. Apropå året som gått 1997 (18(1)) pp 4-4 AllmänMedicin Rubriker: En rolig bok En lång debatt Ett lyckat möte En hyfsad ekonomi Ett rimligt antal allmänläkare Key words: ???? LB10017T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1997 (18(4)) pp 175-176 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Biotillgänglighet av peroralt östriol (KAROLINE) NSAID och hörselskada (KAROLINE) Hicka (LIV) Överkänslighetsreaktion av salicylsyrevaselin 1% (LIV) LB06004T//AM Jaenson, Elisabeth. Samtalsmetodik för distriktsläkare - intryck från två vidareutbildningsdagar 1985 (6(1)) pp 6-7 AllmänMedicin Nu verksamma läkare av icke-psykiatrisk profession saknar i hög grad utbildning i medicinsk psykologi och samtalsteknik. Denna brist med allt vad det innebär av bristande förståelse, missförstånd och frustration i vardagsarbetet med patienter kan kompenseras. Ett exempel på detta är den internatkurs i medicinsk psykologi med videobandade samtal i smågrupper under ledning av erfarna gruppledare, som arrangerades i Båstad den 13-14 april 1984. Key words: efterutbildning, allmänmedicin, Balintgrupper. LB10031T//AM Hensjö, Lars-Olof. Reform på recept - äntligen 1997 (18(5)) pp 204-205 AllmänMedicin Rubriker: Övriga spekulationer Konserverade konsumtionsmönster? Obefogad oro Förskrivningsorsak Läkemedelskommittéer dammas av Så borde det vara! Key words: reform, recept. LB09746T//AM Andersson, Stig. Recensioner 1997 (18(2)) pp 106-107 AllmänMedicin Key words: Recensioner, Damasio A- Descartes Error. Emotion, reason and the human brain. Stig Andersson. ISBN 0 330 33927. LB09839T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1997 (18(3)) pp 129-130 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Vattkoppor och bältros (LIV) Norfloxacin och kramper (DRIC) Acetylcystein som slemlösande? (ELINOR) Stich efter stick? (KAROLINE) LB06010T//AM Berg, Stig. Dahlin, Ove. Sömnproblem och sömnmedelsanvändande hos pensionärer på servicehus 1985 (6(1)) pp 26-29 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Förbrukningen av hypnotika bland äldre på servicehus är ofta hög och detta har setts som ett tecken på en dålig social miljö på institutionerna men också som ett tecken på en alltför slentrianmässig förskrivning. I föreliggande studie använde 49 procent av pensionärerna på servicehus med helinackordering sömnmedel regelbundet. 80 procent av alla pensionärer ansåg sin sömn mycket bra eller ganska bra. Pensionärer med sömnmedel hade, jämfört med de utan sömnmedel, i vissa avseenden en sämre sömnkvalitet. Key words: sömnmedel, medicinering, behandling, äldre, sömnproblem. LB01024T//AM Gundersen, Anders. Håkansson, Anders. Recensioner 1997 (18(6)) pp 285-286 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hallberg, L, Holm G, Lindholm N, Werkö L. Internmedicin. ISBN91-634-1599-2 LB01055T//AM Nilsson, Björn. Recensioner 1997 (18(3)) pp 152-152 AllmänMedicin Key words: recensioner, Dellson, Pia. Klinisk blick - reflektioner kring läkekonsten Björn Nilsson. ISBN 91 27 06677 0 LB06017T//AM Brydolf, Gösta. Rudebeck, Carl-Edvard. Vad bör man kräva av en professor i Allmänmedicin? 1985 (6(2)) pp 47-48 AllmänMedicin Det blåser igen kring allmänläkarna. Vinden tilltar i takt med att ekonomin försämras och läkarutbildningen fortsätter. Debatten är som mest infekterad i de läkartäta områdena som kännetecknas av överskott på specialister och ofta en rudimentär primärvård. Debatten förs inte sällan på primitivt plan med påhopp och misstänkliggöranden som väsentliga ingredienser. Key words: allmänmedicin, professor, krav. LB06024T//AM Halfvarsson, Lennart. Näslund, Barbro. Remittering från primärvård till sjukhusspecialist, speciellt ortopedklinik - en litteraturgenomgång 1985 (6(2)) pp 65-69 AllmänMedicin I samband med en studie av remisser från två vårdcentraler i Örebro till ortopedkliniken vid regionsjukhuset har vi gjort en litteraturgenomgång angående undersökningar av remisser från primärvård till sjukhusspecialist, spec ortopedklinik. Remissmönstret i vår studie har analyserats utifrån fem frågeställningar. Vi redovisar därför litteraturgenomgången med denna utgångspunkt efter en allmän introduktion. Key words: litteraturöversikt, primärvård, ortopedklinik, kommunikation, remisser, samverkan. LB01056T//AM Tibblin, Gösta. Recensioner 1997 (18(2)) pp 107-107 AllmänMedicin Key words: recensioner, Doktor Uggla på Skogsakuten och andra medicinska historier. Mats Falk. LB06035T//AM Haglund, Bo J A. Ny blodtrycksmätare - en uppfinning som kan medföra stora folkhälsovinster 1985 (6(3)) pp 105-105 AllmänMedicin Göran Sjönell och Lennart Råstam, två svenska distriktsläkare har uppfunnit en ny blodtrycksmanschett. Denna uppfinning kan komma att revolutionera blodtrycksvården. Göran Sjönell framhåller att med en förbättrad metod vid diagnosställandet kan som ytterlighet upp emot 100.000 svenska friskförklaras och befrias från de biverkningar som kontinuerlig blodtrycksmedicinering medför. Key words: medicinsk teknologi, högt blodtryck diagnostik. LB10010T//AM Håkansson, Anders. Informera mera! 1997 (18(4)) pp 156-156 AllmänMedicin Rubriker: Information från föreningen Flera viktiga möten Porträtt av sjukvården Key words: informera. LB01073T//AM Jonsson, Torbjörn. Recensioner 1997 (18(2)) pp 108-108 AllmänMedicin Key words: recensioner, Läkande ord Larrey Dossey. ISBN 91 87056 37 2 LB01078T//AM Brorsson, Annika. Recensioner 1997 (18(2)) pp 108-108 AllmänMedicin Key words: recensioner, Landet Lagom. Gösta Tibblin. LB10043T//AM Burenhult, Ewa. Recension: Jourläkarboken. Per Björgell, Astrid Björgell. Lund: Studentlitteratur, 1997 1997 (18(5)) pp 244-244 AllmänMedicin Key words: recensioner, Recension av Ewa Burenhult, med kand, Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö.7. LB06047T//AM Lithman, Thor. Andersson, Eva. Barn i bil. Barnavårdscentralens roll 1985 (6(3)) pp 120-121 AllmänMedicin DUPLICATE ???? I denna studie redovisas hur barnhälsovården kan arbeta aktivt i det trafikolycksfallspreventiva arbetet. Man har gjort en enkät till föräldrar över hur de skyddar sina barn i bilar och samtidigt sökt informera om vikten av att använda bilbarnstol och bilbälte. Studien visar att 1982 användes bilbälte av mindre än hälften av barnen i 4-års ålder. Andelen ökade under året, troligen på grund av ökad information. Key words: prevention, olycksfall, barn, barnhälsovård. LB10044T//AM Troein, Margareta. Recension. Sjukdom som oordning. Lisbeth Sachs. Gedins förlag, 1996 1997 (18(5)) pp 247-247 AllmänMedicin Key words: recensioner, Recension av Margareta Troein, Hälsa och samhälle, Malmö högskola, 205 06 Malmö. LB06048T//AM Hey, Mogens. Vårdlagsutvecklingen i Malmöhus läns landstingsområden hösten 1984. Enkätundersökning 1985 (6(3)) pp 122-126 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Vårdlagsdebatten har pågått i fem år. Som ett led i utvärderingen av vårdlagsorganisationen har en enkätundersökning till vårdcentraler med områdesorienterat arbetssätt inom Malmöhus läns landstingsområde (MLL:s område) genomförts hösten 1984. En enkät till primärvårdsledningen belyser omfattningen i utvecklingen. En personalenkät belyser personalattityder. Resultatet visar på en utvecklingsprocess med många genomförandesteg. Fullt utvecklad vårdlagsorganisation finns inte hos alla. Personalattityderna är över lag positiva. Key words: vårdlag, personalenkät, utvärdering. LB06070TB//AM "Osignerad" Kurser & konferenser 1985 (6(4)) pp 203-209 AllmänMedicin Socialmedicinsk teori och metod. 4:e Nordiska kongressen i Allmänmedicin. ADB i primärvården. Kongsvoldseminariet - norsk allmänmedicin lever. Distriktsläkaren inför HS90. HS 90 och folksjukdomarna. ADB i primärvården. Birger Gran. Key words: folksjukdomar, ADB, primärvården. LB10091T//AM Brun, Johan. Fabian, Christina. Lorentzson, Sture. Nerbrand, Christina. Följande dom för Allmänmedicinskt Forum 1997 (18(6)) pp 257-257 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: Allmänmedicinskt Forum. LB09845T//AM Thulesius, Hans. Recensioner 1997 (18(3)) pp 152-152 AllmänMedicin Key words: recensioner, Olsson, Håkan. Tumörsjukdomar. ISBN 91 44 39161 7. LB06081TB//AM Näslund, Barbro. Halfvarson, Lennart. Remiss från primärvård till ortopedisk klinik 1985 (6(5)) pp 238-245 AllmänMedicin Här redovisas en studie av två års remisser från två vårdcentraler i Örebro till ortopediska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Litteraturgenomgången i anslutning till studien redovisades separat i AllmänMedicin nr 2, 1985. Key words: remiss från primärvård till ortopedisk klinik. LB06016T//AM Rosenberg, Peter. Kommentar till multicenterstudie med sotalol 1985 (6(2)) pp 47-47 AllmänMedicin I AllmänMedicin nr 5/1984 publicerades en studie om sotalols ekvipotens av Kjellberg och Strand-Jonsson. Patienter med hypertoni har ställts om från behandling med olika betablockerare till sotalol. Jag tycke man har utelämnat en viktig aspekt, nämligen kostnaden. Med hjälp av ekvipotenssiffror kan man ju lätt göra prisjämförelser. Key words: sotalol, kommentar. LB06075T//AM Lynöe, Nils. Mattsson, Bengt. Kommentar till Magnus Erikssons "Att veta vad man skall mäta" 1985 (6(5)) pp 223-224 AllmänMedicin Magnus Eriksson har gjort en del reflektioner över vår artikel "Att mäta primärvård - problem och möjligheter" (2/85). Vi vill försöka besvara och bemöta några av de frågor och argument som han tar upp. Key words: primärvård, mätning. LB06071T//AM Hultsten, Kjell. Larsson, Sten. Recensioner 1985 (6(4)) pp 210-210 AllmänMedicin Key words: recensioner, Smärta och andra symtom hos cancerpatienten- diagnos och behandling. Studentlitteratur 1984 ISBN 91-33-21061-2 LB06027T//AM Malmberg, Britt-Gerd. Vad händer på klassifikationsfronten? 1985 (6(2)) pp 77-80 AllmänMedicin WONCA´s standing committee on classification har haft ett arbetsseminarium i Nord-Tyskland. En rapport av SFAM`s representant berör dagsläget beträffande en ny internationell åtgärdsklassifikation. Första upplagan beräknas utkomma under 1985. Diagnosklassifikationen ICHPPC-2 har fått "standards" det vill säga inklusions- och exklusionskriterier. Det är ett arbete som vi i Sverige kan dra nytta av när vi går över till ICD9. Kontaktorsaker och dess klassificering är likaså av internationellt intresse. Med stöd av WHO kommer International Classification for Primary Care - Reason for encounter att utges. Det återstår att se hur användbar den kan bli i svensk primärvård. Kommittén har också gett sig i kast med att försöka konstruera en klassifikation för funktionsstatus. En första rapport kommer att ges vid WONCA-mötet 28 maj - 2 juni 1986 i London. Key words: klassifikationer, basdata, internationell primärvård, kontaktorsaker, WONCA. LB10020T//AM Trell, Erik. Allmänmedicin år 2010 - inlägg vid SFAM-DLFs vårmöte i Malmö 1997 (18(4)) pp 182-183 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: allmänmedicin, SFAM-DLFs vårmöte, Malmö. LB06034TB//AM Haglund, Bo J A. Medicinen i allmänmedicin 1985 (6(3)) pp 102-104 AllmänMedicin Vad är allmänmedicinens kärna? Diskussionerna i vår tidning och även i Läkartidningen har varit intensiv under det senaste året. Dessa har kanske framför allt formats runt utbildningen men även när det gäller avgränsningar mot andra specialiteter. När det gäller utbildning i allmänmedicin har man å ena sidan hävdat att vi har alldeles för lite sjukhusutbildning och därför krävt en förändring med mera utbildning på sjukhus under grundutbildningen. Å andra sidan har andra hävdat att allmänmedicinen har en egen identitet som man bäst lär känna genom en förlängd utbildning på vårdcentraler. Key words: allmänmedicin, teori, praktik. LB10027T//AM Olsson, Peter. Recensioner 1997 (18(4)) pp 199-200 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: recensioner, Kvalitative metoder i medicinsk forskning. En innföring. Kirsti Malterud. LB10096T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. 1997 (18(6)) pp 267-268 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Kan nabumeton och warfarin kombineras? (DRIC) Interaktion mellan glibenklamid och sulfanomidantibiotika? (DRIC) Neuropati av simvastatinbehandling? (KAROLINE) LB06036T//AM Hallqvist, Johan. Hälsoprofil i Skaraborg 1977 - en presentation av Bo Haglunds avhandling. 1985 (6(3)) pp 106-107 AllmänMedicin Lydande denna signal. var vi många som fredagen den 22 mars 1985 stannade upp, bänkade oss på Karolinska Institutet i Stockholm och avsmakade de vetenskapliga frukterna av Bo Haglunds snart 10-åriga arbete med kommundiagnostik. Avhandlingen "A cross-sectional study as a tool for the community diagnosis process with special reference to cardivascular risk factors" skulle försvaras. Key words: samhällsdiagnos, samhällsmedicin, doktorsavhandling. LB10092T//AM Staf, Olle. SFAM.dok jobbar vidare Plan för verksamhetsåret 1997-98 1997 (18(6)) pp 259-259 AllmänMedicin Plan för verksamheten kommande år. Key words: verksamhetsplan. LB10032T//AM Söderström, Margareta. Nytt från SFAM Riksstämma 26-28 november 1997 i Stockholm 1997 (18(5)) pp 206-207 AllmänMedicin Key words: SFAM. LB06076T//AM Eriksson, Magnus. Finns Allmänmedicinen? Kommentar till kommentar. 1985 (6(5)) pp 224-224 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, kommentar. LB10097T//AM Gaasvik Blomqvist, Lotte. Mag-Tarmåret 1998 1997 (18(6)) pp 268-270 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: Mag-Tarmåret. LB10102T//AM Beckman, Anders. Lenhoff, Kennert. Gundersen, Anders. Recensioner 1997 (18(6)) pp 285-285 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lidén B, Hagstedt B. Ortopedi i primärvården. ISBN 91 44 00216 5. LB01025T//AM Mattsson, Bengt. Recensioner 1997 (18(6)) pp 288-288 AllmänMedicin Key words: recensioner, Getz L, Westin S. Håndbok for specialistubildningen i allmenmedisin. LB00985T//AM Lenhoff, Kennert. Recensioner 1997 (18(6)) pp 285-285 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ek J (red). Barnesykdommer. ISBN 82 00 41572 4 LB10469T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Kan man mäta allmänmedicinsk kompetens? III 1998 (19(4)) pp 187-190 AllmänMedicin I två tidigare artiklar i AllmänMedicin nr 1 och 3/98 och har SFAMs specialistexamen granskats utifrån frågan om det är möjligt att mäta allmänmedicinsk kompetens. Fyra villkor måste vara uppfyllda: 1. Allmänmedicinsk kompetens kan definieras. 2. Områden för bedömning och jämförelse kan identifieras. 3. Kravnivåer kan göras explicita. 4. Processen för granskning och bedömning kan göras tillförlitlig. I den första artikeln diskuterades det första villkoret. Den allmänmedicinska kompetensen beskrevs som en samverkan mellan två dimensioner; generalistkompetensen och individkompetensen, där den senare också kan utvecklas till att bli allmänläkarens expertkompetens. I den andra artikeln konstaterades att de olika examensmomenten har en naturlig betoning på antingen generalist- eller expertkompetensen och att detta förhållande bör utnyttjas i den fortsatta utvecklingen av examen. I denna den tredje artikeln refereras engelska erfarenheter som visar att det går mycket bra att göra kravnivåer i examen explicita. I artikeln granskades också kvaliteten i examensprocessen och ett förslag till vidareutveckling, som gör det möjligt att verkligen bedöma allmänmedicinsk kompetens, presenteras. Key words: allmänmedicinsk kompetens. LB10472T//AM Wändell, Per E. Kan vi förebygga dödliga blödningar vid antikoagulatiabehandling? 1998 (19(4)) pp 202-204 AllmänMedicin År 1992 studerades alla antikoagulatiabehandlade patienter under en tremånadersperiod på distriktsläkarmottagningen på Åkersberga sjukhus. Dessa 115 patienter följdes upp fem år senare. Sammanlagt 39 patienter hade avlidit, varav 28 under pågående antikoagulatiabehandling och 8 av dessa i blödningskomplikationer. Sex patienter avled i intrakraniell blödning och två i gastrointestinal, och för sju av dessa förelåg aktuellt PK-värde. I ett fall var PK-värdet under 10%, medan övriga värden låg inom angiven terapeutisk nivå, 10-25%, dock med ett värde inom intervallet 10-15%. I ett annat fall förekom ett samtidigt och överdoserat intag av NSAID-preparat. I kvalitetsuppföljning av antikoagulatiabehandling bör förutom PK-monitorering även behandlingskomplikationer analyseras. Key words: antikoagulatiabehandling, dödliga blödningar, förebygga. LB10479T//AM Andersson, Sven-Olof. Söderström, Margareta. Den medicinska forskningens villkor - ett policyprogram 1998 (19(5)) pp 217-220 AllmänMedicin SFAMs remissvar till Svenska Läkarförbundet 17 augusti 1998. Rubriker: Vad vill Sveriges Läkarförbund Vad gäller tjänsteorganisationen genom följande åtgärder Vad gäller forskarutbildningen genom följande åtgärder Vad gäller den icke fakultetsbundna forskningen genom följande åtgärder. Vad gäller forskningen och sjukvårdstrukturen genom följande åtgärder. Medicinsk forskning 2.1 De organisatoriska och ekonomiska ramarna Finansieringskällorna Forskningsetik Tjänsteorganisationen Den nya tjänstestrukturen Rekrytering av forskare Post doc-tjänster 3.5 Kvinnors och mäns villkor 3.6 Tid för forskning Rörligheten bland forskare Forskarutbildning 4.1-4.2 Reformerad forskarutbildning m m Handledning under forskarutbildningen Forskar-AT/ST Den icke fakultetsbundna forskningen Forskningen och sjukvårdsstrukturen Key words: medicinska forskningen villkor, policyprogram. LB10490T//AM Jönsson, Rolf G. Håkansson, Anders. Skall doktorn eller patienten bestämma om det behövs hembesök? 1998 (19(5)) pp 248-250 AllmänMedicin Ett patienstyrt hembesökssystem i skånsk glesbygd studerades under en treårsperiod. Fritidspraktikern gjorde 1052 besök hos 535 patienter. Diagnospanoramat var varierat och innehöll en hög frekvens psykiska besvär. Under perioden besökte 22 procent av fritidspraktikerna patienter inte vårdcentralens mottagning, medan en högkonsumentgrupp på 35 procent gjorde fem besök eller fler på vårdcentralen. Vårdcentralens hembesöksfrekvens var så låg som 0,5 procent. Hela 79 procent av de 131 patienterna var 75 år eller äldre. Diagnospanoramat dominerades av cirkulationsorganens sjukdomar, men också av tumörer och psykiska störningar var vanliga. Hembesökspolicyn var restriktiv, och hembesök gjordes huvudsakligen till svårt sjuka patienter. Key words: hembesök, psykiska besvär, cirkulationsorganens sjukdomar. LB10473T//AM Nilsson, Peter. Hur ser allmänmedicinens kärna ut? Behov av sakkunskap och god konsultation 1998 (19(4)) pp 206-207 AllmänMedicin Allmänmedicinen befinner sig i ständig utveckling och definieras till sitt innehåll av den kliniska praktik som landets fler än 5.000 specialister i allmänmedicin dagligen arbetar med. För att kunna lyckas bättre i denna kliniska praktik krävs såväl goda sakkunskaper, som ständigt behöver uppdateras, som en god konsultationsteknik. För närvarande växer det fram informella nätverk kring olika medicinska problem och sjukdomsgrupper inom allmänmedicinen, till exempel för diabetes allergi/astma och riskbruk av alkohol. Detta pekar fram emot nya former av kollegial samverkan inom allmänmedicinen, både inom och utanför institutionerna. Key words: allmänmedicin, sakkunskap, konsultation. LB10493T//AM Eriksson, Göran. Motiverade samtal - ett bra verktyg för allmänläkaren vid alkoholriskbruk 1998 (19(5)) pp 258-259 AllmänMedicin Många läkare har svårt att ta upp alkoholfrågor med sina patienter trots att de är medvetna om att alkohol ofta spelar en stor roll för många av de symtom man söker för på en distriktsläkarmottagning (till exempel dyspepsi/gastrit, besvär från rörelseapparaten, hypertoni samt ångest). Läkarna uppger att de framför allt är integritetshänsyn och tidsbrist som hindrar dem att ta upp dessa frågor med sina patienter (1,2). Hur kan vi medvetandegöra samband mellan symtom och alkoholöverkonsumtion för våra patienter samtidigt som vi gör det lättare för läkaren att ta upp frågan? Trots att allt fler forskningsrapporter och kliniska erfarenheter talar för värdet av tidiga och korta insatser i primärvård har ändå införandet i det praktiska arbetet gått långsamt (3,4,5). Key words: allmänläkare, alkoholriskbruk, motiverande samtal. LB06085T//AM André, Malin. Forskarutbildningskurs i Örebro - uppskattad introduktion som manar till uppföljning 1985 (6(5)) pp 253-253 AllmänMedicin Under två perioder, tre dagar i januari och tre i april våren 1985, hölls kurs i forskarutbildning i allmänmedicin i Örebro. Key words: forskarutbildning, kursrapport. LB10249T//AM Löfvander, Monica. Sjukskrivning hos invandrare, föreställningar om smärta och effekt av olika terapeutiska insatser 1998 (19(1)) pp 8-10 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Den 3 oktober 1997 framlade jag min avhandling "Illness, disease, sickness. Clinical factors, concepts of pain and sick leave pattern among immigrants in primary health care. Effects of differens therapeutic approaches". Disputationsakten ägde rum på Novum vid Huddinge sjukhus i Stockholm. Fakultetsopponent var docent i allmänmedicin Jan Sundquist. Professor Hans Åberg vid institutionen för kliniska neurovetenskaper och allmänmedicin, sektionen för allmänmedicin, Karolinska institutet, var disputationsordförande. Key words: sjukskrivning, invandrare, smärta, terapeutiska insatser. LB10482T//AM af Klercker, Tom. Fallbaserat diagnostiskt beslutsstöd via Internet, exemplifierat med öron-, näsa-, halssjukdomar i primärvården 1998 (19(5)) pp 226-227 AllmänMedicin Jag har specialistkompetens inom barnaålderns sjukdomar, allmänmedicin och barnallergologi. Jag har arbetat cirka 10 år som distriktsläkare bland annat som vårdcentralschef i Mjölby. Idén till forskningen, som lett till avhandlingen, föddes under primärvårdstiden. Mitt stora intresse för datorer och metoder för beslutsfattande riktade intresset mot det aktuella området. Att det blev öronsjukdomar var delvis en tillfällighet, men det relativt ringa antalet diagnoser gjorde att det var lättare att fokusera på metoden och inte på det medicinska innehållet. Key words: diagnostiskt beslutsstöd, Internet, öron-, näsa-, halssjukdomar, primärvård. LB10484T//AM Eklund-Grönberg, Annika. Botemedel mot kollektiv depression? - några reflexioner efter SFAMs och DLFs möte i Storlien 1998 (19(5)) pp 229-229 AllmänMedicin I mitt tycke är ett av de största hoten mot svensk primärvård den så kallade "kollektiva depressionen" som epidemiskt spritt sig över landet under de senaste åren. Det var därför med en lätt oro jag åkte till mitt första SFAM/DLF-möte. Det vetenskapliga programmet lät mycket bra, miljön kunde knappast bli bättre, träffa gamla kursare är alltid roligt...MEN - "Ledarskap för läkare", "Vår arbetsmiljö", "Nationella register", "Allmänmedicinen i framtiden". Kunde det bli annat än "gnällmöten"? En ytterligare upprabbling och överbudsdiskussion om eländets elände i primärvården? Jo tänk det kunde det! Key words: kollektiv depression, botemedel, SFAMs DLFs möte Storlien. LB10488T//AM Sörman, Elisabeth. Nilsson, Peter. Icke-farmakologisk behandling under ett år sänker HbA (1c) hos riskpersoner för typ 2 diabetes - en randomiserad studie i öppenvård 1998 (19(5)) pp 240-243 AllmänMedicin I syfte att undersöka om glukostoleransen kunde förbättras och insulinnivån sänkas hos riskpersoner för typ 2 diabetes genomfördes en icke-farmakologisk studie under 1996-1997 vid Bålsta vårdcentral. Fyrtiofem personer med högt blodtryck och hereditet för typ 2 diabetes intervjuades om livsstil och lämnade prover för HbA (1c) oral glukostoleranstest, seruminsulin, lipider samt mikroalbuminuri och randomiserades till behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Personerna i behandlingsgruppen deltog i motions- och matlagningskurser under året. HbA (1c) sjönk signifikant i behandlingsgruppen men ej i kontrollgruppen. Interventionsgruppen uppvisade en signifikant förbättring jämfört med kontrollgruppen av följande variabler: välbefinnande, motionstillfällen samt matvanor. Icke-farmakologisk behandling för personer i riskzon att insjukna i typ 2 diabetes påverkar således gynnsamt glukosmetabolismen och kan ge förbättrade vanor och ett ökat välbefinnande. Key words: Icke-farmakologisk behandling, diabetes typ 2, studie, öppenvård. LB06086TB//AM Hultsten, Kjell. Söderström, Ulla. Haglund, Gustav. Larsson, Sten. Sköld, Marja-Lena. Svahn, Iba. Lynöe, Niels. Recensioner 1985 (6(5)) pp 255-257 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sjukdomsgrepp i praktiken. Uffe Juul Jensen. Esselte Studium, Stockholm 1985. Översättning från danskan. LB10250T//AM Wändell, Per. Allmänmedicinsk avhandling om diabetes i primärvården 1998 (19(1)) pp 11-13 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Den 21 november 1997 försvarade jag min avhandling "Diabetes in primary care. Quality of life, metabolic control, drugs and socioeconomic factors" vid Allmänmedicin Stockholm, Karolinska institutet, Huddinge. Opponent var Kurt Svärdsudd, professor i allmänmedicin i Uppsala. Ordförande var professor Hans Åberg vid Allmänmedicin Stockholm. I betygsnämnden satt bland annat professor emeritus Bengt Scherstén, Lund och professor Lars Borgquist, Linköping. Professor Hans Åberg har även varit min huvudhandledare och docent Bengt Brorsson, SBU, min bihandledare. Key words: diabetes, primärvård. LB10466T//AM Gravgaard, Anne-Marie. Workshops för utbildningsansvariga allmänläkare i palliativ medicin 1998 (19(4)) pp 181-182 AllmänMedicin Den första av åtta workshops i palliativ vård/medicin för utbildningsansvariga allmänläkare avhölls 20 och 21 januari 1998 på Sigtunastiftelsen. Principen, att rikta sig till utbildningsansvariga, applicerades för att få större effekt av insatserna, i syfte att göra svenska allmänläkare mer medvetna och trygga i sin roll som handledare för ST-läkare inom området palliativ medicin. Förutom studierektorer, är fortbildningsansvariga allmänläkare inviterade, för att få dessa frågor på dagordningen för alla svenska allmänläkare under 1998 och 1999. Key words: workshops, utbildningsansvariga, allmänläkare, palliativ medicin. LB10455T//AM Wiborgh, Meta. "Primärvårdens resurser" - rapport 1997/98:5 1998 (19(4)) pp 164-164 AllmänMedicin Riksdagens revisorer har redan för några år sedan avlagt en rapport där man konstaterade att demokratiskt fattade beslut att bygga ut primärvården inte fått genomslag. Det är beklagligt att revisorerna nu i ytterligare en rapport tvingas konstatera att mycket lite hänt, trots den tidigare rapporten. Revisorerna konstaterar, att regering och riksdag fattat beslut att bygga ut primärvården för att tydliggöra dess funktion som basen i svensk sjukvård. Trots detta har primärvårdens andel av sjukvårdsresursen bibehållits på en mycket låg nivå (17%) jämfört med övriga länder i Europa. Key words. primärvård, resurser, rapport. LB10470T//AM Edlund, Gunilla. Antibiotikaförskrivning vid hälsocentral - förskrivningsmönstret kan påverkas 1998 (19(4)) pp 192-194 AllmänMedicin Överförskrivning av antibiotika är ett uppmärksammat problem som leder till ökad antibiotikaresistens bland vanliga luftvägspatogener. Olika metoder har prövats för att minska antibiotikatrycket. Att studera sin egen antibiotikaförskrivning och diskutera den med kolleger är ett enkelt och resurssnålt sätt att försöka minska antibiotikaanvändningen. Vid Bomhus hälsocentral i Gävle har antibiotikaförskrivning vid sex luftvägsdiagnoser studerats. Endast för diagnosen "övre luftvägsinfektion" kunde en minskad antibiotikaförskrivning påvisas. Under studietiden minskade antalet akutbesök för luftvägsinfektioner kraftigt, vilket tyder på att andra faktorer än receptförskrivningen har betydelse för antibiotikatrycket i samhället. Key words: antibiotikaförskrivning, hälsocentral. LB10474T//AM Mattsson, Bengt. "Det kan ju inte vara normalt att ha det så här" - några reflexioner om begreppet ´normalt´ 1998 (19(4)) pp 208-208 AllmänMedicin För en tid sedan hörde jag en transplantationskirurg intervjuas i radio av en energisk reporter. Kirurgen hade planer på en vidareutveckling av en svår operation och reportern frågade om patienten efter operationen skulle kunna leva ett normalt´ liv. Man hörde hur kirurgen tvekade inför svaret - han lät villrådig och ville nog utveckla sitt genmäle men reportern återkom omedelbart med frågan: "Kan man leva ett normalt live efter operationen?" nu med betoning och eftertryck på ´normalt´. Det var som gavs det bara två alternativ - ´normalt´ eller ´onormalt´ liv. Key words: normalt, reflexioner. LB10475T//AM Eklund-Grönberg, Annika. Lindhagen, Karin. Måwe, Ulf. Finns känslan kvar? 1998 (19(4)) pp 209-210 AllmänMedicin Vi pratar i många sammanhang om fingertoppskänsla - det där lilla extra, svårbeskrivbara, som gör att vi reagerar för det sjuka mitt i strömmen av krämpor. Det kan också stå för det praktiska hantverkskunnandet som att gå precis lagom djupt med sprutspetsen eller få suturerna på exakt rätt ställe. Att fingertoppskänsla kräver kunskap och erfarenhet och måste underhållas med ständig praktik är de flesta av oss överens om. Likaså att den tidspress de flesta av oss arbetar under, frånvaron av andhämtnings- och reflektionspauser, stör och skadar vår förmåga att rätt använda den. Key words: känsla. LB10489T//AM Engström, Sven. Hur sätter vi diagnos? Många deltog i arbete med lathund 1998 (19(5)) pp 243-244 AllmänMedicin Diagnosregistrering vid mottagningsbesök är ett viktigt instrument för att beskriva vårt patientarbete. Våra diagnoser kan användas för uppföljning och jämförelser av olika vårdcentralers verksamhet, men även i vår egen uppföljning och forskning kring enskilda patientgrupper. Införandet av datoriserade journaler har gjort att vi nu, på ett helt annat sätt än tidigare, kan söka ut grupper av patienter med olika diagnoser. Vi kan analysera vilka åtgärder vi vidtagit och vid vissa sjukdomar våra behandlingsresultat. Detta innebär att ett riktigt och enhetligt diagnossättande blivit viktigare. Key words: diagnoser, lathund. LB10501T//AM Waller, Göran. Wallin, Doris. Ljusvisirsbehandling av årstidsrelaterad depression 1998 (19(6)) pp 280-282 AllmänMedicin Vinterdepression är en vanlig åkomma med ibland betydande funktionsnedsättning. Inom primärvården i Kalix har patienter med misstänkt vinterdepression fått pröva ljusbehandling under två år. Behandlingsutrustningen var mycket enkel. Den bestod av ett huvudburet ljusvisir. Patientserien bestod av 21 personer. De uppvisade en förbättring i samma storleksordning som vid behandling med ljusbox eller ljusrum. Erfarenheter av behandlingen redovisas. Diagnostik och provbehandling kan med enkla medel erbjudas patienter i primärvården. Utvärdering av behandlingsresultaten är viktig. Därefter borde det vara möjligt för många patienter att själv sköta sin behandling i hemmet. Key words: ljusvisirsbehandling, årstidsrelaterad depression. LB10509T//AM Sjöström, Lisbeth. Wennberg, Anna-Lena. Mattsson, Bengt. Hemförlossning i Sverige - dumdristigt eller rekommendabelt? Vad tycker kvinnorna själva? 1998 (19(6)) pp 303-305 AllmänMedicin Hemförlossning betraktas som ett riskfyllt företag och att ha närhet till modern teknisk hjälp vid barnafödande är för många tryggt och säkert. Vi har studerat gravida mödrars inställning till hemförlossning i allmänhet och hur man ser på att själva föda hemma. Många kvinnor lockas av de personliga och känslomässiga fördelar som ett hemmafödande kan ge men hotet att råka ut för komplikationer dominerar när man ställs inför ett val. Mot bakgrund av undersökningar som visar att en planerad hemförlossning inte är påfallande riskfylld diskuteras katastroftänkandet. Key words: hemförlossning, Sverige. LB10503T//AM Westman, Göran. Dubbeldisputation i Umeå En undersökning av kvinnor med värk som söker primärvård 1998 (19(6)) pp 288-289 AllmänMedicin Fredagen den 18 september 1988 i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet, försvarade distriktsläkarna Eva Johansson och Katarina Hamberg sina avhandlingar: Opponenter var professorerna Charlie Eriksson, Folkhälsoinstitutet Stockholm och Kirsti Malterud, sektionen för allmänmedicin i Bergen. Handledare var Gerd Lindgren, institutionen för sociologi i Umeå, för närvarande bosatt i Stockholm, och Göran Westman, institutionen för allmänmedicin i Umeå. Examinator och ordförande vid disputationstillfället var professor Lars Hjalmar Lindholm, allmänmedicinska institutionen i Umeå. Key words. kvinnor, värk, primärvård. LB06104T//AM Karlberg, Lena. Lübeck, Ingrid. Sjöström, Helga. Hur arbetar man i en Balintgrupp? 1985 (6(6)) pp 316-318 AllmänMedicin Rubriker: Handledarkurs i Dubrovnik Fallbeskrivning Gruppens reaktion Sammanfattning Gruppdiskussion Hypotes 1 2 3 Hur skall hypotesen prövas? Falldragarens ställningstagande till gruppens förslag Diskussion Key words: Balintgrupper. LB10296T//AM Krakau, Ingvar. Bridging the gap between guidelines and clinical practice - an educational intervention in primary care 1998 (19(2)) pp 56-57 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Rolf Wahlström, distriktsläkare vid vårdcentralen i sörmländska Gnesta, disputerade 5 juni 1997 på avhandlingen "Bridging the gap between guidelines and clinical practice - an educational intervention in primary care". Handledare var professor Göran Sterky och universitetslektor Ingvar Krakau. Professor Urban Rosenqvist, socialmedicinska institutionen i Uppsala, var fakultetsopponent, Avhandlingsarbetet har genomförts vid avdelningen för internationell hälso- och sjukvårdsforskning (IHCAR) vid Karolinska Institutet. Key words: guidelines, clinical practice, enducational intervention, primary care. LB06108T//AM Agréus, Lars. Eriksson, Ann-Marie. Johansson, Kerstin. Nordlund, Ann-Marie. Läkemedelskonsumtion på ett servicehus - en kommentar 1986 (7(1)) pp 8-9 AllmänMedicin Vi vill framhålla ytterligare en aspekt på Stig Anderssons artikel "Läkemedelskonsumtion på ett servicehus. En studie av arbetsformernas betydelse" i AllmänMedicin nr 1/85. Vi har genomfört en liknande metodutveckling och minskat antalet ordinationer från 4,5 till 2,8 per gäst och därmed sparat 1.500 kronor per gäst och år i läkemedelsutgifter. Key words: läkemedel, äldre, behandling, debatt. LB10300T//AM Järhult, Bengt. Allmänläkare - återerövra er socialmedicinska profil !! Inledningsanförande vid symposium om social hälsa 1998 (19(2)) pp 65-66 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Vid SFAMs höstmöte i Borlänge uppmärksammades i ett symposium "Social kris och ohälsa - ett primärvårdsperspektiv "att många människor idag har det svårt. Under 90-talet har de ekonomiska förutsättningarna för stora befolkningsgrupper försämrats. De ökande klyftorna och tillgången på resurser av olika slag - hos de enskilda människorna - speglas i närsjukvården och får medicinska uttryck. Vilka möjligheter ges distriktsläkaren, att verkligen arbeta utifrån en helhetssyn? Key words: allmänläkare, socialmedicinsk profil. LB10464T//AM Hallberg, Hans. Läkar-patient-relationen i fokus under WONCA-konferensen i Dublin 1998 (19(4)) pp 175-177 AllmänMedicin Irland stod för värdskapet för den 15:e internationella Wonca-konferensen som avhölls i Dublin under tiden 14-18 juni. I samband med mötet avslutades Göran Sjönells treåriga mandat som Wonca-president. Deltagarantalet var det största hitintills och sjuttiotalet länder fanns representerade. Det patient-centrerade perspektivet fanns genomgående i förgrunden under de fyra konferensdagarnas gigantiska programutbud som också inramades av ett varierat socialt och kulturellt program. Key words: WONCA-konferens, Dublin, läkar-patient-relation. LB10247T//AM Petersson, Christer. Fattigdom, ohälsa och HSU 2000 1998 (19(1)) pp 4-5 AllmänMedicin Rubriker: Relativ fattigdom Vad kan primärvården göra? Individperspektivet Budget eller behov? Konklusion Key words: fattigdom, ohälsa, HSU 2000. LB10248T//AM Mattsson, Bengt. Utbildningsbok för ST-läkare 1998 (19(1)) pp 5-5 AllmänMedicin Under ett par år har man i Läkarförbundet och Läkaresällskapet arbetat med en utbildningsbok för ST-läkare. Det övergripande syftet med boken är att den skall vara till stöd för ST-läkaren vid planering och genomförande av specialistutbildningen. Key words: utbildningsbok, ST-läkare. LB10306T//AM Nilsson, Peter. Fritz, Thomas. Carlgren, Gunnar. Det behövs ett nätverk för diabetesintresserade allmänläkare 1998 (19(2)) pp 80-82 AllmänMedicin Det finns många diabetesintresserade allmänläkare i vårt land. Liksom i Danmark och England finns det därför förutsättningar att kunna bilda ett nationellt nätverk för dessa läkare. Då kan den nya IT-tekniken vara till hjälp. Planer finns för att med hjälp av en så kallad hemsida på internet börja bygga ett nätverk för information och debatt. Kunniga allmänläkare kan förbättra och kvalitetsutveckla vården, även på diabetesområdet. Key words: nätverk, diabetesintresserade, allmänläkare. LB06114TB//AM Granvik, Mats. Lundström, Nils. Nordbäck, Bo. Besök på en distriktsläkarmottagning i Dalarnas glesbygd 1986 (7(1)) pp 30-33 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Under ettårsperioden april 1983-mars 1984 genomfördes en besöksregistrering på distriktsläkarmottagningen vid Grangärde vårdcentral i Sunnansjö. Syftet var att skapa ett underlag för en bedömning av tillämpade rutiner och arbetssätt och för en uppläggning av det framtida arbetet vid mottagningen. Bland de resultat vi vill omnämna från vår kartläggande studie märks att i runda tal 50 procent av befolkningen besökt sin vårdcentral under det år vår besöksregistrering pågått (35 procent under det första halvåret). Dessa svarade för i genomsnitt 2,3 besök per person. Man finner emellertid att 5 procent av befolkningen svarat för hela 25 procent av de läkarkonsultationer som gjorts av de boende inom upptagningsområdet. Vad som hänt kring denna grupp av patienter ämnar vi belysa i en kommande studie av mer analytisk karaktär. Key words: register, primärvård, sjukvårdsutnyttjande, besöksformulär. LB10252T//AM Granvik, Mats. "För dyrt att söka sjukvård - inte alltid enbart en fråga om brist på pengar 1998 (19(1)) pp 17-19 AllmänMedicin Privatekonomins och patientavgifternas betydelse för sjukvårdsutnyttjandet har på senare år kommit att ställas i fokus. "Larmrapporter" om att det blivit för dyrt med sjukvård har förekommit i massmedia. Att ha avstått från sjukvårdskontakter trots ett upplevt kontaktbehov belyses i denna artikel med data från enkätundersökningar i Dalarna. Key words: för dyrt att söka sjukvård. LB10256T//AM Lyngstam, Olle. Petersson, Owe P. Sverige, folkhälsan och EU - distriktsläkare på kurs i Köpenhamn 1998 (19(1)) pp 22-22 AllmänMedicin Folkhälsoarbete och primärvård på nationell och internationell nivå var under hösten föremål för diskussion under en tvådagars fortbildningskurs för distriktsläkare som i Provinsialläkarfondens regi anordnades i Köpenhamn. Key words: folkhälsa, Sverige, EU, distriktsläkare, kurs, Köpenhamn. LB10257T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1998 (19(1)) pp 23-24 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Muskelstelhet som biverkan (KaroLine) Waraninteraktion med antibiotika (ELINOR) Betablockare och psoriasis (ELIS) Psoriasis försämrad av ACE-hämmare? LB10258T//AM Persson, Mats. SFAMs registerdag i Stockholm 1998 (19(1)) pp 25-26 AllmänMedicin SFAM anordnade i slutet på september 1997 en registerdag för att diskutera aktuella frågor kring lokala och nationella dataregister i primärvården. Här presenteras en sammanfattning av diskussionerna. Key words: SFAM, registerdag, dataregister, Stockholm. LB10259T//AM Stålhammar, Jan. Primärvårdens gröna öar - intryck från primärvårdens FoU-enheters årsmöte i Stockholm 23-24 oktober 1997 1998 (19(1)) pp 29-30 AllmänMedicin Rubriker: Behovet av "gröna öar" För en praktikbaserad medicin Balanspunkten mellan konst och erfarenhet Innebörden av praktisk visdom Tyst kunskap Att förklara eller att förstå? Sjukvårdens tredje våg Det framtida arbetet. Key words: primärvård, gröna öar, FoU-enheter, årsmöte, Stockholm. LB06096T//AM Carlbom, Mats. Primärvård räddar jobben när sjukhuset läggs ner 1985 (6(6)) pp 300-302 AllmänMedicin Närmare en halv miljon människor i Sverige arbetar inom hälso- och sjukvården. Men nu ska sjukhusvården skäras ner. Var fjärde sjukhussäng ska bort, inlagda patienter skickas hem över helgerna, små sjukhus läggs ner. Enligt en färsk undersökning ska de nya riktlinjerna inte hota jobben för de vårdanställda. Men facket är skeptiskt. Key words: primärvård, HS 90. LB10261T//AM Nordbäck, Bo. "Pågatåget 1985-1995" - en studie i primär prevention med medelålders män 1998 (19(1)) pp 38-40 AllmänMedicin För mannen görs idag inga allmänna eller riktade hälsokontroller eller screeningsinsatser vad gäller typiskt manliga sjukdomar, även om man ibland diskuterar screening efter prostatacancer. För kvinnan är det bättre ställt. Hon kallas långt upp i åren till regelbundna smear- och mammografikontroller. Key words: primär prevention, medelålders män. LB06098T//AM Bergstrand, Bo. Edmyr, Inger. Moberg, Dagmar. Östlund, Astrid. Biblioteksservice i primärvården 1985 (6(6)) pp 304-305 AllmänMedicin En viktig del i en verksamhet med föränderligt kunskapsinnehåll och utbildning av olika slag är en fungerande biblioteksservice. Tillvägagångssätt och uppbyggnad av en sådan i primärvården, Gävle sjukvårdsdistrikt, beskrives. Key words: primärvård, information, bibliotek. LB10260T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Kan man mäta allmänmedicinsk kompetens? 1998 (19(1)) pp 32-36 AllmänMedicin Kan man mäta allmänmedicinsk kompetens? I allmänmedicinsk specialistexamen utgår examinatorerna naturligtvis från att svaret på frågan är ja, men hur välgrundat är egentligen deras svar? För att allmänmedicinsk kompetens ska kunna bedömas och jämföras måste fyra villkor vara uppfyllda: 1. Allmänmedicinsk kompetens kan definieras. 2. Områden för bedömning och jämförelser kan identifieras. 3. Kravnivåer kan göras explicita. 4. Processen för granskning och bedömning är tillförlitlig. I denna den första artikeln av två diskuteras den allmänmedicinska specialistkompetensen. I en kommande artikel kommer de återstående tre villkoren att undersökas. Artiklarna utgår från ett föredrag i samband med allmänmedicinsk specialistexamen i Norrköping hösten 1996. Key words: allmänmedicin, kompetens. mäta. LB10262T//AM Nilsson, Peter. Sociala faktorers betydelse för ohälsa, med fokus på hjärtkärlsjukdom - en forskningsöversikt 1998 (19(1)) pp 42-44 AllmänMedicin Det finns välbelagda epidemiologiska samband mellan låg social klass och en ökad risk för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Aktuell forskning försöker att inte bara beskriva dessa samband utan även att kartlägga möjliga mekanismer. Såväl sociala belastningsfaktorer som skyddsfaktorer måste kunna mediera sina effekter via biologiska processer för att det skall kunna bli ett utfall i den somatiska hälsan. I Malmö pågår för närvarande stora befolkningsstudier med över 30 000 hälsoundersökta personer som syftar till att studera interaktioner mellan individers sociala bakgrund, livsstil samt biologiska variabler i förhållande till hjärtkärlsjukdom. Resultaten kan komma att ligga till grund för olika hälsopolitiska åtgärder. Key words: hjärtkärlsjukdom, ohälsa, sociala faktorer, forskningsöversikt. LB10294T//AM Håkansson, Anders. Medicinen inom allmänmedicinen - dags för nya arbetsgrupper 1998 (19(2)) pp 52-53 AllmänMedicin Rubriker: Nätverk för diabetes Hantverket och mötet Naturliga mötesplatser Många goda exempel Dags att ta initiativet Key words: allmänmedicin, arbetsgrupper. LB06109T//AM Hagström, Bertil. Än en enkät 1986 (7(1)) pp 9-9 AllmänMedicin Enkäter, eller frågeformulär, sprids numera som löv i höstvinden och inte minst inom primärvården. Varje Hälsocentral med självaktning bör ha förhört sig om hur befolkningen uppfattar vårdcentralens verksamhet eller service, som det nu i SAS-andans tidevarv heter. Temat kan ha ett oändligt antal variationer och beröra frågor om önskad besökstid, väntrummets utformning, levnadsförhållanden etc. Det är nu inte så tokigt det hela, men resultaten har ofta bara intresse för den egna vårdcentralen och därför ser det lite väl pretentiöst ut när resultaten alltför ofta publiceras i än den ena eller andra tidskriften. Key words: enkäter, debatt. LB10301T//AM Ribacke, Mats. Gustavsson, Mats. Karlsson, Bengt. Malloy, Kathleen. Måwe, Göran. Peters, Monica. Thors, Carl-Erik. Tillgänglighet och patientomhändertagande förutsätter mer än bara "besök" 1998 (19(2)) pp 68-70 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Ett enkelt protokoll kan bidra till att komplettera bilden av allmänläkarens mottagningsarbete, utöver traditionell besöksregistrering. Mer än hälften av arbetsdagens omedelbara patientrelaterade beslut sker per telefon eller i konsultation via ombud och är en viktig del av tillgänglighet och patientservice. Key words: patientomhändertagande, tillgänglighet, besök. LB10452T//AM André, Malin. Distriktsläkaren och vårdprogrammen - vad behövs och vad behövs inte 1998 (19(4)) pp 160-161 AllmänMedicin Kvalitetsarbete är dagens lösenord. Kvalitetsarbete ska förbättra vården för patienten och inte försämra den. Kvalitet i vården handlar om att göra rätt från början, att förenkla, att skilja det som är viktigt från det som är oviktigt. Ibland blir kvalitetsarbete en kuliss som inte rör vardagen. Vi allmänläkare måste göra våra invändningar tydliga och klargöra vår ståndpunkt. Då kan vi undvika att bli gisslan och utgöra ett nödvändigt fartdämpande hinder utan att bli överkörda. Key words: distriktsläkare, vårdprogram. LB06095T//AM Olsson, Björn. Streptokockodling på vårdcentral 1985 (6(6)) pp 298-299 AllmänMedicin På en vårdcentral infördes under 1984 en ny rutin med svalgodling vid akuta halsinfektioner. Enligt den nya rutinen skulle svalgodlingen preliminärbedömas på vårdcentralen efter 1 dygn innan eventuell antibiotikabehandling insattes. De första 7 månaderna med den nya rutinen har utvärderats. I de fall man valt att inledningsvis ta akut svalgodling har följsamheten mot den nya rutinen varit cirka 85 procent. På grund av låg frekvens av betastreptokocker grupp A i åldrarna över 30 år är det tveksamt om akutdiagnostik riktande sig mot dessa bakterier skall utföras i dess åldrar. Key words: diagnostik, infektioner, ÖLI, svalgodling, primärvård. LB10508T//AM Hellström, Olle. Allmänmedicinsk kunskap - reflexioner kring en handledarträff 1998 (19(6)) pp 300-301 AllmänMedicin På en handledarträff i Dalarna presenterade två kursdeltagare generöst egna, videobandade handledningssamtal. En fråga under kursdagen gav upphov till en särskilt livlig diskussion, den om patienten ska vara närvarande när handledare och utbildningsläkare försöker lösa spontant uppträdande kliniska svårigheter. Frågan aktualiserades av att de båda videofilmade samtalen fördes framför datorn, påslagen, brusande, med patienten "reduktivt närvarande" i form av text. Key words: allmänmedicin, reflexioner, handledarträff. LB10505T//AM Risberg, Gunilla. Yttrande från SFAM angående Betänkande av Brottsofferutredningen (SOU 1998:40): Brottsoffer - vad har gjorts? Vad bör göras? 1998 (19(6)) pp 293-294 AllmänMedicin Vårt förslag: vi anser att de medel som avsatts för utbildning om kvinnomisshandel och våld mot kvinnor skall användas för just detta ändamål och att den utbildningen skall ha sitt eget utrymme. Vi anser att det lagda förslaget kan leda till att kvinnomisshandel och brott mot kvinnor osynliggörs eller blir mindre viktiga. Utbildningen om andra brottsoffers reaktioner och behov måste ges egen tid och egna medel. Key words: kvinnomisshandel, brottsofferutredningen. LB10506T//AM Umefjord, Göran. Internetgrupp för allmänmedicinare bildad 1998 (19(6)) pp 297-297 AllmänMedicin De flesta torde vara överens om att Internet framöver kommer att bli en dominerande informationskälla likväl som kommunikationsväg. Redan nu finns så mycket att återfinna att huvudproblemet inte längre är om informationen finns på Internet utan att söka rätt på den. Informationsflödet är närmast explosionsartat och glädjande nog börjar allt fler intressanta svenska Internetresurser dyka upp. Många av dessa har redan idag ett vardagligt kliniskt värde, se nedan! Key words: internetgrupp, allmänmedicinare. LB10507T//AM Umefjord, Göran. Kliniskt användbara svenska Internetresurser 1998 (19(6)) pp 297-298 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Rubriker: Vaccinationsrådgivning Läkemedel SBU Patientinformation Socialstyrelsen Apoteksbolaget InfoMedica Patientföreningar Karolinska Institutet Diabetesnyheter Läkartidningen Distriktsläkaren Dagens Medicin Landstingsvärlden Socialstyrelsens kunskapsdatabas om små och mindre kända handikappgrupper Försäkringskassan Smittsskyddsinstitutet Sjukhusbiblioteken SFAMs elektroniska diskussionsforum Key words: internetresurser. LB06088T//AM Siljeholm, Bo. Balint-grupp vid Brommaplans vårdcentral 1985 (6(6)) pp 277-278 AllmänMedicin Inspirerad av en NLV-kurs i Umeå 1976 med docent Bengt Mattsson som handledare, där bland annat boken "Läkaren, patienten och sjukdomen" av Michael Balint diskuterades, startades vid Brommaplans vårdcentral 1980 en Balintgrupp. Vi hade fått kontakt med psykiatrikern och psykoanalytikern Anita Häggmark som var beredd att fungera som handledare. Key words: Balintgrupper, debatt, patienten, sjukdomen. LB10504T//AM Mattsson, Bengt. Söderström, Margareta. Hamilton, Agneta. Slutbetänkande av Barnpsykiatrikommittén SOU 1983:31 1998 (19(6)) pp 293-293 AllmänMedicin Primärvården arbetar idag med en stor belastning. Därför får ibland de psykosociala insatserna inte den uppmärksamhet och den centrala plats de förtjänar. en utbyggnad av primärvården i nivå med de rekommendationer som statsmakterna föreslagit skulle vara en verksam åtgärd för att ge stöd och vård till ungdomar med psykiska besvär. Key words. barnpsykiatri. LB10500T//AM Svenberg, Kristian. Vad är allmänmedicin? 1998 (19(6)) pp 279-279 AllmänMedicin Smaka på följande: Känsla - förnuft Läkekonst - läkarvetenskap konstnärlig - teknisk ett ben - det andra benet humanism - naturvetenskap hermeneutik - positivism mjukvara - hårdvara hippie - teknokrat illness - disease god konsultation - sakkunskap avvakta - skjut skarpt Rubriker. Sjukhusmonopolet Ormarna Konsultationen Vi avgör själva. Key words: allmänmedicin. LB10499T//AM André, Malin. Har vi någon nytta av Läkemedelsverkets workshops? 1998 (19(6)) pp 276-276 AllmänMedicin Replik LB 10498. Självklart ska vi allmänläkare utnyttja samarbete med Läkemedelsverket. Självklart måste vi ha alternativ till industrins utprånglande av nya läkemedel. Men vi måste ha ett strukturerat och systematiskt arbete så att vi inte blir gisslan i Läkemedelsverkets workshop. SFAM och Läkemedelsrådet har en viktig uppgift att stödja de allmänläkare som deltar. Key words: läkemedelsverkets workshops. LB10498T//AM Håkansson, Jan. Har vi någon nytta av Läkemedelsverkets workshops? 1998 (19(6)) pp 276-277 AllmänMedicin Med dagens snabba och oöverskådliga kunskapsutveckling inom medicinsk vetenskap är det svårt för den enskilde allmänläkaren att sålla agnarna från vetet. Vi behöver kompetenta och pålitliga samarbetspartners för att utveckla evidensbaserade medicin och för att kunna motsvara våra patienters förväntningar om hög kvalitet i konsultationerna. Key words: läkemedelsverkets workshops. LB06115T//AM Köhler, Lennart. Bogren, Per-Olof. Att utvärdera hälso- och sjukvård med särskild hänsyn till barns hälsa 1986 (7(1)) pp 34-37 AllmänMedicin En väl utbyggd och fungerande hälso- och sjukvård är en väsentlig del av ett välfärdssamhälle som vårt, men dess betydelse för folkhälsan är begränsad, och överskuggas av till exempel livsstil och miljö. En framgångsrik hälsopolitik måste bygga på en samverkan mellan olika samhällssektorer, där dock sjukvården intar en central plats och därför måste utvärderas och dokumenteras. Utvärdering, ett nödvändigt skede i planeringsprocessen och i förändringsarbete, måste utföras på olika nivåer, samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå, och inriktas mera på resultat än struktur och prestationer och mera på kvalitet än produktivitet och kvantitet. När det gäller barns hälsa i Norden är det glädjande att se hur evalueringstankarna trängt in också i den förebyggande vården, först inom barnhälsovården men på senare tid även inom skolhälsovården. Key words: utvärdering, metoder, barn, hälsa, sjukvård, prevention, planering, hälsopolitik, intersektoriellt samarbete. LB10496T//AM Hamberg, Katarina. Datorisering - utan reflexion och återvändo? 1998 (19(6)) pp 268-270 AllmänMedicin På mindre än 10 år har i stort sett hela den svenska primärvården datoriserats. Beslutsfattarna lät sig övertygas med argument om bättre journalhantering, kvalitetssäkring och verksamhetsuppföljning, samt effektivitetsargument, t.ex. enklare bokningssystem och utsikter till rationalisering av administrativt arbete. Datoriseringen har präglats av brådska och inställning "Nu går tåget, vi måste hoppa på!" De skeptiska och avvaktande bemöttes med otålighet marginaliserades i diskussionen och föstes nedtystade ombord. Key words: datorisering. LB06083T//AM Isokoski, Mauri. Primärvårdens utveckling i Finland 1985 (6(5)) pp 249-251 AllmänMedicin Sedan 1972 har hälsocentralsnätet byggts ut i Finland och täcker nu hela landet. Antalet läkare inom primärvården har tredubblats. Vid sidan om den traditionella sjukvården är administration inom primärvård och förebyggande vård en viktig del av allmänläkarens arbete i Finland. Förutsättningen för det ökade antalet läkare inom primärvården har varit en utbyggnad av läkarutbildningen. Även utbildningsinnehållet har förnyats. Är 1972 grundades två nya medicinska fakulteter, där man i kursinnehållet tog hänsyn till primärvården. De nya fakulteterna har befolkningsmässig planerats så att behovet av läkare tryggats i olika delar av landet. Allmänmedicin som specialitet kom till 1970. Tack vare en förnuftig arbetsfördelning mellan sjukhusapparaten och primärvården har kostnadsökningen dämpats. Samtidigt har hälsotillståndet hos befolkningen utvecklats i gynnsam riktning. Artikeln bygger på öppningsföreläsningen vid 4:de Nordiska kongressen i allmänmedicin 1985. Key words: primärvård, allmänmedicin, Finland, översikt, hälsopolitik, planering. LB06084T//AM Hervius, Ingvar. Hur utvärderas hemsjukvård? En studie av dödsfall i hemmet 1985 (6(5)) pp 252-252 AllmänMedicin I Västerviks kommun har en satsning på utbyggd hemsjukvård kommit igång. Som utgångspunkt för att senare kunna utvärdera effekterna av satsningen har man tittat på antalet dödsfall i hemmet under åren 1982- 1983 samt försökt särskilja hemsjukvårdspatienter från övriga bland dödsfallen. Kan vi mäta hemsjukvård? Är antalet förväntade dödsfall i hemmet i så fall ett mått? Kommer en utbyggd hemsjukvård att ge en ökning av dödsfall i hemmet. Key words: hemsjukvård, utvärdering, metodik. LB06122T//AM Carlsson, Inge. Blodfettscreening 1986 (7(2)) pp 58-58 AllmänMedicin Bengt Järhult är i AllmänMedicin 4/85 skeptisk till en generell screening av blodfetter och specificerar istället exempel på i vilka situationer en mer riktad screening vore av värde. Key words: blodfettscreening, debatt. LB10492T//AM Eliasson, Gösta. Allmänläkarkonsulterna löser samverkansproblem - men gärna fler idéer och initiativ! 1998 (19(5)) pp 255-256 AllmänMedicin Samverkan enligt den danska praksiskonsulentmodellen med allmänläkarkonsulter som befinner sig på sjukhusklinikerna några timmar per månad är en relativt ny företeelse men används redan på ett trettiotal sjukhus i Sverige (1). I september 1997 möttes ett åttiotal allmänläkare, distriktssköterskor, och representanter från kommuner och sjukhus för att diskutera samverkan och allmänläkarkonsultverksamhet vid ett seminarium i Halmstad. Artikeln är ett sammandrag av diskussionerna. Key words: allmänläkarkonsulterna, samverkansproblem. LB06087T//AM Tibblin, Gösta. Allmänmedicinens kärna 1985 (6(6)) pp 272-273 AllmänMedicin Claes-Göran Westrin, som är professor i socialmedicin i Uppsala, brukar påpeka att det viktigaste är inte ett ämnes avgränsning utan dess kärna. Ett sätt att finna allmänmedicinens kärna är att studera hur allmänmedicinen förhåller sig till de vanliga begreppen primärvård och samhällsmedicin. Primärvård är en vårdnivå inom vilken ett stort antal medicinska specialiteter är verksamma. Inom primärvården finns också distriktssköterskor, undersköterskor, logopeder, laboratorieassistenter, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer. Till primärvården hör också barnhälsovården, mödrahälsovården och den sektoriserade psykiatrin.Det finns landsting där långvården räknas till primärvården. Key words: allmänmedicin, kärna, ledare. LB06113T//AM Bohman, Kurt. Åberg, Eva. Liljenvall, Eva. Ögren, Jan-Erik. Försäljning av antidiabetesmedel i Skellefteå sjukvårdsdistrikt 1980-82 1986 (7(1)) pp 22-29 AllmänMedicin Försäljning av antidiabetika inom Skellefteå sjukvårdsdistrikt studerades med hjälp av Apoteksbolagets inleveransstatistik. Stora skillnader förelåg mellan olika läkardistrikt liksom mellan sjukvårdsdistrikten och länen. En analys av möjliga orsaker till dessa skillnader presenteras. Arbetet har utförts vid sjukhusapoteket och medicinska kliniken, Skellefteå lasarett. Key words: Diabetes mellitus, behandling, läkemedelskonsumtion, registerstudier. LB06089T//AM Edfelt, Anders. Cancer och primärvård 1985 (6(6)) pp 277-278 AllmänMedicin Var kommer allmänläkaren in i cancerproblematiken? Vilken roll har vi i förebyggande, diagnostiserande, kontrollerande och behandlande verksamheter? Vi skulle säkert få en splittrad bild om vi gjorde en kartläggning från ett mycket ringa deltagande till hela skalan av insatser. Finns det givna vattendelare mellan onkologer och lasarettsspecialister eller mellan de senare och primärvården? Ett imponerande norskt verk på initiativ av Landsforeningen mot kreft presenterades på Nordiska kongressen i allmänmedicin i Lund och föreligger som en 250 sidors volym med titeln "Kreft i almen praksis", författare Magne Nylenna et al, Universitetsforlaget. Det är resultatet av ett samarbete mellan allmänläkare och specialister. Man har valt en mycket praktisk hållning, där tumörbiologen inte har något att hämta, men väl allmänläkaren som vill förfina sina diagnostiska instrument, i högre grad sköta kontrollerna grannlaga, ge en riktig smärtbehandling och förstå cancerpatientens psykologiska problem. Key words: prevention cancer, primärvård, debatt. LB06091T//AM Åberg, Hans. Remisser till en medicinklinik 1985 (6(6)) pp 280-282 AllmänMedicin Utbyggnaden av primärvården har gått olika snabbt i skilda delar av vårt land. Generellt kan det nog sägas att den skett långsammare i närheten av stora sjukhus. I Uppsala har det senaste åren inneburit en snabb utveckling. Under denna fas är det av intresse att undersöka vilka effekter denna utbyggnad har på remissflödet till en stor klinik vid Akademiska sjukhuset. Key words: Remisser, samarbete, sluten vård, öppen vård, primärvård, Uppsala. LB06090T//AM Krakau, Ingvar. Allmänmedicinen mot år 2000 - ett framtidsperspektiv 1985 (6(6)) pp 278-279 AllmänMedicin Jag skall här försöka att inifrån verksamheten ge ett framtidsperspektiv på allmänmedicinens och primärvårdens utveckling. Hur långt fram i tiden ligger framtiden? Tillräckligt långt fram för att verkligheten ska ha hunnit förändrats. Detta tar många år när det gäller sjukvård. Det kan därför vara lämpligt att välja år 2000 som tidshorisont. Under dessa följande 15 år kommer förhoppningsvis, en stor majoritet av oss nu verksamma allmänläkare att fullgöra huvuddelen av vår yrkesgärning. Key words: allmänmedicin, primärvård, framtid. LB06092T//AM Olsson, Lena. Thorell, Birger. Varför forskning och utvecklingsarbete i primärvården? 1985 (6(6)) pp 283-284 AllmänMedicin Under uppbyggnaden av primärvården finns anledning att samtidigt bygga in ett kritiskt och utvärderande synsätt i verksamheten. Detta torde kunna göras på flera sätt och i Sverige finns i dag olika modeller för detta. Inom Köpings sjukvårdsförvaltning i Västmanlands län finns sedan 1983 en utvecklingsenhet inom primärvården med en stark knytning och vetenskaplig handledning från allmänmedicinska institutionen i Uppsala. Utvecklingsenheten arbetar med forskning, utvecklingsarbeten, utvärdering av verksamheten samt utbildning och information. Key words: Utvecklingsvårdcentral, utvecklingsenheter, FOU-arbete, forskning, utvecklingsarbete, utvärdering, utbildning, information, epidemiologi, primärvård, Köping. LB06093T//AM Åberg, Hans. Bakall, Aleksander. Schneider, August. I Uppsala tycker man om primärvården, men söker på sjukhus 1985 (6(6)) pp 285-287 AllmänMedicin I Uppsala har primärvården börjat byggas ut förhållandevis sent i likhet med flera andra större städer. Innan man tagit två nya vårdcentraler, Årsta och Svartbäcken, i bruk har en omfattande enkät gjorts för att kartlägga sjukvårdsutnyttjandet i Uppsala. Akademiska sjukhuset dominerade både vad gäller akutbesök och tidsbeställda besök. Beträffande de senare kom distriktsläkarna på andra plats men privatläkarna följde nära efter. Attityder till primärvården liksom privatvården var däremot mycket positiva. Key words: primärvård, enkätundersökning, vårdutnyttjande, Uppsala. LB06094T//AM Åberg, Hans. Tibblin, Bodil. Enkät och intervju om hälsofrågor för personalen vid en nyöppnad vårdcentral 1985 (6(6)) pp 288-297 AllmänMedicin När Årsta vårdcentral i Uppsala öppnade rekryterades personalen från olika håll. Synen på hälsa kunde tänkas variera. Då man på en vårdcentral allt oftare lämnar råd och ger rekommendationer i hälsofrågor ansåg vi det angeläget att undersöka kunskaper och attityder hos personalen. Ett likartat synsätt är av värde då olika uppfattningar i dessa frågor kan skada mera än göra nytta. Resultaten av studien låg till grund för ett utbildningspaket om hälsa för hela personalen. Key words: hälsofrågor, enkätundersökning, intervju, primärvård, kunskap, attityder, hälsorisker, hälsoupplysning, prevention, Uppsala. LB10307T//AM Ohlsson, Maria. Andrae, Margareta. Mattsson, Bengt. Tillsammans lär vi oss yrket - erfarenheter av ett års Balintgrupp 1998 (19(2)) pp 84-86 AllmänMedicin Artikeln beskriver genomförande, innehåll och utvärdering av ett års arbete i en Balintgrupp med kvinnliga läkare. De erfarenheter man gör sätts i relation till Balints egna ursprungliga beskrivningar för 40 år sedan. Många gemensamma drag känns igen och doktorns svårigheter i mitten av 1950-talets England återkommer i en modern version. Gruppens stora värde betonas av alla och exempel på ökad yrkesidentitet och bättre självkänsla ges i utvärderingarna. Key words: erfarenhet, Balintgrupp. LB06125T//AM Håkansson, Anders. Andrén, Per. Rangert, Britt. Kommundelsdiagnos Teleborg 1986 (7(2)) pp 61-65 AllmänMedicin Under rubriken "Kommundelsdiagnos" presenteras för upptagningsområdet till Vårdcentralen Teleborg en samhällsprofil, en hälsoprofil och en vårdprofil. Vidare introduceras ett vårdtyngdsindex, vilket bör kunna användas när man fördelar resurserna till olika vårdcentralsområden. Key words: kommundiagnos, samhällsdiagnos, planering, primärvård. LB06097T//AM Dahn, Inge. WHO Vem ska äga din hälsa? 1985 (6(6)) pp 303-304 AllmänMedicin I artikeln redovisar författaren den strategi som antagits inom WHO för att uppnå god hälsa åt alla år 2000. Key words: WHO, hälsopolitik, planering. LB10305T//AM Svanberg, Thord. Olsson, Sverker. Fortbildningsmodell från Norra Älvsborg 1998 (19(2)) pp 79-80 AllmänMedicin Under 1996-97 har ett projekt drivits i Norra Älvsborg för att få en bättre struktur och finansiering av vår fortbildning. Projektet har inneburit att varje fast anställd distriktsläkare har fått göra en personlig utbildningsplan. Varje distriktsläkare har sedan fått 15 000 kr i en individuell pott att använda till fortbildning enligt planen. Projektet har fallit väl ut och kommer att permanentas 1998. Key words: fortbildningsmodell, Norra Älvsborg. LB06099T//AM Larsson, Sten. Pigluxation i primärvård 1985 (6(6)) pp 305-305 AllmänMedicin Pigluxation, det vill säga subluxation av capitulum radii, förefaller vara ett vanligt tillstånd i primärvård i storstäderna. Patogenes, symptomatologi och behandling beskrivs kortfattat. Key words: fallbeskrivning. LB10456T//AM Hey, Mogens. Ranstad, Karin. SFAMs granskning av fortbildning utvecklas 1998 (19(4)) pp 166-166 AllmänMedicin Fortbildning är sedan länge en viktig fråga för SFAM. Fortbildningsidén formulerades i "Kunniga allmänläkare sänker sjukvårdskostnaden" för några år sedan. Målet är att underlätta allmänläkarnas samhällsuppdrag att med begränsade resurser kunna åstadkomma vård av god kvalitet med patienten i centrum. För att nå målet är omfattande fortbildning nödvändig liksom kvalitetsutveckling och forskning. Key words: SFAM, granskning, fortbildning. LB10308T//AM Strömberg, Barbro. Professionellt förhållningssätt hos läkare och sjuksköterskor 1998 (19(2)) pp 90-92 AllmänMedicin I avhandlingen "Professionellt förhållningssätt hos läkare och sjuksköterskor. En studie av uppfattningar" av Barbro Strömberg, beskrivs hur en grupp läkare och sjuksköterskor professionellt förhåller sig upplevelse- och attitydmässigt till två videoinspelade autentiska patientsituationer. Key words: förhållningssätt, professionellt, läkare, sjuksköterskor. LB06102T//AM Håkansson, Anders. Wiklander, Christina. Laserbehandling inom öppenvård 1985 (6(6)) pp 310-311 AllmänMedicin Medicinsk laser prövas nu inom allt fler medicinska verksamhetsområden. I följande artikel redovisas resultaten av en pilotstudie där laser har använts inom sjukgymnastisk behandlingsmetod. Patientgruppen uppvisade många av de vanligaste sjukdomarna i muskulatur och leder. Key words: primärvård, behandling, sjukgymnastik, laser. LB06103T//AM Linder, Bengt. Reserapport: European General Practitioners Reserarch Workshop 1985 (6(6)) pp 312-314 AllmänMedicin I oktober 1971 möttes en informell samling av representanter från olika vetenskapliga allmänläkarsamfund (Academies and Colleges of General Practice)- från länderna gränsande intill Nordsjön. Detta möte hölls första gången i Nederländerna. Vid detta möte bestämdes att man skulle göra ett försök att utveckla någon form av europeisk allmänmedicinskt vetenskapligt samarbete. Ur den ursprungliga idén uppkom två organisationer, där den ena bildade den så kallade Leeuwenhortsgruppen som sysslar med allmänmedicinsk ideologi och fortlöpande dynamisk ämnesdefinition samt den andra utvecklades till en Research Workshop (EGPRW). Key words: forskning, allmänmedicin, primärvård, reserapport. LB06116T//AM Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Från epidemiologiska studier till hälsoutbildningsprogram på samhällsnivå 1986 (7(1)) pp 38-42 AllmänMedicin Artikeln utgör ett försök till analys av de preventionsstrategier som använts under de senaste 30 åren mot några av våra största folkhälsoproblem, i första hand från hjärt/kärlområdet. Historiskt har tre preventionsstrategier avlöst varandra; den monofaktoriella strategien, den multifaktoriella strategien och hälsoutbildningsprogram på samhällsnivå (community intervention program). Den tredje fasen inleddes 1972 med Nordkarelen-projektet. I den första fasen klarlades samband mellan enskilda riskfaktorer och ohälsa. Med hjälp av den multifaktoriella strategien visades att det är möjligt att påverka levnadsvanor hos högriskindivider och att detta positivt påverkade sjuklighet och död. I hälsoutbildningsprogrammen på samhällsnivå har visats att levnadsvanor i hela befolkningsgrupper på motsvarande sätt kan påverkas. Key words: samhällsmedicin, prevention, community intervention, medicinsk historia. LB06105T//AM Malmgren, Britta. Recensioner 1985 (6(6)) pp 319-319 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hälsoupplysning i landstingets regi. LB06107T//AM Bengtsson, Calle. Viktigt med tidig rehabilitering vid långvariga ryggsmärtor 1986 (7(1)) pp 6-7 AllmänMedicin Birgitta Vällfors har i ett avhandlingsarbete visat att tidig rehabilitering och tidig återinpassning i arbete är av stor betydelse hos patienter med långvariga ryggsmärtor. Key words: rörelseorganens sjukdomar, behandling, sjukskrivning. LB06106T//AM Haglund, Bo J A. Pedagogiska metoder vid behandling och prevention 1986 (7(1)) pp 5-5 AllmänMedicin AllmänMedicin börjar sitt sjunde år. Innehållet har genom allt större aktivitet från distriktsläkare/allmänläkare breddats. Under de första åren var organisatoriska problem det allt överskuggande i de manuskript som kom in till redaktionen. Idag debatteras hur diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder kan utvecklas utifrån den svenska primärvårdens förutsättningar. Diskussionen om Balintgrupper är ett exempel på detta. Atle Wohrms artiklar är andra exempel på den nya trend som finns i allt fler manuskript när det gäller diagnostik och behandling. Key words: pedagogik, metoder, behandling, prevention, ledare. LB06126T//AM Falk, Ingrid. Undersköterskans arbetsinnehåll i primärvården 1986 (7(2)) pp 66-70 AllmänMedicin Studien avsåg att kartlägga undersköterskan arbetsinnehåll i primärvården. Under våren 1984 har samtliga undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom Sollentuna primärvårdsområde, under 1-4 dagar fört dagboksanteckningar om sitt arbete. Anteckningarna gjordes i ett för undersköterskorna särskilt utarbetat dagbokshäfte. Sammanlagt insamlades 52 dagbokshäften. Bland de arbetsuppgifter som upplevs som mest positiva kan nämnas EKG-undersökning, assistans vid operation, hembesök och omläggning av sår. De arbetsuppgifter som tenderar att peka åt det negativa hållet är; att ge återbesökstider, svara i telefon och telefonrådgivning samt att ta betalt av patienterna. I undersökningen gavs undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena också möjlighet att med egna ord kommentera och beskriva sina olika arbetsuppgifter. Det stora flertalet undersköterskor är generellt sett nöjda med sin arbetssituation. Undersökningar visar emellertid också tydligt att verklighetens arbetsuppgifter inte på långt när överensstämmer med de arbetsuppgifter som finns upptagna i befattningsbeskrivningarna. Den här redovisade artikeln bygger på ett specialarbete i kursen grundläggande forskningsmetodik inom vårdområdet, 20 poäng, vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och finns presenterad i en rapport. Undersköterskans arbetsinnehåll och samverkansmöjligheter i primärvården (14). Key words: primärvård, undersköterska, arbetsinnehåll, dagbok, metoder, vårdlag. DUPLICATE???? DUPLICATE???? DUPLICATE???? LB06117T//AM Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Praktisk prevention prioriterad 1986 (7(1)) pp 43-44 AllmänMedicin Vid den VII:e Nordiska socialmedicinska konferensen i Tammerfors 5-7 juni 1985 redovisades ett trendbrott inom socialmedicinsk forskning. En förskjutning har ägt rum från traditionell epidemiologisk redovisning till diskussioner av socialmedicinsk teori och praktik inom det förebyggande området. Bo JA Haglund och Leif Svanström vid institutionen för socialmedicin, Karolinska Institutet i Sundbyberg rapporterar från kongressen. Key words: samhällsmedicin, socialmedicin, prevention. LB06110T//AM Måwe, Ulf. Läroplan för specialistutbildning i allmänmedicin. Ett nödvändigt stöd för kvalitetsbevakning av utbildningen 1986 (7(1)) pp 10-12 AllmänMedicin Den nya allmänmedicinutbildningens kvalitetsbevakning är i hög grad överlämnad till den enskilde allmänläkaren och dennes handledares kvalitetskrav/ambitioner. Utifrån ställs inga andra krav än genomförda tjänstgöringsperioder. Resultatet hänger alltså på FV-läkarens och handledarens intresse, engagemang och inte minst ork samt handledarens kompetens. I den hårt prioriterade allmänmedicinska vardagen torde risk för svikt på något av dessa områden vara påtaglig med påföljden att allmänmedicinutbildningens kvalitet nedprioriteras. Utifrån kommande stöd borde vara en självklarhet och då inte bara i form av luftiga antydningar om utbildningsinnehållet. En läroplan skulle kunna formuleras så att det blev ett sådant stöd. Läroplanen skulle lämpligen kunna bygga på ett lokalt förankrat och politiskt beslutat tjänstgöringsprogram. För att bidraga till utvecklingen presenteras här en läroplan från Luleå-Boden som underlag till en fortsatt diskussion. skall en gemensam rikstäckande läroplan tas fram?. Key words: allmänmedicin, efterutbildning. LB06111T//AM Wohrm, Atle. Hjälpmedel vid behandling av patienter med psykosomatiska besvär 1986 (7(1)) pp 13-17 AllmänMedicin I allmänpraktik ser vi ofta att patienter med psykosomatiska besvär och psykisk överansträngning är blockerade och ofta är ovetande om orsakerna till problemet. Författaren arbetar på Jourcentralen, Annedalskliniken i Göteborg, som får sina akuta patienter från hela Göteborg via sjukvårdsupplysningen. tillsammans med Sonja Johnsson har författaren konstruerat ett bildmaterial som sedan hösten 1983 till våren 1985 användes på 529 patienter eller drygt 10 procent av jourpatienterna. 441 patienter hade psykosomatiska besvär. Man registrerade det primära psykosomatiska symtomen samt det primära problemet bakom symtomet. På det sättet fick man en uppfattning om de vanligaste psykosomatiska problemen samt orsakerna. För läkaren kändes det lättare och snabbare att arbeta med ett bildmaterial och patienten tyckte det var skönt att få en modell och ett bildmaterial som underlättade förståelsen för hur problemet hade uppstått och få hjälp med problemlösningen. Key words: psykosomatiska sjukdomar, behandling, primärvård. LB06112T//AM Forshammar, Ulf. Johansson, Anna-Carin. Wohrm, Atle. Samarbetsmodell - läkare - beteendevetare 1986 (7(1)) pp 18-21 AllmänMedicin Det behövs mycket tid för att diskutera med patienter med psykosomatiska besvär. En del patienter kan remitteras till en beteendevetare för stödsamtal. Ibland kan det vara svårt att avgöra om man har ett göra med ett psykosomatiskt eller organiskt symtom, många gånger kan det vara båda delar. Vi vill försöka poängberäkna patientens totala livssituation för att få ett bättre underlag för behandling. En del patienter med psykosomatiska besvär har vi remitterat till beteendevetare. Med hjälp av poängskala har vi försökt skaffa oss en helhetsbild av patientens totala livssituation. Kritiska händelser under gångna året, patientens sociala nätverks samt känslighet för påfrestningar, är de faktorer som bedömts ha största betydelsen för förståelsen av hur psykosomatiska besvär uppkommer. Dessa faktorer har vi försökt åskådliggöra för patienten i en bild som vi kallar "Babels hus". Över 100 patienter som behandlades i samarbete med beteendevetare hade mellan 400 och 600 poäng. För att få ett normalmått på göteborgarna undersöktes också en referensgrupp, dessa hade i genomsnitt mellan 200 och 300 poäng. Det visade sig värdefullt att få en helhetsbild av patientens totala livssituation för att ställa en säkrare diagnos på patienter med psykosomatiska besvär. Stora delar av detta arbete kan med fördel utföras av en beteendevetare, varför samarbete med läkare och beteendevetare kunde införas på vårdcentraler. Key words: psykosomatiska sjukdomar, behandling, utvärdering, primärvård. LB06130T//AM Bergqvist, Sven-Runo. Bildskärmsarbetare över 40 år får regelbundna synkontroller 1986 (7(2)) pp 79-80 AllmänMedicin Från och med 1 januari i år måste arbetsgivare låta alla anställda som arbetar vid bildskärm mer än en timme per dag genomgå synundersökning. Samtidigt börjar Statshälsan att tillämpa sitt nya synvårdsprogram. Det innebär bland annat att alla statligt anställda över 40 år som arbetar vid bildskärm får genomgå en synundersökning vart femte år. Statshälsan kommer vidare att specialstudera olika typer av bildskärmsarbete med avseende på ögonbesvär. Key words: bildskärmsarbete, hälsokontroller, ögonbesvär. LB10460T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Sjönell, Göran. Till de kollegor som fått nog 1998 (19(4)) pp 171-171 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Många allmänläkare upplever idag ökade krav i arbetet samtidigt som inflytandet över den egna arbetssituationen minskar. Risken är uppenbar att de stängs in i hörnet, tömda på krafter och visioner. Långtidssjukskrivningarna är ingen vandringssägen. Key words: allmänläkare, ökade krav. LB10497T//AM "Osignerad" Fortbildning av/med/för allmänläkare Inför katalogen våren 1999 1998 (19(6)) pp 271-273 AllmänMedicin KUR arbetar med katalogen för våren 1999, arbetet avslutas under november månad, där sista-minuten-bidrag och justeringar kan tas emot. Allmän deadline var 30 oktober. Tänk på att vi fortlöpande tar emot kursmaterial för annonsering även i AllmänMedicin. Tillvägagångssättet finns beskrivet i katalogen. Key words: fortbildning, allmänläkare. LB06131T//AM Eriksson, Carl-Gunnar. Samverkan mellan socialtjänst, primärvård med flera organ, Örebro 1986 (7(2)) pp 82-83 AllmänMedicin Örebro kommun, Örebro läns landsting och Delegationen för social forskning anordnade en konferens för att beskriva nuläget beträffande samverkan inom reguljär verksamhet samt inom forskningen. Ett 30-tal olika redovisningar presenterades vid konferensen som samlat drygt 170 deltagare. Tre parallella seminarier genomfördes: socialt arbete i primärvården, äldreomsorg respektive psykiatri i samverkan, här refereras de gemensamma aktiviteterna. Key words: primärvård, socialtjänst, samverkan planering. LB10309T//AM Falck, Göran. Chlamydia pneumoniae hos barn 1998 (19(2)) pp 94-95 AllmänMedicin Nya undersökningar visar att Chlamydia pneumoniae-infektioner är vanligt förekommande i barnaåldern. Troligen uppträder organismen oftast som en copatogen. Öronsymptom är vanliga. Blir besvären långdragna bör infektionen behandlas. Key words: chlamydia pneumoniae, barn. LB10453T//AM Håkansson, Anders. Nytt från redaktionen 1998 (19(4)) pp 161-161 AllmänMedicin Rubriker: Förnyelse inom redaktionen Ny sektion för originalarbeten En gammal nyhet Nya föreningsmedlemmar. Key words: redaktionen, nytt. LB10463T//AM Eliasson, Gösta. SFAMs lärarkurs - ett exempel på modern pedagogik 1998 (19(4)) pp 174-174 AllmänMedicin I juni 1996 påbörjade en grupp allmänläkare SFAMs fempoängskurs i medicinsk pedagogik. Den 19 september 1997 genomgick nio av dessa examen på den grekiska ön Kos. Under sista delen av kursen satt vi under samma träd som Hippokrates och hans lärjungar gjorde på 400-talet före Kristus. Key words: SFAMs lärarkurs, modern pedagogik. LB10457T//AM "Osignerad" Nytt samarbete underlättar SFAMs granskning av fortbildning 1998 (19(4)) pp 167-167 AllmänMedicin Rubriker: Fortbildning av/med/för allmänläkare Granskningsinstrument. KompetentsUtvecklingsRådet - KUR. Key words: SFAM, granskning, fortbildning, samarbete. LB10304T//AM Lundqvist, Anders. Exemplet Norge - ett samlat grepp om fortbildningen 1998 (19(2)) pp 75-76 AllmänMedicin Rubriker: Projekt FFK Seminarium Utbildningsfonder Nytt poängberäkningssystem SATS-grupper Handledningsgrupper Praktikbesök Fortbildningskultur Key words: fortbildning, Norge. LB10461T//AM Bring, Johan. Strender, Lars-Erik. Problem med VAS-skalan 1998 (19(4)) pp 172-172 AllmänMedicin I många medicinska studier använder man sig av VAS-skalan (Visual Analog Scale)(1). Skalan används oftast för att uppskatta subjektiva bedömningar av typ trötthet, smärta eller illamående. I figur 1 finns ett exempel på en VAS-skala. Key words: VAS-skalan, problem. LB06123T//AM Stolt, Mikael. En kommentar till IC-artikeln i AM 5/85 1986 (7(2)) pp 58-58 AllmänMedicin Malin Andrés artikel i Irritabel colon i Allmän/Medicin 5/85 är mycket givande läsning om denna vanliga åkomma. Som underlag för riktlinjer för omhändertagande i primärvård har den dock svagheten att den baserar sig huvudsakligen på material från specialistmottagningar. Key words: IC, kommentar. LB06124T//AM Granvik, Mats. Kommunprofiler - till vad nytta? 1986 (7(2)) pp 59-60 AllmänMedicin I artikeln behandlas erfarenheter från att ta fram och diskutera så kallade kommunprofiler för Kopparbergs läns landsting. Det kan slås fast att kommunprofilerna ännu inte kunnat tillskrivas någon påtaglig nytta i arbetet med att formulera hälso- och vårdpolitiska mål och ej heller i resursfördelningen mellan geografiska områden, mellan primärvård och länssjukvård eller mellan förebyggande och behandlande verksamheter. En viss liten nytta skulle man däremot våga påstå att kommunprofilerna, med igångsatta fördjupningsstudier, hittills haft i försöken att utvärdera hälso- och sjukvårdsverksamheterna och klarlägga förutsättningarna för ett hälso- och sjukvårdsarbete i HS90-anda. Key words: samhällsdiagnos, kommundiagnos, prevention, debatt. LB06136T//AM Haglund, Bo J A. Lindholm, Lars. Tar SFAM sitt ansvar för SJPHC? 1986 (7(3)) pp 100-100 AllmänMedicin Vår internationella vetenskapliga tidskrift Scandinavian Journal of Primary Health Care (SJPHC), påbörjar 1986 sitt fjärde tryckår. Genom kollektivprenumerationerna från de nordiska allmänmedicinska sällskapen har den haft en ekonomisk garanti som skapat trygghet under de första åren. Det finns idag cirka 4.500 prenumeranter varav 4.000 är kollektiva. Key words: SJPHC, ansvar, SFAM, ledare. LB06138T//AM Nilsson, Peter. Allmänmedicin och privatläkarfrågan! 1986 (7(3)) pp 107-108 AllmänMedicin I debattinlägget diskuteras argument för och emot utvecklande av ett sjukvårdssystem byggt på privata initiativ. Key words: privatläkare, debatt. LB06127T//AM Falk, Ingrid. Undersköterskans samverkansmöjligheter i primärvården 1986 (7(2)) pp 71-74 AllmänMedicin Artikeln beskriver undersköterskans samverkansmöjligheter. Under hösten 1984 genomfördes tre intervjuer; med en distriktsläkare, en distriktssköterska och en mottagningssjuksköterska. Alla tre med lång erfarenhet från primärvård. Intervjuerna behandlade framför allt följande ämnesområden; arbetsuppgifter och kompetens, delegering, undersköterskerollen, utbildning och kunskaper. Av resultatet framgår att det finns en klar skillnad mellan arbetsuppgifterna på en allmänläkarmottagning och på en distriktssköterskemottagning. Studien visar också att kvalitén på det arbete undersköterskan utför till stor del beror på hennes personlighet, på individuell vilja, ambition och förmåga att samarbeta. Förebyggande hälsovård är ett nytt arbetsfält som skulle kunna passa undersköterskan, med utgångspunkt från aspekterna kompetens, minsta kostnad och arbetstillfredsställelse. Key words: primärvård, undersköterska, arbetsinnehåll, intervjuer, metoder, kvalitativa metoder, vårdlag. LB10302T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1998 (19(2)) pp 71-72 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Urtikaria och anafylaxi av B12-injektioner (KaroLine) Antikoagulantia och leverpåverkan (KaroLine) Vad är Iscador? (KaroLine) Dosering till en kraftig överviktig patient? (ELINOR) LB10454T//AM Olsson, Björn. SFAM - en förening att vara stolt över 1998 (19(4)) pp 162-162 AllmänMedicin Detta nummer av AllmänMedicin går ut till alla allmänläkare. Vår förhoppning är att fler allmänmedicinare, genom att ta del av tidskriften, skall bli stimulerade att bli medlemmar i föreningen. Key words: SFAM, förening. LB06139T//AM Ternov, Sven. "Införande av vårdlag" 1986 (7(3)) pp 109-109 AllmänMedicin I artikeln beskrivs erfarenheter från Malmberget av själva förändringsprocessen fram till vårdlagsarbete på vårdcentraler. Key words: vårdlag, primärvård, organisationsförändring. LB06142T//AM Ålander, Ture. Enkätundersökning på apoteken i Tierp 1985 1986 (7(3)) pp 118-118 AllmänMedicin Inom ramen för FV-utbildning i allmänmedicin har författaren genomfört en studie av vilka som utnyttjar receptfria läkemedel i befolkningen, 77 procent av inköpen grundar sig på förkylningssjukdomar och värk av olika orsaker. Key words: läkemedelsförskrivning, receptfria läkemedel, primärvård. LB10465T//AM Råstam, Lennart. Disability Pension - Epidemiological and Financial Aspects 1998 (19(4)) pp 179-180 AllmänMedicin Den 21 maj 1997 disputerade distriktsläkare Nils-Ove (Nisse) Månsson på sin avhandling om förtidspensionens epidemiologi och kostnader. Det var den femte disputationen i allmänmedicin vid Samhällsmedicinska institutionen vid Lunds universitet i Malmö. Fakultetsopponent var professor Per Bjurulf, Linköping. Key words: disability, pension, epidemiological, financial aspects, doktorsavhandling. LB06133T//AM Gran, Birger. Rapport från konferensen "Datorstöd i primärvården" 18-20 nov 1985 - Aspenäs, Lerum 1986 (7(2)) pp 86-87 AllmänMedicin Konferensen var en vidareutveckling av den "Workshop om programvaror i primärvården" som hölls i Sundsvall oktober 1984. Årets konferens var lagd mer som arbetskonferens, med ett stort antal seminarier och demonstrationer. Arrangörer bakom denna konferens var företrädare för primärvården, Älvsborgs läns landsting och Arbetsskyddsfondens utvecklingsprogram. Key words: ADB, primärvård, informationshantering, datorstöd. LB06134T//AM "Osignerad" Recensioner 1986 (7(2)) pp 87-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Låt primärvården sköta den kliniska talvården! Socialstyrelsen. LB06135T//AM "Osignerad" Recensioner 1986 (7(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Olycksfall - en folksjukdom. LB06143T//AM Lynöe, Niels. Ett teoretiskt perspektiv på primärvården 1986 (7(3)) pp 119-122 AllmänMedicin En av primärvårdens främsta uppgifter är att vara ett skyddande filter mot sekundärvården. Om sekundärvården fungerar dåligt, kan det då vara ett tecken på att filtret inte har fungerat? Förhållandet mellan primärvården och sekundärvården ska i följande artikel tas upp. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag som hälls på forskardagarna i Vilhelmina maj 1985. Key words: Primärvård, sekundärvård, kunskap, världsbild, kulturrevolution, vetenskapsteori. LB06137T//AM Haglund, Bo J A. Magnus Eriksson och AllmänMedicin - en intervju 1986 (7(3)) pp 104-105 AllmänMedicin I en intervju redovisas vilken roll Magnus Eriksson spelat i tidningen AllmänMedicin´s framväxt. Magnus betonar också vad som har varit stimulerande och problem under åren i redaktionsarbetet. Huvudskälet till att Magnus nu slutar som redaktör är att han vill lägga sin energi på att göra "Södertälje till svenska mästare i allmänmedicin". Key words: allmänmedicin, historik. LB10468T//AM Wessling, Anders. Läkemedel för egenvård 1998 (19(4)) pp 184-186 AllmänMedicin De flesta lindriga åkommor som drabbar individen blir föremål för egenvård. Mestadels innebär det kanske att bara vänta på att åkomman ska gå över men ofta blir den föremål för någon form av behandling. Behandlingsalternativen omfattar huskurer och användandet av naturläkemedel eller läkemedel. För den stora allmänheten är den strikta uppdelningen mellan läkemedel och naturläkemedel utan praktisk betydelse. De betraktas som i stort sett likvärdiga behandlingsalternativ, även om många kanske ser naturläkemedlen som ett naturligare och ofarligare alternativ. Key words: läkemedel, egenvård. LB06140T//AM Hallberg, Hans. Primärprevention i praktisk tillämpning, primärvård - psykiatri 1986 (7(3)) pp 110-113 AllmänMedicin Vårdideologiska och organisatoriska förändringar påverkar såväl psykiatrin som primärvården. Förebyggande arbete betonas vilket kan innebära svårigheter i det praktiska arbetet och oklar yrkesidentitet. Merparten av människor med psykiska problem söker i primärvården. Ensamhet medför sårbarhet och bland andra utgör frånskilda män en medicinsk riskgrupp. En psykosomatisk helhetssyn betonar den ständiga växelverkan mellan psykologiska och biologiska processer. Läkarens egen personlighet är en viktig behandlingsresurs som kan utvecklas med hjälp av Balintgrupper. Artikeln är en bearbetning av ett föredrag vid riskkonferensen i psykiatri under temat psykiatrisk förebyggande verksamhet i Bollnäs 1985-10-29. Key words: prevention, allmänmedicin, mental ohälsa, psykosomatiska besvär, primärvård, psykiatri, ideologi. LB06144T//AM Bruusgaard, Dag. Skal teoretisk almenmedisin ofres på praksisens alterbål? 1986 (7(3)) pp 123-126 AllmänMedicin I de fleste land er almenmedisinen svakt eller ikke i det hele tatt representert ved de akademiske laeresteder. Samtidig representerer almenpraktikerne den störste legegruppe, og deres forventninger til de få representantene for faget ved universitetene er store og omfattende. Spörsmålet er hvorledes de fåtalige universitetsansatte skal prioritere sin tid. Av alle mulige uppgaver er naturlig nok, men kanskje også merkelig nok, praksis blitt betonet. Det er fra flere hold etablert som et mål at alle akademiske laerere bör bruke halvparten av sin arbeidstid til å fungere som almenpraktikere. I denne artikkelen stiller jeg et spörsmålstegn hvorvidt dette er en ornuftig bruk av sparsamme ressurser, og vil argumentere for at teorifattigdom i almenpraksis er et större problem enn praksisfattigdom i akademisk almenmedisin. Key words: allmänmedicin, vetenskapsteori. LB06141T//AM Nordén, Åke. Sjukvården i Dalby 1986 (7(3)) pp 114-117 AllmänMedicin Artikeln redovisar en historisk tillbakablick av utvecklingen i primärvård vid Dalby vårdcentral. Key words: primärvård, historik. LB06145T//AM Hyllienmark, Gunnar. Att hjälpa rökare att sluta - vanskligt men inte omöjligt 1986 (7(3)) pp 127-129 AllmänMedicin För många rökande patienter vore ett rökstopp den bästa möjliga behandlingen. Ett långvarigt rökstopp kan dock vara svårt att åstadkomma även vid en ambitiös insats. Behandlingen känns då misslyckad i det korta perspektivet. Effekten kan dock vara bättre på lång sikt. Tobaksupplysningen har trots allt givit goda resultat under åren i befolkningen och sjukvårdens insatser har säkert medverkat. Forskning kring rökslutande och återfall har givit en del resultat som borde kunna användas för att förbättra arbetet med rökande patienter. Artikeln försöker även omvandla sådana forskningsresultat till praktiska behandlingsråd. Key words: rökavvänjning, hälsovård, primärvård, prevention. LB06149T//AM Tomson, Göran. Använd placebo som kofot! 1986 (7(3)) pp 138-138 AllmänMedicin Rubriker: Placebo - förväntanseffekt Placebo - 30-50 procent av totaleffekten Key words: placebo, totaleffekt. LB10480T//AM Ranstad, Karin. Vem väljer din fortbildning? 1998 (19(5)) pp 222-223 AllmänMedicin SFAM granskar genom KUR kursmaterial innan kursen godkänns för publicering. Hur kursen genomförs bevakas genom direkt deltagande av KUR eller genom delegation till kursdeltagare. Detta för att säkerställa att kursen stämmer med de uppgifter som ligger till grund för godkännandet. Rubriker: Varför ställer SFAM krav på kursgivare? SFAM-KURs krav Gör KURs krav till Dina krav! Key words: fortbildning, val. LB06155T//AM Lynöe, Niels. Kommentar till Magnus Erikssons ledare: Har vi köpt datagrisen i säcken 1986 (7(4)) pp 158-159 AllmänMedicin (AllmänMedicin 2, 86) Key words: data. LB10297T//AM Sellerberg, Ann-Mari. Skick och bruk på läkarmottagningen 1998 (19(2)) pp 60-61 AllmänMedicin Rubriker: Det personliga kan vara arbetsrelevant Outtalade jämförelser Passiva patienter? Slutomdöme Key words: läkarmottagning, skick, bruk. LB10467T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1998 (19(4)) pp 183-184 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Serotonerga syndrom (KaroLine) Svårt terapival vid feber (KaroLine) Interaktion av järn och tyroxin (KaroLine). LB06148T//AM Häggmark, Anders. Häggmark, Anita. Patienternas vän - vännernas doktor 1986 (7(3)) pp 136-137 AllmänMedicin Avsikten med symposiet "Patienternas vän och vännernas doktor" var att belysa det svårhanterliga dilemma man som doktor kan hamna i när det är oklart om ett förhållande är yrkesmässigt eller privat. Key words: patient, doktor. LB06154T//AM Sjönell, Göran. Provinsialmedicus redivivus. (husläkarens återuppståndelse) 1986 (7(4)) pp 156-157 AllmänMedicin Rubriker: Allmänläkarbrist Personal- och pappersvård Decentraliserad teknik Nya behandlingsprinciper Husläkare = hemläkare Patientens valfrihet. Key words: husläkare, ledare. LB06150T//AM Tomson, Ylva. Fritt ur hjärtat - Mycket uppskattat 1986 (7(3)) pp 138-139 AllmänMedicin SFAM´s höstmöte har rotts iland. Det blev en lyckad tillställning. En nyhet infördes av höstmötets ansvarige Magnus Eriksson, - nämligen "Fritt ur hjärtat" - en form av speakers corner. Detta inslag kändes fräscht och intressant och gav mersmak. Key words: speakers corner. LB06151T//AM Engqvist, Elisabeth. Studiebesök på Rudolf Steiner-seminariet 1986 (7(3)) pp 139-139 AllmänMedicin Key words: Studiebesök, Steiner-seminariet. LB06152T//AM Romelsjö, Anders. Alkoholproblem - ett ansvar för primärvården 1986 (7(3)) pp 141-143 AllmänMedicin Vid höstmötet för SFAM i Södertälje diskuterades inom SFAM för första gången primärvårdens uppgifter på alkoholområdet, i seminariet "Alkoholproblem - ett ansvar för primärvården". Genom ökad satsning på sekundär prevention, med anamnes och laboratorieundersökning av alla de patienter som söker för möjliga alkoholrelaterade sjukdomar borde primärvården kunna spåra och hjälpa många fler tidiga missbrukare och högkonsumenter. Goda erfarenheter och vårdprogram rapporterades från Karlskoga, Brandbergen och inte minst från Dalby. Vikten av samarbete med andra instanser som socialtjänst, försäkringskassa och sluten vård betonades. Key words: alkoholmissbruk, prevention, behandling, vårdprogram, samarbete. LB06153T//AM Haglund, Bo J A. Tillgren, Per. Erfarenhetsutbyte av FoU i primärvård 1986 (7(3)) pp 147-149 AllmänMedicin I artikeln ges ett referat från ett utvecklingsseminarium angående erfarenhetsutbyte av FOU i primärvård. I seminariet deltog representanter för utvecklings- vårdcentraler, hälsovårdsenheter, institutioner för allmän- och socialmedicin samt Spri. En organisationsmodell för fortsatt materialinsamling till Spriline databasen diskuterades fram vid mötet och presenteras i artikeln. Samarbete mellan olika nivåer som föreslås i modellen utgör en förutsättning för ett framtida gott erfarenhetsutbyte. Key words: FOU i primärvård, forskning, informationshantering. LB10485T//AM Örtendahl, Claes. Det behövs en rejäl nytändning för primärvården 1998 (19(5)) pp 231-233 AllmänMedicin Under konferensen Primärvårdens möjligheter i Gävle i september i år, höll Claes Örtendahl, f d generaldirektör för Socialstyrelsen ett bejublat och tänkvärt anförande, som här publiceras i AllmänMedicin. Primärvården i Gästrikland och Dalarna, SPRI och Landstingsförbundet stod som arrangörer för konferensen. Key words: nytändning, primärvård. LB10486T//AM Stålhammar, Jan. Medicinens onödiga misstag 1998 (19(5)) pp 233-234 AllmänMedicin Så länge vi har läkare som tror att de utövar en vetenskap och inte ett hantverk, kommer vi att dras med en medicin driven av missriktade ideal och kantad av onödiga misstag. Jan Stålhammar har läst boken "Follies and fallacies in medicine" av Petr Skrabaneks och James McCormick, utgiven på The Tarragon Press, 1989. Key words: medicinens onödiga misstag. LB06156T//AM Åberg, Hans. Vilka får sjukvård? En statistisk och kartografisk studie av vårdutnyttjande i Uppsala län 1986 (7(4)) pp 160-161 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Rubriker: Avhandlingens syfte Väglöst land Resultat Avhandlingens värde Key words: vårdutnyttjande, kartografisk studie, primärvård, sjukhusvård, hälsoprofil, hälsoserviceprofil. LB06157T//AM Hey, Mogens. Sydsvenska Allmänläkarklubben 1986 (7(4)) pp 161-161 AllmänMedicin Vårmötet i Bromölla fredagen 18/4 1986 Klubbens femte möte i Bromölla vårdcentral. Key words: allmänläkarklubben, Bromölla. LB06158T//AM Hallqvist, Johan. Ungdomsarbetslöshet och ohälsa 1986 (7(4)) pp 162-163 AllmänMedicin Den höga arbetslösheten anses av många vara västvärldens största sociala problem. På vårdcentralerna kan en del av de medicinska följderna ses. Dessa kliniska observationer får stöd av aktuell forskning som bland annat visat att arbetslöshet är en inte ovanlig social erfarenhet bland patienter med psykosomatiska symptom. Ungdomsarbetslösheten och dess medicinska och sociala konsekvenser har dock hittills varit lite studerad. Anne Hammarströms nyligen framlagda avhandling är därför ett viktigt pionjärarbete. Key words: arbetslöshet, ohälsa, ungdomsarbetslöshet. LB06159T//AM Mattsson, Bengt. Om sjukdomsvinstbegreppet i allmänläkarvård 1986 (7(4)) pp 164-165 AllmänMedicin För en god förståelse av patienters problem/symtom behövs inte bara medicinska kunskaper. Till en mer psykologisk referensram hör begreppet sjukdomsvinst och kunskaper och förståelse för vad "vinsten" innebär blir viktigt att ha i allmänmedicinskt arbete. Docent Bengt Mattsson, allmänläkare vid Umeå vårdcentral, utvecklar här begreppet och beskriver vissa karakteristika. Key words: psykosomatik, allmänmedicin, debatt. LB06160TB//AM Romelsjö, Anders. Järhult, Bengt. Wix Nielsen, Klavs. Jonson, Bertil Gustav. Lindeqvist, Tommy. Rignell, Johan. Vuorimaa, Terjo. Yngre hypertoniker vid vårdcentralen i Olofström 1986 (7(4)) pp 166-170 AllmänMedicin Inom ramen för en undersökning av tillämpningen av ett vårdprogram har sociala förhållanden och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kartlagts hos hypertoniker yngre än 50 år 1980-82. Tillämpningen av vårdprogrammet i en vårdlagsorganisation har också studerats. Bland de 70 och de 110 yngre hypertoniker för vilka hypertonijournal upprättats var mer än hälften överviktiga, andelen finländare signifikant ökad och andelen definitiva eller misstänkta alkoholmissbrukare bland männen 26 procent. Efter ökad behandlingsinsats minskade andelen ej väl inställda hypertoniker från 66 procent till 13 procent bland männen och 50 procent till 13 procent bland kvinnorna. Key words: hypertoni, riskfaktorer, alkohol, behandling, vårdprogram, vårdlag. LB06161TB//AM Björvell, Hjördis. Rössner, Stephan. Långsiktigt omhändertagande av överviktiga patienter i primärvården 1986 (7(4)) pp 171-175 AllmänMedicin Vid överviktsenheten på Karolinska sjukhuset har ett beteendeförändrande viktreduktionsprogram utvecklats för omhändertagande av gravt överviktiga individer. I detta program har fetma setts som resultat av en livsstil i vilken felaktigt inlärda ätbeteenden utgör en viktig del. Programmet har givit relativt gott resultat vilket har medfört en efterfrågan långt större än vad obesitasenheteten kunnat svälja. Därför väcktes tanken på att föra erfarenheterna i ett anpassat program till primärvården. Programbeskrivning, utvärdering och viktreduktionsresultat upp till ett år redovisas. Key words: övervikt, viktreduktion, beteendemodifiering, ätbeteenden, utbildning, utvärdering, hälsoprogram. LB06162BT//AM Boman, Kurt. Brännström, Inger. Hellsten, Gideon. Weinehall, Lars. Prevention av hjärt- och kärlsjukdom och diabetes inom Norsjö kommun och Västerbotten 1986 (7(4)) pp 179-182 AllmänMedicin Västerbotten är ett län med hög dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom i åldern 16-74 år. Västerbottens läns landsting har därför beslutat att under 10 år bedriva ett brett folkhälsoarbete i syfte att förebygga, tidigt upptäcka och behandla hjärt-kärl-sjukdom/diabetes. Arbetet bedrivs på två plan, dels som ett länsinriktat arbete "Västerbottensprojektet", dels som ett fördjupat arbete i Norsjö kommun, "Norsjösatsningen". Primärvården i Norsjö utgör basen för det lokala hälsoarbetet. Under 1985 har arbetet koncentrerats på förankring av frågorna i kommunen, fortbildning av "nyckelpersoner", hälsoundersökning etc. En ny fas i processen kan nu skönjas. Hur ska den breda allmänheten involveras? Det finns än så länge få dokumenterade försök i vårt land med förebyggande program med ett brett folkligt deltagande. Därför anser vi det angeläget att stödja och dokumentera den process som pågår i Norsjö. Vi vill också få möjlighet att utveckla och värdera metoder för primärvårdens konkreta insatser för ett brett folkligt deltagande i hälsoarbete inom ett primärvårdsområde. Key words: prevention, folkligt deltagande, primärhälsovård, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, Norsjö. LB06163T//AM Dahlin, Bengt. Hässler, Annika. Ljungkvist, Gert. POMR - handbok för problemorienterad medicinsk registrering 1986 (7(4)) pp 183-188 AllmänMedicin Den problemorienterade journalen visas allt större intresse i Sverige. Gråbo vårdcentral i Lerum och Kronans vårdcentral i Sundbyberg har tillsammans med Spri utarbetat former för problemorienterad medicinsk registrering (POMR) som bygger på SPRI:s grundjournal. Artikeln refererar den handbok som är resultatet av arbetet. Handboken ger en ideologisk bakgrund till POMR. Den beskriver tre olika sätt att strukturera en löpande journalanteckning. Gemensamt för den beskrivna problemorienterade registreringen är en Problemöversikt, en Medicinsk databas samt standardiserade journalblanketter. Handboken ger en detaljerad beskrivning av hur problemorienterad medicinsk registrering förs av vårdgivare och sekreterare. Key words: primärvård, journal, problemorienterad journal, basdata, informationssystem. LB10295T//AM Söderström, Margareta. Nilsson, Björn. Lindhagen, Karin. Nilsson, Peter. "En tydligare roll för hälso- och sjukvården i folkhälsoarbetet" 1998 (19(2)) pp 53--54 AllmänMedicin Remissvar SOU 1997:119. Key words: folkhälsoarbete. LB06164T//AM Tomson, Ylva. Beteendemedicin, synonym begrepp eller nytänkande? 1986 (7(4)) pp 189-190 AllmänMedicin Rubriker: Förening för beteendemedicin Definition Föredrag (Socialt stöd) Arbetsområde för en beteendemedicinsk förening Key words: beteendemedicin, begrepp, synonym eller nytänkande. LB06166T//AM André, Malin. SFAM:s vårmöte i Örebro 1986 (7(4)) pp 192-193 AllmänMedicin Rubriker: Forskning i allmänmedicin Diabetes och urinbesvär Hälsoupplysning (Tibro) Seminarier (Sociala missförhållanden den atopiska familjen SVBK el PF Plenardiskussioner (det historiska perspektivet, patient-läkarrelation) Teater och kabaré Varför inte fler deltagare? Väl mött i Borlänge Key words: SFAM, vårmöte, Örebro, forskning, allmänmedicin, diabetes och urinbesvär. LB06167T//AM "Osignerad" Recensioner 1986 (7(4)) pp 195-195 AllmänMedicin Key words: recentioner, Apoteken börjar sälja unikt program för rökavvänjning. LB06169T//AM Håkansson, Anders. Recensioner 1986 (7(4)) pp 196-196 AllmänMedicin Key words: recensioner, Det är bättre att förebygga än att bota, men det är viktigare att behandla än att förebygga. Wedel H. Siem H. ISSN 0283 - 1961 LB06168T//AM Larsson, Georg. Recensioner 1986 (7(4)) pp 195-195 AllmänMedicin Key words: recensioner, PM - Prakr 1986 (7(4)) pp 196-197 AllmänMedicin Key words: recensioner, Läkaren möter människan. Gerdt Wretmark. LB06171T//AM Brydolf, Thomas. Kurs i sömn och sömnstörningar samt Parkinsons sjukdom 1986 (7(4)) pp 198-198 AllmänMedicin Den 14 och 15 november 1985 på Hooks Herrgård i svenska distriktsläkarföreningens och läkemedelsföretaget Roches regi. Key words: sömn, sömnstörningar. LB06172T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Effektivitet och kvalitet i Allmänmedicin 1986 (7(5)) pp 204-204 AllmänMedicin Rubriker: Allmänmedicinens realiteter Det mätbara och det individuella Allmänläkaren som kvalitetsövervakare Key words: allmänmedicin, effektivitet, kvalitet, ledare. LB06173T//AM Lindvall, Peter. Om privatläkarfrågan 1986 (7(5)) pp 207-208 AllmänMedicin Peter Nilsson har i AllmänMedicin 3/86 gjort ett debattinlägg i Privatläkarfrågan som enligt min mening är onödigt negativ gentemot privatläkarkåren. Han har hittat elva punkter som talar emot privatläkarna som kräver en närmare analys. Key words: privatläkarfrågan, debatt. LB10491T//AM Petersson, Christer. Fakta, kunskap och konkurrerande tankekollektiv - tankar om kunskap och forskning inom allmänmedicinen 1998 (19(5)) pp 252-255 AllmänMedicin Det har sagts förut, men tål att upprepas: allmänmedicinen är ett kunskapsområde som ständigt söker sin kärna och sina gränser. Relativt obekymrad om detta faktum hämtar allmänmedicinsk praxis, i god pragmatisk ordning, dagligen sina kunskaper från en rad olika vetenskapsområden, där biomedicinen väger i särklass tyngst. Key words: forskning, allmänmedicin, fakta, kunskap. LB06175T//AM Frank, Mary. Varför skall primärvården värderas? 1986 (7(5)) pp 209-210 AllmänMedicin Under ovanstående rubrik arrangerade Spri-konsulent i januari 1986 ett seminarium i Umeå. Inbjudna var primärvårdspersonal av olika kategorier samt politiker och administratörer. Tre av anförandena presenteras här efter en mindre bearbetning. En politiker, en sjukvårdsekonom och en allmänläkare kommer till tals. Rubriker: Etik ekonomi Sjukvårdspolitik Är primärvården bra? Befolkningen. Key words: primärvård, utvärdering, effektivitet, kvalitet. LB06176T//AM Håkansson, Stefan. AVG - ett nytt sätt att mäta primärvård? 1986 (7(5)) pp 210-215 AllmänMedicin Rubriker: Utvärdering ett måste AVG - Ambulatory Visit Groups Tabell I Procentuell andel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader Tabell II Produktivitetsanalys - AVG Klassificering av läkarbesök Faktorer som används vid AVG-konstruktion Exempel på produktivitetsanalys med hjälp av AVG AVG något för Sverige? Key words: primärvård, AVG. LB06174T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Hur undersöks primärvården effektivitet 1986 (7(5)) pp 209-209 AllmänMedicin Under ovanstående rubrik arrangerade Spri-konsult i januari 1986 ett seminarium i Umeå. Inbjudna var primärvårdspersonal av olika kategorier samt politiker och administratörer. Tre av anförandena presenteras här efter en mindre bearbetning. En politiker, en sjukvårdsekonom och en allmänläkare kommer till tals. Mary Frank är landstingsråd i Västerbotten med särskilt ansvar för frågor som rör hälso- och sjukvård. Hon efterlyser metoder att värdera en vårdcentrals generella effekter på hälsotillståndet inom upptagningsområdet. Primärvårdssatsningen har enligt henne främst ekonomisk och sjukvårdspolitisk bakgrund och hon saknar säkra tecken på att satsningen var riktig. Den ekonomiska tumskruven gör, att allt bättre argument behövs för att motivera en fortsatt satsning på primärvården. Mary Frank menar att primärvården genom egna kvalitetsstudier och resultatredovisningar själv har bäst möjligheter att skingra osäkerheten om sin effektivitet. Hon berör också människornas vardagliga förväntningar på sin vårdcentral. Stefan Håkansson är ekonomie doktor och verksam på Spri. Han hävdar att befolkningens ökande medelålder spelar en underordnad roll för sjukvårdens kostnadsutveckling. I stället är det så, att ju rikare ett land är, desto mer spenderas på sjukvård. 90 procent av sjukvårdskostnaderna förklaras av landets inkomstnivå. Han anger de villkor som måste uppfyllas för att kvalitet och effektivitet skall kunna mätas. I ett exempel från USA, Ambulary Visit Groups, beskriver han ett konkret försök att mer nyanserat än med enkla besökstal beskriva allmänläkarens mottagningsarbete. Fortlöpande dataregistrering, som den bedrivs på några vårdcentraler i Sverige, bör underlätta att utveckla beskrivningsmetoder liknande AVG här hemma. Gustav Haglund, tidigare distrikts- och provinsialläkare utgår från helhetssynen. Det är svårt att mäta effektivitet och kvalitet inom en profession, som har så bred ansats. Etiska frågeställningar blir centrala och kommunikationen mellan läkare och patient avgör ofta kvaliteten. Han beskriver också hur en professionell bedömning tillsammans med patientens egen, ger intressanta utgångspunkter för en kvalitetsdiskussion. CER. Key words: primärvård, utvärdering, effektivitet, kvalitet. LB06177T//AM Haglund, Gustav. Att mäta och värdera 1986 (7(5)) pp 216-216 AllmänMedicin Våra hittills gjorda utvärderingar är huvudsakligen av administrativ art och vi har inte förmått analysera och särskilja de medicinska, sociala eller psykologiska vårdbehov, som ligger bakom konsultationerna och som naturligtvis påverkar resultaten. Key words: allmänmedicin, kommunikation, resultatvärdering. LB06178T//AM Haglund, Gustav. Allmänmedicin igår och idag 1986 (7(5)) pp 217-220 AllmänMedicin För gamla tiders provinsialläkare var tillgänglighet och kontinuitet självklara förutsättningar för arbetet. Priset för den goda kännedomen om distriktet var stor bundenhet och en mycket dryg arbetsbörda. Provinsialläkaren var också en självständig yrkesutövare, men sjukhussatsning och dålig lön urholkade så småningom hans ställning. Landstingshuvudmannaskap och 7-kronorsreformen blev viktiga steg mot den moderna primärvården, som möter ett förändrat sjukdomspanorama, men som också ställer distriktsläkaren inför nya administrativa uppgifter. Hur gick det med friheten?, undrar Gustav Haglund, som i den här artikeln beskriver vägen från kunglig fullmakt till HSL och HS90. Key words: historik, primärvård, distriktsläkare. LB06179T//AM Rudebeck, Carl Edvard. Europeiskt samarbete i den nya Leeuwenhorst-gruppen 1986 (7(5)) pp 221-225 AllmänMedicin Den nya Leeuwenhorst-gruppen har varit verksam i fyra år. Med pampletter och direkta personliga kontakter i de olika länderna försöker denna europeiska arbetsgrupp främja allmänmedicinutbildningen. Arbetet redovisas i denna artikel som också betonar betydelsen av att Sverige deltar i europeiskt samarbete inom allmänmedicinen. Key words: allmänmedicin, utbildning. LB10471T//AM Mägi, Margus. Självkännedom - en förutsättning för allmänmedicinsk kompetensutveckling 1998 (19(4)) pp 199-200 AllmänMedicin I det här diskussionsinlägget kommer jag att argumentera för att kurser i självkännedom bör få en betydligt centralare roll i vår fortbildning. Ökad självkännedom ser jag som en förutsättning för att vi skall kunna utvecklas som allmänmedicinare. Key words: självkännedom, allmänmedicinsk kompetensutveckling. LB10483T//AM Leppert, Jerzy. Svärdsudd, Kurt. Gösta Tibblin-dagarna - Uppsala 14-15 maj 1998 1998 (19(5)) pp 228-229 AllmänMedicin Antalet nya avhandlingar inom allmänmedicin häller sig på nivå 10-14 per år. Ett avhandlingsarbete innebär mycket "svett och tårar" för doktoranden och förhoppningsvis en trevlig disputationsakt med mycket uppskattning från de närmaste vännerna efteråt. Key words: Gösta Tibblin-dagarna, Uppsala. LB10487T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1998 (19(5)) pp 236-237 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Om utsättning av höga diuretikadoser (KaroLine). Blödande magsår efter nikotintuggummi. Överkänslighetsreaktioner av kortison? LB10478T//AM Björkelund, Cecilia. Existerar evidence based medicine i primärvård? 1998 (19(5)) pp 216-216 AllmänMedicin Rubriker: SBU granskar Granskningsbeslut Sparsamt i vården Studier i primärvården Vi måste forska Key words: evidence based medicine, primärvård. LB10502T//AM Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel 1998 (19(6)) pp 284-285 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Om Reyes syndrom (KaroLine) Lämplig depressionsbehandling vid mb parkinson? (KaroLine) Sumatriptan och amning (ELINOR) Interaktion ginkgo biloba och Trombyl? (KaroLine) LB06181T//AM Granvik, Mats. Hjort, Henny. Jerdén, Lars. Näs-Person, Christina. Sandberg, Britt-Marie. Öyen, Björg. Hälsoundersökning av medelålders i Falun 1986 (7(5)) pp 229-231 AllmänMedicin Hösten 1985 erbjöds samtliga 122 40-49-åriga män boende inom upptagningsområdet för ett av de fem vårdlagen vid vårdcentralen Tisken i Falun en hälsoundersökning. Huvudsyftet var att försöka finna tidiga (och icke kända) tecken på potentiellt allvarliga sjukdomstillstånd i en grupp med lågt sjukvårdsutnyttjande och ökad dödlighet. Hälsoundersökningen har gett oss bland annat en grupp på sju nya män med hög alkoholkonsumtion och/eller tecken på leverskada att lägga till den enda man vi kände till sedan tidigare. Sex av dessa sju har förklarat sig motiverade för en fortsatt kontakt med sjukvården. Vi betraktar detta som ett gott och lovande resultat. Key words: screening, medelålders män, primärvård, prevention. LB10481T//AM Eliasson, Gösta. Nytt från fortbildningsrådet 1998 (19(5)) pp 223-223 AllmänMedicin Rubriker: Nationellt fortbildningsseminarium FQ-gruppledarseminarium Studiebrev Varudeklaration för FQ-grupper SFAMs fortbildningsprogram -vad finns idag? FQ-gruppledarförteckning Key words: fortbildningsrådet. LB10494T//AM Beckman, Anders. Recensioner 1998 (19(5)) pp 263-264 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hälso- och sjukvårdsadministration i organisationsteoretisk belysning. Runo Axelsson. ISBN 91 44 00657 8. LB06180T//AM Larsson, Sten. Sjönell, Göran. Jonsson, Jonas. FV-läkarnas handledning under utbildningen i allmänmedicin 1986 (7(5)) pp 226-228 AllmänMedicin För att få en uppfattning om hur handledningen för blivande allmänläkare fungerar under FV i allmänmedicin, har en enkätundersökning genomförts vid tre olika NLV-kurser i allmänmedicin vid Matteus vårdcentral. FV-läkarna är positiva till att ha en personlig handledare men ändå delvis skeptiska mot allmänläkarutbildningen. Betydelsen av dessa fynd diskuteras. Det finns starka skäl för distriktsläkare att i ökad utsträckning ta ansvar för FV-läkarnas utbildning. Key words: Utbildning, vidareutbildning, utvärdering, handledning. LB10510T//AM Andersson, Stig. Recensioner 1998 (19(6)) pp 306-306 AllmänMedicin Key words: recensioner, Carlssons Bokförlag, Stockholm 1997. Den fruktbara hemlösheten. Arvid Brenner och din nästas ansikte. Ingemar Hermansson. LB10511T//AM Beckman, Anders. Recensioner 1998 (19(6)) pp 307-307 AllmänMedicin Spri förlag (rapport 472), 52 sidor. Hur kan styrningen av sjukvården förbättras? Ernst Jonsson. Rubriker: Valfrihet Rättvisa i konsumtionsfördelning Kostnadseffektivitet Totalkostnad Fördelning av roller och ansvar Sammanfattning. LB10251T//AM Sellerberg, Ann-Mari. Att leva med ryggmärgsbråck 1998 (19(1)) pp 13-14 AllmänMedicin Rubriker: "Kommunikationsproblem" Favoritreferensen Slutomdöme Key words: ryggmärgsbråck. LB10255T//AM Algemar-Berndt, Carin. Alfredsson, Gunilla. Persson, Gert. Tankar om vårt första SFAM-möte 1998 (19(1)) pp 21-21 AllmänMedicin Key words: SFAM. LB10299T//AM Olsson, Björn. Källvist, Anna. Kommentar om höjd medlemsavgift 1998 (19(2)) pp 63-63 AllmänMedicin Key words: medlemsavgift, kommentar. LB10311T//AM Thulesius, Hans. Recensioner 1998 (19(2)) pp 96-96 AllmänMedicin Key words: recensioner, Paliativ vård vid terminala sjukdomstillstånd. James F Hamaratty Irene Hhigginson. ISBN 91 44 48951 X LB06119T//AM "Osignerad" Recensioner 1986 (7(1)) pp 46-46 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: recensioner, Utveckling mot eget boende bland äldre ökar kraven på säker läkemedelshantering. Socialstyrelsen. LB06118T//AM Romelsjö, Anders. Missbruksproblem i primärvården 1986 (7(1)) pp 45-46 AllmänMedicin Både Landstingsförbundet och Läkarförbundet vill ge primärvården ökade uppgifter inom alkoholområdet. Detta kan te sig naturligt med tanke på primärvården förstahandsansvar mot befolkningen och då många personer med (ofta dolt) alkoholmissbruk söker primärvården. På senare tid har också rapporterats om ökade insatser från primärvården på alkoholområdet. Den ökade aktiviteten var tydlig även vid fjärde Nordiska kongressen i allmänmedicin i Dalby, där en eftermiddagssession ägnades åt missbruksproblem i primärvården. Key words: primärvård, alkohol, läkemedel, narkotika, missbruk, behandling, forskning. LB06132T//AM//LB Berg, Lars. Datorstöd i primärvården - med människan i centrum.. 1986 (7(2)) pp 84-85 AllmänMedicin Stordatorn försvann och persondatorn är en vinnare, men varning för övertro på datorlösningar och en allt större focusering på sekretess, integritet och yrkesrollerna var de kännetecknande dragen vid det andra mötet om datorer i primärvård den 18-20 november vid Aspenäsgården, Lerum. Det första mötet ägde rum i Sundsvall oktober 1984. Konferensen kommer att redovisas mera utförligt inom arbetarskyddsfondens och SPRI:s ram och denna artikel ger endast en personlig sammanfattning av mötet. Key words: ADB, datorstöd, informationshantering, primärvård. LB10298T//AM Drejare, Anders. Vad får vi för medlemsavgiften? 1998 (19(2)) pp 63-63 AllmänMedicin Key words: medlemsavgift. LB10462T//AM Lynöe, Niels. Stenlund, Hans. Kommentar: Problem med VAS-skalan 1998 (19(4)) pp 172-172 AllmänMedicin Replik Problem med VAS-skalan. (LB10461). Key words: replik, VAS-skalan. LB10310T//AM Henriksson, Karin. Recensioner 1998 (19(2)) pp 96-96 AllmänMedicin Key words: recensioner, Handbok för kliniska prövare Lemne Carola. ISBN 91 44 00561 X. LB10476T//AM Beckman, Anders. Recensioner 1998 (19(4)) pp 212-212 AllmänMedicin Key words: recensioner, Neurologi - fallbeskrivningar Bengt Hindfeldt. ISBN 91 44 00571 LB06146T//AM Hermansson, Ingemar. Primärvården och allmänmedicinen i en bristsituation 1986 (7(3)) pp 130-132 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Demokratiska Folkrepubliken Jemen är självständigt land sedan 1967, ett av jordens fattigaste länder. De har valt en socialistisk utvecklingsväg. Författaren som tidigare rapporterat i AllmänMedicin om Nord- och Syd-Jemen, deltog i hälsovårdens femårsplanering mars-april 1985, anställda av Rädda Barnen. Den ambitiösa planeringen visar försök att leda resurserna till primärvård och allmänmedicin, till prevention och till en jämlik fördelning. Mänskliga behov prioriteras. Landets fattigdom leder till svåra val och beslut. Landet vore ett utomordentligt mottagarland för svenskt bistånd, utöver det som Rädda Barnen bidragit med i 10 år. Key words: primärvård, U-land, Jemen. LB10477T//AM Mattsson, Bengt. Recensioner 1998 (19(4)) pp 212-212 AllmänMedicin Key words: recensioner, A textbook of Family Medicine. Ian R Mc Whinney. ISBN 0 19 511517 1. LB06147TB//AM Kriisa, Mall. Minska jourläkarbilarna dagtid! 1986 (7(3)) pp 133-134 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Rubriker: Bakgrund Material Resultat Infektionerna dominerade Jourbilarnas hembesök bör kunna minskas på vardagar Vårdkonsumtion i storstad Enkät om sjukvårdskonsumtion Samarbete med apoteket Vad var bra - vad var dåligt i sjukvården? Vårdcentralerna fick beröm - men marknadsför dem mer! Key words: jourläkarbilar, dagtid, vårdkonsumtion, storstad. LB10495T//AM Beckman, Birgit. Recensioner 1998 (19(5)) pp 264-264 AllmänMedicin Key words: recensioner, ISBN 91 44 00372 2 Illamående och kräkningar. Jan Hawthorn. LB10254T//AM Haking, Christoffer. SFAM-ST på framfart! Vår kårs framtid 1998 (19(1)) pp 21-21 AllmänMedicin Key words: SFAM. LB10303T//AM Nilsson, Lars G J. Användningen av generiska läkemedel i Sverige 1998 (19(2)) pp 73-74 AllmänMedicin Key words: generiska läkemedel, Sverige. LB06128T//AM Bruusgaard, Dag. På SIMGs höstkongress i Klagenfurt 1986 (7(2)) pp 75-75 AllmänMedicin Invitasjon til å presentere prosjekter på forskningsdagen 19.9.1986. Key words: SIMG, höstkongress, Klagenfurt. LB10263T//AM "Osignerad" Författarregister 1997 1998 (19(1)) pp 46-48 AllmänMedicin Key words: författarregister. LB06165T//AM Ribacke, Mats. Utvecklingsenheter för primärvård - en lägesbeskrivning 1986 (7(4)) pp 190-191 AllmänMedicin För första gången har representanter från befintliga utvecklingsenheter för primärvård träffats för att utbyta erfarenheter. Det var ett tillfälle för inventering, men framför allt framåtblickande. Några gemensamma aktioner för att driva på FoU-arbetet inom primärvården blev resultatet. Key words: FoU-arbete, primärvård, utvecklingsenhet. LB10459T//AM Olsson, Björn. Replik: Fullmäktigemötet fattade ett klokt beslut 1998 (19(4)) pp 170-170 AllmänMedicin Key words: replik, fullmäktigemöte. LB06129T//AM Cernerud, Lars. Den auxologiska epidemiologins framväxt 1986 (7(2)) pp 78-78 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Intresset för studiet av samhällsförhållandenas betydelse för tillväxten, den auxologiska epidemiologin, har ökat. Vid den fjärde internationella auxologikongressen bidrog professor James Tanner i hög grad till denna utveckling. Key words: tillväxt, samhällsförhållanden, epidemiologi. LB10458T//AM Lindström, Karin. Demokrati inom SFAM? 1998 (19(4)) pp 170-170 AllmänMedicin Key words: demokrati, SFAM, debatt. LB10253T//AM Lindhagen, Karin. Gränsland - höstmöte i Borlänge 1998 (19(1)) pp 20-20 AllmänMedicin Key words: höstmöte. LB10265T//AM//LB Lynöe, Niels. Stenlund, Hans. Statistik och metodik i klinisk forskning Introduktion till skattning och hypotesprövning 1998 (23(suppl 23)) pp 1-54 AllmänMedicin Nr 1/1998. Kapitel 1 Hypotesprövning Den kontrollerade kliniska undersökningen Biologisk variabilitet Observatörvariation Systematiska fel och slumpfel Allokering till experiment- och kontrollgrupp Urval Randomisering Blindning och placeboeffekt Hypoteser och hypotesformulering Bakgrund till nollhypotesen Sannolikheter och osannolikheter De stora talens lag och resultat som är för bra Osannolikheter och signifikansnivå Exempel på hypotesprövning Val av statistisk test Kapitel 2 Chi-2-testet Chi-2 tabellen p-värde Exempel 2 Statistisk tolkning av p-värde Klinisk/pragmatisk tolkning Verifikation eller falsifikation? "Induktionsproblem" (inferensproblem) x 3 Läkemedelsproduktion och kontroll Stickprovsstorlek och "introduktionsproblem" Konfidensintervall för proportioner Konfidensintervall för skillnaden mellan proportionstal Kapitel 3 Hypotesprövning baserad på normalfördelning Variabler och parametrar Sannolikheter och normal fördelning Standardiserad normalfördelning Fördelning av ett stickprovsmedelvärde Stickprovsmedelvärden för proportioner Student´s t-test Exempel 3 Exempel 4 Konfidensintervall Hypotesprövning vid jämförelse av mer än två grupper Kapitel 4 "Upplockning av lösa trådar" Grundbegrepp Skalnivåer och variabeltyp "I långa loppet resonemang" Betingade sannolikheter Klinisk forskning - kliniska beslut Risktal och relativa risker (RR) Exempel (RR) Odds och oddskvoter Tillförlitlighet - validitet och reliabilitet Äkta samband och confounding Mogensens och Bradford Hills kriterier Vetenskap och beprövad erfarenhet Bortfall och etik Bortfallsanalys Good Clinical Trial Practice Referenser Key words: statistik, metodik, klinisk forskning, introduktion, skattning, hypotesprövning. LB06101//AM Gran, Birger. Mottagningssköterskan - en underskattad resurs på vårdcentralen 1985 (6(6)) pp 308-309 AllmänMedicin DUPLICATE ???? En studie av den del av mottagningssköterskornas arbete som inte innebär bokning av läkarbesökstid för patienten har utförts vid Örnäsets vårdcentral i Luleå. Vid vårdcentralen har en långt gående delegering av arbetsuppgifter medfört ett mångskiftande arbete för denna personalkategori. Vårdcentralen är indelad i tre vårdlag och en hög grad av kontinuitet kan utläsas även för sjuksöterskekontakterna. Key words: primärvård, mottagningssköterska. LB06100T//AM Lenhoff, Kennert. Liljekrantz, Björn. Integrerad friskvård på vårdcentral 1985 (6(6)) pp 306-307 AllmänMedicin Sedan 1983 har försök till aktiv integrerad hälsoupplysning skett vid vårdcentralen i Rödeby. Ingen speciell personal har anställts för denna uppgift, utan arbete har fördelats mellan olika anställda inom vårdcentralen. Key words: hälsovård, primärvård, friskvård. LB10264T//AM//LB Persson, Mats. Berg, Lars. Brorsson, Annika. Hegle, Tore. Henningsson, Stefan. Malmberg, Britt-Gerd. Staf, Olle. Widäng, Kenneth. Rekommendationer vid användning av Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 PRIMÄRVÅRD. 1998 (24(suppl 24)) pp 1-20 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Nr 1/98. Med detta supplement vill vi i SFAM.dok med fullt stöd av SFAM.Q återigen fästa uppmärksamheten på diagnosregistrering i primärvård och ge rekommendationer angående användningen av "Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem i primärvård", KSH97P. Supplementet innehåller i huvudsak tre delar: allmänt om diagnosregistrering, konkreta korta råd med kommentarer och ett antal fallbeskrivningar att reflektera över. Vår förhoppning är att dessa råd ska kunna öka kvaliteten på vår diagnosregistrering, öka samstämmigheten och utgöra grunden för fortsatt diskussion kring hur vi registrerar sjukdom och hälsoproblem. Det är också viktigt att vi alla hjälps åt med att få primärvårdskoderna implementerade i våra datorjournaler. Key words: diagnosregistrering, primärvård, klassifikation sjukdomar. LB10451T//AM "Osignerad" Dokumentation Seminarium om vårdprogram Malmö 6-7 oktober 1997. 1998 (25(suppl 25)) pp 1-22 AllmänMedicin Supplement nr 25 Allmänmedicin 4/1998. Åsikterna om nyttan av vårdprogram går för närvarande starkt isär bland allmänläkare. Det bör understrykas att denna skrift inte är avsedd att vara ett ställningstagande för eller emot vårdprogram. Den utgör istället en samling fakta och framlägger olika åsikter och den avser att bilda ett underlag i diskussionerna om vårdprogrammens plats i svenska allmänmedicin. Innehåll: Mötes syfte Behövs vårdprogram? Guidelines, riktlinjer och vårdprogram Norge SATS "Sekretariat for allmenmedicinsk kvalitetsutvikling" Danmark Holland England Vilka områden lämpar sig för vårdprogram? SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering Frågeställningar vid val av område för vårdprogram Holländska kriterier Dalarnas kriterier Kritisk granskning av vårdprogram Att ta fram vårdprogram Nationell nivå Mellannivå Lokal nivå Implementering av vårdprogram Utvärdering Sammanfattning Referenser LB06121T//AM Tibblin, Gösta. Förbättrad glykostolerans sänker blodtrycket 1986 (7(2)) pp 58-58 AllmänMedicin DUPLICATE ???? Key words: glykostolerans, hypertoni. LB10314T//AM Xu, Baizhaung. Rantakallio, Paula. Low birth weight in China and Finland 1998 (26) pp 10-17 Scand. J. Soc. Med. No 1. Althoug a developing country, China has a lower occurrence of low birth weight (LBW) than many developed countries. This study of two population-based one-year birth cohorts, from Finland in 1985-86 and China in 1992, shows th occurrence of low birth weight (LBW) (1000-<2500g) among singletons to be 2.6 percent in the chinese cohort and 3.0 percent in the Finnish one, and that of preterm births (28-<37 weeks) 2.7 percent and 4.5 percent, respectively. The main component of LBW is term LBW (57.4 percent) int the Chinese case and preterm LBW (64.7 percent) in the Finnish case. The perinatal mortality ate (PMR) was twice as high in the Chinese cohort (13.0 vs. 5.9 per thousand). The occurrence of LBW in the Finnish cohort decreased to 2.3 percent after crosstabulation of the Finnish mothers to conform in structure to the population of Chinese mothers in terms of maternal age, marital status and maternal smoking. The result suggests that the lower incidence of LBW in the Chinese cohort seems to be a reflection of the Chinese socio-cultural environment, which provides Chinese mothers with favourable characteristics. The Finnish excess LBW would have disappared if the mothers had possessed those characteristics as well. The excess perinatal deaths in the Chinese series might be explained by the different levels of perinatal health care in the two countries. Key words: low birth weight, perinatal mortality, China, Finland. Felplacerad. LB06120T//AM Eriksson, Magnus. Har vi köpt data-grisen i säcken? 1986 (7(2)) pp 54-55 AllmänMedicin DUPLICATE ?? De senast 2-3 åren har det framkommit ett allt större intresse för datorteknologi inom primärvården och sjukvården överhuvud taget. Detta har bland annat tagit sig uttryck i ett flertal artiklar i såväl AllmänMedicin som i andra medicinska tidskrifter. Rubriker: Dator, - en organisatorisk apparat? Målsättning saknas Data-doktorn, behövs han/hon? Epidemiologi - inte bara data Kan vi finna allmänmedicin via datorn? Datorn väntar på oss. Key words: data, doktor, allmänmedicin, ledare. 0005 Björgell, A. Kvalitetsgranskning och kvalitetssystem - är det något för SFAM? 1999 (20(1)) pp 14-15 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Kvalitetsgranskning, kvalitetssystem);14 SFAMs hjärtefråga FORTBILDNING har engagerat allmänläkarna mer än någon annan fråga de senare åren. Det har inte varit svårt att mobilisera allmänläkarkåren i arbetet för en behovsbaserad och fortlöpande fortbildning på allmänmedicinens egna villkor. Vår vetenskapliga yrkesförening har spelat en viktig roll i detta arbete och SFAM har både hörts och synts i sjukvårdsdebatten. Fortbildning har blivit SFAMs hjärtefråga framför andra. Sjukvårdens honnörsbegrepp under 90-talet har varit KVALITET. Läkarnas har ofta intagit en mer avvaktande hållning till kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och nu senast kvalitetssystem. Kvalitetsfrågor har inte heller den naturliga förankring i SFAM som fortbildningsfrågorna. Varför är det så? Inom SFAMs kvalitetsråd, SFAM.Q, har vi haft anledning att fundera över det. Vem, om inte läkarna, bör ta initiativet och leda kvalitetsarbetet? 0155 Lindström, Kjell. Medicinsk kvalitetsrevision Metodbeskrivning. 1999 (20(suppl 26)) pp 16-17 AllmänMedicin Rubriker: Vilket syfte har granskningen? På vems initiativ genomförs denna? Vilka är granskarna? Hur går granskningen till? Steg 1 2 3 Är modellen speciellt anpassad för primärvården? Hur mycket tid åtgår för den granskade vårdcentralen? Steg 1 2 3 Engageras ledningen vid granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler? Vem äger granskningsresultatet? Beskriv fördelar och nackdelar med granskningsmetoden Nackdelar När i tiden passar granskningsmodellen bäst in? Är granskningsmodellen utvärderad eller planeras detta? Sammanfattning. Key words: medicinsk kvalitetsrevision, metodbeskrivning. 0153 Eliasson, Gösta. Triangelrevision Metodbeskrivning. 1999 (20(suppl 26)) pp 12-14 AllmänMedicin Rubriker: Vilket syfte har granskningen? På vems initiativ genomförs denna? Vilka är granskarna? Hur går granskningen till? Är modellen speciellt anpassad till primärvården? Hur mycket tid åtgår för den granskade vårdcentralen? Engageras ledningen vid granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler? Vem äger granskningsresultatet? Beskriv fördelar och nackdelar med granskningen. Fördelar. Nackdelar. När i tiden passar granskningsmodellen bäst in? Är granskningsmodellen utvärderad eller planeras detta? Sammanfattning 0157 Einevik-Bäckstrand, Kerstin. Organisationsgranskning (OG) Metodbeskrivning. 1999 (20(suppl 26)) pp 19-21 AllmänMedicin Rubriker: Spris program för organisationsgranskning (OG) Vilket syfte har granskningen På vems initiativ genomförs programmet/granskningen Vilka granskar Hur går granskningen till Är modellen speciellt anpassad för primärvården Tidsåtgång och engagemang från ledning och personal Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler Vem äger granskningsresultatet Fördelar och nackdelar med granskningsmetoden När i tiden passar granskningsmodellen bäst in Är granskningsmodellen utvärderad eller planeras detta Sammanfattning Övrigt 0156 Björgell, Astrid. Eliasson, Gösta. Praktiska erfarenheter. 1999 (20(suppl 26)) pp 18-18 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ och frivillighet Förberedelse och genomförande Erfarenheter av revisionen Kostnader 0158 Björgell, Astrid. Eliasson, Gösta. Praktiska erfarenheter. 1999 (20(suppl 26)) pp 22-22 AllmänMedicin Rubriker: Initiativ och frivillighet Förberedelser och genomförande Erfarenheter av revisionen Kostnader. 0146 "" Sammanfattning. 1999 (20(suppl 26)) pp 3-4 AllmänMedicin [No comment] 0147 Olsson, Björn. Allmänt om kvalitet och granskning. 1999 (20(suppl 26)) pp 5-5 AllmänMedicin [No comment] 0148 Ribacke, Mats. Synpunkter från Socialstyrelsen. 1999 (20(suppl 26)) pp 5-6 AllmänMedicin [No comment] 0154 Björgell, Astrid. Praktiska erfarenheter 1999 (20(suppl 26)) pp 15-15 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ och frivillighet Förberedelse och genomförande Erfarenheter av revisionen Kostnader. 0159 Westerling, Eva. Kvalitet Utveckling Ledarskap (QUL). 1999 (20(suppl 26)) pp 23-24 AllmänMedicin Rubriker: Vilket syfte har granskningen? På vems initiativ genomförs denna? Vilka är granskarna? Hur går granskningen till? Är modellen speciellt anpassad till primärvården? Engageras ledningen vid granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler? Vem äger granskningsresultatet? Beskriv fördelar och nackdelar med granskningsmetoden. När i tiden passar granskningsmetoden bäst in? Är granskningsmodellen utvärderad eller planeras detta? 0145 "" Deltagarlista 1999 (20(suppl 26)) pp 2-2 AllmänMedicin [No comment] 0149 Björgell, Astrid. Kvalitetsgranskning och kvalitetssystem - SFAMs engagemang 1999 (20(suppl 26)) pp 6-8 AllmänMedicin Rubriker: Otålighet hos tillsynsmyndighet och uppdragsgivare Frustration i verksamheten Marknad för kvalitetsaktörer SFAMs engagemang Citat ur kvalitetsföreskriftens 1§ Primärvårdens kännetecken Specialistklinikernas kännetecken Rätt och fel Säker vård för patienten Ordning och reda Rutiner i organisationen Mötet med patienten Instrument för den professionella utvecklingen Kvalitetssystem bör var anpassat efter verksamheten Ett kvalitetssystem i primärvården bör vara anpassat till primärvårdens förutsättningar och behov Kvalitetssystem i sjukvården SFAMs syn på vad som förutsättningar för en positiv utveckling av kvalitetssystem i primärvården har formulerats i sex punkter: 1. Gemensam syn på kvalitetsarbetet från vårdgivare, verksamhetschef, hälso- och sjukvårdspersonal och tillsynsmyndigheten. 2. Möjligheter att välja kvalitetsutvecklingsmetoder och utformning av kvalitetssystem som är väl anpassat till den egna verksamhetens förutsättningar. 3. Stimulans och stöd till kvalitetsarbetet i primärvården. 4. Balans mellan kontroll, uppföljning, utveckling och utvärdering är en förutsättning för ett väl fungerande kvalitetssystem. 5. Utveckling och evaluering av metoder. 6. Tid och tålamod. SFAMs kvalitetsprogram. 0150 Lindström, Kjell. Extern granskning av kvalitet i allmänmedicin 1999 (20(suppl 26)) pp 9-9 AllmänMedicin Rubrik: Viktiga principer för extern granskning av kvalitet i allmänmedicin. 0151 Lindman, Anders. Guide Médècine Metodbeskrivning 1999 (20(suppl 26)) pp 10-11 AllmänMedicin Rubriker: Vilket syfte har granskningen? På vems initiativ genomförs denna? Vilka är granskarna? Hur går granskningen till? Är modellen speciellt anpassad för primärvården? Hur mycket tid åtgår för den granskade vårdcentralen? Engageras ledningen vid granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler? Vem äger granskningsresultatet? Beskriv fördelar och nackdelar med granskningsmetoden? Fördelar Nackdelar Att beakta. 0152 Widman, Karin. Praktiska erfarenheter 1999 (20(suppl 26)) pp 11-11 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ Förberedelser Erfarenheter 0009 Larsen, J. Nystrup, J. Risör, O. Konsultations-laboratoriet - traening i klinisk samtale 1999 (20(1)) pp 24-24 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Konsultation-laboratoriet, traening i klinisk samtale);24 Samtalen er laegens viktigste redskab. Siden 1992 har ca 500 praktiserende laeger deltaget på kurser i konsultationsprocssen I og video-supervision på Kalymnos, Graekenland. Den 36 deltagerne på hvert kursus opdeles i seks grupper. Hver gruppe arbejder i en slags konsultations-laboratorium, hvor patient-laege rollespil optages og superviseres efter et saerligt skema. I dette laboratorium er konsultationsprocessens ni faser (F´er) blevet yderligere udviklet, et skema for gruppe-supervision af video forbedret og typiske vanskeligheder for laegerne i deres patient samtaler blevet afdaekket. De deltagende laeger har frit kunnet eksperimentere med deres stil og har bagefter kunnet undersöge patientens oplevelse heraf. De har laert hvor forskelligt patienten oplever konsultation, og de har kunnet udveksle erfaringer. Kurserne har endvidere vaeret netverksskabende, idet flere grupper ha mödtes siden, og en stor del af laegerne er gået ind i studenterundervisning. På denne måde har kurserne medvirket till at skabe större arbejdseffektivitet og -glaede, udvikling af faget og til en laengere varende kvalitetsudvikling i almen praksis. Key words: konsultation, kliniskt samtal, laboratori - träning. 0091 Andersson, I. Håkansson, A. Astma eller KOL? Svår men viktig differentialdiagnostik i primärvården 1999 (20(6)) pp 188-189 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Astma, KOL);188 Sammanfattning Astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är vanliga sjukdomar i primärvården. Med tanke på olikheter i etiologi, förlopp, prognos och effekt av läkemedelsbehandling är det viktigt att skilja dem åt. En studie har gjorts vid Alvesta vårdcentral för att jämföra diagnostiken av dessa sjukdomar. I studien ingick 156 patienter som tidigare fått diagnos tydande på obstruktiv lungsjukdom. Detta patienter undersöktes med lungfunktionstest, fördjupad anamnes och genomgång av journalhandlingar. Den erhållna diagnosen har därefter jämförts med den gamla diagnosen. Antalet patienter med KOL-diagnos ökade från 12 till 34. Detta innebar en nästan tredubbling av antalet, medan antalet astmatiker blev väsentligen oförändrat. Av KOL-patienterna var 47 procent fortfarande aktiva rökare trots allvarlig sjukdom, och de använde större mängd läkemedel än astmatikerna. Key words: astma, KOL. 0165 Tollin, Claes. Granskning av Socialstyrelsen. 1999 (20(suppl 26)) pp 30-31 AllmänMedicin Rubriker: Extern granskning av kvalitet i allmänmedicin Beskrivning av granskningsprocessen Exempel "Socialstyrelsen bedömer att följande förbättringsåtgärder behöver vidtagas för att utveckla kvalitet och säkerhet inom primärvården i X-by" Sammanfattning. 0055 Lindhagen, K. Nyhetsbrev från styrelsen till lokalavdelningarna 1999 (20(4)) pp 114-115 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Nyhetsbrev, styrelsen, lokalavdelningar);114 Sedan ett par år tillbaka skickas ett nyhetsbrev från styrelsen till lokalföreningarna ungefär varannan månad. Det innehåller en sammanfattning av vad styrelsen ägnat sig åt samt information om andra föreningsaktiviteter. Mottagare är ordförandena i lokalföreningarna eller ibland någon annan i lokalstyrelsen som förfogar över en e-mailadress och avsikten är att de ska föra vidare nyheterna till medlemmarna lokalt. Det har även gått i kopia till föreningens arbetsgrupper och nätverk. Nyhetsbrevet har blivit uppskattat, och därför har SFAMs styrelse och chefredaktören för AllmänMedicin tillsammans beslutat att varje nyhetsbrev ska publiceras i närmast följande nummer av tidskriften. Även om en del innehåll har kortvarig giltighet och en del datum för svar på remisser och liknande redan är passerade när tidskriften kommer ut, tror vi att nyhetsbrevet kan vara av allmänt intresse för tidskriftens läsare. Kom gärna med synpunkter! Key words: ???? 0013 Assel, K. Blomkvist, C. Engblom, D. Holmgren, S. Johansson, Å. Karlsson, E. Bröstsmärta i primärvården - handläggning och uppföljning av patienter med diagnoserna bröstsmärta respektive ischemisk hjärtsjukdom 1999 (20(1)) pp 33-36 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Bröstsmärta, primärvård);33 Bröstsmärta är en vanlig kontaktorsak i primärvården men genes och frekvens är relativt okända. vi har retrospektivt försökt kartlägga förekomst, utredning och uppföljning av patienter som för första gången söker för bröstsmärta. Vi utgick från de patienter som i det datorbaserade journalsystem som användes på de fyra undersökta vårdcentralerna fått diagnosen bröstsmärta eller ischemisk hjärtsjukdom under 1995. Den vanligaste slutbedömningen bland patienterna med diagnosen bröstsmärta var muskuloskelettal sjukdom (35%) och 13% uppfattades ha en ischemisk hjärtsjukdom. Av de patienter som fick diagnosen ischemisk hjärtsjukdom hade endast 65% en fastställd ischemisk hjärtsjukdom noterad i journalen efter avslutad utredning. Key words: bröstsmärta, primärvård, uppföljning, patienter, diagnoser. 0160 Eliasson, Gösta. Praktiska erfarenheter. 1999 (20(suppl 26)) pp 24-24 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ och frivillighet Förberedelse och genomförande Kostnader. Key words: praktiska erfarenheter. 0161 Hellsten, Ulrika. Språngbrädan Metodbeskrivning. 1999 (20(suppl 26)) pp 25-26 AllmänMedicin Rubriker: Vilket syfte har granskningen? På vems initiativ genomförs denna? Vilka är granskarna? Hur går granskningen till? Är modellen speciellt anpassad för primärvården? Hur mycket tid åtgår? Engageras ledningen i granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler? Vem äger granskningsresultaten? Beskriv fördelar och nackdelar med metoden. När i tiden passar modellen bäst in? Är granskningsmodellen utvärderad eller planeras detta? Sammanfattning. Key words: metodbeskrivning. 0162 Eliasson, Gösta. Praktiska erfarenheter. 1999 (20(suppl 26)) pp 26-26 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ och frivillighet Förberedelse och genomförande Erfarenheter av revisionen Kostnader. Key words: praktiska erfarenheter. 0163 Jättne, Jan. KvalPrak Metodbeskrivning. 1999 (20(suppl 26)) pp 27-29 AllmänMedicin Rubriker: Modell Vilket syfte har granskningen? På vems initiativ genomförs denna? Vilka är granskarna? Hur går granskningen till? Är modellen speciellt anpassad för primärvården? Hur mycket tid åtgår för den granskade vårdcentralen? Engageras ledningen vid granskningen? Engageras all personal vid granskningen? Hur sker återkoppling av resultaten till personalen? Ingår jämförelser med andra vårdcentraler? Vem äger granskningsresultatet? Beskriv fördelar och nackdelar med granskningsmetoden? När i tiden passar granskningsmodellen bäst in? Är granskningsmodellen utvärderad eller planeras detta? Sammanfattning. Key words: metodbeskrivning. 0164 Björgell, Astrid. Eliasson, Gösta. Praktiska erfarenheter. 1999 (20(suppl 26)) pp 29-29 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ och frivillighet Förberedelse och genomförande Erfarenheter av revisionen Kostnad. Key words: praktiska erfarenheter. 0062 Lindhagen, K. Svartholm, R. Uppsats i specialistexamen. 1999 (20(4)) pp 124-124 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Uppsats, specialistexamen);124 Ska vi ha uppsats i specialistexamen i allmänmedicin? Uppsatsen har funnits med sedan den första specialistexamen 1989, och har kanske ifrågasatts mer än något annat av de moment som ingår i examen. Den har diskuterats många gånger i examinatorskollegiet och examensutskottet, men hittills har vi varje gång kommit till konsensus om att vi ska ha den kvar. Nackdelen är ju den som Christer Andersson pekar på i sitt debattinlägg (1). Att skriva en uppsats, eller rättare sagt genomföra ett FoU-projekt, ter sig oöverstigligt för en del ST-läkare. Det verkar för svårt, för omfattande, för tidskrävande. Utan krav på uppsats skulle vi, kanske, ha fler examinander. Det är en invändning att ta på allvar, och därför vill vi här redovisa hur vi tänker när vi ändå vill behålla uppsatsen som moment i examen. Key words: specialistexamen, allmänmedicin. 0010 Håkansson, A. Grekisk allmänmedicin - på land och i stad. 1999 (20(1)) pp 28-29 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Grekisk allmänmedicin, land, stad);28 Hösten 1998 var mötet med European General Practice Research Workshop (EGPRW) förlagt till Kreta. Vi höll till på Hotell Knossos Royal Village utanför Limin Hersonissos, där turistsäsongen mot slutet av oktober sjöng på sista versen, och där vetenskapen för en överkomlig penning kunde boka in sig i utmärkta, men synnerligen turistanpassade, lokaler. Mötesarrangör var Christos Lionis från den allmänmedicinska avdelningen vid Kretas universitet, och välformulerad inledningstalare var Anastas Filalithis, också han från den socialmedicinska institutionen. Rubriker: Pionjärer inom akademisk allmänmedicin Ojämn allmänmedicinsk utbyggnad Vårdcentraler i WHO-anda Tema infektionssjukdomar Kommande möten. Key words: Grekisk allmänmedicin, land, stad. 0049 Nordlund, U. Nilsson, I L. ASA vid angina pectoris - journalstudie i Öjebyn 1999 (20(3)) pp 100-101 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(ASA, angina pectoris);100 I Piteå sjukvårdsdistrikt utarbetades våren 1994 ett lokalt vårdprogram med målsättning att behandla alla kärlkrampspatienter utan kontraindikationer med ASA och därmed minska insjuknandet i hjärtinfarkt och dödligheten i hjärtkärlsjukdom. Denna undersökning visade att 67 procent av kärlkrampspatienterna vid Öjeby Vårdcentral förskrevs ASA, vilket kan jämföras med 26 procent av kärlkrampspatienter i riket. Förskrivningen var lägst hos kvinnor över 75 år. I de fall där man avstått från ASA-behandling fanns i journalen dokumenterad orsak hos 33%. Det lokala vårdprogrammet samt ett gott samarbete mellan primär- och slutenvård kan ha bidragit till den höga förskrivningen. ASA, angina pectoris, journalstudie, Öjebyn. 0066 Lindh, B. Sandström, Å. Kroppskännedom vetenskapligt beskriven. 1999 (20(4)) pp 128-129 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Kroppskännedom);128 Monica Mattsson, sjukgymnast i Umeå, disputerade i juni 1998 på en sammanläggningsavhandling med titeln "Body Awareness - applications in physiotherapy". Avhandlingen utgick från institutionerna för psykiatri och allmänmedicin vid Umeå universitet och opponent var docent Charlotte Ekdahl från institutionen för sjukgymnastik, Lunds universitet. Bengt Mattsson (allmänmedicin) och Lars Jacobsson (psykiatri) har varit handledare. Avhandlingen innehåller sju delarbeten, varav sex publicerats/accepterats i vetenskapliga tidskrifter. Key words: kroppskännedom, vetenskapligt beskriven. 0166 Tilling, Björn. Praktiska erfarenheter. 1999 (20(suppl 26)) pp 31-31 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Initiativ och frivillighet. Förberedelse och genomförande. Erfarenheter av revisionen. Kostnader. Key words: praktiska erfarenheter. 0069 Drejare, A. Bovallius-Lange, E. I väntans tider - mödrahälsovård i glesbygd. 1999 (20(4)) pp 134-135 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Mödrahälsovård, glesbygd);134 Vårt intresse att se närmare på mödrahälsovården föranleddes av Samhällsmedicin i Gävleborg funnit en oväntad hög perinatal dödlighet inom Nordanstigs kommun i början av 80-talet (1). Vi ville därför prospektivt kartlägga ohälsa under graviditeten vid våra primärvårdsbaserade mödravårdscentraler. Förutom vanliga hälsoproblem studerade vi också komplikationer under graviditeten samt avvikande händelser i samband med förlossningen. Vår hypotes var att den primärvårdsledda basala mödravården i Nordanstig inte skulle innebära någon ökad risk för de där inskrivna mödrarna. Key words: mödrahälsovård, glesbygd. 0076 Hallberg, H. Patienten som person Om mening och dialog i allmänmedicinsk praktik. 1999 (20(5)) pp 152-153 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänmedicin, patient);152 Fredagen den 16 april 1999 försvarade Olle Hellström, distriktsläkare vid Bäckaskogs Vårdcentral, Vansbro (Dalarna), sin doktorsavhandling i Samhällsvetarhuset, Umeå. Opponent var professor Urban Rosenqvist, Socialmedicinska institutionen, Uppsala. Handledare var Bengt Mattson, tidigare docent vid Allmänmedicinska institutionen och distriktsläkare vid Mariehems vårdcentral i Umeå, numera professor i allmänmedicin i Göteborg. Examinator och ordförande under disputationen var professor Lars-Olof Bygren vid Socialmedicinska institutionen i Umeå. Key words: patient, dialog, allmänmedicinsk praktik. 0082 Håkansson, J. Hellénius, M. Nilsson, P. Nya rekommendationer om behandling av hyperlipidemi - några allmänmedicinska synpunkter. 1999 (20(5)) pp 166-169 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Hyperlipidemi);166 I Läkemedelsverkets nya rekommendationer om behandling av hyperlipidemi understryks de goda effekterna av statiner vid sekundärprevention och vikten av ett multifaktoriellt synsätt vid riskbedömning betonas. Särskilt lyfts den ökade risken med hyperlipidemi vid diabetes mellitus typ 2 fram, som i princip likställs med risken vid etablerad kranskärlssjukdom eller annan aterosklerotisk sjukdom. Vid hyperlipidemi utan samtidig hjärtkärlsjukdom eller diabetes mellitus bör i första hand icke-farmakologisk behandling rekommenderas. Key words: rekommendationer, behandling, hyperlipidemi, allmänmedicinska synpunkter. 0167 Holmquist, Lennart. André, Malin. Danielsson, Birgitta. Diskussion. 1999 (20(suppl 26)) pp 32-35 AllmänMedicin Rubriker: Vem tar initiativet? På vilken nivå passar metoden? I vilken typ av verksamhet? I vilket skede av kvalitetsarbetet passar de olika metoderna? Vilka resurser krävs? Vilka engageras i arbetet? Hur återkopplas resultaten? Ingår jämförelser med andra enheter? Är metoderna utvärderade och har de visat sig påverka den medicinska kvaliteten, patientens upplevda kvalitet eller effektiviteten? Sammanfattande diskussion 0095 Söderlund, J. Enander, M. Mailinglistor för ökad kommunikation - Primärvården först ut med mailinglista för sina ST-läkare, handledare och studierektorer. 1999 (20(6)) pp 200-201 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Mailinglistor);200 Med ny teknik kan vi bli bättre på att kommunicera mellan och inom landstingen! Ett enkelt sätt är att ta tillvara de stora möjligheter till ökad kommunikation som erbjuds sedan flera år tillbaka över internet. En av dessa nya kommunikationsvarianter är så kallade mailinglistor. Artikelförfattarna har startat en så kallad mailinglista som är öppen för alla ST-läkare, handledare och studierektorer inom primärvården. Mailinglistan startade våren 1999 och växer stadigt. Den fungerar som en kombination av bollplank, kollegialt nätverk och FQ-grupp och tar tillvara medlemmarnas behov av enkel och snabb kommunikation. Key words: mailinglistor, kommunikation, primärvård. 0079 Fritz, T. Carlgren, G. Wändell, P. Tovi, J. Nilsson, P. Typ-2 diabetes - en allmänmedicinsk angelägenhet som växer i betydelse. 1999 (20(5)) pp 156-157 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Typ-2 diabetes);156 Vårt vetande om typ-2 diabetes utvecklas ständigt och i takt med detta också synen på hur sjukdomen bör behandlas. Cirka 85 procent av all diabetes utgörs av typ-2, eller undergrupper av detta tillstånd, och flertalet patienter tas om hand i primärvården. Det är därför angeläget att vi allmänmedicinare tar mer aktiv del i utformandet av diabetesvården, tar ställning till nya forskningsrön och analyserar dessa mot bakgrund av vår kliniska vardagsverklighet (1). Vi vill i denna artikel peka på några aktuella frågor som är centrala för allmänmedicinens roll inom diabetesvården. Key words: Typ-2 diabetes, allmänmedicinsk angelägenhet. 0018 Lundqvist, A. SFAMs fortbildningsprogram - vad finns idag? 1999 (20(2)) pp 45-45 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(SFAMs fortbildningsprogram);45 För att kartlägga genomslagskraften i SFAMs fortbildningsprogram beslöt Fortbildningsrådet vid sitt första sammanträde i mars 1998, att genomföra en rikstäckande enkätundersökning. enkäten utformades gemensamt av rådets medlemmar, som fick i uppdrag att i sina geografiska ansvarsområden, sprida enkäten och se till att de efterfrågade uppgifterna inhämtades. Tillvägagångssättet avsåg att ge oss en uppfattning om hur bra nätverket av fortbildningsansvariga fungerade. Key words: SFAMs fortbildningsprogram. 0043 Jablonski, H. Doktorn och falldragningsgruppen - tankar efter en Balintgruppledarkonferens. 1999 (20(3)) pp 90-91 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Balintgruppledarkonferens);90 Balint-gruppen utgör ett lågmält men betydelsefullt inslag i den kliniskt erfarne allmänläkarens fortbildning. Man kan räkna med att var tjugonde allmänläkare i Stockholmstrakten idag deltar i en Balintgrupp. Denna prevalens (som varit högre) innebär grovt skattat att 30-40% har kommit i kontakt med denna arbetsform under de senaste 15 åren. Men Stockholm är inte på något sätt unikt. Michael Balints idéer tillämpas på många orter över hela landet. Key words: Balintgruppledarkonferens, falldragningsgruppen, doktorn. 0014 Håkansson, A. Hur förbättra vår vetenskapliga skolning? Exempel från södra regionen. 1999 (20(2)) pp 40-40 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Vetenskaplig skolning, förbättring);40 Rubriker: Obligatorisk uppsats under grundutbildningen Examensuppsats under specialiseringstjänstgöringen Kurser i grundläggande forskningsmetodik Key words: vetenskaplig skolning, förbättring, södra regionen. 0041 Larsson, S. Specialsköterskan i allmänmedicinen. 1999 (20(3)) pp 84-85 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Specialsköterska, allmänmedicin);84 Rubriker: Vilken del av medicinen inom allmänmedicinen kan skötas av specialistsköterskor? Påverkas relationen mellan patient och läkare av specialistsköterskornas verksamhet Läkarens kompetensutveckling Slutsatser Key words: specialsköterskan, allmänmedicin. 0044 Persson, G. Alfredsson, G. Glada distriktsläkare år 2020. 1999 (20(3)) pp 92-92 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Distriktsläkare);92 Under mottot "Glada distriktsläkare år 2020" träffades ett trettiotal ST-läkare under SFAMs höstmöte i Alingsås. Aldrig tidigare hade något liknande anordnas men vi märkte alla att det fanns ett uppdämt behov av att träffas. Eftermiddagen hade en uppsluppen och glad karaktär vilket är viktigt i tider då mycket handlar om trötthet och utbrändhet. Key words: distriktsläkare. 0020 Hey, M. Nätverk för kursutveckling. 1999 (20(2)) pp 48-48 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Nätverk, kursutveckling);48 Rubriker: Initiativseminarium Nationellt nätverk Nätverksträff SFAM - nätverk Aktuella frågeställningar Västsverige och Helsingborg Seminariedeltagare Seminarierapport Key words: nätverk, kursutveckling. 0022 """" Studiebrev för FQ-grupper. 1999 (20(2)) pp 51-51 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(FQ-grupper);51 Rubriker: Praktisk epidemiologi per korrespondens Diagnosregistrering i primärvård Vår FQ-grupp Prioriteringar i vardagsarbetet Behandling med östrogen Kritiska händelser Key words: FQ-grupper. 0024 "" Orkar svenska allmänläkarkåren med 2000-talet? 1999 (20(2)) pp 56-57 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänläkarkåren);56 För cirka ett år sedan skrev jag, lyrisk över ett besök hos engelska GPs, ett utkast till en artikel om engelsk allmänmedicin, avsedd att publiceras i Läkartidningen. Jag fick dock ett svarsbrev från en av tidningens redaktörer att man för tillfället hade haft mycket information kring detta, men att jag var välkommen tillbaka med en artikel som specifikt berör den frågan om utbrändhet hos den svenska allmänläkarkåren - gärna utifrån en jämförelse med engelska förhållanden. Jag arbetade på den tiden på en privat husläkarmottagning, och även om jag kände av ett högt arbetstempo förstod jag nog inte riktigt vilka dessa mekanismer var. Efter att ha återvänt till landstingets domäner tror jag mig nu, efter detta år, att börja urskilja vad den väckta frågeställningen handlar om. Key words: allmänläkarkåren, orkar den med 2000-talet? 0025 Skobe, S. Kris i ekonomin - ett par förslag till lösning? 1999 (20(2)) pp 59-59 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Ekonomi, kris, förslag till lösning);59 Undertecknad arbetar som chefläkare i primärvården i norra Kalmar län. Som verksamhetschef för en vårdcentral på fem läkare har jag sedan ett par år betalat medlemsavgifterna till såväl läkarsällskapet som SFAM. Som chef har jag tyckt att detta är en självklarhet. Jag vill förklara varför. Key words: kris, ekonomi, förslag till lösning. 0023 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 1999 (20(2)) pp 52-53 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läkemedel);52 Key words: läkemedel, Rubriker: Neurologiska biverkningar av metronidazol (KaroLine) Antidepressiva under amning (DRIC) Kortison intranasalt under graviditet (DRIC) Magsårsbehandling vid trombocytopeni (DRIC) 0037 Eliasson, G. Lindhagen, K. Friström, A. Vi behöver bättre specialistutbildning - SPUR - inspektion kan göra nytta. 1999 (20(3)) pp 79-79 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Specialutbildning, SPUR);79 Tiden är nu mogen att åstadkomma en hög nivå på utbildningen för blivande specialistläkare i landet. ST-läkarna själva samt studierektorer, handledare och verksamhetschefer är nyckelpersonerna i detta arbete, och extern granskning i någon form, till exempel SPUR-inspektion, är ett nödvändigt moment för att starta förändringsprocessen. Key words: specialistutbildning, SPUR. 0036 """ SFAMs styrelse och kansli. 1999 (20(3)) pp 77-78 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(SFAMs styrelse);77 Vid föreningens höstmöte i Alingsås oktober 1998 valde fullmäktige ny styrelsen, som här presenteras. Björn Olsson, Meta Wiborgh, Margareta Söderström, Bengt Mattsson och Agneta Hamilton har mandat fram till fullmäktige 1999. För Karin Lindhagen, Inger Bylén, Anna Källkvist och Christoffer Haking löper mandatperioden fram till fullmäktige år 2000. Key words: SFAMs styrelse, kansli. 0042 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 1999 (20(3)) pp 86-87 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läkemedel);86 Key words: läkemedel, Påverkar Xenical blodet? (DRIC) Påverkar Xenical Waranbehandling? (DRIC) Diflucan under graviditet (DRIC) Erytem efter B12-injektioner (DRIC) Karbamazepin och graviditet - varför vitamin K? (DRIC) 0026 Boeck Gravgaard, A. Palliativ vård av cancerpatienter i Sverige Varför är det också allmänläkarens jobb? 1999 (20(2)) pp 60-60 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Palliativ vård, cancerpatienter);60 Key words: palliativ vård, cancerpatienter, Sverige. 0030 Arvidsson, E. Vad ville patienten egentligen? 1999 (20(2)) pp 65-68 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Examensuppsats specialistexamen, allmänmedicin);65 Att våra "kunder" blir nöjda är något som allt oftare tas upp som ett krav från politiker och massmedia. Detta strävar vi också efter själva men känslan av att en konsultation inte blev bra har vi alla upplevt ändå. Det är också dålig överensstämmelse mellan patientens och läkarens uppfattning om kvalitén på konsultationerna. Vad vill då patienterna ha ut av läkarbesöken? Key words: ??? 0027 Beckman, A. Bergendahl, L. Primärvård under Malmöfestivalen 1998. 1999 (20(2)) pp 63-63 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Primärvård, Malmöfestival 1998);63 Malmö är en stad med egen historia på många sätt, inte minst avseende sjukvården. Länge var sjukhuset det enda som existerade i invånarnas medvetande (och för den delen även i politikers och sjukvårdsfolks). Först på senare år har den offentliga primärvården spelat en roll, inte bara på papperet. Key words: primärvård, Malmöfestivalen 1998. 0028 Petersson, C. Mörkrets hjärta och vetenskapens ljus. 1999 (20(2)) pp 64-64 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;64 Key words: vetenskap??? 0029 Beckman, A. Days. 1999 (20(2)) pp 64-64 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Days);64 Key words: days. 0031 Hernborg, A. Recensioner. 1999 (20(2)) pp 71-71 AllmänMedicin Key words: recensioner, De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;71 Allmennmedisin Klinisk arbeid. Steinar Hunskår. Forlag Ad Notam Gyldendal A/S 1997. ISBN 82 41 70630 8 0032 Wetterström, M L. Recensioner. 1999 (20(2)) pp 71-71 AllmänMedicin Key words: recensioner, De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;71 Rehabilitering, idé och verklighet. Marianne Svenning. Studentlitteratur 1998 ISBN 91 44 49161 1 0033 Thulesius, H. Recensioner. 1999 (20(2)) pp 72-72 AllmänMedicin Key words: recensioner., De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;72 För deras ångest är ju också min - svårigheter, motstridiga känslor och strategier hos läkare i cancervården. Studentlitteratur, Lund 1996 ISBN 91 44 49581 1 0035 Petersson, C. Hamberg, K. Är det alltid bra med en diagnos? 1999 (20(3)) pp 76-77 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Diagnos);76 Rubriker: Nyttan av specialistråden Prevalensen av depression Screening av psykiska problem Kommentar till studien Key words: diagnos, alltid bra? 0021 Ranstad, K. Dygd av nödvändighet - eller möjlighet till eftertänksamhet. 1999 (20(2)) pp 49-49 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänläkare, fortbildning);49 Rubriker: Tillbaka till vardagen Fortbildningsarbetets vardag Key words: fortbildning, allmänläkare. 0038 Holmberg, K. SFAMs fortbildningsaktiviteter viktigare än någonsin. 1999 (20(3)) pp 81-81 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(SFAMs fortbildningsaktiviteter);81 Key words: fortbildningsaktiviteter, SFAM. 0015 Widäng, K. Sätta primärvården på kartan. 1999 (20(2)) pp 41-41 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Primärvård);41 Rubriker: Utdata från primärvården på nationell bas Vårdcentralsmedverkan Key words: primärvård. 0019 Olsson, B. Kommentar till Anders Lundqvists artikel. 1999 (20(2)) pp 47-47 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(SFAMs fortbildningsprogram);47 Key words: SFAMs fortbildningsprogram. 0040 Andersson, C. Nyttan med uppsatsen i specialistexamen? 1999 (20(3)) pp 83-83 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Uppsats, specialistexamen);83 Key words: uppsats, specialistexamen. 0016 Wiborgh, M. Politikerkampanjen maj 1998. 1999 (20(2)) pp 42-42 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Politikerkampanjen 1998);42 Key words: politikerkampanjen, 1998. 0017 Malmberg, B. Nytt från SFAM.dok. 1999 (20(2)) pp 42-42 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(SFAM.dok, nytt);42 Key words: nytt SFAM dok. 0039 Wiborgh, M. AT och vårt handledaransvar. 1999 (20(3)) pp 82-82 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(AT, handledaransvar);82 Key words: AT, vårt handledaransvar. 0034 Lidman, B. Recensioner. 1999 (20(2)) pp 72-72 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;72 Key words: recensioner, När livet börjar. Natur och kultur, 1998. ISBN 91-27-07015-8 0098 Wändell, P E. Könsfördelning av patienter hos kvinnliga respektive manliga distriktsläkare. 1999 (20(6)) pp 208-209 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Könsfördelning);208 Könsfördelningen av patienter hos manliga och kvinnliga läkare på en husläkarmottagning studerades under tre månader 1993, 1995 och 1997, före och efter införande av husläkarreformen. Kvinnliga patienter svarade för 58 procent av läkarbesöken totalt, varav 62 procent hos kvinnliga läkare och 53 procent hos manliga. Det var ingen skillnad i detta mönster mellan akuta och tidsbeställda besök eller mellan de tre tidsperioderna. Kvinnorna svarade för 54 procent av de listade patienterna hos kvinnliga husläkare 1997, jämfört med 48 procent hos manliga. Key words: könsfördelning. 0012 Hedberg, C. Vad har poesi med mentorskap att göra? 1999 (20(1)) pp 32-32 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Mentorskap, poesi);32 Rubriker: Den kliniska blicken Kropp och poesi Key words: mentorskap. 0011 Tidholm, T. "Handledning i att skriva poesi för allmänläkare". 1999 (20(1)) pp 30-31 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänläkare, poesi);30 Key words: allmänläkare. 0045 Umefjord, G. Rapport från kurs i Oslo How to practice evidence based care. 1999 (20(3)) pp 93-94 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Evidence based care);93 Evidensbaserad medicin (EBM) är ett begrepp som de senaste åren dykt upp allt oftare i medicinska artiklar av allehanda slag. I dessa artiklar har begreppet sällan förklarats utan mera fått prägeln av en stämpel, ett sorts medicinskt mantra. Ett mantra som i sig innehållit en positiv rättfärdig innebörd, och som förefallit fungera som ett lyft för innehållet i artikeln i övrigt. Att ta in EBM som begrepp i en artikel tycks höja statusen i artikeln ifråga, och förbättra dess tr Key words: evidence based care. 0046 Tovi, J. Allmänmedicinsk avhandling och insulinbehandling av äldre diabetiker. 1999 (20(3)) pp 95-96 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Insulinbehandling, äldre diabetiker);95 Den 4 december 1998 försvarade jag min avhandling "Insulin treatment of elderly type 2 diabetic patients". Disputationen ägde rum på Huddinge sjukhus, Karolinska Institutet. Fakultetsopponent var docenten i allmänmedicin Peter Nilsson och disputationsordförande docent Peter Engfeldt vid Allmänmedicin Stockholm som även varit min handledare. Key words: insulinbehandling, äldre diabetiker, allmänmedicinsk behandling. 0047 Karlsson, R. Sexually transmitted diseases and sexual behaviour among young Swedish women - a population based study. 1999 (20(3)) pp 97-97 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Sexually transmitted diseases, sexual behaviour, Swedish women);97 Den 20/11 1998 försvarade Monica Jonsson, Institutionen för Allmänmedicin, Umeå universitet, en doktorsavhandling om förekomst av riskfaktorer för STD hos unga kvinnor i ett primärvårdsområde. Key words: sexually transmitted diseases, sexual behaviour, young Swedish women. 0009 Persson, M. Andersson, G. CD-skivor från SFAM.dok och Spri. 1999 (20(1)) pp 23-23 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(CD-skivor, SFAM.dok, Spri);23 Rubriker: Spriterm 2.01 Diagnosvisare Installation av CD-skivorna från SFAM.dok och Spri Key words: CD-skivor från SFAM.dok, Spri. 0048 Petersson, P O. Visste du att "Sjukvården i Sverige 1998" kommit ut? 1999 (20(3)) pp 98-99 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20("Sjukvården i Sverige 1998");98 På uppdrag av Regeringen publicerar Socialstyrelsen vart tredje år en rapport om förhållandena inom den svenska hälso- och sjukvårdens organisation, tillgänglighet, utnyttjande, finansiering och effektivitet. Den första rapporten kom 1995 och nu är den andra rapporten klar. Socialstyrelsen utger också vart tredje år en rapport om folkhälsoläget. Den senaste, den fjärde folkhälsorapporten, kom 1997. Key words: Sjukvården i Sverige 1998. 0004 Hey, M. Vårkatalogen 99 har kommit. 1999 (20(1)) pp 11-11 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Vårkatalog 99);11 Rubriker: Västsvenska kurser SFAM-KURs krav Provinsialläkarstiftelsen Industrisponsrade kurser Nationell SFAM-fortbildning Internationell fortbildning Studiebrev, litteraturläsning Katalogen som planeringsunderlag Katalogen 1999/2000 Nästa katalog, deadline 30 april Kurser att annonsera i AllmänMedicin Key words: Vårkatalogen 99. 0001 Håkansson, A. Ett år med AllmänMedicin. 1999 (20(1)) pp 4-5 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Ekonomi);4 När detta skrivs har det gamla året just försvunnit, samtidigt som ett nytt nyligen infunnit sig. Det känns då naturligt att göra en grundlig genomgång av tidskriftens ekonomi under det senaste räkenskapsåret, och tidskriftens innehåll under det gångna kalenderåret, samt försiktigt blicka något år framåt. Key words: ekonomi. 0003 Rudebeck, C E. Eliasson, G. Nytt från fortbildningsrådet. 1999 (20(1)) pp 10-10 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Fortbildningsrådet);10 Rubriker: FQ-projektet avslutat Förändringar på Fortbildningssekretariatet FQ-gruppledarseminarium Handledare för FQ-gruppledare FQ-enkäten Studiebreven Fortbildningsrådet och KUR FQ-gruppledarmaterikel Carl Edvard Rudebeck avgår som nationell fortbildningssamordnare Key words: fortbildningsrådet. 0008 Hallgren, C. Persson, S. Datorisering - var det bättre förr? 1999 (20(1)) pp 21-22 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Datorisering);21 Rubriker: Journalhögar och receptutskrift datorn förenklar Journalen som informationsbärare Datorn i patient-läkarmötet Tillvarata erfarenheterna i fortsatt utveckling Key words: datorisering. 0006 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 1999 (20(1)) pp 16-17 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läkemedel);16 Key words: läkemedel, Arthrotec och fosterskador (DRIC) Endokrin påverkan av SSRI (KaroLine) Om Byte från SSRI till tricykliskt preparat (DRIC) Risker för fosterpåverkan av lymecyklin under tidig graviditet? (DRIC) 0050 Lindsjö, L. Recensioner. 1999 (20(3)) pp 103-103 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Kärlsjukdomar);103 Key words: recensioner, Kärlsjukdomar Utredning, bedömning och kirurgiska åtgärder. David Bergqvist. Sadettin Karacail. Studentlitteratur, 1998. ISBN 91 44 00156 8 0007 Överby, A. Datorn ett hinder! 1999 (20(1)) pp 20-20 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Datorn);20 Rubriker: Före datoriseringen hade jag i det närmaste perfekt ordning Signeringshysterin Läkarförbundets förhandlare Bemötandefrågor Key words: datorn, hinder? 0052 Beckman, A. Sjukvårdens byråkrati. 1999 (20(4)) pp 108-108 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Sjukvårdens byråkrati);108 Key words: sjukvårdens byråkrati. 0002 Mattsson, B. "Allmänläkarna har verkligt goda förutsättningar..." 1999 (20(1)) pp 6-7 AllmänMedicin Key words: allmänläkarna, goda förutsättningar. 0053 Rimsa, L. Ylander, J. Läsvärdesundersökning av tidskriften AllmänMedicin. 1999 (20(4)) pp 110-110 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läsvärdesundersökning, AllmänMedicin);110 En nyligen genomförd läsvärdesundersökning för tidskriften AllmänMedicin visar att många distriktsläkare läser varje nummer. Originalartiklar och debattartiklar är det man speciellt önskar mer av. Mer än 85% av läsarna är tillfredsställda eller mycket tillfredställda med tidskriften. Key words: läsvärdesundersökning, AllmänMedicin. 0051 Gravgaard, A. Recensioner. 1999 (20(3)) pp 103-103 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Palliativ vård);103 Key words: recensioner, Palliativ vård. Robert Twycross. Studentlitteratur 1998. 0054 Källkvist, A. Ett år med börsen. 1999 (20(4)) pp 112-113 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Ekonomi);112 Rubriker: Inkomster Utgifter Projekt Regler och riktlinjer Key words: ekonomi. 0056 Lindman, A. Äldre bilförares problem i trafiken. 1999 (20(4)) pp 115-115 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Äldre bilförare, problem i trafiken);115 Key words: äldre bilförare, problem i trafiken. 0057 Eliasson, G. Danska allmänläkares fortbildning - rapport från ett temamöte i Köpenhamn. 1999 (20(4)) pp 116-117 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänläkare, fortbildning, temamöte, Köpenhamn);116 Det finns goda exempel att hämta från Danmark då det gäller upplägget på vår fortbildning. Vid ett temamöte i Köpenhamn 16 april, anordnat av den s k efteruddannelsesfonden presenterades en vetenskaplig rapport om effekter av fortbildning. Colon Coles, professor i Bournemouth. talade om professionell förändring och utveckling. Key words: allmänläkare, fortbildning, temamöte, Köpenhamn. 0058 Furhoff, A. Jättekul! sa Monica när hon fick pris. 1999 (20(4)) pp 117-117 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Frithiof Lennmalms pris 1999);117 Svenska Läkaresällskapet har tilldelat Monica Löfvander, Rinkeby vårdcentral och Peter Andersen, neurologkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Frithiof Lennmalms pris 1999 på 50 000 kronor. Key words: Frithiof Lennmalms pris 1999. 0059 Widäng, K. Måwe, U. Rural medicine goes to town. 1999 (20(4)) pp 118-119 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Rural medicine);118 Är det verkligen skillnad på landsbygdsmedicin och stadsmedicin? Vårt enkla svar blir: Nej, det är det inte. Den lilla orten kan dock ha fördelar när det gäller att se sammanhangen. Låt oss bena upp detta utifrån några utgångspunkter. Key words: rural medicine. 0060 Andersson, C. Nyttan med uppsatsen i specialistexamen? 1999 (20(4)) pp 119-119 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Uppsats, specialistexamen);119 Uppsatsdebatten fortsätter på sidan 124. Key words: uppsats, specialistexamen. 0063 Johansson, G. Larsson S. Specialistsköterskan i allmänmedicin. 1999 (20(4)) pp 125-125 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Specialistsköterska, allmänmedicin);125 Rubriker: Samarbete gagnar patienten. Debatt-kommentar. AllmänMedicin 1999;20:84-5 Key words: specialistsköterskan, allmänmedicin. 0065 Ställberg, B. Tilling, B. Johansson, G. Odebäck, P. Olsson, P. Svensson, E. Astmasköterskan i primärvården höjer vårdkvaliteten. 1999 (20(4)) pp 126-127 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Astmasköterska, primärvård, vårdkvalitet);126 Sten Larson, husläkare på Kvartersakuten Matteus i Stockholm, har i en debattartikel i AllmänMedicin nr 3, 1999 framfört negativa farhågor med specialistsjuksköterskor på vårdcentraler och ser dem som ett hot mot allmänläkarens arbetsinnehåll. Key words: astmasköterskan, primärvård, vårdkvalitet. 0064 Larsson, S. Replik Larsson S. Specialistsköterskan i allmänmedicin AllmänMedicin 1999;20:84-5. 1999 (20(4)) pp 126-127 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Specialistsköterskan, allmänmedicin);125 Key words: specialistsköterskan, allmänmedicin. 0067 Bengtsson, C. Rapport från Avdelningen för allmänmedicin i Göteborg ur en blivande pensionärs perspektiv. 1999 (20(4)) pp 130-131 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänmedicin, Göteborg);130 Det kom en uppmaning från tidskriften AllmänMedicins chefredaktör att berätta om livet vid de allmänmedicinska institutionerna/avdelningarna, och först till kvarn... Jag insåg, att om jag skall få möjlighet att berätta om livet hos oss måste jag skynda mig. Just nu, när jag sitter och skriver detta, har jag en månad kvar av min tid som allmänmedicinprofessor i Göteborg. Key words: allmänmedicin, Göteborg. 0068 Åberg, H. Nytt från Allmänmedicin Stockholm. 1999 (20(4)) pp 131-132 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänmedicin, nytt, Stockholm);131 Rubriker: Karolinska Institutet Organisationsförändringar Ny studieplan för läkarutbildningen Allmänmedicin Stockholm Nya tjänstekonstruktioner Rekrytering av sjukhusläkare till primärvården Framtiden Key words: allmänmedicin, nytt, Stockholm. 0071 André, M. Att bläddra i en gammal pärm. 1999 (20(5)) pp 144-145 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;144 Omorganisation har åtminstone det goda med sig att man tvingas städa sitt arbetsrum. Så var det i somras. På översta hyllan fanns en kvarglömd pärm med rubriken "Allmänläkareartiklar". Där finns artiklarna jag sparat under mina första år som allmänläkare. Det var i Hofors i början av 1980-talet Tänk att bläddra! Key words: pärm, allmänläkarartiklar. 0072 Lindhagen, K. Nyhetsbrev till lokalavdelningarna. 1999 (20(5)) pp 145-146 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Nyhetsbrev);145 Rubriker: Fullmäktigemötet i Luleå 12 november 1999 Redaktör för tidskriften AllmänMedicin Uppvaktning hos socialministern En miljon till varje vårdcentral? Hur skulle vi kunna använda den? "Skriv om det ni gör" - utbildningsdagar i Halland. Key words: nyhetsbrev, lokalavdelningarna. 0077 Hey, M. Specialistexamen i ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. 1999 (20(5)) pp 154-154 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Specialistexamen, kvalitetsutveckling);154 Replik på debattartikel Andersson C. Nyttan med uppsatsen i specialistexamen? AllmänMedicin 1999;20:83 Håkansson A. Replik. AllmänMedicin 1999;20:83. Key words: specialistexamen, kvalitetsutveckling. 0078 Björkelund, C. Calle Bengtssons dag i Göteborg. 1999 (20(5)) pp 155-155 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Calle Bengtssons dag);155 Calle Bengtsson, professor i allmänmedicin i Göteborg, gick i pension den 1 juni 1999. Med anledning av hans pensionering anordnades ett vetenskapligt möte där Calle Bengtssons forskargärning presenterades under en späckad dag. Till mötet hade inbjudningar gått till alla distriktsläkare i Västsverige, till Medicinska fakulteten i Göteborg samt de allmänmedicinska institutionerna i Sverige. Dagen då Calle Bengtssons breda forskningsinsats presenterades blev välbesökt! Key words: Calle Bengtssons dag. 0081 Överby, A. Multimorbiditeten mer än fördubblad under tio års återbesök. 1999 (20(5)) pp 162-164 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Multimorbiditet);162 Många av allmänläkarens patienter har flera sjukdomar samtidigt. I en studie från Koppom har sådana patienter följts under tio år. Den åldrande individens ökande sjuklighet får konsekvenser både för patienten och för sjukvårdsorganisationen. Flera intressanta undersökningar om multimorbiditet har genomförts i Holland. Det har varit svårt att få fram liknande svenska studier. Key words: Multimorbiditet. 0094 Nilsson, B. Familjeläkarsystemet i Västmanland eller Hur trötta och hunsade distriktsläkare blir stolta och självständiga, om än något slitna, familje läkare. 1999 (20(6)) pp 198-199 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Familjeläkarsystemet, Västmanland);198 Rubriker: En av många organisationsplaner ... ... tog fastare form... ... och passade som hand i handske... ... när husläkarlagen kom Åtagandet Grundåtagandet Vidgat åtagande Listning Och kostnaderna sjönk ... medan effektiviteten ökade... ... på grund av synergistiska mekanismer Är vi verkligen bäst? Nytt program Fler läkare? Och sedan ... Key words: familjeläkarsystemet, Västmanland. 0096 Viberg, R. Engfeldt, P. Går det att sänka blodtrycket med patientutbildning? 1999 (20(6)) pp 201-203 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Blodtryck, patientutbildning);201 Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling vid hypertoni är sannolikt en av de viktigaste orsakerna till att målblodtrycket inte nås. I denna undersökning har patienterna fått utbildning kring hypertonisjukdom i s.k. hypertoniskola för att öka följsamheten. Patienterna var mycket nöjda med utbildningen, men några effekter sågs inte på blodtrycket. Key words blodtryck, patientutbildning. 0061 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 1999 (20(4)) pp 120-121 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läkemedel);120 Key words: läkemedel, Litium och amning (KaroLine) Bensodiazepiner under graviditet (KaroLine) Inhalationssteroider och glaukom (KaroLine) 0070 Rosvall, M. Recensioner. 1999 (20(4)) pp 137-137 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Socialt);137 Key words: recensioner, Socialt och socialmedicinskt klient- och patientorienterad verksamhet för utstötta grupper - främst bostadslösa. En modell för klinisk intervention och forskning. Stockholm: KI-rapport 1998:2 ISSN 0281-9651. 0073 Ranstad, K. Hey, M. Fortbildningen och katalogens första år. 1999 (20(5)) pp 148-148 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Fortbildning, allmänläkare);148 Rubriker: Fortbildning av-med-för allmänläkare i tidskriften AllmänMedicin Katalogens år 1999/2000 Framtiden Key words: fortbildning, allmänläkare. 0074 Eliasson, G. Fortbildningsrådet - vad händer? 1999 (20(5)) pp 149-150 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Fortbildningsrådet);149 Rubriker: Vad ör fortbildningsrådet? Vilka uppgifter ska rådet ha? Vad har rådet hittills åstadkommit? Intresset svalt för nationella möten. Key words: fortbildningsrådet. 0080 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 1999 (20(5)) pp 158-159 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(läkemedel);158 Key words: läkemedel, Hudreaktion av en ACE-hämmare - alternativ? (KaroLine) Rektalt NSAID efter hjärtinfarkt? (LIV) Perifer neuropati av statin - en klasseffekt? (LIV) 0083 Lenhoff, K. Recensioner. 1999 (20(5)) pp 174-174 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allergisanering);174 Key words: recensioner, Handbok i inomhusmiljö och allergisanering av bostäder. Karin Vaarning Christina Landerslev. Blekinge Forsknings- och Utvecklingsenhet. ISSN 1101-0258 0085 Borgenhammar, E. Recensioner. 1999 (20(5)) pp 175-175 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänläkare);175 Key words: recensioner, Levande läkare. Vad behöver allmänläkare för att känna sig levande i sin yrkesutövning? Ulf Lindström. Studentlitteratur, Lund 1998. ISBN 91 44 00959 3. 0093 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 1999 (20(6)) pp 194-195 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läkemedel);194 Key words: läkemedel, Nitroglycerinsalva vid analfissurer (LIV) Håravfall av Efexor (LIV) Tas Entocort upp i systemkretsloppet? (LIV) 0089 Petersson, C. Kan man skiva en lök och ändå bevara den hel? 1999 (20(6)) pp 184-185 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20;184 Rubriker: Specialiseringens rationalitet och begränsningar ACE-hämmare till varje pris Helhet och visdom. Key words: ACE-hämmare. 0090 Hey, M. KUR - Kompetensutvecklingsrådet - år 2000. 1999 (20(6)) pp 187-187 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Kur);187 Rubriker: Granskning av fortbildning Katalog Initiativ KURs katalogredaktion Författarpresentation. Key words: KUR. 0086 Eliasson, G. Recensioner. 1999 (20(5)) pp 175-175 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Narrative Based Medicine);175 Key words: recensioner, Narrative Based Medicine. Greenhalgh T Hurwitz B (Eds) London: BMJ Books, 1998. ISBN 0-7279-1223-2.286 s. 0097 Wahlberg, G. Strömberg, D. Hallum, U. Strokeprevention vid förmaksflimmer inom ordinarie verksamhet på en husläkarmottagning. 1999 (20(6)) pp 205-206 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Strokeprevention, förmaksflimmer);205 Key words: strokeprevention, förmaksflimmer. 0084 Olsson, I. Recensioner. 1999 (20(5)) pp 174-174 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Kvalitet);174 Key words: recensioner, Vårdkedjan Patientfokusering, en väg till ökad kvalitet och effektivitet. Bengt Åhgren. Studentlitteratur, Lund 1997 ISBN 91 44 00620 9 0099 Olsson, P. Recensioner. 1999 (20(6)) pp 210-210 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Praktisk praksis);210 Key words: recensioner, Praktisk praksis. Ole Nordland. Förlag FADL, Hvidovre, 1999. ISBN 87-7749-196-3 0088 Eliasson, G. Recensioner. 1999 (20(5)) pp 177-177 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Pedagogik);177 Key words: recensioner, Pedagogik för 2000-talet. Egidius H. Natur och Kultur 1999 ISBN 91-27-07307-6 0075 Widäng, K. Samla och ge ut värdetabeller. 1999 (20(5)) pp 150-150 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Värdetabeller);150 Key words: värdetabeller. 0100 Lindhagen, K. Måwe, U. Recensioner. 1999 (20(6)) pp 211-211 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Allmänmedicinska kunskaper);211 Key words: recensioner, Pröva dina allmänmedicinska kunskaper på datorn! 0101 Beckman, A. Recensioner. 1999 (20(6)) pp 212-212 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Vetenskapligt förhållningssätt.);212 Key words: recensioner, Vetenskapligt förhållningssätt. Peter Stålfors Anders G. Olsson. Studentlitteratur, Lund 1988 ISBN 91-44-00951-8 0087 Jaenson, E. Recensioner. 1999 (20(5)) pp 176-176 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Läkare, Doktor, kvinna);176 Key words: recensioner, Läkare Doktor Kvinna. Elisabeth Hultcrantz. 0092 Hamilton, A. Bové, S. Hur stärka lokal-SFAM? Rapport från Göteborg 1999 (20(6)) pp 193-193 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 1999;20(Sfam);193 Key words: SFAM, rapport från Göteborg. 0118 Ranstad, K. Nu våras det för århundradets första Fortbildningskatalog 2000 (20(2)) pp 43-43 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Fortbildningskatalog);43 Dags att hjälpas åt med nästa fortbildningskatalog. Key words: fortbildningskatalog. 0109 Lindgren, A. Äldres liv och hälsa Allmänmedicinsk avhandling med epidemiologisk ansats. 2000 (21(1)) pp 16-17 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Äldre, hälsa);16 Torsdagen den 6 maj 1999 försvarade jag min avhandling "Health and well-being in the elderly - a prospective population-based study". Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet och fakultetsopponent var docent Anders Håkansson från Samhällsmedicinska institutionen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Disputationsordförande var Kurt Svärdsudd, professor i allmänmedicin och prefekt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, som även var min handledare under avhandlingsarbetet. Betygsnämndens ledamöter var professor Mats Thorslund, Stockholm, docent Jerzy Leppert, Uppsala/Västerås, docent Mari-Ann Wallander, Göteborg, professor Lars Borgqvist, Linköping och docent Ingvar Krakau, Stockholm. Key words: äldre, hälsa. 0141 Andrén, Per. Behandling av hypertoni, diabetes och astma. 2000 (21(3)) pp 98-100 AllmänMedicin Våren 1999 genomförde vårdcentralerna i Kronobergs läns landsting en gemensam kvalitetsmätning av vår behandling av hypertoni, diabetes mellitus och astma bronchiale på initiativ av primärvårdens kvalitetsråd i länet. Modellen var enligt SPRIS/SFAM som vi något modifierade. Vi hade också i förväg satt upp målvärden att sträva emot. Hur vi uppnådde dessa målvärden redovisas i artikeln. Ett bra resultat var att 73 procent av våra diabetiker (alla åldrar) hade senaste HbA1c-värde 7,5 procent. Ett dåligt resultat var att bra 22 procent av våra hypertoniker under 70 år hade "anteckning om alkoholvanor i journalen". Antalet vårdcentraler som uppnått målvårdena var större inom vården av diabetes och astma. Key words: hypertoni, diabetes, astma. 0103 Wiborgh, M. Utmaningar i svensk primärvård. 2000 (21(1)) pp 5-5 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Primärvård);5 Skall svensk allmänmedicin överleva som basen i svensk sjukvård? Det system som har störst möjlighet att göra verklighet av prioriteringsutredningens intentioner. Det som består av generalister - allmänläkare och distriktssköterskor. Key words: primärvård. 0139 Dahl, Göran. Aktiv listning - var finns kvalitetssäkringen? 2000 (21(3)) pp 93-95 AllmänMedicin Socialstyrelsen uppmanar primärvården att göra kvalitetsmätningar. Men var finns Socialtyrelsens egen kvalitetsmätning av den största förändring som genomförts de sista decennierna inom en stor del av primärvården: Övergången från i huvudsak områdesbaserad organisation till aktiv listning på enskilda allmänläkare? Hur förändras vårdens innehåll och vad har listningen för konsekvenser för arbetsmiljön? Farhågan att svaga och utsatta grupper får en sämre vård är särskilt viktig att undersöka. Artikeln är också ett svar på SFAMs och DLFs kommentarer till en artikel i Läkartidningen nr 44/99. Key words: listning, kvalitetssäkring. 0102 Håkansson, A. Skandinavisk allmänmedicin - speglad i dess tidskrifter. 2000 (21(1)) pp 4-5 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Allmänmedicin, tidskrifter);4 Rubriker: Redaktionella olikheter Fortfarande ungdomar Innehållsliga olikheter Framtidens AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, tidskrifter. 0106 Haglund, G. Perspektiv på utbrändhet Anförande vid höstmöte med SFAM Söderslätt november 1999. 2000 (21(1)) pp 9-10 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Utbrändhet);9 Under de tysta morgontimmar som är den gamla människans privilegium går tankar och minnen tillbaka till den tid som var: Så var det förr, för att citera orden i mötesrubriken, men jag vill nog försöka nå litet längre än till anekdoter och legender om primärvården sådan den var för några decennier sedan. Det är nu historia, men historia har också rötter till dagens situation som vi beskriver med orden förändring och utbrändhet. Hur har vi hamnat där? Key words: utbrändhet. 0105 Lindhagen, K. Nyhetsbrev från styrelsen till lokalavdelningarna. 2000 (21(1)) pp 8-9 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Nyhetsbrev);8 Rubriker: Idéseminarium 11-12 april - vik datum redan nu! Socialdepartementets konferens 17 december 1999 Höstmöte i Luleå - "Rural Medicine Goes To Town" Fullmäktigemötet Priser och hedersledamot Ny styrelse Ny tidskriftsredaktion Riksstämman Ordbyte Nyhetsbrevets vidare väg till medlemmarna Remiss: Bättre fortbildning i fyra steg. Key words: nyhetsbrev. 0135 Håkansson, Jan. Urininkontinens och framfall - myter och verklighet. 2000 (21(3)) pp 83-84 AllmänMedicin Fredagen 24 september 1999 försvarade Eva Samuelsson, distriktsläkare vid Krokoms hälsocentral, sin doktorsavhandling "Urinary Incontinence and Genital Prolapse - A Prospective Population-Based Study". Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet. Steinar Hunskaar, professor i allmänmedicin vid Bergens universitet, var opponent. Evas handledare har varit professor Gösta Tibblin, Allmänmedicinska institutionen vid Uppsala universitet och efter hans frånfälle Kurt Svärdsudd, professor vid samma institution, samt docent Arne Victor, Läkemedelsverket. Key words: urininkontinens, framfall. 0108 Lönquist, I. Förebilder: Regionala kurser visar vägen. 2000 (21(1)) pp 11-11 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Regionala kurser);11 Rubriker: Fortbildningskurser Västra Götaland Ingemar Lönquist berättar om hur arbetet med allmänmedicinska kurser bedrivs i Västra Götaland. Kursutvecklargrupper Administrativa resurser Kursproduktionen Kurskatalogen Kursdeltagande Key words: regionala kurser, förebilder. 0110 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 2000 (21(1)) pp 18-20 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Läkemedel);18 Key words: läkemedel, Risk för interaktion vid polyfarmaci? (DRIC) Protonpumpshämmare och interaktionsrisk (KaroLine) Östrogen och blodtrycket (KaroLine) Kalciumantagonister och psoriasis (LIV) 0140 Hagström, Bertil. Får jag ta ett blodsockerprov också? 2000 (21(3)) pp 96-96 AllmänMedicin Med hjälp av en enkel opportunistisk screening under ett år diagnostiserades 18 nya diabetiker i ett upptagningsområde på knappt 7000 invånare. Detta gjordes till en ringa kostnad (cirka 400 kr per person) och vi bedömer att kostnadseffektiviteten är god. Key words: blodsockerprov. 0107 Hey, M. Nätverk för kursutveckling. 2000 (21(1)) pp 11-11 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Nätverk, kursutveckling);11 Rubriker: Plattform för kursutveckling NKU-projekt 2000 Förebilder och modeller Lokalt - regionalt - nationellt Läkaren som pedagog. Key words: nätverk, kursutveckling. 0111 André, M. Bergstad, B. Fridegren, I. Fröjdh, K. Modin, S. Risholm, J. Stattin, U. Thulesius, H. Allmänläkare - ställ krav för läkares medverkan i hemsjukvård! 2000 (21(1)) pp 21-22 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Allmänläkare, hemsjukvård);21 Hemsjukvårdspatienter är sköra och multisjuka, de behöver läkarvård, förutom medicinsk omvårdnad i hemmet. Läkarvård för patienter som får hemsjukvård innebär teamarbete och kräver tid. Vi måste ställa krav på att det finns tid för arbetet och rutiner för att upprätthålla god kvalitet. Det är ledningens, inte den enskilde distriktsläkarens ansvar att ordna det. Dessa krav formulerades under ett seminarium om hemsjukvård på SFAM-mötet i Luleå. Key words: allmänläkare, hemsjukvård. 0119 Wreje, U. Back pain in primary care: Aspects on treatment and the possible influence of oral contraceptives. 2000 (21(2)) pp 44-45 AllmänMedicin De följande 3 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Primary care, aspects, treatment, possible influence, oral contraceptives);44 Den 29 januari 1999 försvarade jag min avhandling om ryggvärk. Avhandlingen har en allmänmedicinsk infallsvinkel och består av ett par behandlingsstudier samt studier, som undersöker hypotesen om p-pillers eventuella betydelse för ryggvärk hos yngre kvinnor: Den försvarades vid Allmänmedicin Stockholm, Karolinska Institutet, Huddinge. Opponent var Göran Westman, biträdande professor i allmänmedicin i Umeå. Ordförande vid disputationen var Hans Åberg, professor, Allmänmedicin Stockholm som också varit huvudhandledare. Bo von Schoultz, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm, har varit bihandledare till arbetet. Key words: primary care, aspects, treatment, possible influence, oral contraceptives. 0114 Hallberg, A. Dahlberg, G. Kan samtalsgrupper med äldre patienter i primärvården minska deras vårdkonsumtion? 2000 (21(2)) pp 33-34 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Äldre, vårdkonsumtion);33 Rubriker: Bakgrund och genomförande Sorgenfrimottagningen Vårdcentralen Fosietorp Metod Enkät Journalgenomgång Statistiska metoder Resultat Enkät Journalgenomgång Diskussion. Key words: äldre, vårdkonsumtion. 0117 Norrby, K. "Utan tvivel är man inte riktigt klok" Några tankar om sokratisk läkekonst. 2000 (21(2)) pp 42-42 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Sokratisk läkekonst);42 Vilken vård ger vårdtrötta vårdgivare? Vilken vård ger vi oss själva i vår vardag och andra i vår profession? Utan eftertanke är man inte eftertänksam. Att inte vara eftertänksam är inte omtänksamt. Det här är några tankar om våra personliga erfarenheter, om kunskap och hälsa och om uppgiften att reflektera över vardagen. Key words: sokratisk läkekonst. 0113 Cajmatz, M. Bröstsmärtor i primärvården - en journalstudie. 2000 (21(1)) pp 28-32 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Bröstsmärtor, journalstudie);28 Sammanfattning Bröstsmärtor är ett vanligt symtom som ofta väcker oro hos dem som drabbas. Många vänder sig direkt till akutmottagningen, medan andra söker hjälp i primärvården. I en retrospektiv journalstudie vid Skönsmons vårdcentral i Sundsvall undersöktes patienter med bröstsmärtor men utan tidigare känd ischemisk hjärtsjukdom. Key words: bröstsmärtor, journalstudie. 0112 "Osignerad" Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa - en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. 2000 (21(1)) pp 24-27 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Barnhälsovård);24 I september 1999 hölls i Sigtuna en state-of-the-art-konferens om barnhälsovårdens framtid. Bland 40-talet deltagare fanns forskare från alla professioner med anknytning till barnhälsovården. Konferensrapporten. som nyligen utgetts av Medicinska forskningsrådet, har distribuerats till bland andra samtliga barnhälsovårdsöverläkare. För att snabbt sprida konferensens huvudresultat bland landets allmänläkare presenteras här ett utdrag ur MFR-rapporten. Key words: barnhälsovård. 0124 Fredenberg, S. Hur skall vi möta krisen inom allmänmedicinen. 2000 (21(2)) pp 56-58 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Allmänmedicin, kris);56 Mycket kunskap med stor relevans för allmänmedicinen har kommit fram de senaste tio åren. Det är en rolig utveckling som ger oss helt andra möjligheter än tidigare till rationell diagnostik och effektiv behandling. Men den innebär också att andra krav än tidigare ställs på oss allmänläkare. Detta tillsammans med de krav som är en följd av länssjukvårdens omorganisation gör att vi måste fundera över vårt arbetssätt. Vi behöver naturligtvis bli fler. Men vi behöver också lära oss att utnyttja andra kompetenser i sjukvården. Doktorn kan inte göra allting själv. Key words: allmänmedicin, kris. 0120 Lindh, M. Läkarutbildning i Sydafrika genom svenska ögon. 2000 (21(2)) pp 46-47 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Läkarutbildning, Sydafrika);46 Läkarutbildning i Sydafrika blev en av mina arbetsuppgifter när jag i april 1994 började tjänstgöra vid Allmänmedicinska Institutionen vid MEDUNSA (Medical University of Southern Africa), ca 30 km nordväst om Pretoria. Under de gångna fem åren har läkargrundutbildningen i allmänmedicin vid Medunsa förändrats, så att de nu är närmast helt distriktsbaserad. Fem år av utveckling, förändring, inspiration och lärande, inte minst för egen del. Key words: läkarutbildning, Sydafrika. 0142 Hansen, Birgit. Hallberg, Ann-Christine. Psykosocialt omhändertagande vid barnhälsovårdsmottagning Erfarenheter från ett utvecklingsarbete. 2000 (21(6)) pp 103-105 AllmänMedicin Under de senaste åren har antalet ärenden med psykosocial problematik ökat inom barnhälsovården. Socialstyrelsen har understrukit att barnfamiljers behov av psykosocialt stöd måste beaktas i högre grad än hittills (1). Detta förutsätter ett delvis förändrat arbetssätt. Det psykosociala arbetet ses som en angelägenhet för olika yrkesgrupper(2). Key words: psykosocialt omhändertagande, barnhälsovårdsmottagning, utvecklingsarbete. 0121 Hansson, I. Om uppsikt, omsorg - och en blå liten häst. 2000 (21(1)) pp 49-50 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Omsorg, uppsikt);49 Vi, som valt att arbeta med sjuka människor har en vilja, att göra ett bra arbete till patientens fromma. Vi har skaffat oss en gedigen kunskap, men ändå blir det fel ibland. Någon har kallat det "när det inte blev som det var tänkt". Key words: omsorg, uppsikt. 0122 Hensjö, L. Frågor och svar om läkemedel. 2000 (21(2)) pp 52-53 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Läkemedel);52 Key words: läkemedel, Trombosrisk och p-piller - En liknande fråga med ett något annorlunda svar (DRIC) Antivitamin-K-behandling och håravfall (KaroLine) Avslutad warfarinbehandling, minipiller och DVT (KaroLine) Bältros och smärta (KaroLine) 0125 Beckman, A. Håkansson, A. Effekter av utbyggd primärvård En enkätundersökning. 2000 (21(2)) pp 60-63 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Primärvård, effekter);60 RubrikePr: Sjukvård och läkarkontakt Kontakt Otillfredsställt vårdbehov och alternativ medicin Fria kommentarer Diskussion Slutsats. Key words: primärvård, effekter. 0128 Löfvander, M. Recensioner. 2000 (21(2)) pp 67-68 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Den frivilliga döden);67 Key words: Recensioner, Den frivilliga döden. Samhällets hantering av själv-mord i historiskt perspektiv. Odén B, Persson BEB, Werner YM. Bokförlaget Cura i samarbete med Forskningsrådsnämnden, 1998 ISBN 91-89091-09-4. 0143 Svenberg, Kristian. Fyra fallbeskrivningar. 2000 (21(3)) pp 106-108 AllmänMedicin Berättelserna kommer från en vårdcentral i nordöstra Göteborg. Jag har börjat skriva ner en kosultation som då och då tar en oväntad vändning. Kanske finns det saker vi kan lära av detta, från en verklighet där inte enbart strikt biomedicinska frågor ventileras. Key words: fyra fallbeskrivningar. 0116 "Osignerad" SFAM och läkemedelsindustrin. 2000 (21(2)) pp 40-40 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(SFAM, läkemedelsindustrin);40 Key words: SFAM, läkemedelsindustrin. 0115 Björkelund, C. Är allmänmedicinen effektiv? 2000 (21(2)) pp 39-39 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Allmänmedicin);39 Key words: allmänmedicin. 0134 Lindhagen, Karin. Nyhetsbrev till lokalavdelningarna. 2000 (21(3)) pp 82-82 AllmänMedicin Rubriker: Två miljoner för år 2000 Vill din lokalförening arrangera höstmötet 2002? SFAM på Gotland Val av fullmäktige till årsmötet Socialstyrelsen rapport. Skaffa den! Läs den! SFAMs hemsida Enklare att betala medlemsavgiften. Key words: nyhetsbrev, lokalavdelningar. 0132 Lundqvist, Anders. Att skapa en fortbildningskultur. 2000 (21(3)) pp 78-79 AllmänMedicin Rubriker: Fortbildningens villkor Projekt FQ-gruppledare som "motorer" Fort-e - länsövergripande nätverk Kurser utifrån allmänläkares behov Individuella fortbildningskonton En fortbildningskultur växer fram. Key words: fortbildningskultur. 0123 Engfeldt, P. Furhoff, A. Strender, L. Lokal antagning, undervisning och forskning - Hans Åberg har byggt upp allmänmedicin på KI. 2000 (21(2)) pp 55-55 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Allmänmedicin, Hans Åberg, KI);55 Key words: allmänmedicin, Hans Åberg, KI. 0126 Tollgren, H. Larsson, J. Primärvårdsanpassad ST-utbildning i allmänmedicin. 2000 (21(2)) pp 63-63 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Primärvårdsanpassad ST-utbildning, allmänmedicin);63 Key words: primärvårdsanpassad ST-utbildning, allmänmedicin. 0127 Kimming, A. Ont i magen visade sig vara stramhet i mjukdelar. 2000 (21(2)) pp 66-66 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Mage);66 Rubriker: Bakgrund Utdrag ur kirurgläkarens anamnes Bedömning Rekommendation Sjukgymnastisk bedömning och behandling. Key words: mage. 0104 Ribacke, M. Björkelund, C. Expertgrupp i allmänmedicin. 2000 (21(1)) pp 6-6 AllmänMedicin De följande 2 textraderna motsvarar 'källan' för denna referens. 2000;21(Allmänmedicin, expertgrupp);6 Key words: allmänmedicin, expertgrupp. 0129 Wigborgh, Meta. Lindhagen, Karin. Eliasson, Gösta. Måwe, Ulf. Idéseminarium om fortbildning på Skokloster 11-12 april 2000. 2000 (21(3)) pp 72-72 AllmänMedicin Key words: Idéseminarium, fortbildning, Skokloster. 0130 "" Presentation av SFAMs styrelse. 2000 (21(3)) pp 74-74 AllmänMedicin Key words: SFAMs styrelse, presentation. 0131 Hey, Mogens. Fortbildning av/med/för allmänläkare. 2000 (21(3)) pp 75-76 AllmänMedicin Nätverket har medverkat till att en liten lättillgänglig pedagogisk handbok kommit till - "Läkaren som pedagog". Key words: fortbildning, allmänläkare. 0136 Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. 2000 (21(3)) pp 86-87 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Interaktion narkotika och antidepressiva (DRIC) B12 och försämrad neuropati (KaroLine) Xenical under graviditet (KaroLine) IgE-medierad reaktion av erytromycin (KaroLine). 0133 Bläckberg, Åsa. Tankar från en avgående ordförande SFAM södra Västerbotten. 2000 (21(3)) pp 79-80 AllmänMedicin Key words: avgående ordförande SFAM södra Västerbotten. 0137 Jaenson, Elisabeth. Vågar inte svenska allmänläkare vara personliga läkare? 2000 (21(3)) pp 90-90 AllmänMedicin Key words: allmänläkare, personliga läkare? 0138 Olsson, Björn. Från allmänmedicin till familjemedicin. 2000 (21(3)) pp 91-91 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, familjemedicin. Rubriker: Organisatorisk uppdelning Ett familjemedicinskt synsätt Varför ett nytt begrepp? - Focus på kompetensen. 0144 Ekvall Hansson, Eva. Recension. 2000 (21(3)) pp 108-108 AllmänMedicin Key words: recensioner, Yrsel - ett tvärvetenskapligt perspektiv Bergenius J, Hannertz J, Lundin A, Pehrsson K, Bagger-Sjöbäck D, Tistad M. Lund: Studentlitteratur, 2000. ISBN 91-44-00442-7. 0168 Gunnarsson, Christer. Ordf. i SFAM. 1979 ((1)) pp 1-1 SFAM-nytt Key words: SFAM. 0169 Tibblin, Gösta. Ledare, utbildningsfrågor. 1979 ((1)) pp 2-3 SFAM-nytt Rubriker: Läkarutbildningen och allmänmedicin. Grundutbildningen. Vidareutbildning. Forskning i allmänmedicin. Key words: läkarutbildning, allmänmedicin. 0170 Beling, Matts. Aktuellt inom SFAM 1979 ((1)) pp 4-5 SFAM-nytt Rubriker: Reservation mot svenska läkarsällskapets remissvar. Remissvar: "Klinisk läkemedelsvärdering". Remissvar - Utvärdera forsknings- och utbildningsverksamheten vid vårdcentralen i Dalby. Remissvar - Invandrarnas psykiska problem. Riksdagsmotion: Obligatorisk allmänmedicinsk och social utredning vid provning av invandrarärenden. Key words: remissvar. 0171 Eriksson, Magnus. Sylf spalten. 1979 ((1)) pp 5-6 SFAM-nytt Rubriker: Blivande allmänläkare i alla län - förenen Eder! Key words: allmänläkare. 0172 Johansson, Bengt. Utlåtande vid arbetssjukdom. 1979 ((1)) pp 7-8 SFAM-nytt Rubriker: Utlåtande vid arbetssjukdom. Key words: arbetssjukdom, utlåtande. 0173 Krakau, Ingvar. Reserapport från european general practice research workshop (EGPRW) vetenskapligt möte i Paris 17-18 febr. 1979. 1979 ((1)) pp 8-8 SFAM-nytt Key words: reserapport, EGPRW Paris 1979. 0174 "SFAM" Nordisk kongress i Allmänmedicin i Köpenhamn 6-9 juni 1979. 1979 ((1)) pp 9-9 SFAM-nytt Key words: Nordisk kongress i Allmänmedicin i Köpenhamn 6-9 juni 1979. 0175 "SFAM" SFAM:s Höstmöte 28-29 September 1979. 1979 ((1)) pp 10-10 SFAM-nytt Key words: SFAM:s Höstmöte 28-29 September 1979. 0176 "SFAM" Riksstämman 1979. 1979 ((1)) pp 10-11 SFAM-nytt Key words: Riksstämman 1979. 0177 "SFAM" Världskongress i Allmänmedicin i New Orleans. 1979 ((1)) pp 11-11 SFAM-nytt Key words: Världskongress i Allmänmedicin i New Orleans. 0178 Haglund, Bo. Välkomna till SFAM-möte i september! 1980 (1(1)) pp 10-10 SFAM-nytt Rubriker: Föredrag till Riksstämman 1980! Är du road av undervisning? Key words: primärvård, vårdcentraler, utbyte av erfarenheter. 0179 Gunnarsson, Christer. Styrelsenytt från SFAM. 1980 (1(2-3)) pp 15-15 SFAM-nytt Under våren och försommaren har styrelsen diskuterat den kommande allmänmedicinska utbildningen såsom den planerats inom AGA. Key words: utbildning, remissvar, klinisk prövning av läkemedel, synundersökning vid fyraårskontroll, handhavande av cellgifter. 0180 Haglund, Bo. Riksstämma 1980 Allmänmedicinsektionen, fria föredrag, lördagen den 6 december. 1979 (1(2-3)) pp 30-30 SFAM-nytt Slutsatser som kan dras av arbete med Riksstämman hitintills är att flera allmänläkare har dålig disiplin, fortfarande i juli kom preliminäranmälningar som skulle ha varit inne 15 maj. Att mycket förändringsarbete pågår på vårdcentraler runt om i Sverige och att många är villiga att dela med sig av erfarenheter. Att vi behöver mer tid för allmänmedicinsektionen för 1981 års Riksstämma. Key words: Riksstämma, allmänmedicin, 1980. 0181 Krakau, Ingvar. Rapport från SFAM:s årsmötesförhandlingar den 6 december 1980, Stockholm. 1981 (2(1)) pp 2-2 SFAM-nytt Key words: kommande läkarutbildning, analys av ämnesområde. 0182 Gunnarsson, Christer. Basdata för ledning och analys av vårdcentralens verksamhet. 1981 (2(2)) pp 22-22 SFAM-nytt Key words: basdata, analys, vårdcentralens verksamhet. 0183 Thorell, Birger. SFAM:s styrelse önskar kontakt med medlemmar ute i landet. 1981 (2(2)) pp 22-22 SFAM-nytt Key words: läkemedelsinformation, allmänläkare. 0184 "SFAM" Program för SFAM:s höstmöte i Västerås/Eskilstuna 17-19 sept. 1981. 1981 (2(3)) pp 62-63 SFAM-nytt Key words: egenvård. 0185 "SFAM" Primärvårdsfond - en stimulans för primärvårdsforskning i Sverige. 1981 (2(4)) pp 109-110 SFAM-nytt Socialdepartementet har genom en arbetsgrupp sett över primärvårdsforskningen i Sverige. I en referensgrupp till arbetsgruppen har även Svensk Förening för Allmänmedicin varit representerad. SFAM har sett som sin uppgift att värna om "öronmärkta" medel för primärvårdsforskning. Detta kan ske genom inrättandet av en primärvårdsfond analogt med Arbetarskyddsfonden. SFAMN:s kommentarer återges nedan i sin helhet. Key words: primärvårdsfond, primärvårdsforskning, stimulans. 0186 Sjönell, Göran. Rundbrev till lokalombud. 1981 (2(4)) pp 111-111 SFAM-nytt I ett upprop presenterades i nummer 3 av SFAM-nytt nödvändigheten av en bättre förankring ute i de lokala organisationerna. Ett tiotal sådana har hört av sig och dessa har tillställts följande brev. Rubriker: FV-utbildning Efterutbildning Registrering och efterutbildning. Key words: SFAM, rundbrev, lokalombud. 0187 "SFAM" Bidrag till den 3:e nordiska kongressen i allmänmedicin i Finland 1983. 1981 (2(4)) pp 117-117 SFAM-nytt Key wors: 3:e nordiska kongressen i allmänmedicin i Finland 1983. 0188 "SFAM" 3:e Nordiska kongressen i Allmänmedicin Tammerfors 15-18.6 1983. 1982 (3(4-5)) pp 186-186 SFAM-nytt Key words: Epidemiologi, kroniska sjukdomar, infektionssjukdomar, utbildning, miljömedicin, medikamentell terapi, primärvårdens administration, geriatri, forskningsmetoder i primärvården, praksisanalys, hälsoplanering. 0189 "SFAM" Konferens angående systemvetenskap inom hälso- och sjukvården i München 16-20 juli 1984. 1983 (4(3)) pp 97-97 SFAM-nytt Key words: systemvetenskap, hälso- och sjukvård. 0190 Jensen, Nils Christian. Föräldrars behandling av symptomet feber hos barn. 1984 (5(5)) pp 204-205 AllmänMedicin På en barnakutmottagning lämnade föräldrar till barn med feber som ett naturligt led i anamnesupptagningen, upplysning om deras behandling av symtomet feber och informationskällan för denna egenvård. 90% av barnen blev behandlade i hemmet, huvudparten (83%) med antipyretika. Muntlig rådgivning från hälso- och sjukvården var den dominerande informationskällan. Key words: infektioner, feber, egenvård. 0191 "AM" 4:e Nordiska Kongressen i Allmänmedicin, Lund-Dalby. 1984 (5(5)) pp 194-196 AllmänMedicin Key words: primärvårdens utveckling i Finland, datorer i primärvård, äldreomsorg i primärvård, posters och fria föredrag. 0192 "AM" VIII Nordiska kongressen i socialmedicin 5-7.6 1985 i Finland. 1985 (6(1)) pp 6-6 AllmänMedicin Key words: nordisk forskning, frågeställningar, resultat. 0193 Mattsson, Bengt. Kongressrapport II:a svenska Balintmötet Umeå, februari 1984. 1985 (6(2)) pp 84-84 AllmänMedicin Rubriker: Urval av deltagare Kontrakt/gruppstorlek Avslutande kommentar Key words: balintgrupper, kongressrapport. 0194 Widäng, Kennet. Kongsvold-seminariet - norsk allmänmedicin lever. 1985 (6(4)) pp 206-207 AllmänMedicin Key words: kongressrapporter, allmänmedicin, Norge. 0195 "AM" 5:e Nordiska Kongressen i Allmänmedicin, Reykjavik 13-17 juni 1987. 1987 (8(1)) pp 25-26 AllmänMedicin Key words: förebyggande arbete, individ, familj, samhälle. 0196 Hervius, Ingvar. Kongressrapport från regionsmötet i allmänmedicin för Kalmar, Östergötlands och Jönköpings län den 19 september 1986 på Hasselö. 1987 (8(2)) pp 99-100 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, hälsovård, sjukvård, friskvårdssatsningar, hemsjukvård, onda ryggar. 0197 Ribacke, Mats. Ordföranden har ordet. 1989 (10(3)) pp 102-102 AllmänMedicin Key words: specialistexamen, stiftelsen, SFAM. 0198 Lundqvist, Gunnar. Allmänläkare och BVC. 1989 (10(4)) pp 146-146 AllmänMedicin Key words: allmänläkare, BVC. 0199 Ribacke, Mats. Nytt från SFAM. 1990 (11(3)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: medlemmar, utbildning, efterutbildningsfrågor, föreningsmöten. 0200 Norrby, Kaj. Vi har bildat SFAM-Z. 1991 (12(4)) pp 142-142 AllmänMedicin Key words: Jämtland, SFAM, SFAM-Z. 0201 Ribacke, Mats. SFAM Gävleborg. 1992 (13(1)) pp 7-8 AllmänMedicin Key words: gästföreläsare, stipendier, det fortsatta arbetet. 0202 Ribacke, Mats. Nytt från SFAM. 1992 (13(3)) pp 97-97 AllmänMedicin Key words: SFAM, samarbete, barnläkarna, ministeruppvaktning, kvalitet. 0203 Ribacke, Mats. Kvalitetssäkring i allmänmedicin via kvalitetsindikatorer. 1992 (13(6)) pp 241-243 AllmänMedicin Key words: kvalitetssäkring, allmänmedicin, kvalitetsindikatorer, förslag, arbetsbruppen. 0204 "AM" Kanslifunktion i SFAM. 1993 (14(4)) pp 161-161 AllmänMedicin Key words: kanslifunktion, SFAM. 0205 Håkansson, Anders. Lindholm, Lars. Andersson, Dan. Hagander, Barbro. Nerbrand, Christina. Svärdsudd, Kurt. Törnqvist, Mårten. Kurser för omskolning till husläkare. 1994 (15(2)) pp 73-73 AllmänMedicin Key words: kurser, omskolning, husläkare. 0206 André, Malin. SFAMs första initiativseminarium. 1994 (15(6)) pp 265-265 AllmänMedicin Key words: SFAM, initiativseminarium. 0207 "AM" SFAMs styrelse och medhjälpare. 1995 (16(1)) pp 7-7 AllmänMedicin Key words: presentation av SFAMs styrelse, medhjälpare. 0208 "AM" Presentation av SFAMs kvalitetsgrupp - SFAM.Q. 1995 (16(2)) pp 57-59 AllmänMedicin Key words: SFAMs kvalitetsgrupp, SFAM.Q. 0209 Andersson, Dan. Vem blir professor i allmänmedicin i Lund/Dalby? 1995 (16(2)) pp 62-62 AllmänMedicin Key words: professor, allmänmedicin, Lund/Dalby. 0210 Ribacke, Mats. Primärvården som arbetsmiljö. 1995 (16(3)) pp 138-138 AllmänMedicin Key words: primärvård, arbetsmiljö. 0211 "SFAM.dok." SFAM.dok vill göra datoranvändingen bättre. 1995 (16(4)) pp 161-164 AllmänMedicin SFAM har länge ansett data- och klassifikationsfrågor vara viktiga för uppföljning av allmänmedicins verksamhet och sedan flera år arbetar man med dem i en speciell arbetsgrupp. Arbetsgruppen kallas numera SFAM.dok, där "dok" står för "data och klassifikation". Key words: SFAM, bättre datoranvänding. 0212 Olsson, Björn. Wiborgh, Meta. SFAMs arbetsgrupp för demokratifrågor. 1995 (16(5)) pp 238-238 AllmänMedicin Key words: SFAM, arbetsgrupp, demokratifrågor. 0213 Lindborg, Margareta. SFAMs styrelse och medhjälpare. 1996 (17(1)) pp 11-12 AllmänMedicin Key words: SFAMs styrelse, medhjälpare. 0214 Bengtsson, Calle. Pedagogiskt pris till Cecilia Björkelund. 1996 (17(1)) pp 12-12 AllmänMedicin Key words: pedagogiskt pris, Cecilia Björkelund. 0215 Måve, Ulf. Kompetensförsäkring. 1996 (17(2)) pp 71-71 AllmänMedicin Key words: HJUL-gruppen, kompetensförsäkring. 0216 Mattsson, Bengt. Det lönar sig att skriva i AllmänMedicin. 1996 (17(4)) pp 174-174 AllmänMedicin Key words: Allmänmedicin, artiklar. 0217 Sjönell, Göran. WONCA Stockholm Tack till arrangörerna. 1996 (17(4)) pp 179-179 AllmänMedicin Key words: WONCA Stockholm. 0218 Sjönell, Göran. Svar till forskningshandledare Dan Andersson, Örebro. 1996 (17(4)) pp 195-195 AllmänMedicin Key words: hjärtkärlsjukdom, lipider, simvastin. 0219 "AM" SFAMs styrelse och medhjälpare. 1997 (18(1)) pp 9-9 AllmänMedicin Key words: SFAMs styrelse, medhjälpare. 0220 Carlsson, Björn. Porträtt av sjukvården - del 2. 1997 (18(4)) pp 171-171 AllmänMedicin Key words: Porträtt av sjukvården - del 2. 0221 Lundberg, Margareta. Recensioner. 1982 (3(2)) pp 86-86 SFAM-nytt Key words: recension, Ut med forskningen! En debattbok om forskningsinformation. 0222 Malmberg, Britt-Gerd. Recensioner. 1982 (2(3)) pp 86-86 SFAM-nytt Key words: recensioner, Forskning i allmänmedicin. 0223 Hultsten, Kjell. Recensioner. 1983 (4(2)) pp 85-85 AllmänMedicin Key words: recensioner, Patient, Elsa Bolin, Christina Skogsberg, ISBN 91-27-50066-7. 0224 Romelsjö, Anders. Recensioner. 1983 (4(4)) pp 180-180 AllmänMedicin Key words: recensioner, Vård på lika villkor Socialstyrelsen. 0225 Romelsjö, Anders. Recensioner. 1983 (4(4)) pp 182-182 AllmänMedicin Key words: recensioner, Beroendeframkallande medel. Materialkatalog. Socialstyrelsen. PM 30/83. 56 sidor. 0226 Romelsjö, Anders. Recensioner. 1983 (4(4)) pp 182-182 AllmänMedicin Key words: recensioner, Genomgång av statistik inom området beroendeframkallande medel Socialstyrelsen. Primärvården i Olofström, Utvecklingsenheten för primärvård i Blekinge. 0227 Hegardt, Gunilla. Recensioner. 1983 (4(5)) pp 222-222 AllmänMedicin Key words: recensioner, Allmänläkarboken 2. Förlag Studentlitteratur. 339 sidor. 1983. 0228 Haglund, Bo. Recensioner. 1983 (4(6)) pp 6 AllmänMedicin Key words: recensioner, Socialmedicinska institutionens skriftserie samt Landstingets hälsovårds rapportserie. 0229 Haglund, Bo. Recensioner. 1983 (4(6)) pp 284-284 AllmänMedicin Key words: recensioner, Drogförebyggande verksamhet. 0230 Axelsson, Pia. Recensioner. 1983 (4(6)) pp 285-285 AllmänMedicin Key words: recensioner, Statistik gör det möjligt för forskare att se både bakåt och framåt i tiden. 0231 Nicolausson, Ulf. Recensioner. 1983 (4(6)) pp 286-286 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nej till GT-prov i hälsokontroller. 0232 Hallgren, C G. Recensioner. 1984 (5(1)) pp 46-46 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nordisk läkemedelsstatistik 1979-1980 andra upplagan. 0233 Bäckström, Kerstin. Recensioner. 1984 (5(2)) pp 84-84 AllmänMedicin Key words: recensioner, En bok utan pekpinnar. LIC-Förlag. 0234 Haglund, Bo. Recensioner. 1984 (5(2)) pp 85-85 AllmänMedicin Key words: recensioner, Den förunderliga vetenskapen. Studentlitteratur 1983, 96 sidor. 0235 Haglund, Margareta. Ellemark, Ulf. Recensioner. 1984 (5(4)) pp 181-182 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i arbetet med att minska tobaksskadorna. 0236 Tibblin, Gösta. Recensioner. 1984 (5(4)) pp 182-182 AllmänMedicin Key words: recensioner, Allmänmedicinens ABC. Studentlitteratur, 1983. 0237 Lyckéus, Carin. Recensioner. 1984 (5(4)) pp 182-182 AllmänMedicin Key words: recensioner, Barnsjukvård 1970-81. 0238 Ericsson, Anders. Recensioner. 1984 (5(6)) pp 277-277 AllmänMedicin Key words: recensioner, Missbildningsregistret - viktig kontrollmöjlighet. 0239 William-Olsson, Margareta. Svanborg, Alvar. Recensioner. 1984 (5(6)) pp 278-278 AllmänMedicin Key words: recensioner, Gammal eller ung på äldre dag ...? 0240 Rören, Ove. Recensioner. 1984 (5(6)) pp 278-278 AllmänMedicin Key words: recensioner, Gravt utvecklingsstörda kräver ökade resurser. 0241 Wedin, Marianne. Recensioner. 1984 (5(6)) pp 278-278 AllmänMedicin Key words: recensioner, Stort behov av föräldrautbildning. 0242 Stenberg, Tage. Recensioner. 1985 (6(1)) pp 35-35 AllmänMedicin Key words: recensioner, Invandrarnas läkarkontakter. 0243 Rudebeck, Carl Edvard. Recensioner. 1985 (6(1)) pp 36-36 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ny internationell allmänmedicinsk tidskrift. 0244 "Osignerad" Recensioner 1985 (6(1)) pp 36-36 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nya siffror visar: Alkoholpolitiken har effekt. 0245 Lindvall, Ingrid. Recensioner. 1985 (6(1)) pp 38-38 AllmänMedicin Key words: recensioner, Jordbrukspolitiken måste bidra till folkhälsan. 0246 Haglund, Margareta. Ellemark, Ulf. Recensioner. 1985 (6(1)) pp 38-38 AllmänMedicin Key words: recensioner, Rökning på jobbet. 0247 Haglund, Bo. Recensioner. 1985 (6(2)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: recensioner, The use of computers in General Practice. John Preece, Edingburgh, Churchill Livinstone 1983. 0248 Haglund, Margareta. Recensioner. 1985 (6(2)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ny broschyr om rökfria miljöer. 0249 Malker, Birgitta. Recensioner. 1982 (6(2)) pp 93-93 AllmänMedicin Key words: recensioner, Cancer i Sverige Göteborg "ofarligaste" storstaden. 0250 Hegardt, Gunilla. Recensioner. 1985 (6(2)) pp 94-94 AllmänMedicin Key words: recensioner, Tema Kvinnosykdommer. Helge Jenssen och Åsa Rytter Evensen. Universitetsforlaget, Oslo 1984. 0251 Hegardt, Gunilla. Recensioner. 1985 (6(3)) pp 146-148 AllmänMedicin Key words: recensioner, Vidareutbildning för allmänläkare på video. 0252 Halldin, Jan. Recensioner. 1985 (6(3)) pp 148-150 AllmänMedicin Key words: recensioner, Alkoholism - en behandlingsbar familjesjukdom. Lehmann O, Lundberg H, Stockenström R. Promedicis Stockholm 1984. 0253 Haglund, Gustav. Recensioner. 1985 (6(3)) pp 150-150 AllmänMedicin Key words: recensioner, Distriktsläkarhandboken. 0254 Nörle, Gudrun. Recensioner. 1985 (6(3)) pp 150-150 AllmänMedicin Key words: recensioner, Äldre människor storkonsumenter av läkemedel. 0255 Larsson, Sten. Sköld, Marja-Lena. Recensioner. 1985 (6(4)) pp 210-210 AllmänMedicin Key words: recensioner, Skälig misstanke ett fall av misstänkt incest. Anna-Lena Gill-Wettergren, Peter Edvard Gill, Studentlitteratur ISBN 91-44-22431-1. 0256 Svahn, Iba. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 257-257 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ny bok om incest. 0257 Svahn, Iba. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 257-259 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sexuella övergrepp mot barn. 0258 Larsson, Sten. Sköld, Marja-Lena. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 259-259 AllmänMedicin Key words: recensioner, "Skälig misstanke?", ett fall av misstänkt incest. Anna-Lena Gill-Wettergren, Peter Edvard Gill. Studentlitteratur ISBN 91-44-22431-1 0259 Halldin, Jan. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 259-259 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lokalt arbete mot läkemedelsmissbruk. 0260 "Osignerad" Recensioner. 1985 (6(5)) pp 261-261 AllmänMedicin Key words: recensioner, Antalet aborter fortsätter att sjunka. 0261 Haglund, Gustav. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 261-261 AllmänMedicin Key words: recensioner, Gerontologi. Läran om det friska åldrandet. Jan Helander (ed). Tredje upplagan Almqvist & Wiksell. Stockholm 1984. ISBN 91-20-06632-7. 0262 Sundmark, Bo. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 261-262 AllmänMedicin Key words: recensioner, Medicinsk rehabilitering. 0263 Haglund, Gustav. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 262-262 AllmänMedicin Key words: recensioner, Social service. Vårdkunskap. Siv Busin, Britt-Marie Eriksson, Eivor Fransson, Leif Svenström. Natur och Kultur 1984 ISBN 91-27-50086-1 0264 Hultsten, Kjell. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 262-263 AllmänMedicin Key words: recensioner, "Vad är demens?" Lotta Terner och Ingrid Morejohn Studentlitteratur ISBN 91-44-23021 0265 Hollo, Annelie. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 263-263 AllmänMedicin Key words: recensioner, Var och en måste själv få avgöra om hon vill dö i det egna hemmet. 0266 Söderström, Ulla. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 263-263 AllmänMedicin Key words: recensioner, "Kampen om kroppen" Charlotte Buhl, Universitetsforlaget AS, Oslo 1985. 0267 Hultsten, Kjell. Recensioner. 1985 (6(5)) pp 263-266 AllmänMedicin Key words: recensioner, Smärta och andra symtom hos cancerpatienten - diagnos och behandling. Allmänserien, Norsk selskab for almen-medisin. Lund: Studentlitteratur 1984. ISBN 91-44-21061-2. 0268 Sundberg, Hans. Recensioner. 1985 (6(6)) pp 322-322 AllmänMedicin Key words: recensioner, Kvicksilver i amalgam. 0269 Eklundh, Bengt. Recensioner. 1985 (6(6)) pp 322-322 AllmänMedicin Key words: recensioner, Socialstyrelsen publicerar WHO-rapport om kärnvapenkrig. 0270 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Många hörselskadade utvecklingsstörda lever än idag i en total social isolering. 0271 Haglund, Margareta. Recensioner. 1986 (7(2)) pp 88-90 AllmänMedicin Key words: recensioner, Rökningen måste minska även bland kvinnor. 0272 Lindqvist, Rune. Recensioner. 1986 (7(2)) pp 90-90 AllmänMedicin Key words: recensioner, Historia - kan det vara nå´t? 0273 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(2)) pp 90-94 AllmänMedicin Key words: Obetydlig minskning av alkoholförsäljningen. 0274 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(2)) pp 94-94 AllmänMedicin Key words: recensioner, Måltidsordning på sjukhus måste utgå från patientens behov. Allmänna råd från socialstyrelsen 185:11 0275 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(2)) pp 94-94 AllmänMedicin Key words: recensioner, Astma vanligaste lungsjukdomen bland barn... men de flesta blir symtomfria som vuxna. 0276 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(2)) pp 94-94 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nytt gymnasiematerial kring droger hjälper eleverna att våga säga nej. 0277 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(6)) pp 283-283 AllmänMedicin Key words: recensioner, Bättre tänder hos barn ger plats åt fler vuxna i folktandvården. 0278 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(6)) pp 284-285 AllmänMedicin Key words: recensioner, Malignt melanom den cancerform som ökar mest. 0279 Haglund, Margareta. Recensioner. 1986 (7(6)) pp 285-285 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ungdomar förebild - medelålders röker mest. 0280 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(6)) pp 285-286 AllmänMedicin Key words: recensioner, Unik undersökning av äldre och handikappade på institutioner. 0281 Lynöe, Nils. Recensioner. 1986 (7(6)) pp 286-286 AllmänMedicin Key words: recensioner, Recension av NLV-kurs i ÖNH-sjuk-domar. 0282 "Osignerad" Recensioner. 1986 (7(6)) pp 286-286 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nytt vårdprogram från socialstyrelsen. 0283 Hermansson, Ingemar. Recensioner. 1986 (7(6)) pp 286-286 AllmänMedicin Key words: recensioner, Efterskrift Konflikten i Syd-Jemen. 0284 "Osignerad" Recensioner. 1987 (8(2)) pp 102-102 AllmänMedicin Key words: recensioner, Fosterdiagnostik - ny bok från socialstyrelsen. 0285 Hegardt, Gunilla. Recensioner. 1987 (8(2)) pp 102-102 AllmänMedicin Key words: recensioner, Mor och Amor. Tone S Borchgrevink, Mildred E Valvik. Universitetsforlaget, 1986. 0286 "Osignerad" Recensioner. 1987 (8(2)) pp 102-102 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nytt utskick av Haschboken till 110.000 tonårsfamiljer. Socialstyrelsen. 0287 "Osignerad" Recensioner. 1988 (9(2)) pp 68-68 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ska forskning vara nyttig? Socialstyrelsen. 0288 Eriksson, Carl-Gunnar. Recensioner. 1988 (9(2)) pp 70-70 AllmänMedicin Key words: recensioner, Egenvård i teori och praktik - en samhällsmedicinsk utvärdering. Studentlitteratur, 1985. 0289 Johansson, Sven-Olof. Recensioner. 1989 (10(2)) pp 70-70 AllmänMedicin Key words: recensioner, Helhetsvård i livets slutskede. Sven-Olof Brattgård, Bengt Johansson. Studentlitteratur Lund 1987. 0290 Johansson, Sven-Olof. Recensioner. 1989 (10(2)) pp 94-94 AllmänMedicin Key words: recensioner, Engberg, M. Långvårdsboken - lärobok om äldreomsorg i öppen och sluten vård. Marianne Engberg. Studentlitteratur Lund 1987. 0291 Håkansson, Anders. Recensioner. 1989 (10(3)) pp 134-134 AllmänMedicin Key words: recensioner, Akuta förgiftningar. Werner B, Persson H, Kullin P. Nordstedts Förlag AB, 1988. 0291 Håkansson, Anders. Recensioner. 1989 (10(3)) pp 134-134 AllmänMedicin Key words: recensioner, Akuta förgiftningar. Werner B, Persson H, Kullin P. Nordstedts Förlag AB, 1988. 0292 Livell, Erland. Recensioner. 1989 (10(3)) pp 134-134 AllmänMedicin Key words: recensioner, Arytmier - diagnostik och behandling. Björkman L. Nordstedts Förlag AB 1988. 0293 Peterson, Christer. Recensioner. 1989 (10(4)) pp 175-177 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hälsa och stress - stress och sjukdom. Dotevall G, Dotevall S. Almqvist och Wiksell 0294 Olsson, Peter. Recensioner. 1989 (10(4)) pp 175-175 AllmänMedicin Key words: recensioner, Spelet om hälsan - Nya spelregler.Landtblom A-M. ABF, Luleå 1988. 0295 Olsson, Peter. Recensioner. 1990 (11(1)) pp 41-42 AllmänMedicin Key words: recensioner, Forskning i nordisk allmenmedisin. Almind G. Bruusgaard D. Bentzen N. Hovelius B. (Red) Universitetsforlaget AS 1988 ISBN 82-00-03490-9 0296 Håkansson, Anders. Recensioner. 1990, (11(1)) pp 42-42 AllmänMedicin Key words: recensioner, Akutmedicin. Georg Matell. Hans Reichard. Studentlitteratur, 1988. ISBN 91-44-05376-2 0297 Zacrisson, Ann-Britt. Recensioner. 1990 (11(1)) pp 42-42 AllmänMedicin Key words: recensioner, Brännskador. Carl-Evert Jonsson. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm. 0298 Håkansson, Anders. Recensioner. 1990 (11(1)) pp 35-35 AllmänMedicin Key words: recensioner, Börn i sundhedsvaesenet - om organisation af den sundhedsmaessige indsats i sygehusvaesen og primaer sektor. Thune Jacobsen E. DSI-Rapport ISBN 87-7488-2597 0299 Andersson, Dan. Recensioner. 1990 (11(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Allmänmedicin. Tibblin G. Haglund G. Almqvist & Wiksell, 1989. 0300 Olsson, Peter. Recensioner. 1990 (11(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Jourläkarboken.Björgell P. Björgell A . Studentlitteratur 1987 ISBN 91-44-20491-4 0301 Andersson, Ingemar. Recensioner. 1990 (11(3)) pp 131-131 AllmänMedicin Key words: recensioner, Smerter og smertebehandling. Andersen HB. Erikson J. Hauberg Johansen S. Munksgaard, Köpenhamn 1989 ISBN 87-16-06671-5 0302 Ekdahl, Charlotte. Recensioner. 1990 (11(3)) pp 131-131 AllmänMedicin Key words: recensioner, Medicinsk rehabilitering. Höök O. Almqvist & Wiksell, 1988 0303 Petersson, Christer. Recensioner. 1990 (11(3)) pp 132-132 AllmänMedicin Key words: recensioner, Psychological problems in general practice. Christer Petersson. Markus A-C. Murray Parkes C. Tomson P. Johnston M. Oxford Medical Publications 0304 Håkansson, Anders. Recensioner. 1990 (3(3)) pp 132-132 AllmänMedicin Key words: recensioner, Miljöboken. Sjöberg C. Thunberg B. Esselte Studium 1989 ISBN 91-24-35607-7 0305 Cars, Håkan. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 172-172 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lööf-Johansson, M. Hälsoarbete. Esselte Studium 1989 ISBN 91-24-35662-X 0306 Håkansson, Anders. Recensioner 1990 (11(4)) pp 172-172 AllmänMedicin Key words: recensioner, Schoultz von B. Gynekologi i öppenvård. Nordstedts Förlag AB 1989 ISBN 91-20-09009-9 0307 Ahlzén, Eva. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 174-174 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sundström-Feigenberg K. När livet var som bäst - kvinnor i Sundbyberg berättar om samlevnad, arbete och barn. Studentlitteratur 1987 ISBN 91-44-27791-1 0308 Eriksson, Ulf L. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 174-175 AllmänMedicin Key words: recensioner, Backman J. Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Studentlitteratur 1985. ISBN 91-44-21801-X 0309 Håkansson, Anders. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 175-175 AllmänMedicin Key words: recensioner, MacFarlane A, Sefi S, Corderio M. Child Health: The screening Tests. Oxford University Press, 1989 ISBN 0-19-261768-0 0310 Olsson, Peter. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 175-176 AllmänMedicin Key words: recensioner, Dahlbom-Hall B. Lära läkare leda. Natur och Kultur 1989. ISBN 91-27-02173-4 0311 André, Malin. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 176-176 AllmänMedicin Key words: recensioner, Wallenberg, J. Förnyat arbetsliv. Om personalinflytande i offentlig sektor. Studentlitteratur, 1989. 0312 Olsson, Peter. Recensioner. 1990 (11(4)) pp 176-176 AllmänMedicin Key words: recensioner, Köhler L. Folkhälsovetenskap - ett nordiskt perspektiv. Nordiska Hälsovårdshögskolan 1989. 0313 Dahl, Göran. Recensioner. 1990 (11(5)) pp 220-220 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nordén, Å. Alkohol som sjukdomsorsak. Almqvist & Wiksell 1988 ISBN 91 20 06688 0 0314 Mattsson, Bengt. Recensioner. 1990 (11(5)) pp 220-220 AllmänMedicin Key words: recensioner, Cullberg, J. Dynamisk psykiatri. Natur och Kultur 1988 ISBN 91 27 01983 7 0315 Petersson, Christer. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 254-254 AllmänMedicin Key words: recensioner, Armstrong D. Calnan M. Grace J. Research methods for general practitioners. Oxford Medical Publications 1990 ISBN 0-19-261822-9 0316 Nordling, Bengt. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 256-256 AllmänMedicin Key words: recensioner, Alho A. Benum P. Langeland N. Skadekirurgi. Universitetsforlaget, 1990 ISBN 82-00-43092-8 0317 Jokumsen, Johannes. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 256-256 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ihse U. Sjödahl R. Bodemar G. Gastrointestinal diagnostik - en symtombaserad lärobok. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 30801 9 0318 Håkansson, Anders. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 258-258 AllmänMedicin Key words: recensioner, Aquilonius S-M. Fagius J (Red) Neurologi. Nordstedts Förlag AB, 1989 ISBN 91-20-06694-5 0319 Jönsson, Rolf G. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 258-258 AllmänMedicin Key words: recensioner, Fagrell B (Red) Lärobok i medicinsk angiologi. Studentlitteratur 1989 ISBN 91-44-25141-6 0320 Mölstad, C M. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 258-258 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hulter-Åsberg K. ADL-trappan. Studentlitteratur 1989 ISBN 91-44-28641-4 0321 Englund, Lars. Recensioner. 1990 (11(6)) pp 260-260 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lewit K. Manipulationsbehandling vid rehabilitering av rörelseapparaten. Studentlitteratur 1990 ISBN 91-44-24641-2 0322 Håkansson, Anders. Recensioner. 1991 (12(1)) pp 34-34 AllmänMedicin Key words: recensioner, A textbook of Family Medicine. Ian R McWhinney. Oxford University Press. 0323 Beckman, Anders. Recensioner 1991 (12(1)) pp 34-34 AllmänMedicin Key words: recensioner, Julie är död. Karsten Holm. Almqvist & Wiksell Läromedel AB 1990 ISBN saknas. 0324 Björkelund, Cecilia. Recensioner. 1991 (12(1)) pp 36-36 AllmänMedicin Key words: recensioner, Klinisk näringslära - kost vid sjukdom. IB Hessov. Lars Ovesen. Esselte Studium 1990 ISBN 91 24 35039 7S 0325 Olsson, Peter. Recensioner. 1991 (12(1)) pp 36-36 AllmänMedicin Key words: recensioner, Catrine och rättvisan. Hanna Olsson. Carlson Bokförlag ISBN 91 7983513 0326 Löfgreen, Inger. Svartling, Margareta. Recensioner. 1991 (12(1)) pp 36-37 AllmänMedicin Key words: recensioner, Den ofödda människan. Hugo Lagercrantz. Nordstedts förlag 1989 ISBN 91-1-883782-4 0327 Nerbrand, Christina. Recensioner. 1991 (12(2)) pp 87-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Women´s problems in general practice. An McPherson Oxford University Press 1988 0328 Nordling, Bengt. Recensioner. 1991 (12(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, draetsmedicin for almen praksis. Arkiv for praktisk laegegering Köpenhamn 1989 ISSN 09 01 0483 0329 Petersson, Christer. Recensioner. 1991 (12(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Urologi. Lars G Collste. Almqvist & Wiksell ISBN 91 20 09022 6 0330 Nordén, Åke. Recensioner. 1991 (12(4)) pp 183-184 AllmänMedicin Key words: recensioner, Urogenitala infektioner, - diagnostik, terapi och prevention inom allmänmedicin. Birgitta Hovelius. Torsten Sandberg. Astra Läkemedel AB 1989. 0331 Källkvist, Anna. Recensioner. 1991 (12(4)) pp 184-184 AllmänMedicin Key words: recensioner, Sexuella övergrepp mot barn. ISBN 91 630 0051 2 0332 Björkelund, Cecilia. Recensioner. 1991 (12(4)) pp 184-184 AllmänMedicin Key words: recensioner, Epidemiology in general practice. David Morell. Oxford Medical Publication 1988 ISBN 019 261603 X 0333 Nordling, Bengt. Recensioner. 1991 (12(5)) pp 228-228 AllmänMedicin Key words: recensioner, Döende patienter og deres pårörende. Arkiv for praktisk laegegerning 1986. 0334 Nordling, Bengt. Recensioner. 1991 (12(5)) pp 230-230 AllmänMedicin Key words: recensioner, Praktisk geronto-psykiatri. Nils CHR Gulman. Hans Reitzel Forlag 1990 ISBN 87 412 3271 2 0335 Björkelund, Cecilia. Recensioner. 1991 (12(5)) pp 230-230 AllmänMedicin Key words: recensioner, Forskningsveiledning. Even Laerum. Per Fugelli. Universitetsförlagets metodebibliotek, Universitetsforlaget AS 1990 ISBN 82 00 21029 0336 Cars, Håkan. Recensioner. 1991 (12(5)) pp 231-231 AllmänMedicin Key words: recensioner, Helseopplysning i praksis "Forfriskningsboka". Johnny Mjell. Bård Natvig. Olav Thorsen. Odd Winge. Allmenpraktikerserien 1990. 0337 Werner, Bo. Recensioner. 1991 (12(5)) pp 231-231 AllmänMedicin Key words: recensioner, Paediatric problems in general practice. Michael Modell. Robert Boyd. Oxford Medical Publications 1988, Oxford General Practice Series 13. 0338 Nordling, Bengt. Recensioner. 1991 (12(5)) pp 232-232 AllmänMedicin Key words: recensioner, Egenomsorg. Arkiv for praktisk laegegerning 1988 ISSN 09 01 0483 0339 Larsson, Ulla-Britt. Zackrisson, Ann-Britt. Recensioner 1991 (12(5)) pp 232-232 AllmänMedicin Key words: recensioner, Katastrofmedicin. Inger Degervik. Lise-Lotte Nord. Almqvist & Wiksell 1990 ISBN 91 21 19471 9 0340 Petersson, Kerstin. Recensioner. 1991 (12(6)) pp 276-276 AllmänMedicin Key words: recensioner, Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. Bertil Carlsson. Almqvist & Wiksell. 0341 Nordling, Bengt. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 36-36 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hamm H. Allgemeinmedicin. Thieme Verlag 1988 4:e uppl. ISBN 3 13 566003 6 0342 Eriksson, Carl-Gunnar. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 36-38 AllmänMedicin Key words: recensioner, Bruhn JG. Naturliga läkemedel. Apotekarsocieteten förlag 1990 ISBN 91 86274317 0343 Håkansson, Anders. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 38-38 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hallén O, Anniko M (red). Öron-, näs- och halssjukdomar. Almqvist & Wiksell 1991 ISBN 91 20 09014 5 0344 Olsson, Peter. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 38-38 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nordbring F. Antibiotika och kemoterapi. Almqvist & Wiksell ISBN 91 20 09040 4 0345 Olofsson, Christer. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 39-39 AllmänMedicin Key words: recensioner, Jacobsen D, Kjeldsen SE, Wickström E. Akutte forgiftninger - en veileder. Universitetsforlaget 1989 ISBN 82 00 43046 4 0346 Nordling, Bengt. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 39-39 AllmänMedicin Key words: recensioner, Den normale aldring - Del 1 och 2. Arkiv for praktisk laegegerning 1986. 0347 André, Malin. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 40-40 AllmänMedicin Key words: recensioner, Gabriellii B, Leissner U, Lysell E, Westerlund A. Decentralisering hela vägen - att förändra en sjukvårdsorganisation. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 30321 1 0348 Jönsson, Rolf G. Recensioner. 1992 (13(1)) pp 40-40 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lindskog B I (red). Företagshälsovård. Studentlitteratur 1990 ISBN 91 44 27392 4 0349 Mattsson, Bengt. Recensioner. 1992 (13(2)) pp 86-86 AllmänMedicin Key words: recensioner, Kroppen som fysik - kroppen som jag. Kristina Meurle-Hallberg. Åsa Gunnérius. Dfr-rapport 190:1 ISBN 91 87156 46 6 0350 Wahlberg, Gustaf. Recensioner. 1992 (13(2)) pp 87-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Lipidhandbok - Tumregler för att behandla blodfetter. Modena Offset AB 1991 0351 Falkenberg, Melcher. Recensioner 1992 (13(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Thyroid Disease The facts. Bayliss Ris Tunbridge WMG. Oxford University Press 1991 ISBN 0 19 262103 3 0352 Ribacke, Mats. Recensioner. 1992 (13(2)) pp 88-88 AllmänMedicin Key words: recensioner, Geriatric problems in general practice. GK Wilcock. Jam Gray. JM Longmore. Oxford University Press 1991 ISBN 0 19 261790 7 0353 Lorentzson, Sture. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 145-145 AllmänMedicin Key words: recensioner, Diagnostik af lungesygdomme i almen praksis. Allmänpraktik Danmark, Primärvård Sverige, Spirometri, PEF, Cost-Benefit. DSI-Rapport 90.10. 0354 Elvingsson, Ingalill. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 146-146 AllmänMedicin Key words: recensioner, Tonnessen T I. Smärta och andra symtom hos cancerpatienten - diagnos och behandling. Studentlitteratur 1991 ISBN 91 44 21062 0 0355 Kjellsson, Per Olof. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 146-146 AllmänMedicin Key words: recensioner, Calltorp J (Red). Ekonomi och administration i kliniskt perspektiv. Studentlitteratur 1991 ISBN 91 44 316410 0356 Petersson, Christer. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 147-147 AllmänMedicin Key words: recensioner, Carlsson B. Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap. Almqvist & Wiksell 1991 ISBN 21 122822 0357 Nordling, Bengt. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 147-147 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ebskov B. (Red) Skadestuekirurgi. Munksgaard 1991 ISBN 87 16 10681 4 0358 Olsson, Peter. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 148-148 AllmänMedicin Key words: recensioner, Jacobsen E T. Nansengadekvarteret under lup. Dansk Sygehus Institut 1989 0359 Håkansson, Anders. Recensioner. 1992 (13(3)) pp 148-148 AllmänMedicin Key words: recensioner, Cronberg S. Infektioner. Almqvist & Wiksell 1991 ISBN 91 21 12347 0 0360 Håkansson, Anders. Recensioner. 1992 (13(4)) pp 189-189 AllmänMedicin Key words: recensioner, Perinatal medicin. Bengt Persson. Magnus Westgren. Almqvist & Wiksell 1991 ISBN 91 21 12283 0 0361 Andersson, Ingemar. Recensioner. 1992 (13(4)) pp 189-191 AllmänMedicin Key words: recensioner, The management of acute pain. Gilbert Park. Barbara Fulton. Oxford University Press 1991 ISBN 0 19 263003 2 0362 Thulin, Thomas. Recensioner. 1992 (13(4)) pp 191-192 AllmänMedicin Key words: recensioner, Handbook of Blood Pressur Measurement. Geddes LA. The Humana Press Inc, Crecent Manor, P.O. Box 2148, Clifton, NJ 07015 ISBN 0 89603 194 2 0363 Nilsson, Berit. Recensioner. 1992 (13(4)) pp 192-192 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hälsans mysterium. Aaron Antonovsky. Natur & Kultur 1991 ISBN 91 27 02193 9 0364 Cars, Håkan. Recensioner. 1992 (13(5)) pp 235-236 AllmänMedicin Key words: recensioner, Liten handbok för kliniska prövare. Carola Lemne. Studentlitteratur 1991 0365 Källkvist, Anna. Recensioner. 1992 (13(5)) pp 236-236 AllmänMedicin Key words: recensioner, Att handleda läkare - en pedagogisk introduktion. Kirsten Hofgaard Lycke, Gunnar Handal, Per Lauvås. Studentlitteratur 1992 ISBN 91 44 34701 4 0366 Peterson, Christer. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 272-273 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nordenfelt L. Livskvalitet och hälsa. Almqvist & Wiksell 1991. 0367 Nordling, Bengt. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 274-274 AllmänMedicin Key words: recensioner, Engberg- Pallesen A, Frijs-Madsen B, From Hansen P, Magnusson G, Viidik A, Worm J. Sygdomme i alderdommen - klinisk geriatri. Arkiv for praktisk laegegering 1987 ISSN 0901-0483 0368 Löfvander, Monica. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 274-275 AllmänMedicin Key words: recensioner, Angel B, Hjern A. Att möta flyktingbarn och deras familjer. Studentlitteratur 1992 ISBN 91 44 35811 3 0369 Beckman, Anders. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 275-275 AllmänMedicin Key words: recensioner, Carlsson C. Grundläggande akupunktur vid smärtbehandling. Studentlitteratur 1992 ISBN 91 44 34461 9 0370 Cars, Håkan. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 275-276 AllmänMedicin Key words: recensioner, Björgell A. Björgell P. Jourläkarboken. Studentlitteratur 1991 0371 Beckman, Anders. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 276-276 AllmänMedicin Key words: recensioner, Haavik TK, Stephansen BK, Bjerkli H, Kloll LP. Revmatologi. NSAMs handlingsprogram for allmennpraksis 0372 Lenhoff, Kennert. Recensioner. 1992 (13(6)) pp 276-276 AllmänMedicin Key words: recensioner, Persson S. Kardiologi - hjärtsjukdomar hos vuxna. Studentlitteratur 1991 ISBN 91 44 17233 8 0373 Håkansson, Anders. Recensioner. 1993 (14(1)) pp 48-48 AllmänMedicin Key words: recensioner, O´Donoghue GM, Bates GJ, Narula AA. Clinical ENT. An illustrated textbook. Oxford University Press 1992 0374 Lundquist, Birgitta. Recensioner. 1993 (14(1)) pp 48-48 AllmänMedicin Key words: recensioner, Stanfors I. Yrkesinriktad rehabilitering. Studentlitteratur 1992 ISBN 91 44 34891 6 0375 Håkansson, Anders. Recensioner. 1993 (14(1)) pp 48-48 AllmänMedicin Key words: recensioner, Hagelin E, Magnusson M, Sundelin C. Barnhälsovård. Almqvist & Wiksell 1992 ISBN 91 21 13509 6 0376 Håkansson, Anders. Recensioner. 1993 (14(2)) pp 107-107 AllmänMedicin Key words: recensioner, Franksson C, Hamberger B (red) Kirurgi. Almqvist & Wiksell 1992 ISBN 91 21 12277 6 0377 Persson, Bodil. Recensioner. 1993 (14(2)) pp 107-108 AllmänMedicin Key words: recensioner, Evengård B (red). Epidemiernas historia och framtiden. Natur och Kultur 1992 ISBN 91 27 03045 0378 Beckman, Anders. Recensioner. 1993 (14(2)) pp 108-108 AllmänMedicin Key words: recensioner, Dawood R. Travellers´ Health. How stay healthy abroad. Oxford University Press 1992 ISBN 0 19 262247 1 0379 Håkansson, Anders. Recensioner. 1993 (14(3)) pp 150-150 AllmänMedicin Key words: recensioner, Roland M, Coulter A (Eds). Hospital referrals. Oxford University Press 1992 ISBN 0 19 262174 2 0380 Rö, Karin. Recensioner. 1993 (14(3)) pp 150-150 AllmänMedicin Key words: recensioner, Mc Whinney I. A text book of family medicine. Oxford University Press 1989 ISBNB 019 505037 1 0381 Wändell, Per. Recensioner. 1993 (14(3)) pp 152-152 AllmänMedicin Key words: recensioner, Steinsholt I, Rygh E. Röntgenboka. Bildediagnostiska utredningen i praksis. Tano Allmenpraktikerserien 1992 ISBN 82 518 3072 9 0382 Eriksson, Charli. Recensioner. 1993 (14(3)) pp 152-152 AllmänMedicin Key words: recensioner, Haglund, BJA, Svanström L. Folkhälsovetenskap - en introduktion. Studentlitteratur 1992 0383 Lenhoff, Kennert. Recensioner. 1993 (14(4)) pp 191-191 AllmänMedicin Key words: recensioner, Axelsson R. Sjukvårdsadministration i organisationsteoretisk belysning. Studentlitteratur 2:a uppl 1993 ISBN 91 44 312622 8 0384 Sandlund, Mikael. Recensioner. 1993 (14(4)) pp 193-193 AllmänMedicin Key words: recensioner, Palmblad E. Psykiatrin mot närsamhället - omgivningens möte med det psykiskt avvikande. Studentlitteratur 1992 0385 Petersson, Christer. Recensioner. 1993 (14(4)) pp 193-193 AllmänMedicin Key words: recensioner, Eilertsson G. Grundläggande statistik - med tillämpningar inom sjukvården. Studentlitteratur 1992 0386 Sandlund, Mikael. Recensioner. 1993 (14(4)) pp 195-195 AllmänMedicin Key words: recensioner, Johansson K. Tönne U. risk för tillvänjning föreligger bemöta och behandla läkemedelsberoende. LIC Förlag AB 1992 0387 Beckman, Anders. Recensioner. 1993 (14(4)) pp 195-195 AllmänMedicin Key words: recensioner, Arndt R, Fagrell B. Sårvårdshandboken - Diagnos och behandling. LIC Förlag AB 1992 ISBN 91 7584 265 3 0388 Olsson, Peter. Recensioner. 1993 (14(4)) pp 196-196 AllmänMedicin Key words: recensioner, Fredenberg S, Westlund P. Konsultationen - att studera mötet med patienten. Rapport 192:7 Blekinge FoU-enhet för socialtjänst och primärvård Karlshamn. 0389 Ekdahl, Charlotte. Recensioner. 1993 (14(5)) pp 247-248 AllmänMedicin Key words: recensioner, Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering. Vol I. Undersökning och behandling. Vol II. Skador och sjukdomar. Studentlitteratur 1992 0390 Eriksson, Monika. Recensioner. 1993 (14(5)) pp 248-248 AllmänMedicin Key words: recensioner, Qvarnström, U. Vår död. Almqvist & Wiksell 1993 ISBN 91 634 0086 3 0391 Andersson, Ingemar. Recensioner. 1993 (14(5)) pp 248-248 AllmänMedicin Key words: recensioner, Kvien TK. Hva er gikt og revmatisme? Universitetsförlaget 1992 0392 Hensjö, Lars-Olof. Recensioner. 1994 (15(3)) pp 162-162 AllmänMedicin Key words: recensioner, Gerdtham U-G, Jönsson B. Läkemedelsförmånen. SNS Förlag 1993 ISBN 91-750-506-7 0393 Carlsson, Bertil. Recensioner. 1994 (15(3)) pp 164-164 AllmänMedicin Key words: recensioner, Dahlberg, K. Kvalitativa metoder för vårdvetare. Studentlitteratur 1993 ISBN 91 44 33621 7 0394 Sundquist, Jan. Recensioner. 1994 (15(3)) pp 164-164 AllmänMedicin Key words: recensioner, Arnstberg K-O. Kultur, kultur och kultur - perspektiv på kulturmöten i Sverige. Liber Utbildning och Utbildningsradion 1993. 0395 Carlsson, Bertil. Recensioner. 1994 (15(4)) pp 207-207 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ejlertsson G. Övningsbok i statistik - med lösningar. Studentlitteratur 1994 ISBN 91 44 46251 4 0396 Cars, Håkan. Recensioner. 1994 (15(4)) pp 208-208 AllmänMedicin Key words: recensioner, Rollof J. Bläckberg J. Bakterier, virus, parasiter - en klinisk handledning. Studentlitteratur 1994 ISBN 91 44 39761 5 0397 Ossiansson, Birger. Recensioner. 1994 (15(4)) pp 208-208 AllmänMedicin Key words: recensioner, Rundgren. Å. Dehlin. O. Geriatrik o öppen vård. Studentlitteratur 1994 ISBN 91 44 37121 7 0398 Wimo, Anders. Recensioner. 1994 (15(4)) pp 211-211 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ohlsson R. Broomé O. Nilstun T. Operation Sjukvård. SNS 1993 0399 Ekdahl, Charlotte. Recensioner. 1994 (15(4)) pp 212-212 AllmänMedicin Key words: recensioner, Holten O. Faugli HP (Red). Medicinsk treningsterapi. Universitetsforlaget AS 1993 ISBN 82 00 41073 0 0400 Wimo, Anders. Recensioner. 1994 (15(4)) pp 212-212 AllmänMedicin Key words: recensioner, Cohen DR. Henderson JB. Health, Prevention, and Economics. Oxford University Press 1991 0401 "Osignerad" Författarregister. Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1989. 1990 (11(1)) pp 42-44 AllmänMedicin Key words: författarregister 1989. 0402 "Osignerad" Författarregister. Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1991. 1992 (13(1)) pp 42-44 AllmänMedicin Key words: Författarregister 1991. 0403 "Osignerad" Författarregister. Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1992. 1993 (14(1)) pp 49-52 AllmänMedicin Key words: Författarregister 1992. 0404 "Osignerad" Författarregister. Artiklar publicerade i AllmänMedicin 1993. 1994 (15(1)) pp 50-52 AllmänMedicin Key words: Författarregister 1993. 0405 "Osignerad" Författarregister. Articklar publicerade i AllmänMedicin 1999. 2000 (21(1)) pp 35-36 AllmänMedicin Key words: Författarregister 1999. 0406 Sjönell, Göran. Rundbrev till lokalombud. 1981 (2(4)) pp 111-111 SFAM-nytt I ett upprop presenterade i nummer 3 av SFAM-nytt nödvändigheten av en bättre förankring ute i de lokala organisationerna. Ett tiotal sådana har hört av sig och dessa har tillställts följande brev. Rubriker: SFAM-nytt FV-utbildning Efterutbildning Registrering och efterutbildning Key words: SFAM, rundbrev, lokalombud. 0407 "AM" Huvudlöss - policy för förebyggande åtgärder och behandling. 1993 (14(5)) pp 224-224 AllmänMedicin Behandling av lusinfektioner var temat för ett minisymposium som Apoteksbolaget i samarbete med folkhälsoinstitutet och Läkemedelsverket arrangerade i augusti i år. Symposiet, som arrangerades inom ramen för Apoteksbolagets årstema - Hudåret 93 - syftade till att formulera en svensk policy för förebyggande åtgärder och behandling av huvudlöss. Key words: huvudlöss, förebyggande åtgärder, behandling. 0408 Stålhammar, Jan. Några rader från redaktören... En allmänmedicinsk tankesmedja. 2000 (21(4)) pp 112-112 AllmänMedicin Key words: allmänmedicinsk, tankesmedja, redaktionen. 0409 Wiborg, Meta. Lindhagen, Karin. Det allmänmedicinska uppdraget. 2000 (21(4)) pp 114-115 AllmänMedicin Det är fredag eftermiddag. Klockan är några minuter över fyra. Jag är på väg ut till väntrummet för att hämta Elna, som har ett sedan flera veckor inbokat återbesök för klimakteriebesvär. Men jag hejdar mig för att ringa distriktssköterskan om ett fax som jag just fått på mitt skrivbord angående Ingrid som har grav reumatoid artrit och inte kan komma ur sängen utan hjälp. Hon vårdas hemma med stöd av hemtjänst och distriktssköterska och har nu fått klåda och utslag, misstänkt biverkan av trimetoprim som hon nyligen fått för en urinvägsinfektion. Innan har hunnit lyfta luren stiger mottagningssköterskan in genom min dörr tillsammans med Lina, sjutton år. - Kan du ta hand om Lina, hon har så ont, det är bara en uvi, det går fort, det var positiv nitrit, och hon och hennes kille ska med tåget om en halvtimme, säger sköterskan. - Vem ska jag ta hand om först? Key words: allmänmedicin. 0410 Massarella, Merete. Om kroppen i världen - och i vården. 2000 (21(4)) pp 115-116 AllmänMedicin Key words: kroppen, vård. 0411 Carlsson, Inge. Tips till FQ-grupper! 2000 (21(4)) pp 120-120 AllmänMedicin Rubriker: Grundläggande tema Förutsättning Exempel på gruppaktiviteter Kvalitetsutveckling genom journal granskning (KUJ) Medsittning (MES) Kvalitetsutveckling inom avgränsade områden (KAO) Key words: tips, FQ-grupper. 0412 Petersson, Per Owe. Om möjligheter och vinster med att främja hälsa och förebygga sjukdom hos äldre. 2000 (21(4)) pp 121-122 AllmänMedicin Rubriker: Bakgrund Erfarenheter Rödovreprojektet Bedömning av systematiskt sammanställda studier. Diskussion Key words: hälsa, förebygga sjukdom, äldre. 0413 Hermansson, Ingemar. Det vida synfältet - allmänmedicinens karakteristikum. 2000 (21(4)) pp 122-122 AllmänMedicin Replik till Björn Ollsons artikel "från allmänmedicin till familjemedicin" i AllmänMedicin nr 3/2000. Key words: allmänmedicin, karakteristikum. 0414 Hellström, Olle. Dialogbaserad medicin är alltid personlig, doktor Jaenson. 2000 (21(4)) pp 124-126 AllmänMedicin Elisabeth Haensons inlägg i förra numret, "Vågar inte svenska allmänläkare vara personliga läkare?" har väckt stor uppmärksamhet, och här publicerar vi två inlägg i den debatten. Red. Rubriker: Flykten från friheten Fallet Evert Vårt mänskliga behov av bekräftelse "Dialogue based medicine" Key words: dialogbaserad medicin. 0415 Hallberg, Ann-Christine. Hur personlig skall en allmänläkare vara? 2000 (21(4)) pp 126-126 AllmänMedicin Key words: allmänläkare, personlig. 0416 Hamilton, Agneta. Svenska allmänläkare fick första pris vid AAFP:S årliga vetenskapliga kongress i Orlando september 1999. 2000 (21(4)) pp 128-128 AllmänMedicin Besök på American Academy of Family Physicians vetenskapliga kongress i Orlando blev dramatisk på flera sätt för en grupp allmänläkare från Västsverige. Först hotade en orkan genomförandet av hela kongressen och sedan vann vi första pris för internationell vetenskaplig presentation. Key words: allmänläkare, AAFP:s vetenskapliga kongress, Orlando, första pris. 0417 "Apoteket" Läkemedelsutvecklingen 1999. 2000 (21(4)) pp 132-133 AllmänMedicin Key words: läkemedelsutvecklingen 1999. 0418 Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. 2000 (21(4)) pp 136-137 AllmänMedicin Key words: läkemedel, Omeprazol och huvudvärk (KaroLine), Synstörning av amlodipin (DRIC), Venlafaxin under graviditet (KaroLine) H2-blockare och omeprazol under graviditet (DRIC). 0419 Bandrup, Peter. Björkelund, Cecilia. Etnicitet och hypertoni - en journalstudie på Angereds vårdcentral 2000 (21(4)) pp 139-142 AllmänMedicin I en studie av 135 hypertonipatienter studerades eventuella skillnader utifrån etnicitet. Patienterna indelades i tre grupper: Sverige (S), Finland (F) och "Övriga" (Ö). Vid en jämförelse mellan den finländska gruppen och grupperna Sverige och "Övriga" uppnådde signifikant fler i den finländska gruppen blodtrycket < 140/<85 mm Hg. Detta blodtryck uppnåddes av 33 procent av alla patienterna. De vaskulära komplikationerna var i antal relativt sett minst i den finländska gruppen och flest i "Övriga" gruppen. Gruppen "Övriga" hade flest rökare, 35 procent, och sämst kontrollerat blodtryck. Andelen diabetiker var anmärkningsvärt hög, 25 procent. Key words: etnicitet, hypertoni, jornalstudie, Angereds vårdcentral. 0420 Ulvatne, Torben. Örtengren, Hans. Boeck Gravgaard, Anne-Marie. EAC och Cancerfonden. 2000 (21(4)) pp 144-145 AllmänMedicin Som representanter för Sverige i "The European Network of Teaching Cancer Care in General Practice", bildat på initiativ från EU kommissionen, har vi tillsammans med en grupp svenska allmänläkare genomfört ett tvåårigt utbildningsprojekt. Målet var att ge handledare, fortbildningsansvariga och studierektorer tillfälle att reflektera över de egna utbildningsbehoven i palliativ medicin. Hur skulle de utbildningsansvariga distriktsläkarna kunna ordna så att framtida allmänläkare får kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i palliativ medicin? Vi har inspirerats av kollegor i Europa, som vi fått god hjälp av. Key words: EAC, Cancerfonden. 0421 Löthgren, Birgitta. "Ryggsäckspengar åt alla!" 2000 (21(4)) pp 145-145 AllmänMedicin Key words: SFAM, ST-gruppen, ryggsäckspengar, primärvård. 0422 Löthgren, Birgitta. SFAM, ST-gruppen informerar!! 2000 (21(4)) pp 145-145 AllmänMedicin Key words: SFAM, ST-gruppen, information. 0423 Hey, Mogens. Gustav Haglund Ordförande i SFAM 1975-1978 Hedersledamot 1985. 2000 (21(4)) pp 148-149 AllmänMedicin Personliga minnesord till vännen och mästaren. Gustav finns inte mera i livet som den goda vännen och inspiratören. Han har lämnat djupa spår som lever hos mig och hans stora vänkrets av kollegor. Hans litterära produktion innehåller både böcker, artiklar och därtill välformulerade tal som han framfört i olika sammmanhang. Key words: Gustav Haglund, SFAM. 0424 Darnell, Anete. En betraktelse från receptionen En dag på vårdcentralen. 2000 (21(4)) pp 149-149 AllmänMedicin Key words: receptionen, betraktelse, vårdcentral. 0425 Johansson, Barbro. Hellström, Olle. Balintgrupp för ST-läkare - är det bra det? 2000 (21(4)) pp 151-152 AllmänMedicin Rubriker: Genomförande Exempel på fallbeskrivning Utvärdering och resultat Diskussion Key words: Balintgrupp, ST-läkare. 0426 Nilsson, Björn. Rapport från norskt tänkarseminarium: Fastelege uten grenser 5-8 april 2000. 2000 (21(4)) pp 154-156 AllmänMedicin SFAM:s systerorganisation - NSAM har gjort de igen! Ett möte med fokus på flera brännande frågor högt i tak och livlig diskussion. Underfundig underrubrik för seminariet: "skal det vare noe mer för vi stenger...?" Platsen var väl vald: Nyvågor när Svolvaer centralt i Lofoten med friskt hav, gnistrande fjäll och lofotfisket i full aktivitet. Jag köpte delikatessen torsktunga till det facila prisety av 30 kronoer per kilo av en ung man som försummade skola och läxor för att "skjaere tunge" ur de kvarblivna torskhuvudena vid kajen i Henningsvaer. Gott panerat och stekt med lök. Rubriker Hög ersättning ger fel incitament Jag är läkare, och spelar en roll Key words: NSAM, tänkarseminarium, Svolvaer Lofoten. 0427 "AM" Presentation av AllmänMedicins redaktion. 2000 (21(4)) pp 156-156 AllmänMedicin Key words: presentation, AllmänMedicins redaktion. 0428 Nilsson, Björn. Intervju med Anna Stavdal Ordförande för NSAM, Norsk Selskap for Allmennmedisin. 2000 (21(4)) pp 158-158 AllmänMedicin Key words: Anna Stavdal, NSAM, intervju. 0429 Nilsson, Anette. Recensioner. 2000 (21(4)) pp 159-159 AllmänMedicin En familjefar som vid 30 års ålder tvingades fly för sitt liv till ett annat land tillsammans med sin familj sa en dag sorgset till sin hustru efter många år i det nya landet: -"Min tid var då" Han hade inte bara förlorat sitt hem och sitt land. Han hade också förlorat sin sociala identitet och sitt självklara sammanhang sedan generationer tillbaka, sin ställning och andra människors respekt. Han hade förlorat sitt språk och den säkerhet och vila tillvaron som det egna språket och den invanda kunskapen om sociala koder ger. Hans liv var numera och skulle fortsätta att vara en osynlig men ständig kamp. Detta till skillnad från den självklara tillvaron han skulle ha haft om han stannat kvar i sitt forna hemland. Trots att han inte drabbades av någon akut kris och trots att han hade en god framtid i det nya landet, var det inte hans framtid som fanns där. Han sörjde innerligt sina avklippta rötter och sin förlorade framtid. Key words: recensioner, Hur man möter människor i sorg. Gurli Fyhr Natur och Kultur 1999 ISBN 91-27-07333-5 0430 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Introduktion Syfte och målsättning 1988 (9(Programskrift)) pp 5-5 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, syfte och målsättning. 0431 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Allmänmedicinens kärna. 1988 (9(Programskrift)) pp 5-6 AllmänMedicin Key words: allmänMedicin. 0432 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. SFAMs utgångspunkter 1988 (9(Programskrift)) pp 6-6 AllmänMedicin Key words: SFAMs utgångspunkter. 0433 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Allmänmedicinens praxis. 1988 (9(Programsskrift)) pp 7-7 AllmänMedicin Key words: allmänmedicinens praxis. 0434 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Sjukdomsorienterad praktik (det biomedicinska perspektivet). 1988 (9(Programskrift)) pp 7-7 AllmänMedicin Key words: sjukdomsorienterad praktik. 0435 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Individorienterad praktik (helhetsperspektivet, läkare/patient-relationen). 1988 (9(Programskrift)) pp 8-8 AllmänMedicin Key words: Individorienterad praktik. 0436 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Samhällsorienterad praktik (det preventiva perspektivet). 1988 (9(Programskrift)) pp 8-8 AllmänMedicin Key words: samhällsorienterad praktik (det preventiva perspektivet). 0437 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Utbildning. 1988 (9(Programskrift)) pp 9-9 AllmänMedicin Key words: Utbildning. 0438 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Grundutbildning. 1988 (9(Programskrift)) pp 9-10 AllmänMedicin Key words: grundutbildning. 0439 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Allmäntjänstgöring 1988 (9(Programskrift)) pp 10-11 AllmänMedicin Key words: allmäntjänstgöring. 0440 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Specialistutbildning (FV) 1988 (9(Programskrift)) pp 10-11 AllmänMedicin Key words: specialistutbildning (FV). 0441 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Efterutbildning. 1988 (9(Programskrift)) pp 11-12 AllmänMedicin Key words: efterutbildning. 0442 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Doktorandutbildning. 1988 (9(Programskrift)) pp 12-12 AllmänMedicin Key words: doktorandutbildning. 0443 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Forskning Vad är forskning? 1988 (9(Programskrift)) pp 13-13 AllmänMedicin Key words: forskning. 0444 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Allmänmedicinsk forskning inom svensk primärvård. 1988 (9(Programskrift)) pp 14-14 AllmänMedicin Key words: allmänmedicinsk forskning, svensk primärvård. 0445 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Den forskningspolitiska propositionen 1987. 1988 (9(Programskrift)) pp 14-14 AllmänMedicin Key words: forskningspolitisk proposition 1987. 0446 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Finansiering av allmänmedicinsk forskning. 1988 (9(Programskrift)) pp 14-14 AllmänMedicin Key words: finansiering, allmänmedicinsk forskning. 0447 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Allmänmedicinska forskningsområden. 1988 (9(Programskrift)) pp 14-15 AllmänMedicin Key words: allmänmedicinska forskningsområden. 0448 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Individorienterad forskning. 1988 (9(Programskrift)) pp 15-15 AllmänMedicin Key words: individorienterad forskning. 0449 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Samhällsorienterad forskning. 1988 (9(Programskrift)) pp 15-15 AllmänMedicin Key words: samhällsorienterad forskning. 0450 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. EGPRWs exempelsamling. 1988 (9(Programskrift)) pp 16-16 AllmänMedicin Key words: EGPRWs exempelsamling. 0451 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Att utvärdera allmänmedicinen Kvalitetssäkring. 1988 (9(Programskrift)) pp 17-17 AllmänMedicin Key words: utvärdering, allmänmedicin, kvalitetssäkring. 0452 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Utvärdering av allmänmedicinen. 1988 (9(Programskrift)) pp 17-18 AllmänMedicin Key words: utvärdering, allmänmedicin. 0453 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Allmänmedicinen inför år 2000 SFAMs utvecklingsmål inom praxis. 1988 (9(Programskrift)) pp 19-19 AllmänMedicin Key words: allmänmedicin, SFAMs utvecklingsmål inom forskning. 0454 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Utvecklingsmål inom utbildning. 1988 (9(Programskrift)) pp 19-19 AllmänMedicin Key words: utvecklingsmål inom utbildning. 0455 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Utvecklingsmål inom forskning. 1988 (9(Programskrift)) pp 19-20 AllmänMedicin Key words: utvecklingsmål inom forskning. 0456 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Föreningens ställningstagande och handlingsprogram. 1988 (9(Programskrift)) pp 21-21 AllmänMedicin Key words: föreningens ställningstagande, handlingsprogram. 0457 "AM" Nya medlemmar i Svensk förening för allmänmedicin. 1984 (5(5)) pp 192-192 AllmänMedicin Key words: nya medlemmar i Svensk förening för allmänmedicin. 0458 Hovelius, Birgitta. Scandinavian Society for Genitourinary Medicine. 1984 (5(5)) pp 192-192 AllmänMedicin Problem med urogenitala infektioner finns företrädda inom en rad medicinska discipliner. 1982 bildade en grupp danska, finska norska och svenska läkare Scandinavian Society for Genitourinary medicine. Föreningen är närmast tänkt som en sammanslutning för informationsutbyte över de traditionella specialistgränserna. Anmälan kan sändas till Distriktsläkare Birgitta Hovelius, Vårdcentralen 240 10 Dalby Professor Per-Anders Mårdh, Institutionen för klinisk bakteriologi, Uppsala universitet, Box 552, 751 22 Uppsala. 0459 Öhlin, Agneta. Ny yrkesgrupp vi förbättra våra kostvanor 1984 (5(5)) pp 192-192 AllmänMedicin Nutritionist är en ganska ny och är okänd yrkesbenämning. Nutrition betyder näring och en nutritionist är alltså en person som har utbildning i näringslära. Nu har nutritionisterna gått samman så att man har bildat Nutritionistföreningen och avsikten är att man ska verka som en slags "konsultbyrå", med näringslära som specialitet. En förhoppning är att genom detta praktiska arbete sprida kännedom om nutritionisternas kompetens och hur de kan utnyttjas i samhället. I det arbetet bör självklart medlemmarnas speciella kompetenser inom andra ämnesområden (tillexempel kemi, medicin, idrott, hälsoupplysningar och så vidare) tas till vara. Föreningen avser också att bedriva intern fortbildning i olika former. Kontakta gärna Agneta Öhlin (vice ordf) tel a) 7363220, b) 7687043, eller Torvald Åberg (ordförande) tel personsökare: 0047/35375/" eget tel nr", b) 300449. 0460 "Osignerad" Forskning och utvecklingsarbete i primärvård i Sverige. 1982 (3(6)) pp 193-193 SFAM-nytt En enkät har gått ut till samtliga vårdcentraler under oktober månad angående avslutade och pågående projekt på vårdcentralerna. Key words: forskning, utvecklingsarbete, primärvård. 0461 "Osignerad" Rökstopp via TV! 1982 (3(6)) pp 193-193 SFAM-nytt Socialstyrelsens byrå för hälsoupplysning har i en skrivelse till samtliga landsting informerat om att TV i höst återkommer med programserien Träna med TV. I anslutning till programserien Träna med TV kommer en programbok med tillhörande kasettband att försäljas. I boken finns också artiklar om rökning och räkavvänjning. Praktiska rutiner som är användbara i primärvården presenterades av Rune Lindqvist med flera i "Rökavvänjning i praktiken" i SFAM-nytt nummer 4-5 1982. Även i detta nummer diskuteras ämnet av Ingvar Ovhed under rubriken Rökavvänjningsbehandling "En mässa för troende eller ett vardagsjobb för alla?" Key words: rökstopp, TV. 0462 "SFAM" Medlemmar i Svensk förening för allmänmedicin 1982 1982 (3(6)) pp 193-193 SFAM-nytt Vid utgången av oktober 1982 fanns i Svensk förening för allmänmedicin 1 150 medlemmar, 146 fler än 1 augusti 1981. En översikt av medlemsförändringen mellan åren 1981 och 1982 ges i tabellen nedan. Key words: medlemmar i SFAM. 0463 "Osignerad" Lever du som du lär? 1982 (3(6)) pp 193-193 SFAM-nytt Allmänläkarna är de doktorer som ofta i skrift, tal och kanske också i handling mest pläderar för förebyggande arbete för att hålla befolkningen frisk. Jo, dessa företrädare och förebilder för landets hälsovård, plockar raskt fram sina cigarretter och cigarrer. Key words: förebyggande arbete, friskvård, rökning. 0464 "Osignerad" "Klockaregården i Löt" Dagvård som ger de äldre möjlighet att bo kvar hemma. 1984 (5(5)) pp 227-227 AllmänMedicin Att flytta till institution är för många en påfrestning som kan försämra deras förmåga att klara det dagliga livet. Stöd och hjälp med att bo kvar i den egna bostaden är därför ett måste för att undvika onödiga flyttningar. Ett särskilt dagvård i kombination med hemhjälp och annat stöd kan i många fall göra det möjligt för äldre att bo kvar hemma. I början av 1983 publicerade socialstyrelsen en rapport som beskrev ett projekt med dagvård för äldre på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm "Att bo kvar hemma - en rättighet" (Socialstyrelsen redovisar 1983:1). Rapporten visade att dagvård för åldersdementa kan ge bra resultat i en stortad. Key words: dagvård, äldre, bo kvar hemma. 0465 "Osignerad" Praktisk klinik för allmänläkare Kurs i Colli del Tronto, Italien, 20-26 april 1997 1996 (17(4)) pp 196-196 AllmänMedicin 1992-94 arrangerade Centrum för Praktisk Allmänmedicin fyra kurser i "praktisk klinik för Stockholms distriktsläkare", de två första i södra Frankrike och de påföljande två i svenska fjällen. Våren 1996 genomfördes en femte kurs, denna gång med Colli del Tronto som kursort och med deltagare från hela landet. Uppmuntrade av ett mycket positivt gensvar från deltagarna - nästan 300 allmänläkare har nu gått kursen - vill vi ge ännu fler kollegor möjligheten att delta. Kursens innehåll Kursens ämnen är invårtesmedicin, gynekologi, pediatrik, ortopedisk medicin och klinisk epidemiologi, där bedömningar i spänningsfältet mellan individ- och populationsperspektiv kommer att belysas. Kursarrangören Centrum för Praktisk Allmänmedicin är ett oberoende institut för fortbildning som drivs av Carl Edvard Rudebeck och Göran Sjönell, Kvartersakuten Matteus, Stockholm. Key words: praktisk klinik, allmänläkare. 0466 "Osignerad" Kappan till Rolf Linnarssons unika avhandling om datorjournaler och kvalitetsutveckling 1996 (17(4)) pp 196-196 AllmänMedicin Kappan till Rolf Linnarssons unika avhandling om datorjournaler och kvalitetsutveckling i primärvården med titeln "Methods, design and components for a computer-based patient record to promote quality care in general practice", i vilken han belyser vad som krävs för att framgångsrikt kunna nyttja journalen som ett instrument i kvalitetsutvecklingen finns nu översatt till svenska. Pris endast 100 kronor Rekvisitionen kan ställas till: Centrum för Allmänmedicinsk Informatik (CAI) Britt-Gerd Malmberg IT-avd NVSO Box 714 191 27 Sollentuna Key words: datorjournaler, kvalitetsutveckling, avhandling. 0467 "Osignerad" Dags för nationellt SFAM.dok-arbete värdering och kravspecifikation av utdatafunktioner till datoriserade primärvårdsjournaler 1996 (17(4)) pp 196-196 AllmänMedicin Du, med erfarenheter av försök till uttag från datorjournaler och som vill bidraga med dessa till likasinnade, möt upp till projektseminarium onsdagen 16 oktober 1996 kl 13-17 i anslutning till SFAMs höstmöte i Göteborg Syfte: Skapa ett nätverk för de allmänläkare som idag tar ut journaldata för kvalitetsutveckling. Key words: datajournaler, primärvård, utdatafunktioner. 0468 Löfgren, Jerker. Handledartips. 1993 (14(3)) pp 122-122 AllmänMedicin Handledarrecension Målbeskrivning för ST-Allmänmedicin är ett kraftfullt dokument med stora krav men även stora möjligheter för våra underläkare och framtidens allmänmedicin Genomförandet har som en positiv bieffekt och morot att även handledare blir en bättre doktor. Emellertid måste man mycket målmedvetet ta vara på den trots allt begränsade tid som skapas för kontakter mellan ST-läkaren och den personlige handledaren (tutorn). Som ett led i handledningens ideologiska fostran har jag låtit Karin Rö, den ST-läkare jag varit handledare för under sitt första ST-år få läsa och recensera en av allmänmedicinens klassiker" A Textbook of Family Medicine" av Ian R McWhinney. Boken kan med stor behållning läsas såväl av ST-läkare som färdiga allmänmedicinare. Key words: handledartips. 0469 "Osignerad" 3:e Nordiska Hälsocenterkongressen i Vindeln 27-29 april 1987. 1987 (8(1)) pp 27-27 AllmänMedicin Key words: 3:e Nordiska Hälsocenterkongressen i Vindeln 27-29 april 1987. 0470 "Osignerad" Konferensrapport om den framtida äldreomsorgen. 1987 (8(1)) pp 27-27 AllmänMedicin Key words: konferensrapport, framtida äldreomsorg. 0471 "Osignerad" Handledarkurs i Dubrovnik. 1987 (8(1)) pp 27-27 AllmänMedicin Key words: handledarkurs, Dubrovnik. 0472 Haglund, Bo J A. Svanström, Leif. Masterkurser i Stockholm Samhällsmedicin: prevention och planering Del I - Prevention. 1986 (7(1)) pp 44-44 AllmänMedicin Karolinska Institutet, institutionen för socialmedicin vid vårdcentralen Kronan i Sundbyberg, i samarbete med Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg och Socialstyrelsen anordnar den första delen av en kurs i samhällsmedicin under tiden 25/8-19/9 1986. En överenskommelse finns om att kursen kommer att godkännas som del i utbildning till Master of Public Health vid Nordiska Hälsovårdshögskolan. Den första delen avser att belysa metoder och förutsättningar för lokalt hälsoarbete. Möjligheter för prevention av folksjukdomar. Metoder för lokalt hälsoupplysningsarbete och samhällsarbete. Metoder för utvärdering av förebyggande program. Den andra delen tar utgångspunkt i ohälsans och vårdens sociala fördelning, dess orsaker och konsekvenser för landstingens planering av hälso och sjukvårdens individinriktade verksamhet såväl som medverkan i samhällsplanering. Den andra delen är planerad till april 1987, och kommer att annonseras separat under våren 1986. De båda delarna utgör en helhet som kan gås separat. Key words: masterskurser, prevention, samhällsmedicin, prevention. 0473 "Osignerad" Handledarkurs i Dubrovnik. 1985 (6(6)) pp 316-316 AllmänMedicin Key words: handledarkurs, Dubrovnik. 0474 Sjönell, Göran. Remissvar Huvudvärk - underlag till vårdprogram, PM 93/85. 1985 (6(4)) pp 157-157 AllmänMedicin Socialstyrelsens vårdprogramnämnd har kommit med ytterligare ett underlag för vårdprogram, denna gång med titeln Huvudvärk. I inledningen är skrivet att vårdprogramunderlaget i första hand är skrivet för läkare som arbetar som allmänläkare eller internister, men torde också ha en del att erbjuda neurologer. Vissa andra specialister, som ögonläkare, öronläkare och ortopeder har också en hel del att hämta. Sammanfattande bedömning En alltför specialiserad utgåva som saknar goda epidemiologiska underlag och vars rekommendationer och innehåll till största delen är av ringa värde för primärvårdens allmänläkare. Key words: remissvar, huvudvärk, PM 93/85. 0475 Littorin, Bengt. Scherstén, Bengt. Riksomfattande studie av diabetesincidens hos 15-35 åringar. Dalbydagarna hösten 1984. 1984 (5(6)) pp 242-242 AllmänMedicin Dalbydagarna hösten 1984. Under den här rubriken kommer vi i fortsättningen att presentera abstracts från konferenser som SFAM:s vårmöten, höstmöten och från riksstämman. Denna gång presenteras några abstracts från Dalby-dagarna 25-26 oktober 1984. Tidigare epidemiologiska undersökningar rörande incidens och prevalens av diabetes mellitus har visat på betydande geografiska variationer såväl inom som mellan länder. Undersökningarna har varit svåra att jämföra och värdera, bland annat på grund av metodologiska olikheter. Key words: Dalbydagarna hösten 1984, diabetesincidens, 15-35 åringar. 0476 Rhedin, Margareta. Christensen, Poul. Elleson, Gunilla. Hovelius, Birgitta. Epidemisk spridning av erytromycinresistenta streptokocker. 1984 (5(6)) pp 242-242 AllmänMedicin De senaste 10 åren har världen över rapporterats en ökande frekvens av erytromycinresistens hos streptokocker. Från Japan har erytromycinresistens rapporterats hos upp till 70% av isolerade grupp A streptokocker. År 1982 noterades den första peidemin med erytromycinresistenta streptokocker i Sverige, då man i Halmstadregionen isolerade cirka 100 sådana stammar. Vid bakt lab i Lund har man sedan 5 år tillbaka rutinmässigt utfört resistensbestämning av streptokocker och funnit enstaka erytromycinresistenta stammar. I februari 1984 isolerades i tre fall sådana bakterier. Dessa tre patienter var alla bosatta i Veberöd varför det bedömdes angeläget att spåra och begränsa en eventuell epidemi. Key words: epidemisk spridning av erytromycinresistenta streptokocker. 0477 Söderström, Margareta. Blomberg, Jonas. Christensen, Poul. Hovelius, Birgitta. Olsson, Siv. "Sänkta", "Vita" och CRP vid akut luftvägsinfektion 1984 (5(6)) pp 243-243 AllmänMedicin Det är allmänt vedertaget att patienter med akut mediaotit och akut tonsillit skall behandlas med penicillin, även om en del av patienterna med dessa diagnoser har en virusinfektion. Det är däremot svårare att ge enkla regler för hur patienter med rinit, nasofaryngit och sinuit skall behandlas. Denna undersökning avser att belysa om sänka (SR), leukocyter (V) och C-reaktivt protein (CRP) kan underlätta ställningstagandet till antibiotikaterapi vid luftvägsinfektioner. Key words: luftvägsinfektioner, antibiotikaterapi. 0478 Dehlin, Ove. Brännström-Fors, Birgitta. Hey, Mogens. Jansson, Ann-Christin. Nordlund, Ingemar. Samuelsson, Gillis. Symposium: Primärvården och de äldre. 1984 (5(6)) pp 243-243 AllmänMedicin Key words: primärvård, äldre, symposium. 0479 Andersson, Stig. Klarlägganden om läkemedelskonsumtionen på ett servicehus. 1985 (6(4)) pp 169-169 AllmänMedicin I AllmänMedicin 3/85 uttalar sig Jerker Löfgren mycket kritiskt om min artikel om läkemedelskonsumtionen på ett servicehus i AllmänMedicin 1/85. Hans reflexioner bygger dock på missförtånd. Jag vill därför klargöra några förhållanden som måhända beskrevs otydligt i min artikel. Min viktigaste slutsats var den att arbetsformer och rutiner är viktiga förutsättningar för det medicinska arbetets innehåll. Kan inte Jerker Löfgren skriva under på det. Stig Andersson. Key words: läkemedelskonsumtion, servicehus, klarläggande. #I #I 0480 "Osignerad" Distriktsläkaren inför HS 90. 1985 (6(4)) pp 207-207 AllmänMedicin Referat från Svenska Distriktsläkarföreningens föreningsmöte 1985-05-17 i Göteborg var temat för föreningsmötet på fredagen där programmet inleddes med ett hälsningsanförande av moderator prefessor Calle Bengtsson åtföljt av en inledande punkt med redogörelse från socialdepartementet och socialstyrelsen under rubriken HS 90 och hälsopolitiken. Dessa två inledande punkter missade vi då tåget kom till stationen lagom till förmiddagskaffet. Key words: Distriktsläkaren inför HS 90, referat från Svenska Distriktsläkarföreningens föreningsmöte 1985-05-17 i Göteborg. 0481 "Osignerad" Nya medlemmar Svensk förening för allmänmedicin. 1984 (5(5)) pp 192-192 AllmänMedicin Key words: nya medlemmar i SFAM. 0482 "Osignerad" Riksstämma 1984. Allmänmedicin. 1984 (5(5)) pp 193-193 AllmänMedicin Key words: riksstämma 1984 Allmänmedicin. 0483 "Osignerad" Nej till GT-prov i hälsokontroller. 1983 (4(6)) pp 286-286 AllmänMedicin En systematisk bedriven tidig diagnostik av alkoholskador skulle ge betydande vinster för både individen och samhället. Det omdiskuterade GT-poroven motsvarar dock inte de förväntningar man på olika håll haft varför denna metod inte kan rekommenderas som hälsokontroll bland befolkningen - t ex inom mödrahälsovård, skolhälsovård och företagshälsovård - för att skilja ut individer med hög alkoholkonsumtion. Istället bör forskning och utvärderingen av andra metoder för uppspårade och behandling av hög konsumtion fortsätta. Det säger socialstyrelsen i slutrapporten från den utredning om GT-provets värde som genomförts på uppdrag av regeringen. Information: Byråchef Ulf Nicolausson, byrån för primärvård, tel 08/23 560 60 eller 14 06 00. Key words: GT-prov, hälsokontroller. 0484 Recht, Leopoldt. Lithman, Thor. Ny modell för screening av Reumatoid artrit i primärvården skapade möjlighet till tidig prevention och behandling. 1984 (5(6)) pp 244-244 AllmänMedicin I Sjöbo kommun görs en uppsökande verksamhet för rematoid artrit. Den bygger på en handtest, så enkel att den kan användas som egenvårdstest. Personer som ej klarar testen kallas till undersökning på vårdcentralen. Key words: reumatoid artrit, primärvård. 0485 Brunkstedt, Inger. Kan man ställa diagnos med Zonterapi? 1984 (5(6)) pp 244-244 AllmänMedicin Intresset för den alternativa medicinen, såsom bland annat zonterapi, tycks under senare åren ha ökat. Key words: diagnos, Zonterapi. 0486 Gyllrop, Staffan. Lithman, Thor. Olofsson, Lars. Dödlighet i kronisk obstruktiv lungsjukdom i Malmöhus län och dess relation till riskfaktorer. 1984 (5(6)) pp 245-245 AllmänMedicin Inledning Prevention betonas i hälso- och sjukvårdslagen. Obstruktiva lungsjukdomar är delvis miljöbetingade och borde därför vara lämpade för förebyggande åtgärder. Malmöhus län är ett av de län som har en hög dödlighet i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och syftet med detta arbeta är att försöka belys orsakerna till detta med en enkel metodik. Key words: kronisk obstruktiv lungsjukdom, Malmöhus län, riskfaktorer. 0487 Carneskog-Pahlm, Elisabeth. Ingvarsson, Nilsåke. Nilsson, Per-Gunnar. Nordén, Åke. Polycythemia hypertonica gaisböck - ett alkoholsyndrom? 1984 (5(6)) pp 245-245 AllmänMedicin Gaisböck beskrev 1905 18 patienter med hypertoni, pletora och högt antal röda blodkroppar. Mjälten var ej förstorad som vid plycythemia vera. Han kallade tillståndet plycythemia hypertonica. Key words: polycythemia hypertonica, gaisböck, alkoholsyndrom. 0488 "Osignerad" Läkardagarna i Örebro 1984 Etik Ansvar Kommunikation. 1983 (4(6)) pp 238-238 AllmänMedicin Läkardagarna i Örebro är en efterutbildning som arrangerats sedan 1981 gemensamt av Svenska Läkareställskapet och Örebro Läkaresällskap. 1981 var ämnet: Förebyggande och tidig upptäckt av cancer, 1982: Åldrandet - problem och strategi, 1983: Allergi och annan överkänslighet. Läkardagarna 1984 äger rum 9-11 april och har som tema: Etik - ansvar - kommunikation. Key words: läkardagarna i Örebro 1984, etik, ansvar, kommunikation. 0489 "Osignerad" Forskarutbildningskurs i allmänmedicin Del I 30 januari-1 februari 1985 Del II 17-19 april 1985. 1984 (5(6)) pp 241-241 AllmänMedicin Key words: Forskarutbildningskurs i allmänmedicin. 0490 Andersson, Stig. Värmlandsstämman 1984. 1984 (5(6)) pp 241-241 AllmänMedicin Den andra Värmlandsstämman ägde rum den 3 oktober. Arrangör är Värmlands läns landsting medan distriktsläkarkretsens utbildningsgrupp är ansvariga för programmet. Avsikten med Värmlandsstämman är att stimulera distriktsläkare och deras medarbetare uti i primärvården till forsknings- och utvecklingsarbete. Key words: Värmlandsstämman 1984, forsknings- och utvecklingsarbete. 0491 "Osignerad" Handledarkurs i Dubrovinik. 1984 (5(6)) pp 241-241 AllmänMedicin För tredje året i rad arrangeras under tiden 22-26 april 1985 en internationell handledarkurs för allmänläkare den jugoslaviska staden Dubrovnik vid Adriatiska havet. Leuwenhorstgruppen är arrangör, och kursledare är James D Knox, professor i allmänmedicin i Dundee, och Zelimir Jaksic, professor i socialmedicin i Zagreb. Temat för 1985 års kurs blir "Specific objectives and methods of training". 0492 "Osignerad" Andra nordiska seminariet i medicinsk kvinnoforskning hålls i Sigtuna 11-13 oktober 1984. 1984 (5(4)) pp 139-139 AllmänMedicin Seminariet vänder sig i första hand till kvinnliga läkare, som vill tillägna sig ett kvinnoperspektiv i sin yrkesutövning. Det första nordiska seminariet i medicinsk kvinnoforskning anordnades i april 1984 i Norge och samlade deltagare från de nordiska länderna, mest läkare men även representanter för andra yrkesgrupper fanns företrädda. Årets seminarium kommer att sprida information om ämnet medicinsk kvinnoforskning. Key words: medicinsk kvinnoforskning, andra nordiska seminariet. 0493 "Osignerad" Dalbydagar 1984. 1984 (5(4)) pp 139-139 AllmänMedicin Centrum för samhällsmedicin och vårdcentralen i Dalby arrangerar årets Dalby-dagar 25-26 oktober. Dalby-dagarna riktar sig till personal verksam inom primärvårdens sjukvård och socialtjänst samt företrädare för förvaltningsenheterna långvård/primärvård. Fyra symposier kommer att anordnas inom följande ämnesområden: Primärvården och de äldre. Fetma - riskfaktorer eller trivselfaktorer. Är vårdlaget bra? Den enskildes rätt till bistånd; synpunkter på ramlagstiftning - perspektiv och problem. Resten av tiden ägnas åt fria föredrag. Key words: Dalbydagar 1984, primärvård, äldre, fetma, riskfaktorer, trivselfaktorer, vårdlag. 0494 "Osignerad" Sjukvårdsarbete i Libanon 1984 (5(4)) pp 139-139 AllmänMedicin Palestinagrupperna i Sverige (PGS) sänder regelbundet sjukvårdsteam till Libanon. Teamen arbetar för Palestinska Röd Halvmånen i ett palestinskt flyktingläger i norra Libanon. PGS anordnar den 29-30 september ett seminarium, där vi närmare informerar om arbetet. Key words: sjukvårdsarbete, Libanon. 0495 "Osignerad" Workshop nr 3 om Balint-grupper 1984 (5(4)) pp 139-139 AllmänMedicin Svenska föreningen för medicinsk psykologi inbjuder till Workshop nr 3 om arbete i Balint-grupp. Arrangemanget äger rum på Blackebergs slott i Stockholm den 25-27 oktober 1984. 0496 Orava, Olle. Provinsialläkarstiftelsen - kort presentation. 1996 (17(6)) pp 294-294 AllmänMedicin Hösten 1961 beslutade riksdagen att det statliga s k provinsialläkarväsendet fr o m juli månad 1963 skulle övergå i landstingskommunalt huvudmannaskap. Samtidigt fastställdes en ny sk tjänsteläkartaxa som skulle tillämpas under tiden fram till övergången. I denna taxa föreskrevs att för varje patientbesök, som inte bara avsåg förnyelse av recept, skulle provinsialläkaren så länge han eller hon var statligt anställd betala in 1:50 till en särskild fond, provinsialläkarfonden. Fondens uppgift skulle vara att genom bidrag på olika sätt verka för, som det hette, "provinsialläkares förkovran i yrket". Key words: provinsialläkarstiftelsen. 0497 Lapidus, Leif. Bengtsson, Calle. Larsson, Bo. Pennert, Kjell. Rybo, Elisabeth. Sjöström, Lars. Fördelning av fetma och risk för kardiovaskulär sjukdom och död hos kvinnor resultat från en longitudinell populationsstudie 1968-69 - 1980-81 1985 (6(2)) pp 81-81 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Under rubriken abstrakts kommer vi i fortsättningen att presentera sammanfattningar från konferenser som SFAM´s vårmöten, höstmöten och från Riksstämman. Denna gång presenteras några abstrakts från riksstämman 1984. Leif Lapidus, Calle Bengtsson, Bo Larsson, Kjell Pennert, Elisabeth Rybo och Lars Sjöström, Medicinska klinikerna I och II, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg samt Kliniskt kemiska laboratoriet, S:t Jörgens sjukhus, Hisings Backa. Key words: fetma, kardiovaskulär sjukdom och död, kvinnor. 0498 Lundquist, Kerstin. Olsson, Lena. Thorell, Birger. Kartläggning av självmord och självmordsförsök i KAK (Köping-Arboga-Kungsör) 1985 (6(2)) pp 81-81 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Kerstin Lundquist, distriktssköterska, Lena Olsson, forskarassistent, Birger Thorell. Key words: självmord, självmordsförsök. 0499 Samuelsson, Gillis. Dehlin, Ove. En sjuårsuppföljning av en totalpopulation äldre handikappade. 1985 (6(2)) pp 81-81 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Gillis Samuelsson och Ove Dehlin, Centrum för samhällsmedicin, Vårdcentralen, 24010 Dalby. Key words: äldre handikappade. 0500 Mütsell, Sture. Dödligheten i ett stickprov av män ur allmänna befolkningen jämfört med manliga alkoholister som varit intagna på alkoholklinik, en uppföljning efter åtta år 1985 (6(2)) pp 81-82 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Sture Mützell, Institutionen för Allmänmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Key words: dödlighet, alkoholister, intagna alkoholklinik, uppföljning. 0501 Knox, Sarah. Malmberg, Britt-Gerd. Theorell, Töres. Stressundervisning i behandlingen av hypertoni i primärvården. 1986 (6(2)) pp 82-82 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Fil Dr Sarah Knox, Statens Miljömedicinska Laboratorium, Brittgerd Malmberg vårdcentralen Kronan, Sundbyberg och Töre Theorell, Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin. Key words: stressundervisning, primärvård, behandling av hypertoni. 0502 Cederholm, Jan. Wibell, Lars. Behandling av medelålders personer med glukosintolerans. 1985 (6(2)) pp 82-82 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Jan Cederholm och Lars Wibell, Läkarstationen Bangårdsgatan och Medicinska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Key words: medelålders personer, glukosintolerans. 0503 Falkenberg, Melcher. Elwing, Birgitta. Göransson, Ann. Hellstrand, Birgitta. Riis, Ulla. Problemorienterad, deltagarstyrd undervisning som undervisningsmetod hos äldre med typ av II-diabetes mellitus 1985 (6(2)) pp 82-82 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Melcher Falkenberg, Birgvitta Elwing, detist, Ann Göransson, fil kand. Birgitta Hellstrand, diabetesjuksköterska och Ulla Riis docent. Key words: undervisningsmetod, äldre typ II-diabetes mellitus. 0504 Kullman, Sven. Vad uträttar distriktsgymnasten? 1985 (6(2)) pp 82-82 AllmänMedicin Riksstämman hösten 1984. Sven Kullman, Vårdcentralen Fröslunda, Eskilstuna. Key words: distriktsgymnasten. 0505 Bengtsson, Calle. Furhoff, Anna-Karin. Haglund, Bo J A. Hegardt, Gunilla. Nerbrand, Christina. Ribacke, Mats. Scherstén, Bengt. Sjönell, Göran. Widäng, Kenneth. Sjukdomsorienterad forskning. 1988 (9(Programskrift)) pp 15-15 AllmänMedicin Key words: sjukdomsorienterad forskning 0506 Stålhammar, Jan. I korselden. 2000 (21(5)) pp 165-165 AllmänMedicin Key words: läkemedel, vid hjärt-kärlsjukdomar, Acetylsalicylsyra. 0507 Wiborgh, Meta. Några korta rader från ordföranden... 2000 (21(5)) pp 166-166 AllmänMedicin Key words: en nationell handlingsplan för svenska hälso och sjukvården, riksdagen, socialutskottet. 0508 Ringler, Eva. Tankar från årets ExperiMentorseminarier. 2000 (21(5)) pp 168-168 AllmänMedicin -"Man tänker inte igenom något till slut om man inte formulerar det." -"Intressant att se vad man ljuger ihop. Det säger något om vem man är." Utgångspunkten för årets ExperiMentorsseminarier på Sigstunastiftelsen var litterär. Den här gången utforskades allmänmedicinens gränser till författandet och allmänläkaren fördes i kontakt med sin egen självbiografi. Ovanligt många anmälningar gav två seminarier på samma tema. Här följer en rapport från seminariet i maj. Key words: ExperiMentorseminarier. 0509 Ranstad, Karin. Om heder 2000 (21(5)) pp 171-171 AllmänMedicin Key words: heder. 0510 Ödegaard, Gunni. Lindbladh, Eva. Hovelius, Birgitta. Huvudvärk - skolbarns tankar om sina besvär. 2000 (21(5)) pp 172-175 AllmänMedicin Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med skolbarn (10-12 år) med återkommande huvudvärk med syfte att synliggöra elevers tankar och upplevelser av sina besvär. Eleverna i vår undersökning beskrev dagliga stressupplevelser, länkade till skolan och hemmet och till sin egen oförmåga att leva upp till olika krav. Huvudvärken var framför allt associerad till teoretiska ämnen i skolan och andra problem i skolsituationen. Studien antyder könsskillnader i beskrivningen av besvären och av den bild som ges av förhållanden relaterade till huvudvärken. Pojkarna upplevde krav på prestationer och gav en bild av utsatthet. Flickorna berättade om goda relationer, men med krav på hänsyns- och ansvarstagande. Eleverna satte inte sin huvudvärk i samband med varken medicinska eller psykologiska problem, utan relaterade besvären till situationer i vardagen. Key words: huvudvärk, skolbarn. 0511 Mattsson, Bengt. Medicine hedersdoktor vid Göteborgs universitet. 2000 (21(5)) pp 179-179 AllmänMedicin Rubriker. Undervisning Forsknings- och utvecklingsarbete Några övriga arbetsområden Key words: Hedersdoktor Bengt Dahlin. 0512 von Below, Bernhard. WONCA-Europas kongress i Wien: läkaretiken fick stort utrymme. 2000 (21(5)) pp 180-181 AllmänMedicin WONCA-Europe höll sin sjätte kongress nyligen, på temat "Patient Care - Values and trends in General Practice". Kongressort var Wien, ett laddat val mot bakgrund av den politiska utvecklingen i Österrike, läs: Jörg Haider. Historiens vingslag saknades inte heller: kongresslokalen låg i Hofburg, det gamla kejserliga palatset i Wien, centrum för Habsburgarnas välde. I kongressens huvudlokal lär Napoleon Bonaparte inför kejsarparet ha anhållit om sin gemåls hand och framför våra kongresslokaler låg Helden platz, där Adolf Hitler 1938 proklamerade Österrikes "Anschluss" till Tyska riket. Borde man åka på kongress till denna stad med nuvarande regering? Bojkottfrågan diskuterades i SFAM i våras och några officiella representanter från SFAM utsändes aldrig. Key words: WONCA-Europas kongress i Wien, läkaretik. 0513 Hensjö, Lars-Olof. Frågor och svar om läkemedel. 2000 (21(5)) pp 184-185 AllmänMedicin Key words: läkemedel, utsättningssymtom efter paroxetin (DRIC), interaktion warfarin och rofecoxib? (DRIC), Kinoloner och interstitiell nefrit (DRIC), Reversibel smakförlust av terbinafin (DRIC). 0514 Magnil, Maria. Björkelund, Cecilia. Prime-MD 1000 som screeninginstrument för depression hos äldre primärvårdspatienter. 2000 (21(5)) pp 187-190 AllmänMedicin Referentgranskad artikel. Depression är en vanlig diagnos bland äldre patienter på vårdcentralen. Ofta söker patienterna för somatiska symtom snarare än psykiska besvär. Eftersom det nu finns effektiv behandling som framgångsrikt kan skötas av allmänläkaren, är det viktigt att säker diagnos kan ställas så tidigt som möjligt i förloppet. De screeninginstrument som finns utarbetade för primärvårdsförhållanden är få, och det i internationella studier mest använda instrumentet - Prime-MD - är ej utprovad bland äldre patienter över 65 år. I en studie bland 100 selekterade äldre patienter bedömdes hur Prime MD fungerade som screeninginstrument för depression. Senstivitet, specificitet och positivt prediktivt värde beräknas utifrån tre olika screeningnivåer. Key words: screeninginstrument, depression, äldre primärvårdspatienter. 0515 Jaenson, Elisabeth. Svar på inläggen i AllmänMedicin nr 4/2000 från Olle Hellström och Ann-Christine Hallberg. 2000 (21(5)) pp 190-190 AllmänMedicin Key words: svar på inläggen i AllmänMedicin nr 4/2000 från Olle Hellström och Ann-Christine Hallberg. 0516 Forssén, Annika. Carlstedt, Gunilla. Mellan ansvar och makt - kvinnor arbete, hälsa och ohälsa i fokus. 2000 (21(5)) pp 194-196 AllmänMedicin Ny avhandling. I mars 1999 disputerade två läkare, Gunilla Carlstedt och Annika Forssén vid Luleå Tekniska universitet, institutionen för arbetsvetenskap. De lade fram sitt gemensamma arbete "Mellan ansvar och makt - en diskussion om arbete, hälsa och ohälsa utifrån tjugo kvinnors livs-berättelser". Avhandlingen är en monografi på svenska. Händelsen var unik, dels för att Gunilla och Annika valt att knyta sig till Luleå Tekniska Universitet, trots sin medicinska bakgrund, och dels för att de skrivit en gemensam avhandling. Gunilla startade sin läkarbana i Luleå bland annat inom primärvården. Hon var Balint-handledare i den första Balintgruppen som startade i Luleå, och är därmed en betydelsefull person för oss som var unga och oerfarna då vi började i Gunillas grupp. Annika har utbildat sig till specialist i allmänmedicin i Luleå, men gjort ett avbrott i sin kliniska verksamhet under de år hon arbetat med avhandlingen. Nu har hon en fot i vården och en i universitetet. En solig dag i mars 1999 var det så dags. Föreläsningssalen var fylld till sista plats. Många av de kvinnor som Gunilla och Annika intervjuat fanns på plats. Här följer Annika egen sammanfattning av arbetet. /Meta Wiborgh. 0517 Björkelund, Cecilia. Mattsson, Bengt. Allmänmedicin i Göteborg - en lägesrapport. 2000 (21(5)) pp 198-199 AllmänMedicin En akademisk avdelning/institution med klinisk, medicinsk inriktning har av tradition tre verksamhetsfält, forskning, undervisning och klinik. Universitetsarbetet bör innefatta alla områdena. Forskningen och undervisningen är de åtaganden som är synliga utåt och hur dessa bedrivs utgör vanligen den måttstock efter vilken en avdelnings framgång värderas. Ingen klinisk, akademisk verksamhet kan dock genomföras med kvalitet utan att det också finns en levande kontakt med den sjukvårdande verksamheten. Det är ur vardagens kliniska bestyr som de viktigaste impulserna till undervisning och forskning kommer. Allmänmedicinens viktigaste kunskapskälla och vattenhål är det arbete som allmänläkaren utför på vårdcentralen, med den reflektion och de resonerande som följer på "vardagsjobbet". Key words: allmänmedicin, Göteborg, lägesrapport. 0518 Bondesson, Elisabeth. Recensioner. 2000 (21(5)) pp 202-202 AllmänMedicin Key words: recensioner, Smärta och inflammation - Fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. Ralph Nisell, Tomas Lundeberg. Lund Studentlitteratur 1999 ISBN 91-44-00747-7. 0519 Ranstad, Karin. Recensioner. 2000 (21(5)) pp 202-203 AllmänMedicin Key words: recensioner, Ser du meg, doktor? Patienten fra objekt til subjekt. Eli Berg. Oslo, Emilia AS 1999, 109 s ISBN 82-7419-046-7. 0520 Beckman, Anders. Recensioner. 2000 (21(5)) pp 203-203 AllmänMedicin Key words: recensioner, Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete. Anita Hedin m fl. Lund Studentlitteratur, 1999 147 sidor ISBN 91-44-01251-9. 0521 Ekvall Hansson, Eva. Recensioner. 2000 (21(5)) pp 204-204 AllmänMedicin Key words: recensioner, Nackskador efter bilolyckor - Whiplash Associated Disorders. Åke Nygren (red) Stefan Magnusson, Gunnar Grant. Studentlitteratur, Lund 2000 180 sidor ISBN 91-44-01211-x.